Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare

Transkript

1

2

3

4 Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare

5 Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt tillsammans med specialistteam och hemsjukvårdsläkare. Vården ges i hemmet och utgår från individens behov. Syftet är att skapa en ökad upplevelse av trygghet och nöjdhet, bättre utnyttjande Mobil av gemensamma resurser samt att hemsjukvårdsläkare minska undvikbar slutenvård. Modellen förutsätter ett väl fungerande samarbete och gemensam ledning mellan kommun, primärvård och sjukhus. Mobilt närsjukvårdsteam Kommunal hemsjukvård och bistånd Mobilt palliativt team Skaraborg nov 2017

6 Mobil närsjukvårdsteam utgår från sjukhusen

7 Täckningsgrad Mobilt närsjukvårdsteam, NSVT Uppdaterad: Närsjukvårdsteamet vänder sig till individer med omfattande behov av vård- och omsorg på slutenvårdsnivå. Målgruppen är individer med multisjuklighet i instabilt läge som kräver specialistkompetens, med behov av samverkan mellan kommunens hemsjukvård, primärvård och slutenvård. NU-sjukvården kommer att starta närsjukvårdsteam under 2018 SU har ett team på SU/Mölndal, startat ett team på SU/Östra i november Och SU/Sahlgrenska ansöker inom kort

8 Närsjukvårdsteam 2018 Fortsatt finansiering med projektmedel (via HSNÖ) Ta fram beskrivning av ett VGR-gemensamt grunduppdrag Behov av specialistkompetens Akuta insatser och vårdansvar Samverkan med övriga delar i mobil närvård Ersättningsmodell som bygger på grunduppdraget Skaraborg nov 2017

9 Mobila hemsjukvårdsläkare 2018

10 Mobila hemsjukvårdsteam Alla vuxna patienter med omfattande vård- och omsorgsbehov inskrivna i hemsjukvård bör erbjudas mobilt hemsjukvårdsteam. Teambaserad, personcentrerad och proaktiv vård i patientens hem. Läkare från vårdcentral, sköterska och vid behov fysioterapeut och arbetsterapeut från kommunal hsv, samt vid behov hemtjänstpersonal Bygger på samverkan mellan vårdcentral och kommunal hälso- och sjukvård, samt socialtjänst. Skaraborg nov 2017

11 Täckningsgrad 2017 Mobil hemsjukvårdsläkare Uppdaterad: Mobil hemsjukvårdsläkare har sin organisatoriska hemvist på vårdcentralen och vårdar individer som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård med ett långvarigt och komplext behov av vård som kräver att vården ges i hemmet. Det finns mobila hemsjukvårdsläkare i alla kommuner och stadsdelar förutom Gullspång, Lundby, Mölndal, Östra Göteborg och Öckerö

12 Hemsjukvårdsläkare finansieras via KoK-boken fr o m 2018 Arbetet bör bedrivas i samverkan mellan flera vårdcentraler Arbetssätt och organisation ska beskrivas i närområdesplanen Samverkansavtal ska upprättas mellan vårdcentral och kommun Tilldelning av medel per vårdcentral bygger på antal listade 65 år och äldre, ACG, socioekonomi och avstånd Skaraborg nov 2017

13 Krav på Mobila hemsjukvårdsteam som ska beskrivas i närområdesplanen och i samverkansavtalet Teambaserad personcentrerad hemsjukvård med läkare från VC och sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och undersköterska från kommunal HSV Möjlighet till direktkontakt per telefon mellan sjuksköterska (HSV) och läkare (VC) Akuta hembesök senast nästkommande vardag Hemsjukvårdsläkaren är patientens fasta vårdkontakt Proaktivt arbetssätt t ex, läkemedelsgenomgångar, vårdplan, SIP, riskbedömning, anhörigstöd Samverkan med närsjukvårdsteam och palliativa team Skaraborg nov 2017

14 Förslag till uppföljning Uppföljning av samverkansavtal och närområdesplan kvartalsvis Årsrapport om hur arbetet har genomförts Antal teamhembesök (öka) samt andel hemsjukvårdspatienter som har fått minst 2 teamhembesök/år (öka) Indikatorer från handlingsplanen Det goda livet för de mest sjuka äldre Fördjupad läkemedelsgenomgång (öka) Vårdplan/SIP/medicinsk vårdplan (öka) Brytpunktssamtal (Palliativregistret) (öka) Två eller fler inskrivningar den sista månaden i livet (KOLADA)(minska) Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar (VEGA?)(minska) Skaraborg nov 2017

15 Mobil närvård 2018 Lokala styrgrupper övertar ansvaret för förvaltning och utveckling av mobil närvård/hemsjukvårdsläkare Projektledare/koordinatorer stödjer övergången från projekt till ordinarie verksamhet Uppföljning av samverkansavtalet, avvikelsehantering och stödja samverkan mellan de olika mobila team Fortsatt regionalt stöd för projektledare och de mobila team projektledar-, hemsjukvårdsläkar-, närsjukvårdsteams- och nätverksträffar VVG är regional styrgrupp, projektet ingår i Omställning/Nära vård Översyn av de palliativa teamen Skaraborg nov 2017

16 Projektmedel och ersättning 2018 Skaraborg Projektmedel ,7 hemsjukvårdsläkare (10,1 mkr) Närsjukvårdsteam 2,6 läkare, 5,2 ssk (HSNÖ) 2,6 projektledare (HSNÖ) Preliminär Kokboksersättning ,2 hemsjukvårdsläkare (ca 13,8 mkr) Närsjukvårdsteam och projektledare som 2017 (ca 7 mkr HSNÖ) Skaraborg nov 2017

17 .efter 2018 Utvärdering av hela breddinförandeprojektet Följeutvärdering Forskning Högskolan i Skövde och Chalmers (CHI) Samarbete med FoU i Väst för gemensam utvärdering av sammanhållen vård Utveckling av mobil vård för flera patientgrupper Lokal och delregional vårdsamverkan tar ett gemensamt fast ansvar för förvaltning och utveckling av mobila vårdformer Skaraborg nov 2017

18 Mobil närvård Västra Götaland Hur går det med samverkan i projekten? Resultat från följeutvärderingen, Delrapport 2 Nätverksträff, 29 november

19 Arbetsmodell för följeutvärderingen Fokus på framgångsfaktorer för samordning av välfungerande arbetssätt Genomförandekraft & utveckling Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Kontinuerligt lärande Organisation Målgruppen och patientperspektivet Planering, ledning och uppföljning Samverkan dagligen Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Löpande resultat

20 Arbetsmodell för följeutvärderingen Fokus på framgångsfaktorer för samordning av välfungerande arbetssätt Generellt anses resultaten som goda för projekt som kommit framåt i samarbetet Genomförandekraft & utveckling Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Inriktningen (med Mobil närvård) är ett styrkeområde, anses som rätt väg att gå Kontinuerligt lärande Organisation Målgruppen och patientperspektivet Planering, ledning och uppföljning Samverkan dagligen Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Löpande resultat

21 Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Genomförandekraft & utveckling Organisation Samverkan dagligen Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Kontinuerligt lärande Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat

22 Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Finns en tätare samverkan underlättas den viktiga identifieringen betydligt Genomförandekraft & utveckling Organisation Samverkan dagligen Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Kontinuerligt lärande Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat I flera projekt saknas rutiner för systematisk upptäckt av målgruppen

23 Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Vikten av att se denna samverkansplanering som en investering Finns en tätare samverkan underlättas den viktiga identifieringen betydligt Genomförandekraft & utveckling Organisation Samverkan dagligen Även i mer framgångsrika projekt finns fortfarande en kulturell uppdelning i våra eller era patienter Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Kontinuerligt lärande Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat I flera projekt saknas rutiner för systematisk upptäckt av målgruppen

24 Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Gemensamma utbildningar/ kunskapsöverföring Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Genomförandekraft & utveckling Organisation Samverkan dagligen Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Kontinuerligt lärande Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat

25 Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Gemensamma utbildningar/ kunskapsöverföring Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Genomförandekraft & utveckling Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Allt för lite vikt läggs vid att systematiskt stärka inriktningen. Kontinuerligt lärande Organisation Samverkan dagligen Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat

26 Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Gemensamma utbildningar/ kunskapsöverföring Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Genomförandekraft & utveckling Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Allt för lite vikt läggs vid att systematiskt stärka inriktningen. Att behålla patientperspektivet och inte backa tillbaka till produktionsorganisationstänkande Kontinuerligt lärande Organisation Samverkan dagligen Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat

27 Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Gemensamma utbildningar/ kunskapsöverföring Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Genomförandekraft & utveckling Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Allt för lite vikt läggs vid att systematiskt stärka inriktningen. Att behålla patientperspektivet och inte backa tillbaka till produktionsorganisationstänkande Kontinuerligt lärande Organisation Att ställa om till öppenhet och tillgänglighet att vara nåbar förbättrar Samverkan användningen av arbetstiden för dagligen alla Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat

28 Tankeskiftet omställningen, paradigmskiftet

29 Samverkanstrappan att komma vidare till ett mobilt närvårdssystem Samtal om hur samverkan ska gå till, olika åsikter, tydligt åtskilda aktörer Samma syn om vart samverkan ska leda till, hur det ska gå till Samarbete för att uppnå gemensamma mål men i huvudsak arbetar varje organisation för sig Samhandling när involverade aktörer agerar och uppfattas som en gemensam aktör KÄLLA: SOU 2006:5, Arne Eriksson, Organisering av regional utvecklingspolitik

30 Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Gemensamma utbildningar/ kunskapsöverföring Gränsöverskridande Genomförandekraft & utveckling team, ej konsultativa insatser Organisation Gemensamt beslutsstöd och språk Få med alla professionskompetenser som behövs Personalrotation Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Samverkan dagligen Dela arbetsmiljö, gemensamma lokaler Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Specialisering mot mobila arbetssätt Får inte bli för mycket möten Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Kontinuerligt lärande Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat

31 Verklig team-samverkan vs. konsultativa samverkansinsatser Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Gemensamma utbildningar/ kunskapsöverföring Gränsöverskridande team, ej konsultativa insatser Gemensamt beslutsstöd och språk Få med alla professionskompetenser som behövs Personalrotation Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Genomförandekraft & utveckling Organisation Samverkan dagligen Dela arbetsmiljö, gemensamma lokaler Får inte bli för mycket möten Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Specialisering mot mobila arbetssätt Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Vissa projekt är på gång att nå Kontinuerligt Gemensamma en rutiner äkta gränsöverskridande för lärande att identifiera målgrupper samverkan ett enda team Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat

32 Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Verklig team-samverkan vs. konsultativa samverkansinsatser Gemensamma utbildningar/ kunskapsöverföring Gränsöverskridande team, ej konsultativa insatser Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Genomförandekraft & utveckling Organisation Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Vissa projekt är på gång att nå Kontinuerligt Gemensamma en rutiner äkta gränsöverskridande för lärande att identifiera målgrupper samverkan ett enda team Målgruppen och patientperspektivet Planering, ledning och uppföljning Gemensamt beslutsstöd och språk Få med alla professionskompetenser som behövs Projektledarens roll och behov av stöd genom koordinatorer Personalrotation Samverkan dagligen Dela arbetsmiljö, gemensamma lokaler Specialisering mot mobila arbetssätt Får inte bli för mycket möten Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Styrgrupp och projektledning i aktiv samverkan kring ledningen Löpande resultat

33 Gemensamma utbildningar/ kunskapsöverföring Gränsöverskridande Genomförandekraft & utveckling team, ej konsultativa insatser Organisation Gemensamt Beslutsstöd och språk Få med alla professionskompetenser som behövs Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Personalrotation Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Samverkan dagligen Dela arbetsmiljö, gemensamma lokaler Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Specialisering mot mobila arbetssätt Får inte bli för mycket möten Tydliga rutiner för samverkan Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Behålla patientperspektivet gemensamt Kontinuerligt lärande Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat Rätt fokus i projektledningen System/metod för uppföljning och återföring av lärande Välfungerande samverkan operativ ledningsgrupp och styrgrupp Tydliga och kända mål

34 Gemensamma utbildningar/ kunskapsöverföring Gränsöverskridande Genomförandekraft & utveckling team, ej konsultativa insatser Organisation Gemensamt Tecken på att daglig Specialisering Beslutsstödsamverkan Samverkan och ökande mot mobila och språk team-samverkan dagligen utvecklas arbetssätt Få med alla professionskompetenser som behövs för mycket positivt, ökande tillit Får inte bli Personalrotation möten Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Dela arbetsmiljö, gemensamma lokaler Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Tydliga rutiner för samverkan Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Behålla patientperspektivet gemensamt Vikten av att ha tydliga och delade dokumentationer och rutiner för arbetssätt Kontinuerligt lärande Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat Rätt fokus i projektledningen System/metod för uppföljning och återföring av lärande Välfungerande samverkan operativ ledningsgrupp och styrgrupp Tydliga och kända mål

35 Gemensamma utbildningar/ kunskapsöverföring Gränsöverskridande team, ej konsultativa insatser Identifierade möjligheter/utmaningar Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Genomförandekraft & utveckling Organisation Gemensamt Tecken på att daglig Specialisering Beslutsstödsamverkan Samverkan och ökande mot mobila och språk team-samverkan dagligen utvecklas arbetssätt Få med alla professionskompetenser som behövs för mycket positivt, ökande tillit Får inte bli Personalrotation möten Dela arbetsmiljö, gemensamma lokaler Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Tydliga rutiner för samverkan Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Behålla patientperspektivet gemensamt Vikten av att ha tydliga och delade dokumentationer och rutiner för arbetssätt Kontinuerligt lärande Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat Rätt fokus i projektledningen System/metod för uppföljning och återföring av lärande Välfungerande samverkan operativ ledningsgrupp och styrgrupp Tydliga och kända mål Upprätthålla ett aktivt och gemensamt patientperspektiv

36 Gemensamma utbildningar/ kunskapsöverföring Gränsöverskridande Genomförandekraft & utveckling team, ej konsultativa insatser Organisation Gemensamt Beslutsstöd och språk Få med alla professionskompetenser som behövs Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Personalrotation Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Samverkan dagligen Dela arbetsmiljö, gemensamma lokaler Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Specialisering mot mobila arbetssätt Får inte bli för mycket möten Tydliga rutiner för samverkan Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Behålla patientperspektivet gemensamt Kontinuerligt lärande Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat Rätt fokus i projektledningen System/metod för uppföljning och återföring av lärande Välfungerande samverkan operativ ledningsgrupp och styrgrupp Tydliga och kända mål

37 Gemensamma utbildningar/ kunskapsöverföring Gränsöverskridande Genomförandekraft & utveckling team, ej konsultativa insatser Organisation Gemensamt Beslutsstöd och språk Få med alla professionskompetenser som behövs Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Personalrotation Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Samverkan dagligen Dela arbetsmiljö, gemensamma lokaler Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Specialisering mot mobila arbetssätt Får inte bli för mycket möten Tydliga rutiner för samverkan Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Behålla patientperspektivet gemensamt Stora variationer i komplexitet och inflytande för projektledaren. Kontinuerligt lärande Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat Rätt fokus i projektledningen System/metod för uppföljning och återföring av lärande Välfungerande samverkan operativ ledningsgrupp och styrgrupp Tydliga och kända mål.men komplexitet är inte avgörande för att uppnå god samverkan i ledningen

38 Gemensamma utbildningar/ kunskapsöverföring Gränsöverskridande team, ej konsultativa insatser Gemensamt Beslutsstöd och språk Få med alla professionskompetenser som behövs Personalrotation Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Genomförandekraft & utveckling Organisation Samverkan dagligen Dela arbetsmiljö, gemensamma lokaler Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Specialisering mot mobila arbetssätt Får inte bli för mycket möten Tydliga rutiner för samverkan Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Behålla patientperspektivet gemensamt Stora variationer i komplexitet och inflytande för projektledaren. Kontinuerligt lärande Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat Rätt fokus i projektledningen Projektledarrollen kan ofta vara utsatt och händelsestyrd dag för dag System/metod för uppföljning och återföring av lärande Välfungerande samverkan operativ ledningsgrupp och styrgrupp Tydliga och kända mål Behov av stärkt ledarstöd gnm styrgrupp och operativ ledningsgrupp.men komplexitet är inte avgörande för att uppnå god samverkan i ledningen

39 Utvecklingsmönster A X Mål B X Mål Omfattning C Tid X Mål D Tid X Mål Omfattning Omfattning Omfattning Tid Tid 22

40 Följeutvärderingen november 2017 vad kan vara viktigt att hantera nu? Målgruppen och patientperspektivet Tydliga tidsbesparingar för verksamheterna med bilden av gemensamma patienter Skapa mer samsyn om målgruppen

41 Följeutvärderingen november 2017 vad kan vara viktigt att hantera nu? Målgruppen och patientperspektivet Tydliga tidsbesparingar för verksamheterna med bilden av gemensamma patienter Skapa mer samsyn om målgruppen Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Undvik att backa tillbaka till produktionsorganisationstänkande Fortsätt att stärka och odla inriktningen

42 Följeutvärderingen november 2017 vad kan vara viktigt att hantera nu? Målgruppen och patientperspektivet Tydliga tidsbesparingar för verksamheterna med bilden av gemensamma patienter Skapa mer samsyn om målgruppen Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Undvik att backa tillbaka till produktionsorganisationstänkande Fortsätt att stärka och odla inriktningen Organisation När verklig teamsamverkan nås kommer de riktigt goda resultaten Satsa ännu mer på att säkra den sömlösa samverkansmodellen

43 Följeutvärderingen november 2017 vad kan vara viktigt att hantera nu? Målgruppen och patientperspektivet Tydliga tidsbesparingar för verksamheterna med bilden av gemensamma patienter Skapa mer samsyn om målgruppen Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Undvik att backa tillbaka till produktionsorganisationstänkande Fortsätt att stärka och odla inriktningen Organisation När verklig teamsamverkan nås kommer de riktigt goda resultaten Satsa ännu mer på att säkra den sömlösa samverkansmodellen Organisation Tjänsteleverans Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Ett nära patientperspektiv och delad arbetsmiljö i vardagen bereder vägen Kartlägg samverkan kring patienterna och utveckla rutiner i det dagliga

44 Följeutvärderingen november 2017 vad kan vara viktigt att hantera nu? Målgruppen och patientperspektivet Tydliga tidsbesparingar för verksamheterna med bilden av gemensamma patienter Skapa mer samsyn om målgruppen Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Undvik att backa tillbaka till produktionsorganisationstänkande Fortsätt att stärka och odla inriktningen Organisation När verklig teamsamverkan nås kommer de riktigt goda resultaten Satsa ännu mer på att säkra den sömlösa samverkansmodellen Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Ett nära patientperspektiv och delad arbetsmiljö i vardagen bereder vägen Kartlägg samverkan kring patienterna och utveckla rutiner i det dagliga Planering, ledning och uppföljning Strategiskt stöd och mandat samt lärande behövs det mer av Intensivare stöd från styrgrupper och mer fokus på uppföljning som skapar lärande

45 BILAGOR

46 Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Slutsatser Genomförandekraft & utveckling Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Kontinuerligt lärande Inriktning är ett styrkeområde - Modellprojekt som kan anpassas - Ingen kamp om ideologin - Genuin vilja och ambition Organisation Samverkan dagligen Målgruppen och patientperspektivet Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat Mer fokus på organisation är nödvändigt - Komma åt den kritiska teamsamverkan - Förstärk ledningsfunktioner Den sammanfattande slutsatsen: Att denna vårdform (Mobil Närvård), för att lyckas, behöver agera som en gemensam enhet trots skilda huvudmän och verksamhetsorganisationer Satsa mer på ledningsarbete och och uppföljning - Kunskaper för ledningsarbete i komplexa projekt - Satsa mer på lärande uppföljningsarbete -

47 Följeutvärderingen: Identifierade möjligheter/utmaningar Slutsatser med regionalt perspektiv Genomförandekraft & utveckling Organisation Samverkan dagligen Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Målgruppen och patientperspektivet Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Kontinuerligt lärande Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat En satsning underifrån-och-upp som verkar fungera - En investering i lärande och begynnande kulturförändring Bättre fokus på vad som krävs gällande ledningsresurser - Mer noggrannare krav på ledningsresurser Tydligare målsättningar och förväntningar på resultat - Oklara grunder för vad som ska uppnås Övergripande hinder som kvarstår för breddinförandet - Institutionella problem som ex.vis delning av vårddokumentation

48 Rekommendationer Starkt fokus på att sätta gemensamma rutiner Inför koordinatorroller Genomförandekraft & utveckling Skapa bra inspirationsmöten Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Förbättra samverkan kring målgruppens upptäckt Dra nytta av möjligheter till förbättringsarbete och skapa högre trovärdighet med detta Kontinuerligt lärande Systematiska uppföljnings- och utvärderingsmöten behöver stärkas Säkerställ välfungerande samverkan mellan styrgrupp och operativ ledningsgrupp Ökat fokus på teamsamverkan Organisation Samverkan dagligen Satsa på bra projektplan med tydliga och stegvisa målsättningar Dela arbetsmiljö och lokaler Målgruppen och patientperspektivet Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Håll i och förstärk patientperspektivet gemensamt genom att fånga patientsituationer Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat Stärk projektledarrollen genom utbildningar Sätta tydligare och bättre målsättningar som kan följas upp

49 Gemensamma utbildningar/ kunskapsöverföring Gränsöverskridande team, ej konsultativa insatser Gemensamt beslutsstöd och språk Få med alla professionskompetenser som behövs Personalrotation Identifierade möjligheter/utmaningar Översikt Vilja att utveckla framtidens vårdmodeller Genomförandekraft & utveckling Organisation Samverkan dagligen Dela arbetsmiljö, gemensamma lokaler Verklig samsyn i en gemensam vårdlösning Specialisering mot mobila arbetssätt Får inte bli för mycket möten Tydliga rutiner för samverkan Inriktning Sammanhållen nära vård, omsorg och rehabilitering Gemensamma rutiner för att identifiera målgrupper Målgruppen och patientperspektivet Upptäcka och nå patienterna Tjänsteleverans Sammanhållen Organisation nära vård, omsorg och rehabilitering med helhetssyn på behov Behålla patientperspektivet gemensamt Kontinuerligt lärande Planering, ledning och uppföljning Löpande resultat Rätt fokus i projektledningen System/metod för uppföljning och återföring av lärande Välfungerande samverkan operativ ledningsgrupp och styrgrupp Tydliga och kända mål

50 Skaraborgs ungdomsmottagningar

51 Avslutade och pågående arbeten Gemensamt inriktningsdokument Statsbidrag riktade insatser inom området psykisk hälsa

52 Inriktningsdokumentet Tidigare dokument Arbetsgrupp tjänstemän kommunalförbund och region Synpunkter - 7 kommuner svarat, övervägande positivt Samverkansdokument gemensamma intentioner

53 Inriktningsdokumentet Förändringar från föregående dokument: Tydliggjort det gemensamma ansvaret för psykisk hälsa Nyckeltal för bemanning utifrån nationell rekommendation Nivåstrukturering för effektivt resursutnyttjande Förslag till finansieringsmodell Längre giltighetstid ger möjlighet att teckna längre samverkansavtal

54 Statsbidrag psykisk hälsa Ansökningar från ungdomsmottagningarna Prioritering enligt SKL:s direktiv

55

56 Satsningar Utbildningsinsatser personal (ACT, Core, SEXIT, traumautbildning) Call me - återuppringningssystem Samarbetsinsatser kring flyktingar och asylboenden Kompetenshöjning (maskulinitet, andrologi, sexologi) Web-tidbokning Helgöppet var annan vecka

57 Satsningar forts ISO-kvalitetsledningssystem Ökade personalresurser projektanställningar Virtuell ungdomsmottagning App Närhälsan online

58 Jeanette Andersson Skaraborgs kommunalförbund/vårdsamverkan Planering: Samverkan vid in- och utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård i Skaraborg

59 Organisationskarta Implementering - Vårdsamverkan SITIV Per-Olof Hermansson VG SVPL styrgrupp Malin Swärd och Margareta Liljegren Implementeringsgrupp Jeanette Andersson och Karin Utbo Beredningsgrupp Malin Swärd och Dirk Vleugels SAMSA Krister Bergqvist, Adam Krantz Skaraborg SVPL Malin Swärd, Adam Krantz och Gunilla Hård, Margareta Liljegren, Krister Berggren, Pia Johansson, Eva Wallin Arbetsgrupp/ Implementeringsgrupp AU Sven-Ove Andersson, Lars Gotthardsson, Eva Sundström Lokalt Kommuner Närhälsan Rehab Privata Vårdcentraler Privata och offentliga SkaS

60 Vad finns det för stödstrukturer idag Västra Götaland? Den strategiska beredningsgruppen på länet kommer att kvarstå tills vidare. Strategiska beredningsgruppens uppdrag är att skriva en överenskommelse för psykiatrin (antal betaldagar) samt utarbeta en långsiktig ekonomisk modell för regionen. De ansvarar också för att göra en uppföljningsplan och utforma uppföljningskriterier och ha ett ansvar för kunskapsöverföring. SITIV, SVPL- styrgrupp samt SAMSA länsnivå SAMSA-förvaltningens uppdrag är att anpassa en regional rutin och tillämpning enligt överenskommelsen och riktlinjen. De ansvarar också för utbildning i detta. Systemet kommer att byggas efter riktlinjen, inte tvärtom, vilket är positivt En implementeringsgrupp på länsnivå är uppstartad. Implementeringsgruppens uppdrag är att ta fram en länsgemensam implementerings-, aktivitets- och kommunikationsplan. De ska ansvara för att genomföra länsgemensamma aktiviteter samt ansvara för samverkan och dialog.

61 Vad finns det för stödstrukturer idag i Skaraborg Implementeringsgrupp/Arbetsgrupp i Skaraborg Det finns behov av att omformulera uppdraget till Skaraborgs arbetsgrupp; Framtagande av nya arbetssätt inför samverkan vid utskrivning från sluten Hälsooch sjukvård. Styrgrupp vårdsamverkan (8 nov) föreslog ett namnbyte till Implementeringsgrupp i Skaraborg för samverkan vid in- och utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård. Styrgruppen beslöt att omformulerar uppdagat samt att se över sammanställningen av en implementeringsgrupp i Skaraborg. Uppdraget bör gälla under hela SVPL-grupp i Skaraborg

62 Förslag till Medverkande implementeringsgrupp Skaraborg AU: Sven-Ove Andersson, Lars Gotthardsson, Eva Sundström Medverkande från kommunerna Jeanette Andersson Skaraborgs Kommunalförbund SVPL medlemmar: Malin Swärd Skövde? Adam Krantz Skövde Barn och Unga: Ej klart Psykiatri, missbruk och funktionsnedsättning Robert Eklund Vara (vårdsamverkan) Äldre Ann-Sofi Eklund Karlsson Töreboda Lisa Fjällström Lidköping Peter Jonsson Tibro Medverkande från region Närhälsan Karin Utbo Dirk Vleugels Privat VåC Tina Hogbäck? SkaS Jane Johansson Margareta Liljegren Närhälsan rehab Kim Ström Privata rehab? Habilitering & Hälsa?

63 På gång i Skaraborg Ett dialogforum kommer att genomföras den 9 februari där målgruppen är chefer och nyckelpersoner inom respektive verksamhet.

64 Vad kan man börja med redan nu? Optimera dagens samordnade vård- och omsorgsplanering. Prata sig samman kring hur förplaneringen ska gå till? Bestämma i vilket sammanhang man ska göra en åtgärdsplan för de kommuner som har många utskrivningsklara. Göra gemensam åtgärdsplan redan nu. Involvera vårdcentral och öppenvårdsmottagningar inom länssjukvården i utskrivningsprocessen. Göra SIP: ar enligt gällande länsrutin behövs utbildning? Primärvården kan utse fast vårdkontakt om patienten vill ha det. Göra fler distansmöten via video.

65 Stödstrukturer inom Vårdsamverkan Skaraborg Styrgruppsmöte

66 Stödstruktur tjänster Skaraborgsnivå Jeanette Andersson Kommunerna Nils-Gunnar Främberg primärvård Thommy Johansson SkaS Anna Persson koncernstab HoS Inger Bergman Administrativt stöd SkaS Administrativt stöd 20 % x1 Beredningsgrupp 10 % x4 Barn och Unga Jessica Ek Kommunerna Lena Vilstorp SkaS Vakant Primärvård Vuxna psykiatri och missbruk Kerstin Söderlund Kommunerna Vakant Primärvård Ing-Britt Eriksson SkaS Samverkan geriatrik, demens och palliativ vård Jeanette Andersson Kommunerna Hanna Persson Primärvård Marianne Alärd SkaS Mia Gustavsson SkaS Processstöd/ utvecklingsledare 20% x9 Närvårdsnivå och/eller lokal nivå Söder Mia Gustavsson SkaS, Maria Björck Kommun Solveig Wanland Primärvård Ewa Hjerpe Kommun Norr Monika Eriksson SkaS Agneta Bakir Kommun Hanna Persson Primärvård Väster Marianne Alärd SkaS Kerstin Bjälkefur Kommun Anette Bergsten Primärvård Koordinatorer 20% x 9 Skaraborgs Sjukhus

67 Vad har processtödjare samt koordinatorerna för roll? skapa engagemang och känslan av delaktighet i verksamheterna etablera och stödja operativ samverkan i den nära vården samordnare motorer i förändringsprocesser kontinuerlig information stöd, bollplank och möjliggörare visa på förbättringsområden inspiration Skaraborgs Sjukhus

68

69 Framtagande och genomförande Överenskommelse Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Kick off med rådslag Redovisning till SKL Förankring och dialog Prioritering av mål Indikatorer och layout Beslut om handlingsplan Regionalt, delregionalt och lokalt arbete Redovisning till SKL Uppföljning Uppföljning Styrgruppen följer utveckling, genomförande, ansvarar för återrapportering och revidera vid behov

70 Samverkan för psykisk hälsa i Västra Götaland

71 Handlingsplan för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG

72 Vi sätter ljus på skavet Den mänskliga rättigheten till bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa gäller för alla människor som bor, verkar och vistas i Västra Götaland. Samverkan över organisatoriska gränser med människan i centrum, är en förutsättning för att uppnå detta. Handlingsplanen identifiera och sätta ljus på områden där det skaver extra mycket där vi alla vill åt samma håll där alla måste bidra göra det samtidigt

73 Syfte Med handlingsplanens mål, aktiviteter och indikatorer för uppföljning vill vi sätta ljus på frågor där vi vill bli bättre i hela Västra Götaland. Eller med andra ord Sätta plåster på några av redan uppkomna skav, se till att det läker ordentligt och se till att det inte uppstår nya.

74 Utgångspunkter Regeringen har pekat ut fem fokusområden som särskilt viktiga utifrån befolkningens behov för främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa och erbjuda effektiva insatser till de som drabbats. 1 Förbyggande och främjande arbete 2 Tillgängliga tidiga insatser 3 Enskildas delaktighet och rättigheter 4 Utsatta grupper 5 Ledning, styrning och organisation

75 Fokusområden och mål för vuxna: Förbyggande och främjande arbete Mål 1.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland Självmord kan förebyggas genom samverkan över verksamhetsgränser. Det handlar om att tidigt uppmärksamma varningssignaler, identifiera och ge stöd till grupper i särskilt utsatta situationer samt att utbilda personal.

76 Fokusområden och mål för vuxna: Tillgängliga tidiga insatser Mål 2.1 Äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd Psykisk ohälsa är vanligt bland äldre personer, men inte en del av det naturliga åldrandet. Äldre har rätt till evidensbaserade insatser. Psykisk ohälsa bland äldre behöver uppmärksammas för att fler ska få rätt vård, stöd och behandling.

77 Fokusområden och mål för vuxna: Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3.1 Personer som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP En SIP säkerställer att den enskilde får sina behov tillgodosedda när flera aktörer är inblandade och gör den enskilde och närstående delaktiga. Mål 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete Delaktighet i sin egen hälsa och vård är en mänsklig rättighet. Den enskildes egna upplevelser behöver tas tillvara och inflytande behövs på flera nivåer.

78 Fokusområden och mål för vuxna: Utsatta grupper Mål 4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna och regionen Personal ska få ökad kunskap om hur gruppers utsatthet och skillnader i psykisk hälsa kan relateras till att personer bryter mot normer. Mål 4.2 Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerade insatser Det är viktigt att personer med samsjuklighet får vård och stödinsatser parallellt och samordnat. Insatserna ska syfta till att förhindra utveckling av allvarliga tillstånd och ytterst bidra till att undvika slutenvård.

79 Fokusområden och mål för vuxna: Ledning, styrning och organisation Mål 5.1 Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling Det är av yttersta vikt att främja spridning av evidensbaserade metoder och bromsa användning av ineffektiva metoder och rent av skadliga insatser. Det gäller att hushålla med resurserna genom att satsa på de metoder som gör störst nytta.

80 Fokusområden och mål för barn och unga: Förbyggande och främjande arbete Mål 1.1 Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt Det är viktigt att ge föräldrar stöd utifrån sina och barnens behov t ex föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk. Mål 1.2 Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Elever med hög frånvaro måste uppmärksammas tidigt och ges det stöd de behöver för att närvara i skolan. Det är viktigt att utveckla närvarofrämjande åtgärder

81 Fokusområden och mål för barn och unga: Tillgängliga tidiga insatser Mål 2.1 Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid När ett barn har problem eller mår dåligt ska det vara tydligt vart man vänder sig. Första linjen ska vara definierad och känd. Den har till uppgift att identifiera problem, behandla lindriga problem, remittera vidare när det behövs. Mål 2.2 Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Missbruk hos unga samspelar ofta med psykiska och sociala faktorer. Det finns särskilt sårbara grupper som är viktiga att uppmärksamma. Kommun och hälso- och sjukvård behöver samverka och utveckla former för att tidigt identifiera dessa unga.

82 Fokusområden och mål för barn och unga: Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3.1 Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan En SIP/Västbusplan säkerställer att den unge får sina behov tillgodosedda när flera aktörer är inblandade och gör den enskilde och närstående delaktiga. Mål 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete Barn har rätt till delaktighet i alla frågor som berör dem enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Ungas egna upplevelser behöver tas tillvara och inflytande behövs på flera nivåer.

83 Fokusområden och mål för barn och unga: Utsatta grupper Mål 4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna och regionen Personal ska få ökad kunskap om hur gruppers utsatthet och skillnader i psykisk hälsa kan relateras till att personer bryter mot normer utifrån t ex sexuell läggning, könsidentitet och nationellt ursprung.

84 Fokusområden och mål för barn och unga: Ledning, styrning och organisation Mål 5.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland Unga personer med förhöjd suicidrisk ska identifieras och erbjudas rätt hjälp i tid så att de inte försöker ta sitt liv. Detta sker genom utvecklad samverkan och samsyn mellan olika aktörer.

85 Utgångspunkter för arbete med uppföljningsindikatorer Datakällor nationell nivå, dvs samma för alla, möjliggör jämförelser inom länet och med andra län/regioner (SIP undantaget) Det ska vara möjligt att återskapa materialet kommande år Indikatorerna ska spegla insatser från kommunerna, primärvården och sjukhusvården Det ska vara möjligt att genomföra en baslinjemätning för indikatorerna utifrån tillgängliga register

86 Övergripande strategi vid val av indikator Ändamålsenlighet Tillförlitlighet Tillgänglighet - fångar det mål och/eller den effekt som eftersträvas - ger en pålitlig bild och inte missvisas av slumpmässiga mönster - är tillgänglig och inte kräver frågor ut till verksamheterna.

87 Indikatorns karaktär är viktig för ändamålet Målindikatorer mäter det faktiska utfallet medan processindikatorer konkretiserar olika insatser som vi tror leder till det eftersträvade utfallet. Målindikatorer utgör det viktigaste måttet på framgång på lång sikt. Processindikatorer utgör arbetsmål som gör det möjligt att utvärdera hur väl man utför de insatser man önskar och bör revideras kontinuerligt. Handlingsplanen innehåller en kombination av mål och processindikatorer.

88 Slutprodukter Användarmanual i Word Förteckning indikatorer Avvägningar, beskrivningar och tolkningar Instruktioner för hämtning Lättmanövrerad Excel-fil Data/baslinje för senast tillgängliga år Diagram och beräkningar, exempelvis kring delregionala utfall, uppdateras automatiskt när nya data klistras in

89 Användarmanual

90 Lättmanövrerad excelfil

91 Uppföljning av processer Handlingsplanen innehåller ett antal länsgemensamma aktiviteter t ex Länsgemensam handlingsplan för suicidprevention Utbildningsmaterial om rättighetslagstiftning och diskrimineringsgrunder Handlingsplanen kräver genomförandeplaner på delregional nivå som följs genom länsgemensam enkät Redogörelse av länsgemensamma medel Beskrivning av aktiviteter kopplade till mål Länsgemensam enkät kommer att användas för rapportering till SKL 2018 och för att kunna följa arbetet.

92 Vad händer nu Styrgruppen beslutade om handlingsplanen 2 okt Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG) ställt sig bakom handlingsplanen Till SRO 27 oktober Handlingsplanen skickas till samtliga kommuner för redovisning till SKL innan 31 oktober Handlingsplanen, användarmanual och excelfil finns tillgänglig på hemsidor Till handlingsplanen och tillhörande material

93

94 Regionalt resurscentrum Psykisk hälsa RCPH i Västra sjukvårdsregionen Västra Götalands regionen och Region Halland tillsammans med kommunerna i Halland och Västra Götaland

95

96 Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Med sikte mot ett gemensamt nationellt system Interimistisk styrgrupp maj 2017

97 Schizofreni/ psykoser Bipolär sjukdom Ångest o depression Ätstörningar ADHD Autismspekt rumstörn Självskadebe teende Missbruk Tidiga insatser barn o unga Självmord Första linjen (ex primärvård) och specialist nivå inom sjukvård och kommunala insatser

98 En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning I mars 2017 presenterades ett förslag från Hälso- och sjukvårdsdirektörerna kring kunskapsstyrning och detta förslag har tagits av styrelsen i maj 2017 Här föreslås att ett antal Nationella programområden bildas Ett av de områden som ingår är psykisk hälsa Inom detta område är det nödvändigt med deltagande från både kommun och landsting Tidigare startat arbete kring ADHD och nytt arbete kring ångestdepression kommer inordnas i detta

99 Utgångspunkter för den nya strukturen för kunskapsutbyte inom området psykisk hälsa Strukturen ska stödja utvecklingen genom kunskapsutbyte Strukturen ska vara användbar inom andra områden Strukturen ska bygga på det som redan finns PRELIMINÄRT ARBETSMATERIAL 6

100 Vi flyger samtidigt som vi skissar..

101 Ledningsgrupp Nationellt programområde Psykisk Hälsa Ledamöter från kommun: Nominerade från Socialchefsnätverket Marica Gardell, Gotland Elisabet Kantor, Enköping Nominerade från NSK-S Claes Wiridén Karlskrona Charlotte Dahlbom Nynäshamn Nominerade från RSS Jessica Ek, Skaraborgs kommunalförbund, VästKom Annika Nordström, FoU Välfärd Västerbotten

102 Från landsting/region: Nominerade från Nätverket för styrning och ledning av psykiatrin AU Florence Eddyson-Hägg, Landstinget Kalmar Lise-Lotte Risö-Bergerlind, Västra Götalandsregionen Håkan Gadd, Region Jämtland-Härjedalen Elin Rosengren, Region Gävleborg Maria Hägerstrand, Stockholms läns landsting Elizabeth Aller, Landstinget Blekinge

103 Sjukvårdsregioner

104

105 NPO Psykisk hälsa Nominera till ADHD SKL Omtag Ångest/de pression SKL Omtag Schizofreni /psykoser SKL Pågår Nationella vård- och insatsprogram (VIP) På G Missbruk SKL På G Självskade beteende Autismspe ktrumstör ning 2018? Bipolär sjukdom SKL Ätstörning ar 2018? 2018? Suicid Tidiga insatser barn och unga SKL 2018? vänta Regionala resurscenter Psykisk hälsa (6 st i Sverige) Schizofreni/ps ykoser SKL Ångest/depre ssion SKL ADHD SKL RPO Psykisk hälsa En ansvarig, nominerade per VIP med plats i nationella VIP n. En person från kommun och en från landsting/region Nominerade från kommun och landsting/region Referensgrupper till de nationella VIPárna Förvalta nationella VIP? Regionalt programområde Psykisk hälsa med sakkunniga i de regionala VIP områdena. Tänk på att ha personer från alla berörda aktörer i gruppen.

106 Utgångspunkt för arbetsgruppernas material - individens behov

107

108

109 Syfte och struktur i förslaget till innehåll för insatsprogram Vård- och insatsprogrammen är tänkta att ligga till grund för kunskapsstöd tillgängliga i en IT-plattform. Plattformen ska göra det lätt för användarna, oavsett i vilken verksamhet de arbetar i eller vilken roll de har, att lätt hitta rätt stöd för det beslut de står inför. Innehållet i varje underrubrik taggas enligt nedan. Detta förtydligar i vilket sammanhang innehållet är mest relevant och möjliggör filtrering/prioritering av vad som visas först i den elektroniska plattformen.

110 Ledningsgrupp NPO Psykisk hälsa Arbetsgrupp Referensgrupp RPO Psykisk hälsa Arbetsgrupp Referensgrupp RPO Psykisk hälsa Arbetsgrupp Ledningsgrupp NPO Psykisk hälsa Styrgruppen Psykisk hälsa Implementering Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp Referensgrupp RPO Psykisk hälsa Referensgrupp RPO Psykisk hälsa Referensgrupp RPO Psykisk hälsa

111 Träff 1 Genomgång av kansliutkast Inför första träffen skickas kansliutkastet ut för läsning. Föredragande från kanslifunktionen redogör för kansliutkastet och de kunskapsunderlag som ligger till grund för innehållet (t ex Nationella riktlinjer, regionala-/lokala vårdprogram, handlingsplaner, myndighetsföreskrifter m m). Uppgift till nästa träff: Ta hem förslaget och inhämta synpunkter på sakinnehållet på utvalda verksamheter/experter i regionen/länet. Förmedla synpunkter för sammanställning innan träff 2.

112 Träff 2. Diskussion och justering Föredragande från kansliet presenterar samlade synpunkter och förslag på reviderat utkast. Diskussion kring inkomna synpunkter. Uppgift till nästa träff: Ta hem det reviderade förslaget (version 2) och inhämta synpunkter på sakinnehållet från ytterligare verksamheter (se till att företrädare för kvalitetsutveckling och för viktiga verksamheter i alla landsting/regioner i sjukvårdsregionen blir involverade). Förmedla synpunkter för sammanställning innan träff 3. Samla in synpunkter kring hur effekten av insatsprogrammet kan mätas. Kanslifunktionen inhämtar synpunkter på version 2 från berörda professionsföreningar.

113 Träff 3 Förberedelse av praktiskt prov Föredragande från kanslifunktionen presenterar nytt utkast baserat på inkomna synpunkter (version 3). Diskussion för om återstående sakfrågor. Föredragande presenterar en sammanställning av föreslagna nyckelindikatorer och uppföljningsmått. Diskussion kring detta och framtagande av ett förslag Genomgång av hur deltagarna kan testa förslagets praktiska tillämpbarhet i några utvalda verksamheter. Uppgift till nästa träff: Genomför praktiskt test i liten skala. Inhämta synpunkter på nyckelindikatorer och uppföljningsmått. Förmedla preliminära resultat till kansliet innan träff 4.