Tvåspråkighet, tal och tystnad, attityder,

Transkript

1 Tvåspråkighet, tal och tystnad, attityder, språkförändring Ellen Breitholtz

2 Tvåspråkighet Hur ska föräldrar som talar olika språk språkplanera för sina barn? Vilka för- och nackdelar finns med flerspråkighet? Kan två eller flera språk verkligen vara lika starka?

3 Vem är tvåspråkig? Den som... kan uttrycka sig likt en infödd på fler än ett språk? har viss förmåga att kommunicera på fler än ett språk? Att lära sig ett nytt språk i skolan kallas kulturell inlärning, och språket man lär sig främmande språk. Ett språk som lärts in genom att vistas i miljö där språket använts kallas andraspråk och inlärningen naturlig inlärning.

4 Språkliga dimensioner som har betydelse för grad av flerspråkighet Ursprung: Hur har språken lärts in? Kompetens, färdighetsnivå Funktion: Hur mycket använder man språken? Attityder, identitet, identifikation

5 Vad innebär språkbehärskning? Talaren måste bl a ha idiomatiskt uttal, behärska grammatik enligt de normer som gäller i ett visst sammanhang ha förståelse för de regler som styr språkbruket i olika sammanhang, förmåga och vilja att anpassa sig till kommunikationssituationen kunna uttrycka och förstå yttranden så som de är avsedda att uttryckas och förstås kunna uttrycka sitt språkliga kunnande kreativt och omväxlande

6 Hur blir man tvåspråkig?

7 Interferens och interimspråk

8 Effekter av tvåspråkighet Tvåspråkiga kan aldrig helt koppla bort det ena språket, inte ens när de befinner sig i en situation där de endast använder det ena språket. I situationer där alla är tvåspråkiga på samma språk blir det ofta naturligt att blanda språken, att kodväxla. Detta sker oftast på ett grammatiskt regelbundet sätt. I miljöer där många är tvåspråkiga på samma språk, t ex spanska och engelska på flera ställen i USA, kan det också växa fram symboliska betydelser av kodväxling.

9 Hur förhåller sig tvåspråkigas språk till varandra? Man brukar prata om tre olika sätt: Samordnad tvåspråkighet - två åtskilda uppsättningar betydelseenheter och två åtskilda sätt att uttrycka dessa Sammansatt tvåspråkighet - en uppsättning betydelser, två uppsättningar uttryckssätt Underordnad tvåspråkighet - Det svagare språkets betydelseenheter tolkas genom det starkare språket OBS att dessa kategorier inte är entydiga, för de flesta tvåspråkiga finns inslag av alla tre kombinationer av uttryck och innehåll. Även sk balanserad tvåspråkighet är i praktiken mycket ovanligt.

10 Fördelar och problem Fördelar: Kommunicera med folk med olika språk och kulturer Vidare perspektiv på livet Lättare lära sig ytterligare språk Kan söka fler jobb, ökade valmöjligheter

11 Fördelar och problem Nackdelar: Man blandar språken ofrivilligt Sorg över att ett språk kommer mer i skymundan Ensamhetskänsla om ens närmaste inte är tvåspråkiga

12 Fyra typer av tvåspråkighet Elittvåspråkiga Medel- och överklassbarn som bor några år utomlands: kommunikationen med föräldrarna kräver inte tvåspråkighet, konsekvenserna av ett misslyckande ej allvarliga. Barn från språkliga majoriteter Här brukar man skilja på grupper som tillhör en majoritet som har status och en majoritet som inte har status. I det första fallet är konsekvenserna av ett misslyckande inte stora, i det andra fallet är de det.

13 Barn från tvåspråkiga familjer Dessa barn har inget tryck från samhället att bli tvåspråkiga, om bara ena föräldern talar samhällets dominerande språk. Dock kan det vara bra för barnets självkänsla och känsla av tillhörighet att kunna tala med båda sina föräldrar på deras resp. modersmål. Barn från språkliga minoriteter De här barnen har svårare att lära sig majoritetsspråket, eftersom ingen talar det i familjen. Konsekvenserna av ett misslyckande är dessutom stora, då majoritetsspråket krävs för att få tillgång till de flesta jobb och högre utbildning.

14 Tal och tystnad När talar vi och när är vi tysta? Detta är något som är ganska självklart för alla i en kulturell gemenskap, liksom vad vi kan och får säga i olika sammanhang. Dessa frågor studeras av tal- eller kommunikationsetnografer. Från början var det vanligast att man gjorde antropologiska och etnografiska studier i exotiska områden, där kulturerna var annorlunda. Numera anses det lika viktigt att undersöka den egna kulturen eller andra, mer närliggande kulturer - språkliga konventioner och tabun finns överallt och de skapas enligt samma principer överallt.

15 Tystnad & pauser En paus är tystnad under tal, d v s en talare gör ett kortare eller längre uppehåll för att hämta andan, reglera sin kommunikation eller uppnå retorisk effekt ( konstpaus ). Det förkommer också perioder av tystnad som är motiverade av samtalet men ändå inte pauser i strikt mening, t ex när orföranden säger nu tittar vi igenom förra veckans protokoll innan vi börjar mötet.

16 Tystnad Hur mycket tystnad som är acceptabelt eller önskvärt är i hög grad en kulturell fråga. Både inom Sverige och inom Europa verkar tystnad vara mer önskvärt ju längre norr ut vi befinner oss. (Dock ej statistiska studier som tydligt visar detta). Einarsson pekar också på samband mellan landsbygd och tystnad, respektive stad och pratsamhet. I interpersonell kommunikation kan tystnad representera såväl makt som underläge - i gamla tider skulle kvinnor och barn tiga, å andra sidan kan det vara ett tydligt maktbeteende att inte tala, eller tala ytterst lite, till en person som man vill visa makt över.

17 Irritationsmoment förknippade med mobiltelefoner Det ringer i någon annans telefon under ett samtal, personen svarar: Personen lämnar plötsligt talargemenskapen Någon talar i mobiltelefon under t ex en tågresa: Kognitiv belastning att lägga till den andras yttranden, gränsen mellan privat och offentligt överskrids. Människor tenderar att tala med högre röst i mobiltelefoner än annars. Folk går omkring på stan och pratar högt för sig själva : Irritation uppstår för att tekniken som används är okänd.

18 Tala om allt? Vad är okej och inte okej att ta upp i ett samtal? Typiska ämnen med varningslampor är... pengar, religion, familjeförhållanden, sjukdom och död Ord som ofta är tabu är... ord som har med kroppsfunktioner och sex att göra, särskilt inte om inte de kliniska termerna används.

19 Tabu och eufemismer Ord som betecknar farliga, mystiska eller religiösa företeelser är tabu i många kulturer ( När man talar om trollen.., speak of the devil... ) Det är dock alltid möjligt att tala om fula eller farliga saker på ett ofarligt sätt: fan också blir katten också, sjutton också, jävlar - jägarn, varg - gråben, jag har mens - faster rosa är på besök - I have the painters in vara gravid vara i omständigheter osv

20 Kan man vara taskig utan att bryta mot tabun? Vill man prata om en företeelse som det inte är accepterat att nämna i ett visst sammanhang kan man alltså alltid använda en eufemism. Ett annat sätt är att använda sig av en av pragmatikens viktigaste principer, nämligen den om relevans. Kapten nykter idag, Han har god klädsmak

21 Svordomar Vad vi använder för slags ord när vi svär är i hög utsträckning kulturellt betingat; i Sverige handlar de klassiska svordomarna om djävulen och helvetet (djävlar, helvete, satan) i många andra kulturer snarare om sex (fuck, cazzo) eller om familjemedlemmar (din mamma också...).

22 Varför svär vi? Psykologiska motiv Ge utlopp för smärta, ilska, besvikelse (slå sig på tummen, spårvagnen kör ifrån en) Tack vare svärandet kan agressionen begränsa sig till verbala uttrycksformer. Sociala motiv Markera grupptillhörighet, visa sig tuff, chockera Språkliga motiv Svordomar fyller ovan nämnda funktioner och är därför språkligt motiverade

23 Hälsningar och tilltal Titlar och tilltalsformer markerar maktrelationer. I kulturer där klassrelationer är viktigare är det också viktigare att indikera detta i tilltalsformer och titlar. (t ex akademiska titlar i Sverige jämfört med USA och Tyskland). När det gäller titlar som man så att säga är född med, kan man säga att det brukar gå inflation i dem i ett klassmedvetet samhälle (fröken, fru, mamsell). När ett samhälle blir mindre klassmedvetet och hierarkiskt försvinner titlarna ofta undan för undan. Liksom när det gäller tystnad, som ju vid första anblicken är ett tecken på passivitet och underläge, kan finare tilltalsformer användas för att markera distans till andra (den överordnade officeren säger ni till soldaten, men du till annan officer, Göran Persson säger Fru X till parlamentsledamot.

24 Attityder Attityder är ungefär det samma som beredskap eller böjelse för ett visst beteende, nämligen att konsekvent reagera gillande eller ogillande mot en viss företeelse. Denna företeelse kan vara en person, en grupp, ett språk, ett uttryck osv. Oftast är det svårt att skilja på attityder till ett språk eller språkligt fenomen och till den eller de personer som använder sig av det.

25 Vad är attityder? Attityder kan beskrivas som innehållande tre komponenter: Kognitiv, evaluativ och konativ. Den kognitiva komponenten innebär alla de föreställningar, berättigade eller oberättigade, om det som attityden riktar sig mot. Den känslomässiga värdering som kopplas till dessa föreställningar utgör den evaluativa komponenten Den konativa komponenten är vår handlingsberedskap i förhållande till det som attityden riktar sig mot.

26 Attityder till språk och dialekter Sk matched guise-tester (en tvåspråkig person säger samma saker på ungefär samma sätt på två olika språk) visar att människor bedömer talare på olika sätt ENBART beroende på vilket språk de talar. Attityderna verkar dessutom vara ungefär desamma inom en kulturell gemenskap. Exempel: engelska/franska i Kanada, svenska/finska bland sverigefinnar.

27 dialekter Svenska med utländsk brytning ses ofta som något negativt - trots att talarna kanske har ett gott ordförråd, idiomatiskt uttryckssätt och korrekt grammatik. Bland dialekter verkar attityderna vara olika till olika dialekter - norrländska, gotländska och göteborgska lär vara omtyckta, medan skånska och stockholmska t ex inte är det. Obs att detta ändå är ganska individuellt. I Sverige är dialekterna inte lika tydligt kopplade till klass som t ex i England.

28 Attityder till sociolekter och sexolekter Dessa attityder kan få förödande konsekvenser framförallt i skolan - undersökningar visar att lärare bryr sig mer om hur barn talar än vad de säger! Det har också visat sig att lärare tilltalar flickor och pojkar på olika sätt - smeksamt och mjukt (mera vuxen-till-barn ) till flickor och robust och gåpåigt till pojkar.

29 Attityder till manligt resp. kvinnligt språk Handlar ofta mer om attityder till män resp kvinnor Undersökningar visar att människor uppfattar mäns yttranden, skrivna arbeten etc. som mer vederhäftiga, mer bildade, mer förtroendeingivande etc. endast p g a att män är avsändare! Utbyte av källa i pressmeddelande Utbyte av repliker i pjäs

30 Attityder i beskrivningar av arbete När ett arbete beskrivs med högstatusuttryck, som leda, ansvar, organisation, kommunicera, branschkännedom, utveckling beslut implementera osv. tolkas det av de flesta som ett manligt arbete. Mer vardagliga uttryckssätt som ta hand om, prata, syssla med, se till arbetskamrater osv, uppfattas som kvinnliga.

31 Språkförändring Kan vi iaktta förändringar medan de sker? Klassisk diakron lingvistik jämför språkstadier, ofta med långa intervall. Jämförelser mellan språk också vanligt liksom uppställande av förändringslagar (t ex germanska ljudskridningen) Inom språksociologin tittar man istället på aktuella fenomen - pidgin/kreolspråk, utdöende språk, språksociologiska och språkpsykologiska faktorer som påverkar förändringar.

32 Språkförändringens mekanism Vad får ett nytt språkligt drag att slå igenom? De introduceras av grupper med hög prestige Attityden till dem är allmänt accepterande

33 Labov Förändringar underifrån och uppifrån Labov avser främst omedvetet/medvetet, men distinktionen brukar tas för att mena att förändringar antingen kommer ur folkdjupen eller är sanktionerade av makten, antingen den politiska eller den sociala/ ekonomiska.

34 Frågor om förändring som språksociologen ställer Vilken sorts person eller social grupp började med det nya? Hur sprider sig nymodigheterna? Hur står det gamla emot? Hur slår det nya igenom?

35 Och svaren finns... Bl a... I makt- och statusförhållanden I språkkontaktfenomen I införandet av nya medier

36 Spridningsteori S-kurvan för spridning I A finns det nya uttalet bara i några få ord, ofta ord som är betydelsefulla för en viss delgrupp i den aktuella kulturen. I B sprids det nya snabbt till andra ord. I C avtar hastigheten. S-kurvan visar dels hur ett uttal sprider sig från ett ord till ett annat, dels att fler och fler talare tar upp det nya uttalet.

37 Innovation - Språkförändring En ny uttalsvariant eller ett nytt uttryck i en mindre språklig gemenskap kallas innovation. En innovation kan bli en språkförändring om den dels stannar kvar i den aktuella gruppen, d v s inte bara är ett modeuttryck under en kortare period, och dels sprider sig till standardspråket.

38 Hur studerar man förändringar? Korpusar för skriftspråk och talspråk (sedan 60-talet) Tidningar etc som kan göras till korpusar för ett relativt vardagligt skriftspråk (sedan talet. Tidigare: litteratur, brev, dagböcker

39 Skenbar tid - verklig tid Om man inte har ett material som sträcker sig över tillräckligt lång tid kan man dela in de data (eller den grupp) man undersöker i olika åldersgrupper. Om ett mönster framträder där ett språkligt drag oftare förekommer hos unga, kan man anta att en språkförändring sker även i verklig tid. OBS! Viktigt hålla reda på skillnaden mellan kronolektfenomen och språkförändring. (ex slang)

40 Det offentliga språkets framväxt I Sverige fick vi något som skulle kunna kallas ett riksspråk i och med att landet under femtonhundratalet blev en mer sammanhållen stat än tidigare. Makten, och administrationen, koncentrerades då på ett ställe. Boktryckarkonsten gjorde skriftspråket mer lättillgängligt, vilket hade en stabiliserande effekt även på talspråket. Reformationen medförde att kyrkans språk blev svenska istället för latin. Bibeln skulle också vara på landets språk (Gustav Vasas bibel). De som studerade vid universiteten bildade egna språkliga gemenskaper, och de var sen de före detta studenterna som kom att ha de positioner i samhället där de kunde sätta sin prägel på det offentliga språket - präster, administratörer, lärare.

41 Språkförändringar i nuet De två stora sociala språkförändringarna under de senaste 100 åren är att skillnaden mellan privat och offentligt har minskat och dialekterna har trängts tillbaka ytterligare. Det offentliga språket är alltså relativt enkelt i Sverige - trots det uppfattar 85 % av svenskarna att myndigheter använder ett krångligt språk. I de flesta EU-länder är det större skillnad på hög- och lågspråk och dessa skillnader kan komma att influera Sveriges offentliga språk.

42 Låneord Engelskan största influensen, beroende på överlägset störst kulturell påverkan. Direktlån: tas in direkt, ofta med viss anpassning i stavning, böjning och uttal (snobb, klubb, mejla, pub) Översättningslån: (ha en bra dag) Betydelselån: gammalt ord får ny betydelse eller nyans (spendera) Konstruktionslån (hon är en läkare)

43 Ny teknik och språkförändring Boktryckarkonsten Skrivmaskinen Fonografen Filmen Persondatorn Mobiltelefonen