Cerebrovaskulär sjukdom TERESA ULLBERG, PHD, NEUROLOG

Transkript

1 Cerebrovaskulär sjukdom TERESA ULLBERG, PHD, NEUROLOG

2 Disposition I. Strokeepidemiologi och definitioner II. Ischemisk (propporsakad stroke) III. Intracerebral blödning (ICH) IV. Hur går det efter stroke? V. Kort om subarachnoidalblödning

3 Definition Sjukdomar i hjärnans kärl: Omfattar stroke och TIA och en rad mer ovanliga diagnoser Sjukdomar i hjärnans kärl med eller utan andra symtom än stroke omfattas också

4 Stroke ett samlingsnamn Ischemisk stroke (85%) Intracerebral blödning (10%) Subarachnoidalblödning (5%)

5 WHO s definition av stroke snabbt påkommande fokal störning av hjärnans funktion som varar minst 24 timmar eller leder till döden, och där orsaken inte uppenbarligen är annan än vaskulär

6 Hur vanligt är stroke i Sverige? 30,000! 25,000! 20,000! 15,000! I60 Subaraknoidalblödning (blödning under spindelvävshinnan)! I61 Hjärnblödning! I63 Cerebral infarkt! 10,000! Socialstyrelsens statistikdatabas ! 5,000! 0! 1998! 1999! 2000! 2001! 2002! 2003! 2004! 2005! 2006! 2007! 2008! 2009! 2010! 2011! 2012! 2013! 2014! 2015! 2016! 2017!

7 När i livet inträffar stroke? Kan drabba alla åldrar, men förekomsten ökar med åldern Medianåldern är 75 år i Sverige En av fem strokepatienter är under 65 år Män får stroke i genomsnitt fem år tidigare än kvinnor

8 Riskfaktorer för stroke Icke modifierbara: Modifierbara: ü Ålder ü Kön ü Genetiska faktorer: poly- och monogenetiska ü Hypertoni ü Diabetes ü Högt kolesterol ü Förmaksflimmer ü Rökning ü Psykosociala faktorer ü Kardiell sjukdom ü Arterosklerotisk sjukdom ü Fysisk inaktivitet

9 Hur mycket betyder riskfaktorerna? PAR= population attributable risk, Reconstruction from the 2016 INTERSTROKE study

10 Ischemisk (propporsakad) stroke

11 Främre och bakre cirkulationen ü Främre cirkulationen försörjs via arteria carotis bilateralt ü Arteria carotis interna delar sig i arteria cerebri anterior och arteria cerebri media ü Bakre cirkulationen försörjs via arteria vertebralis bilateralt, och som möts i arteria basilaris

12 Circulus willisi Förbinder främre och bakre cirkulationen Stor individuell variation Bara komplett hos en tredjedel

13 Hjärnans blodförsörjning Hjärnan har hög ämnesomsättning - använder 20% av cardiac output Hjärnan kan inte lagra energi och har glukos som huvudsaklig energikälla Blodflödet i hjärnan är konstant vid normala betingelser - en mekanism som kallas autoregulation

14 Patofysiologi vid stroke När blodflödet till ett område minskar till kritiska nivåer: 1. Nervcellen kan inte längre förmedla impulser 2. Cellmembranens jonpumpar slutar fungera 3. Cellmembranet bryts ner 4. Neuroner och gliaceller svullnar->ödem 5. Nervcellerna går under -> hjärninfarkt Området runt infarktens kärna kallas penumbra och där är ischemin reversibel

15 Infarktkärna (core) och penumbra Över tid ökar infarktkärnan och penumbran minskar

16 Time is brain - Quantified Saver et al. Stroke 2006.!

17 Time is brain - or - brain is time? Time=0! 1! 2! 3! 4! 5! 6! 7! 8! 9! 10! 11! 12!

18 Kollateralcirkulation -avgör tiden till infarkt etableras Pers bild El Amki et al, Int. J. Mol. Sci. 2017, 18(12), 2669!

19 Orsaker: En heterogen sjukdomsgrupp ü Storkärlssjukdom (25%): ateroskleros ü Kardioembolisk stroke (25-30%): från hjärtat ü Småkärlssjukdom (20%) ü Kryptogen eller ovanliga orsaker (ca 25%)

20 Ateroskleros extra- och intrakraniellt Aortabågen, carotisbifurkationen, stora intracerebrala kärl Kan ge både lokal trombos och embolisera Behandlas med acetylsalicylsyra, statiner samt behandling av andra riskfaktorer.

21 Småkärlssjukdom Fyra ansikten:!! a. Lakunära infarkter! b. Vitsubstansförändringar! c. Mikroblödningar! d. Intracerebrala hematom!

22 Kryptogen stroke Stroke där man trots extensiv utredning inte hittat någon orsak Utgör ca 20% De flesta är sannolikt kardiella embolier (kallas ESUS: embolic stroke of unknown origin)

23 Ovanliga orsaker till stroke Kärldissektion Vaskulit Koagulationsrubbning Migrän Andra orsaker

24 Behandling av ischemisk stroke Time is brain!!

25 Behandling av akut ischemisk stroke Akut ischemisk stroke! <4,5 timmar! Trombolys! Trombektomi! >6 timmar! Idag ingen rekanaliserande behandling! <6 timmar och storkärlsocklusion! Strokeenhetsvård!

26 Hur vanligt är akut strokebehandling?

27 Stroke unit trialists, Cochrane Syst rev Vilken behandling får de övriga? Vård på strokeenhet är förbundet med minskad dödlighet och bättre funktion. Mycket av effekten tros bero på effektivt förebyggande av komplikationer

28 Intracerebral blödning (ICH) Blödning som uppstår vid spontan bristning av ett intracerebralt kärl Skiljer mellan djup och lobär Kan också bero på underliggande kärlmissbildning (felkoppling mellan artär och ven)

29 Riskfaktorer för ICH Icke modifierbara: Modifierbara: ü Ålder ü Kön (man) ü Genetiska faktorer: polygenetiska (tex etnicitet) ü Hypertoni ü Diabetes ü Rökning ü Hyperkolesterolemi ü Alkoholberoende ü AK-behandling ü Kronisk njursvikt ü Amyloid angiopati ü Mikroblödningar i hjärnan

30 Behandling: effektiv sådan saknas! Kontroll av blodtryck (20% sänkning tumregel) Reversering av AK-behandling Strokeenhetsvård Undvika feber, högt blodsocker, smärta, låg syresättning Neurokirurgi sällsynt (främst hos yngre med lillhjärnsblödning, eller ytligt belägen blödning)

31 Symtom på stroke (IS/ICH) ü Beror på skadans lokalisation

32 Symtom på stroke (IS/ICH) KÄRL SYMTOM A cerebri anterior! Svaghet i kontralaterala ben, inkontinens, mutism och personlighetföränding! A cerebri media höger! A cerebri media vänster! A cerebri posterior! Vertebralis/Basilaris! Kontralateral hemipares, känselnedsättning, hemianopsi,! neglekt, spatial nedsättning! Kontralateral hemipares, känselnedsättning, hemianopsi,! Afasi, apraxi! Homonym hemianopsi, förvirring, ibland afasi. (ibland identiskt med MCA-stroke)! Beror på lokalisation: tex yrsel, balansrubbning, hemisymtom, dysartri, kranialnervssymtom, ataxi, medvetandesänking etc.!

33 Idag är de flesta stroke lindriga Tack vare effektiv prevention är allvarliga stroke mer sällsynta och lindrig stroke vanlig (NIHSS<5 betyder lindrig stroke). (Källa Riksstroke)

34 Subarachnoidalblödning (SAH) Blödning som oftast (60%) uppstår ur ett pulsåderbråck (aneurysm) Kan också orskas av kärlmissbildning, trauma, kärlspasm etc Blödning mellan hjärnhinnor på hjärnans yta Vanligast mellan år

35 Symtom SAH Åskknallshuvudvärk Illamående, kräkningar, ljuskänslighet, nackstyvhet Medvetslöshet I vissa fall neurologiska symtom Död

36 Behandling Coiling eller clipsning Förebygga kärlspasm (medikamentellt) Neurointensivvård

37 DEL 2: Prognos efter stroke

38 Tidiga medicinska komplikationer till stroke Återinsjuknande (5-10%) Epileptiska anfall (5%) Infektioner (vanligt) Djup ventrombos (10-15%) Lungemboli (3-4%) Konfusion (15-45%) Fall (25%) Kardiella komplikationer Depression (16%) Minst en komplikation under första veckan ses hos 64% Indredavik et al et al. Stroke 2008;39:414-20!

39 Senare strokerelaterade hälsoproblem Post-apoplektisk epilepsi Smärta Spasticitet Infektioner Inkontinens Samlivsproblem Hjärntrötthet Kognitiv nedsättning och demens Post-stroke depression Minst ett hälsoproblem ses hos >90% av strokepatienter

40 Vården efter stroke saknar struktur ü Försämrad funktion mellan 3 och 12 månader vanligt ü En av fem hade icke tillgodosedda rehabbehov vid ett år ü En av fyra saknade läkaruppföljning efter stroke ü En av tre hade slutat ta strokeförebyggande behandling

41 Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2018 Rekommendation om uppföljning: erbjuda strukturerad uppföljning inom öppenvård till personer med stroke eller TIA (prioritet 2). Strukturerad uppföljning kan tex göras Post-Stroke Checklist

42 Post-stroke checklist Checklista för att hitta behandlingsbara strokerelaterade hälsoproblem Utvecklad av en internationell expertgrupp inom stroke

43 Poststroke Checklist (PSC) Hitta hälsoproblem vid stroke:! 1. Riskfaktorer för stroke! 8. Kommunikation! 2. Dagliga aktiviteter! 9. Urininkontinens! 3. Munhälsa och nutrition! 10. Spasticitet! 4. Rörlighet! 11. Smärta! 5. Ångest och depression! 12. Familjerelationer! 6. Kognition! 13. Livet efter stroke! 7. Hjärntrötthet! 14. Andra utmaningar!

44 Post-apoplektisk epilepsi Förekommer hos ca. 10% Utgör 30-40% av epilepsi hos äldre Riskfaktorer är svår stroke, kortikal lesion, ung ålder och ICH Epileptogenesen inte helt klarlagd (Zelano, Ther adv neurol disord Gilad, Drugs Aging 2012)

45 Diagnosen post-apoplektisk epilepsi Kan sättas vid ett anfall om anfallsrisken är likställd med den vid två oprovocerade anfall. Det är den i de flesta fall (overall risk 70%)

46 Post-stroke smärta Nociceptiv smärta (75%) Huvudvärk vanligt i akutskedet Senare mycket vanligt med smärta omkring de stora lederna på den paretiska sidan Behandlas med non-farmakologisk behandling Behandlas som annan noci-ceptiv smärta men undvika opioider Neuropatisk smärta (3-9%) Efter veckor-månader Vid lesioner som påverkar sensoriska afferenta banor Behandlas med: -Amitryptilin mg (max 75mg) -Lamotrigin 25 mg (max 400mg) -Pregabalin mg (max 600mg) (Läkemedelsverket behandlingsrekommendation)

47 Överlapp mellan olika smärttyper Klit H. Lancet Neurology 2009;8:857-68!

48 Central neuropatisk smärta Det ska finnas en lesion Smärtans utbredning ska korrelera till skadans lokalisation Känseln ska vara störd i området (nedsatt, smärtsam överkänslighet

49 Farmakologisk översikt Verksamt ämne! Läkemedelstyp! Verkningsmekanism! Biverkningar! Utsättning s-symtom! Amitryptilin! Tricykliskt antidepressiv um! Serotonin- och NAåterupptags-! hämmare! Antikolinerga symtom: sedering, muntorrhet, obstipation, urinretention, ackomodationssvårigh eter! Ja! Lamotrigin! Antiepileptika! Na-kanalshämmare presynaptiskt! Huvudvärk, yrsel, illamående, asteni, irritabilitet, hudreaktioner!?! Pregabalin! Antiepileptika!! Binder Cakanaler i CNS och hämmar funktionen! Trötthet, nedsatt koncentration, illamående, yrsel, sömn- och synstörningar! Ja! (Läkemedelsverket behandlingsrekommendation)!

50 Post-stroke depression 1 av 3 patienter med stroke Associerat med dåligt outcome och ökad mortalitet Riskfaktorer: låg funktion, pre-stroke depression, kognitiv nedsättning, svårt stroke Ayerbe et al, British journal of Psychiatry 2017

51 Behandling av Post-stroke depression Antidepressiv behandling har god effekt Första-valsbehandling SSRI: - Mirtazapin 15 mg tn - Citalopram 10 mg x1 - Sertralin 25 mg x1

52 Emotionalism Inadekvata eller gråt- och skrattattacker Drabbar 1 av 5 och speciellt de första veckorna Kan persistera Behandlas som depression

53 Hjärntrötthet Vanligt förekommande efter stroke Ses även vid mycket lindriga stroke

54 Symptom Ljud- och ljuskänslighet Längre återhämtning efter mental aktivitet Tanketröghet! Abnorm trötthet! Abnorm förlust av mental energi vid tankearbete Stresskänslighet Sömnproblem Känslosamhet och irritabilitet Nedsatt simultankapacitet

55 Diagnos Uteslutande av andra orsaker Arbetsterapeutisk bedömning (mental fatigue scale: självskattningsskala) Neuropsykologisk bedömning (resultat inom normalgränserna)

56 Behandling Hushålla med energi Balans mellan vila och aktivitet Sömnförbättrande åtgärder SSRI kan hjälpa mot irritabilitet Forskning på metylfenidatbehandling

57 Kognitiva nedsättningar utan demens Vanligt! Nedsatt funktion av en eller flera kognitiva domäner men utan att uppfylla kriterier för demens Ofta en direkt konsekvens av lesionen: tex språklig störning, spatial störning, eller mer ett dysexekutivt syndrom vid småkärlssjuka

58 Post-stroke demens 1 av 10 med förstagångsinsjuknande 1 av 3 vid återinsjuknande Generell term som beskriver förekomsten av demens oavsett typ

59 Vaskulär demens: VaD Demenstillstånd som tros vara en direkt konsekvens av strokelesioner Riskfaktorer: vaskulära riskfaktorer, hög ålder, småkärlssjukdom En stor andel med VaD har även Alzheimer (AD)-patologi vid obduktion

60 Patogenes vid VaD Skiljer mellan kortikal VaD och subkortikal VaD Kortikal VaD utgörs av multiinfarktstatus eller strategiska lesioner Patologi vid subkortikal VaD är vitsubstansförändringar, mikroblödningar och lakunära infarkter

61 Patologi vid multi-infarkt VaD

62 Patologi vid subkortikal VaD

63 Symtomkomplex vid VaD Mild minnessvikt Dysexekutivt syndrom Beteendestörning

64 Behandling av post-stroke demens Vid blanddemens kan så väl cholinesterashämmare som memantin användas Det finns inget godkänt läkemedel för VaD Behandling av vaskulära riskfaktorer

65 Vad är god prognos efter stroke? Inom strokeforskning att: Bo i eget hem Klara toalettbesök, påklädning och förflyttningar självständigt

66 Det svenska kvalitetsregistret för strokesjukvård Fångar >90 % av alla stroke Uppföljning upp till fem år

67 God prognos vid 3 månader 60%! 52%! 50%! 40%! 32%! 30%! 20%! 10%! 0%! Ischemisk stroke! Intracerebral blödning! Sennfält, Petersson, Norrving, Ullberg. Long-term prognosis after stroke. Stroke 2019.!

68 Långtidsprognos vid ischemisk stroke 120%! 100%! 9%! 15%! 26%! 37%! 13%! 80%! 21%! 60%! 40%! 20%! 100%! 27%! 52%! 20%! 45%! 22%! 21%! 17%! 14%! 35%! 28%! avliden! ej svar! beroende! oberoende! 0%! Sennfält, Petersson, Norrving, Ullberg. Long-term prognosis after stroke. Stroke 2019.!

69 Långtidsprognos för intracerebral blödning 120%! 100%! 29%! 34%! 80%! 43%! 52%! 60%! 40%! 100%! 12%! 28%! 19%! 19%! 21%! 16%! 18%! 12%! avliden! ej svar! beroende! oberoende! 20%! 32%! 28%! 21%! 19%! 0%! Sennfält, Petersson, Norrving, Ullberg. Long-term prognosis after stroke. Stroke 2019.!

70 Prognos för olika åldersgrupper 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% , ,3 38,3 31,4 29,4 54,3 21, ,5 82,6 9,9 9,5 15,4 21,5 13,7 17,1 19,3 46,5 47,2 12, ,6 8 20,9 13,3 12,6 7,4 Time 3 y 5 y 3 y 5 y 3 y 5 y 3 y 5 y n= Independent Dependent Lost to follow-up Dead Sennfält, Petersson, Norrving, Ullberg. Long-term prognosis after stroke. Stroke 2019.!

71 Vad betyder övrig sjuklighet vid stroke? Hypertoni Förmaksflimmer Diabetes Cancer utan metastaser Cancer med metastaser Demens Njursvikt Hjärtsvikt Angina Pectoris Leukemi/myelom Lymphom Kronisk leversjukdom KOL Rheumatoid arthrit Perifer kärlsjukdom Hjärtinfarkt Sennfält, Petersson, Norrving, Ullberg. Submitted manuscript, 2019!

72 Patientmaterial Patienter med sin första ischemiska stroke och oberoende innan detta, n = Uppföljda vid 3 / 5 år Data från patientregistret om 16 kroniska tillstånd. För demens även data från läkemedelsregistret Grad av komorbiditet: Låg grad av komorbiditet: 1 tillstånd Måttlig grad av komorbiditet: 2 3 tillstånd Hög grad av komorbiditet: 4 tillstånd eller fler

73 Antal diagnosers betydelse vid stroke? 2A mrs at 3 months by comorbidity burden 2B mrs at 12 months by comorbidity burden None n=2535 Low n= ,6% 65,2% 4,6% 6,4% None n=2235 Low n= ,2% 65,3% 7,3% 11,1% Moderate n= % 11% Moderate n= ,8% 17,2% High n=986 43,4% 17,1% High n=916 40,6% 27,3% Independent (mrs 0 2) mrs 3 mrs 4 mrs 5 Dead Independent (mrs 0 2) mrs 3 mrs 4 mrs 5 Dead 2C mrs at 3 years by comorbidity burden 2D mrs at 5 years by comorbidity burden None n=934 67,8% 13,3% None n= ,3% 19,4% Low n= ,6% 19,6% Low n= ,7% 30,3% Moderate n= ,4% 30,7% Moderate n= ,7% 41,6% High n=408 24,9% 46,6% High n=579 18,3% 64,6% Independent (mrs 0 2) mrs 3 mrs 4 mrs 5 Dead Independent (mrs 0 2) mrs 3 mrs 4 mrs 5 Dead

74 Tack!

75