Uppföljning och utveckling av RäddSam Mälardalen

Transkript

1 Bilaga 7:1 Handläggare Camilla Dahlén Tel Teknik- och servicenämnden Uppföljning och utveckling av RäddSam Mälardalen Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att 1. ge Räddningschefen i uppdrag att tillsammans med cheferna för räddningstjänsterna i Eskilstuna och Mälardalens Brand- och Räddningsförbund utveckla samverkan enligt inriktningen i denna rapports förslag. 2. lägga utvärderingen Uppföljningsrapport RäddSam Mälardalen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014 genomfördes ett stort antal utredningar där olika brister i förmågan att hantera branden identifierades. En genomgående synpunkt var bristen på effektiv samverkan mellan olika räddningsorganisationer. Mälardalens Brand- och Räddningsförbund (MBR) initierade därför ett operativt samarbete med Räddningstjänsten Eskilstuna och Räddningstjänsten Strängnäs. Efter inledande diskussioner mellan räddningscheferna startades det s.k. SMEprojektet för att titta på hur ledningssamverkan skulle kunna se ut. Samtidigt träffades de politiska beslutsorganen för att samråda om projektet vilket ledde till ömsesidiga beslut om en konkretisering. Under våren och sommaren 2016 togs därefter beslut om uppstart av det som nu kom att kallas RäddSam Mälardalen (RSM). De gemensamma funktionerna började verka den 1 oktober Gemensamma ledningsfunktioner Genom RäddSam Mälardalen (RSM) ingår nu Strängnäs i ett antal gemensamma ledningsfunktioner: Inre befälsfunktion (IB), stabsbefäl i beredskap (SIB), brandbefäl i yttre ledning (BIB) och räddningschef i beredskap (RCB). På Eskilstuna brandstation finns en räddningscentral med teknik för att leda insatser inom hela området. Kostnaderna för såväl tekniska som personella resurser fördelas, i den mån det är möjligt, enligt invånarprincipen i respektive organisationsområde. Strängnäs står för ca 11 % av kostnaderna och de personella resurserna fördelas därför så att Strängnäs står för två sjättedelar av RCB-beredskapen och en åttondel av IB-tjänstgöringen. Omvärldsfaktorer Efter den stora skogsbranden 2014 tillsatte regeringen två utredningar som har bäring på vår samverkan i RäddSam; 112-utredningen som ska titta på den framtida alarmeringstjänsten samt Räddningstjänstutredningen, som bl.a. ska titta på den

2 Bilaga 7:2 svenska räddningstjänstens organisation och samverkan. Ovan nämnda utredningar ska redovisas under våren 2018 och kan komma att förändra kraven på såväl utalarmering och ledning som samverkan inom räddningstjänsten. Detta bör tas med i diskussionen och besluten gällande det framtida RäddSam. Räddningschefens reflektioner Uppföljningsrapporten, styrgruppsmöten och diskussioner under det gångna året påvisar ett antal faktorer som har betydelse för det fortsatta samarbetet. De viktigaste sammanfattas nedan: Behovet av en stark övergripande ledning och IB-funktion finns och behöver utvecklas vidare. De stora och komplicerade händelserna inträffar mycket sällan, men kräver när de inträffar att såväl bredden på kompetens som antalet med en viss kompetens finns tillgänglig. De få större händelser som inträffat i Strängnäs område har hanterats på ett bra sätt, mycket pga. det stöd den nya organisationen kunnat ge. Framför allt har larmning av kompletterande resurser, externa kontakter och avlösningar fungerat bättre än tidigare. Särskilt tillgången till ett inre befäl har avlastat insatsledaren i Strängnäs på ett mycket positivt sätt. BiB-funktionen har hittills endast gått i funktion en enda gång i Strängnäs, delvis på grund av få komplicerade händelser här under utvärderingsperioden, delvis på grund av att framkörningstiden är lång de 5 av 8 veckor som BIB utgår från Västerås. Insatserna har ändå fungerat bra tack vare att Strängnäs har kompetenta och erfarna insatsledare. Varierande tradition och kultur hos organisationerna har stor betydelse för ledningsarbetet liksom den enskildes bakgrund och position i verksamheten. Det finns olika syn på vem/vad som behövs och ska larmas vid en insats. Det finns också olika åsikter om hur mycket hjälp av bakre ledning som behövs. Olika syn finns även på vilka händelser som ska betraktas som räddningstjänst, vara goodwilluppdrag eller faktureras. Mellan organisationerna finns delade meningar avseende behovet av medlyssning och även på vad IB ska ha för uppgifter och mandat. I vissa delar finns politiska skiljelinjer men ofta ligger de skilda uppfattningarna hos medarbetarna och cheferna och tar därför lång tid att förändra. Det kan tolkas som att några kategorier av befäl som lämnat synpunkter generellt tycker att den egna funktionen är oumbärlig medan de tycker att vissa andra kan vara såväl oumbärliga som onödiga. Det blir då tydligt att det finns utvecklingspotential när det gäller befälens helhetsperspektiv. Inom räddningstjänsten finns funktioner och materiella/personella resurser som används sällan. Att larmas till en händelse där man kanske inte behövs ska ses såväl ut ett lärandeperspektiv som ur ett kostnadsperspektiv. Dessa perspektiv måste därför samordnas. Att få verka i yttre operativ roll är för många brandingenjörer ett krav för att börja inom kommunal räddningstjänst. Det betyder att det är ett tungt rekryteringsvillkor som inte får negligeras. Räddningsorganisationerna kan, om inte utryckande funktioner erbjuds, hamna i ett läge där avsaknad av brandingenjörskompetens påverkar hela kommunens riskhantering och förebyggandeutveckling. Den utryckande erfarenheten är också en väsentlig del i mycket av det administrativa

3 Bilaga 7:3 arbetet brandingenjörerna utför. Det behöver därför finnas en förståelse för att alla organisationer inom RSM kan ha detta behov. IB-funktionen är hårt belastad i inledningen av svårare händelser och vid flera, samtidiga händelser i området. Utvärderingen visar på många tillfällen då flera larm hanterats samtidigt. Detta motiverar att en tidigare hjälp till IB behövs alternativt att funktionen behöver utökas särskilt om flera räddningstjänstorganisationer ska komma att ingå i RSM i framtiden. Vid uppstarten beslutades att inte göra några större investeringar i omfattande teknik, t.ex. att anpassning till SOS-systemet Coordcom, genom Zenitterminaler, inte skulle göras av kostnadsskäl. Likaså bedömdes samtliga organisationers utalarmeringssystem med personsökare kunna bestå. Billigast möjliga lösningar eftersträvades, ett beslut som kan komma att omprövas i en fortsatt verksamhet. I samband med att RSM startades infördes SOS system för dynamisk resurshantering, DRH. Detta system har inte fungerat optimalt och har därför haft alltför stort inflytande på övriga samverkansparametrar och dessutom fått skuld för andra felaktigheter. Att upphöra med DRH ger möjlighet för RSM att tydligare lägga fokus på att åtgärda verkliga brister. Kostnadsbilden är oklar då samtliga organisationer har olika avtal och förmåner för ingående personal. Stor spännvidd ligger i de ingående personernas grundlön, tjänstgöringsschema och övriga villkor, varför endast en schablonmässig fördelning av kostnaderna kan göras. Då Eskilstuna härbärgerar bl.a. räddningscentralen och övernattningsrum till IB finns kostnader även för detta som inte debiterats MBR och Strängnäs. Strängnäs täcker bilersättning för IB som kommer från Strängnäs, vilket också är en kostnad. Tid som läggs ner på samordning och övning för de olika funktionerna är också svårbedömd. Om alla faktorer ska vägas in för en helt rättvis kostnadsfördelning krävs en omfattande administration som i sig är kostnadsdrivande. Att bedriva en gemensam ledningsorganisation bara med hjälp av en styrgrupp och samordnande funktioner haltar betänkligt. Avsaknaden av bl.a. utvecklade arbetsrutiner, övningsplanering och övningsgenomförande liksom teknikutveckling leder till en osäkerhet i ledningspersonalens uppdrag och agerande. Därför behöver någon typ av ledningsfunktion över bl.a. RC och ledningsorganisationen finnas. Förslag Som tidigare nämnts pågår två stora statliga utredningar som kan komma att påverka samverkan inom räddningstjänstområdet. Av den anledningen bör inte alltför stora förändringar ske det kommande året inom Räddsam Mälardalen, varför nedanstående förslag får ses i det perspektivet. Grundinställningen är att samarbetet inom RSM bör fortsätta! 1. En ekonomisk analys över de förstärkningar som behövs för att verksamheten ska fungera mer hållbart och i önskad riktning tas fram. 2. Organisationen för IB behöver ses över. Arbetsbelastningen blir nu tidvis tung på respektive person och att bemanna IB tar också mycket kraft från övrig verksamhet

4 Bilaga 7:4 i respektive organisation. På sikt är målbilden att genom automatlarmshantering finansiera en larmoperatör dygnet runt, men även på kort sikt behöver ändringar göras för att avlasta IB-funktionen. 3. RSM:s ledningssamarbete öppnas upp för fler kommuner som genom personellt alternativt ekonomiskt bidrag eventuellt kan täcka delar av de funktioner som behöver stärkas i RSM. 4. Inom MBR finns en stark vilja att det alltid ska finnas en brandingenjör i beredskap för yttre ledning inom MBR:s område. Strängnäs och Eskilstuna har motsvarande behov av BIB som MBR och bör inte nöja sig med att BIB endast finns norr om Mälaren. Av den anledningen är det angeläget att se över hur BIB-funktionen ska se ut i framtiden. 5. I Strängnäs och Eskilstuna är både politiker och tjänstemän mer positiva till goodwill-uppdrag medan man i MBR håller hårt på att kriterierna för räddningstjänst ska vara uppfyllda för att en hjälpinsats ska göras. Därmed debiterar MBR vissa tjänster som utförs kostnadsfritt av Eskilstuna och Strängnäs och MBR:s befäl säger ifrån om att åka på larm som befälen i Eskilstuna respektive Strängnäs anser vara värda att undersöka. De kulturella skillnaderna mellan de ingående organisationerna behöver likriktas och balanseras. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Hittills har kostnaderna för RäddSam klarats inom ram. Som beskrivits ovan finns en del otydligheter i den ekonomiska fördelningen mellan organisationerna. Om en mer exakt fördelning görs finns en risk att Strängnäs kostnader för RäddSam ökar. En förbättring av tekniken eller förstärkning av personalresurs i RC kommer också att ge ökande kostnader för RäddSam. Uppföljning Räddningschefen ska återrapportera fortsatt inriktning/utveckling av RäddSam genom de månadsvisa verksamhetsrapporterna. Beslutsunderlag Utvärdering, Uppföljningsrapport RäddSam Mälardalen, oktober Beslutet skickas till - Lars Ekström Kontorschef Camilla Dahlén Räddningschef

5 Bilaga 7:5 Uppföljningsrapport RäddSam Mälardalen

6 Bilaga 7:6 Rapporten tas fram som ett faktaunderlag och lämnas till respektive räddningschef. Varje räddningschef drar sina egna slutsatser och presenterar det för respektive nämnd. Därefter sammanställs varje organisations slutsatser till en styrgruppsslutsats. Förkortningar: BiB FIP IB IL SiB SL SOS RSM RTJ Brandbefäl i beredskap Första insatsperson Inre befäl Insatsledare Stabsbefäl i beredskap Styrkeledare SOS Alarm ABRCB = Räddningschef i beredskap Räddsam Mälardalen Räddningstjänst Roller och deltagare: Styrgrupp: Camilla Dahlén (Rtj Strängnäs) Lars Lagebo (Rtj Eskilstuna) Mårten Eskilsson (Rtj Strängnäs) Per Vikner (Mälardalens Brand- och Räddningsförbund) Stellan Jakobsson (Rtj Eskilstuna) Tobias Erdsjö (Rtj Eskilstuna) Åke Broman (Mälardalens Brand- och Räddningsförbund) RCB-samordnare Styrgruppen SiB-samordnare Per Vikner (Mälardalens Brand- och Räddningsförbund) IB-samordnare Emil Berggren (Rtj Eskilstuna) BiB-samordnare (Mälardalens Brand- och Räddningsförbund) SOS-samordnare Emil Berggren (Rtj Eskilstuna) Utbildningssamordnare Stefan Eriksson (Mälardalens Brand- och Räddningsförbund)

7 Bilaga 7:7 Innehållsförteckning Inledning... 5 Yttre ledning... 5 Antalet tillfällen BiB tagit över som räddningsledare inom respektive område... 5 Stabsförstärkning yttre... 5 Framkörningstider BiB... 6 IL och BiB s upplevelse av framkörningstiderna för BiB... 6 Antal tillfällen som BiB varit aktiverade vid insats mer än en timme... 7 Vad är bra och vad kan förbättras?... 7 Inre ledning Räddningscentralen Eskilstuna (RC)... 7 Personal... 7 Antal störningar under jourtid? Okt mars... 7 Aktiv tid under jourtid?... 7 Timmar jour och övertid Antal extrapass IB Schema för IB... 8 Händelser... 9 Samarbete med SOS... 9 Samtidiga händelser i RC... 9 Andel dygn med flera samtidigt pågående händelser... 9 När på dygnet har vi haft flera samtidigt pågående händelser? Andel dygn då man en eller flera gånger omdisponerat IL/styrkor strategiskt för nästa larm Antal tillfällen som resurs flyttats över till annat räddningstjänstområde Teknik Hur upplever du teknikstödet i RC? Informationsöverföring mellan skadeplats och RC Stab Faktisk tid som RCB, SiB varit aktiverade utanför kontorstid Antal tillfällen då SiB och RCB kallats in till RC Antal tillfällen då RSM gått upp i förstärkt stab Stabuppbyggnadstakt Rollen som SiB Rollen som IB Utlarmning Andel dygn med avvikelser gällande utalarmeringen Hur upplever du utalarmeringen och DRH i nuläget Vad är bra och vad kan förbättras Samarbetet mellan befäl inom RSM Upplevelsen av samarbetet mellan befäl Samarbete mellan BiB och IL Samarbete mellan SL och IL/BiB Samarbete mellan IB/SIB och IL/SL/BIB Samarbete mellan IB, SiB och RCB... 20

8 Bilaga 7:8 Skillnad i samarbete beroende på befälens organisationstillhörighet Skillnader beroende på vilken organisation IB tillhör? Skillnader beroende på vilken organisation IL/BIB/SL tillhör Ekonomi Inre befäl BiB/SiB RCB Insatsledarna Bilagor: Bilaga 1: Uppföljning RSM 6 månader (RCB) Bilaga 2: Uppföljning RSM 6 månader (SiB) pdf Bilaga 3: Uppföljning RSM 6 månader (Styrkeledare) Bilaga 4: Uppföljning RSM 6 månader (BiB) Bilaga 5: Uppföljning RSM 6 månader (IB) Bilaga 6: Uppföljning RSM 6 månader (Insatsledare)

9 Bilaga 7:9 Inledning Denna uppföljning sammanfattar statistik och medarbetaruppföljning för samverkan RäddSam Mälardalen. Statistik redovisas främst från de första sex månaderna, okt 2016 till mars 2017, om inget annat anges. Sammanfattning från medarbetaruppföljningen redovisas för perioden. Yttre ledning Antalet tillfällen BiB tagit över som räddningsledare inom respektive område Tillfällen då BiB tagit över som RL i respektive område Område nov-16 3 MBR dec st MBR, 1 st okänt jan st E-tuna, 1 st okänt feb-17 2 Okänt mar-17 0 apr-17 1 Strängnäs maj-17 1 Okänt jun-17 1 Okänt jul-17 5 Okänt aug-17 2 Okänt Stabsförstärkning yttre Enligt de uppgifter som finns tillgängliga kan vi konstatera att BiB-funktionen har tagit över som räddningsledare vid relativt få tillfällen, några enstaka insatser per månad. De flesta av dessa har utförts i MBR:s område. Ett skäl till detta är troligen att funktionen har funnits där även tidigare medan det är ett nytt arbetssätt för Eskilstuna/Strängnäs. Med yttre stabsförstärkning avses att BiB eller annan extra ledningsfunktion har åkt mot eller varit på plats för att samverka med insatsledaren. Det har i snitt gjorts vart någon gång fjärde dygn under niomånadersperioden. Detta har skett vid bränder i publika lokaler, avfallsanläggning, garagelänga och liknande. Detta arbetssätt har tidigare använts även i Eskilstuna/Strängnäs. Diagrammet anger månad och procent av dygnen respektive månad där det vid ett eller flera tillfällen varit händelser med yttre stabsförstärkning: 50% Yttre stabsförstärkning - Procent per månad 47% 40% 33% 33% 30% 20% 10% 19% 25% 21% 11% 17% 18% 0% nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17

10 Bilaga 7:10 Framkörningstider BiB Framkörningstiden för de tolv varaktigaste insatserna inom MBR där BiB varit aktiv på plats ligger runt 20 minuter för perioden okt-mars (tider går inte att få fram för Eskiltuna/Strängnäs). Framkörningstiden till Strängnäs är i princip alltid lång vilket beror på att BiB-funktionen alltid utgår från Eskilstuna eller Västerås. BiB har endast larmats till Strängnäs i enstaka fall och varit framme vid en handfull insatser under niomånadersperioden varför det är svårt att dra några slutsatser. Det har dock inte inträffat någon riktigt stor händelse i Strängnäs under perioden. Det upplevs också att BiB-funktionen larmas olika beroende på i vilken organisation som händelsen inträffar. BiB larmas exempelvis ofta vid trafikolyckor i MBR men aldrig vid samma typ av händelser i Eskilstuna/Strängnäs. IL och BiB s upplevelse av framkörningstiderna för BiB 60% 50% 40% Upplevelse av BiB's framkörningstid 1 = För kort 7 = För lång 53% 37.5% 37.5% 30% 20% 10% 0% 27% 13% 12.5% 12.5% 7% 0% 0% 0% 0% 0% 0% IL svar BIB svar Som man kan se i diagrammet upplever många av dem som har svarat att framkörningstiden för BiB är för lång. Siffrorna över medel (lagom) är 40-50%. Det är dock svårt att säga om det har haft någon påverkan på insatserna eftersom det handlar om relativt få händelser. Bland kommentarerna har flera angivit att det vore bättre att ha två kombinerade funktioner placerade på varsin sida av Mälaren (MBR respektive Eskilstuna/Strängnäs). Det skulle då handla om kombinationer av BiB/SiB eller BiB/RCB. Den närmaste av de två kombinerade beredskaperna skulle åka som BiB till skadeplats medan den andra skulle åka in till RC i Eskilstuna som stabsförstärkning. Fördelen med detta är att BiB-funktionen då troligen generellt skulle vara snabbare på plats i hela området, att man har beredskap oftare, att man snabbare kan samverka med IL i beslut på plats samt att BiB skulle ha bättre person- och objektskännedom i sitt närområde. Vid större ekonomiska beslut ska ordinarie räddningschef/ställföreträdande räddningschef konsulteras. Snabbare förstärkning av stabsfunktionen i RC skulle dock enbart fås vid larm i MBR:s område vilket gör att det argumentet inte är så starkt. En annan kommentar är att det har upplevts att BiB-funktionen ofta åker fram och tillbaka utan att hinna fram till larmen. Det handlar i så fall om högst en timmes körtid och då kan man ifrågasätta behovet av BiB om insatsen redan är avklarad. Känslan är att synpunkterna är mer negativa i MBR än i

11 Bilaga 7:11 Eskilstuna/Strängnäs. Det finns också kommentarer om att BiB ibland åker ut trots att det inte finns något behov. Antal tillfällen som BiB varit aktiverade vid insats mer än en timme Vid 12 tillfällen har BiB varit aktiv mer än en timme vid insats i MBR:s område. Okt-mars Vad är bra och vad kan förbättras? Det bör skilja mindre mellan de tillfällen då BiB tar över. Åtminstone bör det vara mer lika inom respektive organisation för att inte skapa otydlighet för våra insatsledare. Under Räddsams inledningsfas kan man se en tendens till att beroende på var olyckan sker och från vilken organisation BiB kommer så tar BiB över mer eller mindre. Inre ledning Räddningscentralen Eskilstuna (RC) Personal Antal störningar under jourtid? Okt mars Det totala antalet störningar under jourtid bedöms ligga runt 700. Det innebär 4 störningar per dygn där man blir väckt eller störd under jourtid. Som mest under en natt har det varit 10 störningar som inte lappat över varandra i faktisk tid. Aktiv tid under jourtid? Den faktiska tiden som man är aktiv ligger på 1:37 i genomsnitt. Det är dock stora variationer. Som mest har det varit 7: % av störningstiden ligger mellan 23:00 och 06:00. Resterande 44 % ligger mellan 19:30 och 23:00. Timmar jour och övertid. Ingen IB har under de första sex månaderna haft mer än 50 timmar jour. Därmed har inte heller någon haft mer 50 timmar övertid någon månad. Den som har gjort mest övertid under sex månader har gjort 63 timmar. Detta blir 126 timmar per år vilket är acceptabelt utifrån arbetstidslagens perspektiv. Antal extrapass IB. Under perioden oktober-mars har MBR gjort 2,5 dygn mer än schemat säger. Eskilstuna enligt schema och Strängnäs 2,5 mindre än schema. Antalet extrapass pga sjukdom har varit ett under perioden. Föregående avvikelse beror till viss del på byten mellan individerna och jämnas sannolikt ut över en längre period. Bedömning är att genomförd arbetstid håller sig inom både lagstadgade och rimliga gränser. Undantaget är vissa enstaka dygnspass med mycket vaken natt då återhämtningstiden blir väl liten. Detta gäller framförallt när detta infaller fredag dygn och man måste tjänstgöra söndag dygn igen. Generellt bör möjligheter till längre ledighet från IB-arbete skapas i schemat.

12 Bilaga 7:12 Schema för IB Upplevelsen vad gäller den gällande schemakonstruktionen för IB får snittbetyget 3.5 där 1 motsvarar dåligt och 7 motsvarar utmärkt. 75 % anser att de skulle vilja ändra schemat för IB-tjänstgöringen. Kommentarerna kring schemaändring kan sammanfattas enligt nedan 1. Önskemål finns för delat dygn, 2. Möjlighet till återhämtning efter jobbigt dygn finns, 3. Mer sammanhängande period med IB-tjänstgöring respektive kontor finns % anser att det behövs vikarier för IB-gruppen. Sammanfattat kommentarer kring hur vikarielösning skulle kunna se ut: 1. Någon som kan svara när man behöver vara ledig 2. Någon som kan svara när man blir sjuk 3. En eller flera SiB skulle kunna ta vissa pass för bli säkrare och kunna fungera vara vikarie. Kanske enklast om detta är personer som normalt jobbar i Eskilstuna. 4. Vid omplanering för kurs och konferens blir det förtätat med IB-jobb och detta går ut över övriga arbetsuppgifter SiB istället för Ändrat schema för att kunna lösa med befintlig IB

13 Bilaga 7:13 Händelser Samarbete med SOS Det upplevda samarbetet med SOS Alarm får av IB i snitt betyget 4.4 där maximalt värde är 7. RSM:s IB tycker att det skiljer sig ganska mycket på hur de olika operatörerna från SOS arbetar och vilken kunskap de har både i sina egna system och vad räddningstjänsten gör. Många larm fungerar bra men ibland blir operatörer allt för stressade och gör misstag eller fördröjer utlarmningen alldeles för länge. Operatören borde ibland också ställa fler kompletterande frågor för att få rätt index t ex. är det rök i trapphuset? Tjock rök, disigt eller luktar det bara? Det uppskattas när SOS operatören gör detta eller frågar IB/IL om de är osäkra på larmet. Flera IB lyfter också just medlyssningen och samarbetet runt medlyssningen som en sak som går att förbättra. IB tycker också att SOS operatörerna och räddningsåtgöraren är hjälpsamma innan och under larm samt att de idag försöker stämma av mer med IB eller IL innan de drar en massa resurser på tveksamma larm. De uppskattar också att SOS operatörerna vill bli bättre och tycker att SOS lyssnar när vi har synpunkter på hur ett larm fungerat och att det finns en bra uppföljning efter ett larm. Samtidiga händelser i RC Följande gäller för händelser inom hela Räddsam Mälardalen. Andel dygn med flera samtidigt pågående händelser Med undantag för någon enstaka månad så har fyra av fem dygn under minst ett tillfälle haft fler än en samtidigt pågående händelse (dvs. dubbellarm, trippellarm osv.) Det verkar dessutom vara en ökande trend under 2017 med en toppnotering i juli månad. Antal tillfällen med samtidigt pågående händelser Diagrammet nedan visar vid hur många tillfällen under respektive månad som det har varit samtidiga händelser inom RSM. Den röda linjen visar antalet tillfällen då det varit fler än två samtidiga händelser (d.v.s. trippellarm eller ännu fler samtidiga larm). Den blå linjen visar det totala antalet tillfällen med samtidiga händelser och den inkluderar således antalet i den röda linjen samt även dubbellarm. Maj månad toppar statistiken och det beror troligen på ett stort antal larm under några enskilda dagar den månaden Samtidigt pågående larm inom RSM nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Samtidigt pågående larm Fler än två samtidiga larm

14 Bilaga 7:14 När på dygnet har vi haft flera samtidigt pågående händelser? Sett till tid på dygnet så är samtidigt pågående larm vanligast förekommande under eftermiddagen och kvällen. 40% 30% 20% 10% Samtidigt pågående larm, fördelat över dygnet 16% 36% 32% 16% 0% Förmiddag (08-12) Eftermiddag (12-18) Kväll (18-24) Natt (00-08) Andel dygn då man en eller flera gånger omdisponerat IL/styrkor strategiskt för nästa larm Trenden är att detta nyttjas mer och mer inom RSM med en toppnotering i juli månad. Andel dygn med strategiska förflyttningar 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 25% 15% 21% 8% 7% 9% 30% 27% 41% % nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 % andel dygn m. strat förflyttn. Larm per månad RSM 0 Tabell med larm per månad inom RSM:s område % andel dygn m. strat förflyttn. MBR Larm/mån Eskilstuna Larm/mån Strängnäs Larm/mån TOTALT Larm/mån Nov % Dec % Jan % Feb-17 8 % Mar-17 7 % Apr-17 9 % Maj % Jun % Jul %

15 Bilaga 7:15 Antal tillfällen som resurs flyttats över till annat räddningstjänstområde Toppnoteringen var i maj månad, troligen beroende på det stora antalet larm inom RSM under den månaden Antal tillfällen där man förflyttat resurser till annat räddningstjänstområde nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Teknik Många av de problem som uppmärksammas med tekniken åtgärdas efterhand. De enkätsvar som inhämtats från IB s dygnsenkät är därför inte med i denna sammanställning. I den stora utvärderingen är det framförallt SiB och IB som besvarat teknikfrågorna då det i första hand handlar om tekniken i räddningscentralen. Hur upplever du teknikstödet i RC? Medelvärdet från IB-gruppen är 3.50 där 1 är dåligt och 7 utmärkt. Medelvärdet från SiB-gruppen är 4.57 där 1 är dåligt och 7 utmärkt. Nedan följer en sammanfattning över kommentarer från IB gällande teknikstödet inklusive förbättringsförslag: 1. Det som finns är bra när det fungerar 2. Ojämn teknisk förmåga på IB gör att små problem blir stora. Kunskapshöjning hos vissa behövs. 3. IT-nätet alldeles för sårbart och långsamt. Obefogade utloggningar sker 4. Dåligt IT -support framför allt utanför kontorstid. 5. Bra att vi ser på nya tekniska möjligheter och utvecklar oss 6. Möjligheterna och förutsättningarna rent tekniskt finns på plats för att göra ett bra jobb. 7. Möjlighet att kunna larma ut resurser själva saknas 8. Möjlighet att kunna ändra status på enheterna själva saknas 9. LUPP hänger sig ofta. Behövs ett bättre och enklare som också kan integreras mot händelserapport. 10. Kartan (SOS) kopplas ner vid inaktivitet. RiB karta instabil. Hänger sig ofta. 11. Tre kanaler i T80 kan ibland vara otillräckligt. 12. Snabbare datorer med mer ramminne

16 Bilaga 7:16 Nedan följer en sammanfattning över kommentarer från SiB gällande teknikstödet inklusive förbättringsförslag: 1. Tekniken är överskådlig 2. Fungerat bra för SiB 3. SOS kartan bra när den fungerar, men kartstödet kan utvecklas 4. Bra med morgonmöten 5. Bra med skärmar, arbetsplatser och whiteboards i RC 6. Bra överblick från de två operatörsborden 7. Mer kopplingar till Zenit skulle vara bra 8. SiB behöver öva arbeta mer med tekniken 9. LUPP behöver fungera bättre (ny version på gång) 10. Inlogg för personal från MBR behöver ordnas Informationsöverföring mellan skadeplats och RC En viktig del i samarbetet mellan yttre och inre ledning är en fungerande kanal för informationsöverföring av bilder, dokument och dylikt. Avsikten vid starten av RSM var att använda OneDrive Microsofts molnlagringslösning. Ett konto för detta finns men det har inte använts mer än någon enstaka gång under det första halvåret av samarbetet. Oftast har bilder från skadeplats mailats in till RC och det har oftast fungerat men inte alltid då filer ibland är för stora. Således är det inte vid så många tillfällen där information har skickats mellan skadeplats och RC på ett tillfredsställande sätt under insatser. Slutsatsen i detta är att en rutin och ett arbetssätt för hur vi ska arbeta med denna typ av informationsöverföring mellan skadeplats och RC bör tas fram, beslutas och driftsättas. Den tekniska strukturen bakom detta måste vara användarvänlig och funktionssäker. Stab Med stab menas att personer som ingår i beredskap (SiB och RCB) har varit aktiverade. Med förstärkt stab menas att ytterligare personer har kallats in och arbetet i stab. Faktisk tid som RCB, SiB varit aktiverade utanför kontorstid Oklart, men inte av någon omfattning som gör att det påverkar personerna vad gäller arbetsbelastning och inte heller övrig verksamhet. Dock kan det vara så att man i för liten grad får arbeta i rollen vilket påverkar förmågan man har. Detta gäller framförallt SiB som förväntas avlasta IB som i sin roll hanterar en hel del teknik. Oklart om RCB kallats in för att korta ner tiden innan IB får hjälp. Detta skulle kunna vara fallet om SiB skall åka från MBR och RCB befinner sig i Eskilstuna. Antal tillfällen då SiB och RCB kallats in till RC Detta har det inte förts statistik på och stabsarbetet har inte förts in i insatsrapporterna. Uppskattningsvis har dock detta bara skett på ett fåtal tillfällen. Antal tillfällen då RSM gått upp i förstärkt stab Med förstärkt stab menas att det har varit en stab bestående av fler personer än de som har jour/beredskap. Det innebär stab med någon form av inkallning för stabsförstärkning. Vid ungefär 10 tillfällen har man varit mer än 3 personer i RC.

17 Bilaga 7:17 2 Antal tillfällen då RSM gått upp i förstärkt stab nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Stabuppbyggnadstakt Stabsuppbyggnadstakten har varit ungefär en person per 30 minuter vid dessa tillfällen. Det finns ingen statistik på om det skulle vara svårare under vissa tider på dygnet, veckan eller året. Rollen som SiB Ingen SiB anger att man har tjänstgjort i RC i samband med en större händelse, t.ex. med att leda staben för den enskilda händelsen. Däremot anger 5 av 7 svarande SiB att man tjänstgjort i RC i samband med flera mindre händelser. Generellt tycker medarbetarna att funktionen har fungerat bra. Dock önskas mer övning av tekniken i RC eftersom man initialt ofta blir ett direkt stöd till IB. Även om det ibland tar tid innan SiB kommer till RC och händelsen börjat avta har funktionen fyllt sitt syfte med att blicka framåt för kommande händelser. Det har också varit svårt för SiB att avgöra behovet av förstärkning vid larm eftersom det kan finnas ett behov vid flera pågående larm och inte bara en större händelse. Rollen som IB De flesta känner sig trygg i rollen som IB. 5 av 8 anger värdet 6 på en 7-gradig skala. Det är dock 2 st IB som anger värdet 3 på samma skala. Medarbetarna tycker att det finns ett behov av mer övning och riktlinjer för att arbeta mer samsynt i IB- kollektivet. De upplever också att det är svårt att få en kontinuitet i sina arbetsuppgifter utanför IBrollen då den kräver mycket tid. Det påverkas ytterligare då de ska täcka upp för varandra vid frånvaro.

18 Bilaga 7:18 Utlarmning Andel dygn med avvikelser gällande utalarmeringen Andel dygn med avvikelser gällande utalarmeringen/drh 70% 67% 60% 56% 55% 50% 46% 46% 40% 30% 38% 30% 26% 29% 20% 10% 0% nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 Hur upplever du utalarmeringen och DRH i nuläget Frågan besvarades på en skala 1 7 där 1 är Dåligt och 7 är Utmärkt. Snittpoäng per befälskategori: IB: 2,76 SL: 3,01 BiB: 3,00 SiB: 3,15 IL: 2,72 Med tanke på skalan innebär detta ett snitt för samtliga befälskategorier som är lägre än medel Vad är bra och vad kan förbättras BIB känner att det var mycket problem med DRH i början men att det blivit bättre, dock upplever flera att det inte blivit bättre än innan och att de inte kan se att DRH gör någon skillnad mot tidigare utlarmning. Tanken med DRH är god men då det inte fungerar som tänkt ser man ingen anledning att ha DRH kvar, alternativt att det bara används för att dra närmast FiP. BiB upplever också att de får en hel del larm de inte ska ha och att de inte heller får larm som det anser att de ska ha och i MBR:s område fungerar sökarna fortfarande inte som dom ska då vissa larm inte kommer fram. En anser också att BiB oftast inte behövs på trafikolyckor motorväg och då inte behöver dras automatiskt. IL ser positivt på att andra stationer dras med automatik när "ordinarie" styrka är upptagen och att det har blivit en väckarklocka med att de närmaste resurserna larmas vilket inte alltid stämmer med hur vi har åkt förut. Det är även bra att man inte behöver tänka på nästa larm då det sköts automatiskt. Men ett stort problem är att IL upplever att det är mycket fellarmningar samt att för mycket resurser larmas. Även om det har blivit bättre med barnsjukdomarna så kan man fortfarande inte se vinsten med det för vår organisation och som det fungerar nu så anser flera att RSM bör gå ur DRH eftersom man inte kan se en positiv skillnad för tredje man. Man saknar även utbildning i DRH.

19 Bilaga 7:19 IB ser positivt på att utlarmning i det initiala skedet sker per automatik. IB känns också att det blir mer korrekt och att det dras rätt resurser i större utsträckning än i början. Men det blir fortfarande fel och då främst i utlarmningen av SiB och BiB. Det hjälper också till med att det blir likvärdig utlarmning inom hela RSM. IB upplever dock inte att det kapar responstiderna eller att det hjälper tredje man då vi oftast är statiska som Rtj och bara rör oss inom samma släckområde. Om DRH ska vara kvar behövs mycket mer intrimning men just nu tror IB inte att systemet fungerar och att man idag inte har någon hjälp av systemet utan det förvirrar och irriterar när man ändå alltid måste justera resurser eller dra motbud på resurser. SL anser i bästa fall att det inte blivit någon skillnad mot tidigare och en klar majoritet av kommentarerna anser att man idag får fler fellarm och att det blir mer otydligt med DRH då det blir mycket diskussioner och förvirring om vilket fordom man ska åka med. Man anser dock att det blivit bättre sedan starten och att det är bra att man får mycket resurser direkt samt att man slipper tänka på annat än det lam man är på för tillfället. Sammantaget finns det dock inget som blivit bättre och man anser inte att DRH fungerar som tänkt och att det därför inte finns någon anledning att ha DRH kvar. Man vill gå tillbaks till tidigare system som man tycker fungerade bättre. SIB anser att DRH ger en snabb utlarmning när det blir rätt och att det succesivt blivit bättre. FiP larmen verkar dock inte fungera som de ska och DRH verkar fungerar bäst när alla enheter står på respektive station, och då är det ju precis som gamla stationsutlarmingen med zoner. DRH är väldigt statusberoende och det är en stor utmaning då den mänskliga faktorn lätt gör att det glöms av ibland. Även att DRH inte kan parera för avvikande bemanning är ett stort problem IB (och ibland SIB) måste därför hela tiden korrigera utlarmningen pga bemanning, felutlarmning osv. SiB anser också att deras egen utalarmering inte fungerar bra t.ex. behövs oftast inte SiB på trafikolyckor motorväg som man idag får automatiskt. Därför bör planpaketen ses över. Även Statusrapporteringen för SiB bör också möjliggöras. Synpunkterna och kommentarerna runt utlarmning och DRH är generellt väldigt negativa och det gäller alla tre organisationerna. Löpande diskussioner om synpunkter och avvikelser har skett med SOS Alarms platschef i Örebro. När RSM startades i oktober 2016 användes de tidigare, statiska larmplanerna på respektive station för alla tre organisationerna. Under november infördes dynamisk resurshantering (DRH) för samtliga tre organisationer. DRH innebär att SOS Alarms teknikplattform Zenith själv föreslår lämpliga resurser utifrån de förmågor som finns och deras geografiska placering. I början var det extremt mycket problem med detta men efter justeringar blev det bättre. Eftersom det trots allt fortfarande upplevdes stora problem med DRH under vintern initierades i mars ett möte med olika funktioner hos SOS Alarm. Då beslutades det att fortsätta med DRH och göra ytterligare justeringar. Eftersom många problem fortfarande kvarstår beslutade styrgruppen under försommaren att undersöka möjligheterna att lämna DRH och gå tillbaka till statiska larmplaner efter sommaren. Detta arbete pågår och DRH kommer att sägas upp under hösten Att gå tillbaka till statiska larmplaner kommer förstås inte att lösa alla problem men det bedöms ändå bli bättre än vad vi har haft med DRH. Dörren för att någon gång i framtiden gå tillbaka till DRH är inte stängd men det krävs mycket utveckling av systemet för att det ska vara aktuellt. Alla tre organisationerna använder utalarmeringsutrustning från företaget Contal. Det finns en larmserver i Västerås som täcker MBR samt två parallella larmservrar i Eskilstuna som täcker Eskilstuna/Strängnäs. IB-funktionen i C kan på egen hand göra utlarmning på stationerna i Eskilstuna och Strängnäs kommuner men inte i MBR:s område. Ett förslag har varit att ha två gemensamma larmservrar som täcker hela området. Detta har undersökts och det har då visat sig att det måste bytas

20 Bilaga 7:20 ett stort antal personsökare, antingen norr eller söder om Mälaren. Eftersom detta för med sig stora kostnader pågår nu arbete för att försöka hitta andra lösningar så att IB-funktionen i RC ska kunna larma ut reserurserna i hela området Samarbetet mellan befäl inom RSM Upplevelsen av samarbetet mellan befäl Samarbetet mellan olika befälsfunktioner besvarades genom att göra en skattning på hur man upplever samarbetet i en skala från 1 till 7. Se resultatet nedan. Senare följer en sammanfattning av vad som upplevs fungera bra och vad som kan bli bättre för respektive samarbete. Befälens upplevelse av samarbete mellan befälsfunktionerna 1 = Dåligt 7 = Utmärkt IB's upplevelse av samarbete med RCB IB's upplevelse av samarbete med SIB IB's upplevelse av samarbete med BIB IB's upplevelse av samarbete med IL/SL SIB's upplevelse av samarbetet med IB/RC SIB's upplevelse av samarbete med BiB SIB's upplevelse av samarbete med RCB SL's upplevelse av samarbetet med IB/RC SL's upplevelse av samarbete IL/BiB IL's upplevelse av samarbetet med IB/RC IL's upplevelse av samarbete med BiB BiB's upplevelse av samarbetet med IB/RC BiB's upplevelse av samarbete med IL 4,92 4,50 5,00 4,52 5,72 5,14 4,58 5,72 5,51 5,05 5,80 5,00 5, Samarbete mellan BiB och IL BiB s kommentarer för samarbetet med IL Vad har varit bra? Kommunikationen med och information från IL har varit bra. BiB upplever generellt en positiv inställning från IL när BIB kommer ut till skadeplats. Vad kan förbättras? Det saknas rutiner för reflektion/utvärdering mellan IL/BIB efter insats. Viktigt att samverkansövningarna blir av, dels för personkännedom och dels för ökad förståelse för varandras roller. Någon anser att framkörningstiden för BIB till IL kan förbättras genom att ha en BIB på respektive sida av Mälaren.

21 Bilaga 7:21 IL s kommentarer på samarbetet med BiB Vad har varit bra? Flera IL uppger att de inte haft kontakt med BIB mer än någon enstaka gång men att samarbetet då har fungerat bra. Några har endast haft kontakt via telefon eller Rakel. BIB upplevs generellt som ett bra stöd, någon att ha avstämning med och som kan avlasta IL. Det är en trygghet att veta att det finns hjälp att få vid större eller komplexare insatser. Att IL har fått lite större ansvar genom att framkörningstiden ökat omnämns som positivt. Någon tycker att det märks att BIB från MBR är mer vana att ta över som räddningsledare vilket upplevs som en förbättring liksom att det ledningsfordon som används av BIB är ett bättre ledningsstöd än det fordon som RCB/BIBfunktionen hade söder om Mälaren tidigare. Vad kan förbättras? Några IL efterlyser mer tydlighet avseende när BIB ska larmas, vad de ska åka på och när de ska ta över som RL. Dialog mellan BIB/IL om eventuellt övertagande efterfrågas. Vid något tillfälle har IL känt sig överflödig när BIB har tagit över. Det råder delade meningar om BIB bör åka fram eller vända i de lägen funktionen inte verkar behövas: Några vill gärna att BIB kommer fram (när de ändå är på väg) så att man får tillfälle att träffas och "öva" på skadeplatsorganisationen medan andra anser att BIB ska vända hemåt direkt eftersom man upplever att det blir rörigt på platsen med flera befäl. Ett par IL upplever att BIB ibland har lång framkörningstid. Samarbete mellan SL och IL/BiB SL s kommentarer på samarbetet med IL och BiB Vad har varit bra? SL anser generellt att samarbetet med IL fungerar bra med konstruktiv dialog, bra bemötande och tydlighet. Många upplever att samarbetet med IL fungerar ungefär som innan RäddSam. Någon tycker att IL har blivit mer involverad i den dagliga verksamheten vilket upplevs som positivt. BIBfunktionen har man sällan någon direktkontakt med och därför inte mycket synpunkter på. IB upplevs som en bra stödfunktion. Vad kan förbättras? Flera SL tycker att rollerna på skadeplats behöver bli tydligare och att vi bör följa den ledningsstruktur som vi haft på övningar. SL vill gärna ha med IL och BIB på övningar i större utsträckning än idag. Några har synpunkter på att BIB från andra organisationer än den egna har sämre koll på förmåga och personalläge, samt längre framkörningstid än BIB från den egna organisationen. Någon efterfrågar tydlighet avseende vem som ska föra samtalet vid medlyssning (IB eller IL/SL).

22 Bilaga 7:22 Samarbete mellan IB/SIB och IL/SL/BIB IB s kommentarer på samarbetet mellan IB och IL/SL: Vad har varit bra? IB upplever att det varierar mycket mellan olika SL/IL - en del är mycket bra på att lämna lägesrapporter, information och efterfråga stöd från IL medan andra inte söker någon kontakt med IB. Flera IB tycker att de får förståelse och god stöttning av IL/SL från de organisationer där de inte själva jobbar och därmed inte har lika bra koll. Vad kan förbättras? Vindruterapporter och lägesrapporter ska lämnas på RAPS-talgruppen! Särskilt RiB-stationer som inte tidigare haft IB-funktion behöver bli bättre på att rapportera bakåt till IB. Rapporteringen bakåt måste göras mot IB och inte mot någon "extrastab" på den egna stationen. Gemensam samling för alla befäl efterfrågas i syfte att gå igenom rutiner, vad IB kan hjälpa SL/IL med och vad IB behöver för information av SL/IL. IB s kommentarer på samarbetet mellan IB och BIB: Vad har varit bra? Kommunikationen har fungerat bra. Positivt att BIB ibland skickar bilder från skadeplats. Vad kan förbättras? Ibland är det otydligt om BIB tagit över som RL och det blir därmed också otydligt om det är BIB eller IL som IB ska ha kontakt med. Någon IB vill att BIB ska vara tydlig med varför och i vilket syfte hen åker på ett larm och någon annan IB anser att BIB bör åka fram och träffa styrkan även om det inte är uppenbart att BIB behövs. En del BIB har för långa utläggningar på RAPS under framkörning. SIB s kommentarer på samarbetet med BIB Har fungerat bra när det har varit aktuellt. Känner att man kan vara ett stöd för BIB via telefon och dator samt någon gång på skadeplats. Ett par SIB har inte haft något samarbete med BIB. SL s kommentarer på samarbetet med IB Vad har varit bra? Överlag upplevs IB som ett mycket bra stöd och en god hjälp att snabbt ta fram de uppgifter och resurser som efterfrågas. Ger kompletterande information från medlyssningen. Det upplevs positivt att IB faktiskt lyssnar på lägesrapporterna, ställer följdfrågor och ibland kommer med tips om vad som är viktigt att tänka på. IB svarar snabbt på anrop och är nästan alltid glada och trevliga i sitt bemötande. Någon tycker att IB från den egna organisationen är till större hjälp medan andra menar att alla IB fyller en lika bra funktion. Vad kan förbättras? Flera SL skriver att IB fungerar så bra att de inte kan komma på något som bör förbättras. Vid flera pågående larm kan det vara svårt att få kontakt med IB och det föreslås att SIB tas in oftare. Tydliggör vem som ska föra samtalet vid medlyssning, IB eller SL/IL. Vid mejlkontakt skicka ett svarsmejl så man vet att det kommit fram. Någon tycker att IB skulle kunna ringa upp efter larm för att kolla läget, någon tycker att IB oftare kan gå in i medlyssningen och avblåsa larm som inte är räddningstjänst och någon skulle gärna vilja "sitta med" IB någon dag för att få ökad förståelse.

23 Bilaga 7:23 IL s kommentarer på samarbetet med IB Vad har varit bra? I stort sett alla IL uppfattar IB som ett bra eller mycket bra stöd i samband med insatser. Som exempel på bra stöd från IB nämns kontakter med media, polis och fastighetsägare, planering av beredskap för nästa larm, informationsdelning från medlyssning, påminnelser och att dra mer resurser till skadeplats. IB beskrivs som mycket hjälpsamma och med positiv inställning. Någon anser att IB fungerade bättre innan RäddSam medan flera andra visar på förståelse för att kunskapen om de olika organisationerna initialt varierar liksom erfarenheten av att agera i IB-rollen. Någon anser sig inte ha så stort behov av IB medan flera reflekterar över att de själva är ovana vid att ha tillgång till IB och behöver bli bättre på att rapportera bakåt och oftare ta stöd av IB. Vad kan förbättras? Flera IL har upplevt att stödet minskar vid flera pågående larm och efterfrågar snabbare/tidigare förstärkning från SIB alternativt tillskott av en larmoperatör till RC. Någon IL tycker IB är så bra att SIB inte behövs överhuvudtaget. Flera påtalar att de upplever en skillnad beroende på om IB kommer från den egna organisationen eller inte samt hur lång erfarenhet denne har. Fler samövningar efterfrågas för att minska skillnaderna och för att få bättre personkännedom. Någon IL tycker att IB måste få tillgång till bättre teknik och någon anser att IB behöver kunna aktivera ett stationsbefäl Vallby vid större händelser. BIB s kommentarer på samarbetet med IB Vad har varit bra? IB upplevs generellt som ett bra stöd för att få hjälp med utlarmning av resurser, kontakter till fastighetsägare, RVR o s v. IB omnämns som engagerade, duktiga och med positiv inställning Vad kan förbättras? Märks att IB ibland har fullt upp och behöver förstärkning. Tänk hela RäddSam vid förstärkning på skadeplats (ofta tas enbart resurser från egna organisationen). Var förutseende, ännu mer på tårna: Ge förslag på brytpunkt vid larmning av mycket resurser, stötta med avlösningar, ifrågasätt, be om lägesrapporter om de inte kommer o s v.

24 Bilaga 7:24 Samarbete mellan IB, SiB och RCB IB s kommentarer på samarbetet med SIB: Vad har varit bra? Generellt anser IB att SiB är engagerade och visar god vilja att lära mer i RC. SIB uppfattas som ett mycket bra stöd vid större eller flera samtidiga insatser samt där det är stort tryck från media. Stor trygghet att SiB finns! Någon menar att IB fick stöd även innan RäddSam och att det därmed inte har blivit någon förbättring. Vad kan förbättras? Genomgående anser IB att SIB skulle behöva mer kunskaper/övning på RC-tekniken för att snabbt kunna avlasta när de kommer in. Ibland saknas en mer minutoperativ hjälp när SIB kommer in kan det stressigaste skedet redan vara över. Någon föreslår att SIB skulle ställa frågorna: Vad har hänt? Vad är gjort? Vad behöver göras? Efter det tar SIB antingen rollen "att leda stab" eller som "IB 2". IB s kommentarer på samarbetet med RCB: Vad har varit bra? Flera IB menar att RCB har varit bra för dialog/beslut vid stora händelser, för övergripande frågor eller vid samverkan på bred lokal eller regional nivå. RCB har varit lätt att få tag i, engagerade och gett svar snabbt. Vad kan förbättras? RCB har sällan blivit aktiverade. Skulle kunna nyttjas mer för t ex media/information och organisationsfrågor. IB skulle i högre utsträckning kunna informera RCB om pågående händelser. SIB s kommentarer på samarbetet med IB Vad har varit bra? Bra bemötande och dialog. Att IB alltid går att få tag på, att de har en samlad bild av läget i regionen och ligger steget före de operativa styrkorna. Vad kan förbättras? Det är svårt att få en briefing/lägesbild när man kommer in till RC eftersom IB redan är så upptagen då. System för SIB att få kännedom om att det är flera samtidiga larm (IB hinner inte ringa SIB för att få avlastning). Kontaktlistor för externa resurser behöver uppdateras/förbättras liksom rutiner för inkallning av personal i respektive organisation. LUPP tappar kontakten. SIB s kommentarer på samarbetet med RCB De få kontakter som har varit har fungerat bra. Funktionen RCB används för sällan. Någon föreslår att när BIB tar över som RL ska RCB och SIB åka till RC, om inte annat för att öva rollfördelning i RC, vilken uppfattas som otydlig nu.

25 Bilaga 7:25 Skillnad i samarbete beroende på befälens organisationstillhörighet Skillnader beroende på vilken organisation IB tillhör? 53 % av IL upplever skillnader 31 % av SL upplever skillnader 13 % av BiB upplever skillnader 71 % av SiB upplever skillnader SL s beskrivning av skillnaderna SL, IL, BIB SL upplever främst skillnader i lokalkännedomen, IB känner sin egen kommun bäst och känner också till rutiner och förmågor i den egna organisationen bäst. SL upplever IB som säkrare om de hanterar ett larm eller händelse som berör den egna organisationen och att de som har jobbat länge som IB känns lite tryggare i rollen. SL upplever dock att de får bra hjälp och stöd både under och efter insatsen. IL s beskrivning av skillnaderna IL upplever främst skillnader i lokalkännedomen, IB känner sin egen kommun bäst och känner också till rutiner och förmågor i den egna organisationen bäst. IL upplever IB som säkrare om de hanterar ett larm eller händelse som berör den egna organisationen och att de som har jobbat länge som IB känns lite tryggare i rollen vilket är helt naturligt då alla är nya i början på en tjänst. IL upplever också att det finns olika kulturer i vilka uppdrag man åker på som Rtj. BiB s beskrivning av skillnaderna Upplever att detaljkunskaperna skiljer sig mellan de olika IB och att alla behöver utveckla sina kunskaper i de andra organisationerna. SIB s beskrivning av skillnaderna SiB upplever inga stora skillnader och de som finns beror på lokalkunskapen om det olika organisationerna. Detta har dock blivit bättre under året och nu har man lärt sig mer om de olika organisationerna. Behövs också bättre rutiner för IB vad gäller omflyttning/inkallning av resurser och personal. Skillnader beroende på vilken organisation IL/BIB/SL tillhör 37,5 % av BiB upplever skillnader i samarbete med IL beroende på vilken organisation IL tillhör. BiB upplever att inställningen och förhållningssättet hos IL skiljer sig beroende på organisationstillhörighet. IL från MBR är mer vana med att arbete med en mer aktiv BiB, men det fungerar även bra i övriga organisationer. Vissa IL förväntar sig att BiB alltid tar över som räddningsledare. 27 % av IL upplever skillnader i samarbetet med BiB beroende på vilken organisation BiB tillhör. IL upplever att det är skillnad på BiB från den egna organisationen då den har bättre kännedom om objekt i kommunen/förbundet och känner IL- personerna bättre. MBRs BiB upplevs mer vana att arbeta tillsammans med IL på skadeplats och hur arbetet bakåt ska skötas. IL upplever ibland att BiB avvaktar vid larm i annan organisation, önskemål finns att de åker direkt för att mötas och skapa rutiner på skadeplats även vid mindre omfattande larm. Samtliga (100 %) IB upplever skillnader beroende på vilken organisation som IL/SL tillhör.