Handlingar till Kommunstyrelsen

Transkript

1 Handlingar till Kommunstyrelsen

2 . r,.c. `'" R~ `~' \'. Å =:/ ULLA EDETS KOMMUN Kor~~unstyre9~er~s arbe~~utskotts protokoll 20~3~0~ Finansiering av utredning av järnväg för sträckan GöteborgfVlölnlycke Dnr 2013/KS0143 Sammanfattning Förbundsstyrelsens ordförande Jonas Rapsgård skriver på uppdrag ~.v Göteborgsregionens Förbundsstyrelse med frågan om förutsättningarna för gemensam finansiering av utredning av järnväg för sträckan Göteborg -Mölnlyckea.Då en fortsatt utredning är angelägen för alla medlemskommunerna med särskild. tonvikt på dem längs sträckan Förhoppningen är därför att man gemensamt med Swedavia loan samla nödvändiga resurser för att gå -vidare i ett avtal med Trafikverkets I infrastrukturproposition 2012/13:2 är etapperna Järna Linköping och Mölnlycke Bollebygd utpekade som de första etapperna av en ny stambang. och de kammen att påbörjas under planperioden Finansiering för övriga etapper av sträckan Göteborg Borås är inte fastställd, och här saknas beslutsunderlag för Trafikverket att gå vidare i planeringen. För sträckan Bollebygd Mared har Borås stad slutit avtal med Trafikverket om att finansiera en utredning av sträckningsalternativ. Det är angeläget att även starka enutredning av sträckningen Almedal Mölnlycke för att säkerställa sammanhållna ställningstaganden för hela sträckan Göteboxg Borås, via Landvetters GR:s förbundsstyrelse ha,r därför beslutat att söka finansiering för en sådan studie inom medlemskretsen för alt hela sträckan Göieborg Borås slca utredas i ett sammanhang samt på så sätt även förstärka underlaget för beslut om finansiering av utbyggnad av denna del. Förslaget är beräknat på att kommunernas andel till hälften fördelas på a11a 13 medlemskommuner efter invånarantal, ti111~älften pa kornrr~unerna längs sträckan. efter invånarantal För Lilla Edets del innebär det kronor, Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse, daterad Skrivelse från Göteborgsregionens kommunalförbunds Underlag från Trafikverket ~~

3 .r..., '~"~' ~4 ~I LILLA EDETS \~/ KOMMUN Arbetsutskotteås beslutsförslag till komrr~~nstyrelsen Kommunstyrelsen ställer sig positiv till fördelning av finansiering av utredning av Götalandsbanan., delen Almeda~ 1Vlölnlycke godkänns, under förutsättning att förslaget_ också antas av de övriga kommunerna som ar berärdaa Finansieringen zned kr sker från kommunstyrelsens avsättning för oförutsedda behovo -~rv_ n. 4~

4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Kommunstyrelsen Finansiering av utredning av järnväg för sträckan Göteborg- Mölnlycke Dnr 2013/KS0143 Sammanfattning Förbundsstyrelsens ordförande Jonas Ransgård skriver på uppdrag av Göteborgsregionens Förbundsstyrelse med frågan om förutsättningarna för gemensam finansiering av utredning av järnväg för sträckan Göteborg Mölnlycke. Då en fortsatt utredning är angelägen för alla medlemskommunerna med särskild tonvikt på dem längs sträckan. Förhoppningen är därför att man gemensamt med Swedavia kan samla nödvändiga resurser för att gå vidare i ett avtal med Trafikverket. I infrastrukturproposition 2012/13:2 är etapperna Järna Linköping och Mölnlycke Bollebygd utpekade som de första etapperna av en ny stambana och de kommer att påbörjas under planperioden Finansiering för övriga etapper av sträckan Göteborg Borås är inte fastställd, och här saknas beslutsunderlag för Trafikverket att gå vidare i planeringen. För sträckan Bollebygd Viared har Borås stad slutit avtal med Trafikverket om att finansiera en utredning av sträckningsalternativ. Det är angeläget att även starta en utredning av sträckningen Almedal Mölnlycke för att säkerställa sammanhållna ställningstaganden för hela sträckan Göteborg Borås, via Landvetter. GR:s förbundsstyrelse har därför beslutat att söka finansiering för en sådan studie inom medlemskretsen för att hela sträckan Göteborg Borås ska utredas i ett sammanhang samt på så sätt även förstärka underlaget för beslut om finansiering av utbyggnad av denna del. Förslaget är beräknat på att kommunernas andel till hälften fördelas på alla 13 medlemskommuner efter invånarantal, till hälften på kommunerna längs sträckan efter invånarantal. För Lilla Edets del innebär det kronor. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse, daterad Skrivelse från Göteborgsregionens kommunalförbund. Underlag från Trafikverket. Lena Palm Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: lena.palm@lillaedet.se kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/2

5 sid- 2 - Beslutsförslag Fördelning av finansiering av utredning av Götalandsbanan, delen Almedal Mölnlycke godkänns, under förutsättning att förslaget också antas av de övriga kommunerna som ar berörda. Finansieringen med kr sker från kommunstyrelsens avsättning för oförutsedda behov. Lena Palm Kommunchef Beslutet expedieras till GR sid 2/2

6 Göteborg den 26 april 2013 Till kommunstyrelsen i medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund och flygplatsdirektören Landvetter flygplats Göteborg Borås, delen Göteborg - Mölnlycke Jag skriver på uppdrag av Förbundsstyrelsen med frågan om förutsättningarna för gemensam finansiering av utredning av järnväg för sträckan Göteborg Mölnlycke. Stråket Göteborg-Borås har stor potential att spela en viktig roll för Västsveriges utveckling. På sträckan görs mer än 9,5 miljoner resor/år och det är landets tredje största pendlingsrelation. Potentialen för ökat resande är stor och med bättre resmöjligheter kan arbetsmarknaderna knytas närmare och nya möjligheter öppnas för stationssamhällen utmed sträckan. Banan ansluter till Landvetter vilket stärker regionens internationella tillgänglighet. I infrastrukturproposition 2012/13:2 är etapperna Järna Linköping och Mölnlycke Bollebygd utpekade som de första etapperna av en ny stambana och de kommer att påbörjas under planperioden Finansiering för övriga etapper av sträckan Göteborg Borås är inte fastställd, och här saknas beslutsunderlag för Trafikverket att gå vidare i planeringen. För sträckan Bollebygd Viared har Borås stad slutit avtal med Trafikverket om att finansiera en utredning av sträckningsalternativ. Det är angeläget att även starta en utredning av sträckningen Almedal Mölnlycke för att säkerställa sammanhållna ställningstaganden för hela sträckan Göteborg Borås, via Landvetter. GRs förbundsstyrelse har därför beslutat att söka finansiering för en sådan studie inom medlemskretsen för att hela sträckan Göteborg Borås ska utredas i ett sammanhang samt på så sätt även förstärka underlaget för beslut om finansiering av utbyggnad av denna del. Trafikverket uppger att en fortsatt studie av sträckan Almedal Mölnlycke kan starta 2013 och vara färdig 2015, men verket har inga utredningsmedel avsatta i dagsläget. Trafikverkets arbete innebär att inleda planläggningsprocessen i enlighet med den nya lagstiftningen dvs att identifiera och ta beslut om den korridor som ska ligga till grund för järnvägsplanen, och enligt den preliminära bedömningen ta fram underlag till tillåtlighetsansökan. Resultatet av utredningen kommer att göra det möjligt att avgöra det mest fördelaktiga utbyggnadsalternativet för sträckan. Omfattning av utredningen presenteras vidare i Bilaga 2. Jag uppfattar att en fortsatt utredning är angelägen för alla medlemskommunerna med särskild tonvikt på dem längs sträckan. Jag hoppas därför att vi gemensamt tillsammans med Swedavia kan samla nödvändiga resurser för att gå vidare i ett avtal med Trafikverket. Ett förslag till möjlig fördelning av finansiering finns i Bilaga 1. Jag ser fram emot återkoppling om hur ni ser på medverkan i finansieringen så snart ni får tillfälle. Med vänlig hälsning, Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande

7 Bilaga 1 - Götalandsbanan, delen Göteborg - Mölnlycke Föreslagen fördelning av finansiering av utredning av Götalandsbanan, delen Almedal Mölnlycke Förslaget är beräknat på att kommunernas andel till hälften fördelas på alla 13 medlemskommuner efter invånarantal, till hälften på kommunerna längs sträckan efter invånarantal. Kommun Föreslagen fördelning finansiering (kr) Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa GR kommuner Swedavia Summa

8 1 (4) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org.) Dokumentdatum Version [Skapat av] [Dokumentdatum] 0.1 Ev. dokumentid Ärendenummer Projektnummer [DokumentID] [Ärendenummer] [Projektnummer] Fastställt av (Efternamn, Förnamn, org.) [Fastställt av] Dokumenttitel Fortsatt utredning Almedal-Mölnlycke Detta PM har tagits fram som underlag för eventuell extern finansiering av utredning fram till tillåtlighetsprövning gällande ny järnväg mellan Almedal Mölnlycke med syfte att beskriva den fortsatta planeringsprocessen för aktuell sträcka. 1. Bakgrund I infrastrukturpropositionen från 2012 anger regeringen att en ny stambana mellan Stockholm och Göteborg bör byggas. De första delsträckorna bör påbörjas under planperioden Dessa är Ostlänken mellan Järna och Linköping samt delen Mölnlycke till Bollebygd som är den första delen av sträckan mellan Göteborg Borås. En ny stambana för höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg skulle ge ökad spårkapacitet, minska störningsriskerna, ge minskade restider och knyta ihop landets två största städer med Borås, Jönköping, Linköping och Norrköping. De positiva effekterna i form av tillgänglighet och effektivitet skulle även gynna de kommuner och städer som angränsar till banan. För att tåg mer effektivt än i dag ska kunna konkurrera med flyget och vägtrafiken förutsätter det kortare, tillförlitligare restider och ökad spårkapacitet. Även tågtrafiken i övriga Sverige gynnas med en ny stambana. Västra och Södra stambanan är i dag hårt ansträngda. Trafiken är blandad med snabbtåg, regionaltåg, lokaltåg och godståg. Tågens olika hastighet medför att kapaciteten begränsas. En ny stambana skulle sänka restiderna och lösgöra spårkapacitet för gods- och persontrafik på både Västra och Södra stambanan. En utbyggnad på sträckan Göteborg-Borås skapar bättre kommunikationer mellan Västsveriges två största städer, jämfört med i dag då vägtrafiken dominerar. Till det kan läggas en ny spårbunden förbindelse till Landvetter, landets näst största flygplats, vilket i dag saknas.

9 [Dokumenttyp] 2 (4) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org.) Dokumentdatum Version [Skapat av] [Dokumentdatum] 0.1 Ev. dokumentid Ärendenummer Projektnummer [DokumentID] [Ärendenummer] [Projektnummer] 2. Generellt om planeringsprocessen för järnvägsutbyggnad 2.1 Förstudie En förstudie ska klargöra förutsättningarna och ska utreda vilka av de tänkbara lösningarna som är genomförbara och som därmed är intressanta att studera vidare. Med genomförbara menas lösningarna som innebär rimliga konsekvenser med avseende på funktion (trafikering), teknik, omgivningspåverkan, markanvändning och samhällsekonomi. I en förstudie ska inte de olika alternativa lösningarna jämföras inbördes utan egenskaper hos och effekter av varje alternativ ska analyseras som underlag för ställningstagande om det fortsatta arbetet. Förenklat kan man säga att man endast sorterar bort de alternativen som faller på sin egen orimlighet. 2.2 Utredningen En utredning ska redovisa alternativa korridorer inom vilka en dubbelspårsutbyggnad kan ske. Dessutom ska den beskriva effekter och konsekvenser av en utbyggnad i en omfattning som är tillräcklig för att kunna välja vilket korridorsalternativ som ska ligga till grund för upprättande av planen för ett alternativ dvs att ta fram ett underlag för beslut om vilket alternativ som är det mest lämpliga. Detta innebär att olika utbyggnadsalternativ måste redovisas och konsekvensbeskrivas lika så att de kan jämföras sinsemellan Alternativen ska studeras avseende järnvägens tekniska standard och funktion, samhällsplaneringsaspekter, miljö och ekonomi. Med ekonomi avses såväl utbyggnadsekonomi som samhällsekonomisk bedömning. Utbyggnadsekonomi tas fram med hjälp av Trafikverkets successiva kalkylmetod. Gällande samhällsekonomisk bedömning ska de effekter som ger signifikanta skillnader mellan alternativen identifieras, kvantifieras och värderas. Trafikala effekter av utbyggnaden ska utredas. Kompletterande geotekniska utredningar krävs i de allra flesta utredningarna. Boendemiljöer ska belysas och analyseras avseende buller, barriäreffekter och riskfaktorer. Dessutom upprättas ofta ett gestaltningsprogram. Denna del av processen avslutas vid behov med en tillåtlighetsansökan. Detta omfattas av stora, komplexa projekt där det finns alternativa sträckningar att överväga och flera starka och motstridiga synpunkter på valet av alternativ. Det kan också vara tekniskt komplicerade projekt med betydande risker beträffande kostnader och miljöpåverkan.

10 [Dokumenttyp] 3 (4) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org.) Dokumentdatum Version [Skapat av] [Dokumentdatum] 0.1 Ev. dokumentid Ärendenummer Projektnummer [DokumentID] [Ärendenummer] [Projektnummer] 2.3 Plan Från årsskiftet 2013 gäller en ny lagstiftning och en ny planeringsordning för genomförande av järnvägsprojekt och vägprojekt. Förändringen innebär i korthet att de olika planeringsstegen förstudie, utredning och plan har ersatts av en sammanhängande process som heter plan. Denna förändring har införts för att effektivisera planeringsprocessen och skapa förutsättningar för att förkorta handläggningstiderna. För pågående projekt finns det framtagna övergångsregler för vägledning i de olika skedena. Se vidare 3. Almedal Mölnlycke 3.1 Planeringsläge För delen Göteborg Borås finns det sedan tidigare framtaget järnvägsutredning på delen Mölnlycke Bollebygd och förstudier för delarna Mölndal(Almedal) Mölnlycke och Bollebygd Borås. En järnvägsutredning har under 2013 påbörjats på delen Bollebygd Borås som finansieras av extern part. 3.2 Slutsatser och förutsättningar från förstudien inför fortsatt utredning Förstudien har utrett två utbyggnadsprinciper mellan Almedal och Mölnlycke. Raka vägen (R, rött område) eller enligt princip Mölndal (M, blått område), och inom varje princip har olika sträckningar studerats, se karta nedan. Princip Raka vägen kan dras i lång tunnel mellan Almedal och Mölnlycke (R1) eller byggas utmed nuvarande järnvägen (R2a). Förbi Pixbo kan järnvägen dras i tunnel (R2B). Järnvägen kan anslutas till stationen i Mölndal antingen rakt på Mölndal (M1) eller gå i en båge söder om Mölndal för att följa Västkustbanan in till stationen (M2). För Mölndalsalternativen krävs fyrspår mellan Mölndal och Almedal. Det trånga utrymmet i Mölndalsåns dalgång ska delas med en breddning av E6 och olika bebyggelseintressen. Ett alternativ M½ innebär en tunnel under Pixbo och vidare mot Mölndal med anslutning vid Åbromotet i Mölndal. Dåvarande Banverket beslutade efter genomförd förstudie att: både princip Raka vägen och princip Mölndal ska finnas kvar för fortsatt arbete. Linjedragningsprinciperna R1 och R2 respektive M½ kommer vara utgångspunkt i det fortsatta arbetet. Dock kommer hela utredningsområdet för princip Raka vägen och princip Mölndal ligga till grund för vidare studier. Alternativen i förstudien är utformade så att de kan anslutas till valt alternativ i projekt Västlänken.

11 [Dokumenttyp] 4 (4) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org.) Dokumentdatum Version [Skapat av] [Dokumentdatum] 0.1 Ev. dokumentid Ärendenummer Projektnummer [DokumentID] [Ärendenummer] [Projektnummer] förstudien håller öppet för att järnvägen kan byggas ut som en regional järnväg mellan Göteborg och Borås men också att utbyggnaden kan vara en del i en ny höghastighetsbana mellan Stockholm och Göteborg. möjligheten till och omfattningen av regionaltågstopp i Mölnlycke och eventuellt Mölndal ska utredas vidare. Förstudien ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med en järnvägsplan. Området är komplext och hyser mycket höga och olika typer av kulturmiljövärden. Tre teman är av utmärkande drag i dagens landskap: vattnet (Mölndalsån, sjöarna), rekreationslandskapet (Lackarebäck, Gunnebo, Rådasjön, Pixbo) och den industriella utvecklingen (vid Mölndalsån) Det fortsatta arbetet bör fokuseras till hur järnvägen ska kunna stödja och framhäva dessa strukturer och intressen, samtidigt som utvalda befintliga värden kan bestå och utvecklas. Huvuddelen av projektet ligger inom tätbebyggt och detaljplanelagt område. Påverkan på boendemiljön genom intrång, buller, vibrationer och försämrad rekreation under byggtiden eller i driftskedet kommer att ha stor betydelse i det fortsatta planeringsarbetet. Detaljutformningen och de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för tunnelbyggnad är avgörande för utbyggnadens påverkat, vilket behöver studeras närmare i en fortsatt utredning. Linjedragningsprinciperna i förstudien är mycket grova och av övergripande karaktär. Hela det markerade området för Raka vägen respektive Mölndal kommer att ligga till grund för det kommande arbetet. Utredningen kommer att inledas med en inventeringsfas, då information om nuvarande förhållande utmed alternativa sträckningar samlas in och analyseras. Med denna kunskap kommer alternativens utformning att fördjupas. Alternativens konsekvenser och åtgärder för att begränsa påverkan under bygg- och driftskedet kommer att beskrivas. Förutom den påverkan som sker lokalt utmed de alternativa sträckningarna ger alternativen olika trafikala systemeffekter som medför stor betydelse för val av alternativ. Den preliminära bedömningen är att det är lämpligt att regeringen tillåtlighetsprövar hela utbyggnaden mellan Göteborg och Borås. Åtgärden är av sådan storlek och komplexitet att det av flera skäl behövs för att projektet ska kunna drivas framåt på ett rationellt sätt. 3.3 Utredningens omfattning Trafikverkets arbete innebär att inleda planläggningsprocessen i enlighet med den nya lagstiftningen. Detta innebär i att identifiera och ta beslut om den korridor som ska ligga till grund för järnvägsplanen, och enligt den preliminära bedömningen ta fram underlag till tillåtlighetsansökan.

12 r~, r~~ e`~"''~' ULLA EDETS Yxfl 1 ~ ÅRII ~r7~ \~....N... ~~/ 1 Sammanfatinir~g Kommunerna och regionen i Västra Götaland har sedan 2005 gemensan~t~1a riktlinjer, 99Västbus rilctiinjer"y krzng samverkan när det gäller insatser för barn och unga med sammansatt social och psykiatrisk problematik. Under 2011/2012 har en översyn av dessa riktlinjer gjorts Riktlinjerna har kompletterats med särskilda riktlinjer när det gäller samverkan loring familjehemsplacerade barn, Förslaget har remissbehandlats hos båda huvudmännen. Direktionen i Fyrbodals kommunalförbund beslutade att rekommendera medlemskommunerna att anta Västbus reviderade riktlinjer samnt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade harn, Individnämnden beslutade 2013~05~28 4Q att dillstyrka att kommunstyrelsen antar de reviderade riktlin] ernaa beslutsunderlag Individnämndens protoko112013`05~ Västbus reviderade riktlinjer 2012 samt Västbus giktlinjer för familjehem.splacerad~ barn och unga, daterade ~4rbetsutskottets förlag till korr~r~ur~siyr~9s~n Kommunstyrelsen antar Västbus reviderade riktlinjer samt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerad~ barn.~ r` ~~~ r, ~'

13 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Reviderade riktlinjer för Västbus Dnr 2013/KS0082 Sammanfattning Kommunerna och regionen i Västra Götaland har sedan 2005 gemensamma riktlinjer, Västbus riktlinjer, kring samverkan när det gäller insatser för barn och unga med sammansatt social och psykiatrisk problematik. Under 2011/2012 har en översyn av dessa riktlinjer gjorts. Riktlinjerna har kompletterats med särskilda riktlinjer när det gäller samverkan kring familjehemsplacerade barn. Förslaget har remissbehandlats hos båda huvudmännen. Direktionen i Fyrbodals kommunalförbund beslutade att rekommendera medlemskommunerna att anta Västbus reviderade riktlinjer samt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn. Individnämnden beslutade att tillstyrka att kommunstyrelsen antar de reviderade riktlinjerna. Beslutsunderlag Individnämndens protokoll Västbus reviderade riktlinjer 2012 samt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga, daterade Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Västbus reviderade riktlinjer samt Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn. Lena Palm Kommunchef Beslutet expedieras till Fyrbodals kommunalförbund Individnämnden Maria Olegård Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: maria.olegard@lillaedet.se Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/1

14 .~. _,~ W Y~.a ~~ ~~_/ ULLA EDETS KOMMUN ~il~ ~~Ers KaM~ K~mmun~tyr~l~en 0~ ~0~~ ö ~ Individnämndens protokoll ~ Förslag om reviderade riktlinjer för Västbus Dnr 2013/IN066 Dpl 701 Sammanfattning Riktlinjerna för samarbetet i Västbus från 2005 har reviderats, Direktionen i Fyrtiodals kommunförbund rekommenderar, i skrivelse daterad 7 februari 2013, medlemskommunernas styrelser att anta de reviderade riktlinjerna. Beslutsunderlag Protokollsutdrag från individnämndens arbetsutskott den 5 apri12013, 20/2013 Tjänsteskrivelse daterad den 27 mars 2013a Skrivelse från Fyrtiodals kommunalförbund daterad 26 februari 2013 Västbus reviderade riktlinjer Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga. Individnämndens beslut Individnämnden tillstyrker att kommunstyrelsen antar de reviderade riktlinjerna, Beslutet expedieras till Akten Kommunstyrelsen '~`~. ~ ~~

15 r,. e, p~ ~ LILLA EDETS ais.~.~~ ~ ~~ / KOMMUN i Datum Dnr Dpl 2013/IN Individnämnden Förslag om reviderade riktlinjer för Västbus Riktlinjerna för samarbetet i Västbus från 2005 har reviderats. Direktionen i Fyrbodals kommunförbund rekommenderar, i skrivelse daterad 7 februari 2013, medlemskommunernas styrelser-att anta de reviderade riktlinjerna. Förslag till individnämnden Individnämnden tillstyrker att kommunstyrelsen antar de reviderade riktlinjerna Karl Willborg Verksamhetschef IFO Bilam Reviderat %rslag till Västbusöverenskommelse Skrivelse från Fyrbodals kommunalförbund Kazl Willborg socialförvaltningen Lilla Edets kommun Lilla Edet Internett Besöksadress: Järnvägsgatan 12 sid 1/1 Tel: karl.willborg@lillaedet.se Fax: kommunen@lillaedetse

16 FYrb gd Missiv 20L Västbus reviderade riktlinjer 2O12 samtvästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Kommunerna och regionen i Västra Götaland har sedan 2005 gemensarnma riktlinjer, 'Yästbus riktlinjer", kring samverkan niir det gäller insatser frr barn och unga med sammansatt social och psykiatrisk problematik. Under 20ll/2012 har en översyn av dessa riktlinjer gjorts. Riktlinjerna har kompletterats med såirskilda riktlinjer nåir det gäller samverkan kring familjehemsplacerade barn. Förslaget har remissbehandlats hos båda huvudmännen. VästKoms styrelse beslutade (2, , S 24) att godkiinna ftirslag till nya riktlinjer och samtidigt rekommendera de fina kommunalftirbunden att i sin tur att göra det samma. Direktionen i Fyrbodals kommunalftirbund beslutade ( A7, $ 3) att rekommendera medlemskommunernratt anta Viistbus reviderade riktlinjer samt Västbus riktlinjer ftir familjehemsplacerade barn (bifogas). Fragor besvaras av charlotta.wilhelmsson@finbodal.se,tfn: Beslut skickas till: Fyrbodals kommunalforbund Box Uddevalla Mrl;fu Charlotta Wilhelmsson Beredningsansvarig Hälsa Fyrbodals kommunalftirbund

17 Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter riktlinjer antagna av Västkoms styrelse 17 mars 2005 Regionstyrelsen 12 april 2005

18 1. Gemensamma grundläggande värderingar Nedan redovisas de grundläggande värderingar som är utgångspunkter för dessa gemensamma riktlinjer. Texten i riktlinjerna avser barn och unga, för läsbarhetens skull används endast benämningen barn. Varje verksamhet ska utföra sitt uppdrag med barnets bästa för ögonen. I alla överväganden som rör enskilt barn ska barnet ges möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad. Psykiska svårigheter hos barn är ett växande folkhälsoproblem som kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser från kommuner och landsting. Kommuner och landsting ansvarar både var för sig och gemensamt för att tidigt identifiera barn som avviker i sin utveckling och barn som har psykiska problem. Bedömning och insatser på basnivån för att komma tillrätta med problemen ska alltid först prövas, om det inte är uppenbart att barnets behov omgående kräver specialistvård. En funktionsnedsättning kan orsakas av skada eller sjukdom, som kräver medicinsk behandling och habilitering/rehabilitering. Underlättande respektive hindrande faktorer i miljön ska därför alltid beaktas. Hindrande faktorer ska undanröjas. Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och därmed kostnadsansvar. I de fall lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Barnets intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Alla barn som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård, behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för detta. Barnets behov av utredning eller behandling ska fullföljas utan dröjsmål även om kostnadsansvaret är oklart. 2

19 2. Förtydligande av målgrupp och ansvar Målgrupp Målgruppen för riktlinjerna är barn och unga vuxna till och med 20 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov. Ansvar basnivå/specialistnivå 1 Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn som behöver särskilt stöd är att de i första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön, i sitt eget hem och i förskola/skola. Både bas- och specialistnivån har ansvar för att upptäcka och bedöma barn, att ge stöd, ge skydd och ge hjälp till förändring samt att följa upp insatser. Basnivån når alla barn. Hit hör socialtjänstens förebyggande verksamhet, förskola/skola (inklusive elevhälsan) och primärvården (där vårdcentraler, mödra- och barnhälsovård liksom ungdomsmottagningarna ingår). Elevhälsan är främst förebyggande och hälsofrämjande. Den är ett stöd för rektor och arbetslag och ska vid behov göra en allsidig elevutredning, innefattande pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala aspekter, som är inriktad på att ge underlag för åtgärder för elevens skolsvårigheter. Omfattningen och inriktningen i utredningarna bestäms utifrån skolans aktuella frågeställning och planeras individuellt. Dessa utredningar utgör också underlag för bedömning av vilka barn som behöver få insatser från specialistnivån. Primärvården ska tillgodose barns behov av rådgivning, diagnostik, behandling, omvårdnad, förebyggande och rehabiliterande åtgärder som inte kräver insatser från specialistnivån. Primärvården arbetar hälsofrämjande. Barnhälsovården ansvarar för barns hälsa tills barnet skrivs in i förskoleklass eller skolan och det är barnhälsovårdens ansvar att följa upp när detta sker. Primärvården skall göra en första bedömning av symtom och sjukdomstillstånd inklusive utredning och behandling på allmänmedicinsk nivå. En liten andel barn behöver specialistnivåns resurser. Till specialistnivån hör socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) och socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS, barn- och ungdomsmedicin, habilitering, barn- och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri. Hit hör även HVB (hem för vård eller boende) samt de särskilda ungdomshemmen. Specialistnivån svarar för konsultation, utredning, diagnostik och behandling när basnivåns kunskaper och resurser behöver kompletteras. Brister på basnivån vad gäller kompetens och resurser motiverar inte insatser på specialistnivån. Brister på specialistnivån motiverar inte heller att ansvaret för insatser ligger kvar på basnivån. Varje huvudman ansvarar för att respektive verksamheter har resurser för sina uppdrag. Regionen har ansvar för all hälso- och sjukvård där Hälso- och sjukvårdsavtalet inte föreskriver annat. 1 Västbus riktlinjer gäller såväl offentliga som privata utförare. 3

20 3. Samverkansskyldighet - Informationsskyldighet Socialnämnden har ett huvudansvar för att samverkan kommer till stånd. En motsvarande skyldighet för andra parter att delta i samverkan, som initierats av socialtjänsten, har bland annat införts i hälso- och sjukvårdslagen och skollagen. Det är en skyldighet att informera andra huvudmän om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningarna för samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser för andra huvudmän För att samordna arbetet finns en länsövergripande styrgrupp för Västbus. 4. Gemensam kompetensutveckling Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för de olika uppdragen. All personal som deltar i samverkan bör ha god kännedom om de förutsättningar som finns för samarbetspartens uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och fungerar. Huvudmännen svarar för att kompetensutveckling sker för sin personal samt att regelbundet erfarenhetsutbyte sker mellan verksamheterna i syfte att skapa en gemensam bas för utveckling av samverkan kring målgruppen regionalt och delregionalt. Gemensam utbildning för hela Västra Götaland skall genomföras årligen. Den regionala styrgruppen ansvarar för utbildningens innehåll. Genomförandet sker delregionalt. 4

21 5. Samverkan kring det enskilda barnet Skola Socialtjänst BUP Habiliterigen Primärvård Västbus Andra viktiga aktörer Barnet och familjen Barnet har behov av insatser från olika organisationer Gemensam, skriftlig individuell plan upprättas Vård och behandling genomförs. Respektive huvudman svarar för insatser och därmed förenade kostnader i enlighet med sitt ansvar Västbus Uppföljning/utvärdering Samverkan kring det enskilda barnet och familjen sker i huvudsak enligt ovanstående modell 2. Vid behov kan en komplettering ske med lokala samverkansrutiner. 2 Avseende det pedagogiska ansvaret, var god se Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn 5

22 1. Handläggare/ behandlare/ rektor inom någon av de berörda verksamheterna bedömer att barnet och familjen har behov av resurser utanför den egna verksamheten. 2. Handläggare/ behandlare/ rektor och familjen bedömer tillsammans behovet av ytterligare resurser och vilken/vilka verksamhet(er) som kan tillgodose behovet. Gemensamt beslutas om man ska kalla till ett nätverksmöte Västbus och vilka verksamheter som skall bjudas in. 3. Aktuell verksamhet kallar till nätverksmöte Västbus. Det lagstadgade ansvaret för samverkan medför att kallade verksamheter skall prioritera ett sådant möte. Mötet skall äga rum inom 3 veckor. Den sammankallande verksamheten leder nätverksmötet. 4. Syftet med nätverksmöte Västbus är att få en gemensam helhetsbild genom att klargöra barnets och familjens resurser och behov, koppla resurser till behoven samt tydliggöra ansvarsområden. Berörda verksamheter ansvarar för bedömning av barnets/familjens behov av utredning och insatser utifrån sitt kompetensområde. 5. En individuell plan som tydliggör målen upprättas av företrädare för berörda verksamheter tillsammans med barnet/familjen. Av den individuella planen skall det framgå: 1. Vilka insatser som behövs 2. Vilka insatser respektive huvudman skall svara för 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen 4. Vem av huvudmännen som skall ha det övergripande ansvaret för planen Om någon av de berörda verksamheterna bedömer vidare utredning och/eller insats som obehövlig ska detta motiveras i den individuella planen. 6. Den individuella planen skall följas upp och resultatet av de olika insatserna utvärderas. Tidpunkt för utvärdering fastställs då planen skrivs. 7. Berörda verksamheter ska tydligt ange vilken verksamhet som ansvarar för beslutad insats, dess omfattning och kostnadsansvar. 6

23 6. Ansvar för boende, sociala insatser, psykiatrisk utredning, vård och behandling vid placering utanför hemmet I nedanstående figur visas schematiskt olika kombinationer av ansvarfördelning mellan socialtjänsten och psykiatrin. Boende och sociala insatser genom socialtjänsten Boende och sociala insatser genom socialtjänsten + Psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation från Psykiatrin Psykiatrisk heldygnsvård och behandling från Psykiatrin Förtydligande av den mellersta rutan: Barnets behov tillgodoses genom boende och sociala insatser utanför det egna hemmet som socialtjänsten ansvarar för och bekostar. Barn- och ungdomspsykiatrin/vuxenpsykiatrin ansvarar för psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation rörande barnet till berörd personal inom socialtjänsten, skola, familjehem/ HVB (Hem för vård eller boende) och särskilda ungdomshem (Statens institutionsstyrelse). I de fall barnet vistas i familjehem, HVB-hem eller särskilda ungdomshem och är i behov av psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation rörande barnet, kan denna ske antingen genom att barnet kommer till psykiatrisk mottagning eller att psykiatrin ansvarar för denna insats på familjehemmet/institutionen. Psykiatrin ger vid behov konsultation rörande barnet till berörd personal/familjehem Då placering sker akut bör ansvarsfördelning/kostnadsansvar vara klarlagt senast 5 dagar efter placeringen. 7. Organisering, avvikelserapportering och uppföljning av riktlinjerna lokalt/delregionalt/regionalt Västbus organisering Västbus styrgrupp För att hålla samman den regionala utvecklingen och uppföljningen finns en styrgrupp. Till den skall kommunalförbunden tillsammans med regionen utse följande representanter: Två representanter från respektive delregional ledningsgrupp, varav en från kommunen och en från BUP. I styrgruppen skall ingå representanter från skola och socialtjänst. Två representanter från Primärvården. Västkom respektive Västra Götalandsregionen kan adjungera ytterligare en representant vid behov. Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen. 7

24 Delregional ledningsgrupp Delregionala ledningsgrupper eller motsvarande ska finnas inom varje sjukhus- /kommunalförbundsområde. Ledningsgruppen äger linjeansvaret för samverkan och ska gemensamt ansvara för genomförandet. Gruppen består av: - Verksamhetschefer för barn- och ungdomspsykiatri - Socialchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar - Skolchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar - Företrädare för primärvård - Företrädare för habilitering (ingår eller adjungeras vid behov) Lokal Västbusgrupp Struktur och rutiner för samverkan på lokal (kommun-) nivå formeras utifrån lokala förutsättningar. Rutin för avvikelserapportering Avvikelserapport upprättas i ett ärende: Då Västbus riktlinjer inte följs. Då överenskomna insatser/åtgärder i den individuella planen inte utförs. Då parterna inte kommer överens. Tillvägagångssätt vid oenighet: Avvikelserapport lämnas till den lokala Västbusgruppen. Ärendet presenteras i lokal Västbusgrupp för diskussion och analys. Den lokala Västbusgruppen för ärendet vidare till den delregionala ledningsgruppen för vägledning utifrån Västbus riktlinjer. Rutin för uppföljning av riktlinjerna Ordförande i de lokala Västbusgrupperna och delregional grupp träffas en gång per år för: Dialog och information Erfarenhetsutbyte Lyfta goda exempel Följa upp hur riktlinjer och rutiner efterlevs, diskutera tillämpning, möjligheter och svårigheter Inventera och initiera lokala utbildningsbehov De lokala Västbusgrupperna sammanställer årligen uppgifterna nedan och sänder till delregional grupp senast sista februari: Sin sammansättning, namn på medlemmar, funktion och organisationstillhörighet Antal möten i lokal Västbusgrupp De utbildningsinsatser som gjorts lokalt Antal avvikelserapporter och analys 8

25 Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (reviderade 2012). Riktlinjerna kallas vardagligt för Västbus. Västbus arbete sker i det konkreta arbetet med och runt det enskilda barnet. Det strategiska utvecklingsarbetet sker inom ramen för respektive kommuns lokala samarbete och i delregionala ledningsgrupper. För att hålla samman den länsvisa utvecklingen och uppföljningen av Västbus finns en Västra Götalands gemensam styrgrupp. Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen Västra Götalandsregionen och VästKom. Inledning Dessa riktlinjer är en bilaga till Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik". Texten nedan avser familjehemsplacerade barn och unga, men för läsbarhetens skull används endast benämningen barn. Två huvudsyften med Västbus särskilda riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga - förbättra livsvillkoren för familjehemsplacerade barn

26 - förtydliga vilket ansvar förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård har i sina respektive uppdrag för familjehemsplacerade barn. Riktlinjerna tydliggör ansvarsfördelningen mellan placeringskommun/avlämnande skola vistelsekommun/mottagande skola Hälso- och sjukvårdshuvudmannens specialist- respektive primärvård, tandvård involverade yrkesgrupper. Riktlinjerna omfattar alla familjehemsplacerade barn och skolverksamhet från förskola t.o.m. gymnasieskola. Familjehemsplaceringar ska som andra insatser i socialtjänsten bygga på evidensbaserad praktik d.v.s. bästa tillgängliga kunskap. I evidensbaserad praktik integreras här barnets behov av insatser, barnets perspektiv, bästa vetenskapliga kunskap om insatsers effekter och de professionellas expertis. Forskning visar bl.a. att skolan är den mest normaliserande aktiviteten för alla barn bra skolresultat, bra utbildning är den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som forskningen känner till på vikten av systematiskt arbete med läs-, skriv- och sifferfärdigheter det är viktigt att satsa på att förbättra främst den psykiska men även den somatiska hälsan för att motverka den ökade utsattheten sammanbrott d.v.s. avbrutna familjehemsplaceringar ökar risken för dåliga utfall Chefer och personal som möter familjehemsplacerade barn ska ha kunskaper om de särskilda riskerna familjehemsplacerade barn är utsatta för. Det är lika viktigt som att familjehemsföräldrarna får kunskap om dessa särskilda risker. Samråd ska ske mellan placeringskommunen och den kommande vistelsekommunen innan barnet blir placerat, för att klargöra vilka nya åtagande som vistelsekommunen står inför tydliggöra ansvarsfördelning mellan kommunerna gällande kostnader för de särskilda stödinsatser som kan komma behövas tydliggöra att insatser enligt SoL (socialtjänstlagen) anknyter till ett socialt behov medan insatser enligt SL (skollagen) utgår från pedagogiska bedömningar.

27 Placeringskommunens ansvar - Socialtjänsten Socialtjänsten i placeringskommunen ska utreda, bedöma och underrätta sig i ärendet inför beslut om att godkänna familjehemmet. Socialtjänsten ska - inhämta samtycke om uppgiftsöverlämnande från vårdnadshavare (gäller inte om barnet placerats med stöd av lag om särskilda bestämmelser för vård av unga, LVU) - informera socialtjänsten i vistelsekommunen om placeringen - informera avlämnande och mottagande skola om att barnet familjehemplaceras - informera barnhälsovård, primärvård och tandvård i placeringskommunen om att barnet familjehemsplaceras. Socialtjänsten i placeringskommunen ska tillsammans med avlämnande förskola, skola ansvara för att information överlämnas till mottagande förskola, skola att möte sker med mottagande skola. Vid familjehemsplacering av ett barn ska en hälsoundersökning göras efter begäran av socialtjänsten. Se även under rubrik Hälso- och sjukvårdens ansvar. Vid akut familjehemsplacering kan det bli aktuellt att Hälso- och sjukvården i vistelsekommunen genomför hälsoundersökningen. Resultatet av hälsoundersökningen rapporteras av sjukvården till socialtjänsten i placeringskommunen. Socialtjänsten överlämnar resultatet av hälsoundersökningen till skolsköterska eller skolläkare i mottagande skola. Rutiner för bevakning av det familjehemsplacerade barnets hälsa ska ingå i uppföljningen enligt BBiC. Gällande ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m., hänvisas till SKLs nuvarande cirkulär 2006:18 med samman namn, eller det cirkulär som det kan komma att ersättas av. Särskild uppmärksamhet på den unges sociala situation ska iakttas inför att barnet fyller 18 år. Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar för att det ska finnas en lokal samtyckesblankett för att förenkla hanteringen av sekretessbelagd information. Exempel finns att hämta på Västbus hemsida under respektive ledningsgrupp/dokument. Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar för att en lokal uppföljningsmall överlämnas till ansvarig rektor i mottagande skola för att använda vid mottagandet av familjehemsplacerad elev. Exempel finns att hämta på Västbus hemsida under respektive ledningsgrupp/dokument.

28 Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar inte för familjehemsvården efter att en överflyttning av vårdnaden har skett. Ansvaret vid behov av sociala insatser övergår då till vistelsekommunen. Placeringskommunens ansvar avlämnande skola: Socialtjänsten i placeringskommunen ska tillsammans med avlämnande förskola, skola ansvara för att information överlämnas till mottagande förskola, skola att möte sker med mottagande skola. Skolan där eleven tidigare har gått (avlämnande skola) ansvarar för att upprättade handlingar lämnas över till mottagande skola. För handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter skall vårdnadshavares samtycke först inhämtas. Vistelsekommunens ansvar mottagande skola Rektor i mottagande skola ska besluta om åtgärder utifrån befintlig medicinsk/psykologisk journal, social utredning, individuell utvecklingsplan/studieplan, och i förekommande fall åtgärdsprogram. Rektor ansvarar för att möte genomförs tillsammans med familjehemsföräldrar, socialtjänsten från placeringskommunen och avlämnande skola. Målsättningen är att mötet äger rum innan barnet börjar skolan. Vårdnadshavare ges möjlighet att delta om socialtjänsten gör bedömning att det är för barnets bästa. Om det befaras att en elev inte kommer nå kunskapskraven som minst ska uppnås ska detta anmälas till rektorn, se skollagen 2010:800 kap Rektorn ska därefter se till att behoven utreds och i förekommande fall se till att eleven får särskilt stöd i skolarbetet. Om särskilt stöd ges ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Rektor ansvarar för att skolan genomför uppföljningsmöten, där både vårdnadshavare, familjehemsföräldrar och socialtjänsten medverkar. Om barnet är placerat enligt LVU avgör socialtjänsten i placerande kommun om vårdnadshavare ska medverka. Rektor/förskolechef ska varje termin särskilt följa upp barn och elever som är familjehemsplacerade. Hälso- och sjukvårdens ansvar Enligt Västra Götalandsregionens (VGR) riktlinjer för ansvarsfördelning mellan barnpsykiatrin, barnmedicin, habilitering och primärvård har

29 VG Primärvård/Vårdcentral (där vårdnadshavare/familjehemsförälder/barnet är listad) ansvar för basal hälsovård för somatisk och psykisk hälsa inom första linjens hälsooch sjukvård Specialistnivån inom Barnmedicin respektive Barn- och ungdomspsykiatrin ansvar för måttliga till svåra/allvarliga fysiska respektive psykiska tillstånd, För barn under sex år ska vistelsekommunens BVC underrättas av den BVC där barnet är listad. Barnhälsovård, primärvård och tandvård i placeringskommunen ska efter socialtjänstens information om att barnet har blivit familjehemsplacerat i sin tur underrätta barnhälsovård, primärvård och tandvård i vistelsekommunen Den tandvårdsklinik där barnet är listat (vald klinik) ska meddelas av socialtjänsten att barnet är familjehemsplacerat, den valda kliniken underrättar omedelbart vistelsekommunens Folktandvård att göra en omlistning av barnet. Socialtjänsten meddelar vistelsekommunens Folktandvård när barnet flyttas tillbaka, som omedelbart meddelar den tidigare valda kliniken att göra en ny omlistning. För uppgifter om var barnet är listat kan närmsta Hälso- och sjukvårdsnämnds kansli i Västra Götalandsregionen kontaktas. Vid familjehemsplacering av ett barn ska en hälsoundersökning göras efter begäran av socialtjänsten. Hälsoundersökningen görs av vårdcentralen i placeringskommunen. Förslag på mall för hälsoundersökning finns på Västra Götalandsregionens hemsida. LÄNK Vid akut familjehemsplacering kan det bli aktuellt att Hälso- och sjukvården i vistelsekommunen genomför hälsoundersökningen. Se under rubrik Placeringskommunens ansvar Socialtjänsten, fjärde punkten. Uppföljning och utvärdering av dessa riktlinjer Västbus Västra Götalandsgemensamma styrgrupp har ansvar för uppföljning av riktlinjerna.

30 .t..t `'"'~' ~=~ä~ /g LILLA EDETS K O M M U N Redov~snir~g av utredn~~g avseende måltidsverksarr~heten i Lilla Edits komrr~ur~ Dnr 2013/KS0194 I samband med mål- och resursplanearbetet inför 2 13 har kommunledningsförvaltningen fått i uppdrag att undersöka om köksorganisationen kan effektiviseras En extern utredare med kompetens inom måltidsproduktion upphandlatsa Det finns idag två kostorganisationer i kommuneno En inom omsorgsnämndens ansvarsområde med inriktning på mat till äldreomsorgen och en inom utbildningsnämndens ansvarsområde med inril~tning mot mat till skolor ach förskolor. De båda organisationerna har varsin kastchef som idag rapporterar till respektive förvaltningschef. Uppdraget har varit att undersöka om kommunens två kostorganisationer kan finnas ~ en. gemensam organisation samt att undersöka orre. antal tillagningskök kan minskas, I utredningenl~onstateras att det är ovanligt med två separata organisationer för måltidsverksamheten i en kommun av Lilla Edets storlek. Vad gäller biologisk säkerhet och dokumentation av egenkontroll fungerar det bra i alla köken Kvaliteten (hygieniskt-, närings-,sensorisk- och service) är generellt mycket brao Livsmedelskostnaden för äldreomsorgen ligger på en fullt tillfredsställande nivå, För skolorna ligger den totala livsmedelskostnaden någoi över snittet i Sverzge, Då skolornajförskolornas kostavdelning håller på med mätning av svinn är det troligt att kostnadsbilden kan rättas till. Vidare konstateras att på Lindkullens centralkök är bemanningen något hög. Utredningen förordar en gemensam kostorganisation: Tre olika förslag lämnas som. beräknas minska kostnadenxa med mellan ca pez åre Fördelen med att samordna organisationen bedöans vara synergieffekter när det bl a. gäller matsedelsplanering, inköp, kostnadsuppföljning, datorisering, utbildning av personals omfördelning av personal. Dessutom kan antalet kostchefer rriinskas, Enligt kommunledningsförvaltningen visar utredningen inte på så stora besparingar att det bedöms motiverat att i sin helhet genomföra de förändringar som föreslås '"}_~ ~ ~~,.,~ Efter det att utredningen genomförts har åtgärder redan påbörjats inom. måltidsverksamheten för att minska kostnader bl a minskning av svinn9 minskning av bemanningen inom Lindkullens måltidsverksamhet. Det kan också nämnas att kostchefen inom socialförvaltningen även har andra uppgifter inom sin befattnings Detta arbete innebär att vara förvaltningens expert inom nutritions och livsmedelshygieniska frågor på kommunens boereden.

31 ~~, _~~ `'"`'~' 14 ~!1 ULLA EDETS ~~/ KOMMUN ~Cornr~a~nstyr~l~~ns ~rbe#s~iskotts pro~o~cc~li 213-fl8-74 Diskussioner förs således redan med berörda förvaltningar om ati, med utredningen som grund, samordna arbetet inom måltidsverksamheten så att man. uppnår kostnadseffektiviseringar inivå med det som utredningen kommit fram till. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse , Utredning avseende måitidsverksaznhet ililla Edets kommuns Arbetsutskoåtet~ fiörsfag till kornrnur~styrelsen 1 e Kommunstyrelsen noterar redovisningen och l~ommunchefens tjänsteskrivelse. 2, Kommunstyrelsen genomför ingen organisationsförändring av måltids verksamheten. 3e Ärendet följs upp ~ samband med Målin och resursberedningen för 2015a } ~ ~,_ f 1, r

32 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Redovisning av utredning avseende måltidsverksamheten i Lilla Edets kommun Dnr 2013/KS0194 I samband med mål- och resursplanearbetet inför 2013 har kommunledningsförvaltningen fått i uppdrag att undersöka om köksorganisationen kan effektiviseras. En extern utredare med kompetens inom måltidsproduktion upphandlats. Det finns idag två kostorganisationer i kommunen. En inom omsorgsnämndens ansvarsområde med inriktning på mat till äldreomsorgen och en inom utbildningsnämndens ansvarsområde med inriktning mot mat till skolor och förskolor. De båda organisationerna har varsin kostchef som idag rapporterar till respektive förvaltningschef. Uppdraget har varit att undersöka om kommunens två kostorganisationer kan finnas i en gemensam organisation samt att undersöka om antal tillagningskök kan minskas. I utredningen konstateras att det är ovanligt med två separata organisationer för måltidsverksamheten i en kommun av Lilla Edets storlek. Vad gäller biologisk säkerhet och dokumentation av egenkontroll fungerar det bra i alla köken. Kvaliteten (hygieniskt-, närings-,sensorisk- och service) är generellt mycket bra. Livsmedelskostnaden för äldreomsorgen ligger på en fullt tillfredsställande nivå. För skolorna ligger den totala livsmedelskostnaden något över snittet i Sverige. Då skolorna/förskolornas kostavdelning håller på med mätning av svinn är det troligt att kostnadsbilden kan rättas till. Vidare konstateras att på Lindkullens centralkök är bemanningen något hög. Utredningen förordar en gemensam kostorganisation. Tre olika förslag lämnas som beräknas minska kostnaderna med mellan ca per år. Fördelen med att samordna organisationen bedöms vara synergieffekter när det bl a gäller matsedelsplanering, inköp, kostnadsuppföljning, datorisering, utbildning av personal, omfördelning av personal. Dessutom kan antalet kostchefer minskas. Enligt kommunledningsförvaltningen visar utredningen inte på så stora besparingar att det bedöms motiverat att i sin helhet genomföra de förändringar som föreslås. Lena Palm Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: lena.palm@lillaedet.se kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/3

33 sid- 2 - Efter det att utredningen genomförts har åtgärder redan påbörjats inom måltidsverksamheten för att minska kostnader bl a minskning av svinn, minskning av bemanningen inom Lindkullens måltidsverksamhet. Det kan också nämnas att kostchefen inom socialförvaltningen även har andra uppgifter inom sin befattning. Detta arbete innebär att vara förvaltningens expert inom nutritions- och livsmedelshygieniska frågor på kommunens boenden. Diskussioner förs således redan med berörda förvaltningar om att, med utredningen som grund, samordna arbetet inom måltidsverksamheten så att man uppnår kostnadseffektiviseringar i nivå med det som utredningen kommit fram till. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse Utredning avseende måltidsverksamhet i Lilla Edets kommun. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar redovisningen och kommunchefens tjänsteskrivelse. 2. Kommunstyrelsen genomför ingen organisationsförändring av måltidsverksamheten. 3. Ärendet följs upp i samband med Mål- och resursberedningen för Lena Palm kommunchef Beslutet expedieras till Omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Kostcheferna Förvaltningschefen bildningsförvaltningen Förvaltningscheferna socialförvaltningen sid 2/3

34 CARE CATERING CONSULTANTS GROUP Lilla Edets kommun KONSULTUPPDRAG för LILLA EDETS KOMMUN Måltidsverksamheten År 2012 Konsult: Jörn Forssell CARE CATERING CONSULTANTS GROUP

35 Lilla Edets kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kapitel Sida 01. Inledning 01/ Sammandrag 02/01. MÅLTIDSVERKSAMHETENS NULÄGESBESKRIVNING 03. Begreppsförklaringar 03/ Volymer 04/ Måltidsordning 05/ Måltidsinnehåll 06/ Produktionssystem 07/ Serveringssystem 08/ Lokaler, ledig fysisk kapacitet 09/ Mattransporter 10/ Personal 11/ Ekonomi 12/ Övrigt 13/ ANALYS 14/ FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA ORGANISATION 15/01.. ALTERNATIVA LÖSNINGSFÖRSLAG 16. Förslag 01, strukturell rationalisering, en måltidsorganisation 16/ Förslag 02, strukturell rationalisering, en måltidsorganisation 17/ Förslag 03, organisk rationalisering, en måltidsorganisation 18/ Jämförelse olika alternativa lösningar 19/ SLUTSATSER 20/01. Bilagor: CCCG2-lillaedet CARE CATERING CONSULTANTS GROUP

36 Lilla Edets kommun Sida 01/ INLEDNING. UPPDRAG UTFÖRANDE Care Catering Consultants Group har av Lilla Edets kommun fått i uppdrag att göra en utredning som genomlyser möjligheterna att samla kommunens två köksorganisationer i en gemensam organisation, samt om möjligt minska antalet kök inom skolans värld. Som konsult för utredningen har anlitats Jörn Forssell från Care Catering Consultants Group. Uppdraget har dels utförts inom Lilla Edets kommun och dels på företagets kontor i Kastrup. TIDÅTGÅNG Tidåtgång för uppdraget har varit 128 arbetade timmar, motsvarande 16 hela arbetsdagar, varav endast 15 dagar kommer att debiteras (tak enligt avtal). UPPDRAGETS Uppdraget startades START UPP AVSLUTADES Uppdraget avslutades Skulle det vara så att Lilla Edets kommun önskar hjälp med genomförandet kan Care Catering Consultants Group stå till tjänst med detta.. Kastrup, Jörn Forssell CCCG2/lillaedet CARE CATERING CONSULTANTS GROUP

37 Lilla Edets kommun Sida 03/ BEGREPPSFÖRKLARINGAR DAGSPORTION DAGSPORTIONSBEGREPPET En DAGSPORTION (DP) är allt vad en person förtär inom ett dygn. (24 timmar). I alla beräkningar i denna beskrivning/rapport har använts följande koefficienter: Frukost 0,2 Lunch (ej förskole-/skollunch) 0,4 Lunch (förskole-/skollunch) 0,33 Eftermiddagsmåltid 0,1 Middag 0,3 PRODUKTIVI- TET (DAGSPORTION)) (MÅLTID) PRODUKTIVITET Produktiviteten är antalet producerade dagsportioner (DP) per arbetad timme. Produktiviteten är antalet producerade måltider per arbetad timme timme. ÖVRIGT C-kök = tillagningskök som lagar mat till egen institution, samt till mottagningskök. T-kök = tillagningskök som endast lagar mat till egen institution M-kök = mottagningskök/serveringskök som erhåller måltider från C-kök. CCCG2-lillaedet CARE CATERING CONSULTANTS GROUP

38 Lilla Edets kommun Sida 04/ VOLYMER ÄLDREOMSORGEN (Bilaga 2) Följande volymer serveras i snitt per dag (verklig volym fördelad på 365 dagar): VOLYM Enhet/ Frukost Lunch Eftermiddags- Middag/ Total kaffe/måltid kvällsmåltid Lindkullen * (C-kök) ** ,91 119, ,34 Soläng 43 46, ,56 (M-kök) Pilgården *** (M-kök) Fanta si teamet 3,56 3,56 (M-kök) Våran Takt 5,7 5,7 (M-kök) Käppslängarens matsal (M-kök) Prässebäck 1,83 6,83 (M-kök) Ekaråsen 1,28 1,43 2,69 (Korttidsboende) (M-kök) ÄLDRE- OMSORGEN TOTALT: ,91 119, ,34 Detta blir totalt inom äldreomsorgen ,1 portioner per år motsvarande ,56 dagsportioner per år vilket är 134,407 dagsportioner i snitt per dag. * = nettoproduktion ** = bruttoproduktion *** = inklusive Gläntan Sida 04/02

39 SKOLOR- OCH FÖRSKOLOR (Bilaga 3 och 5). Följande volymer serveras i snitt per dag (verklig volym fördelad på 365 dagar) (inskrivna elever): Enhet Frukost Lunch Eftermiddags- Middag/ Totalt kaffe/måltid kvällsmåltid Fuxernaskolan * 16,4 219,66 37,0 273,06 (C-kök) ** 219,75 795,13 277, ,23 Prästkragens fsk. 12,05 19,89 12,05 43,99 (T-kök) Hjärtumssk./ 26,55 35,64 26,55 88,74 Hjärtums fsk (T-kök) Blåklockans fsk 12,05 22,9 12, (T-kök) Västrlandssk/ 23,54 39,64 22,95 86,13 Violens fsk. (M-kök) Strömskolan 19,37 80,5 21,81 121,68 (M-kök) Rysjösk./ 33,15 69,58 44,06 146,79 Vitsippans fsk. (M-kök) Nygårdssk./ 23,53 48,39 32,0 103,92 Nygårds fsk: (M-kök) Tingbergssk./ 19,37 190,89 29,12 239,38 Gymnasiet (M-kök) Rödklöverns fsk. 18,08 45,81 24,1 87,99 (M-kök) Smultronställets fsk. 12,05 21,1 12,05 45,2 (M-kök) Solrosens fsk. 30,14 44,6 30,14 104,88 (M-kök) * = nettovolym * = bruttovolym Sida 04/03.

40 Enhet Frukost Lunch Eftermiddags- Middag/ Totalt kaffe/måltid kvällsmåltid Blåsippans fsk. 24,12 34,96 24,12 83,2 (M-kök) SKOLOR OCH FÖRSKOLOR TOTALT: 270,4 873,56 328, ,96 KOMMUNEN TOTALT (Bilaga 1) Detta blir totalt inom skol- och förskoleverksamheten ,5 portioner per år motsvarande ,5 dagsportioner per år, vilket är 375,15 dagsportioner i snitt per dag. Följande volymer serveras totalt i kommunen i snitt per dag (omvandlat till 365 dagar/år): Enhet Frukost Lunch Eftermiddags- Middag/ Totalt Kaffe/måltid kvällsmåltid Äldreomsorgen ,91 119, ,34 Skol- och Förskolor 270,4 873,56 328, ,96 TOTALT: 388, ,47 447, ,3 Per år blir detta inom Lilla Edets kommun en totalproduktion per år på: Frukost Lunch Eftermiddagskaffe/måltid Middag/kvällsmåltid TOTALT: Detta motsvarar ,1 dagsportioner per år. CCCG/JF-lillaedet CARE CATERING CONSULTANTS GROUP

41 Lilla Edets kommun Sida 05/ MÅLTIDSORDNING Följande måltidsordning gäller: Verksamhet Frukost Förmiddags- Lunch Eftermiddags- Middag Sen kaffe måltid/-kaffe kvällsmåltid Social- 08,30-09,30* flex 12,00-13,00 ca 14,30 17,00-17,30 flex förvaltningens måltider Skolans måltider ,00-12, Fritidsverksamhetens måltider 07,30-08,00-11, ** 14,00-15, Förskolornas måltider 08,00-08,30-11,30-12,00 14,00-15, ANTAL Serveringsdagarna per år skiftar något beroende på helger, SERVERINGS- lovdagar etc. DAGAR ÅR 2011 År 2011 var antalet serveringsdagar: inom äldreomsorgen: 365 i skolan: 178 på fritidsverksamheten: 220 på förskolorna: 220 * = förfrukost förekommer **= då skolorna är stängda CCCG2-lillaedet CARE CATERING CONSULTANTS GROUP

42 Lilla Edets kommun Sida 06/ MÅLTIDSINNEHÅLL ÄLDRE- Frukost Margarin, smör OMSORGENS Bröd, hårt/mjukt MÅLTIDS- Marmelad VERKSAM- Ost HET**/***/**** Pålägg Kokt ägg Sill Gröt Välling Corn flakes Fil Youghurt Proviva Mjölk, standard- Mjölk, mellan- Juice Kaffe eller te Förmiddagskaffe Lunch Kaffe eller te eller varm dryck Smörgås, bulle Youghurt Proviva Varmrätt* med tillbehör eller soppa Sallad och varm grönsak Dessert Margarin Bröd, hårt/mjukt Youghurt Proviva Mjölk, standard- Mjölk, mellan- Måltidsdryck Lättöl, Mineralvatten Eftermiddags- Kaffe eller te eller varm dryck kaffe Kaffebröd eller kaka Youghurt Proviva * = huvudkomponenten innehåller rent kött minst en gång per vecka ** = gäller även Fanta si teamet Våran Takt och Käppslängarens matsal *** = näringsdrycker ingår ****= förfrukost förekommer Sida 06/02.

43 Middag Sen kväll Enklare varmrätt med tillbehör Sallad Margarin Bröd, hårt/mjukt Youghurt Proviva Mjölk, standard- Mjölk, mellan- Måltidsdryck Lättöl Mineralvatten Kaffe eller te Margarin, smör Bröd, hårt/mjukt Pålägg Välling Youghurt Proviva Mjölk, standard- Mjölk, mellan- Måltidsdryck Mineralvatten Kaffe eller te eller varm dryck (eller varm grönsak) SKOLANS Lunch Varmrätt* med tillbehör (en dag /veckan vegetarisk soppa till alla) MÅLTIDS- Vegetariskt alternativ (oftast soppa) VERKSAM- Salladsbuffé HET Frukt Margarin Mjukt- och hårt bröd Mjölk, lätt- Vatten * = huvudkomponenten innehåller rent kött minst en gång per vecka

44 Sida 06/03. FRITIDS- Frukost Bregott ORDNING Bröd, hårt/mjukt Grönsak Ost Fisk eller köttpålägg Mjölk, lätt- Vatten Fil Flingor Gröt Frukt/bär/choklad Lunch Samma som skolan ovan (när skolan är stängd) Eftermiddags- Liten kall eller varm rätt (förstärkt när soppdagar måltid och/eller köttpålägg, fil, på lunch) Bregott Bröd, hårt/mjukt Mjölk, lätt- Vatten eller Smörgås och choklad FÖRSKOLORNA Frukost Bregott Bröd, hårt/mjukt Grönsak Ost Fisk- och/eller köttpålägg Mjölk, mellan- Vatten Fil Flingor Gröt Frukt Lunch* Varmrätt med tillbehör eller soppa Salladsbuffé mini Frukt Bregott, hårt bröd Mjölk, mellan- Vatten (när soppa mjukt bröd och pålägg) Eftermiddags- Korv m. bröd eller måltid hamburgare med bröd eller pannkaka Bregott, hårt bröd eller Smörgås med mjölk eller Fil/flingor (vid soppdagar) * = huvudkomponenten innehåller rent kött minst en gång per vecka

45 Sida 06/04. NÄRINGS- INNEHÅLL SPECIAL- KOSTER ETIK/ RELIGION ÖVRIGT Näringsinnehållet följar ESS-gruppens och Statens Livsmedelsverks anvisningar, råd och rekommendationer. Specialkoster, som är näringsberäknade, finns att tillgå enligt ordination från medicinsk personal. Hänsyn tages till kundernas/gästernas etniska och religiösa önskemål. Måltider är anpassade efter etniska och religiösa önskemål. Maten är relaterad till kunderna/gästernas önskemål och behov. Svensk husmanskost dominerar matutbudet. Maten är varierad till utseende, konsistens och smaksättning. Den innehåller rätter som är välkända för det stora flertalet av kunder/gäster. Vid högtider ( ex. julmånaden och runt påsken) är måltidsordningen och måltidsinnehållet anpassat till lokala seder och traditioner. Nötter och/eller produkter innehållande nötter förekommer ej inom skolans, fritidsverksamhetens och förskolans måltidsverksamheter. Alla äggprodukter (utom ägg som skall kokas) är pastöriserade. Majonnäs är färdig pastöriserad majonnäs (ingen egen majonnäsproduktion förekommer). Näringsdrycker ingår i äldreomsorgens måltidsverksamhet CCG2/lillaedet201203

46 CARE CATERING CONSULTANTS GROUP AB Lilla Edets kommun Sida 07/ PRODUKTIONSSYSTEM Måltidsverksamheten inom Lilla Edet s äldreomsorg, förskolor och skolrestauranger använder sig i dagsläget av det s.k. cook-serve systemet (=varmmatssystem). Matproduktion sker vid 2 centralkök, Lindkullen (äldreomsorgen) samt Fucernaskolan. Vidare förekommer idag matproduktion på 3 tillagningskök som finnes vid Prästhagens förskola, Hjärtums skola/-förskola samt Blåklockans förskola. De restrande 18 köken (varav ett är privat nämligen Slottets förskola) fungerar så som mottagningskök. COOK- SERVE Varmmatssystemet (cook-serve), som är den i Sverige i dag mest förekommande produktionsmetoden innebär att måltiderna tillagas så nära serveringstillfället som möjligt, och sedan serveras så fort som möjligt till gästerna. Mat tillagad med denna metod får varmhållas högst två timmar vid en temperatur ej understigande +63 grader C. Mat varmhållen mer än två timmar får ej serveras utan måste kastas. Nackdelen med detta system är att det är serveringstiden som bestämmer produktionstiderna, liksom det är svårigheter att hålla den lagstadgade temperaturen vid mattransporter. Då det eventuellt i en framtid kan bli aktuellt med andra produktionsmetoder, särskilt om man fusionerar skol- och äldreomsorgens måltidsverksamheter, har konsulten därför nedan beskrivit andra nu förekommande produktionssystem COOK- CHILL Kylmatsystemet (cook-chill) tillgår på så sätt att måltiderna tillagas nästan som vanligt varefter de omedelbart kyles ned i en s.k. blast-chiller (snabbkyl), till +4 grader C. på 90 minuter. Måltiderna kan sedan lagras i en kyla av +4 grader C. upp till 5 dygn innan de genereras (slutberedes) till lägst +72 grader C, på mottagningsköket/serveringsköket och sedan omedelbart serveras. Nackdelen med detta system är att skall man bygga om befintliga kök till cook-chillkök är det mycket stora investeringskostnader, samtidigt som det fodras stora ytor för holding 3 och 4, d.v.s. färdiglager med kyla. Fördelen med detta system är att produktionstiderna inte bestämmes av serveringstiderna och man kan tillaga komponenterna en efter en. Detta sparar i regel en del produktionspersonal i köket. Produktionsvolymen måste emellertid vara väldigt stor för att denna metod skall vara ekonomisk lönsam. CAP- COLD Maten tillagas här liksom cook-chillmaten ovan men lägges varm i en påse eller kärl som fylles med modifierad atmosfär (gas) och sedan kyles i kallt vattenbad eller blastchiller (snabbkyl) till +3 grader C. Måltiderna kan sedan lagras i en kyla av +3 grader C, i upp till 12 dygn innan de genereras (slutberedes) till lägst +72 grader C på mottagningsköket/serveringsköket, och sedan omedelbart serveras.

47 Sida 07/02. Nackdelen med detta system är att skall man bygga om befintliga kök till cap-coldkök är det liksom för cook-chillköken mycket stora investeringskostnader, liksom det också fodras stora ytor för holding 3 och 4, d.v.s. färdiglager med kyla. Fördelen med detta system är liksom cook-chill metoden ovan att produktionstiderna ej bestämmes av serveringstiderna. SOUS- VIDE Sous-vide är en nyare variant av kylmatsystemet. Då detta system i framtiden kan vara av visst intresse för kommunen beskrives systemet här kortfattat. Sous-vide är namnet på en matlagningsteknik som utvecklats av den kände franske köksmästaren Georges Pralus i mitten på 70-talet. Han ville underöka om det fanns någon metod för att minska svinnet i tillverkningen av den dyra gåslevern. Han testade att tillverka enligt sous-vide metoden och fann att svinnet minskade från 50% ner till enbart 5%. Dessustom så fick gåslevern en utsökt smak med fin konsistens och lång hållbarhet. Ordet sous-vide är franska och betyder under vakum. I tillverkningen så kan man endast använda sig av råvaror med högsta kvalitet. Processen måste vara noga kontrollerad från leverans till färdig produkt. Råvaran som skall tillverkas marineras/kryddas och förpackas enskilt eller tillsammans med sås och grönsaker. Förpackningen försluts och man drar därefter ut allt syre och erhåller då en syrefri förpackning. Förpackningen ställes därefter in i ett kokskåp eller autoklav. I dessa skåp tillagar man produkten som arbetar med ånga och tryck, långsamt under skonsamma temperaturer tills man når den bestämda sluttemperaturen. Genom att man arbetar med ganska långa kokcyklar, så erhåller man en produkt som tillagats/värmebehandlats inne i sin förpaqckning. Detta ger en hållbarhet på minst 21 dagar. Efter koksteget kyls produkten snabbt ned till + 2 grader C. För att därefter lagerläggas under samma låga temperatur tills det är dags för generering (uppvärmning till lägst +72 grader C omedelbart före servering). Nackdelen med detta system är att den råa maten tillagas under en lång tid inom den känsliga temperaturen, där bakterietillväxten är som snabbast. Därför är denna metod hygieniskt mycket känslig, och det kan vara svårt att garantera hygienisk säkerhet. Livsmedelsindustrin har anammat denna metod och har resurser att tillverka sousvidemåltider på ett biologiskt säkert sätt och fler och fler färdiga måltider kommer i markanaden. Fördelen med denna metod är förutom den långa hållbarheten att den har ett mycket litet tillagningssvinn och att alla smakämnen och safter blir kvar i maten. Konsulten är av den uppfattningen att sådan mat skall man, på grund av svårigheten att garantera hygienisk säkerhet, ej producera i egna små produktionskök utan köpa färdiga kylda, och sedan slutbereda på mottagningsköken. MIC- VAC COOK- FREEZE Mic-vac är en utveckling av sous-vide metoden, där man pastöriserar varorna strax innan de tillagas på samma sätt som sous-vide metoden ovan. Mic-vac produkter finnes f.n. endast portionsförrpackade. Maten har här en lång hållbarhet. Efter denna metod tillagas maten och fryses sedan ned till minst -18 grader C. Maten kan sedan lagras vid en temperatur ej överstigande -18 grader C i 3 månader till upp till över ett år, beroende på vilka råvaror det är.

48 Sida 07/03. Fördelen med denna metod förutom den långa lagringstiden och fördelen med att man kan producera på tider oberoende av serveringstidpunkten är att detta är hygieniskt den mest säkra metoden. Nackdelen med detta system är att det lätt blir konsestensförändringar i maten, som gör att den får låg gästacceptans. COOK- SHOCK- FREEZE En ny metod där man fryser ned den färdiga maten under mycket låga temperaturer, och sedan förvarar den frysta maten under dessa mycket låga temperaturer. Samma fördelar som cook-freeze metoden ovan, men man har här kommit tillrätta med konsetensförändringarna. CCCG2-lillaedet CARE CATERING CONSULTANTS GROUP

49 Lilla Edets kommun Sida 08/ SERVERINGSSYSTEM ÄLDERE- OMSORGEN personal, liksom SKOLORNA FÖR- SKOLORNA Äldreomsorgens måltider serveras till gästerna på respektive avdelning. Dukning, servering, diskning av serveringsgods handhaves av äldreomsorgens de ansvarar för och ombesörjer driften av avdelningsköket. Inga matkantiner diskas på avdelningsköket, utan i centralköket av måltidsleverantörens personal. Skolans elever intar sina måltider i skolrestaurangen, medelst självtagning. Skolornas måltidsverksamhet ansvarar och ombesörjer drift av skolrestaurangerna. Vad gäller förskolorna ansvarar skolornas måltidsverksamhet för själva kökets drift, ordning liksom disk av institutionens serveringsgods. Gästerna serveras här vid dukade bord. Denna dukning och avdukning ombesörjes av förskolornas personal. CCCG2-lillaedet CARE CATERING CONSULTANTS GROUP

50 Lilla Edets kommun Sida 09/ LOKALER, LEDIG FYSISK KAPACITET Enligt avtalet mellan Lilla Edets kommun och Care Catering Consultants Group skall konsulten undersöka möjligheterna och konsekvenserna av att reducera antalet tillagningskök inom skolans värld. Konsulten besökte därför centralköken på Lindkullen (äldreomsorgens C-kök), liksom centralköket på Fuxernaskolan (skolans/förskolans C-kök), för att bilda sig en uppfattning om det finnes ledig kapacitet. Vidare besökte konsulten T-köken vid Hjärtums skola/hjärtums förskola och Prästkragens förskola för att bilda sig en uppfattning om fysiska förhållanden och vilka arbetsuppgifter köket idag utför. LINDKULLENS C-KÖK FUXERNASKOLANS C-KÖK PRÄSTKRAGENS FÖRSKOLA Viss fysisk ledig produktionskapacitet finnes, liksom det bedömmes finnas plats för matvagnar på den ytan som förut användes för matpackningen av måltider till hemmaboende pensionärer. Viss fysisk ledig produktionskapacitet finnes, men det finnes ingen plats för utökning av antalet matvagnar. Har extremt dåliga mottagningsförhållande p.g.a.trösklar och trappor. Fungerar f.o.m som M-kök på grund av sjukdom. Får på grund av mottagningsförhållandena måltiderna levererade i boxar från Fuxernaskolans C-kök i stället för vagnar som vore önskvärt. CCCG2-lillaedet CARE CATERING CONSULTANTS GROUP

51 Lilla Edets kommun Sida 10/ MATTRANSPORTER Transporter sker enligt följande: Från Till Beräknad C-kök mottagningskök/mottagande transportkostnad avdelning/serveringskök SEK Lindkullen Soläng ,00 Pilgården+ Gläntan ,00 Fanta si teamet ,00 Våran Takt ,00 Käppslängarens matsal ,00 Prässebäck ,00 Ekaråsen (korttidsboende) ,00 Äldreomsorgens transportkostnad ,00 Fuxernaskolan Västerlandsskolan/Violens förskola ,00 Strömskolan ,00 Rysjöskolan/Vitsippans förskola n ,00 Nygårdsskolan/Nygårds förskola ,00 Tingbergsskolan/gymnasiet ,00 Rödklöverns förskola ,00 Smultronställets förskola ,00 Solrosens förskola ,00 Blåsippans förskola ,00 Slottets förskola (privat, redovisat på Fuxernaskolan) ,00 Skolan/Förskolans transportkostnad ,00 Kommunens totala transportkostnad ,00 OBS! Specifikationer av transportkostnaderna enhet för enhet finnes ej. Därför har konsulten delat upp den totala transportkostnaden på M-köken i förhållanden till antalet stopp. Vaktmästares mattransporter av mat ej medtagen. CCCG2-lillaedet CARE CATERING CONSULTANTS GROUP

52 Lilla Edets kommun Sida 11/ PERSONAL Kommunens totala måltidsverksamhet har 40 personer anställda fördelade på 35,14 tjänster som arbetade totalt ,7 timmar per år, vilket i snitt per dag utgör 165,18 arbetade timmar. Personalkostnaden per år är SEK ,00 ÄLDREOMSORGEN (Bilaga 2) Enhet Personal- Antal Antal Antal Antal Produktikostnad/år personal tjänster arbetade arbetade vitet timmar/år timmar/dag Lindkullen , ,2 39,48 1,22 (C-kök)* 3,4 Soläng (M-kök) Pilgården (M-kök) Fanta si teamet (M-kök) Våran Takt (M-kök) Käppslängarens matsal (M-kök) Prässebäck (M-kök) Ekaråsen (Korttidsboende) (M-kök) ÄLDRE- OMSORGEN TOTALT: , ,2 39,48 3,4 * = verklig (beräknad på bruttoproduktion) Sida 11/02.

53 SKOLOR- OCH FÖRSKOLOR (Bilaga 3 och 5) Enhet Personal- Antal Antal Antal Antal Produktikostnad/år personal tjänster arbetade arbetade vitet timmar/år timmar/dag Fuxernaskolan , ,75 47,35 1,68 (C-kök) * 7,06 Prästkragens fsk ,3 4,82 2,11 (T-kök) Hjärtumssk./ ,3 4,82 4,09 Hjärtums fsk (T-kök Blåklockans fsk , ,3 3,62 3,09 (T-kök) Västrlandssk/ ,3 4,82 3,91 Violens fsk. (M-kök) Strömskolan , ,9 13,26 2,46 (M-kök) (ej.rel) Rysjösk./ , ,95 7,23 4,7 Vitsippans fsk. (ej.rel) (M-kök) Nygårdssk./ ,3 4,82 4,95 Nygårds fsk: (ej rel.) (M-kök) Tingbergssk./ , ,2 18,08 3,86 Gymnasiet (ej rel) (M-kök) Rödklöverns fsk ,3 4,82 4,39 (M-kök) (ej rel.) Smultronställets fsk , ,3 3,62 2,92 (M-kök) (ej rel.) Solrosens fsk ,3 4,82 4,93 (M-kök) (ej rel.) * = verklig (beräknad på bruttoproduktion) Sida 11/03.

54 Enhet Personal- Antal Antal Antal Antal Produktikostnad/år personal tjänster arbetade arbetade vitet timmar/år timmar/dag Blåsippans fsk , ,62 5,19 (M-kök) (ej rel.) SKOLOR OCH FÖRSKOLOR TOTALT: , ,5 125,7 2,98 KOMMUNEN TOTALT (Bilaga 1) Enhet Personal- Antal Antal Antal Antal Produktikostnad/år personal tjänster arbetade arbetade vitet timmar/år timmar/dag Äldreomsorgen , ,2 39,48 3,4 Skol- och , ,5 125,7 2,98 förskolor KOMMUNEN TOTALT: , ,7 165,18 3,08. CCCG/JF-lillaedet CARE CATERING CONSULTANTS GROUP

55 Lilla Edets kommun Sida 12/ EKONOMI De totala kostnaderna för kommunens måltidsverksamhet är SEK ,00, motsvarande SEK 108,97/P. De totala livsmedelskostnaderna för kommunens måltidsverksamhet är SEK ,00, motsvarande SEK 32,59/DP. ÄLDREOMSORGEN (Bilaga 2.) Enhet Total Total Livsmedels- DP- Anmärkning kostnad/år DP-kostn kostnad/år kostn. Lindkullen , ,89 Före fördelning (C-kök) av kostnaderna ,03 Efter fördelning av kostnaderna till M-kök * 41.03* Verklig (bruttovolym) Soläng ,66 Efter fördelning (M-kök) av kostnaderna Pilgården ,92 Eefter fördelningen (M-kök) av kostnaderna Fanta si teamet ,77 Efter fördelningen + Gläntan av kostnaderna (M-kök) Våran Takt ,46 Efter fördelningen (M-kök) av kostnaderna Käppslängarens ,21 Efter fördelningen Matsal av kostnaderna (M-kök) Prässebäck ,35 Efter fördelningen (M-kök) av kostnaderna Ekaråsen ,89 Efter fördelningen (Korttidsboende) av kostnaderna (M-kök) ÄLDRE- OMSORGEN TOTALT: , ,03 * = verklig (beräknad på kökets bruttoproduktion Sida 12/03.

56 SKOLOR OCH FÖRSKOLOR (Bilagor 3 och 4.) Enhet Total Total Livsmedels- DP- Anmärkning kostnad/år DP-kostn kostnad/år kostn. Fuxernaskolan ,24 261, ,31 Före fördelning (C-kök) av kostnaderna och reduktion av extern försäljning ,24 71,18 Efter fördelning av kostnaderna och reduktion av extern försäljning ,57* Verklig (bruttovolym) Prästkragens fsk ,05 135, ,57 (T-kök) Hjärtumssk./ ,11 86, ,86 29,57 Hjärtums fsk (T-kök) Blåklockans fsk ,63 100, ,95 29,57 (T-kök) Västrlandssk/ ,22 107,00 Efter fördelning av Violens fsk. kostnaderna (M-kök) Strömskolan ,67 132,94 Efter fördelning (M-kök) av kostnaderna Rysjösk./ ,21 92,32 Efter fördelning av Vitsippans fsk. kostnaderna (M-kök) Nygårdssk./ ,76 92,33 Efter fördelning av Nygårds fsk: kostnaderna (M-kök) Tingbergssk./ ,02 94,96 Efter fördelning av Gymnasiet kostnaderna (M-kök) Rödklöverns fsk ,87 101,54 Efter fördelning av (M-kök) kostnadrna Smultronställets fsk ,08 134,68 (M-kök) Efter fördelning av kostnaderna Solrosens fsk ,32 94,39 Efter fördelning av (M-kök) kostnaderna * = verklig (beräknad på kökets bruttoproduktion) Sida 12/03.

57 Enhet Total Total Livsmedels- DP- Anmärkning kostnad/år DP-kostn kostnad/år kostn. Blåsippans fsk ,07 94,40 Efter fördelning av (M-kök) kostnaderna SKOLOR OCH FÖRSKOLOR TOTALT: ,00 95, ,57 KOMMUNEN TOTALT (Bilaga 1) Enhet Total Total Livsmedels- DP- Anmärkning kostnad/år DP-kostn kostnad/år kostn. Äldreomsorgen ,00 145, ,00 41,03 Skol- och förskolor ,00 95, ,00 29,57 KOMMUNEN TOTALT: ,00 108, ,00 32,59. CCCG/JF-lillaedet201212

58 CCCG, CARE CATERING CONSULTANTS GROUP AB Lilla Edets kommun Sida 13/ ÖVRIGT EDB Måltidsverksamheten inom skolan/förskolan använder sig av AIVO-kostdata system. Samtliga moduler är i dagsläget ej implementerade, men arbete pågår kontinuerligt för att göra detta. Äldreomsorgens måltidsverksamhet har ej påbörjat implementeringen av kostdatasystemet. CCCG2-lillaedet201213

59 CARE CATERING CONSULTANTS GROUP Lilla Edets kommun Sida 14/ ANALYS ORGANISA- Inom kommunen finns idag två kostorganisationer. En för skola och förskolorna, samt TION en för äldreomsorgen. Bägge kostorganisationerna ledes av en kostchef (totalt 2 kostchefer), som rapporterar till respektive förvaltningschef. Det är ovanligt att en kommun av Lilla Edets storlek har två organisationer för måltidsverksamheten. I kapitel 15 (Förslag på framtida organisation) redovisas denna utrednings organisationsförslag. UTBILDNING BIOLOGISK SÄKERHET STANDARD/ KVALITET INKÖP Det är förvånande att man lagt ned så lite pengar på personalens utbildning/utveckling år I det långa loppet är det inte hållbart. Utbildar man inte kostverksamheternas medarbetare kontinuerligt i relevanta ämnen, kommer detta på sikt att verka negativt på både kostnaderna och kvaliteten. Det bör därför upprättas en utbildningsplan för samtliga medarbetare som är involverade i måltidsservicen., och denna skall följas. Utbildningen bör dels ske som on the job training och dels som lokala teoretiska kursavsnitt som skall vara kontinuerliga och följas upp. Instruktörerna och handledarna bör i första hand rekryteras från måltidsverksamheten och i andra hand från Lilla Edets kommun. Endast i särskilda undanstagsfall bör externa instruktörer och/eller kurser anlitas. Vad gäller den biologiska säkerheten och dokumentation av egenkontrollen fungerar den bra både på de bägge C-köken, de tre T-köken samt samtliga M-kök. Även fast standarden (ex. hur många gånger rent kött/fisk etc.) är vad som generellt är brukligt i Sverige är kvaliteten (hygieniska-, närings-, sensoriska- och servicekvaliteten) generellt mycket bra. Inköp sker genom avrop på centrala inköpsavtal. Vid nästa upphandlingstillfälle bör vad gäller produktionssortimentet ske en hårdare styrning mot gällande matsedlar, där man noggrant övervägt vilken förädlingsgrad man ska ha på de olika produkterna. LIVSMEDELS- KOSTNADERNA Vad gäller livsmedelskostnaderna ligger den för äldreomsorgen på en kostnad på SEK 41,03/DP, vilket är fullt tillfredställande. Vad gäller skolorna/förskolorna ligger den totala livsmedelskostnaden på SEK 29,57/DP, vilket blir SEK 9,86 per lunchportion i snitt (beräknat på antalet inskrivna elever). Snittpriset i Sverige är SEK 9,48 (beräknat på antalet inskrivna elever). Detta är en kostnad på SEK 0,38 per lunchportion över snittet i Sverige. Då man serverar på årsbasis lunchportioner blir detta en årlig kostnad på SEK ,00. Då skolornas/förskolornas kostavdelning nu håller på med en svinnmätning är det troligt att man får reda på var (vilka kök och var) svinnet ligger och lätt kan rätta till detta. Det är nödvändigt att man kontinuerligt följer upp på s.k. onödigt svinn (fel vara, tillagningasvinn, överproduktion, fel levererade volymer till M-kök,

60 Sida 14/02. serverings/tallrikssvinn, lagersvinn på M-kök) och omedelbart vidtager åtgärder för att reducera detta. SPECIAL- KOSTER BEMANNING Inom äldreomsorgen ligger produktionen av antalet specialkoster på ca 10% och inom skolan/förskolan på ca 15%. I en snar framtid bör man räkna med att specialkosterna kommer att öka allt eftersom allergier särskilt bland barn och ungdom blir allt vanligare. Utredningen konstaterar att produktiviteten inom den totala äldreomsorgens måltidsverksamhet är 3,4 och inom skolans/förskolans totala måltidsverksamhet är 2,98. Ser man enbart på de båda C-köken och utgår från bruttovolymerna är den på Lindkullen 3,4 (bilaga 2) och på Fuxernaskolan 7,06 (bilaga 5; ,4 DP/17.282,75 arbetade timmar = 7,06). Utredningen konstaterar således att Lindkullens C-köks produktivitet är låg och som en följd av detta är bemanningen för stor. Genomföres förslag 01 eller förslag 02 blir produktiviteten på Lindkullens C-kök 4,76 och genomföres förslag 03 blir produktiviteten 3,86 (att denna produktivitet är lägre än i förslagen 01 och 02 beror på att bemanningen är språngvis rörlig /ex. det tar lika lång tid att laga 100 kg kalops som 10 kg/). Vad gäller Fuxernaskolans C-kök har man en bra produktivitet och således en förnuftig/riktig bemanning. Vad gäller skolans/förskolans T- och M-kök är bemanningen i dag den riktiga med hänsyn tagen till täckning från tidig morgon till sen eftermiddag, beroende på frukost och eftermiddagsserveringarna, liksom de arbetsuppgifter man har. TRANSPORT- KOSTNADER UTRUSTNING EDB Då transportkostnaderna oftast är beroende av antal stopp och ej av volymer bör man vid centralisering av produktionen från T-kök till C-kök vara uppmärksam på transportkostnaden då den (särskilt vid låga volymer) lätt överstiger möjlig kostnadsreduktion på andra kostnadsslag. Vid besök på Lindkullens C-kök konstaterades att 1/1 ugn av äldre modell är uttjänt. Den verkar endast på nedre ena sidan och det är endast en tidsfråga innan den blir totalt obruklig. Då en investering i ny ugn måste företagas även om man fortsätter produktion med samma struktur som idag har kostnaden för att ersätta befintlig utrangerad ugn med ny ej medtagits i något av förslagen. Det blir fördelaktigast för produktionen på Lindkullens C-kök om man ersätter 1/1 ugnen med två ½ ugnar placerade ovanpå varandra. Med kitt pris blir detta (2/2 ugnar + kitt) en totalkostnad ex. moms på ca. SEK ,00. Det är viktigt att skolans/förskolans måltidsverksamhet påskyndar implementeringen av sitt AIVO-kostdatasystem, så man får användning av de delar som gör det lätt att kalkylera den verkliga livsmedelskostnaden dag för dag (ändras priset på ex. en liter mjölk skall detta slå igenom i alla recepts-/måltidskostnader), liksom vilka råvaruvolymer man är i behov av sett i relation till producerade volymer. Vidare ligger det här i sakens natur att då detta implementeras, särskilt om man har en

61 CCCG2-lillaedet gemensam måltidsorganisation, kan erhålla synergieffekter både vad gäller arbete med implementeringen, utbildning i EDB-systemet samt daglig inmatning av data och uppföljning av erhållen information. Vidare behöver man då endast ett kostdatasystem. CARE CATERING CONSULTANTS GROUP Lilla Edets kommun Sida 15/ FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA ORGANISATION Det finns idag inom kommunen två kostorganisationer. En inom äldreomsorgen och en inom skolorna/förskolorna som har varsin kostchef som idag rapporterar till respektive förvaltningschef. I utredningsdirektivet står det att det skall utredas om det är möjligt att samla de två måltidsorganisationerna i en gemensam organisation. Kommunen är ej tillräckligt stor för att ha två parallella måltidsorganisationer som administrativt utför liknande arbetsuppgifter. I förslag 01 och 02 i utredningen kommer Lindkullens kök att tillaga måltider till ett respektive två skolors-/förskolors M-kök. Detta förutsätter en gemensam måltidsorganisation. Även om man skulle fortsätta med två C-kök som renodlat förser varsin förvaltning med måltider (förslag 03) är det fördelaktigast att ha en gemensam måltidsorganisation, både drifts- och kostnadsmässigt, inom kommunen. Man kan samordna matsedelsplaneringen (även om man har olika gästgrupper finns här synergieffekter), kostnadsuppföljningen, datorisering, utbildning av personal, omfördelning av personal mellan de båda C-köken och M-köken vid behov (vid sjukdom/frånvaro m.m.). En kostchef i stället för två. Innan man etablerar den nya måltidsorganisationen måste man utarbeta riktlinjer för vad den nya organisationen skall göra inte göra. Kvalitetssäkran Kontaktperoner inom de två kundgrupperna. Samarbete med kostombud, matråd.. Utbildning av kostombud. Gästkontakt. Samarbete med skola/förskola vad gäller gemensamma projekt m.m. Rekvisitionssystem.

62 Faktureringsrutiner. Service och underhåll av lokaler och utrustning. Sida 15/02. FÖRSLAG Utredningen föreslår därför att kommunen etablerar en gemensam måltidsorganisation som säljer måltider och service till äldreomsorgens och skolans/förskolans förvaltningar. Skolornas/förskolornas T- och M-kök (skolrestauranger) bemannas och drivs (som nu) av den gemensamma måltidsorganisationen. Det är önskvärt att den nya sammanslagna måltidsorganisationen organisatoriskt ligger under kundneutral förvaltning inom kommunen. Organisationen administreras av en måltidschef (kostchef), som till sin hjälp på respektive C-kök har en förste kock (som rekryteras från nuvarande organisation). De båda förste kockarna deltager dagligen i det praktiska arbetet. CCCG2-lillaedet201215

63 CARE CATERING CONSULTANTS GROUP Lilla Edets kommun Sida 16/ FÖRSLAG 01. Detta bygger på att tillagningsköken (T-köken) på Hjärtumskolan/Hjärtums förskola och Blåklockans förskola omvandlas till mottagningskök (M-kök), som får sina måltider från Fuxernaskolans C-kök. Som nämnts i kapitel 09 sida 01 har Prästkragens förskola redan omvandlats till mottagningskök (M-kök) och får idag sina lunchmåltider från Fuxernaskolans C-kök. Dessa leveranser fortsätter i detta förslag. M-kökets bemanning på Prästkragen har här anpassats till dagens, d.v.s. 0,75% tjänst i stället för 1,0 som i nulägesbeskrivningen. Då Fuxernaskolans C-kök ej har plats för mera matvagnar än idag förutsättes i detta förslag att Lindkullens C-kök (äldreomsorgens C-kök) tar över produktion och leveranser av minst motsvarande volym, som Hjärtum skola/hjärtum förskola och Blåklockans förskola har sammanslaget. Därför överföres matproduktionen till Strömskolan till Lindkullens C-kök från Fuxernaskolans C-kök. Man har här gått utifrån att Strömskolan ligger nära Lindkullen. JÄMFÖRELSE Nuläge Alternativt Förändring förslag 01.. Bilaga 1-4 Bilaga 6-9 VOLYM DP/dag i snitt 509,56 509,56 +/- 0 TIM- Arbetade timmar/dag i snitt 165,18 159,62-5,56 FÖRBRUK KOST- Personalkostnad/år NADSSLAG Livsmedelskostnad/år /- 0 Övriga varuinköp/år /- 0 Utveckling/utbildning/år /- 0 Transportkostnad/år Underhållskostnad/år /- 0 Utilitieskostnad/år* /- 0

64 Övriga driftskostnader/år /- 0 * = el., avlopp, sophämtning m.m. Sida 16/02. Nuläge Alternativt Förändring förslag 01. Bilaga 1-4 Bilaga 6-9 SUMMA DRIFTS- KOSTNADER/ÅR Hyreskostnad/år /- 0 Avskrivningar/år Räntekostnad/år SUMMA FASTA KOSTNADER/ÅR TOTALA KOSTNADER/ÅR SUMMA EXTERN FÖRSÄLJNING/ÅR /- 0 RESULTAT/ÅR (kommunens kostnad) NYCKEL- Livsmedelskostnad/DP 32,59 32,59 +/- 0 TAL Produktivitet/DP 3,08 3,19 + 0,11 (bättre) Total DP-kostnad (kommunens kostnad/dp) 108,97 107,08-1,89 (resultat) NYINVES- Nyinvesteringar TERING/AR Avskrivningar på nyinvesteringar/år (avskrivningstid: 10 år) Räntekostnad på nyinvesteringar/år (kommunens internränta 2,8%)

65 Sida 16/03. FÖRDELAR/ Fördelar Nackdelar NACKDELAR Alla T-kök omvandlas till M-kök Ej lägsta totalkostnaden för kommunen Lindkullen kan utnyttja övertalig kökspersonal CCCG2-lillaedet201216

66 CARE CATERING CONSULTANTS GROUP Lilla Edets kommun Sida 17/ FÖRSLAG 02. Detta bygger på att tillagningsköken (T-köken) på Hjärtumskolan/Hjärtums förskola och Blåklockans förskola omvandlas till mottagningskök (M-kök), som får sina måltider från Lundkullens C-kök. Då Fuxernaskolans C-kök ej har plats för mera matvagnar än idag förutsättes i detta förslag att Lindkullens C-kök (äldreomsorgens C-kök) tar över produktion och leveranser av minst motsvarande volym, som Hjärtum skola/hjärtum förskola och Blåklockans förskola har sammanslaget. Därför överföres deras matproduktionen till till Lindkullens C-kök. Som nämnts i kapitel 09 sida 01 har Prästkragens förskola redan omvandlats till mottagningskök (M-kök) och får idag sina lunchmåltider från Fuxernaskolans C-kök. Dessa leveranser fortsätter i detta förslag. M-kökets bemanning på Prästkragen har här anpassats till dagens, d.v.s. 0,75% tjänst i stället för 1,0 som i nulägesbeskrivningen. JÄMFÖRELSE Nuläge Alternativt Förändring förslag 02. Bilaga 1-4 Bilaga VOLYM DP/dag i snitt 509,56 509,56 +/- 0 TIM- Arbetade timmar/dag i snitt 165,18 159,62-5,56 FÖRBRUK KOST- Personalkostnad/år NADSSLAG Livsmedelskostnad/år /- 0 Övriga varuinköp/år /- 0 Utveckling/utbildning/år /- 0 Transportkostnad/år Underhållskostnad/år /- 0 Utilitieskostnad/år* /- 0 Övriga driftskostnader/år /- 0

67 = el., avlopp, sophämtning m.m. Sida 17/02. Nuläge Alternativt Förändring förslag 02. Bilaga 1-4 Bilaga SUMMA DRIFTS- KOSTNADER/ÅR Hyreskostnad/år /- 0 Avskrivningar/år Räntekostnad/år SUMMA FASTA KOSTNADER/ÅR TOTALA KOSTNADER/ÅR SUMMA EXTERN FÖRSÄLJNING/ÅR /- 0 RESULTAT/ÅR (kommunens kostnad) NYCKEL- Livsmedelskostnad/DP 32,59 32,59 +/- 0 TAL Produktivitet/DP 3,08 3,19 + 0,11 (bättre) Total DP-kostnad (kommunens kostnad/dp) 108,97 107,01-1,96 (resultat) NYINVES- Nyinvesteringar TERING/AR Avskrivningar på nyinvesteringar/år (avskrivningstid: 10 år) Räntekostnad på nyinvesteringar/år (kommunens internränta 2,8%)

68 Sida 17/03. FÖRDELAR/ Fördelar Nackdelar NACKDELAR Alla T-kök omvandlas till M-kök Ej lägsta totalkostnaden för kommunen Lindkullen kan utnyttja övertalig personal Lägsta kostnaden om samtliga T-kök omvandlas till M-kök (men ej lägsta kostnaden för kommunen) CCCG2-lillaedet201217

69 CARE CATERING CONSULTANTS GROUP Lilla Edets kommun Sida 18/ FÖRSLAG 03. Detta bygger på att man fortsätter som i nuläget med tre tillagningskök (T-kök) inom skolans värld. Liksom i förslagen 01 och 02 har man här en gemensam kostorganisation för kommunen. Lindkullens C-kök har här anpassat personalstyrkan till aktuellt behov, d.v.s. man har reducerat från 9,07 tjänster till 8,0 tjänster. I övrigt är verksamheten oförändrad. JÄMFÖRELSE Nuläge Alternativt Förändring förslag 03. Bilaga 1-4 Bilaga 14, 15, 3 och 4. VOLYM DP/dag i snitt 509,56 509,56 +/- 0 TIM- Arbetade timmar/dag i snitt 165,18 160,52-4,66 FÖRBRUK KOST- Personalkostnad/år NADSSLAG Livsmedelskostnad/år /- 0 Övriga varuinköp/år /- 0 Utveckling/utbildning/år /- 0 Transportkostnad/år /- 0 Underhållskostnad/år /- 0 Utilitieskostnad/år* /- 0 Övriga driftskostnader/år /- 0 SUMMA DRIFTS- KOSTNADER/ÅR

70 * = el., avlopp, sophämtning m.m. Sida 18/02. Nuläge Alternativt Förändring förslag 03. Bilaga 1-4 Bilaga 14, 15, 3 och 4. Hyreskostnad/år /- 0 Avskrivningar/år - - +/- 0 Räntekostnad/år - - +/- 0 SUMMA FASTA KOSTNADER/ÅR /- 0 TOTALA KOSTNADER/ÅR SUMMA EXTERN FÖRSÄLJNING/ÅR /- 0 RESULTAT/ÅR (kommunens kostnad) NYCKEL- Livsmedelskostnad/DP 32,59 32,59 +/- 0 TAL Produktivitet/DP 3,08 3,17 + 0,09 Total DP-kostnad (kommunens kostnad/dp) 108,97 106,32-2,65 (resultat) NYINVES- Nyinvesteringar - - +/- 0 TERING/AR Avskrivningar på nyinvesteringar/år - - +/- 0 (avskrivningstid: 10 år) Räntekostnad på nyinvesteringar/år - - +/- 0 (kommunens internränta 2,8%) FÖRDELAR/ Fördelar Nackdelar

71 NACKDELAR Ger största resultatförbättring Fortfarande ganska många tillagningskök CCCG2-lillaedet18 CARE CATERING CONSULTANTS GROUP Lilla Edets kommun Sida 19/ JÄMFÖRELSE OLIKA ALTERNATIVA LÖSNINGAR. Nuläge Alternativt Alternativt Alternativt. (År 2011) förslag 01. förslag 02 förslag 03. Bilaga 01. Bilaga 06. Bilaga 10. Bilaga 14. VOLYM DP/dag i snitt 509,56 509,56 509,56 509,56 TIM- Arbetade FÖRBRUK timmar/dag i snitt 165,18 159,62 159,62 160,52 KOST- Personal- NADSSLAG kostnad/år Livsmedelskostnad/år Övriga varuinköp/år Utbildnings- Kostnad/år Transportkostnad/år Underhållskostnad/år Utilitieskostnad/år* Övriga Driftskostnader/år SUMMA DRIFTS- KOSTNADER/ÅR Hyreskostnad/år Avskrivningar/år Räntekostnad/år

72 SUMMA FASTA KOSTNADER/ÅR * = el., vatten, avlopp, sophämtning etc. Sida 19/02. Nuläge Alternativt Alternativt Alternativt (År 2011) förslag 01. förslag 02. förslag 03. Bilaga 01. Bilaga 06. Bilaga 10. Bilaga 14. TOTALA KOSTNADER/ÅR SUMMA EXTERN FÖRSÄLJNING/ÅR RESULTAT/ NETTO- KOSTNAD/ÅR RESULTAT FÖRBÄTTRING/ÅR NYCKEL- Livsmedels- TAL kostnad/dp 32,59 32,59 32,59 32,59 Produktivitet/ DP 3,08 3,19 3,19 3,17 Total netto kostnad/ DP i snitt (resultat) 108,97 107,08 107,01 106,32 Förbättring total netto DP/kostnad i snitt (resultat) - 1,89 1,96 2,65 INVESTE- Nyinvesteringar ,000 - RINGAR Avskrivningar på nyinvesteringar (10 år) Räntor på nyinvesteringar (2,8 %) CCCG2-lillaedet19

73 CARE CATERING CONSULTANTS GROUP Lilla Edets kommun Sida 20/ SLUTSATSER. ORGANSA- TIONS FÖRSLAG På grund av de ekonomiska fördelarrna samt erhållna synergieffekterna föreslår utredningen att man bildar en gemensam måltidsverksamhet för de både äldreomsorgs- och skol/förskoleverksamheten. Att denna organisation ledes av en måltidschef (kostchef) Att måltidsorganisationen placeras i kundneutral förvaltning. BIOLOGISK SÄKERHET STANDARD/ KVALITET UTBILDNING/ UTVECKLING Vad gäller den biologiska säkerheten och dokumentation av egenkontrollen fungerar den bra både på de bägge C-köken, de tre T-köken samt samtliga M-kök. Även fast standarden (ex. hur många gånger rent kött/fisk etc.) är vad som generellt är brukligt i Sverige är kvaliteten (hygieniska-, närings-, sensoriska- och servicekvaliteten) generellt mycket bra. Det bör upprättas en utbildningsplan för samtliga medarbetare som är involverade i måltidsservicen., och denna skall följas. Utbildningen bör dels ske som on the job training och dels som lokala teoretiska kursavsnitt som skall vara kontinuerliga och följas upp. Instruktörerna och handledarna bör i första hand rekryteras från måltidsverksamheten och i andra hand från Lilla Edets kommun. Endast i särskilda undanstagsfall bör externa instruktörer och/eller kurser Sker inte detta kommer det på sikt att verka negativt både på kostnaderna och kvaliteten. LIVSMEDELS- KOSTNADERNA Vad gäller livsmedelskostnaderna ligger den för äldreomsorgen på en kostnad på SEK 41,03/DP, vilket är fullt tillfredställande. Vad gäller skolorna/förskolorna ligger den totala livsmedelskostnaden på SEK 29,57/DP, vilket blir SEK 9,86 per lunchportion i snitt (beräknat på antalet inskrivna elever). Snittpriset i Sverige är SEK 9,48 (beräknat på antalet inskrivna elever). Detta är en kostnad på SEK 0,38 per lunchportion över snittet i Sverige. Då man serverar på årsbasis lunchportioner blir detta en årlig kostnad på SEK ,00. Då skolornas/förskolornas kostavdelning nu håller på med en svinnmätning

74 är det troligt att man får reda på var (vilka kök och var) svinnet ligger och lätt kan rätta till detta. Det är nödvändigt att man kontinuerligt följer upp på s.k. onödigt svinn (fel vara, tillagningasvinn, överproduktion, fel levererade volymer till M-kök serverings/tallrikssvinn, lagersvinn på M-kök) och omedelbart vidtager åtgärder för att reducera detta. BEMANNING Utredningen konstaterar att produktiviteten inom den totala äldreomsorgens måltidsverksamhet är 3,4 och inom skolans/förskolans totala måltidsverksamhet är 2,98. Sida 20/2. Ser man enbart på de båda C-köken och utgår från bruttovolymerna är den på Lindkullen 3,4 (bilaga 2) och på Fuxernaskolan 7,06 (bilaga 5; ,4 DP/17.282,75 arbetade timmar = 7,06). Utredningen konstaterar således att Lindkullens C-köks produktivitet är låg och som en följd av detta är bemanningen för stor. Genomföres förslag 01 eller förslag 02 blir produktiviteten på Lindkullens C-kök 4,76 och genomföres förslag 03 blir produktiviteten 3,86 (att denna produktivitet är lägre än i förslagen 01 och 02 beror på att bemanningen är språngvis rörlig /ex. det tar lika lång tid att laga 100 kg kalops som 10 kg/). Vad gäller Fuxernaskolans C-kök har man en bra produktivitet och således en förnuftig/riktig bemanning. Vad gäller skolans/förskolans T- och M-kök är bemanningen i dag den riktiga med hänsyn tagen till täckning från tidig morgon till sen eftermiddag, beroende på frukost och eftermiddagsserveringarna, liksom de arbetsuppgifter man har. UTRED- NINGENS FÖRSLAG Utredningen föreslår att förslag 03 genomföres. Detta bygger på att man fortsätter som i nuläget med tre tillagningskök (T-kök) inom skolans värld. Liksom i förslagen 01 och 02, som bygger på att samtliga T-kök omvandlas till M-kök, har man här en gemensam kostorganisation för kommunen. Lindkullens C-kök har här anpassat personalstyrkan till aktuellt behov, d.v.s. man har reducerat från 9,07 tjänster till 8,0 tjänster. I övrigt är verksamheten oförändrad. Resultatförbättring: SEK ,00 FÖRDELAR/ Fördelar Nackdelar NACKDELAR (med förslag 03) Ger största resultat- Fortfarande två förbättringen T-kök CCCG2-lillaedet201220

75 .t,.r..'~-"'~' Q~ LILLA EDETS \=~ =:/ KOMMUN Sammar~fattning Den 24 oktober 1998 trädde personuppgiftslagen (PuL) ikraft. Syfta med personuppgiftslagen, PuL, ä~ att skydda nu levande människor mot att deras personliga integritet kränl~s genom behandling av deras personuppgifter. Lagen gäller i huvudsal för sådan behandling av persönuppgifter som helt eller delvis är automatiserad: Den som ansvarar för att personuppgifterna hanteras på lagligt sätf kallas personuppgiftsansvarig~ Enligt lagen är det i en kommun de enskilda nämnderna som är personuppgiftsansvariga för de uppgifter sozn behandlas inom det egna ansvarsområdet Den som helt eller delvis automatislc~ behandlar personuppgifter skall anmäla alla behandlingar av personuppgifter sam den gör till Datainspektior~ena Anmälan skall vara skriftlig och göras innan behandlingen sker, Anmälan behöver dock inte göras om den personuppgiftsansvarig~ har utsett ett personuppgiftsombud. Ett beslut att utse personuppgiftsombud skall anmälas till Datainspektionens Personuppgiftsombudets uppgift är att självständigt se till att den personuppgiftsar~svarige behandlar personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt och. i enlighet med. god sed, samt påpeka eventuella brister för den personuppgiftsansvarige. Den personuppgiftsansvarige har således alltid det ytterste ansvaret för all behandling även om han har utsytt ett ombud. Det är varje nämnd som skall utse och anmäla ett personuppgiftsombud till Datainspel~tionene Det finns däremot inget som hzndrar att samma. person ä~ orribud för flera nämnder eller att flera personer är ombud för samma nämnd, Med anledning av organisatorisl~a färändringar föreslås kommunstyrelsen fatta nytt beslut i ärendeto beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens beslut , dnr 2006/I~.~0097e ~ ~,,; f"",~

76 ,t..t. `'~"'~' ~~M=/ DILLA EDETS KOMMUN t «- s ;. g a s t 1 a4rbetsutskottets förslag till koro munstyrelsen Kommunstyrelsen utser upphandlare Ewa Varga som. kommunstyrelsens personuppgiftsombud från och med den 1 oktober Kommunchef Lena Palms uppdrag som kommunstyrelsens personuppgiftsombud upphör den 1 oktober 2013, ~. -- 1

77 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Utseende av personuppgiftsombud för kommunstyrelsen Dnr 2013/KS0187 Sammanfattning Den 24 oktober 1998 trädde personuppgiftslagen (PuL) ikraft. Syftet med personuppgiftslagen, PuL, är att skydda nu levande människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av deras personuppgifter. Lagen gäller i huvudsak för sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis är automatiserad. Den som ansvarar för att personuppgifterna hanteras på lagligt sätt kallas personuppgiftsansvarig. Enligt lagen är det i en kommun de enskilda nämnderna som är personuppgiftsansvariga för de uppgifter som behandlas inom det egna ansvarsområdet. Den som helt eller delvis automatiskt behandlar personuppgifter skall anmäla alla behandlingar av personuppgifter som den gör till Datainspektionen. Anmälan skall vara skriftlig och göras innan behandlingen sker. Anmälan behöver dock inte göras om den personuppgiftsansvarige har utsett ett personuppgiftsombud. Ett beslut att utse personuppgiftsombud skall anmälas till Datainspektionen. Personuppgiftsombudets uppgift är att självständigt se till att den personuppgiftsansvarige behandlar personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med god sed, samt påpeka eventuella brister för den personuppgiftsansvarige. Den personuppgiftsansvarige har således alltid det yttersta ansvaret för all behandling även om han har utsett ett ombud. Det är varje nämnd som skall utse och anmäla ett personuppgiftsombud till Datainspektionen. Det finns däremot inget som hindrar att samma person är ombud för flera nämnder eller att flera personer är ombud för samma nämnd. Med anledning av organisatoriska förändringar föreslås kommunstyrelsen fatta nytt beslut i ärendet. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens beslut , dnr 2006/KS0097. Lena Palm Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: lena.palm@lillaedet.se kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/2

78 Förslag till beslut Kommunstyrelsen utser upphandlare Ewa Varga som kommunstyrelsens personuppgiftsombud från och med den 1 oktober Kommunchef Lena Palms uppdrag som kommunstyrelsens personuppgiftsombud upphör den 1 oktober sid- 2 - Lena Palm Kommunchef Beslutet expedieras till Datainspektionen Personuppgiftsombudet sid 2/2

79 .r,... u'~.a u.~å~a._~_. _.._.~ ~. LILLA EDETS KOMMUN ~~: ti_ ~_ ~r ±~ ~~. ~ ~ r 1: 77 Förändring av valdistr~ktsindelning sarr~t nya namn på valdistrikt Dnr 2013/KS0145 År 2014 är det dels val till Europaparlamentet och dels val till riksdag, kammen- och landstingsfuilmäktigee Med anledning av detta föreslås förändringar i valdistriktsindelningen. Idetta förslag berörs Uöta, Lilla Edet norra och S:t Peders valdistrikt, Förslaget innebär att 79Ryrsjöområdet" sorn idag tillhör Lilla Edet norz a flyttas till Göta och att Götas ~aldistriktsgräns flyttas söderut vilket innebär att S:t Peders valdistrikt minskare Syftet är akt få en jämnare fördelning av antal röstberättigade, Enligt 4 kap 17 vallagen ska ett ~raldistriki omfatta mellan 1000 och 2000 röstberättigade. Ett valdistrikt får ligga utanför intervallet 1000x2000 röstberättigade oin det finns särskilda skäl. Varje valdistrikt har en vallokal och valdistriktens storlek och omfattning anpassas för att få enjämn och smidig tillströmning av väljare till vallokalerna. Valdistrikten ska vara rationellt utformade kring ett område och ge de röstberättigade en bra väg till. vallokalen. En röstberättigad. ska t.exo inte behöva passera en annan vallokal på väg till sin egen vallokal, Ett valdistrikts gränser ska i första hand följa topografiska landmärken, såsom t.ex vattendrag och vägar, som ligger last mellan valen Valdistriktens namn ska beskriva det område som avses Enperson med lokalkännedom ska kunna förstå vilket område som avses bara genom att läsa namnet. Att döpa valdistrikt efter församlingar rekommenderas inte Förkortningar av namn är inte tillama utom S:t och S:ta samt väderstreckstillägg eller liknande. Innehåller valdistriktet flera. distinkta, likvärdiga områden ska de alla ingå i namnet, med det mest centrala namnet först. Med anledning av detta föreslås S ~t Peders valdistrikt istället benämnas '9Lödöse- Tunge99 och.ale-skövdes valdistrikt föreslås benämnas "Nygård~Prässebo"o Den 1 december året innan valåret är sista dag för länsstyrelsen att. beslut om kommunfullmäktiges förslag om ändrad indelning i valdisirikt. Därefter kungör länsstyrelsen ny ealdistrzktsindelning iortstidningen. Länsstyrelsen godkänner namnändringar av valdistrikten. Valnämnden behandlade ärendet 2013m och. beslutade flytta gränsen till valdistrikt Göta ytterligare söderut gentemot tjänstemannaförslaget, Det är nu valnämndens beslut som går vidare ti11 Kommunfullmäktige för beslut, Ac:-- ~~-`_' r

80 <f~ aln `~' Q `~" ~ LILLA EDETS ~=;"~:/ A. ; K O M M U N Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren, daterad Kartbilaga Valnämndens beslut e Finansiering Förslagen innebär ingen extra kostnad för kommunen. Arbetsutskottets förslag till korr~m~nstyrelsen 1, Kommunfullmäl~tige föreslår länsstyrelsen ny valdistriktsindelning ililla Edets kommun, enligt kartbilaga, 2. Kommunfullmäl~tige föreslår länsstyrelsen att valdistrikt S:t Peder byter benämns "Löd.öse~Tunge" och valdistrikt Ale-Skövde benämns "Nygård-Prässebo" r;,~~ f ` ~;

81 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Kommunstyrelsen Förändring av valdistriktsindelning samt nya namn på valdistrikt Dnr 2013/KS0145 År 2014 är det dels val till Europaparlamentet och dels val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Med anledning av detta föreslås förändringar i valdistriktsindelningen. I detta förslag berörs Göta, Lilla Edet norra och S:t Peders valdistrikt. Förslaget innebär att Ryrsjöområdet som idag tillhör Lilla Edet norra flyttas till Göta och att Götas valdistriktsgräns flyttas söderut vilket innebär att S:t Peders valdistrikt minskar. Syftet är att få en jämnare fördelning av antal röstberättigade. Enligt 4 kap 17 vallagen ska ett valdistrikt omfatta mellan 1000 och 2000 röstberättigade. Ett valdistrikt får ligga utanför intervallet röstberättigade om det finns särskilda skäl. Varje valdistrikt har en vallokal och valdistriktens storlek och omfattning anpassas för att få en jämn och smidig tillströmning av väljare till vallokalerna. Valdistrikten ska vara rationellt utformade kring ett område och ge de röstberättigade en bra väg till vallokalen. En röstberättigad ska t.ex. inte behöva passera en annan vallokal på väg till sin egen vallokal. Ett valdistrikts gränser ska i första hand följa topografiska landmärken, såsom t.ex vattendrag och vägar, som ligger fast mellan valen. Valdistriktens namn ska beskriva det område som avses. En person med lokalkännedom ska kunna förstå vilket område som avses bara genom att läsa namnet. Att döpa valdistrikt efter församlingar rekommenderas inte. Förkortningar av namn är inte tillåtna utom S:t och S:ta samt väderstreckstillägg eller liknande. Innehåller valdistriktet flera distinkta, likvärdiga områden ska de alla ingå i namnet, med det mest centrala namnet först. Med anledning av detta föreslås S:t Peders valdistrikt istället benämnas Lödöse- Tunge och Ale-Skövdes valdistrikt föreslås benämnas Nygård-Prässebo. Den 1 december året innan valåret är sista dag för länsstyrelsen att beslut om kommunfullmäktiges förslag om ändrad indelning i valdistrikt. Därefter kungör länsstyrelsen ny valdistriktsindelning i ortstidningen. Länsstyrelsen godkänner namnändringar av valdistrikten. Valnämnden behandlade ärendet och beslutade flytta gränsen till valdistrikt Göta ytterligare söderut gentemot tjänstemannaförslaget. Det är nu valnämndens beslut som går vidare till Kommunfullmäktige för beslut. Maria Olegård Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: maria.olegard@lillaedet.se kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/2

82 sid- 2 - Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren, daterad Kartbilaga Valnämndens beslut Finansiering Förslagen innebär ingen extra kostnad för kommunen. Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige föreslår länsstyrelsen ny valdistriktsindelning i Lilla Edets kommun, enligt kartbilaga. 2. Kommunfullmäktige föreslår länsstyrelsen att valdistrikt S:t Peder byter benämns Lödöse-Tunge och valdistrikt Ale-Skövde benämns Nygård-Prässebo Maria Olegård kommunsekreterare Beslutet expedieras till Länsstyrelsen sid 2/2

83 .r.. e. `'"`~ R ~t ULLA EDETS Valnämndens protokoll Förändring av valdistrikts~ndelningen samt nya namn på valdistrikt Dnr 2013/KS0145 Dpl 102 Sammanfattning År 2014 är det dels val till Europaparlamentet och dels val till riksdag, kommun och landstingsfullmäktige Med anledning av detta föreslås förändringar i valdistriktsindelningen, Idetta förslag berörs Göta, Lilla Edet norra och Set Peders valdistrikt. Förslaget innebar atp 99Ryrsjöområdet99 sorn idag tillhör Lilla Edet norra flyttas till Göta och att Götas valdistriktsgräns flyttas söderut vilket innebär att S:t Peders valdistrikt minskar. Syftet är ~tt få en jämnare fördelning av antal röstberättigade. Enligt 4 kap 17 vallagen slya ett valdistrikt omfatta mellan 1000 och 2000 röstberättigade. Ett nåldistrikt får ligga utanför intervallet röstberättigade om det finns särskilda skäl, Varje valdistrikt har en vallokal och valdistriktens storlek och omfattning anpassas för att få enjämn och smidig tillströmning av väljare till vallokalerna Valdistrikten ska vara rationellt utformade kring ett område och ge de röstberättigade en bra väg till vallokalen En röstberättigad ska toexe inte behöva passera en aianan vallokal på väg till sin egen vallokal. Ett valdisirzkts gränser ska i första hand följa topografiska landmärken, såsom t.ex vattendrag och vägar, som ligger fast mellan valen. Valdistriktens namn ska beskriva det område som avses, Enperson med lokalkännedom ska kunna förstå vilket område som avses bara genom att läsa namnet, Att döpa valdistrikt efter församlingar rekommenderas inte, Förkortningar av namn är inte tillåtna uiom S:t och S:ta samt väderstreckstillägg eller liknandes Innehåller valdistriktet flera distinkta, likvärdiga områden ska de alla ingå i namnet, med det mest centrala namnet först. Med anledning av detta föreslås S:t Peders valdistrikt istället benämnas 99Lödöse- Tunge" och Ale~Skövdes valdistrikt föreslås benämnas 9'Nygård-Prässebo" Den 1 december året innan valåret är sista dag för länsstyrelsen att beslut om kommunfullmäktiges förslag om ändrad indelning i valdistrikt. Därefter kungör länsstyrelsen ny valdistriktsindelning i ortstidningeno Länsstyrelsen godkänner namnändringar av valdistrikten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren, daterad 2013m05-17, Kartbilaga

84 ~SZ a~~ `~" R~ `~'' LILLA EDETS 0 ~~~' -;/~, KOMMUN ~- 1~alnära~~der~s pra#okol~ Finansiering Förslagen innebär ingen extra kostnad för komrr~unen. Yrkande Kjell Johansson (S), ordförande, 1. Valnämnden föreslår kommunfullmäktige föreslå länsstyrelsen ny valdistriktsindelning ililla Edets kommun, enligt kastbilaga som reviderats av valnämnden, 2. Valnämnden föreslår kommunfullmäktige föreslå länsstyrelsen att valdistrikt S:t Peder benämns "Lödöse-Tunge" ach valdistrikt Ale-Skövde benämns "Nygård- Pxässebo" Valnämnders besla~t 1 e Valnämnden föreslår kommunfullmäktige föreslå länsstyrelsen ny valdistriktsindelning ililla Edets kommun, enligt kartbilaga som reviderats av valnämnden 2. Valnämnden föreslår kommunfullmäktige föreslå länsstyrelsen att valdistrikt S:t Peder benämns "Lödöse-Tunge" och valdistrikt Ale-Skövde benämns "Nygård Prässebo'9 beslutet expedieras tiln Kommunstyrelsen

85 P~,.~~ `'"'~' o=~-/ LILLA EDETS KOMMUN r ~'.~ a a.'s ~ 1 /: 73 Yttrande gällande re~aissversion '~ Jär~stä~lt Västra Gö#aland " Dnr 2013/KSO150 Sammanfattning Länsstyrelsen har ett övergripande uppdrag att. implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen i Västra Götaland, Länsstyrelsen har på uppdrag air regleringen att utarbeta en strategi för jämställdhet i Västra Götaland. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har tagit fram en strategi "jämställt Västz a Götaland " som handlar om axbetet för jämställdhet inom Västra Götalanå som geografisk område. Lilla Edets Kommun har sorn remissinstans inbjudits att lämna synpunkter på länsstyrelsen remissversion "jämställt Västra Götaland ". Strategin har tagits fram i dialog mellan representanter för olika delar av VG~regi.oz~en, kommuner, statliga myndigheter, komrnunaiförbund, högskolor och universitet9 resurscentra för kvinnors företagande och ideburna organisationez e Strategin "Jämställt Västra Götaland" är uppdelad i tre övergripande tema områden: makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet, Makt och Hälsa samt Makt och mäns våld mot kvinnor, Lilla Edets kommun ställer sig positiv till en länsövergripandejämställdhetsstrategi som ett stöd för utvecklingsarbetet inom jämställdhet, En gemensam plattform för de olika aktörerna inom Västra Götaland bidrar till att få en ökad samsyn och ger möjlighet till ökad samverkan inom jämställdhetsområdet som på sikt skulle kunna driva Ulla Edets kommuns jämställdhetsarbete framåt Däremot anser Lilla. Edits kommun utifrån z emissens föreslagna insatser att det blir svårt att uppnå, de regionala målen och riksdagens nationella jämställdhetspoli_tiska mål. I försla;et borde det finnas tydl.igar~ åtgärder för ett effektfullt jämställdhetsarbete. Grundläggande förutsättningar för eti effekt fullt ~rbet~ är nedbrytning av de övergripande målen till konl~ eta delmål med åtföljande stringenta insatser och indikatorer för måluppfyllelse. Eftersom många uppföljningar i förslaget mäter genomförande av insatser istället för måluppfyllelse, är det risk för att de föreslagna insatserna mål i sig, istället för aktiviteter som leder till måluppfyllelse Lilla Edets kommun efterfrågar mer effektfullt stöd ~ förslaget för att utveckla ach driva aktiviteter mer håndlingskraftigt ur olika perspektiv så som arbetsgivare, foll~hälsa, bultur och fritid, förskola, skola näringsliv och polioko ~~'s ~~%~` ~`

86 .r..~. `~"'~' ~~ \~;~vf L i L L A E D ETS KOMMUN.~... r ~ Beslutsunderlag Tjänsteskrivels från kommunchefen, daterad Remissversion. 99Jämställt Västra Götaland Remisshandling Länssiyrelsen 2Q ~rbet~utskottets förlag till komrnur~styrelser~ Kommunstyrelsen godkänner Kommunledningsförvaltningens remåssyttrande sozn sitt svar till Länsstyrelsen Västra götaland, Beslutet expedieras till Länsstyrelsen (Exp AU-beslutet) C f' ~~ ~ t ~''

87 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Yttrande gällande remissversion " Jämställt Västra Götaland " Dnr 2013/KS0150 Sammanfattning Länsstyrelsen har ett övergripande uppdrag att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen i Västra Götaland. Länsstyrelsen har på uppdrag av regieringen att utarbeta en strategi för jämställdhet i Västra Götaland. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har tagit fram en strategi jämställt Västra Götaland som handlar om arbetet för jämställdhet inom Västra Götaland som geografisk område. Lilla Edets Kommun har som remissinstans inbjudits att lämna synpunkter på länsstyrelsen remissversion jämställt Västra Götaland Strategin har tagits fram i dialog mellan representanter för olika delar av VG-regionen, kommuner, statliga myndigheter, kommunalförbund, högskolor och universitet, resurscentra för kvinnors företagande och idéburna organisationer. Strategin Jämställt Västra Götaland är uppdelad i tre övergripande tema områden: makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet, Makt och Hälsa samt Makt och mäns våld mot kvinnor. Lilla Edets kommun ställer sig positiv till en länsövergripande jämställdhetsstrategi som ett stöd för utvecklingsarbetet inom jämställdhet. En gemensam plattform för de olika aktörerna inom Västra Götaland bidrar till att få en ökad samsyn och ger möjlighet till ökad samverkan inom jämställdhetsområdet som på sikt skulle kunna driva Lilla Edets kommuns jämställdhetsarbete framåt. Däremot anser Lilla Edets kommun utifrån remissens föreslagna insatser att det blir svårt att uppnå de regionala målen och riksdagens nationella jämställdhetspolitiska mål. I förslaget borde det finnas tydligare åtgärder för ett effektfullt jämställdhetsarbete. Grundläggande förutsättningar för ett effekt fullt arbete är nedbrytning av de övergripande målen till konkreta delmål med åtföljande stringenta insatser och indikatorer för måluppfyllelse. Eftersom många uppföljningar i förslaget mäter genomförande av insatser istället för måluppfyllelse, är det risk för att de föreslagna insatserna mål i sig, istället för aktiviteter som leder till måluppfyllelse Eva-Lena Julin Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/3

88 sid- 2 - Lilla Edets kommun efterfrågar mer effektfullt stöd i förslaget för att utveckla och driva aktiviteter mer handlingskraftigt ur olika perspektiv så som arbetsgivare, folkhälsa, kultur och fritid, förskola, skola näringsliv och politik. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret Remissversion Jämställt Västra Götaland Remisshandling Länsstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner Kommunledningsförvaltningens remissyttrande som sitt svar till Länsstyrelsen Västra Götaland. Lena Palm Kommunchef Beslutet expedieras till Länsstyrelsen sid 2/3

89 YTTRANDE Datum Dnr Dpl /KS Länsstyrelsen Västra Götalands Län Enheten för social hållbarhet Göteborg Handläggare: Eva-Lena Julin Rydbo Folkhälsosamordnare Kommunledningsförvaltningen Tfn 0520/ Yttrande gällande remissversion Jämställt Västra Götaland Sammanfattning Länsstyrelsen har ett övergripande uppdrag att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen i Västra Götaland. Länsstyrelsen har på uppdrag av regieringen att utarbeta en strategi för jämställdhet i Västra Götaland. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har tagit fram en strategi jämställt Västra Götaland som handlar om arbetet för jämställdhet inom Västra Götaland som geografisk område. Lilla Edets Kommun har som remissinstans inbjudits att lämna synpunkter på länsstyrelsen remissversion jämställt Västra Götaland Strategin har tagits fram i dialog mellan representanter för olika delar av VG-regionen, kommuner, statliga myndigheter, kommunalförbund, högskolor och universitet, resurscentra för kvinnors företagande och idéburna organisationer. Strategin Jämställt Västra Götaland är uppdelad i tre övergripande tema områden: makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet, Makt och Hälsa samt Makt och mäns våld mot kvinnor. Lilla Edets kommun ställer sig positiv till en länsövergripande jämställdhetsstrategi som ett stöd för utvecklingsarbetet inom jämställdhet. En gemensam plattform för de olika aktörerna inom Västra Götaland bidrar till att få en ökad samsyn och ger möjlighet till ökad samverkan inom jämställdhetsområdet som på sikt skulle kunna driva Lilla Edets kommuns jämställdhetsarbete framåt. Eva-Lena Julin Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/3

90 sid- 2 - Däremot anser Lilla Edets kommun utifrån remissens föreslagna insatser att det blir svårt att uppnå de regionala målen och riksdagens nationella jämställdhetspolitiska mål. I förslaget borde det finnas tydligare åtgärder för ett effektfullt jämställdhetsarbete. Grundläggande förutsättningar för ett effekt fullt arbete är nedbrytning av de övergripande målen till konkreta delmål med åtföljande stringenta insatser och indikatorer för måluppfyllelse. Eftersom många uppföljningar i förslaget mäter genomförande av insatser istället för måluppfyllelse, är det risk för att de föreslagna insatserna mål i sig, istället för aktiviteter som leder till måluppfyllelse Lilla Edets kommun efterfrågar mer effektfullt stöd i förslaget för att utveckla och driva aktiviteter mer handlingskraftigt ur olika perspektiv så som arbetsgivare, folkhälsa, kultur och fritid, förskola, skola näringsliv och politik. Synpunkter på Jämställt Västra Götaland Lilla Edets kommun ställer sig positiv till en länsövergripande jämställdhetsstrategi som ett stöd för utvecklingsarbetet inom jämställdhet. En gemensam plattform för de olika aktörerna inom Västra Götaland bidrar till att få en ökad samsyn och ger möjlighet till ökad samverkan inom jämställdhetsområdet som på sikt skulle kunna driva Lilla Edets kommuns jämställdhetsarbete framåt. Däremot anser Lilla Edets kommun att utifrån remissens föreslagna insatser kommer det bli svårt att uppnå de regionala målen och riksdagens nationella jämställdhetspolitiska mål. I remissversionen behöver de övergripande målen brytas ned till mer konkreta (SMART) delmål för att därmed uppnå stringens mellan de föreslagna insatserna och målen. Vidare saknas tydliga indikatorer för måluppfyllelse. De föreslagna uppföljningarna mäter i många fall i vilken mån som insatser har genomförts, inte effekterna av olika insatser i förhållande till tydliga och konkreta mål. På så sätt blir de föreslagna insatserna mål i sig istället för aktiviteter som leder till måluppfyllelse De föreslagna insatserna för att driva jämställdhetsarbetet på alla nivåer är svaga. Länsstyrelsen har ett övergripande uppdrag att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen i länet, och skulle därmed kunna vara kraftfullare i sin formulering kring insatser och uppföljning. Till exempel den beskrivna insatsen Verka för att grundskoleelever ges förutsättningar att göra icke-stereotypa praktikval är för vag för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Lilla Edets Kommun anser vidare att inom området makt och mäns våld mot kvinnor bör formuleringen gå från Stärka samverkan till krav på samverkan. Vidare vore det önskvärt att det finns krav på könsuppdelad statistik, SKL antog redan den 4 juni 2012 en policy för könsuppdelad statistik, vilket borde vara ett krav även i Västra Götaland. Vidare anser vår kommun att riktade utbildningar för att locka underrepresenterat kön till könsstereotypa yrken bör vända sig både till män och kvinnor sid 2/3

91 sid- 3 - Lilla Edets kommun anser att den föreslagna remissversionen jämställt Västra Götaland bör innehålla tydligare åtgärder för att uppnå ett effektfullt stöd i jämställdhetsarbetet för att utveckla och driva aktiviteter mer handlingskraftigt ur olika perspektiv så som arbetsgivare, folkhälsa, kultur och fritid, förskola, skola näringsliv och politik. Remissversion borde även innefatta strategier för hur jämställdhetsarbetet skall föras in i styr- och ledningssystemet. Önskvärt hade varit en längre tidsaspekt för yttrande gällande remissversionen jämställt Västra Götaland , för att kunna inhämta och samordna synpunkter från berörda verksamheter i kommunen. sid 3/3

92

93

94

95

96

97 Jämställt Västra Götaland REMISSVERSION

98 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Förord 2

99 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Arbetet med jämställdhet är reglerat av lagstiftning och styrdokument, men för att skapa konkret förändring krävs aktivt arbete, utvärdering av insatser och att med jämna mellanrum formulera nya mål och riktningar för arbetet. Dessutom måste alla som arbetar med frågorna reflektera över sina egna föreställningar för att inte riskera att omedvetet reproducera rådande maktstrukturer. Det är inte enkelt, men avgörande för att skapa ett samhälle som värnar de mänskliga rättigheterna för alla invånare. Arbetet för jämställdhet i Västra Götaland har pågått under lång tid och gett märkbara resultat. I dag tar allt fler män ansvar för sina barn och fler kvinnor har tagit plats i politiska församlingar och styrelser. Det innebär att barn har bättre tillgång till sina föräldrar och att den representativa demokratin speglar befolkningen bättre. Samtidigt finns det mycket kvar att göra. Kvinnors arbete värderas fortfarande lägre än mäns och pojkar uppvisar genomgående sämre skolresultat än flickor. Arbetet för ett jämställt Västra Götaland går vidare. Samverkan för jämställdhet i Västra Götaland Jämställt Västra Götaland har tagits fram av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Arbetet är ett led i Länsstyrelsens uppdrag att ta fram en länsövergripande jämställdhetsstrategi som rapporteras till regeringen i februari Jämställt Västra Götaland handlar om arbetet för jämställdhet inom Västra Götaland som geografiskt område. Offentliga verksamheter så som kommuner och statliga myndigheter är centrala för strategins genomförande. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har övergripande ansvar för att samordna, stödja och följa upp arbetet under programperioden samt för utvärdering och revidering Länsstyrelsen har ett övergripande uppdrag att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen i länet. Det innebär att samordna och stödja arbetet med jämställdhetsintegrering, analysera nationella mål i relation till regionala förhållanden, fördjupa den regionala samverkan, tydliggöra ansvarsfördelningen mellan aktörer och att förstärka arbetet med jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. I ett längre perspektiv handlar uppdraget även om att förbättra uppföljningen och utvärderingen av den regionala jämställdhetspolitiken. Riksdagens nationella jämställdhetspolitiska mål (prop. 2005/06:155) Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 3

100 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Västra Götalandsregionen arbetar med jämställdhetsfrågor på flera olika nivåer. På politisk nivå arbetar särskilt kommittén för rättighetsfrågor med jämställdhet och andra rättighetsfrågor. På tjänstemannanivå finns tre kunskapscentrum som arbetar med jämställdhetsfrågor: kunskapscentrum för jämlik vård, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum för våld i nära relationer och Närhälsan kunskapscentrum för sexuell hälsa. Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy poängterar jämställdhetens betydelse för att uppnå god hälsa och hållbar utveckling. Genom Personalvision 2021 har regionfullmäktige beslutat att regionen som arbetsgivare ska vara föregångare i arbetet med jämställdhet och mångfald. Enligt Västra Götalandsregionens vision Det goda livet ska jämställdhet genomsyra all verksamhet. Arbetsprocess Jämställt Västra Götaland har utarbetats i dialog med flera centrala aktörer i länet: kommuner, kommunalförbund, statliga myndigheter, högskolor och universitet, resurscentra för kvinnors företagande och idéburen sektor. Våren och hösten 2012 genomfördes processträffar och fokusgrupper för att inhämta synpunkter kring prioriterade områden för jämställdhetsstrategin. Deltagande aktörer var bland annat de fyra jämställdhetsnätverk som sammankallas av länsstyrelsen 1. Styrgrupp och arbetsgrupp för strategiarbetet består av representanter från enheten för social hållbarhet vid Länsstyrelsen i Västra Götaland och rättighetskommitténs kansli vid Västra Götalandsregionen. Som processtöd har en referensgrupp tillsatts bestående av representanter från folkhälsokommitténs sekretariat, kunskapscentrum för jämlik vård, regionutvecklingssekretariatet och Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Vid framtagandet av Jämställt Västra Götaland har andra regionala styrdokument beaktats, så som: Handlingsplan för arbetet år med den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) Jämställdhet gör skillnad handlingsplan för jämställd regional tillväxt Regional strategi för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak Samling för social hållbarhet handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Västra Götalandsregionens vision Det goda livet 1 (2012): Regionala jämställdhetsnätverket (35 myndigheter och organisationer), Kommunnätverket för jämställdhetsintegrering (38 kommuner), Kommunnätverket våld i nära relationer (40 kommuner), Regionala samverkansgruppen våld i nära relationer (14 myndigheter och organisationer). 4

101 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Innehåll Jämställdhet handlar om rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Samtidigt påverkas människors förutsättningar av exempelvis ålder, etnicitet, sexuell orientering och funktionsnedsättning. Fördomar och maktstrukturer hänger ofta ihop och förstärker varandra. Därför innehåller denna strategi i vissa fall fler aspekter än kön. Tre teman Jämställt Västra Götaland är uppdelad i tre övergripande temaområden. Utgångspunkten är de av riksdagen beslutade jämställdhetspolitiska målen, med en särskild inriktning mot hälsa utifrån Västra Götalandsregionens ansvarsområden. Eftersom makt är en central del i all jämställdhetspolitik genomsyras samtliga temaområden av ett maktperspektiv. Varje temaområde har ett antal regionala delmål. Delmålen har brutits ner i förslag på insatser, som för att tydliggöra roll- och ansvarsfördelning har tilldelats en eller flera aktörer. Målet är att skapa ett långsiktigt och hållbart jämställdhetsarbete i hela Västra Götaland. 1. Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Avsnittet tar upp förutsättningar för arbete, utbildning, politiskt inflytande och positioner inom näringslivet. 2. Makt och hälsa Avsnittet tar upp fysisk och psykisk hälsa, förutsättningar för sjukskrivning och rehabilitering samt tillgången till idrotts- och föreningsliv. 3. Makt och mäns våld mot kvinnor Avsnittet tar upp olika former av våld med fokus på våld i nära relationer och hur utsattheten för våld påverkar förutsättningarna för jämställdhet i Västra Götaland. 5

102 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Regionala mål Långsiktiga och hållbara strukturer för jämställdhet i Västra Götaland Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att delta på arbetsmarknaden och den politiska arenan Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att kombinera föräldraskap med lönearbete och politiska uppdrag Den könssegregerade arbetsmarknaden ska brytas Antalet kvinnor som är företagare i länet ska öka i länet Lägesanalys I framväxten av den moderna arbetsmarknaden exkluderades kvinnor från arbete och utbildning, vilket innebar att diskriminering och segregation byggdes in i arbetsmarknadens strukturer. De senaste decennierna har strukturerna långsamt luckrats upp, men trots förändringar hänger dessa normer och strukturer till viss mån kvar även i dag. Jämställdhetspolitiska landvinningar har lett till en minskande könssegregation på arbetsmarknaden. Detta har varit positivt för många, men även mötts av motstånd eftersom det inneburit en omfördelning av politiska, ekonomiska och organisatoriska resurser mellan könen. Trots att det i dag inte finns så många formella hinder för jämställdhet kan det antas att kvardröjande stereotyper om vad kvinnor och män är lämpade för spelar roll för möjligheterna på arbetsmarknaden. Normer förändras inte automatiskt genom generationsväxling: Bland unga kvinnor är det 6-7 procent som anser att män är bättre chefer än kvinnor. Bland unga män är det 21 procent som anser detta 2. Således krävs insatser för att skapa strukturell förändring. På utbildningsområdet har det skett stora förändringar sedan 1927 när kvinnor fick rätt att studera på statliga läroverk. I dag är majoriteten av högskolestuderande kvinnor. Ett flertal studier visar att kvinnor har ett kunskapsförsprång och att män riskerar att halka efter om inga förändringar sker. 3 Men trots att kvinnor i högre grad tar högskoleexamen är det fortfarande fler män som anställs som forskare och professorer. Fram till 1960-talet fanns det särskilda kvinnolöner inskrivna i kollektivavtal; kvinnors löner var 30 procent lägre än mäns för samma jobb. I dag finns inga avtalsmässigt reglerade kvinnolöner. Trots detta tjänar män i Västra Götaland i genomsnitt 5800 kronor mer i månaden än kvinnor. 2 Ungdomsstyrelsen, unga maskulinitet och våld 3 Rapport Högskoleverket 2008:20 R, Kvinnor och män i högskolan 6

103 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Inkomstklyftorna har bidragit till att kvinnor tagit ett större ansvar för obetalt hem- och omsorgsarbete, men i takt med att inkomstklyftorna mellan kvinnor och män minskar kan det förväntas att det blir allt mindre självklart hur det obetalda arbetet ska fördelas i heterosexuella relationer. Idag möts flera olika generationer på arbetsmarknaden. De äldsta har fostrats av föräldrar som föddes i början av 1900-talet, medan de yngsta är födda på 1990-talet. För kvinnor i yngre generationer är det inte lika självklart som för tidigare generationer att gå ner i arbetstid eller acceptera enklare arbetsuppgifter om de skaffar barn. Attityderna skiljer sig dock åt mellan tjejer och killar. Bland tjejer (16-25 år) tycker 6-7 procent att kvinnor bör ta ett större ansvar än män för barn och hemarbete. Bland killar i samma ålder tycker procent att kvinnor bör ta det största ansvaret för obetalt hem- och omsorgsarbete 4. Även om det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden så påverkas yrkesval fortfarande i hög grad av normer om vad som är lämpligt att göra beroende på kön. Sysselsättningsgraden är ojämnt fördelad, kvinnor och män värderas olika lönemässigt och chefspositionerna innehas fortfarande till hög grad av män. De senaste decennierna har kvinnor successivt breddat sina yrkesval och tagit plats i mansdominerade yrken som kräver högre utbildning. Män har inte ännu kommit in i kvinnodominerade yrkesområden på motsvarande sätt, varken de yrken som kräver kort eller lång utbildning. När fler kvinnor kommer in på en tidigare mansdominerad arbetsplats anses yrkets status generellt sjunka. För män på kvinnodominerade arbetsplatser är förhållandet annorlunda. För att beskriva kvinnors förutsättningar att göra karriär på mansdominerade arbetsplatser brukar metaforen glastak ibland användas. För män som gör karriär i kvinnodominerade yrken kan istället begreppet glashiss användas för att symbolisera möjligheten att passera kvinnor som varit verksamma längre i yrket 5. Knappt 15 procent av Sveriges befolkning är födda utomlands, vilket dock inte avspeglas på arbetsmarknaden i önskvärd utsträckning. Sverige är ett av de länder i Europas som har störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan personer födda i Sverige och personer födda utanför EU. För utlandsfödda män blir det lättare att få jobb ju längre man är bosatt i landet. För utlandsfödda kvinnor finns inget sådant samband, vilket påverkar möjligheten till ekonomisk självständighet. 6 I Västra Götaland utgör kvinnor 75 procent av alla deltidsarbetslösa och 66 procent av de timanställda. Forskning har visat att oavsett typ av tidsbegränsad anställning, bransch eller socioekonomisk tillhörighet leder tidsbegränsad anställning till fast jobb för män i betydligt större utsträckning än för kvinnor 7. Denna form av strukturella diskriminering kan motverkas genom upprättande av formella rutiner i organisationer för att erbjuda kvinnor tillsvidareanställning på heltid. 4 Ungdomsstyrelsen, Unga, maskulinitet och våld 5 SOU 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden 6 Vid arbetslivets gränser. Sysselsättning, matchning och barriärer Parl. socialförsäkringsutredningen, Håkansson, Kristina; Språngbräda eller segmentering En longitudinell studie av tidsbegränsat anställda, Forskningsrapport 2001:1 IFAU 7

104 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Länet i siffror Programval till gymnasieskolan skiljer sig mellan unga kvinnor och män. Det vanligaste valet för kvinnor är hantverk (t.ex. florist, frisör och textil design) eller barn- och fritid. Det vanligaste för män är el, bygg eller energi. Dubbelt så många män som kvinnor har en heltidsanställning tre år efter avslutad yrkesinriktad gymnasieutbildning procent av kvinnorna och 37 procent av männen i Västra Götaland fortsätter till högre utbildning efter gymnasiet. 9 Bland professorerna på Chalmers 10 är 93 procent män och på Göteborgs universitet 11 är 73 procent av professorerna män. De största yrkesgrupperna bland män i Västra Götaland är ingenjörer och tekniker. De vanligaste yrkena bland kvinnor är vård- och omsorgsyrken. 93 procent av alla anställda inom barnomsorgen är kvinnor. Genomsnittslönen för en byggnadsarbetare utan högskoleutbildning är kr. Genomsnittslönen för en högskoleutbildad förskolelärare är kr. 12 Medelinkomsten för män i Västra Götaland är kr medan medelinkomsten för kvinnor är kr. Det innebär en skillnad på i genomsnitt kr per månad. 27 procent av förvärvsarbetande män är höginkomsttagare jämfört 11 procent av kvinnorna. 13 Bland offentliganställda chefer i länet är 65 procent kvinnor, men på de högsta chefspositionerna är 60 procent män. Kvinnor är chefer på lägre positioner och är i majoritet på drift- och verksamhetsnivå. Inom näringslivet är män i majoritet och innehar 75 procent av chefspositionerna. 14 I 23 av länets 49 kommuner är könsfördelningen jämställd på kommunalpolitiska förtroendeuppdrag (mellan 40 och 60 procent). I 21 kommuner utgör män en majoritet med över 60 procent och i fyra av dessa kommuner innehar män 82 procent av uppdragen. På regionnivå har det skett en förändring de senaste åren och fördelningen mellan kvinnor och män är numera jämn. 8 SCB - Anställningsform i mars, tre år efter avslutad utbildning, bland gymnasieavgångna efter utbildningens inriktning, kön, anställningsform och år. 9 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 10 Högskoleverket & SCB (UF 23 SM 1201) (2012), s Kontrollerad Årsredovisning Göteborgs universitet 2012, tabell 28, s pdf. Kontrollerad SCB - Genomsnittlig månadslön, kronor efter region, sektor, yrkesgrupp (SSYK), kön och år. 13 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 14 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 8

105 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND procent av kvinnorna mellan år arbetar heltid jämfört med 90 procent av männen i samma åldersgrupp. Den öppna arbetslösheten är jämnt fördelad mellan kvinnor och män, men kvinnor utgör 75 procent av alla deltidsarbetslösa och 66 procent av de timanställda. I Västra Götaland har kvinnor 30 procent lägre pensioner än män. 15 I genomsnitt tar män i Västra Götaland ut 24 procent av föräldraförsäkringen. I länet finns dock variationer: Mäns uttag varierar mellan 14 och 28 procent i olika kommuner. 16 Antalet kvinnor i Västra Götaland som är egenföretagare i eget aktiebolag är Antalet män är Kvinnor som är egenföretagare i andra former än aktiebolag uppgår till personer medan männen är personer. 17 Män utgör 72 procent av andelen egenföretagare och 67 procent av andelen nyföretagare i länet. Mer än 50 procent av kunderna hos företagsfrämjande aktörer är kvinnor, men Västra Götalandsregionens uppföljningar visar att endast 16 procent av regional såddfinansiering går till kvinnor Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 17 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 18 Jämställdhet gör skillnad handlingsplan för jämställd regional tillväxt, s. 5 f. 9

106 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationella mål, regionala mål och insatser Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regionalt mål Långsiktiga och hållbara strukturer för jämställdhet i Västra Götaland. INSATSER Verka för att centrala aktörer samverkar i frågor som rör jämställdhet genom att utveckla befintliga kommunala och regionala nätverk (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Sprida statistik om jämställdhet i Västra Götaland (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Följa upp hur offentlig verksamhet arbetar med könsuppdelad statistik och jämställdhetsintegrerade budgetprocesser (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Bidra med metod- och kunskapsunderlag för att stödja arbetet med könskonsekvensanalyser i samband med politiska beslut på kommunal och regional nivå (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkätundersökning och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats. Mäta spridning och användning av statistikbok Om kvinnor och män i Västra Götaland respektive Västra Götalandsregionens interaktiva statistikdatabas. Enkät till berörda aktörer för att följa upp hur många som arbetar med könsuppdelad statistik och jämställdhetsintegrerade budgetprocesser. Sammanställning av antal aktörer som tagit del av kunskapsunderlag och/eller erbjudits metodstöd för att stödja arbetet med könskonsekvensanalyser. 10

107 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationella jämställdhetspolitiska mål En jämn fördelning av makt och inflytande: Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Regionala mål Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att delta på arbetsmarknaden och den politiska arenan. Likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att kombinera föräldraskap med lönearbete och politiska uppdrag. INSATSER Erbjuda utbildningsinsatser med ett normkritiskt perspektiv på föräldraskap och barns uppväxtvillkor för föräldrar och blivande föräldrar (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, familjecentraler). Verka för ett jämställt uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn (Centrala aktörer: Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, länets samtliga arbetsgivare). Verka för en långsiktig planering av mötestider, underlag i god tid och tydliga formella strukturer för att underlätta för småbarnsföräldrar att delta i politiken (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner). I den mån det är genomförbart förlägga mötestider mellan kl. 9 och 15 för att skapa bättre förutsättningar för att kombinera föräldra- och yrkesroll (Centrala aktörer: samtliga arbetsgivare, politiska nämnder och styrelser). Utarbeta en informationsfolder om föräldraskap och mötesplanering utifrån ett jämställdhetsperspektiv (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen). Erbjuda kompetenshöjande åtgärder till offentligt anställda för att säkerställa att invånare inte bemöts utifrån stereotypa föreställningar kring kön (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner). 11

108 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Statistik från utbildningsanordnarna över hur många föräldrar som har utbildats samt intervjuer med deltagande föräldrar om vilken användning de har haft av kunskapen Jämföra uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn i Västra Götaland 2013 samt 2017 utifrån statistik från Försäkringskassan. Anordna fokusgrupper med föräldrar för att testa informationsfoldern om föräldraskap och mötesplanering. Mäta genom enkät hur stor andel av berörda aktörer som använder informationsfoldern om föräldraskap och mötesplanering. Sammanställning av antal offentliganställda som tagit del av kompetenshöjande åtgärder för att säkerställa att invånare inte bemöts utifrån stereotypa normer kring kön. Uppföljning av deltagares användning för insatsen. 12

109 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Regionalt mål Den könssegregerade arbetsmarknaden ska brytas. INSATSER Verka för att grundskoleelever ges förutsättningar att göra icke-könsstereotypa praktikval (Centrala aktörer: kommuner). Erbjuda utbildning för rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare om hur stereotypa föreställningar om kön påverkar elevers möjlighet till förutsättningslösa yrkes- och utbildningsval (Centrala aktörer: kommuner, högskolor och universitet). Genomföra satsningar för att fler män ska söka sig till vård- och omsorgssektorn genom riktade utbildningar (Central aktör: Västra Götalandsregionen). Verka för att arbetsplatser bättre speglar befolkningen i fråga om kön och etnicitet genom: - Utbildning för rekryteringsansvariga om jämställd rekrytering (Centrala aktörer: länets samtliga arbetsgivare). - Ökat användande av mångfaldscertifierade verktyg i rekryteringsprocessen. (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, länets samtliga arbetsgivare). - Ökad tillämpning av ett anonymiserat rekryteringsförfarande (Centrala aktörer: länets samtliga arbetsgivare). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Ta fram statistik över vilka praktikplatser som har erbjudits elever i kommunerna och analysera statistiken ur ett jämställdhetsperspektiv. Ge extern aktör i uppdrag att sammanställa statistik över hur många rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare har utbildats samt genomföra utvärdering av huruvida utbildningen har gett användbar kunskap. Sammanställa statistik över fördelningen mellan kvinnor och män anställda i vård- och omsorgssektorn 2013 respektive Sammanställa och analysera statistik över hur många män som har gått en riktad utbildning för att få fler män att söka sig till vård- och omsorgssektorn samt genomföra intervjuer med deltagare om huruvida utbildningen har inspirerat till vidare studier inom vård och omsorg. Sammanställa statistik över hur många rekryteringsansvariga som utbildats i jämställd rekrytering samt genomföra utvärdering av huruvida utbildningen har gett användbar kunskap. Enkätundersökning för att kartlägga hur många aktörer som använder sig av mångfaldscertifierade verktyg samt anonymiserat rekryteringsförfarande. 13

110 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Nationellt mål för jämställd regional tillväxt Kvinnor och män ska ges samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Regionalt mål Andelen kvinnor som är företagare i länet ska öka. INSATSER Utveckla arbetet i det regionala rådet för samordning av insatser för att främja jämställd regional tillväxt som sammankallas av Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer). Använda det regionala rådet för jämställd regional tillväxt för att synliggöra goda exempel från kommuner, företag och organisationer som arbetar med jämställdhet (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket). Öka kunskaperna om genus, jämställdhet och kvinnors företagande genom kompetensutveckling av aktörer vid rådgivning och stöd till företagare (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket) Sprida information om möjligheten för organisationer med verksamhetsbidrag att ansöka om jämställdhetsbonus från Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat för att inhämta expertkunskaper om jämställdhetsintegrering (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket). Öka tillgängligheten till företagsstöd genom att anpassa öppettider efter målgruppernas behov samt tillhandahålla webbaserade tjänster (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för kvinnors företagande, bransch- och företagsfrämjande aktörer). 14

111 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkätundersökning och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats. Årligen sammanställa och analysera statistik över antalet företagare i länet som identifierar sig som kvinnor respektive män. Sammanställa statistik över antalet personer som erhållit kompetensutveckling om genus, jämställdhet och kvinnors företagande samt genomföra en enkätundersökning och/eller intervjustudie med deltagarna om huruvida kunskapen upplevs som användbar. Enkätundersökning eller intervjustudie med berörda aktörer för att undersöka hur många som nåtts av informationen om möjligheten att söka jämställdhetsbonus, hur mycket medel organisationerna har sökt samt vilka åtgärder organisationerna har vidtagit. Enkätundersökning och/eller kartläggning via telefon/internet för att undersöka hur stor andel av aktörerna som har anpassade öppettider samt webbaserade tjänster. 15

112 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Makt och hälsa Regionala mål Förbättrad hälsa bland kvinnor och män Förbättrad psykisk hälsa bland unga kvinnor och män Lika tillgång och möjlighet till en aktiv fritid för kvinnor och män Lägesanalys Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Redan 1979 antog FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor som fastställer att alla konventionsstater ska säkerställa alla invånares tillgång till hälso- och sjukvård med jämställdhet mellan kvinnor och män som grund 19. Den faktiska möjligheten till god hälsa beror dock i dag i hög grad på kön. Du förväntas vara antingen kvinna eller man och bemöts och behandlas i enlighet med normerna för det kön du tillskrivits. Alla människor kan exempelvis drabbas av bröstcancer, men denna cancerform uppmärksammas sällan bland män eftersom bröstcancer är kvinnligt könskodat. Personer som inte kan eller vill leva upp till normerna för det kön de förväntas vara riskerar också i högre grad att utsättas för våld och trakasserier. Föreställningar om kön får konsekvenser. Både när det gäller självskattad ohälsa och statistiska underlag (exempelvis sjukskrivningsdagar, utskrivna läkemedel eller medellivslängd) finns stora skillnader mellan kvinnor och män. En central orsak till detta är kvinnors och mäns skilda levnadsvillkor, familjeansvar, arbetsliv och olika tillgång till makt och inflytande 20. En undersökning av hälsan i Västra Götaland 2011 visar att män i högre grad än kvinnor rapporterar ohälsosamma levnadsvanor, övervikt, lågt socialt deltagande samt högre användning av diabetes- och blodfettssänkande medicin. Kvinnor rapporterar oftare psykiska besvär, mer kontakt med vården och högre användning av bland annat antidepressiva och ångestdämpande läkemedel, sömnmedel och värkmedicin 21. Kvinnors ohälsa hänger ofta samman med brist på makt, inflytande och resurser. I Västra Götaland rapporterade dubbelt så stor andel kvinnor som män att de kände sig mycket stressade under Var tionde kvinna uppger stress eller psykiska påfrestningar som orsaken till arbetsrelaterade besvär 23. Bland flickor är depression, ängslan och oro vanliga symtom på psykisk ohälsa, vilket kan vara uttryck för en upplevelse av maktlöshet. Nära 30 procent av unga kvinnor mellan år i Västra Götaland rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. 24 Psykiatrisk sjukhusvård ges till betydligt fler unga kvinnor än män år Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 12:1 20 Jämställdhet och folkhälsa. Ett kunskapsunderlag. Karolinska Institutets Folkhälsoakademi Hälsa på lika villkor i Västra Götaland Västra Götalandsregionen. 22 Hälsa på lika villkor i Västra Götaland Västra Götalandsregionen. 23 Arbetsorsakade besvär Arbetsmiljöverket Hälsa på lika villkor i Västra Götaland Västra Götalandsregionen. 25 Folkhälsorapport Socialstyrelsen

113 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Bland pojkar är problem- och riskbeteenden vanligare uttryck för psykisk ohälsa. Sannolikt bidrar manlighetsideal till att unga män underrapporterar nedstämdhet, oro och annan psykisk ohälsa. I ett samhälle där män förväntas leva upp till traditionella normer för manlighet riskerar mäns depression att osynliggöras, med en riskfylld livsstil till följd. Andelen män med riskabla alkoholvanor i Västra Götaland är dubbelt så stor som andelen kvinnor 26. Antalet alkoholrelaterade dödsfall i riket är tre gånger så högt för män 27. I riket dör 2,3 gånger så många män som kvinnor i åldern år av självmord 28. Mäns depressioner ligger ofta dolda i olika typer av riskfyllt beteende, som missbruk 29 och de diagnoskriterier som finns för depression kan sägas genomsyras av de symtom som kvinnor oftare uppvisar, vilket kan leda till att män underdiagnosticeras i mötet med hälso- och sjukvården. Sveriges kommuner och landsting har beskrivit de fördomar som finns kring kvinnor och män i sjukskrivningsprocessen 30 och visat att läkare i högre utsträckning ger kvinnor psykiatriska diagnoser även om det finns somatiska grunder, och att rehabiliteringen anpassas därefter. Män får oftare fysiska sjukdomsdiagnoser och får snabbare åtgärder och rehabilitering. En ojämställd sjukskrivningsprocess kan alltså leda till felbedömningar och felbehandlingar med effekter för hälsa och välbefinnande. För att skapa bättre förutsättningar för hälsa är en aktiv fritid en central del. Fritid är fri tid som kan spenderas utan några som helst förpliktelser. Med aktiv fritid menas här en fysiskt aktiv fritid som ger hälsofrämjande effekter 31. Då kvinnor generellt utför mycket mer obetalt hem- och omsorgsarbete och har därmed mindre fri tid 32. Av mäns och kvinnors skilda motionsaktiviteter kan urskiljas att kvinnor väljer flexibla aktiviteter i sin närmiljö som går att förena med tidsbrist, familjeliv och traditionell arbetsdelning, så som löpning, promenader eller gym. Män och pojkar ägnar sig i större utsträckning än kvinnor åt organiserad idrott och lagidrotter. Det innebär att kvinnor inte i lika hög grad konkurrerar med männen om samhälleliga resurser 33. Det ges mer lokalt föreningsstöd till pojkar 34. Traditionellt har idrottsrörelsen varit mansdominerad och pojkars utövande, bidrags- och anläggningsbehov gynnas ofta på bekostnad av flickor. Det handlar både om vilken typ av aktiviteter som ges stöd och hur träningstider och träningsanläggningar fördelas. Den mansdominerade idrottsrörelsen har även traditionellt varit en plats där manlighet har inneburit att tydligt distansera sig från kvinnlighet och homosexualitet 35, vilket innebär att arbetet för jämställdhet i föreningslivet även behöver ha ett hbtq-perspektiv. Ett jämställdhetsperspektiv skapar möjlighet till en god hälsa för fler. 26 Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35 27 Dödsorsaker Socialstyrelsen Bremberg S. Varför mår flickor sämre, när pojkar tar livet av sig? Psykisk Hälsa 2012, nr Hilte M. Om depression och manlighet. Psykisk Hälsa 2012, nr Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen. Sveriges kommuner och landsting Om fysisk aktivitet. Centrum för folkhälsa, Stockholms Läns Landsting. 32 På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. SCB Idrott kön och genus en kunskapsöversikt. Riksidrottsförbundet Idrotten i siffror. Riksidrottsförbundet Fundberg, Jesper (2003) Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. 17

114 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Länet i siffror 2011 dog 169 män och 43 kvinnor i alkoholrelaterade sjukdomar i Västra Götaland 36. Omkring 30 procent av unga kvinnor och 15 procent av unga män uppvisar ångestsymtom. Minst 1 procent av flickor mellan år någon gång har skurit sig själva. Tre gånger så många kvinnor som män mellan vårdas på sjukhus för självmordsförsök. Tre gånger så många män som kvinnor tar sitt liv. I Sverige totalt tog 10,4 kvinnor och 26 män per sitt liv under Bland personer över 80 år är snedfördelningen ännu större: 8 kvinnor och 42,6 män per Två tredjedelar av personer som drabbas av hot och våld på sin arbetsplats är kvinnor. De allra flesta som drabbas arbetar inom skola, vård och omsorg. Kvinnor i Västra Götaland tar ut 38 sjukdagar per år, män tar ut 26 sjukdagar per år. 36 Socialstyrelsen Dödsorsaker

115 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationella mål, regionala mål och insatser Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Förbättrad hälsa bland kvinnor och män. INSATSER Förbättrad regional infrastruktur för metod- och kunskapsöverföring i jämställdhetsoch hälsofrågor (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, universitet och högskolor, kommunalförbund, FoU, relaterade samverkansorgan). Verka för att hälso- sjukvården har ett normkritiskt perspektiv på kön i anamnesen genom återkommande utbildningsinsatser (Central aktör: Västra Götalandsregionen). Uppmuntra till förändrade livsstilsbeteenden genom att rikta normkritiska frågor till män vid besök på vårdcentraler (Central aktör: Västra Götalandsregionen) Motverka riskbruk, riskbeteenden och alkoholrelaterade sjukdomar särskilt bland män, exempelvis genom kompetenshöjande insatser till berörda aktörer (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner, universitet och högskolor, FoU). Motverka fördomar kring kön i sjukskrivningsprocessen, exempelvis genom fortsatta insatser för jämställd sjukskrivning (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Sammanställning av hur många aktörer som deltar i någon form av plattform/nätverk som behandlar jämställdhets- och hälsofrågor. Sammanställning av antalet deltagare i utbildningsinsatser om normkritik inom vården samt utbildningsinsatser om riskbruk, riskbeteenden och alkoholrelaterade sjukdomar. Ge extern aktör i uppdrag att följa upp huruvida deltagarna har använt ovanstående kunskap i sitt dagliga arbete. Inventera befintliga riktlinjer för vilka frågor som ställs i anamnesen i Västra Götalandsregionen och analysera dessa ur ett jämställdhetsperspektiv. Sammanställning av statistik från Försäkringskassan kring antal sjukdagar för kvinnor respektive män 2013 och

116 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Förbättrad psykisk hälsa bland unga kvinnor och män. INSATSER Utveckla befintliga nätverk som en plattform för att lyfta ungdomar som målgrupp i det suicidpreventiva arbetet för att främja kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner, högskolor och universitet). Inventera befintliga metoder för att skapa förutsättningar för unga kvinnors hälsorelaterade egenmakt (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner). Motverka självskadebeteende bland unga kvinnor exempelvis genom att sprida kunskap, erfarenheter och verktyg från Handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av unga med självskadebeteende, den så kallad kunskapsnoden självskadebeteende (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen i samverkan med Region Skåne och SLL). Verka för att unga män i högre grad upplever sig välkomna till Ungdomsmottagningar genom att erbjuda utbildningsinsatser om andrologi (Central aktör: Västra Götalandsregionen). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Enkät och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om fler kontaktytor mellan aktörerna har upprättats i fråga om ungdomar i suicidpreventivt arbete. Analysera sammanställningen av befintliga metoder för att skapa förutsättningar för unga kvinnors hälsorelaterade egenmakt. Sammanställa antalet aktörer som tagit del av kunskap, erfarenheter och verktyg från kunskapsnoden självskadebeteende. Sammanställa andelen anställda på ungdomsmottagningar som innehar andrologisk kompetens 2014 i jämförelse med

117 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Lika tillgång och möjlighet till en aktiv fritid för kvinnor och män. INSATSER Verka för likvärdiga möjligheter till fritidsaktiviter bland kvinnor och män, till exempel genom att: - Inventera fördelningen av medel (Inbjudna aktörer: kommuner). - Inventera fördelningen av träningstider (Centrala aktörer: kommuner). - Genomföra könskonsekvensanalyser (Centrala aktörer: kommuner). Erbjuda utbildningsinsatser för idrotts- och föreningsrörelsen för att motverka stereotypa normer kring kön och homo-, bi-, och transpersoner (Centrala aktörer: idéburen sektor, kommuner, idrottsrörelsen). LÄNSSTYRELSENS OCH VÄSTRA GÖTALANSDREGIONENS UPPFÖLJNING Sammanställa antalet kommuner som genomfört könskonsekvensanalyser vid fördelning av medel till fritidsaktiviteter samt analysera hur fördelningen ser ut på aggregerad nivå. Uppdra extern aktör att analysera fördelningen av resurser till idrotts- och föreningslivet ur ett jämställdhetsperspektiv avseende resurser, tider, tränare, representation i media etc. Sammanställa antalet personer inom idrotts- och föreningsrörelsen som erbjudits utbildningsinsatser om normkritiska perspektiv på kön och hbtq-frågor. 21

118 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Makt och mäns våld mot kvinnor Regionala mål Skapa långsiktiga och hållbara strukturer för att motverka mäns våld mot kvinnor Berörda aktörer i Västra Götaland ska kunna identifiera tecken på våldsutsatthet och ha beredskap för att tillhandahålla stödinsatser till våldsutsatta Tidig upptäckt och tidiga insatser riktade till våldsutsatta, våldsutövare och barn som lever med våld i länet Särskilt utsatta grupper ska tillhandahållas målgruppsanpassade stödinsatser och information Lägesanalys Sedan slutet av 1970-talet har FN och det internationella samfundet formulerat mäns våld mot kvinnor som ett allvarligt brott mot kvinnors och barns mänskliga fri- och rättigheter. Våldet har också lyfts som ett folkhälso- och demokratiproblem. År 1993 antog FN deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, men redan 1979 antogs konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Dessa konventioner utgör tillsammans grunden för att motverka mäns våld mot kvinnor. Regeringens fjärde jämställdhetspolitiska mål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet 37. Begreppet mäns våld mot kvinnor syftar till att synliggöra våld som en jämställdhetsfråga, där mäns överrepresentation bland våldsutövare anses vara ett resultat av, och bidra till, en ojämn fördelning av makt och inflytande i samhället. Inom maskulinitetsforskning belyses hur pojkar lär sig använda våld som ett sätt att lösa konflikter, där våld är tätt sammankopplat med konstruktionen av kön. Detta avspeglas i våldsstatistiken. Kopplingen mellan jämställdhet och våld syns särskilt tydligt bland unga år, där unga mäns benägenhet att utöva våld hänger samman med synen på kön. En studie från Ungdomsstyrelsen visar att killar som instämmer i stereotypa påståenden om kön löper 3,2 gånger högre risk att ha utövat en våldsam eller kränkande handling jämfört med killar som inte instämmer i dessa påståenden 38. Resultaten visar på vikten av att jämställdhetsarbete och våldsförebyggande arbete hänger ihop. 37 Regeringens proposition 2005/06:155 Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken. Se även regeringens skrivelse 2011/12:3 Jämställdhetspolitikens inriktning Ungdomsstyrelsen (2012) Unga, maskulinitet och våld. 22

119 REMISSVERSION: JÄMSTÄLLT VÄSTRA GÖTALAND Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen använder både begreppen mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Mäns våld mot kvinnor kan ses som ett paraplybegrepp som innefattar flera olika delar, där våld i nära relationer är en del. Det våld som utövas i nära relationer kan delas upp i två övergripande kategorier. Den första kategorin handlar om gräl som eskalerat till våld men som inte syftat till att få kontroll över någon annans liv. Den andra kategorin handlar om våld som utövas inom ett större mönster av kontrollerande beteende, och innefattar ett flertal makt- och kontrollmedel över en längre tidsperiod. Den första kategorin är lika förekommande mot kvinnor och män, medan majoriteten av det kontrollerande våldet utövas av män mot kvinnor 39. Våld i nära relationer kan anta många olika former: Det kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och/eller materiellt. Alla människor kan utsättas för våld, men våldets uttryck och konsekvenser ser olika ut beroende på faktorer som kön, könsuttryck, sexuell orientering, ålder, etnicitet, religiösa uttryck eller funktionsnedsättning. Stereotypa föreställningar kan leda till att vissa individer misstros i mötet med hjälpinstanser och att deras våldsutsatthet därmed tenderar att underskattas. Dock vet vi att grupper med svagt skydd i samhället ofta är mer våldsutsatta än andra. Det kan handla om personer med funktionsnedsättning, äldre, barn/ungdomar, hbtq-personer, personer i prostitution, unga vuxna med erfarenhet av sex mot ersättning, personer med erfarenheter av rasism inklusive papperslösa och flyktingar samt personer i missbruk och beroende. Att vara utsatt för strukturell diskriminering innebär en utsatt livssituation som kan utnyttjas av våldsutövaren. Att befinna sig i beroendeställning skapar en maktobalans som kan innebära ökad risk att utsättas för våld. Inom de flesta av grupperna är kvinnor mer utsatta än män. Det är av yttersta vikt att öka kunskapen hos professionella om hur levnadsvillkoren ser ut för särskilt utsatta grupper och hur detta påverkar våldsutsattheten och behovet av stöd. 39 Eng. begrepp: Situational couple violence samt Intimate terrorism, Johnson, Michael (2008) A Typology of Domestic Violence. Intimate terrorism, violent resistance and situational couple violence. 23