Var finns jobben 2006?

Transkript

1 Ura 2006:1 ISSN Var finns jobben 2006? AMS Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Var finns jobben år 2006? Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Huvudresultat och tendenser... 3 Kort om arbetsmarknaden för yrkesområden... 5 Inledning...10 Kompetenskrav vid rekrytering...15 Var finns jobben 2006?...19 Datayrken...19 Utsikter för några datayrken...21 Teknikyrken...24 Utsikter för några teknikyrken...25 Hälso- och sjukvård, omvårdnadsyrken...27 Utsikter för några vårdyrken...27 Utbildningsyrken...34 Utsikterna för några olika lärargrupper...35 Administrativa yrken, kontorsarbete...38 Utsikter för några administrativa yrken, krav på högskoleutbildning...40 Utsikter för några administrativa yrken, krav på gymnasieutbildning...45 Företagssäljare finansiella yrken, försäljnings- yrken inom handeln...47 Utsikter för några försäljnings- och inköpsyrken...48 Kundservicearbete, restaurang och annan service...51 Utsikter för kundserviceyrken...52 Utsikter för yrken inom hotell och restaurang...53 Utsikter för andra serviceyrken...53 Jordbruk, skogsbruk och fiske...56 Utsikter för några areella yrken...57 Byggnads- och anläggningsarbete...60 Utsikter för några byggnadsyrken...61 Tillverkningsarbete...64 Utsikter för några tillverkningsyrken...65 Transportarbete...68 Utsikter för några transportyrken...68 Arbetsmarknadsutbildning...71 Bilaga...83

3 2

4 Sammanfattning Huvudresultat och tendenser Efterfrågan på arbetskraft ökar starkt år 2006 Efterfrågan på arbetskraft har förstärkts i tilltagande takt under år 2005 och sysselsättningen började stiga mer tydligt under slutet av året. Vi räknar med att den goda efterfrågan på arbetskraft består under år 2006 och att sysselsättningsläget förstärks ytterligare under loppet av år Den positiva utvecklingen medför förbättrade möjligheter för arbetssökande att finna arbeten inom allt fler yrken det kommande året. Utgångsläget vid ingången av år 2006 är en god tillgång på arbetssökande på alla utbildningsnivåer och inom de flesta yrken, något som ofta medför betydande konkurrens vid rekryteringar. Konkurrenssituationen gäller yrken på alla utbildningsnivåer till skillnad mot motsvarande efterfrågelägen tidigare i historien, det vill säga även yrken på högskolenivå. Även under det kommande året kommer nyexaminerade akademiker att ha svårigheter att snabbt finna ett arbete efter avslutad utbildning men vi bedömer att anställningsmöjligheterna förbättras undan för undan. Den förbättring som sker när det gäller antalet rekryteringar kommer främst att gynna högskoleutbildade, och då särskilt inom vissa utbildningsinriktningar. Den goda tillgången på arbetssökande inom de flesta yrken på arbetsmarknaden medför att arbetsgivarna ställer tämligen höga krav på meriter vid anställningar. Den bilden kan dock modifieras inom vissa yrken. Kraven kan nämligen i vissa fall sättas på en för hög nivå i förhållande till arbetsuppgifterna och det förekommer därför att arbetsgivare tvingas sänka kraven vid rekryteringstillfället när tillgången på kvalificerade sökande krymper. Denna situation blir mer vanlig när efterfrågan på arbetskraft inom ett yrke varit god under en tid och medfört att antalet arbetssökande minskat. Flest arbetstillfällen inom bygg, IT och försäljning Antalet arbetstillfällen kommer att öka mest tydligt inom yrken som återfinns inom byggnadsverksamhet, IT och försäljning. Vi förutser även fler arbetstillfällen inom teknik, viss tillverkning samt restaurang och service. Många av dessa yrken kännetecknas av att de till stor del finns inom privata näringslivet och i detta skede i konjunkturen är det främst yrken inom de privata sektorerna som kommer att beröras av en uppgång i sysselsättningen. Antalet sysselsatta kommer visserligen att öka också inom offentlig sektor, men mycket av den uppgången består av arbetsmarknadspolitiska insatser, och dessa innehåller till stor del arbeten som inte ska tränga undan ordinarie arbetstillfällen, till exempel plusjobben. Under loppet av året kommer dock jobbtillgången att förbättras suc- 3

5 cessivt även inom yrken inom offentlig verksamhet och till största delen gäller detta yrken med högskoleutbildning. För yrken med krav på högst gymnasieutbildning kommer tillgången på arbetssökande i allmänhet att vara stor och under kommande år kvarstår svårigheterna att finna arbete för många arbetslösa. Undantaget är bygg- och hantverksyrken samt vissa industriyrken, där den arbetssökande genomgått en erforderlig yrkesutbildning. Många av de lediga jobben på gymnasienivå avser deltids- och/eller vikariatsanställningar. Tabell 1. Sysselsättningen, styrkan i förändringen under loppet av 2006, rangordnat från högst till lägst. Yrkesområden Datayrken Byggnads- och anläggningsarbete Försäljning Teknikyrken Restaurang och service Tillverkningsarbete Ledningsarbete Transport Lärare Sjukvård och omsorg Administrativa yrken Jordbruk, skogsbruk och fiske Styrkan i förändringen 4

6 Kort om arbetsmarknaden för yrkesområden Växande brist på utbildade inom byggnadsyrken Byggkonjunkturen är i stark uppgång, starkare än på mycket länge. Efterfrågan på byggnads- och anläggningsarbetare har ökat kraftigt under det senaste året och den goda efterfrågan på arbetskraft kommer att bestå under det närmaste året. Arbetslösheten är därmed snabbt på väg neråt inom dessa yrken och mot bakgrund av att påfyllnaden av unga byggutbildade har varit låg under en längre tid kommer tillgången på arbetskraft att minska avsevärt, och det gäller särskilt i vissa regioner. Bristen på utbildade inom bygg- och anläggningsyrken riskerar att öka i ett brett fält av yrken inom byggområdet och kan komma att bli mycket stor i allt fler regioner det närmaste året. Det bedöms bli störst underskott på utbildad arbetskraft när det gäller VVS-montörer, byggnadsplåtslagare, murare, betongarbetare och golvläggare. Det finns även ökade behov att anställa personal inom anläggningsarbete såsom grävmaskinister, kranförare och maskinförare och även inom dessa yrken väntas rekryteringsläget bli något ansträngt. Stark uppgång inom IT Efterfrågan på utbildade inom IT ökar och detta märks också i en ökad sysselsättning. Sysselsättningsuppgången är stark inom IT-yrkena men gäller till största delen befattningar som kräver längre högskoleutbildning, helst så aktuell som möjligt kombinerat med viss yrkeserfarenhet. För IT-yrken med kort utbildning har sysselsättningen bara ökat marginellt. Fortfarande finns många arbetslösa med IT-utbildning och kraven vid rekryteringar är ganska högt ställda, vilket innebär att arbetssökande med kortare IT-utbildning möts av hård konkurrens och en besvärlig arbetsmarknad. Det föreligger ännu ingen utbredd brist på IT-utbildade men fortsätter efterfrågan att öka de närmaste åren kommer ett sjunkande tillskott av nyexaminerade att leda till stigande brist på arbetskraft. Fler jobb inom försäljning Efterfrågan på personal inom försäljningsyrken är i en starkare uppgångsfas än på många år och det gynnsamma läget väntas bestå under år Denna positiva bild gäller i stort sett samtliga yrken inom försäljning, från butiksanställda till specialiserade försäljare. Fortfarande kan vi dock se att försäljningen förändras i riktning mot former som är mindre personalintensiva, till exempel telefonförsäljning och internetförsäljning samt försäljning i stormarknader och stora köpcentra på bekostnad av små enskilda butiker. Denna förändringsprocess överskuggas emellertid av den pågående försäljningsuppgången som genererar många nyetableringar av försäljningsställen som ovan nämnts. Detta innebär ökade anställningsbehov men tillgången på arbetssökande bedöms allmänt sett bli god. En viss brist på företagssäljare väntas i delar av landet. 5

7 Allt bättre arbetsmarknad inom teknik Arbetsmarknadsläget förbättras successivt för dem som har en utbildning och söker arbete som ingenjörer och tekniker. Antalet sysselsatta ökar allt mer tydligt och ökningen har så här långt främst avsett befattningar med krav på längre akademisk utbildning, till exempel civilingenjörer. Förbättringen märks till största delen inom bygg och anläggning samt el, tele och maskin. Under år 2006 kommer sysselsättningen att fortsätta förstärkas, men inom ett bredare fält av yrken, och arbetslösheten inom teknikyrken kan minska ännu mer än under det senaste året. Strukturförändringar lämnar tydliga spår efter sig inom industriyrken med krav på gymnasieutbildning. Inom vissa verkstadsyrken med krav på någon form av specialistutbildning märks en ökad efterfrågan på arbetskraft med ökad sysselsättning som följd. Här ingår bland annat NC/CNC-operatörer, kvalificerade svetsare, verktygsmakare, lastbils- och bilmekaniker. Det märks även att bristen på utbildade inom dessa mer specialiserade yrken är på väg att öka och risken är att rekryteringsläget blir allt mer besvärligt under året. Samtidigt minskar antalet sysselsatta inom yrken med lägre utbildningsinnehåll. För dessa yrken, till exempel maskinoperatörer och montörer, fortsätter arbetsmarknaden att vara svag och arbetslösheten kvarstår på en hög nivå under det kommande året. Uppgång inom serviceyrken En ökad privat konsumtion och större ekonomisk aktivitet bland företagen gynnar jobben inom serviceyrkena. Vi räknar med fler arbetstillfällen nästa år och därmed fler jobb att söka. Många av de lediga platserna kommer liksom tidigare att vara tidsbegränsade och det är heller inte ovanligt med deltidsarbeten. Fler jobb väntas inom restaurangyrkena och helst ska den arbetssökande ha någon form av restaurangutbildning och/eller yrkeserfarenhet inom branschen. Efterfrågan gäller flertalet yrken såsom kockar, kallskänkor, bartendrar och servitörer. Brist på kockar och kallskänkor väntas i de flesta regionerna främst under högsäsongerna inom turistnäringen. Ett annat område där antalet arbetstillfällen ökar är yrken inom säkerhetsarbete, främst väktare men även andra säkerhetstjänster, vilket är en följd av den osäkerhet kring den allmänna ordningen som råder i samhället. Kroppsvård, hälsovård och välbefinnande har också kommit mer i fokus och det innebär fler arbetsgivare och ökad sysselsättning. En kärv arbetsmarknad råder för lokalvårdare, vaktmästare och receptionister samt för personer som saknar utbildning inom hotell och restaurangområdet. Stabilisering och sedan uppgång inom vårdyrken Vi räknar med att botten nåtts i efterfrågan på yrken inom hälso- och sjukvård och omsorg. Antalet lediga jobb uppvisade en rejäl svacka under förra året och antalet sysselsatta minskade betydligt. Nedgången har främst fallit på yrken med krav på högst gymnasieutbildning medan sysselsättningen upprätthållits 6

8 tämligen väl inom yrken med krav på högskoleutbildning. Skillnaden i utvecklingen mellan dessa två kategorier består åtminstone under början av år För högskoleutbildade väntas en begynnande uppgång i sysselsättningen som förstärks under loppet av året. För yrken med krav på gymnasieutbildning sker också en viss förbättring, som dock främst är kopplad till plusjobben. Bristen inom vissa specialistfunktioner inom hälso- och sjukvård består hela år Den gäller i första hand läkare och tandläkare men i viss utsträckning även sjuksköterskor med vidareutbildning. Inom övriga akademikeryrken inom vården består svårigheten för nyexaminerade att snabbt komma in på arbetsmarknaden men läget kommer successivt att ljusna under året. Fler jobb inom förskolan och gymnasieskolan Efterfrågan på utbildade lärare har minskat avsevärt under de två senaste åren. Det finns flera faktorer som påverkat efterfrågeläget negativt. Vissa besparingsinsatser har gjorts för att minska lärarbehoven, och dessutom sjunker elevantalet inom det största utbildningsområdet, grundskolan. Det medför ett lägre behov av utbildade grundskollärare ända fram till åren 2009/2010. En motsatt utveckling gäller för gymnasielärare och ökningen av lärarbehovet på den nivån håller i sig fram till åren 2008/2009. Den utvecklingen kan enligt vår bedömning komma att leda till att det åter blir brist på behöriga gymnasielärare, både ämneslärare och yrkeslärare. Det finns även en annan faktor som påverkar anställningsmöjligheterna för utbildade lärare, nämligen inslaget av obehöriga lärare. Det ankommer på varje arbetsgivare, vanligtvis en kommun, att välja mellan att försöka finna behöriga lärare och att anställa obehöriga lärare vid sina skolor. Inslaget av obehöriga lärare är stort på många håll i landet, och detta gäller både grundskollärare och gymnasielärare. Inom förskolan ökar anställningsbehoven på grund av att antalet barn i förskoleåldrar ökar och genom riktade satsningar på att öka personaltätheten på arbetsplatserna. Det utbildas dock alldeles för få förskollärare och underskottet på utbildade är stort på många håll i landet. Rekryteringsläget blir om möjligt än mer besvärligt under år I slutänden blir lösningen vanligtvis att barnskötare med gymnasieutbildning anställs istället. Administratörer rationaliseras bort Under år med svag efterfrågan på arbetskraft och stora rationaliseringar drabbas administrativa yrken extra hårt och de senaste åren utgör inget undantag. Företag och myndigheter vidtar besparingsprogram som vanligtvis innehåller åtgärder för att minska personalstyrkorna inom administrationerna. En stor del av befattningarna inom administrationerna efterfrågar personal med utbildningar inom samhällsvetenskap. Det innebär att arbetssökande med den utbildningsbakgrunden drabbats av en mycket besvärlig arbetsmarknad. Den bilden väntas i stora drag bestå under det närmaste året även om en viss lättnad i arbetsmarknadsläget kan förväntas. Tillströmningen av nyexaminerade till arbetsmarknaden är hög vilket kommer att bidra till att det råder en fortsatt 7

9 hård konkurrens om de lediga jobben. För kontorsutbildade på gymnasial nivå väntas sysselsättningsläget bli ännu kärvare än för högskoleutbildade. Åldersavtappning inom lantbruk och skog Inom lantbruks- och skogsbruksyrken minskar antalet yrkesverksamma och takten i nedgången avspeglas till stor del i storleken på åldersavgångarna, särskilt inom jordbruket. Dessa yrken finns i en produktion med höggradig mekanisering, hög produktionsvolym per anställd och litet personalbehov. Tillflödet av nya yrkesverksamma till dessa yrken är mycket begränsat och på sikt hotas kompetensförsörjningen hos de företag som har anställda. Inom skogsbruket har behovet av personal och maskiner varit stort under det senaste året genom den stormfällda skogen i Sydsverige men det behovet kommer att reduceras under det kommande året. Tabell 2 Yrken som det råder brist på i hela eller delar av landet. De är rangordnade efter viktat 1 bristindex (högre än 3,4). Förskollärare VVS-montör Byggnadsplåtslagare Lastbilsmekaniker Murare Sjuksköterska, akutsjukvård Betongarbetare Sjuksköterska, distrikt Byggnadsarbetare flera yrkesbevis Tandläkare Sjuksköterska, operation Sjuksköterska, psykiatrisk vård Barnmorskor Civilingenjörer, bygg o anläggning Sjuksköterska, geriatrisk vård Speciallärare Byggnadsträarbetare Gymnasielärare, yrkeslärare Psykolog Målare Tunnplåtslagare Kranförare Golvläggare Anläggningsmaskinförare Skogsmaskinförare Lackerare Kock Takmontör Kriminalvårdare Anläggningsarbetare Maskinmekaniker, maskinmontörer, maskinreparatörer Läkare Tandhygienist Logoped Sjuksköterska, röntgen Installationselektriker Bilmekaniker Sjuksköterska, barn Fritidspedagog Svetsare (kvalificerade) Grovplåtslagare Källa: Länsarbetsnämnder/ Arbetsförmedlingar 1 Viktningen sker efter den arbetsföra befolkningen i kommunerna. 8

10 Kontinuerliga förändringar i arbetslivet ställer nya krav Den svagare konjunkturen åren närmast efter sekelskiftet innebar att takten i strukturomvandlingen höjdes inom många branscher och regioner, något som lett till att ett växande antal anställda förlorat sina arbeten. År 2006 kommer att medföra fortsatta strukturella förändringar men omvandlingstakten reduceras. Omdaningarna inom företag och myndigheter medför i vissa fall omfattande förändringar i olika yrkesstrukturer på arbetsmarknaden. Vissa yrken är på långsiktig tillbakagång sysselsättningsmässigt medan andra yrken går i motsatt riktning oavsett konjunkturläge. Strukturförändringarna handlar dessutom om att arbets- och utbildningsinnehåll på olika befattningar förändras. Denna utveckling framkallar snabbt ökade behov av utbildade inom vissa yrkeskategorier och kompetenser, i synnerhet under högkonjunkturer, och den utvecklingen ställer även större krav på yrkesmässig och geografisk rörlighet. Blir rörligheten på arbetsmarknaden för låg får vi en ökad strukturarbetslöshet, varvid allt fler arbetslösa har utbildning och/eller erfarenhet inom yrken som efterfrågas i låg utsträckning och/eller befinner sig i regioner där de inte efterfrågas. En sådan situation med för låg rörlighet - leder till långa arbetslöshetstider och en svårhanterlig arbetslöshet. Den beskrivna utvecklingen leder till ökade krav på arbetsmarknadspolitiken, i form av både matchnings- och omställningsarbete. En ytterligare faktor som ökar överskotten på arbetskraft inom vissa yrken är att det råder en överdimensionering av vissa typer av utbildningar inom utbildningsväsendet. Yrken med stora obalanser under år 2006 Antalet lediga jobb kommer att vara alldeles för få i förhållande till tillgången på arbetssökande inom ett antal yrken/yrkeskategorier. Det handlar bland annat om vissa yrken inom administration, vård och omsorg, kultur, handel, restaurang och IT. Yrken med störst överskott på arbetssökande under år 2006 är enligt arbetsförmedlingarnas bedömning följande: Tabell 3 Yrken som det råder stort överskott på sökande i hela eller delar av landet. De är rangordnade efter lägst bristindex (viktat) Kontorist Vårdbiträde Ekonomiassistent Receptionist Vaktmästare Journalist, informatör Lager och transportarbete Köks- och restaurangbiträde Affärsbiträde Barnskötare PC-tekniker Datatekniker Telefonister Källa: Länsarbetsnämnder/ Arbetsförmedlingar 9

11 Inledning Föreliggande rapport bygger på länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingarnas bedömningar inom yrken som är representerade på deras regionala/lokala arbetsmarknad. Dessa bedömningar har gjorts med hjälp av intervjuer med cirka arbetsgivare inom olika näringsgrenar över hela landet och intervjuer med landets kommuner och landsting samt de kunskaper som Arbetsförmedlingen inhämtar via den dagliga verksamheten. Efterfrågeutvecklingen och rekryteringsläget för ett urval av yrken 2 har bedömts utifrån arbetsgivarnas förväntade behov av att rekrytera arbetskraft. Detta har ställts i relation till Arbetsförmedlingens uppskattning av sin tillgång på lämpliga arbetssökande drygt ett år framåt i tiden, fram till hösten Däremot har vi valt att låta sysselsättningsprognosen för yrkena avse hela år Rapporten har författats av Torbjörn Israelsson, Linda Pärlemo och Hans Tydén. Jonas Ericson har skrivit om inriktningen av arbetsmarknadsutbildningen. Text och bild har redigerats av Gun Westberg. AMS arbetslöshetsbegrepp Arbetsmarknadsstyrelsen definierar arbetslösa som personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen (Af) och som uppgett att de (vid senaste kontakten med Af) inte har något arbete och inte deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program 3 men söker arbete och kan ta arbete direkt. I olika arbetsmarknadspublikationer anges arbetslösheten vanligen som antalet kvarstående arbetslösa vid slutet av en viss månad. Som komplement till redovisningen av antalet arbetslösa redovisar AMS även summan av antalet arbetslösa och antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program genom Arbetsförmedlingen. Detta brukar benämnas obalanstalet. På liknande sätt kan man lägga samman de arbetslösa enligt SCB:s, definition med programdeltagarna (från AMS register 4 ), vilket görs i AMS huvudprognos. I föreliggande rapport redovisas obalanstalet emellertid enligt den metodik som används av AMS. Främst redovisas relativa obalansstal, vilka beräknats som summan av antalet arbetslösa vid arbetsförmedlingarna och antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program, räknat i procent av 2 Det bör påpekas att yrkesurvalet har förändrats och utvidgats i föreliggande redovisning. Antalet yrken har därvid utökats från 178 till 197. Dessutom har vissa av de tidigare redovisade yrkena utgått eller omklassificerats, vilket gör att tidshistoriska jämförelser försvårats. 3 För utförligare beskrivning av olika begrepp hänvisas till AMS sammanställning Definitioner inom AMV s statistik historik över ett urval av våra begrepp (Uin 2004:1) 4 När det gäller programdeltagare finns endast en statistikförare, nämligen AMS, som publicerar det totala antalet programdeltagare fördelat på olika aktiviteter såsom arbetsmarknadsutbildning, praktikplatser, anställningsstöd med mera. 10

12 arbetskraften inom respektive yrke. Arbetskraftstalet har därvid konstruerats som summan av antalet arbetslösa och antalet programdeltagare (båda talen hämtade från AMS sökanderegister) samt antalet sysselsatta enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). SCB:s sysselsättningsbegrepp Antalet sysselsatta i AKU definieras som personer som varit i arbete (minst en timme) under en viss mätvecka plus personer som varit frånvarande från arbetet under hela mätveckan. Till frånvaroorsakerna räknas bland annat semester, sjukdom, vård av barn, studier och i vissa fall värnpliktstjänstgöring. De sysselsatta kan vara antingen avlönade arbetstagare, egna företagare (inklusive fria yrkesutövare) eller oavlönade medhjälpare i företag som tillhör person inom samma familj och med samma bostad. Också personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta, till exempel offentligt skyddat arbete, anställning med lönebidrag, start av näringsverksamhet eller anställningsstöd. De sysselsatta och de arbetslösa (enligt AKU) sägs tillsammans utgöra arbetskraften. Ur denna exkluderas bland annat heltidsstuderande (hit räknas också deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program, såsom arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik), personer med full sjuk- och aktivitetsersättning, hemarbetande, de flesta värnpliktiga samt personer som saknar arbete men som inte uppfyller definitionskraven för arbetslösa 5. Den i våras genomförda omläggningen av AKU innebär ett brott i tidsserierna över bland annat sysselsättning. Eftersom någon länkning inte gjorts för enskilda yrken, blir därför jämförelser bakåt av exempelvis den relativa arbetslösheten inte meningsfulla. Mer om statistikomläggningen finns att läsa i AMV:s senaste huvudprognos, Ura 2005:5. Brist på arbetskraft Brist på arbetskraft innebär svårigheter att finna lämpliga arbetssökande inom ett visst yrke. Detta utesluter inte att det kan finnas personer som blivit arbetslösa inom yrket i fråga, eller som sökt anställning inom yrket, men som i dagsläget inte uppfyller de kvalifikationskrav som normalt ställs vid rekryteringar: aktuell utbildningskompetens, yrkeserfarenhet, social kompetens, etc. Brist på arbetskraft behöver inte innebära att rekryteringar uteblir, utan vanligare är att exempelvis rekryteringskraven sänks eller rekryteringarna försenas. En mycket vanlig konsekvens av uteblivna rekryteringar är ett ökat övertidsuttag på befintlig personal. För mer detaljerad information om lösningar och konsekvenser av rekryteringsproblemen hänvisas till Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 (Ura 2005:5). 5 För ytterligare detaljer beträffande definitioner hänvisas till SCB:s hemsida 11

13 Om rekryteringsproblemen är så allvarliga att arbetsgivaren får betydande svårigheter att upprätthålla eller utvidga verksamheten, och företagets sysselsättningsutveckling i stort alltså riskerar att hämmas, talar man om ett flaskhalsproblem. Ett sådant kan uppstå om det råder brist på kvalificerade sökande till någon nyckelbefattning, eller om det finns ett flertal svårrekryterade platser inom företaget. Det bör noteras att uppgifterna om flaskhalsar måste tolkas med stor försiktighet, eftersom många bedömare kan ha svårt att skilja mellan stor brist på arbetssökande och flaskhals. En utbredd brist på arbetskraft innebär allvarliga påfrestningar för samhällsekonomin. En vanlig följd är löneglidning, med försämrad konkurrenskraft på världsmarknaden och/eller höjda räntor i släptåg. Detta, i förening med de produktionsstörningar som blir den direkta konsekvensen av flaskhalsproblemen, riskerar att dämpa tillväxttakten i hela samhället. En sådan utveckling leder bland annat till lägre skatteintäkter, försämrad offentlig service och i förlängningen också ökad arbetslöshet. Stora pensionsavgångar framöver De demografiska förändringarna kommer att spela en framträdande roll under de kommande åren och få större konsekvenser på arbetsmarknaden än de någonsin haft under efterkrigstiden. Tillgången på arbetskraft kommer att minska även på lång sikt, beroende på att färre träder in i arbetslivet än de som lämnar det. Till de ovan nämnda konsekvenserna av kompetensrelaterad arbetskraftsbrist kommer då de problem med ökande försörjningsbörda som den demografiskt betingade arbetskraftsbristen för med sig. En faktor som krymper tillgången på arbetskraft väsentligt är de ökade pensionsavgångarna. Till detta kommer att huvuddelen av befolkningstillskottet numera utgörs av invandring, och de utrikes födda uppvisar generellt ett lägre arbetskraftsdeltagande än svenskar. Detta kan i många fall härledas till brister i integrationen av de utlandsfödda. Ett annat problem i sammanhanget är den ökade ohälsan som resulterar i ett stort antal långa sjukskrivningar och ett växande antal personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Denna utveckling måste brytas, annars hotas den svenska välfärden. Allt detta gör det under kommande år desto mer angeläget att beakta behoven av utbildad arbetskraft vid utbildningsplaneringen inom det reguljära utbildningsväsendet. En central fråga blir om tillskottet av personer som söker sig ut på arbetsmarknaden kan bli tillräckligt stort samt om de som söker de nya jobben har adekvat utbildning. Arbetsmarknadspolitikens främsta roll blir i den situationen att mobilisera ett ökat utbud av arbetskraft. Detta kan endast ske genom att förtida avgång från arbetslivet motverkas, integrationen av utlandsfödda förbättras och den yrkesmässiga rörligheten ökas. Resultatet är avgörande för möjligheterna att skapa en långvarig och uthållig tillväxt av ekonomin. Den förändrade arbetskraftssituationen med alltför få nyutbildade och stora pensionsav- 12

14 gångar kan riskera att på bara några års sikt leda till stora matchningsproblem och en dämpning av den ekonomiska tillväxten. Mellan 2005 och 2015 kommer, enligt branschstatistik från SCB (AKU), över 1,1 miljon individer att lämna arbetsmarknaden av åldersmässiga eller andra skäl vilket utgör 26 procent av alla yrkesverksamma. I de olika yrkesavsnitten återfinns uppgifter på hur många individer, samt hur stor andel av dem som utgör yrkesgruppen för närvarande, som beräknas lämna arbetslivet, vanligen fram till och med år Bristindex enligt AMS metod För att kvantifiera rekryteringsläget inom ett visst yrke använder vi ett så kallat bristindex. Detta är ett viktat medelvärde över landets arbetsförmedlingsområden av bedömningarna för detta yrke, där bedömningarna indexerats enligt följande: 1=stort överskott; 2=överskott; 3=balans; 4=brist och 5=stor brist. För yrket i fråga multipliceras alltså antalet förmedlingskontor som redovisar stort överskott med talet 1, antalet kontor som redovisar överskott med talet 2, etc., varefter summan av dessa produkter divideras med antalet kontor som inkommit med svar för yrket. Det högsta bristindex ett yrke kan få är 5, vilket erhålls om samtliga arbetsförmedlingar förutser stor brist på sökande. Det lägsta möjliga värdet är 1, som fås om samtliga förmedlingar räknar med stort överskott på sökande 6. Vi har valt att klassindela yrkena enligt följande: För de yrken som fått ett bristindex från 4 och uppåt anses brist på arbetssökande råda i hela landet. På yrken med värden från 3,6 till 3,99 föreligger det stor brist i delar av landet och viss brist eller balans i andra delar av landet. Inom yrken belägna inom intervallet 3,2 till 3,59 råder det i större delen av landet viss brist eller balans. Yrken inom intervallet 2,8 till 3,19 kännetecknas i stort sett av balans mellan utbudet av och efterfrågan på arbetssökande. Om bristindex ligger lägre än 2,8 råder överskott på sökande. I praktiken finns, i undersökningar som denna, en viss risk att problemet med överskott på vissa sökandegrupper underskattas, vilket innebär att genomsnittet för samtliga yrken oftast blir högre än det förväntade medelvärdet vid en arbetsmarknad i balans (som är 3). Denna gång redovisades sålunda genomsnittet 3,03, trots att arbetsmarknaden i dagsläget fortfarande måste betraktas som relativt svag. Bristtalen är dock betydligt lägre än under åren kring millennieskiftet, och det finns inte något yrke där det, enligt vår bedömning, råder stor brist i hela landet. De högsta värdena i den senaste mätningen är 3,87 (VVS-montörer) och 3,86 (förskollärare) och det klart lägsta är 1,82 (kontorist). Det är alltid svårt att jämföra bedömd brist med faktiska 6 Analogt med användandet av det beskrivna Bristindex används även i viss utsträckning ett Efterfrågeindex som konstruerats på liknande sätt. (1=starkt sjunkande, 2=sjunkande, 3=oförändrad, 4=stigande, 5=starkt stigande efterfrågan.) 13

15 tal, till exempel antal arbetslösa. Den viktigaste orsaken till detta kan sannolikt vara att arbetsförmedlare upplever att det finns en betydande brist på kompetens hos många av de arbetssökande utan arbete som idag är registrerade på Af. Med den tolkningen skulle det med andra ord finnas en kvalitativ brist på arbetskraft medan det formella antalet inskrivna väl räcker till för att klara den kvantitativa efterfrågan som kanaliseras via Arbetsförmedlingen. Detta är säkert en viktig del av förklaringen till att bristindex betydligt oftare ligger över än under standardvärdet 3, och det finns under lång tid framöver starka argument för att kompetensutveckla inskrivna arbetssökande genom främst yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Regionala analyser av arbetskraftsbrist baseras som ovan nämnts på arbetsförmedlingsområden. Ofta är dessa synonyma med kommuner, men så är numera inte alltid fallet. Det har blivit allt vanligare att ett och samma arbetsförmedlingsområde innehåller flera kommuner, och kommunbegreppet förlorar successivt i betydelse ur arbetsförmedlingssynpunkt. För att reducera den statistiska osäkerheten i fråga om regionala bristindex har vi valt att studera dessa inom landets så kallade NUTS-regioner 7 i stället för läns- eller kommunvis. Vägar in i olika yrken I denna rapport ges, i de olika yrkesavsnitten, ofta exempel på vägar in i olika yrken. För den som är speciellt intresserad hänvisas vidare till AMS hemsida samt till där länkar finns till detaljerade beskrivningar när det gäller inträdeskrav och utbildningsvägar för en rad olika yrken. 7 Dessa regioner baseras på en indelning som EU gjort. De svenska NUTS-regionerna är åtta till antalet: Stockholms län, Östra Mellansverige, Småland med öarna, Sydsverige, Västsverige, Norra Mellansverige, Nedre Norrland och Övre Norrland. 14

16 Kompetenskrav vid rekrytering Kunskap och kompetens nyckelord på arbetsmarknaden Utbildningsnivån är tillsammans med befolkningens kunskap och kompetens en viktig faktor när det gäller lokaliseringen av arbetstillfällen och produktion och har ett mycket nära samband med ett lands välfärdsnivå. Dessutom ökar inslaget av tjänster och service i många produkter. De så kallade institutionella förhållandena blir allt viktigare när det gäller företagsklimat och produktionsförutsättningar i kampen om arbetsgivarnas gunst. En välutbildad befolkning, som dessutom har lättare att lära sig ytterligare nya moment inom sitt yrkesområde, blir alltmer ett grundvillkor för det företagande som till betydande del bär upp välfärden i alla länder. Det är mycket viktigt för mindre länder att hålla en hög kunskapsnivå på grund av deras större utsatthet för konkurrens på olika plan från andra länder. Kunskapsinslaget ökar inom många yrken Det är viktigt att göra åtskillnad mellan begreppen kunskap och kompetens. En förenklad förklaring skulle ta fasta på att oavsett hur omfattande kunskaper man besitter inom ett ämne eller ett område så är värdet av dessa kunskaper begränsade om man inte förmår använda dem på ett konstruktivt sätt. Det är här begreppet kompetens kommer in i bilden för först då man har lärt sig att, på ett för ändamålet lämpligt sätt, tillämpa och/eller överföra sina kunskaper har man även uppnått kompetens inom sitt område. Lärare brukar ofta tas som ett illustrativt exempel på detta förhållande men samma förhållande gäller i stort sett alla yrkesgrupper. En hög kompetens hos arbetskraften möjliggör också större flexibilitet i organisationen och en snabb produktivitetsutveckling. Dessa faktorer blir avgörande för konkurrenskraften och får ökad betydelse i en utveckling där produktionscyklerna tenderar att bli allt kortare. Ny teknik är en starkt bidragande orsak till den snabba förändringstakten. Omloppstiderna för vissa produkter har därvid förkortats avsevärt. Om en produkts omloppstid tidigare var några år kan den nu vara nere i något år eller enbart några månader. Bra exempel är växande områden såsom elektronik och data. Det betyder även att produktutvecklings/projekttider kortas successivt, vilket bland annat understryker kompetenskravens allt större betydelse. Företag och organisationer med hög flexibilitet och välutbildad personal uppvisar en snabbare tillväxt och produktivitetsökning än andra företag. De har också lägre personalomsättning och lägre sjukfrånvaro. Det är mycket centralt att utbildningen av personal ökar parallellt med den snabba förändringen i den nya tekniken och de ändrade arbetsorganisationerna, ett ansvar som främst åvilar företagen själva. 15

17 Utbildningsnivån i företagen skiljer sig dock väsentligt mellan olika åldrar. Yngre nyrekryterade har som regel en högre utbildningsnivå och mera aktuella kunskaper än äldre anställda, vilket visar att personalutbildning kan vara ett eftersatt område inom många företag. Eftersatta utbildningsbehov leder inte bara till lägre tillväxt i företagen och i ekonomin, utan även till att äldre riskerar att få lämna företagen vid rationaliseringar för att sedan få mycket svårt att snabbt komma tillbaka i arbete igen. Allt bredare kompetenskrav Den mångfacetterade och snabbt föränderliga verkligheten kräver flera olika slag av kompetens hos personalen. En given utgångspunkt för bedömningen av kompetensbehovet är att all kompetensutveckling skall ha ett nära samband med de krav och behov som finns på det enskilda arbetsstället. De viktigaste typerna av kompetens är yrkesmässig, social, strategisk och personlig. Yrkesmässig kompetens Den yrkesmässiga kompetensen är det som allmänt diskuteras i debatten, huruvida det finns utbildad arbetskraft inom olika områden. Den stora tillgången på arbetskraft tillsammans med en snabb teknisk utveckling har bidragit till att kompetenskraven vid rekryteringar ökat. Några kompetenskrav återkommer ofta vid rekryteringar: Aktuell utbildning inom yrket Arbetslivserfarenhet inom yrket Kunskaper inom IT/ny teknik Grundkunskaper i matematik, svenska, engelska Kunskaper i andra språk än engelska Kraven på olika former av kompetens vid anställningar har ökat markant under 1990-talet och hittills under 2000-talet, vilket har gjort det svårare för många att få fast förankring på arbetsmarknaden. De ökade kraven vid rekryteringar sätter betydande press på arbetskraften. När det gäller utbildning krävs vanligen god grundutbildning inom det sökta yrket men i många fall även kunskaper inom närliggande yrkesområden. De senaste årens rationaliseringar har lett fram till att det allt oftare ställs krav på att personalen även ska behärska närliggande arbetsuppgifter och därmed ha en bred utbildningsbakgrund. Yrkeserfarenhet värderas högt vid många anställningar. Erfarenhet ger bland annat värdefull yrkesvana men ger även arbetsgivaren möjligheter att få referenser om den arbetssökande. Några kompetenskrav som nästan genomgående har ställts vid anställningar är goda språkkunskaper, det vill säga att förutom att tala och skriva god svenska även behärska något/några utländska språk, framför allt 16

18 engelska. Ett annat krav som ofta har framkommit vid rekryteringar är kraven på att den arbetssökande ska ha goda användarkunskaper inom IT. Strategisk kompetens Strategisk kompetens är en viktig förmåga som kommit alltmer i centrum. I den ligger förmågan i att klara nya, svårare och mer varierande uppgifter till följd av förändringar av innehåll, arbetssätt och yrkesroll. Strategisk kompetens förutsätter klara och relativt entydiga mål och är direkt knuten till de uppgifter som organisationen, avdelningen eller enheten i dagsläget utför. För att tillägna sig denna kompetens kan en del anställda behöva vidareutbildning på gymnasie- och/eller på högskolenivå. Andra kan behöva en omfattande fördjupning av kunskaper och färdigheter för mer avgränsade områden. Strategisk kompetens innebär även beredskap inför, och vilja att själv initiera och bidra till, förändring och utveckling av verksamheten. I detta ligger förmåga att ompröva gamla lösningar och att kritiskt pröva nya. I grunden handlar det om förmåga att lära och förändras. Varje medarbetare behöver dessutom ha en klar uppfattning om arbetsplatsens/arbetslagets roll i verksamheten, hur det egna arbetet hänger samman med verksamheten i övrigt och vad det innebär att arbeta i en decentraliserad organisation. I en tid av allt snabbare strukturella förändringar i verksamhet och arbetsliv i kombination med ett omfattande och lättillgängligt informationsflöde på arbetsplatserna blir utvecklingskompetens allt viktigare. Social kompetens Begreppet social kompetens kom under första halvan av 1990-talet att få stor spridning och en ökande betydelse som merit vid rekrytering till i stort sett alla typer av yrken. I dess vidaste bemärkelse kan begreppet sägas vara synonymt med samarbetsförmåga. Detta är emellertid inte tillräckligt utan de konnotationer 8 som kan tillmätas uttrycket är av betydligt mera subtilt slag. Det är på intet sätt tillräckligt att vara trevlig, omtänksam, lyhörd eller ens empatisk för att besitta social kompetens, även om dessa egenskaper sannolikt ofta är betecknande för en socialt kompetent person. I många förslag till definition av det begrepp som veterligen ännu inte är vetenskapligt och officiellt definierat inryms förmågan att skapa och upprätthålla goda relationer samt förmågan att kommunicera på ett naturligt och ickeprovocerande sätt. Men inte heller detta är helt uttömmande enligt rapportförfattarnas 9 åsikt. Ett väsentligt tillägg skulle nämligen vara även relationer till och kommunikation med människor som du normalt sett inte skulle ägna särskilt stor uppmärksamhet och energi. Det vore däremot alltför långtgående att i definitio- 8 Tankar och bibetydelser som tillmäts begreppet eller uttrycket ifråga av den som hör eller läser om, i detta fall, social kompetens. 9 Författarna till föreliggande rapport. 17

19 nen inrymma alla människor, alltså även dem du inte, trots betydande ansträngningar, kan umgås och samarbeta med på ett någorlunda otvunget sätt. Där är nämligen grundkravet, en god social relation, inte förhanden. Inte heller den här föreslagna definitionen är sannolikt heltäckande och gör heller inte anspråk på detta. Syftet har dock varit att bidra till en ökad tydlighet när det gäller innebörden av ett begrepp som fortfarande och under lång tid framöver kommer att spela stor roll vid rekryteringar av nya medarbetare. Den sociala kompetensen har fått stor betydelse vid tillsättning av befattningar där nära kontakt med människor utgör en stor och betydelsefull del av arbetsinnehållet. Då förutsätts förmåga att vara lyhörd för människors uttalade eller outtalade behov samt kompetens att föra en dialog om hur dessa behov kan tillgodoses. Kraven accentueras i takt med att arbetslag/resultatenheter får ett större ansvar. Ytterligare dimensioner tillkommer när det gäller pedagogiskt arbete eller arbete i ledande ställning. Personlig kompetens Personlig kompetens ligger till sin karaktär relativt nära den sociala kompetensen och innefattar en persons sätt att vara, etik, ansvar och andra personliga egenskaper. Såväl när det gäller social som personlig kompetens varierar kraven mellan olika arbetsgivare. Var och en har sin specifika uppfattning om vad som är viktigt i den egna verksamheten och vilka krav som bör ställas på de anställda. Personlig kompetens * sätt att vara * etik * ansvar * egenskaper - Kompetens - Funktionell kompetens i en konkret arbetssituation kvalifikationskrav Social kompetens * samarbetsförmåga * lyhördhet för organisationskultur * förmåga att lyssna Strategisk kompetens * kunskap om mål * förmåga att nå mål * visionärt tänkande Yrkesteknisk kompetens * teori, metoder och principer för arbetsuppgift * regler * hjälpmedel/redskap 18

20 Var finns jobben 2006? Datayrken Allt starkare arbetsmarknad Arbetsmarknaden för datayrkena har förstärkts rejält under det senaste året, vilket avspeglats i fler lediga platser, ökad sysselsättning 10 och minskad arbetslöshet. Rekryteringsproblemen är dock ännu begränsade vilket sammanhänger med att arbetslöshetsnivån för datayrken fortfarande är hög. Den arbetskraftsbrist som rapporteras avser arbetssökande som både ska inneha en genuin utbildning och en god yrkeserfarenhet inom IT. Enligt vår intervjuundersökning och Konjunkturinstitutets barometerundersökning räknar datakonsulterna med en fortsatt stigande aktivitet och med fler anställda. Sysselsättningen bedöms därför fortsätta att öka under 2006, vilket leder till en lägre arbetslöshetsnivå. Nivån var relativt hög vid ingången av 2005 och även om den sjunker under året så kommer det att finnas många som saknar arbete vilket innebär att rekryteringsproblemen inte blir omfattande på kort sikt. Sett i ett längre tidsperspektiv kommer rekryteringsproblemen att stiga betydligt. Det sammanhänger med en stadigt ökad teknikanvändning, högt omvandlingstryck i ekonomin samt att avsevärt färre utbildar sig mot datayrkena. Datayrkena, få pensionsavgångar Datayrkena är koncentrerade till befolkningstäta regioner i allmänhet och Stockholmsregionen i synnerhet. Det finns alltså en tydlig koppling mellan utvecklingen inom datayrkena och de mer positiva tongångar om utvecklingen på arbetsmarknaden som kommit från storstäder och universitetsstäder. Det är som för andra yrken viktigt att söka arbete i hela landet och det finns en del som talar för att de regionala skillnaderna i möjligheten att få arbete inom datayrkena kommer att öka under det närmaste året. Medelåldern inom datayrkena är låg. Andelen som kommer att gå i pension fram till och med 2015 uppgår till endast lite över 15 procent motsvarande cirka personer, vilket är en lägre andel än inom något annat yrkesområde. Inga nämnvärda skillnader i ålderstruktur råder mellan olika yrkesinriktningar. Det betyder att vår bedömning att rekryteringsproblemen kommer att öka i ett mer långsiktigt perspektiv bygger på antagandet att sysselsättningen kommer att öka trendmässigt på grund av fortsatt snabb teknisk utveckling och en fortsatt stor strukturomvandling. Den snabba förändringstakten inom datatekniken medför att det kan vara svårt att återkomma till datayrket om man lämnat yrket under en tid. 10 Enligt AMV:s höstundersökning och KI:s barometerundersökningar. 19

21 Kompetenskraven ändras snabbt Datayrkena kännetecknas av snabba förändringar och därmed förändrade kompetenskrav. Idag är efterfrågan på arbetskraft inom stordatormiljö obefintlig och dessa arbetstillfällen fasas ut. Istället växer lösningarna fram inom den webbaserade miljön. Även denna förändras snabbt avseende tekniska lösningar. Det är därför svårt att göra prognoser för enskilda datayrken och det är i detta avseende bättre att analysera samlade grupper av yrken på olika utbildningsnivåer. En generell datautbildning på högskolenivå är den säkraste grunden att stå på inför framtiden. Korta datautbildningar medför att personer riskerar att nischa sig inom ett område inom IT som med tiden blir inaktuellt och i det läget är arbetslöshetsrisken överhängande. De efterfrågade kvalifikationerna varierar över tiden, och för närvarande har frågor rörande datasäkerhet kommit allt mer i förgrunden. Det allmänna rådet till en person som funderar på att arbeta inom ett datayrke i framtiden är alltså att skaffa sig en djup utbildning, helst så bred som möjligt. En sådan ger en god plattform att stå på för att tillgodogöra sig internutbildningar och vidareutbildningar. För bara några år sedan var datayrkena inne i en djup lågkonjunktur och många nyexaminerade upplevde att det var i det närmaste omöjligt att hitta ett arbete inom sitt utbildningsområde. De nyexaminerade tvingades därmed att börja arbeta inom något annat yrke eller bli arbetslösa. En del valde också att förlänga sina studier. Under de senaste två åren har dock försäljningen av IT-tjänster svängt uppåt och IT-branschens framtidsoptimism har stadigt förstärkts. Detta har vidare resulterat i att sysselsättningen ökat stadigt sedan början av år Det har också gett avtryck i att arbetslösheten vänt nedåt under det senaste året. Den positiva utvecklingen för datayrkena bedöms fortgå under 2006 och det betyder att arbetslösheten sjunker ytterligare. Det är dock värt att notera att arbetslösheten trots förbättringen kommer att vara hög under hela 2006 och det betyder också att några nämnvärt stora rekryteringsproblem inte väntas under prognosperioden. Fortsätter den utvecklingen inom IT år 2007 kommer dock rekryteringsproblemen att alltmer ge sig till känna. Vi räknar emellertid med att bristen på IT-utbildade kommer att öka redan 2006 vilket sammanhänger med att näringsidkarna skruvat upp rekryteringskraven och redan idag kan det vara svårt att rekrytera arbetskraft med så kallad spetskompetens. Kraven från arbetsgivarna är i dagsläget ofta en grundläggande datautbildning på högskolenivå och en mycket god yrkeserfarenhet inom IT. 11 Enligt AMV:s höstundersökning och KI:s barometerundersökningar. 20

22 Vägar in i datayrken Data- och systemvetenskapliga utbildningar lockade vanligen ett stort antal sökande under åren kring millennieskiftet men numera är bilden den motsatta. Högskolan har dragit ned utbudet på datautbildningar under de senaste åren, men situationen varierar mellan högskolorna. Totalt har antalet antagna inom rena datautbildningar mellan åren 2000 och 2005 minskat med 28 procent till antagna under ett år. Bakgrunden är ett kraftigt minskat intresse hos ungdomar att söka dessa utbildningar. Under samma tidsperiod har antalet behöriga förstahandssökande inom datautbildningar minskat med 56 procent. Det finns en rad olika inriktningar på de utbildningar som genomförs inom högskolorna, från rena datautbildningar till blandutbildningar, men även skräddarsydda utbildningar inriktade mot till exempel kommunikation och språk (det så kallade datalingvistprogrammet). Det finns ytterligare utbildningar inom högskolan och gymnasieskolan med varierande längd och inriktning som kan leda till arbete inom datayrkena. Certifiering är ett användbart sätt att verifiera inhämtade kunskaper hos de arbetssökande för att öka möjligheterna att få ett arbete inom ett datayrke. Utvecklingen har gått mot att kraven blir allt högre och det har inneburit att gymnasieutbildningar inom dataområdet blivit allt mindre gångbara inom yrkeslivet, men de bildar ofta en god plattform för fortsatta studier på högre nivå. Utsikter för några datayrken Allt bättre arbetsmarknad för dataspecialister Tillgången på arbetskraft inom datayrkena har varit mycket god inom ett brett fält av yrken under en längre tid beroende på krisen inom IT strax efter sekelskiftet, men under det senaste året har arbetsmarknadsläget förbättrats. Sysselsättningen har ökat och arbetslöshetsnivån är på väg ner. Yrken som klassificeras som dataspecialister såsom systemutvecklare, systemdesigners och programmerare, som före millenniumskiftet var stora bristyrken, blev stora överskottsyrken ett par år senare, vilket skapat svårlösta arbetsmarknadsproblem för nyexaminerade inom yrkena. Även om utvecklingen nu vänt i positiv riktning räknar inte Arbetsförmedlingen med någon större brist på arbetssökande det närmaste året. Det sammanhänger med att arbetslösheten är så pass hög att tillgången på arbetssökande är stor i ett kortsiktigt perspektiv. Förmedlingens bedömning är också ganska likartad över landet. Förbättringen har varit något starkare för programmerare och dataingenjörer än för systemutvecklare, något som kan indikera att rekryteringsproblemen kan uppkomma tidigare inom dessa förstnämnda yrken. För dataspecialistyrken räknar vi alltså med stigande sysselsättning och fallande arbetslöshet och sträcks tidshorisonten ut till 2007 talar mycket för att bristen på arbetskraft åter blir märkbar, åtminstone inom storstadsregionerna och universitetsstäderna. 21

23 Den relativa arbetslösheten (inklusive program) uppgår till knappt 6 procent eller personer bland dataspecialister, vilket är en nedgång med cirka 1 procentenhet på ett år. Vår bedömning är att om tidshorisonten utökas till 2-3 år så kommer arbetslösheten att nedbringats betydligt, varvid rekryteringsproblemen blir utbredda om inte särskilda insatser vidtas för att öka tillgången på utbildade. Det är enligt vår uppfattning viktigt att ungdomarna får tydlig information om denna utveckling så att deras intresse för utbildningar inom datayrken på högskolan kan ökas. Bättre arbetsmarknad för nätverkstekniker Yrkesgruppen datatekniker inrymmer yrken såsom nätverkstekniker, pcsamordnare och driftstekniker ADB har också fått se en förbättring av arbetsmarknadsläget. Arbetslösheten har minskat något sedan våren 2005 och antalet lediga platser har blivit något fler. För dessa yrken bedömer arbetsförmedlingen ett stort överskott på arbetssökande över hela landet under Vi räknar med att arbetslösheten fortsätter att minska, men att det kommer att ta längre tid för dessa yrken än för dataspecialister att nå en balanserad arbetsmarknadssituation. Sett i ett mer långsiktigt perspektiv räknar vi emellertid med att det stora överskottet efter hand kommer att betas av. Fortsatt överskott på webbdesigners Överskottet på webbdesigners och webbmasters är omfattande enligt arbetsförmedlingens bedömning och dessa yrken tillhör numera de stora överskottsyrkena. Det finns inte mycket som talar för att arbetsmarknaden kommer att förändras mer påtagligt under de närmaste åren. Inte heller i ett långsiktigt perspektiv torde situationen komma att förändras nämnvärt. Det sammanhänger med att hemsidor med mera i allt större utsträckning görs med befintlig personal och därför är risken stor att utbildning mot dessa yrken leder till arbetslöshet. 22