?

Transkript

1

2

3

4

5

6

7 ?

8 1) Var bor majoriteten av världens befolkning? A, Låginkomstländer B, Medelinkomstländer - 28% svarade rätt C, Höginkomstländer

9 2) Hur har dödsiffran från naturkatastrofer förändrats under de senaste hundra åren? A, Mer än fördubblats B, Förblivit i stort sett densamma - 15% svarade rätt C, Minskat till mindre än hälften

10 4) Globala klimatexperter förutspår att under de närmsta 100 åren så kommer medeltemperaturen i världen att bli: A, Varmare - 82% svarade rätt B, Densamma C, Kallare

11 Varför tänker vi så negativt? Överlevnadsinstinkt vi vill tillhöra flocken överdramatiserar och skvallrar, det var så man fick reda på nyheter förr i tiden innan medierna fanns. Selektiv rapportering väldigt sällan positiva budskap som blir nyheter. (Källa Hans Rosling, Factfulness) Resultat: Vårt sätt att ta till oss negativa nyheter gör det lättare för troll och fake news att få fäste.

12 Hinder hos mottagarna Bristande förtroende hos mottagarna Forskning visar att politiker ofta har lågt förtroendekapital medan räddningstjänst och poliser har högt förtroendekapital. Viktigt att göra en ordentlig studie inte bara på vilka mottagarna för information är utan också hur högt förtroendekapital avsändarna har. Finns det något i t.ex. en kommuns historik om hur de tidigare hanterat risker som kan påverka negativt? Mottagaren förenklar budskapet/ tolkar utifrån tidigare erfarenheter

13 Hinder hos avsändare Inte förståelse för hur information uppfattas av medier och allmänhet. Ett exempel: Tjernobyl Allmänheten i Uppsala via radion informerades om att ledningsgruppen för katastrofstyrkan hade samlats med anledning av olyckan i källaren på länsstyrelsen. (källa Räddningsverkets rapport: Att kommunicera risker) Det som inte kommunicerades var att de hade sina lokaler där och att de inte var där på grund av olyckan.

14 Kommunicera miljörisker Kommunicera säkerhetsrisker Kommunicera hälsosrisker Använda bekämpningsmedel etc på ett säkert sätt Trygghets kommunikation Industriell hygien, livsmedelsindustrin Konsensus kommunikation Kommunikation kring läkemedel och medicinska rön Uttalanden om miljöpåverkan Säkerhetsplanering Kriskommunikation Standarder kring hälsoföreskrifter Natur- eller miljökatastrofer Olyckor i industrier Biologisk krigsföring, epidemier Källa: Risk communication A Handbook for Communicating Environmental, Safety and Health Risks, (Regina E. Lundgren, Andrea H. McMakin)

15 Intressentanalys Interna intressenter Externa intressenter

16 Analysera risker och frågeställningar Dioxiner Hg, Larson, Empirikon

17 Byggstenarna En bra verktygslåda (pressrum, mediebevakning mm) Informationsplan Informationsstrategi Intressent och omvärldsanalys

18 Nyttan med att kommunicera För bidragsprojekt: NVs kvalitetsmanual Lika viktigt som att dokumentera från start är det att initialt analysera och planera för vilka kommunikations- och informationsinsatser som kan bli aktuella i olika projektskeden. Hänvisar till: NVs rapport 5664 Vem kan man lita på? Att kommunicera risker i samband med förorenade områden Nå ut med erfarenhet till andra liknande projekt Skapa en kontaktyta till projektet och en öppen dialog ger trygghet Skapa drivkraft nå projektmålet

19 Hur vill vi kommunicera? Viktigt att inte spekulera, vid osäkerhet be om att få komma tillbaka. Var noga med att inte underdriva t.ex info om buller/transporter mm. Se till att kommunicera samma budskap. Anpassa budskapet efter målgruppen. Lyssna på intressenterna och följ upp frågor som kommer.

20 Olika kanaler för att nå ut Informationsmöten Pressmeddelanden Presskonferenser Nyhetsbrev En uppdaterad hemsida, FAQ, Sociala medier Föreläsningar vid branschseminarier och högskolor Informationsskyltar QR-koder Bloggar och podcasts (EBH-portalen, Miljömedicin Linköping, Arbetsmiljö och miljömedicin Örebro) Nudging (ändra beteende inte värderingar)

21 Informationsarbete Informationsmaterial Föreläsningar Studiebesök Konferenser Evenemang Nyhetsbrev Oskarshamns Annonsblad Facebook Instagram QR-kod Hemsida Xperiment

22 Hur kommunicerar vi med framtida generationer?

23 Vilken samhällsnytta kan vi uppnå genom kommunikation? - Kunskapshöjande - Drivkraft som ger ett mer effektivt projekt- sparar pengar - Föra vidare kunskap till kommande generationer - Minskad oro hos allmänhet - Skapar normer - Beteendeförändring för en bättre miljö och hållbart klimat

24 Klimatkommunikation tio tips (PR-handboken Westander) 1) Lyft fram visionen ( lättare att navigera med tydlig målbild) 2) Håll balansen, undvik klimatångest genom att kommunicera lösningar till 75 % och 25 % konsekvenser 3) Gör det enkelt, strunta i diagram och utsläppskurvor, prata om konkreta lösningar 4) Tala till hjärtat, hitta känslomässiga beröringspunkter (värna om isbjörnarna) 5) Prata vinn-vinn (bättre hälsa, mer pengar kvar i plånboken) 6) Utgå från att alla vill bidra (ge konkreta verktyg) 7) Bjud in till diskussion (seminarier, på arbetsplats) 8) Få med medarbetarna (gångtävlingar, företagscyklar) 9) Lyft klimatet i företagets/projektets miljöpolicy 10) Använd miljömålen som utgångspunkt

25 Tack