Alingsås - mer än bara kaféer!

Transkript

1 Alingsås - mer än bara kaféer! Utvecklingen tom år 2014 och med utblick till 2018 och 2030

2

3 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning Allmänt Folkmängdens utveckling till och med Förvärvsarbete och näringsliv Boende Folkmängden Bostadsbyggande Förskolebarn, grundskole- och gymnasieungdomar Vård- och äldreomsorgen Bilagor: Bilaga 1: Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2014 samt trendprognos Bilaga 2: Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2014 samt prognos befolkningsutveckling i befintlig bebyggelse Bilaga 3: Folkmängd i femårsklasser i tillväxtområden 2014 samt trendprognos Bilaga 4 :Karta över tillväxtområden Bilaga 5: Kartor med områdesindelningar efter nyckelkoder

4 1 1 Sammanfattning För att uppnå Visionen att bli invånare år 2019 förutsätts att det byggs väsentligt fler bostäder än som sker. Olika bostadstyper attraherar olika familjer och genom byggnationen finns en liten möjlighet att styra vilka som flyttar till bostäderna. Nya bostadsområden ger möjligheter till flyttkedjor, främst inom kommunen, men även möjligheter att flytta till Alingsås. Med nya bostadsområden uppstår en polarisering mellan nya och gamla. Ett nytt bostadsområde innebär att bostäderna blir dyra och det attraherar främst dem som har höga inkomster. Störst andel i förvärvsarbetande ålder erhålls om man bygger hyresrätter. Däremot om man bygger bostadsrätter ökar intresset bland de som är 65 år och äldre. Barnfamiljerna har störst intresse av småhus. Kommunen har god framförhållning i planeringen, men det är en skillnad mellan planering och byggproduktion. I Alingsås bor ca 60 % i småhus och en stor andel av dem är 50 år och äldre, vilken innebär att det kommer att finnas en stor potential för framtida intressenter, när dessa hus säljs. Under den sista tioårsperioden har det byggts flest småhus och bostadsrätter. Hyresrätternas andel av byggnationen är drygt 26 %. Efterfrågan av bostäder påverkas av hur flyttningsrelationerna ser ut de kommande åren i befintlig bebyggelse. För närvarande är inflyttningen till befintlig bebyggelse hög, inom Alingsås stad, i Ängabo, Nolby och i Noltorp. Unga familjer flyttar ut på landet och det är främst där som barnafödandet är högt. Trots det är antalet födda barn flest i Alingsås tätort. På landsbygden ökar kraven på samhällsservice och kollektivtrafik. Kollektivtrafiken är viktig för att uppnå de övergripande målen för ett hållbart Alingsås. Den är också viktig för att locka boende till kommunen. Alingsås kommun har under flera år satsat stort på kollektivtrafiken och den har vunnit stort gehör från resenärerna och resandet har ökat kraftigt. En fortsatt satsning på hållbar utveckling förutsätter fortsatta förbättringar. Nålsögat är Västra stambanan, som har en kraftig ökning av antalet resenärer och svårigheter att snabbt få till en utbyggnad. Kommande utbyggnad av vändspåret i Alingsås, E-20, E-45 i Göteborg och Västlänken förutsätter ett samarbete i stråket så att framkomligheten säkras för pendlare. Antalet arbetstillfällen i kommunen har ökat med 700 mellan åren Vård- och omsorg är fortfarande den växande sektorn, följt av handeln. Tillverkningsindustrin minskar och utbildning och byggsektorn har ökat under åren. Alingsås har fler arbetstillfällen inom vårdoch omsorg samt inom handeln än övriga i länet och i riket. Självförsörjningsgraden varierar över tid, men är drygt 80 % under Folkmängden i prognosen visar på invånare år 2019 och år Befolkningstillväxten blir ca 0,8 % varje år t o m år För fortsatt tillväxt är Alingsås kommun beroende av inflyttning. Inflyttningsöverskottet uppskattas till +275 och födelseöverskottet till +105 år Födelseöveskottet förväntas minska till 0 år Anledningen är fler avlidna. Området A+ finns med i trendprognosen, med antagande om byggstart år Folkmängden i A+ förväntas bli ca 700 personer. Om byggnationen fortskrider fortare, kan folkmängden bli

5 2 Planeringen av bostäder påverkar skola och omsorg för barn och ungdomar väsentligt. Utan nybyggnation minskar antalet barn 1-6 år med ett fyrtiootal t.o.m. år I trendprognosen ökar antalet med ca 100 barn. Motsvarande effekt i åldern 7-15 år blir 365 och 555. Gymnasieeleverna börjar bli fler, +40 t o m år Befolkningens medelålder fortsätter att öka. Männens medelålder är nu ca 41 och kvinnornas är ca 43 år. Den höga medelåldern indikerar att kommunen har många gamla, färre i förvärvsarbetande ålder och att försörjningsbördan blir tyngre. Behovet av hemtjänst ökar med ca 75 t.o.m. år 2018 och fram till 2030 med ca 375 och den särskilda omsorgen ökar med 50 platser tom år 2018 och med ca 255 tom år Fördelningen av pengar och personal utgår från statistik och prognoser över befolkningen. Befolkningsprognoser är värdefulla nyckeltal för planeringen och har betydelse i kommunens omvärldsbevakning. I styrmodellen läggs också stor vikt vid betydelsen av att finna relevanta mätbara mått, så kallade indikatorer, kopplade till fullmäktiges prioriterade mål. Ett relevant statistiskt underlag är därför en viktig förutsättning för arbetet i styrmodellen. De förändringar som uppstår i befolkningsstrukturen påverkar boende, sysselsättningen, arbetspendlingen, de kommunala verksamheterna och på ekonomin. Prognosen (trendprognos) följer i princip gällande samhällsutveckling. Såväl i kommunen som i riket i stort uppstår en minskning av antalet personer i förvärvsarbetande ålder. Analysen kan användas för att diskutera vilken typ av kommun man vill vara, vilka boendeformer som behöver planeras i områdena för en bra befolkningssammansättning för service, skola, omsorg och påverkan på näringslivet 1. 1 För internt bruk, se under Kommunportalen, samtliga verktyg, Demos finns möjligheter att göra egna uttag på områden, ålder, kön och år.

6 3 2 Allmänt Denna sammanställning innehåller en beskrivning av hur befolkningsstrukturen har förändrats t o m år 2014 och en trendprognos med sikte på år Befolkningsförändringarna under de tre sista åren påverkar delvis underlaget till befolkningsprognosen för kommunen totalt och för kommunens delområden. Befolkningen förändras genom dödsfall, födslar, inflyttning och utflyttning 2. Ett antagande görs om de fyra förändringsfaktorerna. Kohortmodellen används, som innebär att åldersklasserna uppräknas med ett år i taget. Beräkningen av antalet födda sker med hjälp av åldersspecifika fruktsamhetstal för kvinnor. Fruktsamheten anger antalet födda barn per kvinnor i resp. ettårsklass. Mängden födda beror både på nivån på fruktsamheten och antalet kvinnor och deras fördelning i intervallet år. Därtill tillkommer en bedömning av antalet färdigställda bostäder. Olika scenarier för utvecklingen redovisas i materialet. För trendprognosen visas hur den förhåller sig till med sikte på år Målprognosen har målet att uppnå invånare år I delområdesprognoserna tas hänsyn i varje område till bebyggelsens ålder och struktur, dvs. vilka som bor där, boendetäthet, åldersrelaterad in- och utflyttning, födda och döda, samt en prognos om inflyttningsklara bostäder fördelat på bostadstyper. Delområdesprognoserna avstäms med kommuntotalen. Befolkningsstatistiken är ett viktigt instrument för resursfördelningen och för en målstyrd verksamhet. I styrmodellen läggs stor vikt vid betydelsen av att finna relevanta mätbara mått, så kallade indikatorer, kopplade till fullmäktiges prioriterade mål. En större fokus läggs också på att analysera resultatet. 2 Grunddata SCB

7 4 3 Folkmängdens utveckling till och med 2014 Den genomsnittliga folkökningen var 0,9 % under 10 årsperioden. Antalet barn och ungdomar år har minskat. Andelen personer i förvärvsarbetande ålder har minskat. Antalet pensionärer i åldern år har ökat kraftigt. Antalet äldre pensionärer har ökat något. Diagram 1: Befolkning 2004, 2013 och 2014 Diagram 2: Medelåldern i planeringsområdena 2004 och 2014 Den 31 december 2014 var folkmängden i Alingsås kommun invånare, vilket innebär att befolkningsökningen blev 1,47 %. I Diagram 1 visas att de största förändringarna under tioårsperioden har skett bland barn och äldre. Antalet barn i åldern 0-10 år har blivit fler, men däremot har barnen i åldern minskat kraftigt, Folkmängden i förvärvsarbetande ålder år har ökat med men i förhållande till folkmängden är det en minskning med 1,7 %. Minskningen har ökat jämfört med perioden De äldre i åldern år har ökat med 4,0 % av folkmängden och personer över 80 har varit oförändrat. Befolkningens medelålder fortsätter att öka lite varje år. Männens medelålder är 41 och kvinnornas är 43. Den genomsnittliga medelåldern i riket är 0,7 år lägre för både män och kvinnor. Den höga medelåldern indikerar att kommunen har många gamla. Männen har högre medellivslängd i Alingsås än i riket.

8 5 Diagram 3: Antal födda barn i planeringsområdena 2014 Diagram 4: In- och utflyttning Männens medellivslängd är 80,7 jämfört med 79,9 och kvinnornas är 83,6 jämfört med rikets 83,7. I Nolby, Rosendal, Stora Mellby tätort har medelåldern blivit lägre, vilket beror på generationsväxlingar. I Sörhaga, Ödenäs och i Magra har medelåldern ökat mest mellan 2013 till De boende i Stadsskogen och i Hemsjö-Ingared har den lägsta medelåldern i kommunen, ca 38 år. Diagram 5: Förändring i antal födda och döda Efter år 2004 har kommunen haft ett födelseöverskott (dvs. fler födda än döda) och antalet födda barn är ca 423 per år mellan åren Det är färre än under perioden , som hade 440 barn/år. I Alingsås föds det återigen fler barn än i riket. Under år 2014 var fruktsamheten 2,02 jämfört med 1,9 per kvinna i riket. I diagram 4 och 5 redovisas in- och utflyttning samt födda och döda för perioden Folkökningen i kommunen beror både på antalet födda och på ett inflyttningsöverskott. Under år 2014 blev in- och utflyttningen 2130 resp och nettot blev 484 personer, 263 personer fler än året innan och födelseöveskottet blev +85. Under perioden har antalet in- och utflyttade varierat stort och visar på en stigande trend, diagram 4 och 5.

9 6 Diagram 6: In- och utflyttning 2004 och 2014 i 5-årsklasser stor och påverkar såväl in- som utflyttningen. Diagram 7: Flyttningar mellan Alingsås kommun och andra kommuner i landet år 2014 Diagram 6 visar in- och utflyttning i åldersklasser år 2014 och en jämförelse med år Alingsås kommun har främst en inflyttning av barnfamiljer. Fler ungdomar efter gymnasieålder flyttar från kommunen än till kommunen, men utvecklingen visar även att antalet inflyttade ungdomar över tid har ökat. De äldre +65 fortsätter att flytta till Alingsås. Flyttningarna hos de äldre är De inflyttade har tidigare främst varit bosatta i Göteborg, Vårgårda och Lerum. Det är också dit som alingsåsare flyttar mest. Det blir ett positivt netto av flyttningarna med 260 personer från dessa kommuner. Diagram 7 visar relationen flyttningar mellan Alingsås kommun och andra kommuner i landet, som alingsåsare har mest flyttningsrelationer med. Rörligheten 3 i kommunen har ökat något från 9 % till 9,6 %, från föregående år. Nolby, Centrum och Ängabo hade den högsta inflyttningen. I Nolby pågår en generationsväxling och den har pågått under några år. Antalet äldre fortsätter att öka i centrum och är nu 33,3 % av folkmängden i området. Andelen barn är 12 % av folkmängden. 3 Rörligheten beräknas enligt (inflyttning + utflyttning)/totala folkmängden %

10 7 Tabell 1: Omflyttningar 2014 Område Folkmängninninnetto utglesn. % hetstal % Inflytt- Utflytt- Flyttnings- Förtätn./ Rörlig- Centrum ,1 37,0 Nolby ,7 27,6 Noltorp ,9 17,7 Sörhaga ,5 28,9 Stadsskogen ,1 22,1 Rosendal ,3 19,0 Ängabo ,2 21,8 Västra Bodarna ,8 12,6 Hemsjö-Ingared ,3 13,5 Hemsjö landsbygd ,8 15,4 Ödenäs ,7 15,7 Mellby tätort ,0 23,8 St Mellby landsbygd ,6 19,5 Magra ,9 15,3 V Långared ,6 14,9 Ö Långared ,6 11,5 Sollebrunn ,2 15,1 Gräfsnäs ,8 67,8 Erska landsbygd ,7 15,4 Restförda ,6 72,7 Kommun ,2 9,6

11 8 4 Förvärvsarbete och näringsliv Andelen i förvärvsarbetande ålder minskar, men förvärvsfrekvensen ökar. Diagram 8: förvärvsintensiteten i Alingsås kommun och uppnår över 80 % i bägge ålders intervall, se diagram 8. Diagram 9: Dagbefolkning antal sysselsatta efter näringsgren i Alingsås kommun Förvärvsintensiteten (även kallad självförsörjningsgrad), som mäter hur stor andel arbetstillfällen som finns i kommunen i förhållande till andelen förvärvsarbetande nattbefolkning i åldern samt i åldern år, har ökat kraftigt från år 1997 till år Det var en nedgång under lågkonjunkturen 2009, därefter är förvärvsintensiteten uppåtgående I diagram 26, under kapitel 6 folkmängd visas hur andelen i förvävsarbetande ålder förändras i förhållande till folkmängden. Andelen minskar, vilket medför att försörjningsbördan för de förvärvsarbetande ökar, när andel barn och äldre blir fler. Antalet arbetstillfällen i kommunen var år 2013, en ökning med ca 700 sedan år Vård och omsorg är fortfarande den växande sektorn, följt av handeln. Tillverkningsindustrin minskar i kommunen. Utbildning och byggsektorn har ökat under åren. Alingsås kommun har fler arbetstillfällen inom vård- och omsorg, handel och utbildning än övriga i länet och i riket. Antalet arbetspendlare från Alingsås kommun till andra kommuner fortsätter att öka och har

12 9 ökat med ca 356 personer mellan åren År 2013 var det som pendlade till andra kommuner. Arbetspendlarna är 45 % de förvärvsarbetande i åldern år. Majoriteten pendlade inom Västra Götalands län, totalt Männen reser mer än kvinnorna och reser längst, resp De flesta pendlare reser i riktning mot Göteborg och antalet ökar. Tabell 2: Arbetspendling från Alingsås år 2013, år Utpendling till kommun: Män Kvinnor Summa Göteborg Lerum Vårgårda Borås Partille Mölndal Härryda Trollhättan Herrljunga Stockholm Essunga Vara Skövde Kungälv Vänersborg Ale Kungsbacka Bollebygd Övriga landet Samtliga Totalt är det personer som arbetar i någon av kommunerna Lerum, Partille eller Göteborg. Även i Mölndal finns många från Alingsås (273 st.). I den andra riktningen, Vårgårda och Herrljunga arbetar totalt 867 personer från Alingsås, vilket också har ökat. Inpendlingen är ungefär på samma nivå som föregående år. Det är fler kvinnor än män som pendlar till Alingsås, kvinnor och män. Pendlingsströmmarna tenderar att öka årligen och det påverkar behovet av god infrastruktur och kollektivtrafik. Kollektivtrafiken är viktig för att uppnå de övergripande målen för ett hållbart Alingsås. Den är också viktig för att locka boende till kommunen. Alingsås har under flera år satsat stort på kollektivtrafiken och den har vunnit stort gehör från resenärerna och resandet har därmed kraftigt ökat. En fortsatt satsning på hållbar utveckling förutsätter fortsatta förbättringar. Nålsögat är utvecklingen utmed Västra stambanan, som har en kraftig ökning av antalet resenärer och svårigheter att snabbt få till en utbyggnad. Kommande utbyggnad av vändspåret i Alingsås, E-20, E-45 i Göteborg och Västlänken förutsätter ett samarbete i stråket så att framkomligheten säkras för pendlare. Diagram 10: Öppet arbetslösa i Alingsås kommun per månad Antalet arbetslösa i april motsvarar ca 2,7 % av den registerbaserade folkmängden i arbetsför ålder år, i Alingsås. Som jämförelse har riket 3,8 % och Västra Götalandsregionen 3,6 %. Det normala mönstret är att sysselsättningen påverkas av BNP-

13 10 tillväxten. Därför kommer sysselsättningen att fortsätta öka och arbetslösheten minska framöver. Sveriges BNP växte första kvartalet 2015 med 0,4 procent jämfört med kvartalet innan. Det var något lägre tillväxttakt än fjärde kvartalet men trots allt sjunde kvartalet i rad med positiv tillväxt. Mönstret känns igen från förra årsskiftet där ett starkt fjärde kvartal också följdes av ett lite måttligare första kvartal 4. Diagram11: Andel arbetslösa ungdomar18-24 år i riket, länet och i Alingsås mars 2012, 2013, 2014 och 2015 Den höga ungdomsarbetslösheten från åren före 2012 har minskat från ca 7,2 % till nuvarande drygt 5 % av den registerbaserade statistiken. Ungdomsarbetslösheten i Alingsås är högre än i länet och i riket. Diagram 24 visar den registerbaserade statistiken och en jämförelse med den totala andelen ungdomar år visar att arbetslösheten bland ungdomarna i kommunen är 13 %. 4 Källa: SCB-Indikatorer maj 2015

14 11 5 Boende Drygt en fjärdedel av bostadsbyggandet under tioårsperioden var hyresrätter. I Alingsås kommun bor ca 60 % i småhus. Tabell 3: Antal bostäder efter upplåtelseform 2013 och 2014 Bostadsbestånd förändring småhus flerbostadshus specialbostäder Samtliga bostäder Under år 2014 fanns det bostäder i olika upplåtelseformer, se tabell 3. Antalet småhus med äganderätt dominerar. Bostadsbristen är stor och det saknas lediga hyresrätter, främst för ungdomar och nyanlända. Diagram 12: Antal färdigställda bostäder efter upplåtelseform Diagram 13: Boendes ålder och deras bostadstyp 2014 Diagram 12 visar antalet byggda bostäder efter upplåtelseform åren Det har byggts en blandning av bostäder, totalt 361 hyresrätter, 461 bostadsrätter och 537 småhus. De olika upplåtelseformerna attraherar olika slags familjer. Ungdomar söker sig framförallt till hyresrätter. Barnfamiljer vill helst bo i småhus, med större bostadsytor än i hyresrätter. Äldre personer +55 söker sig främst till bostadsrätter i centrala lägen (se även diagram 6, in- och utflyttning i åldersgrupper). I Alingsås kommun bor ca 60 % i småhus. Nästa var tredje person är 50 år och äldre. Av dem som är 80 år och äldre bor

15 12 36 % (789 personer) i småhus. Det kommer att finnas en stor potential för framtida intressenter, när dessa hus säljs. Diagram 14: Nettoinflyttning i åldern 50 år och äldre Diagram 14 visar att nettoinflyttning i åldern 50 år och äldre ökade från år 2006, men har minskat de två sista åren. Trots minskningen är antalet nettoinflyttade över genomsnittet (58) för åren. Diagram 15: Social struktur i Noltorp Diagram 16: Social struktur i Stadsskogen Den sociala strukturen påverkas också av var och vilka bostäder man bygger. Ett nytt bostadsområde innebär att bostäderna blir dyra och det attraherar dem som har höga inkomster. Ett exempel i Alingsås är Stadsskogen, där hushållens inkomster oberoende av bostadstyp, är högre än genomsnittet och utbildningsnivån är förhållandevis hög. Visserligen har de flesta lämnat en ledig bostad i kommunen, men det innebär även en polarisering av den sociala strukturen. Gamla bostadsområden såsom Noltorp är Stadsskogens motsats, se diagram 15 och16. Bostadsområdena jämförs med den sociala strukturen i stort i kommunen.

16 13 6 Folkmängden Antalet barn och ungdomar 0-15 år ökar med Antalet ungdomar år ökat med 400. De i förvärvsarbetande ålder år ökar med ca Äldre över 65 år blir ca fler. Analysen är en trendprognos och den förutsätter att nuvarande utveckling kommer att fortsätta. Målprognosen kvarstår från år 2007och är beräknad enligt kommunens vision att folkmängden ska bli invånare år Trendprognosen pekar på en årlig tillväxt med ca 0,8 %, vilket innebär att folkmängden skulle kunna bli ca personer år 2019 och ca personer år Diagram 17: Jämförelse av utvecklingen enligt trendprognosen mot målprognos 2019 Diagram 17 visar skillnaden mellan mål och trendprognos av den totala folkmängden. Folkökningen i prognoserna beror på nettoinflyttningen, som också påverkas av antalet färdigställda bostäder. Antalet födda är i princip stabilt genom åren, men födelsenettot minskar efter år 2021, då antalet avlidna förväntas bli fler. Tabell 4 Jämförelse av åldersfördelningar Alingsås kommun med rikets 2004 och 2014 samt prognos 2019 En jämförelse av andelen i förvärvsarbetande ålder och med riket, se tabell 4, visar en successiv minskning. Under tioårsperioden har andelen minskat med 2 %. Även i riket är det en minskning. Andelen i förvärvsarbetande ålder är 2, % lägre än i riket. Andelen barn i grundskoleåldern är 0,5 % fler i Alingsås, och i förhållande till folkmängden har andelen minskat. Detsamma har även skett på riksnivå. Andelen gymnasieungdomar har också mins- Riket % Alingsås% Ålder Trendprognos 2014 Trendprognos ,1 1,2 1,0 1,2 1,2 1, ,2 2,4 2,1 2,3 2,4 2, ,1 4,8 4,2 5,2 5,1 5, ,3 3,5 3,5 3,8 3,9 3, ,2 6,4 9,0 6,6 6,8 7, ,0 4,4 5,8 4,5 4,2 4, ,8 56,5 55,8 53,8 54,8 52, ,4 12,2 9,4 13,4 12,3 12, ,4 5,9 6,6 6,4 6,5 7,7 85-w 2,4 2,6 2,7 2,9 2,9 3 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

17 14 kat både i Alingsås och i riket. De äldre över 65 år ökar och framförallt de som är födda på fyrtiotalet. I bilaga 1 finns befolkningen i åldersklasser för trendprognosen. I tabell 5 visas befolkningsförändringarna enligt trendprognosen. I prognosen ingår att området A+, som är beläget mellan Centralstationen och E-20 kommer att bebyggas fr. o m år Prognosen visar att antalet födda/år ökar till ca 500 t.o.m. år och 2023 och förväntas minska till nuvarande nivå, ca 465 år 2030, se diagram 18. Tabell 5: Befolkningsförändringar Alingsås kommun År Folkmängd Födda Döda Födelsenettadadnettökning Inflytt- Utflytt- Flyttnings- Folk Som om en fortsättning av att 0-åringarna blir äldre, ökar antalet i åldern 1-6 år. Mellan åren ökar antalet med ca 170, diagram 19. Antalet barn i högstadieåldern fortsätter att öka. Under de närmaste åren t o m år 2019 är ökningen ca Prognosen visar inga tecken på att antalet kommer att minska utan den totala ökningen t o m år 2030 blir ca 1 215, diagram 20. Gymnasieungdomarna visar på tecken till att bli fler. Mellan åren ökar antalet med ca ett åttiotal. Under prognosperiodens sista år kan antalet ungdomar vara drygt 1 655, diagram 21. Under de kommande åren t o m 2019 förväntas att antalet personer i förvärvsarbetande ålder vara oförändrat. To m år 2030 ökar antalet med ca 1 170, diagram 22. Åldersgruppen år ökar mest i antal t.o.m. år Ökningen är 710 t.o.m. år 2019 och totalt förväntas att ökningen blir 730 till år 2030, diagram 23. Antalet personer 80 år och äldre kommer att öka md ca 285 till år De äldre +80 är den grupp som ökar mest t.o.m. år 2030, +1780, diagram 24.

18 15 Diagram 18: Förändring antal barn 0-åringar Diagram 19: Förändring antal barn 1-6 år Diagram 20: Förändring antal barn 7-15 år Diagram 21: Förändring ungdomar år Diagram 22: Förändring folkmängd år Diagram 23: Förändring äldre år Diagram 24: Förändring äldre 80 år-,

19 16 7 Bostadsbyggande Bostadsbyggandet påverkar vilka som bosätter sig i kommunen. Bostadsbehovet påverkas av flera faktorer, såsom näringslivets behov av arbetskraft, familjebildning, inflyttning mm. Olika bostadstyper är attraktiva för olika kategorier av familjer och ensamstående. En satsning t.ex. på fler hyresrätter gynnar en folkökning av unga och fler i arbetsför ålder, medan en satsning av bostadsrätter i flerfamiljshus med hiss är mer attraktiva för dem som är eller närmar sig pensionsåldern. Småhus är attraktiva främst för barnfamiljerna. Bostadsbyggandet påverkar särskilt behovet av skola och omsorg för barn. Planeringen behöver överensstämma med befintliga befolkningsförändringar i bostadsområdena och att det finns en samplanering med utbyggnaden tillsammans med skola och barnomsorg. I prognosunderlaget t.o.m. år 2019 beräknas att det kommer att finnas 279 nya hyresrätter, varav 25 är bostäder för ungdomar, 183 bostadsrätter och 225 småhus. Sammantaget blir det 687 nya bostäder. Nybyggnationen bidrar med att folkmängden ökar med t.o.m. år Därutöver tillkommer folkökning av andra orsaker, såsom generationsväxlingar i områden och högt barnafödande i vissa områden. Utan nybyggnation kan folkökningen bli hälften så stor. Området A+ finns med i trendprognosen, med antagande om byggstart år Folkmängden i A+ förväntas bli ca 700 personer. Om byggnationen fortskrider fortare, kan folkmängden bli Diagram 25: Folkmängdens sammansättning i nybyggnation efter bostadstyp i förhållande till den totala folkmängden (%) t.o.m. år 2019 Diagram 25 visar hur bostadstypen påverkar ålderssammansättningen i nybyggnationen. Den högra stapeln bostadsplanering innehåller fler bostäder än övriga och är anpassad att uppnå befolkningsmålet invånare. Blandad bebyggelse ligger till grund för trendprognosen och de tre övriga innehåller enbart den preciserade bostadstypen. Störst andel förvärvsarbetande blir det om man bygger enbart hyresrätter, 62 %. Den lägsta andelen uppnås om man enbart bygger bostadsrätter och de är framförallt mest attraktiva för äldre 65+.

20 17 Diagram 26: Andel förvärvsarbetande i ålder16-64 år Andelen i förvärvsarbetande ålder är lägre i Alingsås kommun än i riket. Diagram 26 visar på hur andelen förvärvsarbetande av totalbefolkningen minskar och att försörjningsbördan kommer att öka. Det innebär att det blir färre som försörjer resten av befolkningen. Samtliga tre prognoser visar på antaganden om att andelen förvärvsarbetande kommer att minska.

21 18 8 Förskolebarn, grundskole- och gymnasieungdomar Antalet barn och ungdomar 0-15 år ökar med ca 670 tom år 2018 och totalt med under hela prognosperioden (-2030). Gymnasieungdomarna ökar med ca 40 tom år 2018 och ökar totalt med ca 395 under prognosperioden. Diagram 27: förändring antal barn och ungdomar mellan år Diagram 28: Prognos antal barn i åldern 1-6 år samt hur utvecklingen ser ut i befintlig bebyggelse samt i olika bebyggelsealternativ Diagram 28 visar hur antalet barn 1-6 år förändras beroende på vilka bostäder som byggs t o m år Dessutom visas hur antalet barn förändras utan att man bygger. Utan nybebyggelse kan antalet barn minska från år Antalet barn ökar mest om man bygger småhus, ca st. Diagram 29 visar hur antalet barn i grundskolan 7-15 år förändras på motsvarande sätt som i diagram 28.

22 19 Antalet barn i åldern 7-15 år ökar i trendprognosen med t.o.m Den största ökningen uppkommer om man bygger enbart småhus, År 2018 är skillnaden mellan befintlig bebyggelse och trendprognosen ca 95 barn och totalt är ökningen ca +555 barn. Diagram 29: Antalet barn i åldern 7-15 samt hur utvecklingen ser ut i befintlig bebyggelse och olika bebyggelsealternativår Diagram 30: Verksamhetsbehovet för barn i åldern 1-12 år i trendprognosen år I diagram 30 visas verksamhetsbehovet i trendprognosen för åldersgrupperna 1-6 år och 6-12 år. Behovet av förskoleplatser ökar med ett 40- tal till år 2018 och fortsätter att öka till år En minskning kan förväntas därefter med ett nittiotal platser. Antalet platser i fritidshem ökar från till 1 890, ca +90 platser till år En viss minskning kan uppkomma mellan åren , men därefter ökar behovet till ca platser år 2030.

23 20 9 Vård- och äldreomsorgen Antalet äldre 65+ ökar med 815 till år Omsorgsbehovet ökar till 730 inom hemtjänsten och till 430 inom den särskilda omsorgen. De sista fyrtiotalisterna blir pensionärer och åldersgruppen år ökar. Kulmen nås år 2022 med pensionärer. Därefter förväntas en viss minskning t o m år 2030, till ca Pensionärer 80 år och äldre ökar successivt varje år, totalt med t.o.m. år 2030 se diagram 31. Ökningen är till större delen orsakad av befolkningsförändringarna i den befintliga bebyggelsen. Diagram 31: Trendprognos utvecklingen av antalet äldre Diagram 32: Förändring av antalet personer 20 år och äldre mellan Diagram 32 visar att den största folkökningen uppkommer i åldersgruppen år, +635 t.o.m. år Antalet äldre 80+ ökar med ca 180 och vanligtvis är det den gruppen som har de största omsorgsbehoven. I diagram 33 och 34visas nybyggnadseffekten av bostäder som påverkar intresset hos de äldre. I åldern år är bostadsrätterna mest intressanta. Intresset för småhus är litet. Hyresrätter dominerar i åldern 80 år och äldre. Äldreboende ingår i bostadsrätter och hyresrätter som egna kategorier. Diagram 33: Nybyggnationseffekt i åldern år äldre Diagram 34: Nybyggnationseffekt i åldern 80 år och Det finns en överensstämmelse mellan att bygga fler hyresrätter och kommunens bostadsplanering.

24 21 Vårdbehovet inom hemtjänsten ökar med ett trettiotal personer i åldern år och med cirka 340 personer sammantaget t o m år Det är osäkert hur många av dem som kommer att välja kommunal hemtjänst resp. andra alternativ. För närvarande finns en tendens att välja privat städ och service, eftersom det finns möjligheter att göra skatteavdrag (Rut-avdrag). Så länge en äldre har mindre än cirka 8 timmars hjälp per månad och inte kommer upp i maxtaxan, blir det något billigare oberoende av inkomst att anlita någon extern och kunna göra avdrag för tjänsten. Diagram 35: Omsorgsbehovet i trendprognos

25 22 Bilaga 1: Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2014 samt trendprognos Ålder w Summa Bilaga 2: Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2014 samt prognos befolkningsutveckling i befintlig bebyggelse Ålder w Summa

26 23 Bilaga 3: Folkmängd i femårsklasser i tillväxtområden 2014 samt trendprognos Nordöstra staden Ålder w Summa Nordvästra staden Ålder w Summa Sydvästra staden Ålder w Summa Sydöstra staden Ålder w Summa Stadskärnan med närområden Ålder w Summa Norra kommundelen Ålder w Summa

27 24 Södra kommundelen Ålder w Summa Bilaga 4 :Karta över tillväxtområden

28 25 Bilaga 5: Kartor med områdesindelningar efter nyckelkoder Alingsås kommundel

29 Bjärke kommundel 26

30 Hemsjö-Ingared 27

31

32