1. Sammanfattning Allmänt Folkmängdens utveckling till och med Folkmängden Bostadsbyggande...

Transkript

1

2 Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning Allmänt Folkmängdens utveckling till och med Folkmängden Bostadsbyggande Förvärvsarbete och näringsliv Förskolebarn och skolbarn/-ungdomar Vård- och äldreomsorg Bilagor: Bilaga 1: Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2013 samt trendprognos Bilaga 2: Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2013samt prognos befolkningsutveckling i befintlig bebyggelse Bilaga 3: Folkmängd i femårsklasser i tillväxtområden 2013 samt trendprognos Nordöstra staden Nordvästra staden Sydvästra staden Sydöstra staden Stadskärnan med närområden Norra kommundelen Bilaga 4: Kartor Södra kommundelen.23 Alingsås kommundel 24 Bjärke kommundel 25 Hemsjö kommundel..26 Frågor besvaras av Marit Minou, kommunledningskontoret

3 1 1. Sammanfattning Fördelningen av pengar och personal utgår från statistik och prognoser över befolkningen. Befolkningsprognoser är värdefulla nyckeltal för planeringen och är betydande i kommunens omvärldsbevakning. I styrmodellen läggs också stor vikt vid betydelsen av att finna relevanta mätbara mått, så kallade indikatorer, kopplade till fullmäktiges prioriterade mål. Ett relevant statistiskt underlag är därför en viktig förutsättning för arbetet i styrmodellen. De förändringar som uppstår i befolkningsstrukturen påverkar boende, sysselsättningen, arbetspendlingen, de kommunala verksamheterna och på ekonomin. Samhällsutvecklingen med utgångspunkt från prognoserna beskrivs i kapitlen 4-9. Prognosen (trendprognos) följer i princip gällande samhällsutveckling. Såväl i kommunen som i riket i stort uppstår en minskning av antalet personer i förvärvsarbetande ålder. För att uppnå Visionen att bli invånare år 2019 förutsätts att det byggs väsentligt fler bostäder än som sker. Typ av bostäder påverkar vilka som flyttar till dem. Störst andel i förvärvsarbetande ålder erhålls om man bygger hyresrätter. Däremot om man bygger bostadsrätter ökar intresset bland de som är 65 år och äldre. Barnfamiljerna har störst intresse av småhus. Kommunen har god framförhållning i planeringen, men det är en skillnad mellan planering och byggproduktion. Folkmängden i prognosen visar på invånare år 2019 och år Befolkningstillväxten blir ca 0,8 % varje år t o m år För fortsatt tillväxt är Alingsås kommun beroende av inflyttning. Inflyttningsöverskottet är högre än födelsenettot, +221 resp Antalet arbetstillfällen i kommunen har ökat med 828 mellan åren Vård- och omsorg är fortfarande den växande sektorn, följt av handeln. Tillverkningsindustrin minskar och utbildning och byggsektorn har ökat under åren. Alingsås har fler arbetstillfällen inom vårdoch omsorg samt inom handeln än övriga i länet och i riket. Självförsörjningsgraden varierar över tid, men var 80,3% under Kollektivtrafiken är viktig för att uppnå de övergripande målen för ett hållbart Alingsås. Den är också viktig för att locka boende till kommunen. Alingsås kommun har under flera år satsat stort på kollektivtrafiken och den har vunnit stort gehör från resenärerna och resandet har ökat kraftigt. En fortsatt satsning på hållbar utveckling förutsätter fortsatta förbättringar. Nålsögat är Västra stambanan, som har en kraftig ökning av antalet resenärer och svårigheter att snabbt få till en utbyggnad. Antalet bostäder påverkas av hur flyttningsrelationerna ser ut de kommande åren i befintlig bebyggelse. För närvarande är inflyttningen till befintlig bebyggelse hög, inom Alingsås stad, i Ängabo, Nolby och i Noltorp. Unga familjer flyttar ut på landet och det är främst där som barnafödandet är högt. Trots det är antalet födda barn flest i Alingsås tätort. På landsbygden ökar kraven på samhällsservice och kollektivtrafik. Planeringen av bostäder påverkar skola och omsorg för barn och ungdomar väsentligt. Utan nybyggnation minskar antalet barn 1-6 år med ett nittiotal t.o.m. år Trendprognosen

4 2 visar att ökningen blir mycket marginell, ca ett femtontal barn. Motsvarande effekt i åldern 7-15 år blir 420 och 455. Gymnasieeleverna fortsätter att bli färre, -95. Befolkningens medelålder fortsätter att öka. Männens medelålder är nu ca 42 och kvinnornas är ca 43 år. Den höga medelåldern indikerar att kommunen har många gamla, färre i förvärvsarbetande ålder och att försörjningsbördan blir tyngre. Omsorgsbehovet för gamla ökar med ca 65 platser i trendprognosen till år Analysen kan användas för att diskutera vilka boendeformer som man har behov för att planera i områdena, beroende på befolkningssammansättning, service, skola och omsorg.

5 3 2. Allmänt Denna sammanställning innehåller en beskrivning av hur befolkningsstrukturen har förändrats t o m år 2013 och en trendprognos med sikte på år Befolkningsförändringarna under de tre sista åren påverkar delvis underlaget till befolkningsprognosen för kommunen totalt och för kommunens delområden. Befolkningen förändras genom dödsfall, födslar, inflyttning och utflyttning 1. Ett antagande görs om de fyra förändringsfaktorerna. Kohortmodellen används, som innebär att åldersklasserna uppräknas med ett år i taget. Beräkningen av antalet födda sker med hjälp av åldersspecifika fruktsamhetstal för kvinnor. Fruktsamheten anger antalet födda barn per kvinnor i resp. ettårsklass. Mängden födda beror både på nivån på fruktsamheten och antalet kvinnor och deras fördelning i intervallet år. Därtill tillkommer en bedömning av antalet färdigställda bostäder. Olika scenarier för utvecklingen redovisas i materialet. För trendprognosen visas hur den förhåller sig till med sikte på år Målprognosen har målet att uppnå invånare år I delområdesprognoserna tas hänsyn i varje område till bebyggelsens ålder och struktur, dvs. vilka som bor där, boendetäthet, åldersrelaterad in- och utflyttning, födda och döda, samt en prognos om inflyttningsklara bostäder fördelat på bostadstyper. Delområdesprognoserna avstäms med kommuntotalen. Befolkningsstatistiken är ett viktigt instrument för resursfördelningen. I styrmodellen läggs stor vikt vid betydelsen av att finna relevanta mätbara mått, så kallade indikatorer, kopplade till fullmäktiges prioriterade mål. En större fokus läggs också på att analysera resultatet. 1 Grunddata SCB

6 4 3. Folkmängdens utveckling till och med 2013 Den genomsnittliga folkökningen var 0,8% under 10 årsperioden Antalet barn och ungdomar år har minskat Andelen personer i förvärvsarbetande ålder har minskat Antalet pensionärer i åldern år har ökat kraftigt Antalet äldre pensionärer har ökat något Diagram 1: Befolkning 2003 och 2013 Den 31 december 2013 var folkmängden i Alingsås kommun invånare, vilket innebär att befolkningsökningen blev 0,7 %. I Diagram 1 visas att de största förändringarna har skett bland barn och äldre. Antalet barn i åldern 0-10 år har blivit fler, men däremot har barnen i åldern minskat kraftigt, Folkmängden i förvärvsarbetande ålder år har ökat med men i förhållande till folkmängden är det en minskning med 1,3 %. De äldre i åldern år har ökat med 4,3 % och personer över 80 har ökat marginellt. Befolkningens medelålder fortsätter att öka lite varje år. Männens medelålder är nu 42 och kvinnornas är 43. Den genomsnittliga medelåldern i riket är 1 år lägre för både män och kvinnor. Den höga medelåldern indikerar att kommunen har många gamla. Männen har högre medellivslängd i Alingsås än i riket. Männens medellivslängd är Diagram 2: Medelåldern i planeringsområdena 2003 och 2013

7 5 Diagram 3: Antal födda barn i planeringsområdena år. Diagram 4: In- och utflyttning inflyttade utflyttade 1000 nettoflyttning ,6 jämfört med 79,7 och kvinnornas är 83,3 jämfört med rikets 83,5. I Sörhaga, Stadsskogen, Ängabo och i Västra Bodarna har medelåldern minskat, vilket beror på utflyttning av äldre +65 år. I Bjärkeområdet har medelåldern ökat kraftigt, som mest med 6,5 år i Erska landsbygd och med 6,4 år i Sollebrunn. De boende i Stadsskogen och i Hemsjö- Ingared har den lägsta medelåldern i kommunen, ca Efter år 2004 har kommunen haft ett födelseöverskott (dvs. fler födda än döda) och antalet födda barn är ca 420 per år mellan åren Det är färre än under perioden , som hade 440 barn/år. I Alingsås har det tidigare fötts fler barn per kvinna än i riket, Under år 2013 har fruktsamheten sjunkit till 0,99 av rikets fruktsamhet. Minskningen har enbart skett under år 2013 och det är osäkert om den kommer att bestå. I diagram 4 och 5 redovisas inoch utflyttning samt födda och döda för perioden Folkökningen i kommunen beror främst på att det är fler som flyttar till kommunen än som flyttar härifrån. Under år 2013 blev in- och utflyttningen resp. 1 Diagram 5: Förändring i antal födda och döda

8 6 626 och nettot blev 221 personer, lägre än året innan och födelseöveskottet blev +42. Under perioden har antalet in- och utflyttade varierat stort och visar på en stigande trend, diagram 4 och 5. Diagram 6: In- och utflyttning 2003 och 2013 i 5-årsklasser Diagram 6 visar in- och utflyttning i åldersklasser år 2013 och en jämförelse med år2003. Alingsås kommun har främst en inflyttning av barnfamiljer. Fler ungdomar efter gymnasieålder flyttar från kommunen än till kommunen. Föräldrageneration flyttar efter och så uppkommer det generationsväxlingar i kommunen och blir märkbar i olika områden. De äldre +65 fortsätter att flytta till Alingsås. Flyttningarna hos de äldre är stor och påverkar såväl in- som utflyttningen. Diagram 7: Flyttningar mellan Alingsås kommun och andra kommuner i landet år 2013 De inflyttade har tidigare främst varit bosatta i Göteborg, Vårgårda och Lerum. Det är också dit som alingsåsare flyttar mest. Det blir ett positivt netto av flyttningarna med 85 personer från dessa kommuner. Diagram 7 visar relationen flyttningar mellan Alingsås kommun och andra kommuner i landet, som alingsåsare har mest flyttningsrelationer med. Rörligheten 2 i kommunen är stabil 9 %, vilket stämmer med tidigare år. Nolby, Centrum och Ängabo hade den högsta inflyttningen. I Nolby pågår en generationsväxling och den har pågått under några år. I områden där förtätning/utglesning visar på negativa tal, kan man förvänta sig att det sker en generationsväxling. Antalet äldre fortsätter att öka i centrum och är nu 33 % av folkmängden i området. Antalet barn ökade med ett trettiotal mellan Rörligheten beräknas enligt (inflyttning + utflyttning)/totala folkmängden %

9 7 Tabell 1: Omflyttningar 2013 Folkmängninninnetto utglesn. hetstal % Inflytt- Utflytt- Flyttnings- Förtätn./ Rörlig- Område Centrum ,5 33,5 Nolby ,9 25,2 Noltorp ,4 18,6 Sörhaga ,1 28,5 Stadsskogen ,2 19,8 Rosendal ,2 15,0 Ängabo ,6 20,3 Västra Bodarna ,2 12,4 Hemsjö-Ingared ,8 12,4 Hemsjö landsbygd ,7 13,7 Ödenäs ,9 10,9 Mellby tätort ,1 26,6 St Mellby landsbygd ,7 18,3 Magra ,8 14,3 V Långared ,3 13,8 Ö Långared ,6 13,0 Sollebrunn ,9 14,1 Gräfsnäs ,5 21,6 Erska landsbygd ,2 16,7 Restförda ,4 71,8 Kommun ,6 9,0

10 8 4. Folkmängden Antalet barn och ungdomar 0-15 år ökar med Antalet ungdomar år ökat med 300 De i förvärvsarbetande ålder år ökar med ca 1000 Äldre över 65 år blir ca fler Analysen är en trendprognos och den förutsätter att nuvarande utveckling kommer att fortsätta. Målprognosen kvarstår från år 2007och är beräknad enligt kommunens vision att folkmängden ska bli invånare år Trendprognosen pekar på en årlig tillväxt med ca 0,8 %, vilket innebär att folkmängden skulle kunna bli ca personer år 2019 och ca personer år Diagram 8: Jämförelse av utvecklingen enligt trendprognosen mot målprognos 2019 Diagram 8 visar skillnaden mellan mål och trendprognos av den totala folkmängden. Folkökningen i prognoserna nettoinflyttningen, som också påverkas av antalet färdigställda bostäder. Födelsenettot antas förbli positivt för alla åren, utom för 2029 och En jämförelse av åldersklasser mellan åren och med riket, se tabell 2, visar främst att andelen i förvärvsarbetande ålder minskar med ca 1,3 %. Även i riket är det en minskning. Skillnaden mellan åren är också liten i riket. Andelen i förvärvsarbetande ålder är 2,6 % lägre än i riket. Andelen barn grundskoleåldern är 0,8 % fler i Alingsås, och i förhållande till folkmängden har andelen minskat. Detsamma har även skett på riksnivå. Andelen gymnasieungdomar har också minskat både i Alingsås och i riket. De äldre över 65 år ökar och framförallt är det de som är födda på fyrtiotalet. För att förändra strukturen behövs andra åtgärder utöver bostadsproduktionen. Bostadsmarknaden är konjunkturberoende och därför redovisas också befolkningsförändringar i befintlig bebyggelse.

11 9 Tabell 2 Jämförelse av åldersfördelningar Alingsås kommun med rikets 2003 och 2013 samt prognos 2017 Ålder Riket % År Folkmängd Födda Döda Folkökning Födelsenetto Alingsås% Prognos ,1 1,2 1,1 1,1 1, ,1 2,4 2,0 2,4 2, ,1 4,8 4,2 5,2 4, ,5 3,4 3,7 3,7 4, ,3 6,3 9,0 6,5 7, ,8 4,6 5,8 4,8 4, ,8 57,9 56,6 55,3 53, ,3 10,9 8,2 12,0 12, ,5 5,9 6,7 6,3 7,0 85-w 2,4 2,6 2,6 2,9 2,9 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Tabell 3: Befolkningsförändringar Alingsås kommun Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto I bilaga 1 finns befolkningen i åldersklasser för trendprognosen. I tabell 3 visas befolkningsförändringarna enligt trendprognosen. I prognosen ingår att området A+, som är beläget mellan Centralstationen och E-20 kommer att bebyggas fr. o m år Prognosen visar att antalet barn under ett år ökar och är nivån högst med ca 485 barn. Totalt förväntas ökningen bli +70 t.o.m. år Prognosen antyder om en minskning av antalet födda barn efter år 2021, diagram 9. Som en fortsättning av att 0-åringarna blir äldre, ökar antalet i åldern 1-6 år fr. o m Kulmen förväntas bli under år 2024 med ca barn, diagram 10. Antalet barn i högstadieåldern fortsätter att öka. Under de närmaste åren t o m år 2017 är ökningen ca Prognosen visar inga tecken på att antalet kommer att minska utan den totala ökningen t o mår 2030 blir ca 1 185, diagram 11. Gymnasieungdomarna fortsätter att minska och den lägsta nivån uppstår år 2015, med ca ungdomar, innan det sker en ökning. Mellan åren ökar antalet med ca ett femtiotal. Under prognosperiodens sista år kan antalet ungdomar vara drygt 1 600, diagram 12. Under de kommande åren t o m 2017 förväntas att antalet personer i förvärvsarbetande ålder minskar med ca 115 personer. Den lägsta nivån uppnås år 2021 med personer, diagram 13. Åldersgruppen år ökar mest i antal. Ökningen är +725 t.o.m. år 2017 och totalt förväntas att ökningen blir till år 2030, diagram 14. Antalet personer 80 år och äldre kommer att öka md ca 125 till år Den totala ökningen t o m år 2030 förväntas bli ca 1 800, diagram 15.

12 10 Diagram 9: Förändring antal barn 0-åringar Diagram 10: Förändring antal barn 1-6 år Diagram 11: Förändring antal barn 7-15 år Diagram 12: Förändring antal ungdomar år Diagram 13: Förändring folkmängd år Diagram 14: Förändring äldre år Diagram 15: Förändring äldre 80 år-,

13 11 5. Bostadsbyggande Bostadsbyggandet påverkar vilka som bosätter sig i kommunen Bostadsbehovet påverkas av flera faktorer, såsom näringslivets behov av arbetskraft, familjebildning, inflyttning mm. Olika bostadstyper är attraktiva för olika kategorier av familjer och ensamstående. En satsning t.ex. på fler hyresrätter gynnar en folkökning av unga och fler i arbetsför ålder, medan en satsning av bostadsrätter i flerfamiljshus med hiss är mer attraktiva för dem som är eller närmar sig pensionsåldern. Småhus är attraktiva främst för barnfamiljerna. Bostadsbyggandet påverkar särskilt behovet av skola och omsorg för barn. Planeringen behöver överensstämma med befintliga befolkningsförändringar i bostadsområdena och att det finns en samplanering med utbyggnaden tillsammans med skola och barnomsorg. Under år 2013 blev 139 bostäder färdigställda, fördelade efter 12 hyresrätter, 99 bostadsrätter och 28 småhus. I diagram 20 visas antalet färdigställda bostäder efter bostadstyp. Under den redovisade perioden dominerar antalet småhus, totalt 505. Antalet bostadsrätter är 445 och hyresrätterna är 304 st. Diagram 16: Antal färdigställda bostäder efter bostadstyp I prognosunderlaget t.o.m. år 2019 beräknas att det kommer att finnas 127 nya hyresrätter, varav 24 är trygghetsboende, 210 bostadsrätter och 198 småhus. Sammantaget blir det 535 nya bostäder. Nybyggnationen bidrar med att folkmängden ökar med t.o.m. år Därutöver tillkommer folkökning av andra orsaker, såsom generationsväxlingar i områden och högt barnafödande i vissa områden. Utan nybyggnation kan folkmängden t.o.m bli ca Diagram 17: Nettoinflyttning i åldern 50 år och äldre Diagram 17 visar att nettoinflyttning i åldern 50 år och äldre har ökat sedan år 2006, vilket har ett samband med kommunens bostadsproduktion, som framgår av diagram 18 och 19.

14 12 Diagram 18: Bostadstypens påverkan på ålderssammansättningen t o m år 2019 Diagrammen visar hur bostadstypen påverkar ålderssammansättningen i nybyggnationen. Den högra stapeln bostadsplanering innehåller fler bostäder än övriga och är anpassad att uppnå befolkningsmålet invånare. De fyra övriga innehåller lika många bostäder (535). Blandad bebyggelse ligger till grund för prognosen och de tre övriga innehåller enbart den preciserade bostadstypen. Diagram 18 visar antal invånare i de tre åldersgrupperna och diagram 19 visar andelen folkmängd i resp. stapel. Diagram 19: Folkmängdens sammansättning i förhållande till den totala folkmängden (%) efter bostadstyp t.o.m. år 2019 I nästa kapitel beskrivs effekterna ytterligare av bostadsplaneringen i förhållande till den arbetsföra folkmängden. I diagram 19 framgår det att om man bygger hyresrätter blir andelen i förvärvsarbetande ålder störst. Däremot om man bygger bostadsrätter ökar intresset bland de äldre 65-. Barnfamiljerna har störst intresse av småhus.

15 13 6. Förvärvsarbete och näringsliv Andelen i förvärvsarbetande ålder minskar, trots fler som arbetar Diagram 20: förvärvsintensiteten i Alingsås kommun Förvärvsintensiteten, som är andelen förvärvsarbetande i åldern samt i åldern år, har ökat kraftigt från år 1997 till år 2008 och därefter var det en nedgång under lågkonjunkturen Därefter är förvärvsintensiteten uppåtgående och uppnår 76 % resp. 81 % i åldrarna resp år, diagram 20. Diagram 21: Dagbefolkning antal sysselsatta efter näringsgren i Alingsås kommun Antalet arbetstillfällen i kommunen var år 2012, en ökning med ca 828 sedan år Vård och omsorg är fortfarande den växande sektorn, följt av handeln. Tillverkningsindustrin minskar i kommunen. Utbildning och byggsektorn har ökat under åren. Alingsås kommun har fler arbetstillfällen inom vård- och omsorg samt inom handeln än övriga i länet och i riket. Självförsörjningsgraden, (d.v.s. andelen arbetstillfällen i kommunen i förhållande till de som förvärvsarbetar) varierar över tid, men under 2012 var den 80,3%.

16 14 Antalet arbetspendlare från Alingsås kommun till andra kommuner fortsätter att öka och har ökat med ca 700 personer mellan åren År 2012 var det som pendlade till andra kommuner. Arbetspendlarna har ökat med 1 % till 42 %. Majoriteten pendlade inom Västra Götalands län, totalt Männen reser mer än kvinnorna och reser längst resp De flesta pendlare reser i riktning mot Göteborg och antalet ökar. Tabell 4: Arbetspendling från Alingsås år 2012, år Utpendling till Kommun år Män Kvinnor Båda könen Göteborg Lerum Vårgårda Borås Partille Mölndal Härryda Herrljunga Trollhättan Stockholm Essunga Vara Skövde Vänersborg Kungälv Ale Mark Övriga landet Summa Kollektivtrafiken är viktig för att uppnå de övergripande målen för ett hållbart Alingsås. Den är också viktig för att locka boende till kommunen. Alingsås har under flera år satsat stort på kollektivtrafiken och den har vunnit stort gehör från resenärerna och resandet har därmed kraftigt ökat. En fortsatt satsning på hållbar utveckling förutsätter fortsatta förbättringar. Nålsögat är utvecklingen utmed Västra stambanan, som har en kraftig ökning av antalet resenärer och svårigheter att snabbt få till en utbyggnad Totalt är det personer som arbetar i någon av kommunerna Lerum, Partille eller Göteborg. Även i Mölndal finns många från Alingsås (276 st.). I den andra riktningen, Vårgårda och Herrljunga arbetar totalt 861 personer från Alingsås, vilket också har ökat. Även pendlingen till Alingsås ökar, personer. Pendlingsströmmarna tenderar att öka årligen och det påverkar behovet av god infrastruktur och kollektivtrafik. Diagram 22: Andel förvärvsarbetande i ålder16-64 år och jämförelse med rikets prognos Andelen i förvärvsarbetande ålder är lägre i Alingsås kommun än i riket (rikets prognos SCB) i övrigt. Diagram 22 visar på hur andelen förvärvsarbetande av totalbefolkningen minskar och att försörjningsbördan kommer att öka. Det medför också att det blir färre som försörjer resten av befolkningen. Om kom-

17 15 munen satsar på att bygga bostäder som uppfyller befolkningsmålet invånare eller bygger fler hyresrätter finns det möjlighet att andelen kan behållas på dagens nivå. Diagram 23 visar på snabba förändringar i konjunkturen och minskad arbetslöshet som konsekvens, vilket är särskilt synbart efter Antalet arbetslösa i mars motsvarar ca 3,1 % av den registerbaserade folkmängden i arbetsför ålder år, i Alingsås. Som jämförelse har riket 4,1 % och Västra Götalandsregionen 3,8 %. Diagram 23: Öppet arbetslösa i Alingsås kommun per månad Under sommarmånaderna ökar arbetslösheten generellt. Det beror på att många ungdomar som slutar skolan söker arbete. Det har varit snabba växlingar och det kan förändras snabbt med ca 1000 färre arbetslösa inom några månader och uppgången kan också ske snabbt.även på arbetsmarknaden kommer den starkare ekonomin att märkas. Det normala mönstret är att sysselsättningen påverkas av BNP-tillväxten. Därför kommer sysselsättningen att fortsätta öka och arbetslösheten minska framöver. Arbetslösheten beräknas bli 7,9 procent 2014 för dem som är öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Med en BNP-tillväxt på i genomsnitt 2,8 procent bedöms arbetslösheten falla ner till 6,2 procent Diagram24: Andel arbetslösa ungdomar18-24 år i riket, länet och i Alingsås mars 2012, 2013 och 2014 Den höga ungdomsarbetslösheten från åren före 2012 har minskat från ca 7,2 % till nuvarande drygt 5 % av den registerbaserade statistiken. Ungdomsarbetslösheten i Alingsås är nästan i nivå med länet och i riket. Diagram 24 visar den registerbaserade statistiken och en jämförelse med den totala andelen ungdomar år visar att arbetslösheten bland ungdomarna i kommunen är 13 %. 3 Konjunkturinstitutet mars 2014

18 16 7. Förskolebarn och skolbarn/-ungdomar Antalet barn och ungdomar 0-15 år ökar med 520 tom år 2017 och totalt med under hela prognosperioden (-2030). Gymnasieungdomarna minskar med ca 100 tom år 2017 och ökar totalt med ca 240 under prognosperioden. Diagram 25: Prognos antal barn i åldern 1-6 år samt hur utvecklingen ser ut i befintlig bebyggelse samt i olika bebyggelsealternativ antalet barn mellan det högsta och lägsta alternativet är barn. Diagram 25 visar hur antalet barn 1-6 år förändras beroende på vilka bostäder som byggs t o m år Dessutom visas hur antalet barn förändras utan att man bygger något alls i kommunen. Flest barn blir det om man enbart bygger småhus. Utan nybebyggelse kan antalet barn även bli färre år Den totala skillnaden av Diagram 26 visar hur antalet barn i grundskolan 7-15 år förändras på motsvarande sätt som i diagram 25. Diagram 26: Antalet barn i åldern 7-15 samt hur utvecklingen ser ut i befintlig bebyggelse och olika bebyggelsealternativår Antalet barn i åldern 7-15 år ökar i trendprognosen med t.o.m Den största ökningen uppkommer i befintlig bebyggelse, År 2017 är skillnaden mellan befintlig bebyggelse och trendprognosen 65 barn och totalt är ökningen Trendprognosen ger den största ökningen i åldersgruppen i jämförelse med de övriga bostadstyperna.

19 17 Diagram 27: Verksamhetsbehovet för barn i åldern 1-12 år samt hur utvecklingen ser ut i befintlig bebyggelse och olika bebyggelsealternativ år I diagram 27 visas verksamhetsbehovet i trendprognosen för åldersgrupperna 1-12 år, 1-5 år och 6-12 år. Det finns en diskrepans mellan 1-12 år och prognoserna 6-12 år resp. 1-5 år. Kvoten för 1-12 år är tagen från Koladan och för resp. åldergrupp har den tagits fram av barn- och ungdomsförvaltningen. Enligt åldersgruppen 1-12 år ökar verksamhetsbehovet med 450 t o m år 2017 och totalt med 800 under prognosperioden. Det är en skillnad med 150 platser år 2017 mellan Koladas beläggning och barn- och ungdomsförvaltningens. Enligt kvoterna från barn- och ungdomsförvaltningen blir verksamhetsbehovet år 2017 för åldrarna 1-5 år och 6-12 år resp

20 18 8. Vård- och äldreomsorg Omsorgsbehovet ökar med ca 100 till år 2017 och med ca 630 under hela prognosperioden (-2030) De sista fyrtiotalisterna blir pensionärer och åldersgruppen år ökar. Kulmen nås år 2022 med pensionärer. Därefter förväntas en viss minskning t o m år 2030, till ca Pensionärer 80 år och äldre ökar successivt varje år, men inte lika mycket som de yngre. Ökningen t.o.m. år 2017 är ca 850, se diagram 28. Ökningen är till större delen orsakad av befolkningsförändringarna i den befintliga bebyggelsen, se diagram 31. Diagram 28: Utvecklingen av antalet äldre Diagram 29: Utvecklingen av antalet äldre i befintlig bebyggelse I diagram 30 och 31 visas nybyggnationseffekten beroende på val av bostadstyper som påverkar intresset hos de äldre. I åldern år är bostadsrätterna mest intressanta. Intresset för småhus är litet. Hyresrätter dominerar i åldern 80 år och äldre. Äldreboende ingår i bostadsrätter och hyresrätter som en egna kategorier. Diagram 30: Nybyggnationseffekt i åldern år Diagram 31: Nybyggnationseffekt i åldern 80 år och äldre Vårdbehovet inom hemtjänsten ökar mest i åldern år. Det är osäkert hur många av dem som kommer att välja kommunal hemtjänst resp. andra alternativ.

21 19 Diagram 32: Omsorgsbehovet i trendprognos För närvarande finns en tendens att välja privat städ och service, eftersom det finns möjligheter att göra skatteavdrag (Rut-avdrag).

22 20 Bilaga 1: Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2013 samt trendprognos Ålder w Summa Bilaga 2: Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2013samt prognos befolkningsutveckling i befintlig bebyggelse Ålder w Summa

23 Karta över tillväxtområden 21

24 22 Bilaga 3: Folkmängd i femårsklasser i tillväxtområden 2013 samt trendprognos Nordöstra staden Nordvästra staden Ålder Ålder w w Summa Summa Sydvästra staden Sydöstra staden Ålder Ålder w w Summa Summa I kommunportalen, finns verktyget Demos, som är ett program som innehåller befolkningsprognoser. Utdata kan göras där på olika delområden.

25 23 Stadskärnan med närområden Norra kommundelen Ålder Ålder w w Summa Summa Södra kommundelen Ålder w Summa

26 24 Bilaga 4: Kartor med områdesindelningar efter nyckelkoder Alingsås kommundel

27 Bjärke kommundel 25

28 Hemsjö kommundel 26