Larmcentral Kalmar kommun

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Gert Friberg SFN 2012/ Servicenämnden Larmcentral Kalmar kommun Förslag till beslut Brandkåren har utrett den kommunala alarmeringsfrågan grundligt och lägger nu ett slutförslag i frågan. Sålunda föreslår Serviceförvaltningen, Brandkåren servicenämnden besluta: 1. Brandkåren får i uppdrag att starta förberedelserna för ett upprättande av en larmcentral och inre befäl med operativ start Ett nära samarbete etableras med den nya Alarmeringsmyndigheten (alt. SOS Alarm AB). 3. Sju nya tjänster som larmoperatörer inrättas och anställs fr.o.m Två nya tjänster inrättas som inre befäl likaledes fr.o.m Att kommunala nyttjare ansluts fr.o.m. driftstart av centralen och att dessa erlägger en avgift i paritet med då aktuell kostnad för tillhandahållen tjänst hos annan. 6. Brandkåren får i uppdrag att svara för drift och ledning av centralen. 7. Brandkåren fr.o.m beviljas medel enligt denna skrivelse, d.v.s kr såsom engångsbidrag samt som driftbidrag kr fr.o.m (från år 2017 totalt kr). Bakgrund Brandkåren har under tiden fått ett flertal uppdrag och kompletterande uppdrag att vid den nya huvudbrandstationen inrätta en larmcentral för Kalmar kommun samt som driftansvarig ett inre befäl. Vid projekteringen av ny brandstation har hänsyn tagits till att det med hjälp av standardtekniken på brandstationen skall gå att samutnyttja denna för att också kunna bedriva en larmcentralsverksamhet. I bilaga till denna skrivelse anges detaljerat hur genomförandet av larmcentralen kan gå till. Serviceförvaltningen Brandkåren Adress, Besök Tel vx Fax Gert.Friberg@kalmar.se

2 SFN 2012/ (2) Då en klar kunskap om den nationella alarmeringen i dag inte finns så medför detta en viss osäkerhet beträffande fördelning av de kostnader som här redovisas. Dock bör det inte finnas någon större avvikelse mot redovisade belopp. Gert Friberg Räddningschef Bilagor 1. Sammanfattande förslag Förslag på inrättande av larmcentral och inre befäl 2. Besluts och ledningsstödsanalys 3. Åtgärdsförslag RC Kalmar 4. Åtgärdsförslag RC Kalmar - ritningsbilaga

3 Förslag på inrättande av larmcentral och inre befäl Bakgrund På uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden utredde Brandkåren under år organisationen för den framtida räddningstjänsten (operativ verksamhet) för Kalmar kommun. Detta utifrån lagstiftningens krav, riskprofilen i Kalmar och det handlingsprogram som då var antaget av kommunfullmäktige. Denna utredning låg klar under sommaren 2008 och behandlades av samhällsbyggnadsnämnden under året (se protokoll SBN ). Detta resulterade i ett antal beslut efter förslag i utredningen. Flertalet av de beslut som då togs är verkställda och avklarade. Det som nu återstår är färdigställandet av ny huvudbrandstation vid Celsiusgatan i Kalmar. Vid beslut om uppförande av denna har ett antal beslut om utredande av en tillkomst av en kommunal larmcentral i brandstationens räddningscentral, fattats (se SBN ; SN ). Då Brandkåren under år 2015 flyttar till nya lokaler i den nya huvudbrandstationen ska räddningscentralen svara för säker verksamhet avseende kommunikation, samband samt reservanordningar. Meningen är att man ska kunna bedriva ett kvalificerat ledningsarbete under i princip alla förhållenden inklusive vid krigstillstånd. För byggande av räddningscentralen utgår statsbidrag uppgående till 11,6 miljoner kronor. Centralens robusthet och reservsystem kommer också kommunens serverhall, lokaliserad till brandstationen, att få tillgång till. Nyttjande av Brandkårens lokaler Då den nya räddningscentralen (RC) är ett synnerligen kvalificerat bygge avseende säkerhet och robusthet så lämpar sig den delen av brandstationen sig väl till att nyttjas maximalt. Detta innebär att en verksamhet här bör bedrivas dygnet runt. För räddningstjänsten är det den kvalificerade bakre ledningen som behövs vid räddningsinsatser en av de självklara verksamheter som ska bedrivas i RC. Dock finns i kommunen, inklusive de kommunala bolagen, en rad andra verksamheter som är synnerligen lämpliga att bedrivas i kommunens räddningscentral. Sådana tjänster som i dag tillhandahålls av annan, t.ex. SOS Alarm. Som exempel kan nämnas - Trygghetslarmmottagning - Utkallande av diverse beredskapshavande tjänstemän - Mottagning av driftlarm - Delar av kontaktcenter - Bevakning och mottagning av ensamarbetslarm - Service/backup åt krisledningsnämnden - Bevakning av kameror för förhindrande av inbrott och skadegörelse - Mottagning av 112-larm - Mottagning av automatiska brand- och inbrottslarm - Radiopassning För medborgarnas trygghet kommer ju centralen att vara öppen för frågor och hjälp dygnet runt. Inre befäl För att svara för beslutsfattande och stöd åt de larmoperatörer som skall betjäna larmcentralen föreslås inrättande av ett inre befäl (IB). Detta befäl som är ett brandbefäl med lägst

4 utbildning som insatsledare/brandmästare skall svara för minutoperativ drift och i princip alltid befinna sig i omedelbar närhet av larmcentralen. I ett första steg föreslås denna tjänst inrättas veckans alla dagar mellan Andra tider övertas denna tjänst av Brandkårens yttre befäl som dock har en lägre grad av närvaro i omedelbar anslutning till larmcentralen, men finns åtminstone ständigt närvarande på radio. IB ska också tjänstgöra som stabschef då stab behöver etableras. Denna konstruktion medför att två nya insatsledare behöver anställas. Larmoperatörer: För att betjäna larmcentralen dygnet runt behöver en nyanställning av 7 larmoperatörer ske. Detta antal medger att en dubbelbemanning av centralen kan ske på trafikintensiva timmar av dygnet. I andra fall finns enbart en operatör i tjänst dock med ett IB närvarande. Härutöver kommer det att finnas reservlarmoperatörer att tillgå ur tjänstgörande räddningsstyrka. För att finansiera tjänsterna som larmoperatör behöver skillnaden mellan kommunens kostnader i dag för larmcentralstjänster och ny kostnad för de nya tjänsterna täckas upp. Detta under förutsättning att en total anslutning av kommunens förvaltningar och bolag görs för de som har larmcentralsbehov. En avsiktsförklaring har träffats mellan Brandkåren och aktuella förvaltningar och bolag om en anslutning till kommunens larmcentral. Det förutsätter också att nuvarande SOS-avgift (kommer att försvinna ) budgetmässigt får disponeras av Brandkåren. Rekrytering av larmoperatörer kan möjligtvis delvis ske av övertaliga redan anställda i kommunen. Lämplighetstest kommer att genomföras och anställningen påbörjas med en provanställning enligt avtal. Kostnader: Under de förutsättningar som här har beskrivits så torde kostnaderna översiktligt fördelas enligt nedan: - Rekrytering och utbildning av larmoperatörer kr (engångskostnad) - Anpassningsutrustning i larmcentral kr (engångskostnad) - Lönekostnader för larmoperatörer kr - Lönekostnader för inre befäl (medför 2 nyanställningar) kr Summa nya kostnader: - Engångskostnader kr - Årlig kostnad kr Nya intäkter: - Kommunens bolag och förvaltningar exkl Brandkåren kr (årlig) - SOS-avgift (finns i dag i budgeten för Brandkåren) kr (årlig) - Statsbidrag kr (årlig) Behov av ytterligare medel: A. Engångs kr B. Drift kr Alarmeringstjänstutredningen Regeringen beslutade den 1 december 2011 att utreda alarmeringstjänsten i Sverige. Arbetet med utredningen tog sin början i april 2012 och avlämnade sitt betänkande i april 2013.

5 Huvuddragen i utredningen är följande: - En statlig alarmeringsmyndighet bildas SOS Alarm AB (som idag sköter SOS-trafiken) avvecklas - Alla räddningsorgan får obligatorisk anslutning - Myndigheten får monopol på att utlösa första larmet till ett räddningsorgan - Myndigheten skall verka i nära kontakt med räddningsorganen - Myndigheten skall enbart hantera 112-larm av hög prioritet - inte kommersiella tjänster - Räddningsorganen skall ha samma teknikplattform som alarmeringsmyndigheten - Antalet SOS-centraler skall reduceras till 5-7 (i dag 15) Om utredningens förslag blir verklighet sker en ganska omvälvande förändring av den alarmeringstjänst som varit rådande sedan 70-talet. Särskilt reduceringen av antalet larmcentraler är uppseendeväckande men behöver naturligtvis inte i sig innebära att tjänsten inte blir fullgod. Dock kommer räddningsorganens kontakt och närhet till sin larmcentral att bli annorlunda i jämförelse med i dag. Det finns anledning att anta att en larmcentral inom Alarmeringsmyndigheten blir lokaliserad till någon av de södra storstäderna, t.ex. Malmö. I det fall Alarmeringstjänstutredningens förslag inte realiseras görs för Kalmars del samma avtal med SOS Alarm beträffande alarmeringen som här har beskrivits. Under förarbetet med utredandet angående en larmcentral i Kalmar har SOS Alarm varit med som bollplank. Andra nyttjare utanför Kalmar kommun Skulle det visa sig att andra nyttjare utanför Kalmar kommuns organisation är intresserade av ett begagnande av larmcentralens tjänster så är centralen tekniskt och lokalmässigt dimensionerad för ett större antal nya nyttjare. Detta under förutsättning att tjänsterna ligger inom ramen för den kommunala kompetensen. Sammanfattning av förslaget Brandkåren föreslår i denna utredning följande: - att en kommunal larmcentral inrättas i den från 2015 nybyggda räddningscentralen med operativ start att ett nära samarbete görs med den nya alarmeringsmyndigheten (såvitt en sådan etableras. Annars med SOS Alarm AB) - att 7 nya tjänster som larmoperatörer inrättas och anställs från och med att 2 nya tjänster inrättas som inre befäl från och med att tjänstgöra i larmcentralen/staben - att kommunala nyttjare ansluts från och med driftstart av centralen och att dessa erlägger en avgift i paritet med då aktuell kostnad för tillhandahållen tjänst - att Brandkåren får i uppdrag att svara för drift av larmcentralen - att Brandkåren från och med beviljas medel för uppstart, rekrytering och utbildning. Detta uppgående till som engångsbelopp kr samt för drift fr.o.m kr.