Mobil närvård Västra Götaland. Nätverksträff 29 november 2017

Transkript

1 Mobil närvård Västra Götaland Nätverksträff 29 november 2017

2 Dagens agenda Fika Välkomna och information läget inom Mobil närvård Karin Fröjd Resultat från följeutvärderingen Delrapport 2 Frågor/svar/synpunkter Dag Norén & Anna Segerberg Palliativ vård inom Mobil närvård Socialstyrelsens nya mål och web-utbildning Maria Johansson, Maria Calissendorff & Carina Mannefred Samverkan med palliativa team ett exempel från Mobil närvård i Lidköping Gruppdiskussioner - palliativ vård inom Mobil närvård Kort återkoppling från gruppdiskussionerna Lunch Från projekt till verklighet erfarenheter och tankar Ulf Andersson f.d. Memeologen Västerbotten Fika och gruppdiskussioner Från projekt till verklighet återkoppling från gruppdiskussioner Sammanfattning av dagens möte och information kring fortsatta aktiviteter inom breddinförandet av Mobil närvård Avslutning

3 Mobil närvård Karin Fröjd

4 Kort nulägesrapport Mobil närvård

5 Täckningsgrad Mobilt närsjukvårdsteam, NSVT Uppdaterad: Närsjukvårdsteamet vänder sig till individer med omfattande behov av vård- och omsorg på slutenvårdsnivå. Målgruppen är individer med multisjuklighet i instabilt läge som kräver specialistkompetens, med behov av samverkan mellan kommunens hemsjukvård, primärvård och slutenvård. NU-sjukvården kommer att starta närsjukvårdsteam under 2018 SU har ett team på SU/Mölndal, startat ett team på SU/Östra i november Och SU/Sahlgrenska ansöker inom kort

6 Täckningsgrad 2017 Mobil hemsjukvårdsläkare Uppdaterad: Mobil hemsjukvårdsläkare har sin organisatoriska hemvist på vårdcentralen och vårdar individer som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård med ett långvarigt och komplext behov av vård som kräver att vården ges i hemmet. Det finns mobila hemsjukvårdsläkare i alla kommuner och stadsdelar förutom Gullspång, Lundby, Mölndal, Östra Göteborg och Öckerö

7 Hemsjukvårdsläkare finansieras via KoK-boken fr o m 2018 Arbetet bör bedrivas i samverkan mellan flera vårdcentraler och ska beskrivas i närområdesplanen Arbetssätt och organisation ska beskrivas i samverkansavtal som upprättas mellan vårdcentral och kommun Tilldelning av medel per vårdcentral bygger på antal listade 65 år och äldre, ACG, socioekonomi och avstånd

8 Mobil närvård 2018 Lokala styrgrupper övertar ansvaret för förvaltning och utveckling av mobil närvård/hemsjukvårdsläkare Projektledare/koordinatorer stödjer övergången från projekt till ordinarie verksamhet Uppföljning av samverkansavtalet, avvikelsehantering och stödja samverkan mellan de olika mobila team Närsjukvårdsteamen stöds med projektmedel även 2018 Uppdragsbeskrivning och ersättningsmodell håller på att tas fram Fortsatt regionalt stöd för projektledare och de mobila team projektledar-, hemsjukvårdsläkar-, närsjukvårdsteams- och nätverksträffar VVG är regional styrgrupp, projektet ingår i Omställning/Nära vård Översyn av de palliativa teamen

9 Projektledarnas övergripande uppdrag Stödja övergången från projekt till ordinarie vård för Mobil närvård/hemsjukvårdsläkare Stödja projekten för närsjukvårdsteamen Stödja samverkan mellan de olika delarna av mobil närvård Skapa nätverk med viktiga kontaktpersoner (koordinatorer enl. Skaraborg) inom kommunal HoS, vårdcentral och sjukhus Stödja lokal/delregional vårdsamverkan/styrgrupp att utveckla mobil närvård

10 samt Projektledare/koordinator ska även framöver arbeta på uppdrag av NOSAM eller annan lokal styrgrupp. Projektledare/koordinator kommer bland annat att arbeta med samverkansrutiner, avvikelsehanteringen och uppföljning av samverkansavtal och närområdesplaner. Projektledare/koordinator samlar in data för utvärdering Projektledarna/koordinatorer kommer även under 2018 att få möjlighet att delta i gemensamma möten, utbildningar och nätverksträffar. Fortsatt projektmedel för projektledare/koordinatorer 2018 = 2017

11 Mobil närvård Västra Götaland Hur går det med samverkan i projekten? Resultat från följeutvärderingen, Delrapport 2 Nätverksträff, 29 november 2017 Dag Norén & Anna Segerberg

12 Arbetsmodell för följeutvärderingen Fokus på framgångsfaktorer för samordning av välfungerande arbetssätt Genomförandekraft & utveckling Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Kontinuerligt lärande Organisation Målgruppen och patientperspektivet Planering, ledning och uppföljning Samverkan dagligen Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Löpande resultat

13 Arbetsmodell för följeutvärderingen Fokus på framgångsfaktorer för samordning av välfungerande arbetssätt Generellt anses resultaten som goda för projekt som kommit framåt i samarbetet Genomförandekraft & utveckling Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Inriktningen (med Mobil närvård) är ett styrkeområde, anses som rätt väg att gå Kontinuerligt lärande Organisation Målgruppen och patientperspektivet Planering, ledning och uppföljning Samverkan dagligen Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Löpande resultat

14 Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Vikten av att se denna samverkansplanering som en investering Finns en tätare samverkan underlättas den viktiga identifieringen betydligt Genomförandekraft & utveckling Organisation Samverkan dagligen Även i mer framgångsrika projekt finns fortfarande en kulturell uppdelning i våra eller era patienter Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Kontinuerligt lärande Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat I flera projekt saknas rutiner för systematisk upptäckt av målgruppen

15 Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Gemensamma Gemensamma utbildningar/ utbildningar/ kunskapsöverföring kunskapsöverföring Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Genomförandekraft & utveckling Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Allt för lite vikt läggs vid att systematiskt stärka inriktningen. Att behålla patientperspektivet och inte backa tillbaka till produktionsorganisationstänkande Kontinuerligt lärande Organisation Att ställa om till öppenhet och tillgänglighet att vara nåbar förbättrar Samverkan användningen av arbetstiden för dagligen alla Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat

16 Samverkanstrappan att komma vidare till ett mobilt närvårdssystem Samtal om hur samverkan ska gå till, olika åsikter, tydligt åtskilda aktörer Samma syn om vart samverkan ska leda till, hur det ska gå till Samarbete för att uppnå gemensamma mål men i huvudsak arbetar varje organisation för sig Samhandling när involverade aktörer agerar och uppfattas som en gemensam aktör KÄLLA: SOU 2006:5, Arne Eriksson, Organisering av regional utvecklingspolitik

17 Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Verklig team-samverkan vs. konsultativa samverkansinsatser Gemensamma utbildningar/ kunskapsöverföring Gränsöverskridande team, ej konsultativa insatser Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Genomförandekraft & utveckling Organisation Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Vissa projekt är på gång att nå Kontinuerligt Gemensamma en rutiner äkta gränsöverskridande för lärande att identifiera målgrupper samverkan ett enda team Målgruppen och patientperspektivet Planering, ledning och uppföljning Gemensamt beslutsstöd och språk Få med alla professionskompetenser som behövs Projektledarens roll och behov av stöd genom koordinatorer Personalrotation Samverkan dagligen Dela arbetsmiljö, gemensamma lokaler Specialisering mot mobila arbetssätt Får inte bli för mycket möten Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Styrgrupp och projektledning i aktiv samverkan kring ledningen Löpande resultat

18 Gemensamma utbildningar/ kunskapsöverföring Gränsöverskridande team, ej konsultativa insatser Identifierade möjligheter/utmaningar Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Genomförandekraft & utveckling Organisation Gemensamt Tecken på att daglig Specialisering Beslutsstödsamverkan Samverkan och ökande mot mobila och språk team-samverkan dagligen utvecklas arbetssätt Få med alla professionskompetenser som behövs för mycket positivt, ökande tillit Får inte bli Personalrotation möten Dela arbetsmiljö, gemensamma lokaler Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Tydliga rutiner för samverkan Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Behålla patientperspektivet gemensamt Vikten av att ha tydliga och delade dokumentationer och rutiner för arbetssätt Kontinuerligt lärande Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat Rätt fokus i projektledningen System/metod för uppföljning och återföring av lärande Välfungerande samverkan operativ ledningsgrupp och styrgrupp Tydliga och kända mål Upprätthålla ett aktivt och gemensamt patientperspektiv

19 Gemensamma utbildningar/ kunskapsöverföring Gränsöverskridande team, ej konsultativa insatser Gemensamt Beslutsstöd och språk Få med alla professionskompetenser som behövs Personalrotation Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Genomförandekraft & utveckling Organisation Samverkan dagligen Dela arbetsmiljö, gemensamma lokaler Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Specialisering mot mobila arbetssätt Får inte bli för mycket möten Tydliga rutiner för samverkan Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Behålla patientperspektivet gemensamt Stora variationer i komplexitet och inflytande för projektledaren. Kontinuerligt lärande Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat Rätt fokus i projektledningen Projektledarrollen kan ofta vara utsatt och händelsestyrd dag för dag System/metod för uppföljning och återföring av lärande Välfungerande samverkan operativ ledningsgrupp och styrgrupp Tydliga och kända mål Behov av stärkt ledarstöd gnm styrgrupp och operativ ledningsgrupp.men komplexitet är inte avgörande för att uppnå god samverkan i ledningen

20 Följeutvärderingen november 2017 vad kan vara viktigt att hantera nu? Målgruppen och patientperspektivet Tydliga tidsbesparingar för verksamheterna med bilden av gemensamma patienter Skapa mer samsyn om målgruppen Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Undvik att backa tillbaka till produktionsorganisationstänkande Fortsätt att stärka och odla inriktningen Organisation När verklig teamsamverkan nås kommer de riktigt goda resultaten Satsa ännu mer på att säkra den sömlösa samverkansmodellen Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Ett nära patientperspektiv och delad arbetsmiljö i vardagen bereder vägen Kartlägg samverkan kring patienterna och utveckla rutiner i det dagliga Planering, ledning och uppföljning Strategiskt stöd och mandat samt lärande behövs det mer av Intensivare stöd från styrgrupper och mer fokus på uppföljning som skapar lärande

21 Palliativ vård inom Mobil närvård Socialstyrelsens nya mål samt web-utbildning Maria Johansson/Maria Calissendorff & Carina Mannefred

22 Carina Mannefred, utvecklingsledare

23 Bakgrund

24 Var dör människor? 1 % av befolkningen dör varje år % är förväntade dödsfall Drygt 90 % av de döende vårdas inom den allmänna palliativa vården

25 Varför? Jämlik vård Kunskapsbaserad vård Patient- och närståendeperspektiv

26 Vinst för medarbetaren Kompetenshöjning Ökad medvetenheten Trygghet i att möta patienter i livets slut

27 För vem? sjukhusen i VGR primärvården 49 kommuner privata vårdgivare

28

29

30

31

32 Erbjudande Webbutbildning Arbetsmaterial Workshops

33

34

35 Uppföljning Kunskapskontroll Uppföljning per enhet Svenska palliativregistret Forskning

36 Frågeställningar Hur uppfattas webbutbildningens användbarhet och dess stöd för lärande utifrån eget kompetensbehov? Kan webbutbildningen höja självskattad kompetens hos personal som möter patienter i livets slutskede? 36

37 Slutsatser Fungerande utbildningsform Webbaserad utbildning i palliativ vård är ändamålsenligt

38 Dagsläge VGR 2600 Kommuner 6300 Privata vårdcentraler 22 Privata vårdgivare 163 Webbutbildningen f.n. tillgänglig till 30 juni 2018 Förlängning av avtalet diskuteras

39 Adress till webbutbildningen %3A%2F%2Fvgregion.pingpong.se%2Fshibboleth&return=http s%3a%2f%2fvgregion.pingpong.se%2fshibboleth.sso%2flogi n%3fsamlds%3d1%26target%3dss%253amem%253a32faf9e 4beb6f60876c31a077f6c85d03db9cfa5263d283fad31b24d

40 CHECKLISTA PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Regionalt nätverksmöte mobil närvård

41 ATT TÄNKA PÅ OMVÅRDNAD SYMTOMLINDRING Regionalt nätverksmöte mobil närvård

42 Beställ checklistan här

43

44 Socialstyrelsens nationella målnivåer för palliativ vård i livets slutskede Regionalt nätverksmöte mobil närvård

45 Indikatorer Täckningsgrad Svenska Palliativregistret Två eller fler inskrivningar i slutenvården de sista 30 dagarna i livet Förekomst av trycksår (grad 2-4) Dokumenterad individuell vb ordination av ångestdämpande lm. Dokumenterad vb ordination av opiod. Dokumenterad munhälsobedömning. Brytpunktssamtal Smärtanalys och smärtskattning Regelbunden användning av symtomskattningsinstrument Regionalt nätverksmöte mobil närvård

46 26 september 2017 Koncensus för 6 indikatorer lämpade att sätta målvärde på A Munhälsobedömning 90 % B1 Smärtskattning 100 % C Vb opioid sc 98 % D Vb ordination mot ångest sc 98 % E Fri från trycksår 90 % F Brytpunktssamtal 98 % Regionalt nätverksmöte mobil närvård

47 Vad är syftet med målnivåer? Ge hälso- och sjukvården tydliga och mätbara kvalitetsmål att arbeta mot Bidra till att patienter får god och jämlik vård Målnivåerna bör kunna påverka praxis och resursfördelning. Underlätta förbättringsarbetet på lokal/regional nivå Regionalt nätverksmöte mobil närvård

48 Regionalt nätverksmöte mobil närvård

49 Regionalt nätverksmöte mobil närvård

50 Målen är just mål och det krävs tid att komma dit. Målnivåerna måste hela tiden utvärderas och justeras om de ligger för lågt eller för högt. Data hämtas ur palliativa registret därför viktigt med heltäckande registrering Regionalt nätverksmöte mobil närvård

51 Regionalt nätverksmöte mobil närvård

52

53 Samverkan med palliativa team ett exempel från Mobil närvård Karin Fröjd

54 Samverkan mellan hemsjukvårdsläkarteam, närsjukvårdsteam och palliativa team

55 Specialiserad palliativ vård

56 Nationellt vårdprogram palliativ vård RMR palliativ vård Allmän palliativ vård bedrivs inom all vård där svårt sjuka patienter vårdas. Den specialiserade palliativa vården bedrivs av palliativa team och dit remitteras mer komplexa fall. Det finns ett stort behov av kontinuerlig handledning och fortbildning till all personal i palliativ vård.

57 Nationellt vårdprogram palliativ vård RMR palliativ vård Vid varje sjukhus ska ett mobilt specialiserat palliativt team finnas samt vårdplatser för palliativ vård. Enheterna ska också fungera som lokala kompetenscentra gentemot akutsjukvård, primärvård och kommunal hälso-och sjukvård. All palliativ vård ska utföras teambaserat, och inom den allmänna vården ska temporära team skapas kring de palliativa patienterna.

58 Palliativa team - konsultmodellen Teamet (läkare, sjuksköterskor och rehabiliterings personal utgående från sjukhuset) fungerar rådgivande och ibland operativt. Arbetar nära kommunal hemsjukvård och primärvård samt sjukhuset. Vårdansvaret övertas inte. Teamet arbetar kontorstid. Kungälv är ett exempel på modellen.

59 Palliativa team - resursteam Teamet övertar vårdansvaret för patienten efter remiss, men fortfarande arbetar nära övrig vård. Den kommunala hemsjukvården utför omvårdnaden och teamets sjuksköterskor har närmast rollen av kontaktsköterskor. Teamsammansättningen är densamma som i konsultteamet och teamen är verksamma kontorstid. Denna modell arbetar man efter vid SÄS, SKAS, Alingsås och NU-sjukvården.

60 Palliativa team ASIH-modellen Teamet består av läkare och kurator från sjukhuset i nära samarbete med särskilt avdelade kommunala team med sjuksköterskor och rehabiliteringspersonal(asih team). Teamet tar över vårdansvaret för patienten. Teamen fungerar hela dygnet. Jourlinje med palliativ kompetens finns. Modellen finns i Göteborg och Mölndal.

61 Palliativ vård i hemsjukvården Erfarenheter från Lidköping Anna Karlsson

62 Specialiserad palliativ hemsjukvård Likheter mellan närsjukvårdsteam och palliativa team Vården bedrivs i patientens hem eller särskilda boende Teambaserat och personcentrerat arbetssätt Fokus på symtomlindring, livskvalitet, autonomi och trygghet

63 Nyttan med samarbete NSVT och Palliativa teamet: Att vi delar samma fokus kring våra resp. patientgrupper och kan stärka varandra som kollegor i detta arbete Kompetensförsörjning- att vi kan lära av varandra och vara ett stöd i diskussioner kring etiska dilemman Arbetsmiljön att vi kan dela med- och motgångar samt fika tillsammans Palliativa teamet har inspirerat NSVT till att använda Hospice för sina patienter, t ex vid behov av intensiv symtomlindring av patient med terminal hjärtsvikt eller KOL

64 Framtiden Vi skulle gärna samla all mobil verksamhet under samma tak (NSVT - Palliativa teamet Psykiatri Demens - hemsjukvårdsläkare) för att växa som kollegium och hjälpas åt i varandras verksamheter, t ex med medicinska bedömningar från NSVT till Palliativa teamet och avancerad symtomlindring (t ex smärtpumpar) från Palliativa teamet till NSVT.

65 Frågor om samverkan Vilken hjälp kan du som hemsjukvårdsläkare eller som läkare i närsjukvårdsteamet få av det palliativa teamet för dina patienter? Kan du ge exempel på tillfällen när palliativa teamen och närsjukvårdsteam, hemsjukvårdsläkarteam har samarbetat? Hur går det till när palliativa teamet tar över en patient?

66 Diskussion i grupper: Framgångsfaktorer och hinder för fortsatt samarbete i Mobil närvård mellan hemsjukvårdsläkarteam, närsjukvårdsteam och palliativa team? Notera gärna era resultat i utdelad svarsmall

67 Dokumentation - Framgångsfaktorer Lättillgänglighet till läkare Digitalisering Närheten Att de olika teamen delar lokaler leder till samhandling Skapar trygghet kring patienten Bra stöd till sjuksköterskan i kommunen Identifiera palliativa och sköra patienter Engagerade personer Medicinska vårdplaner ( Tillgänglighet och delaktighet Tillåter att samarbeta på OLIKA sätt, lösningar utifrån lokala förutsättningar Mobilitet

68 Dokumentation - Framgångsfaktorer Öppen, tillgänglig Kända, tydliga kommunikationsvägar Kontinuitet med kommunens sköterskor Engagerade projektledare måste få finnas kvar Utgå från patientens behov. Möta de olika cheferna (MAS, enhetschefer, sjukhusledning, VC-chefer) för att lösa behoven Facilitering hos vårdpersonal Bra medicinska vårdplaner Fortsätta med nätverksträffarna Fungerande styrgrupp Tydliga ansvarsområden Alla legitimerade bör kunna skriva vårdbegäran i SAMSA Utbildning, hitta rätt vårdgivare

69 Dokumentation - Framgångsfaktorer Viktigt med samsyn och samarbete Viktigt att alla är med från ledningen i de olika verksamheterna. Fler än läkare i hemsjukvården ger trygghet för läkaren Kunna läsa i respektive journalsystem eller NPÖ Om VVG blir övergripande styrgrupp Fungerande lokala styrgrupper Fördelar om teamen hade legat under samma organisation, t.ex. haft samma journalsysstem Arbeta mot samma mål Alla är med! Gemensam målbild

70 Dokumentation - Hinder Kulturella olikheter Svårt att förändra arbetssätt Primärvårdsnivån är svår, det är ingen som sätter ner foten för arbetssättet. Det finns så många vårdcentraler Pengarna kan styra för mycket i primärvården Svårt med läkarrekrytering i primärvård Prestige hos läkare, vara trygg i läkarrollen Personalomsättning bland kommunens sjuksköterskor Kunskap i slutenvården vad HSV kan göra Ej tillräcklig kontinuitet bland läkare i närsjukvårdsteamet Dålig kunskap om varandras områden Dålig/obefintlig styrning Vi låser oss i våra egna organisationer

71 Dokumentation - Hinder Olika huvudmän svårt med samarbete framförallt närsjukvårdsteam och palliativa team Feltolkning av ekonomin VC anser att det inte blir samma utrymme för samma insatser när projektpengarna försvinner, därför risk för neddragningar Svårt med logistik när vi sitter på olika ställen Samverkansgeneral finns inte Många chefsbyten, samt att det sitter många chefer i ledningsgrupper/styrgrupper som inte kan verksamheten Avsaknad av gemensam journal KoK-boken mindre pengar leder till färre hemsjukvårdsläkare Bättre med särfinansiering än med KoK-boken Dokumentation och sekretess Lättare konsultera, ofta vattentäta skott, kanske hembesök ihop Svårare att samarbete i storstad

72 Dokumentation - Hinder Behov av samsyn HSV-läkare och NSVT i palliativ fas Tydligare kontaktvägar HSV-läkare, NSVT, palliativt team för att göra det enkelt i svåra, akuta situationer för att inte vara ensam För mycket personburet engagemang tar tid att få alla engagerade Svårt att rekrytera läkare Ensamjobb och mycket komplext för läkaren Oklarheter vem som gör vad vid vårdövergångar Jourtiden Tillgänglighet till läkare

73 Från projekt till verklighet - erfarenheter och tankar Ulf Andersson, f.d. Memeologen Västerbotten

74 Från projekt till verklighet erfarenheter och tankar Ulf ANDERSSON f d Memeologen Västerbotten

75 Breakthrough Series / Genombrott En utvecklingsprocess som syftar till att transformera kunskap till praxis. Nätverksstöd, metodstöd, rapportering Identifier a deltagare Förarbete Fokus område Lärande Seminariu m Testperiod A P A P A P S D S D A P S D S D Lärande Seminariu m Testperiod A P A P A P S D S D A P S D S D Lärande Seminariu m Rapport Expertgrupp Förändrin gskoncep t

76 Lärande seminarier - Agenda i fyra block 1. Erfarenhetsutbyte/kunskapsutbyte - kring gjorda tester - tvärgrupper - poster - presentation - föredragning 3. Extern kunskap - presentationer - teorier/hypoteser - förändringar som är testade - patientrelaterad kunskap 2. Förbättringskunskap - förbättringsmodellen - mätsystem - förändringsbeteende - vision - tema 4. Vad gör vi nu? - idédiskussioner/planering i tvärgrupper och team

77 Vår erfarenhet är entydig: Systematiskt förbättringsarbete ger resultat: 18 Väntetider MR Röntgenavdelningen, Skellefteå sjukvård 1100 Väntelista (återbesök + remisspatienter) Kirurgmottagningen Lycksele lasarett Antal veckor Målvärde Patienter (åb+rem) som inte tagits inom tid Patienter (åb+rem)som fått komma inom önskad tid Jan Feb Mar April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Jan Feb nov dec jan feb mars april maj Kvinnokliniken NUS 1000 Väntande till HA-utprovning till hörapparat Hörcentralen ÖNH- Umeå Allmänna väntelistans förändring under Genombrott Antal Antal patienter Antal väntande Jan Juli Jan April Maj Juni Juli 100 Antal väntande 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

78 Efter 10 omgångar och närmare 150 deltagande enheter: 67 % av deltagande enheter uppnår sin målsättning Ca 10 % uppnår målet inom ett år efter avslutat utvecklingsarbete Ca 10 % återfaller inom ett år efter avslutat utvecklingsarbete Ca 30 % uppnår inte påvisbara förbättringar under utvecklingsarbetet. De vanligaste orsakerna anges vara; att chefen inte är med, att läkarna inte är med eller att målet är orealistiskt.

79 Lära, sprida och Lära om! Forum - planera - redovisa - reflektera - besluta Lärande Seminarium Exempel: 1 sjsk/läkare testar 1 vecka Sprida/berätta/redovisa till alla på enheten Sprida till alla deltagande enheter

80 Andel patienter som får komma till läkare inom 7 dagar Tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar 100% 90% 80% 70% 78% 75% 74% 90% 87% 88% 89% 91% 84% 84% 85% 82% 78% 91% 87% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% mars 05 okt 05 mars 06 okt 06 mars 07 okt 07 mars 08 okt 08 mars 09 VLL Riket

81 Spridning vid varje mättillfälle 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0 0,5 Våren ,5 Hösten ,5 Våren ,5

82 Resultat och effekter - Läkemedelsrevisioner Procentuell andel genomförda revisioner Patienter med mer än 10 läkemedel, Medeltal maj oktober januari

83

84 Den innovativa kulturen Belöningar Team Risktagande Resurser Information Verktyg Mål

85 Workshop med 7 vårdcentraler och 4 kliniker 1. Den viktigaste erfarenheten - det finns ett patientfokus i allt vi gör, på ett helt annat sätt i dag 2. Idéerna kommer från de som arbetar närmast patienterna - det skapar verkliga förändringar i mötet med patienten 3. Enkelheten och att arbeta mer med lösningar än problem, lockar 4. Vi har mer KPL (koll på läget) - bättre kunskap om patienternas behov och mer uppföljning av vårt arbete 5. Större kunskap om behovet ger nya infallsvinklar på nödvändiga förändringar 6. Många, små och enkla förändringar kan ge stora effekter för patienter 7. Vi måste fungera tillsammans för att ge patienterna god vård 8. Stöd och återkoppling från ledningen är mycket viktig 9. Förändringsarbetet har haft stor betydelse för arbetsglädje och minskad stress - det är roligt att gå på jobbet igen!

86 Omfattning Omfattning Omfattning Omfattning Utvecklingsmönster A X Mål B X Mål C Tid X Mål D Tid X Mål Tid Tid 86

87 Livskraftig organisation Hur utvecklar vi organisationen utifrån värdegrunden Ständigt Bättre - Patientens alltid först? Patientens väg genom organisationen behöver synliggöras för att vi ska veta om vi blir bättre och för att kunna sätta patientens behov i första rummet. Helhetsperspektivet baseras på patientflöden i motsats till stuprör. Ett Ledarskap utvecklas som agerar utifrån hur flöden fungerar. En kulturell förändring utvecklas som bygger på samverkan över ansvarsgränser. Rätt från mig! I syftet ingår övertygelsen om nödvändigheten i att utgå från ett helhetsperspektiv men genomföra de faktiska förändringarna lokalt och med lokal anpassning. Detta bygger i sin tur på att tillämpa systemtänkande och sammanfaller därmed med den metodik som nämnts ovan

88 Bottom up Designgrupp Strategiskt forum Ledningsgrupper I Hälso- och sjukvård - Systemledare - Medicinskt ansvar - Dagliga ledare - Metodstödjare - Mätning/uppföljning Top down Förändringsteam Förändringsteam Förändringsteam Tillgänglighet Läkemedelshantering Flödes- och schemaöversyn 88

89 Helhetsperspektiv - Angelägen utveckling Strategiskt forum Helhetsperspektiv Översyn av: - Regler - Policies - Stödfunktioner - Feed back Helhetsperspekti v Ambitioner Viljeinriktning Ramar Lokala perspektiv Olika förutsättningar Olika behov Agenda - Tema-struktur - Erfarenhetsutbyte - Feed back - Ny kunskap - Reflektion - Planering Gemensamt perspektiv Gemensamma mål Vad skall/kan vi göra Rigga utvecklingsarbete Sprida ny kunskap Uppföljning Lokalt perspektiv - Angelägen utveckling Lokalt perspektiv Utveckling utifrån lokala förutsättningar

90

91 Bottom up Designgrupp Strategiskt forum Ledningsgrupper I Hälso- och sjukvård - Systemledare - Medicinskt ansvar - Dagliga ledare - Metodstödjare - Mätning/uppföljning Top down Förändringsteam Förändringsteam Förändringsteam Tillgänglighet Läkemedelshantering Flödes- och schemaöversyn

92 Synliggöra flödet. Samverkande komponenter i ett system (Idealized Design / Ideal Modell/Livskraftig organisation, Lean) Population Behov Aktivitet 1 Aktivitet 2 Aktivitet 3 Aktivitet 4 Aktivitet 5 Aktivitet 6 Medarbetare som arbetar med patienter i processen Kompetens, arbetsmiljö, kapacitet, kultur Finansiering, IT, lokaler, utrustning Ledarskap Utfa ll Resultat/Effekt för patienten - Funktionella - Tillfredsställelse - Medicinska - Resursåtgång, kostnad Stödjande processer Uppföljningssystem / Prestationsmönster

93 l Bejaka och hantera komplexa system Hälso- och sjukvårdssystemets beståndsdelar; Idealized Design, Ideal Modell Livskraftig organisation, Lean Tillgänglighet Besök Telefon Internet Flöde kapacitet Hur lyckas vi leverera rätt insats vid rätt tidpunkt? Skapa kontinuitet, visa patienten till rätt vårdgivare i rimlig tid Interaktion Individuellt anpassade möten Alternativa interaktioner Bemötande Patienternas delaktighet Utveckla teamarbetet Samtalsmetodik - kognitivt - motiverande - trygghetsskapande Tillförlitlighet Processorintering - Kunskapsbaserat - Rationellt - Säkert/stabilt - Jämlik - Personcentrerad Göra rätt, varken mer eller mindre Reducera onöda, frigöra tid till värdeskapande insatser. Bejaka och hantera komplexa flöden Söka balansen mellan flexibilitet och standard Livskraft En kultur som bygger på ständiga förbättringar utifrån patienternas behov Självförbättrande system Långsiktigt och engagerat ledarskap Finansiering Systemförståelse; se sin roll/funktion för att hela systemet skall fungera Innovativt klimat Medarbetarutveckling - Personalvisionen - Hälsofrämjande arbetsplats

94 Omfattning Utvecklingsmönster X Mål Tid 94

95 Omfattning Utvecklingsmönster X Mål Strategis kt Forum Tid 95

96 Omfattning Utvecklingsmönster X Mål Strategis kt Forum Tid 96

97 System Dynamics Livskraftig organisation Övergripande ledarskap: Utifrån helhetsperspektiv designa, stödja och följa upp förändringsarbetet. Strategiskt forum /LS / Nätverksledarskap: Forum för övergripande ledare, lokala ledare och idébärare. Sammanlänkar lokala förändringar med helhetsperspektivet. Lokalt ledarskap: mandat och möjlighet att testa förändringar utifrån lokal situation.

98 Omfattning Utvecklingsmönster X Mål Strategis kt Forum Tid 98

99 Kvalitet som lednings- och organisationsstrategi Förändringens tempo Episodisk förändring Lågfrekvent, icke kontinuerlig, intentionsstyrd, linjär. Metaforen;trögrörlig organisation där förändringar inträffar sällan. Förändring avviker från organisatoriskt jämviktsläge. Fryst-tina-frysa Initieras från högre nivå, mer formell, mer avsiktlig och mer störande. Kontinuerlig förändring Ständigt pågående, framväxande, kumulativ Situationsanpassad, grundad i uppdatering av arbetsprocesser och sociala vanor utifrån anpassning till närliggande omgivning. Flera små förändringar genomförs samtidigt och ackumuleras till betydande förändringar Fokus på mikroperspektiv. Dvs verksamhetsnära nivåer och grupper. Uppbyggd på återkommande interaktioner mellan individer, grupper och enheter. Acceptans på att förändring sker konstant Auktoritet mer knuten till uppgift än till position. Kort tid mellan planering och utförande. 99

100 Traditionellt postbyråkratiskt tänkande tilltron till att planering, styrning och kontroll är sättet att åstadkomma effektivitet. Hur verksamheten bäst kan styras och samordnas. Axel Targama Ett alternativ som bygger på att människor kan fås att identifiera sig med organisationen, ta ansvar för den och engagera sig i att göra det som bedöms vara bäst för den. kontroll i stället för förtroende är den grundläggande principen för styrning. förutsätter ett mått av handlingsfrihet och att man själv får välja hur problem skall hanteras. överhetens administrativa experter tänker i förväg ut exakt vad som ska göras och hur det ska göras leder till föreskrifter. det underliggande antagandet är att det råder en intressekonflikt mellan organisation och individ och att det hanteras bäst genom att individen inte ges handlingsutrymme. förutsätter systemtänkande. Dvs. att man inte bara kan sin specifika uppgift utan också är medveten om hur det egna agerandet påverkar verksamheten i övrigt. de administrativa experternas roll förskjuts till att få medarbetarna medvetna om vad verksamheten går ut på, hur olika delar hänger ihop och hur den enskilde på bästa sätt kan bidra till en framgångsrik verksamhet. förutsätter en betoning på lärande och därmed en kompetensutveckling, dvs. att utveckla människors förmåga att hantera arbetets utmaningar. förutsätter en utveckling av informationssystem som underlättar för medarbetarna att skaffa sig underlag för sina ställningstaganden och att följa upp sina insatser. 100

101 101

102 Diskussion i grupper: Framgångsfaktorer för att projekt överlever, implementeras och övergår till ordinarie verksamhet? Notera gärna era resultat i utdelad svarsmall

103 Dokumentation Södra Älvsborg Fortsatt stöd av projektledare för att hålla styrfart Fortsatta nätverksträffar på lokal nivå Koordinatorfunktion/eldsjäl när det inte längre drivs i projektform någon som håller i trådarna och efterfrågar resultat Erfarenhetsutbyten av olika slag för att dela goda idéer Tydligt chefskap som är insatt och vet inriktning för mobil närvård Fråga: Vem ska leda arbetet när projektet är slut och styrgruppen upplöses?

104 Dokumentation - Fyrbodal Goda exempel Vara till nytta Mätbart Projektledare även efter implementering, avvecklas när det fungerar Beslut ska vara tydliga Olika aktörer/vårdgivare alla måste vara med på banan Mötesplatser måste finnas även för ordinarie personal, inte enbart på chefs-/ledarnivå Avvikelsehanteringssystem rapportera följsamhet

105 Dokumentation - Skaraborg Gemensamma forum med kommun, primärvård och sjukhus Lärande nätverk Utbildningar som berör alla organisationerna anordnas gemensamt förutom ekonomisk vinst skapas en vi-känsla och vi lär känna varandra Involvera alla yrkeskategorier i teamet runt individen biståndshandläggare, anhörigstödjare, rehabpersonal, omvårdnadspersonal i kommun etc Gemensamma ledningsgrupper inom Vårdsamverkan Skaraborg strategisk och operativ. Mobil Närvård ingår i ordinarie verksamhet alltså ingen särskild styrgrupp. Utnyttja synergi genom förbättrat samarbete mellan olika mobila team Utvärderingsverktyg även för ekonomi Välfungerande kommunal hemsjukvård som inte är för pressad Mikronätverk Ständigt arbeta med samsyn, delägarskap och att det vi gör utgår från individens behov/situation Introduktion av nya medarbetare och chefer i grundidé, syfte en sorts vaccination Koordinatorer

106 Dokumentation Göteborg gr. 1 Struktur ordning och reda krävs. Hur ska samverkan ske mellan Östra och Mölndals sjukhus? Att inte kommunläkare dras in pga. brist på ekonomiska medel inom primärvården. Ändrar förutsättningarna för mobila närsjukvårdsteamet negativt Samverkan mellan framförallt kommunläkare, hemsjukvårdssjuksköterskor och det mobila närsjukvårdsteamet Effekterna blir i slutenvården i Göteborg SU Östra Mölndal. Kostnad för mobila närsjukvårdsteamet på ANS

107 Dokumentation Göteborg gr. 2 Göra sig oumbärlig för verksamheten Eldsjälar som sprider hopp om att arbetssättet måste fortsätta Att läkare trycker på att arbetssättet måste finnas kvar. Det är en ny patientgrupp som vi måste ta hand om Tillräckligt med läkarbemanning Läkare engagerar sig i ledningen Administrativt stöd Förtydligande om ekonomin i tidigt skede Projektledare som hela tiden jobbar för att arbetet inte stagnerar och har helikopterperspektiv, inte den som aktivt utför arbetet. Projektledare = utvecklingsledare Trycka på delaktighet. Utbilda varandra. Föra ut att detta är viktigt. Cheferna måste fortsätta att tro på detta

108 Dokumentation - SAMLA Samtal samsyn samarbete - samhandling Patientens centrum rätt vårdnivå riva murar Modiga chefer/ledare En naturlig del/avdelning av sjukhuset En naturlig del av vårdsverige Upplevas resurseffektivt för de som arbetar i det, både tid och pengar

109 Kontakt Karin Fröjd, Marianne Alärd,