Arbetsförmedlingen och arbetskraftsförmedlingen. missbedömd eller dömd att misslyckas?

Transkript

1 Arbetsförmedlingen och arbetskraftsförmedlingen missbedömd eller dömd att misslyckas? Axel Cronert, Uppsala universitet, 12 oktober 2015

2 Huvudbudskap Ingen ofra nkomlig motsaẗtning mellan AFs tre huvuduppdrag: matchning, kontroll, rusta utsatta AFs roll minskar bland de starkare samt de allra mest utsatta grupperna av arbetsso kande Inget lika tydligt substitut till AF fo r arbetsgivare Rekryteringar tycks bli allt mer resurskra vande Matchningseffektiviteten fo rsa mras i ba gge a ndar av arbetsmarknaden Kan finnas vinster i att korta vakanstider, o ka sto d till de mest utsatta, och matcha starkare grupper raẗt O verva g att ge AF sta rkt mandat att korta vakanstider och arbeta med starkare grupper av arbetsso kande

3 Presentation 12 oktober Empiri Har Arbetsförmedlingen (AF) blivit en marknad för citroner? Teori Om AFs tre funktioner som arbetsmarknadsintermediär Policy Antaganden som rättfärdigar ett offentligt åtagande Förslag för en bredare målgrupp och förstärkt fokus på vakansfyllnad Diskussion

4 DN Åsikt: AF dömd att misslyckas Från arbetssökandesidan: Nästan alla jag känner gör som jag gjorde, sökte jobb på eget bevåg utan inblandning av Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen kunde inte hjälpa mig mer än att be mig fortsätta att söka jobb. Kontakten med arbetsförmedlingen upplevs som oerhört ineffektiv. / / Det kan inte vara en slump att Arbetsförmedlingen är en av de mest impopulära myndigheterna år efter år. / / Varför lyckas Skatteverket men inte Arbetsförmedlingen? Från arbetsgivarsidan: Det verkade som att jobbannonser där vara inlagda för syns skull. Responsen var lika med noll från arbetsgivarna / / Ur Eric Björklöf: Lägg ner Arbetsförmedlingen. DN Åsikt 20 augusti 2015

5 Det dubbelsidiga informationsasymmetriproblemet (Larsen & Vesan) Teori: Dubbelsidig misstro mot AFs potential att vara effektiv mellanhand AF föreslår alltid de svagaste arbetssökandena Begränsat stöd till, och kontroll av, starkare sökanden Informella kontakter löser asymmetrier bättre Hypotes: Ond spiral => Enbart de sämsta jobben och de svagaste arbetssökandena finns hos AF Policyimplikation: Frigör AF från matchningsuppdraget

6 Enbart de mest utsatta arbetssökandena hos AF?

7 Poolen inskrivna har blivit mer utsatt Högre andel unga, utrikesfödda, sökande till enklare jobb än för ca 10 år sedan, också vid kontroll för hur arbetskraften har förändrats Sjunkande inskrivningsgrad bland AKUarbetslösa, särskilt bland högutbildade Låg och minskande andel sysselsatta sökande Växande andel med sårbarhet för statistisk diskriminering (högst förgymnasial utbildning, utrikes född, ålder <25 eller >50) Många söker hos AF på egen hand men färre är inskrivna och därmed matchningsbara

8 Vad kan förklara utvecklingen? 1. Sjukförsäkrings- och etableringsreformen?

9 Vad kan förklara utvecklingen? 1. Sjukförsäkrings- och etableringsreformen? 2. Svårare att kvalificera sig för ersättning?

10 Vad kan förklara utvecklingen? 1. Sjukförsäkrings- och etableringsreformen? 2. Svårare att kvalificera sig för ersättning? 3. Förtroendetapp pga. obalans i stöd och krav?

11

12 Vad kan förklara utvecklingen? 1. Sjukförsäkrings- och etableringsreformen? 2. Svårare att kvalificera sig för ersättning? 3. Förtroendetapp pga. obalans i stöd och krav? 4. AF hålls ansvarig för arbetsmarknadsutfall?

13 Vad kan förklara utvecklingen? 1. Sjukförsäkrings- och etableringsreformen? 2. Svårare att kvalificera sig för ersättning? 3. Förtroendetapp pga. obalans i stöd och krav? 4. AF hålls ansvarig för arbetsmarknadsutfall? 5. Konkurrens från andra förmedlingsaktörer?

14 Ökad fragmentisering av arbetssökandes sökande och stöd Yngre vuxna och högutbildade söker online på egen hand stöds av trygghetsorganisationer, som kan tänkas få ökad betydelse Bemanningsbranschen vanlig kanal bland unga och utrikes födda arbetslösa Arbetsförmedlingen nischad mot sårbara grupper Kompletterande aktörer ger större spridning av arbetssökande Kommunal arbetsmarknadspolitik växer för dem med svagast ställning

15 Enbart de sämsta jobben hos AF?

16 Överrepresentation av attraktiva jobb hos AF Överrepresentation på yrkesnivå Kvot: (Andel av nyanmälda platser hos AF / Andel av pågående anställningar i ekonomin) Bättre yrken är överrepresenterade Sjukskrivningsdagar, nöjdhetstal, lön och kvalifikationsnivå Överrepresentationen av dessa egenskaper har ökat under det senaste decenniet

17

18 Samtidigt tycks AF tappa viss mark bland rekryterande arbetsgivare Marknadsandelen av lediga platser har ökat Minskande andel av arbetsgivarna som nyttjar AF (Riksrevisionen, Svenskt Näringsliv) Minskande andel som ber om sökandeförslag Arbetsgivare med bättre jobb tycks mindre benägna att be AF om förslag på sökande Minskande andel som har AF som enda kanal

19 Vad kan förklara utvecklingen? 1. Avskaffad anmälningsplikt?

20 Vad kan förklara utvecklingen? 1. Avskaffad anmälningsplikt? 2. Ökad oro för överhopning av ansökande?

21

22 Vad kan förklara utvecklingen? 1. Avskaffad anmälningsplikt? 2. Ökad oro för överhopning av ansökande? 3. Dåliga matchningar från arbetsförmedlarna?

23

24 Vad kan förklara utvecklingen? 1. Avskaffad anmälningsplikt? 2. Ökad oro för överhopning av ansökande? 3. Dåliga matchningar från arbetsförmedlarna? 4. AF nischad mot krympande branscher?

25 Arbetsförmedlingens marknadsandel av lediga platser 2013 (A-N) Samtliga i avdelningar A-N (A) Företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske (B+C) Tillverknings- och utvinningsindustri (D+E) Företag inom energi och miljö (F) Byggindustri (G) Handel; serviceverkstäder för motorfordon (H) Transport- och magasineringsföretag (I) Hotell och restauranger (J) Informations- och kommunikationsföretag (K) Kreditinstitut och försäkringsbolag m.m. (L) Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare (M+N) Juridik, ekonomi, vetenskap, teknik; 0% 20% 40% 60% 80% 100%120%140%160%

26 Vad kan förklara utvecklingen? 1. Avskaffad anmälningsplikt? 2. Ökad oro för överhopning av ansökande? 3. Dåliga matchningar från arbetsförmedlarna? 4. AF nischad mot krympande branscher? 5. Konkurrens från andra förmedlingsaktörer?

27 Fragmentisering av arbetsgivarna? Onlinetjänster har ännu inte revolutionerat rekryteringsförfarandena Trygghetsorganisationer och fack ännu marginella inom rekrytering Bemannings- och rekryteringsbranscherna växer men vad ersätter de? Kompletterande aktörer många men ofta små och lika hur påverkar de sökkostnaderna?

28 Sammanfattning Stöd för beskrivningen på arbetssökandesidan Men inte på grund av enbart dåliga jobb hos AF Utan snarare på grund av brist på stöd, och på grund av substituerande aktörer Mer blandad bild vad gäller arbetsgivarsidan Men inte på grund av starka skäl för misstro mot arbetsförmedlarna => ingen motsättning mellan AFs olika uppdrag Andra aktörer inte lika självklara substitut

29 Teori: AF som arbetsmarknadsintermediär

30 Arbetsmarknadsintermediärer Aktörer och institutioner som träder in mellan arbetsgivare och arbetssökande för att underlätta informationsspridning eller konfliktlösning, eller påverka hur grupperna matchas till varandra Funktioner 1. Sänka sökkostnader för arbetsgivare och arbetssökande 2. Minska informationsasymmetrier på arbetsmarknaden 3. Korrigera för marknadsmisslyckanden i allokering av arbetskraft

31 Sänka sökkostnader Information är kostsam att samla in men billig att sprida => effektiviseringspotential Info om lediga jobb och arbetssökande kan ha positiva externaliteter På en två-sidig marknad gynnas säljare och köpare av att de använder samma plattform => koncentration Hur påverkas arbetsgivarna av ny mångfald av aktörer?

32 Minska informationsasymmetrier Säljare och köpare kan utnyttja sitt informationsövertag => utrymme för garantier och trovärdiga mellanhänder. Skolbetyg, provanställningar, Glassdoor, rekryteringsstöd, gemensamma bekanta, bemanningsföretag, arbetsförmedlare, m.m. Mellanhänder kan minska statistisk diskriminering

33 Korrigera allokeringsmisslyckanden Enskilda aktörers beslut inte alltid samhällsekonomiskt effektiva Kan motivera att subventionera vissa mindre resursstarka grupper av arbetssökande Kan också motivera att särskilt hjälpa vissa arbetsgivare att fylla svårtillsatta vakanser Risk för undanträngningseffekter och att försinka strukturomvandling

34 AFs uppdrag i dessa termer? Ur instruktionen (SFS 2007:1030): effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden motverka diskriminering aktivt inhämta information om lediga arbeten (samt det om kontroll och anvisning i lag 1997:238) Ur tidigare styrdokument (Regleringsbrev 2006): korta vakanstiden för lediga arbeten de arbetsmarknadspolitiska programmen skall bidra till att motverka brist på arbetskraft

35 Policy: Hur förändra AFs uppdrag?

36 Trender i rekrytering och matchning Rekryteringarna blir inte fler men de tar allt längre tid och tycks bli alltmer kostsamma Urvalsrekrytering har ökat från 19 % till 24 % sedan 2006 Personaltjänstemän/yrkesvägledare i privat sektor 50 % fler sedan 2005 ( > ) Intervjuer/test bland arbetslösa har ökat från 0,7 % till 2,2 % sedan 2003 Växande matchningsproblem i bägge ändar av arbetsmarknaden

37 Växande matchningsproblem i bägge ändar av arbetsmarknaden VAKANSTAL ARBETSLÖSHET

38 Antaganden om samhällsekonomisk effektivitet Samhället kan vinna på att rikta resurser mot att underlätta för arbetsgivare att hitta personer åt lediga jobb som är svåra att fylla, om en vakans fylls snabbare än den hade kunnat göra utan åtagandet att hitta jobb åt personer som har särskilt svårt att fa ett arbete, om en person med svag ställning på arbetsmarknaden kommer i arbete i stället för någon som har motsvarande kompetens men som i övrigt har bättre förutsättningar att hitta ett jobb att vissa personer som har mindre svårt att fa ett arbete ska kunna få hjälp i sitt jobbsökande, om komplementariteten mellan jobbets egenskaper och den anställdes egenskaper kan stärkas

39 Antaganden om komplementaritet mellan insatser Insatser för att hitta jobb åt personer som har särskilt svårt att få ett arbete underlättas av att Arbetsförmedlingen samtidigt riktar insatser mot att korta vakanstider Insatser för att korta vakanstider underlättas i sin tur av att Arbetsförmedlingen samtidigt riktar insatser mot dem som har mindre svårt att få ett arbete

40 Om dessa antaganden stämmer Bör Arbetsförmedlingen ges ett stärkt mandat att korta vissa vakanstider 1. Tillgängliggör mer information om fler arbetssökande 2. Minska regelstyrning av arbetsförmedlarna 3. Stärk bristyrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning att rikta sig mot fler målgrupper 1. Slå vakt om Platsbankens ställning 2. Stärk AFs band till utbildningsväsendet 3. Överväg att främja kompetensutveckling via AF istället för trygghetsorganisationerna 4. Se över kraven på jobbsökaraktivitet

41 Tack!

42 Extra slides

43 Också i rapporten Kartläggning av trygghetsorganisationer 2013 Kostnader, deltagare (stock + inflöde), nyckeltal Kommunal arbetsmarknadspolitik Besöksstatistik på Platsbanken och söksajter AFs marknadsandel sedan 2000 i sex sektorer Yrkesegenskaper m.m. hos inskrivna sökande Sökaktivitet, anvisningar m.m. ca Sökandes skäl till missnöje med AF

44 Vilka rekryteringar kommer till stånd efter information från AF? Den sökande Tips från förmedlare + yngre än 25 + kortare utbildning + utrikes född Platsbanken + yngre än 35 + längre utbildning Jobbet + Har inte inneburit flytt + Har inte inneburit veckopendling + tillsvidare + Har inneburit flytt + deltid + tillsvidare Resultat från logistisk regressionsanalys, n = I jämförelse med samtliga 10 rekryteringskanaler. Population: inskrivna arbetslösa som lämnat AF för reguljärt arbete. Arbetsförmedlingens lämnatundersökning.

45 Trender i rekrytering och matchning

46 Rekryteringarna blir inte fler 35% 30% 25% 20% 15% 10% Jobbytare som andel av sysselsättningen Nyanställningsgrad Överskottsrörlighet 5% 0%

47 men de tar allt längre tid 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 Rekryteringstid Linear (Rekryteringstid) 0,2 0,1 0

48 men de tar allt längre tid 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Rekryteringstid Vakansgrad Linear (Rekryteringstid) Linear (Vakansgrad) 0,1 0

49 och tycks bli allt mer kostsamma Urvalsrekrytering har ökat från 19 % till 24 % sedan 2006 Personaltjänstemän/yrkesvägledare i privat sektor 50 % fler sedan 2005 ( > ) Intervjuer/test bland arbetslösa har ökat från 0,7 % till 2,2 % sedan 2003 Högutbildade anställda enbart upp 12 % sedan 2005 (+18% sedan 2001)

50 Växande matchningsproblem i bägge ändar av arbetsmarknaden VAKANSTAL ARBETSLÖSHET

51 Växande matchningsproblem i bägge ändar av arbetsmarknaden VAKANSTAL ARBETSLÖSHET

52 Växande arbetskraftsbrist i högkvalificerade yrken

53

54

55 Marknadsandel i sex branscher, % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Byggverksamhet Jordbruk, skogsbruk, fiske Tillverkning och utvinning, energi och miljö % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hotell- och restaurang Parti- och detaljhandel Transport

56 Från arbetssökandesidan: Enbart de svagaste arbetssökande hos AF? (2) Inskrivna hos Arbetsförmedlingen 50% 50% Sårbarhet för statistisk diskriminering % 40% 35% 45% 40% 35% % 25% 20% 15% 10% 5% 0% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Sökande i arbete utan stöd (v. axel) Ingen grund varav ombytessökande (v. axel) En grund Sökande i arbete utan stöd som andel av samtliga inskrivna (h. axel) Två grunder Tre grunder