Kommunens plan för räddningsinsats vid Kraftvärmeverket, Västerås

Transkript

1 2018/17-MBR Sida 1 av 5 Kommunens plan för räddningsinsats vid Kraftvärmeverket, Västerås Bakgrund Enligt förordning (SFS 2015:236) om skydd mot olyckor och föreskriften om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (MSBFS 2015:8) ska kommunen redovisa kommunens plan för räddningsinsats. Syfte Genom att i förväg planera för tänkbara insatser vid särskilt riskfyllda verksamheter ska effektivare räddningsinsatser kunna genomföras. Lagstiftning Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor kallas ofta Sevesolagen efter en stad i Italien där en stor olycka inträffade Föreskriften om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor är uppdelad i två olika kravnivåer. För verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningens högre kravnivå ska kommunen ta fram en plan för räddningsinsatser. Anläggningar som omfattas av Sevesolagstiftningen benämns i detta dokument Sevesoanläggning. Företag som hamnar på den högre kravnivån ska dessutom redovisa en säkerhetsrapport som ska förnyas vart femte år, eller vid större förändringar. Säkerhetsrapporten beskriver verksamheten, verksamhetens riskprofil, farliga ämnen, handlingsplan samt en intern nödlägesberedskap vid en allvarlig kemikalieolycka. Dessutom är kommunen skyldig att ge information till närboende till anläggningen på företagets bekostnad. Kraftvärmeverket har pga en utökning hamnat på den högre kravnivån och finns även upptaget som farlig verksamhet enligt 2 kap 4 i Lagen om skydd mot olyckor. Företaget har tagit fram en säkerhetsrapport daterad 20xx-xx-xx Den kommunala räddningstjänsten i Västerås, Hallstahammar och Surahammars kommuner utövas av Mälardalens Brand- och Räddningsförbund, nedan kallat MBR. MBR har två heltidsstationer och fem deltidsstationer med sammanlagt 186 anställda. 40 av dessa är planerade i jour eller beredskap dygnet runt. Närmaste räddningsstyrka finns på brandstationen på Vallby i Västerås och omfattar en styrkeledare och fyra brandmän. Mälardalens Brand och Räddningsförbund Postadress: Västerås Besöksadress: Vallbyleden 9 Telefon: E-post: mbr@mbrf.se

2 Sida 2 av 5 Beskrivning av Kraftvärmeverket i Västerås Kraftvärmeverket i Västerås är en av flera anläggningar som drivs av Mälarenergi. Anläggningen producerar el, värme och kyla. Kraftvärmeverket i Västerås började byggas på 1960-talet och har sedan dess byggts ut och försetts med modern teknik för högsta möjliga tillgänglighet och minsta möjliga miljöpåverkan. Produktionen sker huvudsakligen med förnyelsebara biobränslen och uppgår till 700 GWh el och 1800 GWH värme per år. Totalt består kraftvärmeverket av fyra olika block plus panna 5. Med ett block avses panna + turbin. Panna 5 har ingen egen turbin utan producerar el via turbinen i block 4. Block 1 och 2 (A) Kraftvärmeverkets äldsta produktionsenheter togs i drift Båda pannorna konverterades från oljeeldning till koleldning 1981 och har senare även byggts om för eldning med tallbecksolja som är ett förnyelsebart bränsle. Panna 1 kan även eldas med torv. Dessa block används dock bara vid extrema produktionsbehov vilket inträffar några få timmar per år.

3 Sida 3 av 5 Block 3 (B) Block 3 togs i drift 1969 och är ett kombinerat kraftvärme- och kondenskraftverk. Pannan kan enbart eldas med olja och block 3 används därför endast som en reserv- och topplastenhet. Block 4 (C) Pannan togs ur drift i januari 2014 och är nedlagd sedan Panna 5 (D) Togs i drift Ångan från panna 5 driver ångturbinen i block 4. Panna 5 eldas med biobränsle. Pannas årliga drifttid är ca 8000 timmar. Block 6 (E) Togs i drift 2014 och innehåller panna, rökgasrening och turbin. Block 6 står för kraftvärmeverkets basproduktion. Pannan kan eldas med avfall och biobränsle. Bränsleberedningen (F) Kraftvärmeverket kompletteras av en bränsleberedningsanläggning som kan ta emot, bereda och lagra det avfallsbränsle som ska användas i block 6. I anslutning till bränsleberedningen ligger ett stort lager för avfallsbalar. En brand i ballagret kan i värsta fall innebära farlig upphettning av ammoniakanläggningen. Skydd i form av skumkanoner och skumsprinkler i ballagret samt fasadsprinkler på ammoniakanläggningen reducerar dock denna risk kraftigt. Ammoniakanläggningen Kraftvärmeverkets ammoniaklager ligger i en fristående byggnad på området. I anläggningen finns två ammoniaktankar med totalt 220 m 3 vattenfri ammoniak. Maximala mängden lagrad ammoniak är 114ton. I samband med lossning av ammoniak kan även en järnvägstankvagn finnas i byggnadens lossningshall. Byggnaden är utförd för att återkondensera (inpaktera) ett ammoniakläckage i vätskefas. Anläggningen är skyddad mot påkörning och farlig upphettning med en mur samt fasadsprinkler och extra brandisolerat tak. Anläggningen är även försedd med ett tyfonlarmsystem som skall varna personer på området om ammoniakutsläpp.

4 Sida 4 av 5 Räddningsinsats Den kommunala räddningstjänsten i Västerås utövas av MBR. Insatsplaner finns som hjälp i inledningsskedet av en räddningsinsats på området. Vid en större olycka på kraftvärmeverket dras larm på båda heltidsstationerna i Västerås. Två ytterligare ledningsnivåer, Insatsledare och Brandingenjör i Beredskap larmas också. Personalen på heltidsstationerna har kompetens och förmåga att utföra komplicerad rökdykning såväl som kemdykning. Största riskerna på kraftvärmeverket utgörs av ammoniakanläggningen eller en större brand. I båda fallen riskerar personer utanför området att skadas genom spridning av ammoniak eller ohälsosam rök. Ammoniaktankarna är placerade inomhus i en särskild ammoniakanläggning. Anläggningen är skyddad mot påkörning med en mur samt mot farlig upphettning vid brand i ett närliggande bränslelager mha fasadsprinkler. Aktuell skyddsnivå vid insats bestäms utifrån olyckstypen. Den operativa ledningen på skadeplatsen sköts av räddningsledaren vilken har övergripande ansvar för insatsen. Räddningsledaren samgrupperar sig på en bestämd ledningsplats i anslutning till skadeplatsen med polisinsatschef, sjukvårdsledaren och expert från Mälarenergi. Vid behov kan räddningsledaren begära stöd av en främre och bakre stab i det operativa arbetet. Denna byggs upp med personal i beredskap samt inringd personal. Samordningen av de olika räddningsstyrkornas arbete på skadeplatsen leds av skadeplatschefen. Avtal finns med angränsande kommunala räddningstjänstorganisationer om samverkan genom att material och personal kan larmas från dessa under förutsättning att de inte har pågående insatser. Det övergripande ledningsansvaret vid en allvarlig olycka på kraftvärmeverket åvilar MBRs brandingenjör i beredskap. Vid insatser, där brandingenjören behövs som räddningsledare på skadeplatsen, larmas räddningschef i beredskap för att ta över den normativa och strategiska ledningen. Inre befälet samt Stabschef i beredskap beslutar om en bakre stab och ledning skall byggas upp. Detta sker genom att personal ur den grupp som har genomgått stab- och ledningsutbildning larmas till räddningscentralen på huvudbrandstationen i Eskilstuna genom genom SMSinkallning samt rundringning. Den bakre staben/ledningen stöttar räddningschefen i den normativa och strategiska ledningen samt räddningsledaren på skadeplatsen. Information till allmänheten Allmänheten i kommunens tätort kan varnas via ett varnings- och informationssystem, "Viktigt Meddelande till Allmänheten" (VMA), som kan aktiveras vid fara för liv. Viktigt meddelande kan aktiveras av inre befäl eller SOS Alarm.

5 Sida 5 av 5 Kommunen ansvarar för att allmänheten som kan komma att beröras av en olycka på objektet får information om riskerna och hur man ska agera vid olycka. Information sker på företagets bekostnad och skall ges minst vart femte år. Underrättelse till annan stat Om effekterna av en olyckshändelse på kraftvärmeverket skulle kräva åtgärder till skydd för befolkningen eller miljön i ett annat land än Sverige ska räddningstjänsten omedelbart meddela berörd myndighet i det landet. Detta är dock inte relevant för någon tänkbar olyckshändelse på kraftvärmeverket i Västerås. Övningar Planens funktion och ändamålsenlighet skall säkerställas genom övning minst vart tredje år. Upprättande och uppdatering av planen Den kommunala planen för räddningsinsats har presenterats för allmänheten genom utställning på MBRs hemsida. Allmänheten har därigenom givits möjlighet att lämna synpunkter innan planen fastslås i direktionen för Mälardalens Brand- & Räddningsförbund. Planen för räddningsinsats skall förnyas vart tredje år i samråd med företaget eller när det annars till följd av ändrade förhållanden finns anledning därtill. Planen för räddningsinsats gäller från och med Fredrik Eriksson Brandingenjör