Verksamhetsplan Hållsta skola 2019

Transkript

1 Verksamhetsplan Hållsta skola 2019 Höjda kunskapsresultat i åk F-6 Skolans huvuduppdrag är att ge eleverna de kunskaper och färdigheter de behöver för fortsatta studier, ett framtida yrkesliv och ett livslångt lärande. Skolan har två övergripande uppdrag enligt läroplanen. De övergripande målen omfattar normer och värden samt kunskaper, som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Det är i mötet mellan den enskilde läraren och eleven som förutsättningar för elevens lärande skapas. Det goda mötet kännetecknas av ett professionellt bemötande av lärare med hög social komptens, goda ämneskunskaper och god didaktisk samt metodisk förmåga sker i en miljö där det råder trygghet och studiero kännetecknas av ett jämlikt och jämställt bemötande är välorganiserat och utgår från en pedagogisk planering som bygger på kunskapskraven och de förmågor eleven ska utveckla leder till kvalitativa och framåtsyftande samtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare om elevens lärprocess Höjda kunskapsresultat i åk 1-6 (Stadievis samlad analys av nedanstående punkter, lägg bilagor med resultat) 1. Årskurs 1 läsförståelse särredovisat (bilaga 1) 2. Höjda kunskapsresultat i alla årskurser Ökad andel elever med betyg i alla lästa ämnen i åk 6 4. Andelen elever med minst ett betyg A/B ökar i årskurs 6 5. Måluppfyllelse per ämne redovisas per årskurs 1-5 samt könstillhörighet (bilaga 2,excelfil) :04 1

2 En fortsatt hög måluppfyllelse i åk 1 ska bibehållas 2019 genom: Extra tid för intensivläsning med lässvaga elever. Extra tid för stöd i matematik för elever i behov. Bedömning görs med hjälp av Skolverkets bedömningsstöd. Avstämning sker kontinuerligt under året både i V-klass, vid utvecklingssamtal och på analys- och uppföljningsmöten under året. En fortsatt hög måluppfyllelse i åk 1 och åk 2 ska ske under 2019 genom: Erbjuda samtliga elever läxhjälp efter skoltid. Läsgrupper Genrepedagogik Tydliga mål från pedagogen som förmedlas till elever och föräldrar via V-klass. Extra tid och stöd i ämnet matematik. Bedömning görs med hjälp av Skolverkets bedömningsstöd och nationella prov. Avstämning sker kontinuerligt under året både i V-klass, vid utvecklingssamtal och på analys- och uppföljningsmöten under året. En hög måluppfyllelse i samtliga ämnen för åk 4-6 ska ske under 2019 genom att: Erbjuda eleverna extra hjälp/läxhjälp efter skoltid. Matematikundervisningen med mer tid för repetition av olika moment och begrepp. Ge eleverna möjlighet att visa sina förmågor. Anpassa utifrån enskilda elevers och arbeta intensivt med den specifika förmågan som en elev saknar. Motivera eleverna till skolarbetet genom att visa möjligheter och skapa förväntningar för att nå framtida drömmar. Extra anpassningar och specialpedagogiska insattser sättas in tidigt för att få fler godkända elever i åk 6. De elever i åk 6 som har ett svagt E eller ett F i ett ämne får möjlighet att förbättra sin kunskapsutveckling. Ett intensivt arbete måste göras för dessa elever så att eleven får möjlighet att nå målen i slutet av åk 6. Effektiv undervisningen. Den digitala klassrummet utvecklas och används i större utsträckning för att nå bättre resultat i samtliga ämnen. Klassläraren bygger en god relation till den elev som behöver anpassningar eller speciellt stöd. Klasslärare och EHT tillsammans har vetskap om respektive elevs kunskapsutveckling samt har täta uppföljningar med vårdnadshavare vid behov :04 2

3 Resurspersonen/elevassistent har ett tydligt uppdrag som kontinuerligt utvärderas och justeras utifrån elevernas behov. Klasslärare kontakar EHT enligt de rutiner vi har då behov av särskilt stöd eller andra insatser uppmärksammas. Klasskonferenser, analys- och uppföljningsmöten har en tydlig struktur och systematik. Dessa möten utmynnar sedan i konkreta åtgärder för de elever som har särskilda behov eller behov av anpassningar (speciellt gällande analys och uppföljning). Bedömning görs med hjälp av Skolverkets bedömningsstöd i åk 4 och 5 samt nationella prov i åk 6. Avstämning sker kontinuerligt under året i V-klass, vid utvecklingssamtal och på analys- och uppföljningsmöten under året. Undervisningen i förskoleklass stödjer elevernas lärande och utveckling mot högre måluppfyllelse Undervisningen i förskoleklassen ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av kapitel 1 och 2 i läroplanen. Undervisningen ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också utmana negativa stereotyper och normer som begränsar elevernas utveckling. Kapitel 3 i läroplanen förtydligar syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella skolformen. Undervisningen i förskoleklassen utgår från och omfattar målen i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Genom undervisningens i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéer i handling, skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt, kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang för skilda syften, skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer, använda matematiska begrepp och resonemangför att kommunicera och lösa problem, utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle samt röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande. För att eleverna i förskoleklass ska ges förutsättningar att utveckla dessa förmågor ska eleverna få möjlighet att: Arbeta med språklig medvetenhet med utgångspunkt från Bornholmsmodellen. Ett nära samarbeta med åk :04 3

4 Arbeta med läsgrupper tillsammans med åk 3. Arbeta aktivt med övergång från förskoleklass till åk 1. Arbeta tematiskt för att utveckla matematiska begrepp, resonemang och problemlösning. Arbeta med hjälp av olika utrycksmedel i olika miljöer. Arbeta för att utveckla de sociala färdigheterna bl.a. genom "kompissolen" (att vara en bra kompis), rörelse- och samarbetsövningar. Avstämning sker genom förskoleklassens kartläggningsmaterial samt på analys- och uppföljningsmöten som sker kontinuerligt under året. Undervisningen i fritidshemmet/öppna verksamheten stödjer elevernas lärande och utveckling mot högre måluppfyllelse Undervisningen i fritishemmet ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av kapitel 1 och 2 i läroplanen. Undervisningen ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också utmana negativa stereotyper och normer som begränsar elevernas utveckling. Kapitel 4 i läroplanen förtydligar syftet med det centrala innehållet i undervisningen i fritishemmet. Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. Undervisningen i fritidshemmet utgår från och omfattar målen i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Genom undervisningens i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéer i handling, ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt, kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och frö skilda syften, skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer, utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle samt röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande :04 4

5 För att ge eleverna möjlighet att utveckla ovanstående förmågor ska fritidshemmet på Hållsta skola 2019: Kontinuerligt planera för terminens aktiviteter som ska bidra till att utveckla dessa förmågor. Fritidshemmets mål ska också vara synliga för eleverna genom förenklade texter som finns uppsatta i fritidslokalen. Utvärdera och följa upp arbetet vid varje fritidsmöte 1 gång i månaden. Hållstabarometern görs på fritidshemmet tre gånger/termin. Barometern ska ökar elevernas inflytande och delaktighet på fritidshemmet samt bidra till den systematiska uppföljning av undervisningen på fritidshemmet. Samverka med skolan och de teman och arbetsområden eleverna arbetar med under skoltiden. Arbeta för att utveckla de sociala färdigheterna bl.a. genom "kompissolen" (att vara en bra kompis) och andra samarbetsövningar. Fortbilning sker via Ur skola och lärarlabbet på arbetslagstid. NORMER OCH VÄRDEN - DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE SKALL ÖKA Att barn och elever känner sig delaktiga och har möjlighet att utöva inflytande över det egna arbetet är en demokratisk princip i styrdokumenten. I Barnkonventionen står att barn har rätt att få säga sin mening i frågor som rör dem samt att få åsikten respekterad och beaktad i förhållande till ålder och mognad. Detta reflekteras sedan i läroplanerna till exempel i del 1 under rubriker som Inflytande och delaktighet. Barn och elever förväntas utveckla demokratiska förmågor genom att de deltar i beslutsfattande processer. Ökat inflytande och delaktighet ökar barns motivation och engagemang att lära. Delaktighet samspelar med inflytande. Barn och elever som känner sig delaktiga upplever sig ha mer möjlighet att utöva inflytande. Inkludering och tillitsfulla relationer ökar känslan av delaktighet som i sin tur främjar inflytande. För att eleverna på Hållsta skola ska uppleva att delaktighet och inflytande under 2019 kommer följande arbete ske: Skolans och klassernas ordningsregler är tydliga för alla elever. Skolans förväntansdokument är känt av alla elever och vårdnadshavare. Skolans likabehandlingsplan är väl känd av elever, vårdnadshavare och all personal. Kränkningsanmälan och uppföljning görs enligt våra rutiner. Personalen stämmer kontinuerligt av, utvärderar och förbättrar utifrån elevernas upplevda situation på skolan. Tre gånger/termin svarar eleverna på frågor i Hållstabarometern om :04 5

6 den upplevda situationen på skolan som sedan analyseras och utgör grunden till det arbete som görs på skolan. All personal på skolan får kompetensutbildning i syfte att öka förutsättningarna för ett gemensamt förhållningssätt på skolan. Skolan arbetar inkluderande och har ett tillåtande och respekterande klimat med en tydlig kommunikation mellan personal/elev, elev/elev och personal/personal. All personal har ett lågaffektivt bemötande samt ett tydligt och positivt förhållningssätt Normer och värden - den upplevda tryggheten skall öka Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Alla som arbetar i skolan ska bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också utmana negativa stereotyper och normer som begränsar elevernas utveckling. 1. Att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Detta kräver i sin tur ett systematiskt arbete och en skolövergripande diskussion som syftar till att utveckla en samsyn gällande normer och värden. 2. Att eleverna i större utsträckning ges möjlighet att delta i utformningen av lärandemiljön, och att medverka i utarbetandet av ordningsregler. Det är även viktigt att skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa gemensamma förutsättningar för en trygg skolmiljö. 3. Att rektor inom ramen för sitt pedagogiska ledarskap lägger större vikt på att följa upp elevernas rätt till trygghet och studiero. Detta kan bland annat ske genom att systematiskt följa upp på elevernas upplevelse under hela läsåret och genom riktade lektionsbesök för att bedöma graden av studiero i olika undervisningssituationer. 4. Att rektor organiserar lärmiljön och tillsynen på sådant vis att miljöer/platser som upplevs som otrygga av elever blir trygga genom antingen personalbemanning eller lokalförändringar. För att eleverna på Hållsta skola ska uppleva en ökad trygghet under 2019 kommer följande arbete ske: Faddersystem och undervisning över klassgränserna ska öka tryggheten för alla elever på skolan. En utvecklingsgrupp, vägledande team, bestående av elevhälsoteamet samt representanter från olika delar av skolan planerar arbetet för att skapa trygghet på skolan. Målet är att skapa samsyn, kontinuitet och strategier i syfte att arbeta främjande och förebyggande för att skapa en trygg skola både under skoldagen och på fritidshemmet. Elevhälsoteamet arbetar tillsammans med all personal i samarbete med eleverna för att skapa trygghet under skoldagen :04 6

7 Alla elever är delaktiga i arbetet och personalen stämmer kontinuerligt av, utvärderar och förbättrar utifrån elevernas upplevda situation på skolan. Tre gånger/termin svarar eleverna på frågor i Hållstabarometern om bl.a. trygghet som sedan analyseras och utgör grunden till det arbete som görs på skolan. Planen för trygghetsarbetet i de olika klasserna ska göras tillsammans med eleverna. Avstämning och uppföljning ska vara tydlig för alla elever i klassen. Skolans och klassernas ordningsregler är tydliga för alla elever. Skolans förväntansdokument är känt av alla elever och föräldrar. Elevrådet och trygghetsteamet är delaktiga i arbetet och utgör en viktig bro mellan personalen och eleverna. Arbetet kring trygghet planeras, följs upp och utvärderas kontinuerligt av all personal under läsåret. Uppföljning sker på klassnivå, i arbetslag och i skolan som helhet. All personal på skolan får kompetensutbildning i syfte att öka förutsättningarna för ett gemensamt förhållningssätt på skolan vilket ska leda till trygghet på samtliga platser i skolan. Skolan arbetar inkluderande och har ett tillåtande och respekterande klimat med en tydlig kommunikation mellan personal/elev, elev/elev och personal/personal. Ett lågaffektivt bemötande samt ett tydligt och positivt förhållningssätt ska bidra till trygghet på skolan. Normer och värden - upplevelsen av studiero skall öka Studieron skall öka och andelen elever som upplever att de har arbetsro på lektionerna ska öka. Kriterier som visar att målet är uppnått: Varje månadsmätning i respektive klass visar en ökning av den upplevda studieron. Alla klasser arbetar aktivt kring trygghet och studiero varje vecka på klassrådet. Eleverna är delaktiga i forma av att lärare leder diskussioner kring trygghet och studiero. Att upplevelsen av studiero är jämlik, oberoende av bl a könstillhörighet. För att eleverna på Hållsta skola ska uppleva ökad studiero under 2019 kommer följande arbete ske: Eleverna ska arbeta med beting och kortare planering för att öka motivationen och med den ökad studiero. En utvecklingsgrupp, vägledande team, bestående av elevhälsoteamet samt representanter från olika delar av skolan planerar arbetet för att skapa studiero på skolan. Målet är att skapa samsyn, kontinuitet och strategier i syfte att arbeta främjande och förebyggande för att studiero ska råda i samtliga klasser på Hållsta skola :04 7

8 Elevhälsoteamet arbetar tillsammans med all personal i samarbete med eleverna för att skapa studiero under skoldagen. Alla elever är delaktiga i arbetet och personalen stämmer kontinuerligt av, utvärderar och förbättrar utifrån elevernas upplevda situation på skolan. Tre gånger/termin svarar eleverna på frågor i Hållstabarometern om bl.a. studiero som sedan analyseras och utgör grunden till det arbete som görs på skolan nästkommande månad. Skolans och klassernas ordningsregler är tydliga för alla elever. Skolans förväntansdokument är känt av alla elever och vårdnadshavare. Elevrådet och trygghetsteamet är delaktiga i arbetet och utgör en viktig bro mellan personalen och eleverna. Arbetet kring studiero planeras, följs upp och utvärderas kontinuerligt av all personal under läsåret. Uppföljning sker på klassnivå, i arbetslag och i skolan som helhet. All personal på skolan får kompetensutbildning i syfte att öka förutsättningarna för ett gemensamt förhållningssätt på skolan vilket ska leda till studiero i samtliga klasser. Skolan arbetar inkluderande och har ett tillåtande och respekterande klimat med en tydlig kommunikation mellan personal/elev, elev/elev och personal/personal. Ett lågaffektivt bemötande samt ett tydlig och positivt förhållningssätt ska bidra till studiero i klassrummet. Normer och värden - alla elever skall bli bemötta med respekt Alla elever ska uppleva att de blir bemötta med respekt och lyssnade på. De grundläggande värden som skolans värdegrund omfattar ligger i linje med de värden som vårt demokratiska samhälle vilar på. Värdegrunden omfattar människolivets okränkbarhet individens frihet och integritet alla människors lika värde jämställdhet mellan könen solidaritet mellan människor Det är dessa värden som ska förmedlas och gestaltas. All personal ska också främja aktning för människans egenvärde och vår gemensamma miljö. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också utmana negativa stereotyper och normer som begränsar elevernas utveckling :04 8

9 Värdegrundsarbetet kan beskrivas utifrån perspektiven; om, genom och för. Barn och elever ska få kunskaper om mänskliga rättigheter och demokrati. Dessa kunskaper får de genom demokratiskt arbetsätt och där barns och elevers inflytande och delaktighet är centrala. Deras demokratiska kompetens utvecklas då för vår gemensamma framtida demokrati. Demokratiska förmågor utvecklas i möten med andra, genom samtal och i relationer. Ett tillåtande klimat, tillitsfulla relationer och att ingen kränks, är förutsättningar för en god lärandemiljö. Grundskolan har som mål att varje elev: kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt, medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Lgr 11 Kap 2, Normer och värden) Särskilt fokus skall läggas på att synliggöra hur alla elever inkluderas i värdegrunden och på att i de yngre åren arbeta förebyggande kring mäns våld mot kvinnor. För att eleverna på Hållsta skola ska uppleva en ökad respekt under 2019 kommer följande arbete ske: Faddersystem och undervisning över klassgränserna ska ge förutsättningar för alla elever på skolan att bli bemötta med respekt. Skolans och klassernas ordningsregler är tydliga för alla elever. Skolans förväntansdokument är känt av alla elever och vårdnadshavare. Skolans likabehandlingsplan är väl känd av elever, vårdnadshavare och all personal. Kränkningsanmälan och uppföljning görs enligt våra rutiner. Personalen stämmer kontinuerligt av, utvärderar och förbättrar utifrån elevernas upplevda situation på skolan. Tre gånger/termin svarar eleverna på frågor i Hållstabarometern om den upplevda situationen på skolan som sedan analyseras och utgör grunden till det arbete som görs på skolan. All personal på skolan får kompetensutbildning i syfte att öka förutsättningarna för ett gemensamt förhållningssätt på skolan. Skolan arbetar inkluderande och har ett tillåtande och respekterande klimat med en tydlig kommunikation mellan personal/elev, elev/elev och personal/personal. All personal har ett lågaffektivt bemötande samt ett tydligt och positivt förhållningssätt :04 9

10 Elevhälsan systematiska arbete förstärks på samtliga skolor Undervisningen och elevhälsans verksamhet är utformad så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver och resursfördelningen och stödåtgärderna är anpassade till lärarnas värdering av elevernas utveckling. Elevhälsans systematiska kvalitetsarbete identifierar främjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Elevhälsans arbete är av central betydelse för att elevernas skolsituation blir de bästa tänkbara. Framgångsrika skolor kännetecknas ofta av att det finns en väl fungerande elevhälsa som även ges utrymme att arbeta med det förebyggande och främjande arbetet. En förutsättning för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen är att eleven har en hög närvaro i skolan. Alla elever måste ges tillgång till kurator, skolsköterska och psykolog på det sätt skollagen anger. Elevhälsans arbete måste fortsätta utvecklas mot ett förebyggande och främjande arbete. Elevhälsans arbete ska gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska elevhälsan också arbeta för att utmana negativa stereotyper och normer som begränsar elevernas utveckling. För att stärka elevhälsans systematiska arbete på Hålsta skola 2019 ska: Klasskonferenser, analysmöten och uppföljningsmöten sker systematiskt under året. Klasslärare får stöd av EHT för att se till att snabba och effektiva anpassningar sätts in vid behov. EHT måste fortsätta att utgå från dagordningen och se till att bjuda in berörda lärare när behov uppstår. Lärare måste snabbt signalera till spec. om ett elevärende behöver lyftas i EHT. Samtliga klasser bjuds in under EHT-tid. EHT ingå på arbetslagets träffar en gång/månad för att se över behovet av kartläggning och uppföljning av enskilda elever. EHT måste se till att alla inblandade har koll på respektive elev samt ha täta uppföljningar med vårdnadshavare. Det är viktigt att dessa möten blir av så under våren finns de inplanerade i kalendariet. Skolans rutiner för elevhälsoarbetet fungera i alla klassrum så att elever får det stöd de behöver snabbt och effektivt. Klasslärare måste kontakta EHT då behov av särskilt stöd eller andra insatser behövs enligt de rutiner vi har. Elevhälsoarbetet alltid starta i klassrummet. Vi ger eleverna möjlighet att visa sina förmågor och anpassa utifrån enskilda elevers behov. Skolan arbetar intensivt med den specifika förmågan som en elev saknar. Vid behov ska snabb kontakt tas med vårdnadshavare. Elevvårdsmöten sker utifrån gemensam plan. Resurspersonen/elevassistent har ett tydligt uppdrag som kontinuerligt utvärderas och justeras utifrån elevernas behov. EHT följer upp varje månad tillsammans med respektive klass :04 10

11 Klasskonferenserna, analys- och uppföljningsmöten har en tydlig arbetsgång så att mentor kan förbereda sig innan mötet. Mötet måste utmynna i konkreta åtgärder för de elever som har särskilda behov eller behov av anpassningar (speciellt gällande analys och uppföljning). Diskussionerna på arbetslagsmötet då spec. närvarar är effektiva och klassläraren kontaktar spec. om ett elevärende behöver lyftas i EHT. Gemensam kompetensutbildning med specialpedagogiska diskussioner utifrån Skolverket moduler genomförs under vårterminen Ökad grad av digitalisering I den digitaliserade skolan i Eskilstuna har vi förändrat vårt sätt att tänka kring undervisning, eleven upplever nya lärmiljöer och den digitala tekniken har höjt kvalitén på undervisningen. I Eskilstunas digitaliserade skolor utgår vår undervisning från en lärplattform där undervisningen görs tillgänglig för våra elever. Eleven ges möjlighet att i lärplattformen följa sitt lärande och utveckling genom en tydlig kommunikation av kärnuppdraget, resultat och formativ återkoppling. Dokumentationen följer eleven genom dennes resa i olika stadier och garanterar en hög kvalité vid olika överlämningar. Lärplattformen Vklass är ett naturligt verktyg i det dagliga arbetet i grundskolan och det utgår från skolchefens förväntansdokument. En ökad grad av digitalisering på Hållsta skola 2019 ska ske genom att: V-klass används av all personal i kommunikation med elever och vårdnadshavare. Eleverna utvecklar kunskaper om grundläggande programmering med hjälp av t.ex. pärlor, lego, ritningar och egna program både i skolan och i fritidshemmet. Personal får kompetensutbildning som ska leda till en ökad grad av digitalisering. Eleverna till viss del använder digitala läromedel t.ex. Clio Online och Nomp :04 11