Sunne kommun Kvartalsrapport

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8 Sunne kommun Kvartalsrapport

9 Innehållsförteckning Sida Översiktlig beskrivning 1 Resultatbudget/prognos 7 Investeringsredovisning 8 Finansiell rapport 9 Kommunchef 10 Verksamhetsstöd och kommunikation 12 Teknik och kost 14 Barn och ungas lärande 16 Ungdomars och vuxnas lärande 19 Individstöd 22 Vård och omsorg 24 Samhällsbyggnad och säkerhet 26 Valnämnden 28 Kommunrevisionen 29

10 Översikt Budgetuppföljning per 31 mars och helårsprognos år 2017 Med ledning av verksamheternas kvartalsrapporter och prognoser för helåret har kvartalsrapport upprättats. Kommunchef, ekonomichef och verksamhetscheferna presenterar kvartalsrapporten vid Kommunstyrelsens sammanträde Resultat och ställning Rapporten för perioden januari-mars 2017 visar ett positivt resultat på 10 mkr vilket är 14 mkr bättre än resultatet för samma period Resultatet avser bokförda ej periodiserade, kostnader och intäkter vid periodens slut. Prognosen för helåret 2017, som baseras på verksamhetsområdenas bedömningar, pekar mot ett positivt resultat, 1 mkr. Det är 6 mkr sämre än budgeterat. Resultatutveckling Mkr / / / Prognos 2017 Periodens resultat Balanskravsresultat Verksamhetens nettokostnader under perioden jan-mars uppgår till 183 mkr, vilket är 11 mkr, eller 5 %, lägre än vid samma period i fjol. Personalkostnaderna som är en del av verksamhetens nettokostnader, har ökat med 6,4 %, eller 11 mkr i förhållande till läget i mars Intäkterna från Migrationsverket på 21 mkr för 1:a kvartalet är inräknade i nettokostnaderna vilket de inte var i samma utsträckning för första kvartalet De ökade intäkterna från Migrationsverket och en stor del av de ökade personalkostnaderna härrör sig från flyktingssituationen. Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår under perioden till 194,4 mkr, en ökning med 3,2 mkr eller ca 1,7 % mot samma period föregående år. 1

11 Nettoinvesteringarna till och med mars uppgår till 4,6 mkr (11,9 mkr 31/3 2016). De största investeringarna är renovering av Skäggebergsskolan och byggnationen av den nya förskolan på Torvnäs. Prognosen för investeringarna för helåret är att 89 mkr kommer att förbrukas till årets slut. Nettoinvesteringar Mkr / / / Prognos 2017 Invest Utrymme för invest Kommunens likvida medel är vid periodens utgång -3,2 mkr vilket är 41 mkr mindre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Kommunens låneskuld 31 mars är 80 mkr vilket är 27 mkr lägre än vid samma tillfälle Prognos för helåret Prognosen för helåret 2017 pekar mot ett plusresultat med 1,4 mkr vilket är 6,2 mkr sämre än budgeterat. Skatteintäkter och generella statsbidrag prognostiseras till +1,7 mkr enligt prognos från SKL. Prognosen för finansnetto och för pensionskostnader ligger i nivå med de budgeterade kostnaderna. Verksamhetsområdenas prognoser ger en sammanlagd negativ budgetavvikelse med -8,1 mkr. Det är främst inom verksamhetsområdet Individstöd som de största avvikelserna finns, -4,4 mkr. Daglig verksamhet och institutionsplaceringar är de områden där avvikelserna finns. Kostnader för vakanta lokaler, Åmberggskolan, finns under kommunchefen vilket ger en avvikelse med -1,5 mkr. Inom Barns Lärande och Ungdomar och vuxnas lärande finns avvikelser på sammanlagt -1,5 mkr och inom Teknik och Kost och Verksamhetsstöd och kommunikation är avvikelsen sammanlagt -0,6 mkr Mer detaljer finns i verksamheternas redovisningar. 2

12 Prognos budgetavvikelser verksamhetsområden -4,4-1,5-0,9-0,7-0,3-0,4 0 0 Samhällsbyggnad och säkerhet Vård och omsorg Individstöd Ungdomars och vuxnas lärande Barns lärande Teknik och kost Mkr Verksamhetsstöd o kommunikation Kommunchef Arbetsmarknad I Sunne var den öppna arbetslösheten i mars 2017, 3,4 % eller 272 personer. I början av året var värdet 3,7 %. I mars 2016 var 3,4 % av Sunnes befolkning i arbetsför ålder öppet arbetslösa. Av de 272 personer som var arbetslösa, var 38 st ungdomar mellan år. Det är 4 färre än i mars I mars 2017 ligger Sunnes siffror 0,2 procentenheter högre än länssnittet och 0,1 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Öppen arbetslöshet 4 % Riket Värmland Sunne 0 1/ / / / Befolkning Under årets två första månader minskade Sunnes befolkning med 9 personer och folkmängden var sista februari I förhållande till sista februari 2016 har befolkningen ökat med 251 personer. De budgetramar som finns för 2017, bygger på att vi har ett folkningsunderlag på personer den 1 november

13 Befolkning Födelsenetto jan-feb Inflyttningsnetto jan-feb Invandringsnetto jan-feb Föregående år var födelsetalet 24 efter två månader och i år har 15 st fötts / / / / Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro av sammanlagd arbetstid (procent) Totalt 5,6 4,9 5,8 4,9 5,7 Sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd arbetstid för respektive kön (procent) Kvinnor 6,5 5,5 6,3 5,2 6,3 Män 2,8 2,9 4,3 3,8 3,8 Sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd arbetstid för respektive åldersgrupp (procent) år och yngre 2,6 2,8 3,8 3,3 4, år 5,7 4,3 4,9 4,3 5,4 50 år och äldre 6,0 6,0 7,0 5,7 6,6 4

14 Framtidsbedömning Allegården Sunne kommun har kö till seniorboende och nu är förslag till detaljplan för fastigheten Allégården (Skäggeberg 12:11 m fl) utsänt på samråd under april månad. Norra Bron Visionen om en bro norr om tätorten Sunne är förankrad i fördjupad översiktsplan och kommunstrategi för kommunen. Kommunstyrelsen har godkänt igångsättning av investeringsprojekt Norra Bro 2025 för att fortsätta utreda alternativet och projektet uppgår till som högst 1Mkr under En styrgrupp som förankrar och driver projektet politiskt har utsetts av kommunstyrelsen och består av politiker som har kunskap och/eller intresse för ärenden av denna typ. Ny förskola på Torvnäs Under 2016 har en detaljprojektering utförts och kommunfullmäktige beviljade igångsättning av projektet Torvnäs förskola 6 mars 2017 och strax därefter togs första spadtaget. Byggprojektet drivs av entreprenören Byggdialog och är ett partneringprojekt. Sunne kommun har under en längre tid haft många tillfälliga lösningar då antalet inskrivna barn i förskolan ökat och har lett till en del negativa konsekvenser för såväl barn, vårdnadshavare och personal. När nu en ny förskola byggs med flera avdelningar ser vi samordningsvinster genom ett effektivare schema där fler arbetar mitt på dagen då behovet av pedagogisk personal är som störst. Barnen kommer att få en likvärdig pedagogisk metodik och förskollärarnas kompetens kommer att användas på det bästa sättet. Utemiljön kommer att bidra till att det finns gott om utrymme för barnen att fritt röra sig och utveckla motoriken vilket i sin tur kommer att underlätta språk- och läsinlärningen. Vår förhoppning är att denna nya förskola skall locka barnfamiljer att flytta till Sunne och Torvnäsområdet. Medborgardialog i Masterclass - fullmäktigeberedning Medborgardialog är ett verktyg för att nå kommunens mål i kommunstrategin Målet med beredningen är att implementera medborgardialog som en del i styrprocessen, utifrån den redan existerande Sunnemodellen för medborgardialog. Målet är också att utveckla kommunikationsprocesser för en framgångsrik medborgardialog, liksom metoder för resultatuppföljning av process och resultat av medborgardialogerna. Masterclass är en utbildningsform där vi får del av forskning från såväl nationella som internationella erfarenheter via SKL som ansvarar för projektet. Beredningen arbetar nu med att upprätta en s.k. handbok för medborgardialog i Sunne, som förenar styrningsschema med praktiska riktlinjer för medborgardialog. Kommunfullmäktigeberedningen om Masterclass i medborgardialog genomförde en workshop med fullmäktiges ledamöter med flera 3 april under ledning av Edward Andersson, SKL. Regionkommun - remissyttrande Kommunfullmäktige i Sunne ställer sig positiv till bildandet av en regionkommun och lämnar delar av nedanstående yttrande som Sunne kommuns svar och föreslår att en andra remissrunda sker. 5

15 Diskussionerna har haft två fokus: -att ge direktvalda organ ansvar för regionens utveckling och därmed öka den regionala demokratin och självstyrelsen - att skapa en bättre samordnad statlig och regional förvaltning Det handlar om att skapa robusta regioner som är hållbara på längre sikt och bättre motsvarar människors behov och förväntningar. Regioner behövs för att skapa förbättrade förutsättningar för jobb och tillväxt, en likvärdig och god hälso- och sjukvård, och för att vara en stark röst både nationellt och internationellt. Nilsson-tomten Lecab Fastigheter AB har med kommunen tecknat ett markanvisningsavtal för fastigheten Sundsvik 1:27 och har ett pågående arbete med projektet. Avtalet har sedan det tecknades förlängts tre gånger med ett år i taget. Gällande markanvisningsavtal har nu förlängts till Flyktingsituation Antalet asylboenden har minskat och Sunne kommun har endast gamla hotell Selma kvar som drivs i Migrationsverkets regi och här bor ca 350 asylsökande. Det finns fortfarande asylsökande som bor i eget boende i Bjälverud och Gräsmark. Ersättningsnivåerna från Migrationsverket kommer att minska under 2017 och i dag finns en stor utmaning i att nå alla som har behov av stöttning och insatser för att inte hamna i ett utanförskap och bidragsberoende. Vi har inlett ett intensivt arbete för att integrera de som stannar i Sunne och arbetar med ett projekt som vi benämner Vägvisaren. För att möjliggöra en snabbare återgång till självförsörjande är projektet Vägvisaren en verksamhet som kan bidra till det. Målet är att, genom samverkan, fånga upp ungdomar, vuxna samt nysvenskar som har hamnat i ett varaktigt utanförskap och i en ekonomisk beroendesituation. Vägvisaren är en långsiktig satsning med uppföljning och utvärdering efter 2 år av verksamhetens resultat, mål, effekt och kostnader. Syfte med verksamheten är att utifrån Arbetsförmedlingens anställningskedja skapa förutsättningar, öka och bibehålla individens arbetsförmåga i ett långsiktigt perspektiv, minska bidragsberoende och öka anställningsbarheten 6

16 RESULTATBUDGET/PROGNOS Kvartalsrapport BOKF % Prognos Avvik BOKSLUT BUDGET TOM mars AV helår Budget 17 T k r BUDGET 2017 Prognos 17 Kommunchef % Verksamh stöd o kommunikation % Teknik och kost % Barns Lärande % Ungdomar o vuxnas lärande % Individstöd % Vård och omsorg % Samhällsbyggnad och säkerhet % Kommunrevision % Valnämnden % Verksamheternas nettokostnader % Interndeb pensioner mm % Pensionsutbetalningar (inkl ind del) % Förändr pensionsskuld % 0 0 Kalkylerade kapitalkostnader % Avskrivningar % VERKSAMHETENS NETTO % Skatteintäkter % Slutavräkning, skatt mm % Extra bidrag för väfärdstjänster % Generella statsbidrag % Finansiella intäkter % Finansiella kostnader % RESULTAT EFTER SKATTE- INTÄKTER O FINANSNETTO Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL N y c k e l t a l Verksamhetens nettokostnad/ skatteintäkter mm 97,7% 98,8% 94,8% 99,6% Verksamhetens nettokostnad (exkl avskrivningar)/skatteintäkter mm 93,1% 94,2% 90,6% 95,0% Resultat före eo-poster/ Skatteintäkter mm 1,9% 1,0% 5,1% 0,2% Årets resultat/ Skatteintäkter mm 1,9% 1,0% 5,1% 0,2% Finansnetto "Beräknat reinvesteringsutrymme" Summa skatt o generella bidrag (tkr)

17 INVESTERINGSREODVISNING BUDGET REDOVISNING BUDGET- HELÅRS- AVVIKELSE TOM AVVIKELSE PROGNOS BUDGET 17 Tkr JANUARI- PROGNOS 17 PROJ 2017 MARS Medfinansiering Fryksdalsbanan Särskild medlemsinsats kommuninvest Summa Kommunchef Medfinansiering Trafikverket Exploatering Sunne Sundsberg 2: Omklädning Holmby Bro över Lerälven Norra Bron Byte av ljuskällor Energiinvesteringar Va- utbyggnad Sunne rv-åleby Förorenad mark Lysvik, riskanalys Ombyggnad Prästbols kök Gator, vägar Larm och passer Asfaltering VA-utbyggnad Strategisk VA-plan Larmmottagning egen regi Larm och kommunikation VA Pannbyte Bäckalund Kretsloppshuset Arbetsområde ismaskin Underhåll fastighet Fastigheter takbyte Utredninng Överviks vatten Va larmöverföring Kvicksilverutbyte Förskola Torvnäs Utbyggnad parkvillan Maskinhall SG/Södra Viken Åtg. Kring Fryksdalsbanan Stamnät bredband Va-ledning Vår- och sommarvägen Centrumplanering Summa Teknik och kost Svensby skola Renovering Skäggeberg Summa Barn och ungas lärande Förprojektering SG/Södra Viken Klassrum/internat SG/Södra Viken Summa Ungdomars och vuxnas lärande Elevhälsans lokaler Summa Individstöd Arenaområdet Summa Samhällsbyggnad och säkerhet Summa fastighet och anläggningar Summa inventarier TOTALSUMMA

18 Finansiell rapport per Aktuell likviditetssituation (tkr) Kassa 9 Fryksdalens Sparbank Plusgiro 642 Handelsbanken 141 Summa Likvida medel Tkr jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Prognos Utfall 2016 Avstämning mot finanspolicy Policy Resultat 3 st långivare bör eftersträvas 1 st Enskild långivare bör ej representera mer än 50% av den totala skuldportföljen. Undantag för Kommuninvest 100% Kommuninvest Låneskuld Tillåtna instrument är ränteswapar, ränteterminer, FRA, Caps och Floors. Ej ränteswapar i kombination med optioner Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen tillåts upp till 7 år 100 mkr Kommunen har inga 1,26 år Kapitalbindning regleras ej 1,35 år Genomsnittsränta 1,82 % Grön = uppfyller policy Gul = uppfyller ej "bör" Röd = uppfyller ej "skall" 9

19 Kommunchef Verksamhetschef: Berit Westergren Måluppfyllelse Verksamhetmål Kvantitativa mål Indikator/mätmetod Resultat 2016 Mål 2017 Sunnes resultat Måluppfyllelse Trend Näringsliv och arbete Väg-, tåg, flyg och fibernät förbättras Antal avgångar på Fryksdalsbanan Sunne- Karlstad, Karlstad- Sunne må-fred med restid 50 min 5 avgångar Lika eller fler än föregående år 5 avgångar Åtgärder för att nå målen Kollektivtrafik Sunne kommun deltar genom kommunchefen i en arbetsgrupp med fem ytterligare kommuner och representanter från Region Värmland och Landstinget i Värmland. Arbetsgruppen har i uppdrag att utarbeta ett slutgiltigt förslag till organisering och finansiering av kollektivtrafiken i Värmlands län utifrån en utredning som genomfördes av KPMG Detta förslag ska genomgå tre delprocesser som presenteras nedan. Inriktningen från arbetsgruppen i detta skede är att Värmland bildar en regionkommun som blir kollektivtrafikmyndighet för Värmland där Värmlandstrafik AB och Karlstadsbuss överförs till kollektivtrafikmyndigheten. All regional kollektivtrafik organiseras som en egen förvaltning inom regionkommunen som finansieras genom en skatteväxling. Tydliga samråds-/samverkansformer skall utarbetas. Det ska även finnas en lösning för länets flygplatser. Processen är indelad i tre tydliga delprocesser : 1. Delprocess Samråd april-juni 2. Delprocess Remiss juni-oktober 3. Delprocess Principförslag november-april Ombyggnad av Fryksdalsbanan Trafikverket har börjat med åtgärderna Sunne-Kil efter ett långt arbete med att göra avtal med fastighetsägare om servitut/stänga plankorsningar. Tidigast 2018 kan vi se att restiden blir kortare. Tågen möts idag i Bäckebron, vilket tar tid, men i framtiden, med förbättrad räls och färre antal plankorsningar, kan förhoppningsvis Värmlandstrafik ändra turerna (2018) så att man slipper vänta i Bäckebron på möte. 10

20 Ekonomiskt resultat (tkr) Årsbudget Redovisat tom Prognos årsavvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Nettoinvesteringar Prognos årsavvikelse Orsaker till avvikelser och åtgärder Avvikelsen på -1,5 mkr beror på vakans av Åmbergsskolan och drift av denna under Aktuellt i verksamheten Den vakanta tjänsten (okt 2016-mars 2017) som verksamhetsledare för ungdomars och vuxnas lärande är tillsatt sedan 1 april. Utvärdering av förvaltningsorganisationen i verksamheterna pågår medan den politiska utvärderingen i partigrupperna är avslutad men ej sammanställd och utvärderad. Budgetberedning för startade i mars. Verksamheterna utgår från en verksamhetsplan som är grunden till de mål och prioriteringar som skall beslutas i det pågående budgetarbetet. Tillgänglighet För att skapa en god tillgänglighet för alla i centrum har en policy för trottoarpratare för Sunne kommun tagits fram. I nuläget pågår insamling av yttranden innan policyn kan antas. Sunne kommun har tackat ja till en inbjudan av Torsby kommun om att undersöka möjligheten att tillsammans starta upp och samverka i projektet En stad för alla. Det är ett projekt som ska leda till att kommunen är en plats som är tillgänglig för alla oavsett förutsättning. 11

21 Verksamhetsstöd och Kommunikation Verksamhetschef: Cathrine Larsson Måluppfyllelse Verksamhetmål Kvantitativa mål Indikator/mätmetod Resultat 2016 Mål 2017 Sunnes resultat Måluppfyllelse Trend Livskvalitet Öka jämställdhet och mångfald i kommunen Genomsnittlig sysselsättningsgrad i procent 93,6 93,6 Mäts en gång per år Friskhetstal kommunanställda i procent 95,1 95,1 94,9 Löneskillnad mellan män och kvinnor i procent Ingen kartläggning ,7 Mäts en gång per år Näringsliv och arbete Fibernätet förbättras Fastigheter med tillgång till fiber i procent Arbete pågår Hållbar kommun Öka kvaliteten på bemötandet Andel som upplever ett gott bemötande i procent, KKiK Mäts en gång per år Öka kommunens tillgänglighet Andel som tar kontakt via telefon får ett direkt svar i procent, KKiK Mäts en gång per år Åtgärder för att nå målen De flesta mål mäts en gång per år speciellt de via KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet). När det gäller fastigheter med tillgång till fiber pågår arbete med de tre områden som fortfarande saknar detta, Finnsjön, Bäckalund och Västra Ämtervik. Målet friskhetstal för kommunens medarbetare uppnåddes inte de tre första månaderna. Friskhetstalet för medarbetare inom Verksamhetsstöd och kommunikation är på 97,3 procent, för de tre första månaderna. För att öka kommunens friskhetstal arbetar vi bland annat med följande befrämjande åtgärder: - Skidkväll hos Ski Sunne - Skiddag i Trysil - Inspirationskväll med föreläsning av Malte Hallquist - Fortsatt subventionering av träningskort i Sunne kommun 12

22 Ekonomiskt resultat (tkr) Årsbudget Redovisat tom Prognos årsavvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Nettoinvesteringar Prognos årsavvikelse -400 tkr Orsaker till avvikelser och åtgärder Orsaken till avvikelsen är att Postnord har ökat sin kostnad för internpostservicen till kommunens alla verksamhete Tkr Åtgärden startas Åtgärden genomförd Effekt 2017 Effekt 2018 Föreslagna åtgärder Utredning av behovet av posttjänst från 2016 Pågår?? Postnord. Summa åtgärder 0 0 Aktuellt i verksamheten De tre första månaderna har varit intensiva med bokslutsarbete och påbörjat arbete med budgetprocessen för Arbetet med utvärdering av förvaltningsorganisationen har genomförts tillsammans med fackliga representanter. Enkäter kommer att skickas till fyra olika grupper med lite olika frågor, kommunledningsgruppen, enhetschefer, medarbetare och fackliga representanter. Dessutom har enheterna fått fem öppna frågor att diskutera på en arbetsplatsträff. Nyrekrytering av upphandlare är genomförd. Planering för införande av Sunne Bostad AB:s administration pågår. Uppstartsmöten pågår inför årets lönerevision. Arbetsmiljöutbildningar som påbörjades 2016 fortsätter även Arbete pågår via IT-enheten med interna digitaliseringsprojekt för bl.a. elever. Inför den stora krisövningen den 26 april pågår förberedelsearbete. Tillgänglighet Tillgänglighetsplan är upprättad och följs upp vid varje arbetsplatsträff. 13

23 Teknik och Kost Verksamhetschef: Rickard Casselbrant Måluppfyllelse Verksamhetsmål Kvantitativa mål Indikator/mätmetod Resultat 2016 Mål 2017 Sunnes resultat Måluppfyllelse Trend Hållbar kommun Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Andel återvunnet avfall i % Mäts en gång per år Livskvalité Vad tycker kommuninvånarna om sophämtningen? Nöjd medborgar- index.(scb) 8,2 8,5 Nöjd Medborgar-Index Gator och vägar * 59 >57 Mäts vartannat år Mäts vartannat år Åtgärder för att nå målen Målen uppdateras inte löpande utan en gång per år. Verksamheten jobbar kontinuerligt och systematiskt med de tilldelade medel för att uppnå mål. I medborgarundersökning 2016 så framkom att det finns önskemål om förbättrade Gator och Vägar. I budget för 2018 så äskas mer medel för underhåll gator och vägar. Möjligen bör målet index Gator och vägar höjas. Ekonomiskt resultat (tkr) Årsbudget Redovisat tom Prognos årsavvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Nettoinvesteringar Prognos årsavvikelse -250 Orsaker till avvikelser och åtgärder Avvikelsen av -250tkr föreligger inom kostenheten p.g.a. nödvändig personalrotation. Delårsrapport 2 avvaktas då avvikelsen bedöms kunna korrigeras innan årets slut. 14

24 Tkr Föreslagna åtgärder Åtgärden startas Åtgärden genomförd Effekt 2017 Effekt 2018 Under bevakning, förändring tjänster 2017-XX-XX 2017-XX-XX Summa åtgärder 0 0 Aktuellt i verksamheten Verksamheten arbetar med kvalitetsutveckling och effektivisering av plan och projektarbete. Arbetsmiljö och roller inom organisationen förtydligas med avsikt att förbättra dokumentationsrutiner och kvalitetssäkring. Utbyggnadsplanen för VA väcker mycket nya frågor där dialog med miljöenheten är viktigt för att ge medborgare tydliga svar. Tillgänglighet Tillgänglighet är en del av pågående projekt, järnvägsparkeringen, förprojektering Kvarngatan, är exempel där fysiskt tillgänglighet tas med i planeringsskedet. Löpande försöker verksamheten arbeta bort EAH, enkelt avhjälpta hinder, där bl.a. synpunkter från medborgare och kommunala tillgänglighet rådet tas med i korrigerande åtgärder. 15

25 Barns lärande Verksamhetschef: Anna Ullenius Måluppfyllelse Verksamhetsmål Kvantitativa mål Indikator/mätmetod Resultat 2016 Mål 2017 Sunnes resultat Måluppfyllelse Trend Livskvalitet Plats på förskolan på önskat datum, andel barn (%) Alla elever ska kunna läsa när de slutat årskurs 1 Över snittet i riket Mäts i oktober Mäts juni Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) 78,2 (2015) (riket 48,8) 49,7 Bland de 25 % bästa i riket Över snittet i riket Mäts i oktober Mäts i oktober Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal grundskola, andel (%) 84,7 (riket 83,9) Över snittet i riket Mäts i oktober Livslångt lärande Elever i årskurs 3 som klarar alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, genomsnittlig andel (%) Elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel (%) Elever i årskurs 6 med lägst betyget E för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) Andelen av de totala betygen som är A och/eller B i årskurs 6 67 (riket 73) 83,1 Över snittet i riket Bättre än föregåen de år Bättre än föregåen de år Minst 15 % Mäts i juni Mäts i juni Mäts i juni Mäts i juni Åtgärder för att nå målen Det systematiska kvalitetsarbetet styrs och följs upp genom kvalitetsarbetscykel för respektive verksamhet. Syftet med kvalitetsarbetscykeln är att ge struktur åt kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetscykeln tydliggör strategier och uppföljningsrutiner inom varje utvecklingsområde. Dessa strategier med mallar och arbetssätt är tydligt kopplade till utvecklingsområden och prioriterade satsningar. Under läsåret 2014/2015 påbörjades ett 16

26 skolutvecklingsprogram som under läsåret 2015/2016 fortsatte och intensifierades. Utifrån detta har tre prioriterade utvecklingsområden framtagits för läsåret 2016/2017: Kunskapsutveckling, Tillgänglig lärmiljö samt Ledarskap. På verksamhetsnivå utgör analyser och resultat av de för läsårets prioriterade satsningar och utvecklingsområdena underlag för den årliga kvalitetsrapporten. Varje enhet har en arbetsplan där förskolechef/rektor beskriver hur varje enhet ska arbeta för att nå de mål som anges i de nationella styrdokumenten. Här ska det finnas konkreta mål, förbättrings- och utvecklingsområden för varje läsår utifrån enhetens kvalitetsanalys och de prioriterade områden som finns i skol- och verksamhetsplan. Arbetsplanen utformas så att den på så sätt fungerar som ett hjälpmedel för utveckling och förbättring av enheten. Arbetsplanen ska prägla hela förskolans/skolans arbete. Ekonomiskt resultat (tkr) Årsbudget Redovisat tom Prognos årsavvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Nettoinvesteringar Prognos årsavvikelse -650 Orsaker till avvikelser och åtgärder På Östra skolan finns behov av enskild undervisningsgrupp där personaltätheten är hög. Målet är att eleverna på lång sikt ska kunna delta i ordinarie undervisning. Östa landsbygd har under vårterminen en större organisation än vad elevantalet ger underlag för. Flera tjänster kommer att minskas/avvecklas inför höstterminen. Enheten räknar dock med underkott på -650 tkr på årsbasis då fjolårets negativa resultat fortfarande påverkar läsårets organisation. När barnen/eleverna är asylsökande får förskolan/skolan bidrag från Migrationsverket. Detta bidrag upphör så snart eleven har fått uppehållstillstånd. Extra medel är en avgörande förutsättning för att kunna tillhandahålla de extra resurser som krävs. Det kommer att bli en utmaning att ta emot alla barn/elever inom befintliga ramar. Kostnaderna för skolskjuts avviker negativt mot periodbudget. När höstens turer är lagda kan prognos för helåret göras. Verksamheten arbetar fortlöpande med Värmlandstrafik för att få till stånd en bättre budget- och prognosprocess. Aktuellt i verksamheten Kommunen kommer att få större problem att rekrytera legitimerade lärare till förskolor och skolor. Störst problem blir det på de mindre enheterna i ytterområdena, som redan har större personalomsättning än tätorten. Nyanlända elever medför att behovet av lärare och annan personal i skolorna ökar, samtidigt som bristen på lärare i landet är stor. Sunne kommuns kostnader för elever i förskoleklass och grundskola och kostnader för skolskjuts är högre än genomsnittet i riket, eftersom kommunen har många mindre enheter. Att behålla likvärdig utbildning för samtliga barn och elever kräver resurser och omstruktureringar. Skolinspektionens tillsyn 2015 förstärkte insikten om att förskolornas och skolornas resultat måste bli bättre, om de nationella målen ska nås. 17

27 Tillgänglighet En av skolans prioriterade satsningar i syfte att höja måluppfyllelsen gäller tillgänglig lärmiljö. Tillgänglig lärmiljö innebär uppföljning av arbetet med trygghet, trivsel och arbetsro, stärka nyanländas lärande samt övergångar och rutiner för detta. Det innebär även att undervisningen ska vara stimulerande och tillgänglig för samtliga elever. 18

28 Ungdomars och vuxnas lärande Verksamhetschef: Ylva Winther Måluppfyllelse Verksamhetsmål Kvantitativa mål Indikator/mätmetod Resultat 2016 Mål 2017 Sunnes resultat Måluppfyllelse Trend Livslångt lärande Alla elever går ur grundskolan med godkända betyg Meritvärde årskurs 9 (Fryxellska skola, Skolverket) Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram Elever i kommunal vuxenutbildning som läser gymnasial vuxenutbildning Andel som fullföljer gymnasiet inom 3 år (examen eller studiebevis, hemkommun) Samtliga elever ska nå yrkes/gymnasieexamen (gymnasieelever med examensbevis inom 4 år, hemkommun) Näringsliv och arbete Fler utbildningar i egen Manuell räkning gymnasiet regi matchas med näringslivets efterfrågan på arbetskraft 209,0 (riket 224,8) 85,7 87,8 (2015) (riket 83,2) 79,1 (riket 71,4) 77,4 (riket 70,8) Över snittet i riket Bättre än föregåen de år I nivå med riket Över snittet i riket Över snittet i riket 4 4 Manuell räkning Yrkeshögskola 3 4 Mäts i juni Mäts i juni Publiceras våren 2018 Mäts i juni Mäts i juni Åtgärder för att nå målen Det systematiska kvalitetsarbetet styrs och följs upp genom kvalitetsarbetscykel för respektive verksamhet. Syftet med kvalitetsarbetscykeln är att ge struktur åt kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetscykeln tydliggör strategier och uppföljningsrutiner inom varje utvecklingsområde. Dessa strategier med mallar och arbetssätt är tydligt kopplade till utvecklingsområden och prioriterade satsningar. Under läsåret 2014/2015 påbörjades ett skolutvecklingsprogram som under läsåret 2015/2016 fortsatte och intensifierades. Utifrån detta har tre prioriterade utvecklingsområden framtagits för läsåret 2016/2017: Kunskapsutveckling, Tillgänglig lärmiljö samt Ledarskap. På verksamhetsnivå utgör analyser och resultat av de för läsårets prioriterade satsningar och utvecklingsområdena underlag för den årliga kvalitetsrapporten. Varje enhet har en arbetsplan där rektor beskriver hur varje enhet ska arbeta för att nå de mål som anges i de nationella styrdokumenten. Här ska det finnas konkreta mål, förbättrings- och utvecklingsområden för varje läsår utifrån enhetens 19

29 kvalitetsanalys och de prioriterade områden som finns i skol- och verksamhetsplan. Arbetsplanen utformas så att den på så sätt fungerar som ett hjälpmedel för utveckling och förbättring av enheten. Arbetsplanen ska prägla hela enhetens arbete. Ekonomiskt resultat (tkr) Årsbudget Redovisat tom Prognos årsavvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Nettoinvesteringar Prognos årsavvikelse -900 Orsaker till avvikelser och åtgärder Fryxellska skolan avvecklar enligt plan flera tjänster inför HT2017, men har i nuläget en negativ årsprognos på -900 tkr. Då fjolårets negativa resultat fortfarande påverkar läsårets organisation behövs ytterligare besparingar, motsvarande ca 1,64 årsarbetare, för att skolan ska vara i ram SG/Broby avviker negativt mot periodbudget. Då höstens organisation läggs nu blir antalet elever som börjar på enheten i höst avgörande för om underskottet kan hämtas hem. Det gäller främst elevantalet på IMspråk. SG/Södra Viken har en större organisation än vad elevantalet tillåter, dels på grund av elevavhopp och dels på grund av behov av särskilt stöd. Förutom återlämnande av maskiner och restriktiva inköp kommer tjänster att avvecklas. VUX följer plan och kommer inför höstterminen att minska antalet tjänster på SFI. Tkr Föreslagna åtgärder Åtgärden startas Åtgärden genomförd Effekt 2017 Effekt 2018 Fryxellska skolan, -8,1 tjänst VT SG/Broby, -3,3 tjäst VT2017 inför HT SG/Södra Viken, -1,1 tjänst VT2017 inför HT VUX, -1 årsarbetare VT2017 inför HT Summa åtgärder Aktuellt i verksamheten Det stora antalet nyanlända elever gör att behovet av lärare och annan personal i skolorna ökar, samtidigt som bristen på lärare i landet är stor. Skolinspektionens tillsyn 2015 förstärkte insikten om att skolornas resultat måste förbättras om de nationella målen ska nås. En stor utmaning är att behålla många sökande till kommunens gymnasieutbildningar. Komvux utmaning är att anpassa utbildningarna till näringslivets behov och efter nya förordningar och statsbidrag. Yrkeshögskolan, YH, är helt beroende av antalet sökande till de beviljade utbildningarna och resultatet av antagningen blir klar i juni/juli och utbildningarna startar i början av september. 20

30 Inom YH ser man över möjligheten att starta en träbyggnadsutbildning och arbetar tätt med branschen för att undersöka behovet av utbildningen. Tillgänglighet En av skolans prioriterade satsningar i syfte att höja måluppfyllelsen gäller tillgänglig lärmiljö. Tillgänglig lärmiljö innebär uppföljning av arbetet med trygghet, trivsel och arbetsro, stärka nyanländas lärande samt övergångar och rutiner för detta, och att antalet elever i gymnasieskolans egna program ska öka. Det innebär även att undervisningen ska vara stimulerande och tillgänglig för samtliga elever. 21

31 Individstöd Verksamhetschef: Felicia Weinberg Måluppfyllelse Verksamhetsmål Kvantitativa mål Indikator/mätmetod Resultat 2016 Mål 2017 Sunnes resultat Måluppfyllelse Trend Livslångt lärande Digitalisering inom vård och omsorg och LSS ökar Antal boende som har trådlös internetuppkoppling ökar 50% 75% Mäts senare under året Kvalitet i årsredovisningar från gode män Näringsliv och arbete Fler får jobb i Sunne Antalet utbildade nya gode män - 100% Andelen öppet arbetslösa ungdomar i åldern år minskar 4 % Mindre än >4% Mäts senare under året 5,7% Åtgärder för att nå målen Ett fortsatt arbete pågår för att nå målet med att alla boende inom LSS ska ha trådlös internetuppkoppling. Kontinuerliga utbildningar erbjuds inom överförmyndarnämnden för att säkerställa god kompetens i verksamheten för godemän. Projektet Vägvisaren kommer att starta under sommaren 2017 och medför ett aktivt arbete med arbetsrehabilitering och arbetsmatchning. Tre tjänster kommer att nyskapas under projekttiden. Målet är att öka egenförsörjning och minska bidragsberoendet för personer med försörjningsstöd. Vägvisaren ligger organisatoriskt under arbetesmarknadsenheten och en individuell arbetsmatchning sker utifrån den enskilde individen. Projektet följs kontinuerligt upp och redovisas till socialutskottet. Ekonomiskt resultat (tkr) Årsbudget Redovisat tom Prognos årsavvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Nettoinvesteringar Prognos årsavvikelse Orsaker till avvikelser och åtgärder Extern dagligsysselsättning inom LSS-verksamheten har upphandlats och överstiger den budget som finns idag. Individ- och familjeomsorgen har ett underskott gällande institutionsplaceringar och som 22

32 en åtgärd kommer en förebyggande tjänst skapas under en tidsbegränsning av två år för att arbeta med förebyggande insatser som en åtgärd för att minska och förhindra dyra institutionsplaceringar. Arvoden till uppdragstagare inom Överförmyndarnämnden överskrider den budgeterade då behovet av godemän ökat. Tkr Föreslagna åtgärder Åtgärden startas Åtgärden genomförd Effekt 2017 Effekt 2018 Förebyggande arbete Summa åtgärder Aktuellt i verksamheten Servicebostaden Rågvägen öppnades första mars och 8 ungdomar har flyttat in. Organisationen för HVB-hem och ensamkommande barn förändras ständigt och anpassningar görs kontinuerligt i verksamheten. Genom EU-finansierade projekt genomförs aktiviteter för att få unga i åldern år att slutföra sin skolgång samt att stötta de som står långt ifrån arbetsmarknaden med arbetsrehabiliterande insatser. Tillgänglighet För att öka tillgängligheten har bl a en språkstödjare anställts på Vägvisaren som möjliggör för fler att få information på sitt hemspråk. På familjecentralen finns en språkresurs för nyanlända familjer. 23

33 Vård och Omsorg Verksamhetschef: Ann-Katrin Nilsson Måluppfyllelse Verksamhetsmål Kvantitativa mål Indikator/mätmetod Resultat 2016 Mål 2017 Sunnes resultat Måluppfyllelse Trend Livskvalitet Möjlighet att finna rätt bostad oavsett livssituation, ålder och om behov ökar. Väntetid till särskilt boende(dagar) Antal medarbetare som besöker en hemtjänsttagare under 14 dagar Mätning i höst Mätning i höst Åtgärder för att nå målen Väntetid till särskilt boende har minskat sedan Det beror på hur hög omsättningen det är på boendena. Många flyttar idag in i ett sent skede vilket gör att tiden som de bor i gruppboendet minskar. Vi har nu en bra balans mellan boende och ansökningar. Det kan över tid vara längre väntetid till demensboende än till vanligt gruppboende. Antal medarbetare som besöker en kund är ett mått som vi arbetar med löpande. I planeringen som nu finns ute i hemtjänstgruppen försöker man styra upp hur många som är hos varje kund. Tendensen är att vi minskar men det tar tid att nå målet. Det är mycket som påverkar, t ex hur många besök kunden har per dygn och hur många av ordinarie personal som har frånvaro av olika anledningar. Vissa tider på året är svårare att planera för att nå målet. Ekonomiskt resultat (tkr) Årsbudget Redovisat tom Prognos årsavvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Nettoinvesteringar Prognos årsavvikelse 0 Orsaker till avvikelser och åtgärder Inför budget 2017 fick vi ett tillägg för ökade hemtjänsttimmar och kostnader för de ökade lönerna. Det har visat sig att januari till mars har hemtjänsttimmarna legat något i under kant jämfört med 2016 samma period och det gör att vi nu ligger med ett positivt resultat inför resten av året på hemtjänst - 24

34 resursen. Våra boenden har svårare att få personalbudgeten att räcka. Det kan bli bättre under året men hittills har vi haft extrapersonal på grund av en hög vårdtyngd. Aktuellt i verksamheten Utbildning i arbetsmiljö pågår. Enhetschef och skyddsombud går gemensamt kursen som upplevs mycket positivt. Utbildning i palliativ vård fortsätter i år på hemtjänsten. Två av våra distriktsköterskor som håller i utbildningen för all omvårdnadspersonal. På boendena arbetar man med att se över bemanning framför allt nattetid för att möta upp nya bestämmelser som träder ikraft under året. Hemtjänsten arbetar vidare med att förbättra planeringen och få bubbel-tänket att fungera fullt ut. Vi har planering och diskussion om hur vi kan komma igång med kamera tillsyn och mätning av tid i hemtjänsten digitalt. Tillgänglighet Alla våra boenden ska vara tillgängliga på ett bra sätt. Att kunna vistas ute är viktigt för välbefinnandet här måste vi se på olika lösningar för att göra det möjligt. På Brogården har vi en bra park där man kan gå en längre promenad själv. Salla har också bra tillgänglighet för att komma ut. 25

35 Samhällsbyggnad och säkerhet Verksamhetschef: Anders Olsson Måluppfyllelse Verksamhetsmål Kvantitativa mål Indikator/mätmetod Resultat 2016 Mål 2017 Sunnes resultat Måluppfyllelse Trend Livskvalitet Sunne kommun ger god service med god kvalitet oavsett ålder, social och ekonomisk livssituation Antal besök på kommunens bibliotek Responstid för räddningstjänst, mediantid i min (tid från 112-samtal till första resurs på plats). Näringsliv och arbete Sunne har ett av Det sammanfattande Sveriges bästa omdömet om företagsklimatet företagsklimat i kommunen NKI-värde i mätningen Insikt 13,4 11,5 4,03 > Mäts vid årets slut Publiceras våren 2018 Åtgärder för att nå målen Responstid för räddningstjänsten har minskat från 14,8 min till 13,4 min Till stor del beror detta på att från 1/ infördes funktionen första insatsperson vilket innebär att responstiden kortas. För att behålla måluppfyllelsen gällande målet för det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen jobbar verksamheten med tre delområden, företagsbesök, upphandlingar och att höja kommunens attraktivitet och att arbeta för fler etableringar. Nöjd-kund-index (NKI) i mätningen Insikt ökade från 75 till 82 under 2016, ett mycket högt resultat. För att behålla måluppfyllelsen för NKIvärdet arbetar verksamheten bland annat med så kallade led-möten för att förenkla för företagen i handläggningsärenden samt har ett fokusområde om bemötande av handläggare på företagsbesöken. Ekonomiskt resultat (tkr) Årsbudget Redovisat tom Prognos årsavvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Nettoinvesteringar Prognos årsavvikelse ±0 26

36 Orsaker till avvikelser och åtgärder Ingen av Samhällsbyggnad och säkerhets enheter har någon större avvikelse mot periodbudget. Enheter följer årsbudget och prognosen för året är ±0. Aktuellt i verksamheten Miljö- och byggenheten (nytt namn!) har från i år fått ansvaret för tillsyn av alkohol, tobak och receptfria läkemedel. Planeringsfrågor har flyttats till enheten Plan och projekt (inom Teknik och kost), vilket är ett led i att renodla myndighetsutövningen inom Miljö- och byggenheten. Inom Näringsliv och tillväxt har fokus mest legat på att skapa en InfoPoint på biblioteket med överlämning samt rekrytering av en turismutvecklare som började 1 april på 50 %. Antalet etableringsförfrågningar har ökat och även rådgivning till nya företag har ökat markant. Räddningschef är tjänstledig på 20 % för att arbeta som sådan i Torsby kommun under en tid. I samband med detta skall utredas möjligheterna till utökad samverkan mellan räddningstjänsterna i de båda kommunerna. Tillgänglighet Enheterna har påbörjat ett arbete med att ta fram handlingsplaner för tillgänglighet. 27

37 Valnämnden Ordförande: Tellervo Zetterberg Chef: Berit Westerberg Ekonomiskt resultat (tkr) Årsbudget Redovisat tom Prognos årsavvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Nettoinvesteringar Prognos årsavvikelse 0 Aktuellt i verksamheten Under 2017 genomförs inga val. Ordinarie val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige hålls den andra söndagen i september vart fjärde år. Nästa val är Val till Europaparlamentet hålls i maj eller juni vart femte år under en period som Europaparlamentet beslutar. Valet genomförs enligt respektive EU-lands nationella vallag och i Sverige säger vallagen att valdagen alltid är på en söndag. Nästa val är

38 Kommunrevisionen Ordförande: Inger Axelsson Ekonomiskt resultat (tkr) Årsbudget Redovisat tom Prognos årsavvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Nettoinvesteringar Prognos årsavvikelse 0 Orsaker till avvikelser och åtgärder Personalkostnader kan komma att omfördelas. Kommunrevisorerna deltar aktivt vid granskningsintervjuer tillsammans med våra sakkunniga biträden från Pwc. Ombudgetering inom givna ramar kan komma att ske. Aktuellt i verksamheten Revisorerna har att granska alla verksamhetsområden i kommunen. Kvarvarande granskningar från föregående år samt årsredovisningarna slutförs under våren med avgående revisionsföretag, KPMG. Upphandling av revisionstjänster har skett inför år 2017, med en högre kostnad. Nytt företag, Pwc, kommer att biträda kommunrevisorerna från Vi räknar med att genomföra våra granskningar inom givna ramar. Kan bli några färre. Årets analysarbete och revisionsplan för år 2017 har påbörjats, där två granskningar startat upp. Revisionsplanen är ett levande dokument, som sträcker sig över åren 2017/2018 och kan förändras efter behov. 29

39

40

41 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida (3) Kommunstyrelsen Motion om styrning av resurser och resultat i skolan i Sunne kommun KS2016/503/07 Förslag till beslut 1. Motionen anses besvarad med verksamhetschefens tjänsteskrivelse i den del som avser att göra en utförlig analys om orsakerna till de försämrade slutbetygen i Sunnes grundskolor. 2. Motionen avslås i den del som avser att skapa ett åtgärdsprogram där hela skolan är engagerad från elever, lärare och övrig personal via rektor till verksamhetschefer med hänvisning till att skolan arbetar utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete framtaget tillsammans med skolinspektionen utifrån den granskning som skolinspektionen utfört i Sunne kommun 3. Motionen anses besvarad med verksamhetschefens tjänsteskrivelse i den del som avser att vidta statushöjande åtgärder för lärarna. Sammanfattning av ärendet Anders Broman (HS) föreslår i en motion att - man gör en ordentlig och utförlig analys om orsakerna till de försämrade slutbetygen i Sunnes grundskolor - man därefter gör ett åtgärdsprogram där hela skolan är engagerad från elever, lärare och övrig skolpersonal via rektorer till verksamhetschefer - man vidtar statushöjande åtgärder för lärarna Utredning av ärendet I motionen finns tre förslag och de redogörs för ett i taget. 1. En ordentlig och utförlig analys om orsakerna till de försämrade slutbetygen i Sunnes grundskolor Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun Verksamhetsstöd växel bankgiro 1. Verksamhetsstöd Kvarngatan Sunne direkt anna.ullenius@sunne.se org.nr Sunne Sunne mobil fax

42 Sida 2 (3) Resultaten i grundskolorna i Sunne kommun har, vid en jämförelse, de senaste åren legat lägre än riket, något som verksamheten inte är nöjda med. Resultaten i Sunne kommun har dock inte försämrats över tid, snarare förbättrats. Som exempel kan nämnas att slutbetygets genomsnittliga meritvärde i åk 9 har sedan 2011 ökat från ca 200 till 209 för samtliga elever men även vid en uppdelning mellan pojkar och flickor har meritvärdet ökat. För flickor har det ökat från 214 till drygt 221 och för pojkar har det ökat från drygt 185 till drygt 196. Att det är betydande skillnader i betygen mellan flickor och pojkar är både förvaltningen och huvudmannen medvetna om och för att minska skillnaden har huvudmannen fattat ett beslut om att det arbetet ska ingå som ett prioriterat område i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. I syfte att höja resultaten och stärka elevernas lärande prioriterats det systematiska kvalitetsarbetet i vilket ingår analys och åtgärder. 2. Ett åtgärdsprogram där hela skolan är engagerad från elever, lärare och övrig skolpersonal via rektorer till verksamhetschefer Verksamheterna barns lärande och ungdomars och vuxnas lärande kommer i den fortsatta verksamheten att arbeta utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete framtaget tillsammans med skolverket utifrån den granskning som skolinspektionen utfört i Sunne kommun. Granskningen, som startade under våren 2015 och som har inneburit flertalet beslut har resulterat i ett föreläggande från skolinspektionen I beslutet konstaterar skolinspektionen att det inte kvarstår några brister vad gäller utvecklingen av utbildningen vid förskola men att det kvarstår brister i huvudmannens ansvarstagande inom bedömningsområdet utveckling av utbildningen för förskoleklass och grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Skolinspektionen gör bedömningen av bristerna att Sunne kommun inte uppfyller författningskraven i skollagen 4 kap 3,5-7. För att åtgärda bristerna ska huvudmannen följa upp och dokumentera resultaten av utbildningen i relation till de nationella målen för förskoleklass och grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Dessutom ska huvudmannen se till att resultaten analyseras och att utvecklingsåtgärder till följd av analysen beslutas samt att de beslutade åtgärderna dokumenteras. Huvudmannen ska planera för genomförandet av de beslutade utvecklingsåtgärderna och genomföra dessa. Planeringen och genomförandet ska dokumenteras. Bristerna ska vara åtgärdade i augusti 2017, den kvalitetsrapport som ska skickas till skolinspektionen kommer att beslutas om i juni av huvudmannen, kommunstyrelsen. Skolinspektionen avslutar sin kritik genom att tydligt kostatera att det finns angivna utvecklingsbehov för läsåret 2016/2017 men att det saknas beslutade åtgärder som ska genomföras för att utveckla utbildningen. Vissa åtgärder nämns men inte att de beslutas genomföras eller vem som ansvarar för att de genomförs. I kommunrevisorernas granskning från våren 2016 framkommer det också att det finns en mängd lokala mål vid sidan av de nationella målen vilket

43 Sida 3 (3) skapar en otydlig målbild. Revisorerna föreslår att befintliga lokalpolitiska mål ska vara färre, realistiska, verksamhetsnära, lätt utbytbara och gärna mätbara mål och att det ska bygga på vad som har framkommit vid kommunstyrelsen och (helst) bildningsutskottets sammanträden. Tillsammans med skolverket har båda skolverksamheterna bedrivit ett projekt för att ta fram ett systematiskt kvalitetsarbete där bland annat prioriterade områden ska finnas med. Verksamhetens löpande arbete beskrivs i ett årsarbetshjul och redovisas till bildningsutskottet enligt bildningsutskottets årshjul. Bildningsutskottets årshjul revideras och beslutas om årligen i december. 3. Vidtar statushöjande åtgärder för lärarna Sunne kommun arbetar aktivt med att höja lärarnas status genom olika satsningar. Bland annat har Sunne ett antal förstelärare som jobbar med fortbildning av lärarna och lärarens roll i klassrummet. Sunne kommun är dessutom med i lärarlönelyftet och har under höstterminen 2016 rekvirerat kr. Lärarlönelyftet är till för att huvudmän ska kunna höja lönerna för särskilt kvalificerade lärare, förskollärare eller fritidspedagoger. Syftet med bidraget är att höja läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan. Ytterligare statushöjande åtgärder i form av till exempel löneutveckling förutsätter politiska prioriteringar i budgetprocessen. Beslutsunderlag Tf. verksamhetschefens tjänsteskrivelse Motion Berit Westergren Kommunchef Anna Ullenius Tf verksamhetschef Beslutet skickas till: Motionären Verksamheten barns lärande

44

45 SUNNE KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (1) Sida Ks 100 Riktlinjer för kommunalt ekonomiskt stöd till föreningar och organisationer Dnr KS2015/686/01 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Riktlinjer för kommunalt ekonomiskt stöd till föreningar och organisationer antas. att gälla för bidrag som söks från och med Sammanfattning av ärendet Sunne kommun delar årligen ut ett antal olika bidrag till föreningar, organisationer och studieförbud. Inom bildningsnämnden fanns antagna riktlinjer för under vilka förutsättningar ett antal olika typer av föreningsbidrag skulle betalas ut inom områdena kultur och fritid. Socialnämnden hade också föreningar som de delade ut bidrag till men där fanns inga antagna riktlinjer på samma sätt. Även kommunstyrelsen har betalat ut bidrag till några föreningar. I och med den nya organisationen finns ett behov av att skapa gemensamma riktlinjer för föreningsbidrag för att ha bättre förutsättningar att behandla alla föreningar och organisationer inom kommunen lika. Beslutsunderlag Allmänna utskottet , 83 Tjänsteskrivelse Riktlinjer för föreningsbidrag Utredning om föreningsbidrag Beslutet skickas till: Fritidschefen Kulturchefen Verksamhetschefen individstöd Verksamhetschefen vård och omsorg Ekonomienheten Justerare Utdragsbestyrkare

46 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för föreningsbidrag KS2015/686/01 Förslag till beslut Riktlinjerna för föreningsbidrag antas. Sammanfattning av ärendet Sunne kommun delar årligen ut ett antal olika bidrag till föreningar, organisationer och studieförbud. Inom bildningsnämnden fanns antagna riktlinjer för under vilka förutsättningar ett antal olika typer av föreningsbidrag skulle betalas ut inom områdena kultur och fritid. Socialnämnden hade också föreningar som de delade ut bidrag till men där fanns inga antagna riktlinjer på samma sätt. Även kommunstyrelsen har betalat ut bidrag till några föreningar. I och med den nya organisationen finns ett behov av att skapa gemensamma riktlinjer för föreningsbidrag för att ha bättre förutsättningar att behandla alla föreningar och organisationer inom kommunen lika. Utredning av ärendet För att arbeta fram gemensamma riktlinjer för föreningsbidrag så gjordes en översyn över vilka typer av bidrag som betalas ut och vilka summor det rör sig om. Se utredningen i bifogad separat rapport. Förslaget har tagits fram av en arbetsgrupp. Inriktningen är att föreningar ska behandlas lika. Riktlinjerna kommer att medföra förändringar i bidragen och de kommer att behöva tillämpas innan man i detalj ser effekterna av dem. Ett förslag är att de utvärderas efter ett års tillämpning. Avsikten är att riktlinjerna ska börja tillämpas i höst vad gäller dels årsbidrag och dels fast årligt bidrag till särskilda organisationer. Från 2018 tillämpas de fullt ut. Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun Kanslienheten växel bankgiro 1. Kanslienheten Kvarngatan direkt frida.a.poulsen@sunne.se org.nr Sunne Sunne fax

47 Sida 2 (2) Under 2017 finns följande budget avsatt för de här aktuella bidragen: Kulturenheten kr Fritid kr Individstöd kr Kommunchefen kr Totalt Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för föreningsbidrag Utredning om föreningsbidrag Berit Westergren Kommunchef Anders Olsson Verksamhetschef Beslutet skickas till: Fritidschefen Kulturchefen Verksamhetschefen individstöd Verksamhetschefen vård och omsorg Ekonomienheten

48 Datum Sida (5) Riktlinjer för kommunalt ekonomiskt stöd till föreningar och organisationer KS2015/686/01 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun Kanslienheten växel bankgiro 1. Kanslienheten Kvarngatan direkt frida.a.poulsen@sunne.se org.nr Sunne Sunne fax

49 Sida 2 (5) Avsikten med bidraget till föreningar och organisationer ska vara att berika invånarnas livsmiljö. Genom bidragsgivning vill Sunne kommun stödja ett varierat utbud av föreningar och organisationer inom hela kommunen. Bidraget ska: ge många möjligheter att delta i föreningar och organisationer stimulera nytänkande och utveckling i föreningarna och organisationerna täcka en del av de kostnader som föreningarna och organisationer har för sin verksamhet bidra till att genom samverkan nå ny publik och stärka det egna engagemanget Grundregler för kommunala bidrag För få kommunalt ekonomiskt stöd ska föreningen/organisationen eller studieförbundet uppfylla följande villkor: Ha en aktiv verksamhet och hemvist i Sunne kommun samt ha stadgar som är godkända av riksorganisation. Verksamheten ska bygga på demokratiska grunder och vara öppen för alla som stöder dess ändamål och syften Har bedrivits i minst 1år Ha en uppdaterad drog- och alkoholpolicy (se Sunne kommuns förslag på policy) Föreningen ska medverka till att lämnade uppgifter kan kontrolleras för att säkerställa att bidragen använts till avsett ändamål. Kommunens revisorer kan också kräva insyn. Politiska och religiösa föreningar har rätt till ett anonymitetsskydd för sina medlemmar. Kontrollen av dessa föreningar sker genom revisorerna i deras föreningar och distriktsorganisationer Ha registrerat bank- eller plusgiro. Bidrag utbetalas endast över bank- eller plusgiro Riktlinjerna gäller endast när bidraget inte föregås av ett avtal. I övrigt gäller att: Om föreningen/organisationen/studieförbundet har skuld till Sunne kommun regleras skulden före utbetalning av bidrag Ansökan lämnas varje år, det finns ingen automatik i att stöd beviljas Grunduppgifter om föreningens adress, kontaktpersoner mm lämnas tillsammans med ansökan och verksamhetsberättelse samt bokslut från föregående år. För studieförbund gäller bokslut från den senaste gällande statistiken. Som medlem i förening avses personer som är matrikelförda, har erlagt medlemsavgift och i övrigt uppfyller de krav som föreningen ställer genom sina stadgar och årsmötesbeslut. Vid brott mot bidragsbestämmelserna har Sunne kommun rätt att hålla inne eller återkräva beviljade bidrag Bidrag kan inte sökas till: Ekonomiska föreningar eller kulturinstitutioner som erhåller statliga eller regionala bidrag. Stödföreningar (supportklubbar m.fl.) Elevföreningar, exempelvis skolidrott, kommunala kulturskolans ungdomsgrupper med flera. Politiska vuxenföreningar Föreningar som samtidigt söker bidrag hos studieförbund för samma verksamhet Allianser, paraplyorganisationer eller liknande

50 Sida 3 (5) Kvalitetskrav Tillsammans med ansökan om årsbidrag ska verksamhetsberättelse bifogas liksom en redovisning av föreningens arbete med nedanstående punkter: Barn- och ungdomsarbete Alkohol- och drogpolitisk handlingsplan Jämställdhet enligt Sunne kommuns mall för redovisning av jämställdhetsarbete Antalet medlemmar, redovisas per kön och åldersintervall enligt följande; 0-6 år, 7-12 år, år, 17-20, 21 år och äldre. Bidragsformer för kommunalt bidrag Årsbidrag Bidraget är avsett för föreningarnas administrativa kostnader som utgör en grund för föreningens verksamhet. Till varje föreningssektion utgår ett grundbidrag på 200 kr. För föreningar med en medlemsavgift på 25 kr och högre utgår ett bidrag på 20 kr per medlem upp till och med 300 medlemmar, stödmedlemmar räknas inte. Ansökan inlämnas senast 1 november och avser följande år. Ledarutvecklingsbidrag Bidraget avser att stimulera ledarutbildningen och utgår till person som genomgår instruktions- och ledarutbildning. Bidraget ska användas för rese- och kurskostnad och varje förening tilldelas högst kr per år. Till ansökan ska kursprogram bifogas. Efter genomgången kurs ska kopia på kursintyg skickas till kommunkansliet senast två månader efter kursavslut för innevarande år. Bidraget kan sökas löpande under året. Startbidrag Bidraget avser att vara ett stöd till nybildad förenings uppstart. Bidraget är på kr och sökande förening ska vara ansluten till riksorganisation. Bidraget kan sökas när föreningen varit verksam minst 1 år. Bidrag kan sökas löpande under året, till ansökan ska en verksamhetsberättelse och årsbokslut bifogas. Arrangemang- och projektbidrag Bidraget är avsett för enstaka arrangemang och för att stimulera till samarbete mellan olika aktörer inom Sunne kommun. Arrangemangen ska till art överensstämma med övriga verksamheter och riktlinjer för kommunalt ekonomiskt stöd. Bidraget kan utgå med olika belopp beroende på angelägenhets- och kostnadsgrad, men maximalt kr per förening och år. Bidraget kan sökas två gånger per år, senast 25 februari och 25 augusti, och ansökan ska innehålla de arrangemang som planeras det närmaste året. Övriga bidrag Aktivitetsbidrag idrottsföreningar Bidraget avser vara ett komplement till det statliga aktivitetsstödet. Kommunalt bidrag utgår för sammankomster inom åldersgrupperna 7-25 år. Det kommunala bidraget ska utgöra en hjälp för anskaffning av materiel och instruktörer för verksamheten. Bidrag utgår med 20 kr per berättigad sammankomst. Sammankomsten ska vara planerad och beslutad av styrelse, medlemsmöte eller liknande och varje sammankomst ska pågå minst 60 min. Minst fem deltagare ska vara närvarande vid varje sammankomst och samma deltagare får endast räknas en gång per sammankomst och dag. Närvaro ska registreras och vara tillgängligt i minst fyra år.

51 Sida 4 (5) Aktivitetsbidrag övriga föreningar Kommunalt bidrag utgår för sammankomster, det kommunala bidraget ska utgöra en hjälp för föreningar med mycket aktivitet, genom att utgöra en hjälp för anskaffning av materiel och instruktörer för verksamheten. Bidrag utgår med 20 kr per berättigad sammankomst. Sammankomsten ska vara planerad och beslutad av styrelse, medlemsmöte eller liknande och varje sammankomst ska pågå minst 60 min. Minst fem deltagare ska vara närvarande vid varje sammankomst och samma deltagare får endast räknas en gång per sammankomst och dag Ansökan för aktivitetsbidrag lämnas senast 25 februari och 25 augusti, annars gäller: från den 26 augusti till den 1 september respektive från den 26 februari till den 1 mars ska aktivitetsstödet reduceras med 25 %. från den 2 september till den 15 september respektive från den 2 mars till den 15 mars ska aktivitetsstödet reduceras med 50 procent från den 16 september till den 30 september respektive från den 16 mars till den 31 mars ska aktivitetsstödet reduceras med 75 procent från den 1 oktober till den 15 december respektive från den 1 april till den 15 juni ska ansökan avslås. Belopp under 200 kr betalas inte ut. Bidrag till studieförbund Kommunalt bidrag kan utgå till studieförbundsavdelning där förbundet är anslutet till Statens Folkbildningsråd och godkänt, har självständig ekonomisk förvaltning och en ansvarig styrelse med säte i kommunen eller regionen. Bidraget avser statsbidragsberättigad studiecirkelverksamhet kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet som bedrivs inom kommunen. Bidrag utgår inte till en förenings ordinarie, interna och organisatoriska verksamhet till exempel styrelsesammanträden, kommittésammanträden och medlemsmöten. Det kommunala bidraget indelas i fyra delar och som riktlinje gäller att av det årliga bidragsbeloppet går 70 % till grundbidrag, 25 % till kultur- och arrangemangsbidrag, 5 % till lokalbidrag och 5% till projektbidrag. Vid den årliga bidragsfördelningen kan en inbördes korrigering av procentsatserna ske. 1. Grundbidrag - Bidraget avser statsbidragsberättigad studiecirkelverksamhet. 60 % baseras på timmar 40 % baseras på antal deltagare. 2. Kultur- och arrangemangsbidrag - Bidraget som avser arrangemang och programverksamhet baseras på antalet program som genomförts. 3. Lokalbidrag - Avser del av kostnader för lokaler och är riktat till förbund med kontor i kommunen 4. Projektbidrag syftar till att stimulera utvecklingsarbete och nätverksbyggnade inom kommunen. Bidraget kan sökas löpande under året i samarbete med kulturenheten. Anläggningsbidrag Bidraget avser att stödja föreningar som äger anläggningar av något slag inom Sunne kommun. Bidraget ska täcka del av kostnaderna för drift. I första hand ska föreningarna söka statliga bidrag för underhåll av anläggningar. Föreningarna ska i samband med ansökan av kommunalt anläggningsbidrag redovisa vilka statliga bidrag de sökt samt vilka bidrag som blivit beviljade. Bidraget söks en gång per år, senast den 25 februari, och bidrag kan utgå med följande maximala belopp: Golfbana :- Fotbollsplan :-

52 Sida 5 (5) Bygdegård :- Elljusbana 6.500:- Isbana 6.100:- Löparbana 3.300:- Skjutbana 2.100:- Tennisbana 2.100:- Flyganläggning :- Övr anläggningar :- Fast årligt bidrag till särskilda organisationer För organisationer som inte bygger på traditionellt medlemskap och som bedriver en mycket angelägen verksamhet i kommunen kan ekonomiskt stöd utgå efter ett politiskt beslut. Exempel på sådana organisationer är BRIS, brottsofferjouren och kvinnojouren. Ansökan inlämnas senast 1 november och avser följande år. Ansökan Ansökan ska göras av föreningens styrelse lokalt om föreingen ingår i en större organisation. Verksamhetsberättelse och bokslut från föregående år ska lämnas tillsammans med ansökan. Gemensam ansökningsblankett för samtliga bidrag finns på kommunens hemsida Sänd blanketten med tillhörande bilagor till: FÖRENINGSBIDRAG Sunne kommun 1. Kommunkansliet Sunne

53 RAPPORT Datum Sida (5) Sammanställning Hur sker utbetalning av kommunalt bidrag till föreningar och organisationer i Sunne kommun KS2015/686/01 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun Kanslienheten växel bankgiro 1. Kanslienheten Kvarngatan direkt frida.a.poulsen@sunne.se org.nr Sunne Sunne fax

54 Sida 2 (5) Innehållsföreteckning 1. Bakgrund Hur går det till idag? Kultur Fritid Social Kommunstyrelsen Slutsats...5 2

55 Sida 3 (5) 1. Bakgrund Sunne kommun bidrar med pengar till olika föreningar och organisationer som är verksamma inom kommunen, så kallade föreningsbidrag. För tillfället är det tre områden, Kultur, Fritid och Social (genom socialutskottet) som beviljar föreningsbidrag. Inom bildningsnämnden fanns bidragsregler (reviderade 2008), socialnämnden hade inga motsvarande regler och idag finns inga gemensamma riktlinjer inom kommunen för föreningsbidrag. De regler som bildningsnämnden beslutade om 2008 är delvis inaktuella och i och med den nya organisationen finns ett behov av att skapa ett gemensamt dokument med bidragsregler/-riktlinjer för Sunne kommun. Ett gemensamt dokument där riktlinjerna för respektive område finns preciserat borde finnas, dels för att bedömningen ska bli likvärdig oavsett till vilken enhet föreningen/organisationen ska vända sig till när de söker bidrag och dels för att det ska bli tydligt för föreningarna och organisationerna vad de kan få bidrag för, när de ska söka bidraget och hur bidraget söks. För att skapa ett sådant dokument krävs att de tre områdenas hantering av föreningsbidrag ses över. Med det sagt är det inte ett krav att de tre områden som idag delar ut bidrag ska göra på precis samma sätt men reglerna borde ha en, för Sunne kommun, gemensam grund. 2. Hur går det till idag? 2.1 Kultur Inom området kultur finns två olika bidrag, bidrag till föreningar och bidrag till studieförbund. För bidrag till föreningar finns tre olika typer av föreningsbidrag: 1. Årsbidrag - Årsbidrag delas ut varje år till de föreningar som ansökt. 2. Arrangemangsbidrag söks löpande under hela året och beviljas efter att ansökan inkommit. Bidraget ska vara avsett för ett speciellt arrangemang, inte fortlöpande verksamhet. Bidragen varierar från kr. 3. Projektbidrag - är till speciella projekt för att prova en verksamhet som kanske kan bli ordinarie. Bedöms efter samråd med föreningen. Bidragen ligger mellan kr. Föreningarna skickar in ansökan enligt ansökningsformulär som finns på kommunens hemsida. När de söker bidrag ska verksamhetsberättelse och bokslut bifogas ansökan. Kulturchefen behandlar de inkomna ansökningarna och fördelar bidrag utifrån den summa föreningen/organisationen ansökt och den budget som finns. Barn och unga är prioriterat samt, jämställdhet och glesbygd kontra tätort. Utbetalning görs av ekonomienheten efter beslut. Beslutas av kulturchefen genom verkställighet efter varje inkommen ansökan förutom för arrangemangsbidrag där bildningsutskottet beslutar på delegation. Total budget för samtliga bidrag ovan är kr/år. Studieförbund har också möjlighet att söka kommunalt bidrag. Bidragen söks en gång per år i början av året och till ansökan ska årsberättelse bifogas. Studieförbunden ska vara anslutna till Statens Folkbildningsråd och ska ha självständig ekonomisk förvaltning och en ansvarig styrelse med säte i kommunen eller regionen. Förbundet kan endast få bidrag för statsbidragsberättigad studiecirkelverksamhet, kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet som bedrivs inom kommunen. Den totala budgeten som årligen delas ut till studieförbund är kr/år För bidragen ovan gäller Bildningsnämndens bidragsregler för föreningar och organisationer från Fritid Inom området fritid finns fem olika sökbara bidrag, de är budgeterade med samma belopp varje år: 3

56 Sida 4 (5) 1. Grundbidrag - är lika för varje förening vilket innebär lika stort belopp per medlem, det är 15 kr/medlem kr för sektion. Budgeten är kr/år 2. Aktivitetsbidrag - bidrag med 20 kr/sammankomst, en fortbollsförening får alltså 20 kr per fotbollsträning som de anordnar. Det är lika för alla och gäller i åldrarna 7-25 år. Ansökan sker två gånger per år. Bidrag lämnas endast till föreningar eller organisationer som är verksamma inom kommunen och är anslutna till bidragsberättigad riksorganisation. Budgeten är kr/år 3. Ledarutbildningsbidrag 4000 kr/förening. Ansökan sker i anslutning till utbildning. Budgeten är kr/år 4. Anläggningsbidrag - Ansökan sker en gång per år. Beloppen är förbestämda beroende på vilken anläggning bidraget gäller. Budgeten är kr/år. 5. Startbidrag Söks för nystartad förening och är 1500kr. Budgeten är 3000kr/år Föreningarna eller organisationerna söker bidragen via ansökningsblanketter som finns tillgängliga via webben. När de söker grundbidrag ska verksamhetsberättelse och bokslut bifogas ansökan. Alla bidrag utbetalas genom ett program som heter FRI, total budget för allt är kr/år. Beslutas av Fritidschefen genom verkställighet efter varje inkommen ansökan. Förutom de ovan nämnda fem bidragen finns ett sjätte typ av bidrag i form av Lokal där kommunens ägda lokaler är hyresavgiftsbefriade för föreningar inom Sunne kommun. Dessutom står kommunen för vissa inventarier som föreningarna använder i sin verksamhet, så som ismaskin och inför 2016 ingår skyttebanor år Sunne-Rottneros Skytteförening för kr som investering i budgeten för Det förekommer också att kommunen betalar konsultarvoden åt föreningar vid arrangemang, till exempel vid Inge Bråten Memorial. Dessa kostnader finns inte med i ovan nämnda budget för fritid utan ligger utanför. För bidragen ovan gäller Bildningsnämndens bidragsregler för föreningar och organisationer från Social Inom sociala utskottet, gamla socialförvaltningen, finns ett sökbart bidrag. Föreningarna och organisationerna söker bara ett grundbidrag och har inte möjlighet att söka för arrangemang eller liknande. Ansökan för kommande år ska vara inkommen senast 31 mars. Ansökan avser alltså kommande utbetalningsår, inkommen ansökan 2014 avser bidrag som utbetalas Ansökan har kontrollerats av sekreteraren så att verksamhetssäte och medlemsantal stämmer. Därefter har sekreteraren diariefört och begärt in kompletterande handlingar vid behov. När samtliga ansökningar har kommit in så har sekreteraren upprättat en förteckning där det framgått hur mycket föreningen fick föregående år och hur mycket de har sökt för kommande år. Det framgår också hur många kronor per medlem eller invånare beloppet motsvarar. För organisationer som inte är medlemsorganisationer, till exempel brottsofferjouren blev de beviljade bidrag per invånare vilket motsvarade kr för år 2015, det motsvarade 3,25 kr/invånare i Sunne kommun. För föreningar som var medlemsorganisationer så var den fasta summar 16 kr/medlem oavsett hur många medlemmar föreningen hade och hur aktiv föreningen var. Dessutom blev kvinnojouren årligen beviljade hela sin årliga hyra vilket motsvarade ungefär kr/år. När förteckningen var färdig så lämnades den till ekonomienheten för genomgång av redovisningen och föreningarnas revisionsberättelser. Sekreteraren begär ibland in ytterligare uppgifter vid behov och sammanställde underlaget som lämnades till budgetberedning. Ärendet presenteras av sekreteraren på Socialförvaltningens ledningsgrupp och föredrogs därefter i Socialnämndens budgetberedning. Beslut om beviljade bidrag togs efter det att budgeten fastslogs. Bidraget betalades ut i början av året för sökt bidrag. 4

57 Sida 5 (5) Den totala summan utbetalda föreningsbidrag har de senaste tre åren legat på cirka kr/år. I övrigt har det inte funnits något antaget dokument med regler om hur och under vilka förutsättningar föreningsbidragen ska betalas ut. 2.4 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har genom kommunchefen betalat ut föreningsbidrag till olika föreningar. Dessutom betalar Sunne kommun avgifter för att vara med i olika projekt men det har jag valt att inte se som ett bidrag som ingår i den här sammanställningen. För 2014 betalade kommunstyrelsen ut knappt kr i bidrag till föreningar och organisationer. Där ingår brottsförebyggande centrum som i fakturan på kr anger att det är en medlemsavgift och Radio Fryksdalen kr, där de i fakturan hänvisar till ett avtal. Även Mallbackens IF hänvisar till ett avtal i fakturan på kr. I övrigt får Sunne Båtklubb ett bidrag om kr för sin årliga sjöfartsdag. Sunne flygklubb får kr i driftbidrag. Andra summor är Sunne golfklubb kr i sponsoravtal, vilka också får bidrag genom området fritid. Kommunstyrelsen har inte, förutom de avtal som ligger till grund för bidragen i vissa fall, några antagna riktlinjer för hur bidragen söks, beslutas om eller betalas ut. Utan det har funnits med en post i budgeten som har varit ungefär lika från år till år och det har varit samma föreningar som genom åren fått samma belopp som de tidigare sökt. Föreningarn har kommit in med ansökan alternativt skickat en faktura enligt ovan. Förutom ovan nämnda bidrag får Västanå Teater ett bidrag på kr/år, Rottneros Park Trädgård får ett bidrag på kr/år och Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris får kr/år. De här bidragen behandlas särskilt i budgetprocessen och är bidrag till stiftelser eller företag. Därför är de inte riktigt jämförbara med bidrag till andra föreningar och organisationer men bör ändå ingå här som en del i sammanställningen över vilka bidrag Sunne kommun årligen delar ut. 3. Slutsats Sunne kommun betalar totalt ut minst kr/år i bidrag till föreningar, organisationer och studieförbund. Ovan angivna föreningar och summor är inte garanterat uttömmande utan jag är övertygad om att det betalas ut mer pengar till föreningar och organisationer som inte blir märkta som bidrag specifikt men som indirekt fungerar som ett bidrag. Till exempel kan nämnas att IFK Sunne driver Kolsnäs motionscenter mot betalning i form av ett överrenskommet driftbidrag. Vart gränsen går mellan köp av en tjänst och bidrag till en förening är otydligt och den behöver helt klart definieras. Idag finns inga gemensamma riktlinjer/regler för processen med och när ansökan ska vara inkommen, hur beslut fattas och när utbetalning av bidragen ska ske. Det finns inte heller någon gemensam blankett för ansökan. Dessutom får vissa föreningar både bidrag via kommunstyrelsen och via antingen områdeet kultur eller fritid. Det finns därför ett behov av att skapa en överblick över de bidrag som går ut till föreningar och organisationer samt att skapa ett gemensamt dokument med riktlinjer och en gemensam ansökningsblankett för ansökan om kommunalt bidrag. Gemensamma riktlinjer skulle medverka till att Sunne kommun får en klarare bild över vilka föreningar som söker och blir beviljade bidrag och på vilket sätt bidragen används. Tabell: Kommunstyrelsen Kultur Fritid Social Summa kr kr kr kr 5

58

59 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida (2) Kommunstyrelsen Detaljplan för del av fastigheten Åmberg 6:146 - väster Karl Hedin, raviner, Åmberg Västra KS2015/15/04 Förslag till beslut 1. Förslag till detaljplan för Åmberg 6:146 Åmberg Västra godkänns av kommunstyrelsen och överlämnas till kommunfullmäktige för antagande enligt Plan- och bygglagen 5 kap Granskningsutlåtande godkänns. Sammanfattning av ärendet fick miljö, plan och bygg i uppdrag att upprätta en detaljplan för fastigheterna Holmby 2:1 och Åmberg 6:146 i syfte att utöka planberedskapen för etablering av nya verksamheter på Holmby industriområde. Ett detaljplanförslag har genomgått planprocessen med ett utökat förfarande enligt PBL 5:7. Nu liggande planförslag innebär ett utökat verksamhetsområde på Holmby för industri- och verksamhetsändamål med ca 3,2 ha och en total byggrätt på ca m 2 till en byggnadshöjd om högst 10 m. Planförslaget har 15 feb 13 mars varit föremål för granskning, inkomna synpunkter har sammanställts och kommenterats i granskningsutlåtandet. Utöver trafikverket bedöms alla yttranden vara tillgodosedda. Utredning av ärendet Planområdet har sedan planuppdraget förminskats i 2 omgångar. Orsaken till förminskningarna för att kunna spara tid och pengar på utredningskostnader för att få fram planberedskap för främst verksamheter, där vi inte har någon planberedskap på kommunal mark längs E45. Kommunen är huvudman för allmän plats och kostanaden för det kommunala åtagandet att genomföra den här planen uppgår till ca 1,2 milj kr. En försäljning av tomtmarken kommer inte täcka dessa kostnader. Total Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun Samhällsbyggnad, säkerhet växel bankgiro 1. Samhällsbyggnad, säkerhet Kvarng direkt johanna.m.bergsman@sunne.se org.nr Sunne Sunne mobil fax

60 Sida 2 (2) intäkt enligt kommunens gällande tomtpriser för industrimark är ca kr. Försäljning av mark är inte den enda intäkt kommunen får, en ny etablering innebär även fler arbetstillfällen och tillväxt i näringslivet. Hur många arbetstillfällen och hur stor nytta en framtida etablering inom området är svårt att bedöma. Beslutsunderlag Plan- och exploateringsingenjörens tjänsteskrivelse Plankarta, antagandehandling Planbeskrivning, antagandehandling Granskningsutlåtande Rickard Casselbrant Verksamhetschef Johanna Bergsman Plan- och exploateringsingenjör Beslutet skickas till: Plan och projekt

61 6:247> PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet Gränser Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ- och egenskapsgräns Användning av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap (PBL 4 kap 5 punkt 2) GATA NATUR Gata Natur E E N N :146>1 Användning av kvartersmark (PBL 4 kap 5 punkt 3) J Z Industri Verksamheter Egenskapsbestämmelser för utformning av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap (lod) Lokalt omhänderhatagande av dagvatten-inom området kan dagvattendamm och anslutningar till denna anläggas. J Z GATA Egenskapsbestämmelser för kvartersmark e0.3 Utnyttjandegrad - Marken får bebyggas med högst 30 % av fastighetens area (PBL 4 kap 11 punkt 1) b1 0,0 Högsta byggnadshöjd i meter (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Byggnader med ett marktryck över 30 kpa får uppföras efter samråd med geotekniker (PBL 4 kap 16 punkt 1) b 1 b2 e u 6:109 b2 Byggnader ska grundläggas med radonskyddat utförande (PBL 4 kap 16 punkt 1) Administrativa bestämmelser Prickmark - marken får inte förses med byggnad (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Genomförandetiden är 5 år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. (PBL 4 kap 21 ) u Underjordiska ledningar - Område eller utrymme som ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar (PBL 4 kap 6 ) N N E E UPPLYSNING Planavgift tas ut i samband med bygglovprövning GRUNDKARTA ÖVER SUNNE ÅMBERG 6:146 m.fl. i Sunne kommun, Värmlands län Upprättad av Tekniska kontoret Sunne kommun Anna-Carin Andersson, GIS-ingenjör BETECKNINGAR Fastighetsgränser mm Fastighetsgräns Traktgräns NATUR Fastighetsbeteckning Gräns för servitut, ledningsrätt Gemensamhetsanläggning (lod) 6:255 Byggnader Servitut Servitut 6:247> Bostads- resp. uthus karterat efter takkonturen Byggnad i allmänhet karterad efter takkonturen Punkter Koordinatkryss 6:247>1 Skala: 1: m Gränspunkt Belysningsstolpe Träd Höjdförhållanden 65.3 Fotogrammetrisk höjd 65.2 Nivåkurvor Övrigt 6:225 Slänt Översiktskarta Körbana Kantsten :226>1 6:226>2 Stig Ägoslagsgräns Barr- resp. lövskog Bäck Staket Häck Hag- och ängsmark Kärr, mosse Elledning 6:226>3 Koordinatsystem i plan: SWEREF Koordinatsystem i höjd: RH2000 Till planen hör: Planprogram Plan- och genomförandebeskrivning Behovsbedömning Miljökonsekvensbeskrivning Fastighetsförteckning Granskningsutlåtande Illustrationskarta Utlåtande efter utställning Detaljplan för del av fastigheten Åmberg 6:146 Åmberg Västra Sunne Kommun Antagandehandling Värmlands Län Beslutsdatum Godkännande Instans Utskriftsformat A2 Antagande Upprättad Reviderad Laga kraft D nr. KS2015/15 Johanna Bergsman Plan- och exploateringsingenjör Mikael Persson Samhällsplanerare

62 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för del av fastigheten Åmberg 6:146 Åmberg västra Sunne kommun Värmlands län Miljö, plan och bygg Uppdrag av KS den 10 februari 2015 d.nr KS2015/15

63 PLANBESKRIVNING Handlingar Planförslaget består av: - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning (denna handling). I planbeskrivningen redovisas förslagets syften och innebörd samt konsekvenser av dess genomförande. Planbeskrivningen har ingen rättsverkan utan förslagets bindande bestämmelser framgår av plankartan. Till planen hör även grundkarta och fastighetsförteckning, samt en behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Övriga handlingar/utredningar som ligger till grund för planförslaget: - PM geoteknik (Sweco ), PM geoteknik (WSP ) - Risk och störningsanalys (Nitro Consult ) - Naturinventering (Dan Mangsbo ) Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att utöka planberedskapen för industri samt möjliggöra för skrymmande handel på Holmby. Planområdets läge och areal Planområdet ligger i anslutning till befintligt industriområde på Holmby. Området är beläget väster om E45, söder om Gräsmarksvägen och norr om Bergavägen. Planområdet omfattar ca 3,8 ha. Markägoförhållanden Planförslaget omfattar del av fastigheten Åmberg 6:146 som ägs av Sunne kommun. Planens förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Planen bedöms inte innebära att några miljökvalitetsnormer överskrids enligt 5 kap miljöbalken. Riksintressen Hela Sunne tätort berörs av riksintresse för friluftsliv- Fryksdalen, enligt 4 kap 2 Miljöbalken. Utveckling av tätorten bedöms inte inverka på riksintresset. Planområdet omfattar jord- och skogsbruksmark. Marken ägs av Sunne kommun och jordbruksmarken brukas i dagsläget inte. 2

64 Enligt miljöbalkens 3 kap 4 1och 2 st. är jord- och skogsbruk av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Jordbruksområdet som tas i anspråk i och med planens genomförande omfattar totalt ca 3,3 ha sammanhängande jordbruksmark. Skälen till att jordbruksmarken tas i anspråk är att infrastruktur i form av väg, vatten- och avlopp, el, tele mm. finns i anslutning till området. Kommunen äger andra fastigheter med större jordbruksareal som är bättre lämpade för jordbruk än den inom planområdet. Runt om jordbruksmarken finns kommunalägd skogsmark, på grund av markstabilitet och stora nivåskillnader på skogsmarken anses jordbruksmarken som bättre lämpad för byggnader än skogsmarken. En alternativ plats att utöka industrimarken är på Bråruds industriområde. Orsaken till att kommunen vill utveckla Holmbys industriområde är för att kommunikationerna till området har bättre förutsättningar än industriområdet som är beläget på Brårud. För att ta sig till Bråruds industriområde från E45 måste trafiken ledas genom Sunne tätort och Storgatan. Gaturummet vid Storgatan har idag värden som riskerar att överstiga miljökvalitetsnormerna för luft om trafiken blir mer intensiv vilket den troligen skulle bli om kommunen utökar industriområdet på Brårud. Innan industrimarken på Brårud kan utökas måste trafikstråket mellan E45 och Brårud ledas om genom att kommunen bygger en ny bro norr om tätorten för att inte riskera att luftkvaliten längs Storgatan överstiger miljökvalitetsnormerna. Inga kända fornlämningar finns i eller i direkt anslutning till planområdet. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsen gav (KS 56) Miljö, plan och bygg uppdrag att upprätta en detaljplan för del av Holmby 2:1 och Åmberg 6:146. På grund av de geotekniska förhållandena har planområdet begränsats till Åmberg 6:146. Gällande detaljplaner Det finns ingen gällande detaljplan över området. 3

65 Översiktliga planer och program I kommunens fördjupade översiktsplan från 2009 (FÖP) anges del av planområdet som Industri och arbetsområde, nyexploatering. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Bakgrund Den planerade kommunala marken för industriändamål vid Holmby är nästan helt utbyggd med verksamheter. Kommunen har idag lediga industritomter vid Brårud, beläget öster om Fryken i norra delen av Sunne tätort, och några få vid Holmby, väster om E45. För att möjliggöra en snabb etablering av verksamheter vid intresse av industri- och verksamhetsmark vid Holmby har därför kommunen tagit initiativ till att upprätta en ny detaljplan för industri. Bebyggelse och stadsbild Planförslag Planförslaget tillåter industri och verksamheter på ett område om ca 3,2 ha, planförslaget reglerar exploateringsgrad 30 %, vilket innebär en byggrätt om ca kvm med en byggnadshöjd på 10 m. Användningen industri innebär att det på området kan användas för produktion, lagring, partihandel och annan jämförlig verksamhet. Användningen verksamhet möjliggör för service, lager, tillverkning med tillhörande försäljning, handel med skrymmande varor och andra verksamheter av likartad karaktär med begränsad omgivningspåverkan. Markhöjder Marken sluttar från öster till väster i planområdet, från ca +108,2 m (RH00) i öster till +101,2 m i väster. 4

66 Bild från södra planområdet mot nordöst. Natur Marken utgörs idag av större delar igenväxt betesmark. Norr om planområdet utgörs av grandominerad blandskog. I det omkringliggande området finns ett system av raviner som enligt naturinventering (Dan Mangsbo ) har både geologiska värden och generellt sett höga naturvärden. De största naturvärdena finns i den sydliga ravinen utanför planområdet. Planområdet ligger i sin helhet utanför dessa naturvärden och genomförandet av planen bedöms inte ha någon påverkan på dessa. Gator och trafik I industriområdet i öster finns en ny industrigata med anslutning till planområdet. Anslutningen till planområdet är i dagsläget grusväg och behöver rustas upp till standarden ortens sed, vilket innebär asfaltering av gata med trottoar. Sunne kommun planerar hela industriområdet väster om E45 till att ha goda förbindelser. Idag finns även en grusväg till ett pumphus som är beläget sydväst utanför planområdet. I nära anslutning till planområdet finns gc-väg med planskild korsning under E45 och vidare mot Sunne centrum. I plankartan finns inritat område för gata, inom området finns möjlighet att anlägga både gata och gc-väg. Kollektivtrafik Ett delmål i utbyggnaden av industriområdet väster om E45 är att skapa ett tillräckligt underlag för att upprätta en hållplats inom industriområdet för kollektivtrafik. Störningar, risker Buller Planområdet bedöms inte påverkas av buller utifrån, det buller som kan påverka byggnaderna i planområdet är beroende på 5

67 vilka verksamheter som etablerar sig i området. Den nya bebyggelsens fasader ska utformas så att ekvivalent ljudnivå i lokal där personer vistas stadigvarande inte översitger 40 dba. Vibrationer Den ökande trafiken på grund av de nya verksamheterna bedöms inte påverka befintlig bebyggelse. Arbeten som schaktning, packning, pålning och sprängning vid genomförandet av detaljplanen kan medföra vibrationer, det gäller främst vid lösa markförhållanden som lera och sand. Vibrationerna kan minskas genom att hantera schaktmaskinerna varsamt och genom att använda sig av mindre maskiner. Farligt gods Länsstyrelserna i Skånes, Stockholms och Västra Götalands län har tagit fram ett gemensamt dokument angående riskhantering i detaljplaneprocessen. En riskhanteringsprocess ska beaktas vid detaljplanering inom 150 meter från transportled för farligt gods. I figuren nedan illustreras lämplig markanvändning i anslutning till transportleder för farligt gods. Zonerna har inga fastställda gränser, utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. En och samma markanvändning kan därmed tillhöra olika zoner beroende på förhållanden. Europaväg 45 ligger ca 130 m öster om planområdet och är primär färdväg för farligt gods. Industriområdet mellan E45 och planområdet är utbyggt och avståndet från byggbar mark inom planområdet till E45 är ca 150 m. Detta resulterar i bedömningen att risken är låg från farligt gods på E45 för verksamheter inom planområdet. 6

68 Geoteknik/grundförhållanden En bestämmelse b 1 har införts på plankartan, den innebär att byggnader med högre tryck än 30 kpa får uppföras efter samråd med geotekniker. För varje enskilt objekt ska aktuella jordlageroch grundvattenförhållanden beaktas. Inom detaljplaneområdet kan anläggningar med ett marktyck upp till 30 kpa uppföras. För övrig bebyggelse ska bedömningen om kompletterande geotekniska undersökningar erfordras vid detaljprojektering och utföras av geotekniker. Vid markarbeten inom området ska särskild hänsyn tas till den kvicklera som finns inom området. Inför samtliga markarbeten inom området bör därför geotekniker kontaktas innan arbeten påbörjas. Jordens infiltrationsförmåga mäts i ett K-värde. K-värdet hos sandig lera är 1x10-6 och hos siltig lera 1x10-7 på en 100 m 2 stor avledningsareal. Storleken på dagvattensystemet (som beskrivs under kapitlet om dagvatten) dimensioneras därefter. Dagvattensystemets infiltrationsförmåga är därför inte ett problem utan en byggteknisk fråga som räknas ut vid utförande. Jordlager- och grundvattenförhållanden Enligt utförda undersökningar visar att naturligt lagrad jord, under ca 0,2 meter sandig mulljord, består av följande: Siltig torrskorpelera mellan ca 0,2 2 m under markytan följt av siltig lera med silt och sand skikt mellan ca 2-12 m under markytan. Den siltiga leran underlagras av fast friktionsjord med sannolikt stor mäktighet, stopp har skett i detta skikt. Lerans odränerade skjuvhållfasthet varierar mellan kpa (oreducerat värde), skjuvhållfastheten ökar med djupet. Sensitiviteten varierar mellan , vilket innebär att skikt med kvicklera förekommer. Vattenkvoten och konflytgränsen varierar mellan %. En fri grundvattenyta har noterats mellan 4-4,5 meter under markytan, mellan nivå +104, ,7. Denna mätning utfördes i två punkter mellan och Grundvattenytan förväntas variera med nederbördsmängd och årstid. Sättningar Leran bedöms vara överkonsoliderad med ca 50 kpa. För byggnader med ett marktryck lägre än 30 kpa bedöms enbart mindre sättningar att genereras. Sättningar för spänningar lägre än förkonsolideringstrycket i leran ger upphov till i huvudsak elastiska sättningar som utvecklas till största delen under byggnadstiden. För byggnader med högre marktryck än 30 kpa ökar risken för sättningar och för belastningar över 50 kpa kan betydande sättningar uppstå. 7

69 Vid krav på en sättningsfri grundläggning krävs utförligare undersökningar och utredning eller djupgrundläggning med pålning. Vid pålning av byggnader ska hänsyn tas till lerans sensitivitet. För byggnader med ett marktryck på upp till 30 kpa bedöms sättningarna bli mindre än 5 cm och bedöms till stor del utvecklas under byggnadstiden. Stabilitet Stabiliteten i området bedöms tillfredställande. Grundläggning Byggnader med ett marktryck upp till 30 kpa bedöms kunna grundläggas ytligt. Byggnader skall grundläggas frostfritt och väl dränerade. All eventuell otjänlig fyllning, organiskt material etc. ska utskiftas i sin helhet mot ej tjälfarlig friktionsjord med en omfattning enligt AMA Anläggning 10 figur CEB/4. Vid ytlig grundläggning ska fyllning under byggnad utföras enligt AMA Anläggning 10 CEB.212 eller CEB.213. Vid ytliga grundläggningsarbeten ska aktuell grundvattenyta vara belägen minst 0,5 m under färdig schaktbotten. Markarbeten Alla schaktarbeten ska bedrivas med hänsyn till aktuell jordart och rådande grundvattenyta. Schakt ska utföras så att uppluckring/uppmjukning av färdig schaktbotten ej sker. Avslutande schakt ska utföras med otandad skopa. Schakt kan ske som öppen schakt över grundvattenytan ned till ca 3,0 m djup under markytan. Schaktslänter ställs då i lutning 1:1,5 eller flackare. Vid kraftig nederbörd kan schaktslänter erfordra tillfälligt erosionsskydd. Ledningar bedöms kunna läggas med normal ledningsbädd. Vintertid ska färdig schaktbotten skyddas mot frysning. Materialskiljande geotextil kan erfordras vid terras i naturligt lagrad jord. Förorenad mark Marken är sedan tidigare obebyggd och därför bedöms risken för att marken är förorenad som låg. Om föroreningar påträffas i samband med markarbeten ska dessa hanteras enligt gällande lagstiftning. Radon Enligt Sunne kommuns översiktliga radonkartering innehåller planområdet låg- till normalradonmark. De förekommande jordarterna inom området är relativt täta (lera och silt), jordarter som enligt SGU inte är högriskjordarter för markradon. En mer begränsad genomsläpplighet av radongas. Enligt geotekniskt PM 8

70 (2008) består marken av låg normalradonmark. En radonskyddad konstruktion är i detta fall lämpligt. Tillgänglighet Att människor med olika typer av funktionsnedsättningar och i alla åldrar kan bli fullt delaktiva i samhällslivet, ska alltid beaktas fullt ut vid nybyggnation. Alla ytor ska göras tillgängliga, trygga och användbara för alla grupper av männioskor så långt det är möjligt. Träbyggnad En träbyggnadsstrategi har antagits av Sunne kommun ( ). För att en byggnad ska definieras som träbyggnad ska stommen till huvuddelen utgöras av träbaserade material. Kommunen har goda förutsättningar att utveckla och planera för ett klimatanpassat byggande med trä som material. Teknisk försörjning VA-frågor Dagvattnet från planområdet och planområdets närmaste omgivning leds för närvarande till Lerälven i söder via ravinerna i och utanför planområdet. För att skydda de värdefulla naturvärdena som finns i den södra ravinen och för att vattenflödet i ravinerna inte ska förändras ska dagvattnet renas och fördröjas naturligt. Inget dagvatten från planområdet får ledas direkt till ravinsystemet. Detta innebär även att risken för att planens genomförande skulle ha en negativ inverkan på miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster minskar. Uppsamling av dagvatten utgör bestämmelse (lod) i plankartan som är lokaliserad i naturområdet. Dagvattnet ska i det området fördröjas med hjälp av en damm, dit ska befintliga och nya dagvattenledningar inom planområdet ledas. Våt dagvattendamm anläggs för att fördröja dagvattenflöden och rena dagvattnet. Reningsprocessen sker genom en sedimentation av partikulära föroreningar i dammen. Drift och underhåll av dammen är viktig för att bibehålla en effektiv avskiljning av föroreningar. Dimensionen och formen har betydelse för reningseffekten. För att vattnet ska fördelas jämt krävs en hydraulisk effektiv damm. Då utnyttjas hela dammens volym. Uppehållstiden för vattnet blir då så lång som möjligt och partiklar får tid på sig att sedimentera till botten. Dammar i form av ellipser och därmed långsmala med ett längd/bredd förhållande på mellan 2:1 och 10:1 ger en effektiv hydraulik. Vid behovet av att fördröja vattnet lämpar sig större dimensioner för en damm. Detta för att klara av de mer sällan men kraftigare nederbörden av regn för en bättre utjämning av vattenflödet. Kvoten mellan dammarea och avrinningsområdets hårdgjorda yta bör vara m 2 /ha. Dammen är 9

71 dimensionerad utifrån att all yta inom planområdet är hårdgjord och risken för en överskridning av dammens kapacitet bedöms därför orimlig. Ett alternativ till filtermaterial i dagvattendammen är primärt ett sandfilter med en eventuell biofilm för effektivare reningseffekt. Ett sandfilter har en reningseffektivitet mellan medel och hög. Ett passande djup på dammen vore 1 m. Hårdgjord yta AB Karl Hedin m2 Planområde m2 Totalt m2 4,5 ha Tumregel för dimensionering av dagvattendamm är 200 m2/ha Dagvattendammens yta 900 m2 Inom planområdet finns kommunalt VA- samt dagvattennät. Det finns en pumpstation för spillvatten strax söder om planområdet. Värme, el, tele Elnätet i området ägs av Ellevio AB och Skanova svarar för telenätet i området. Området är inte anslutet till fjärrvärmenätet i kommunen. För att säkerställa kommande effektbehov, finns det möjlighet att inom planområdets kvartersmark för industri och verksamheter att placera tekniska anläggningar. Avfall Avfallshanteringen ska ske genom kommunens gällande renhållningsordning och renhållningstaxa med tillämpningsanvisningar. Räddningstjänst Räddningstjänstens behov av framkomlighet ska beaktas, samt behov av eventuella brandposter och släckvatten. GENOMFÖRANDE Organisatoriska och administrativa frågor Tidplan Planen bedrivs med ett utökat förfarande enligt 5 kap 7 Plan och bygglagen (2010:900), det innebär att planen kungörs i samband med samrådet och att planen efter samrådet går ut på granskning innan den slutligen antas av kommunfullmäktige. 10

72 Den preliminära tidplanen för detaljplanen är: Samråd juni 2015 Granskning februari 2017 Antagande maj 2017 Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år räknat från den dag planen vunnit laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägaren garanterad rätt att få bygga i enighet med planen. Planen gäller även efter genomförandetidens utgång, men fastighetsägaren kan då inte längre ställa anspråk på ersättning om kommunen ändrar eller upphäver planen. Huvudmannaskap Kommunen kommer vara huvudman för allmän plats. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning För genomförande kan kvartersmarken avstyckas från Åmberg 6:146. Gatumarken, allmän plats, föreslås fortsatt ingå i Åmberg 6:146. Kommunen ansöker om lantmäteriförrättning, fördelning av förrättningskostnader regleras i kommande köpeavtal. Gemensamhetsanläggningar, servitut mm. Inom planområdet finns ett u-område vilket innebär att området är tillgängligt för allmännyttiga underjordiska ledningar. Avtalsservitut eller ledningsrätt kan upprättas för ledningarna. Ledningarnas huvudman ansvarar för att ledningarna skyddas. Inga ytterligare servitut, ledningsrätter eller gemensamhetsanläggningar bedöms fordras med anledning av detaljplanens genomförande. Ekonomiska frågor Vid genomförandet av detaljplanen erfordras bland annat bygglov. Bygglovsavgift betalas av exploatören enligt kommunens vid den tiden gällande bygglovstaxa. Planavgift debiteras i samband med bygglov. Exploatören/fastighetsägaren bekostar projektering, byggnationer och anläggningsarbeten. Detta inkluderar även kostnader för eventuell flytt av ledningar och ombyggnadsåtgärder i angränsande ytor, vilka härrör från exploateringen. Anslutningsavgift för vatten och avlopp debiteras fastighetsägaren enligt kommunens vid den tiden gällande VAtaxa. 11

73 Kommunen bekostar anläggande av allmänna platser så som ytor med användningen väg, cykel- och gångväg. Avtal Inget markanvisningsavtal eller exploateringsavtal har upprättats eftersom kommunen äger marken och har i dagsläget ingen köpare. Försäljning av kommunal mark görs i enlighet med kommunens markanvisningspolicy. KONSEKVENSER AV DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE Planförslaget innebär att obebyggd skogs- och jordbruksmark tas i anspråk för industriändamål och möjliggör därmed en snabb etablering av nya verksamheter vid efterfrågan. Jordbruksområdet som tas i anspråk i och med planens genomförande omfattar totalt ca 3,3 ha sammanhängande jordbruksmark. Skälen till att jordbruksmarken tas i anspråk är att infrastruktur i form av väg, vatten- och avlopp, el, tele mm. finns i anslutning till området. Kommunen äger andra fastigheter med större jordbruksareal som är bättre lämpade för jordbruk än den inom planområdet. Runt om jordbruksmarken finns kommunalägd skogsmark, på grund av markstabilitet och stora nivåskillnader på skogsmarken anses jordbruksmarken som bättre lämpad för byggnader än skogsmarken. En alternativ plats att utöka industrimarken är på Bråruds industriområde. Orsaken till att kommunen vill utveckla Holmbys industriområde är för att kommunikationerna till området har bättre förutsättningar än industriområdet som är beläget på Brårud. Lokalt omhändertagande av dagvattnet innebär ett bättre framtida bevarande av naturvärden i de södra ravinerna. Det lokala omhändertagandet innebär en fördröjning som förhindrar dagvattnet att, som i dagsläget, rinna direkt till Lerälven. Det förhindrar att koncentrerade mängder dagvatten medför onaturlig erosion av ravinerna. Konsekvensen av detaljplanens genomförande i kontexten dagvatten är positiva för ravinernas naturvärden. Miljöbedömning Om ett planförslag antas innebära betydande miljöpåverkan ska det upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för detaljplanen där konsekvenserna identifieras, beskrivs och bedöms. En behovsbedömning för MKB har utarbetats i samband med planarbetet och skickats till länsstyrelsen för yttrande. Planförslagets genomförande bedöms inte vara av den art och 12

74 storleksordning som i förordning 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar antas medföra betydande miljöpåverkan och MKB har därmed inte tagits fram för detaljplanen. De aspekter som kan leda till inverkan ska dock särskilt behandlas i planbeskrivningen. Miljömål och miljökvalitetsnormer Miljöbalkens (1998:808) bestämmelser syftar till att främja en god och hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Sunne kommun har antagit miljökvalitetsmål i Sunne kommuns Naturvårdsprogram, Sunne kommuns Klimatplan och i Avfallsplanen. De miljökvalitetsmål som framförallt är berörda av detaljplan för Åmberg 6:146 Åmberg västra är God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö: Miljökvalitetsmålet lyder: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Vår bebyggda miljö ska fylla människors och samhällets behov, erbjuda bra livsmiljöer och bidra till en hållbar utveckling. Regeringen har fastställt tio (10) preciseringar av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö varav följande nio (9) preciseringar är aktuella för detaljplanen Åmberg 6:146 Holmby Västra: Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljöoch hälsorelaterade frågor. Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av 13

75 infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till naturoch kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Natur- och grönområden Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. God vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Hushållning med energi och naturresurser Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. Hållbar avfallshantering Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Begränsad klimatpåverkan Miljökvalitetsmålet lyder: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Riksdagen har fastställt två preciseringar av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan vilka båda är aktuella för detaljplanen Åmberg 6:146 Holmby Västra. Temperatur Den globala ökningen av medeltemperaturen 14

76 begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Koncentration Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter). MKN för vattenförekomster Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt beslutade i december 2009 om MKN för samtliga vattenförekomster i distriktet. Alla vatten ska uppnå god ekologisk status (alternativt god potential) samt god kemisk ytvattenstatus år 2015 om inte särskilda skäl finns. MKN innefattar även ett krav på ickeförsämring, vilket innebär att vattenförekomstens miljötillstånd inte får försämras till en lägre statusklass. Idag har den ekologiska och kemiska statusen för berörd vattenförekomst - Sundet - klassificerats som god. Kravet är att god ekologisk- och kemisk status uppnås/kvarstår till Risk finns dock att Sundet inte uppnår god kemisk status beroende av miljögifter (exklusive kvicksilver) 2015 (Viss, länsstyrelsen, ). I övrigt överstiger gränsvärdet för kvicksilver i stort sett alla ytvattenförekomster (sjöar, vattendrag och kustvatten) i Sverige idag. Detta beror på att det under lång tid har skett utsläpp av kvicksilver, främst från internationella luftnedfall. Sundet är även skyddat enligt vattenförvaltningsförordnigen och känsligt för utsläpp av fosfor och kväve. Utvidgad verksamhet inom planområdet bedöms, med anledning av föreslagen dagvattenlösning, inte påverka huruvida normerna för god ekologisk status eller god kemisk ytvattenstatus för Lerälven -> sundet uppnås år MEDVERKANDE Planförslaget har upprättats av plan- och exploateringsingenjör Johanna Bergsman och samhällsplanerare Mikael Persson, Sunne kommun 15

77 1 (6) KS 2015/15 Detaljplan för del av Åmberg 6:146 Åmberg Västra Sunne tätort Sunne kommun, Värmlands län GRANSKNINGSUTLÅTANDE Rubricerat detaljplaneförslag har varit föremål för granskning enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) under tiden 15 feb 13 mars Planen har skickats till kommunala och statliga remissinstanser samt till ägare till grannfastigheterna. Planen har funnits tillgänglig för allmänheten på biblioteket, Miljö, plan och bygg, samt på kommunens hemsida. Syftet med detaljplanen är att utöka verksamhetsområde för industri på Holmby. Nedan redovisas yttrandena och kommenteras om det finns anledning därtill. Slutligen sammanfattas remissomgången med förslag till bearbetningar av planen. Yttranden från statliga myndigheter Länsstyrelsen Kvarstående synpunkter från samrådet I samrådet framförde Länsstyrelsen synpunkter om påverkan på närliggande ravinsystem, geoteknik och dagvattenhantering. Sedan samrådet har planområdet minskats och området som skulle kräva igenfyllning av ravinerna utgår från förslaget. Revideringarna innebär att enbart några synpunkter kring förtydligandet av dagvattenfrågor kvarstår. Miljökvalitetsnormer MKN Vatten Dagvattnet från området ska samlas upp och renas innan det leds ut i ravinerna. Detta vatten leds i sin tur till en ytvattenförekomst, Lerälven. I planbeskrivningen anges kort att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap MB inte bedöms överskridas. I behovsbedömningen anges också bara kort att det inte är någon risk eller mycket liten risk för att miljökvalitetsnormer påverkas. Länsstyrelsen anser att det skulle kunna framgå tydligare i handlingarna hur kommunen har kommit fram till denna slutsats för MKN vatten. Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen har i övrigt inget att erinra mot planförslaget. Prövningsgrundande synpunkter Länsstyrelsen kan med stöd av 11 kap. 10 PBL ta in en detaljplan för prövning. Länsstyrelsen kan av det nu aktuella planförslaget och av i dagsläget kända förhållanden inte se att de föreslagna åtgärderna kommer att föranleda någon prövning. Detaljplan för Åmberg Västra i Sunne Antagandehandling

78 2 (6) KS 2015/15 Lantmäteriet Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras med ett förtydligande att dagvattenhanteringen utförs till fördel för MKN vatten. För plangenomförandet viktiga frågor där planen måste förbättras Ingen planbestämmelse om upphävande av strandskydd Delar av planområdet ligger inom 100 m från strandlinjen för en vattenyta sydost om planområdet samt inom 100 m från en bäck söder om och en bäck nordväst om planområdet. Om dessa delar av planområdet innefattas av det generella strandskyddet, borde inte en bestämmelse om upphävande av strandskydd då införas för de områden där syftet är att dispenspliktiga åtgärder ska utföras med stöd av detaljplanen? Delar av planen som bör förbättras Plankartan följer inte Boverkets rekommendationer Detaljplanen tas fram enligt de regler som gäller enligt PBL för detaljplaner med planstart efter För denna typ av detaljplaner bör som bekant Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan, tillämpas. Plankartans utformning uppfyller inte dessa råd på följande punkter: Markreservat (i detta fall u-område) ska enligt rekommendationerna vara en administrativ bestämmelse och därmed även omgivet av administrativa gränser. Eftersom u- området även är punktprickad mark ska det i detta fall till största delen omges med egenskapsgräns och administrativ gräns. Kombinationer av användningar bör betecknas med samtliga relevanta beteckningar och redovisas var för sig i listan med planbestämmelser. I detta fall är bestämmelserna Industri (J) och Verksamheter (Z) redovisad på samma rad bland planbestämmelserna. Endast u-område säkerställer inte ledningarna Genom att lägga ut markreservatet för allmännyttiga underjordiska ledningar ser kommunen dels till så att det inte blir planstridigt att lägga dessa på kvartersmark och dels att lovpliktiga åtgärder inte kan utföras som hindrar ledningen. För att säkerställa att ledningarna får vara kvar behöver normalt sett ledningsrätt eller servitut upplåtas. Detta är inte beskrivet i genomförandeavsnittet av planbeskrivningen. Kostnader för och initiativ till fastighetsbildning Det anges inte något om vem som initierar och bekostar den fastighetsbildning som behövs för genomförandet av detaljplanen. Grundkarta I grundkartan finns fastighetsbeteckningar med, men med väldigt liten text. Det är viktigt att fastighetsbeteckningarna redovisas tydligare för att Detaljplan för Åmberg Västra i Sunne Antagandehandling

79 3 (6) KS 2015/15 göra det lätt för den som är berörd av planen att hitta respektive fastighet på plankartan. Handläggning enligt vilken lagstiftning? Det finns inte angivet i planhandlingarna vilken version av plan- och bygglagen (med hänvisning till SFS-nummer) som används vid handläggningen av detaljplanen. Övriga frågor På plankartan finns det inte angivet vilket utskriftsformat som ska användas för att den angivna skalan ska stämma. Kommentar: Den vattenyta som finns i översiktskartan, topografiska kartan, finns inte i verkligheten. Vad gäller bäcken i söder och nordväst är dessa undantagna från strandskyddsreglerna. Planbeskrivningen Uppdateras med ett förtydligande kring de allmänna ledningarna, uppdateras angående ansvars- och kostnadsfördelning för fastighetsbildning vid genomförande, kompletteras med plan- och bygglagens SFS-nummer Plankartan Användningsbestämmelserna delas upp och redovisas var för sig, gräns för u-område ändras till administrativ egenskapsgräns, kompletteras med utskriftsformat, fastighetsbeteckningarna förstoras i grundkartan Trafikverket Trafikverket lämnade synpunkter i samband med samrådet av detaljplanen (större område). Synpunkter Detaljplanens syfte har sedan samrådet utökats med möjlighet till handelsverksamhet. Detta kan ha påverkan på vilken trafikmängd planområdet genererar, vilket bör omnämnas i planbeskrivningen. Trafikverket konstaterar att framtagande av en trafikutredning pågår i samband med ett annat pågående detaljplanarbete söder om planområdet. Innan den är klar bör Sunne kommun tillse att all trafik till och från planområdet leds norrut via Rönna väg till Trafikverkets väg 888. Trafikverket har i övrigt inget att erinra mot planförslaget. Kommentar: Handelsverksamet, i den utsträckning som tillåts i användningen Z (verksamheter), har funnits med i detaljplanen sedan samrådet Detaljplan för Åmberg Västra i Sunne Antagandehandling

80 4 (6) KS 2015/15 således är detta ingen förändring. Sedan samrådet har planområdets liksom kvartersmarkens yta minskat, vilket torde innebära att trafikökning är mindre i granskningsförslaget än i samrådsförslaget. Att styra trafiken från planområdet norr ut till in- och utfarten mot väg 888 är inte aktuellt. Åtgärden skulle innebära att all trafik på Holmby industriområde, söder om väg 888, enbart skulle få använda sig av den norra anslutningen. Yttranden från privatpersoner och föreningar Kommunala handikapprådet Tillgänglighetsrådets referensgrupp Gällande planområdet Åmberg Västra ser vi positivt till industriområde och att blivande lokaler är tillgänglighetsanpassade. I övrigt har vi inget att erinra. Kommentar: Synpunkterna noteras. Tillgänglighetsfrågan behandlas i bygglovsskedet. Ellevio AB Ellevio AB har tagit del av detaljplanen för Åmberg 6:146 och har inget att erinra mot förslaget. Skanova Skanovas teleanläggningar berörs i mindre omfattning av rubricerat planförslag. Vi har därför inget att invända mot gällande detaljplaneförslag. Birgit Sjöqvist 1. Av gammal hävd har vi alltid haft fri körväg av virke från Åmberg S:a 1:20, nu S:a Åmberg 1:4>2 över nuvarande planområde n2 i 6:146 mot väg. Den o-prickade gröna ytan n2 ses alltså som en osäkerhetsfaktor mot utförsel av virke. Vad är ert förslag till att lösa fortsatt framkomlighet från området till vägen mot pumphuset? 2. Vid lösning med dagvattendamm är det viktigt att den byggs så att inte vatten sipprar ut mot lägre liggande mark och gör den vattensjuk eller förorenad. Skulle trots allt det visa sig att dammen ej hållit måttet ansvarar kommunen för garantiåtgärd och skadeersättning! 3. Detaljplan för Åmberg Västra i Sunne Antagandehandling

81 5 (6) KS 2015/15 Sunne lerbads-spa De äldre har berättat om en inrättning som låg på forna allmänningen i ravinen sydöst om pumphuset. Känner ravinutvecklarna till detta fornminne? Kommentar: 1. Det finns inget n2 området i granskningshandingarna. Planområdet har sedan samrådet minskat och vägen ner till pumphuset är i vissa delar utanför planområdet. Den del av vägen som är inom planområdet kommer fortsättningsvis kunna användas av er liksom av allmänheten i övrigt. Områden utanför detaljplanerad mark har kommunen ingen avsikt att ändra. 2. Dagvattendamm anläggs i syfte att fördröja och rena dagvattnet och därmed minska risken för att närliggande mark ska påverkas av såväl högre flöden som smutsigt vatten. 3. Sunne lerbads-spa, ligger enligt yttrandet utanför planområdet och är därför ingen fråga i det här planarbetet. Med anledning av ditt yttrande känner vi till detta och utreder frågan närmare om inrättningen skulle beröras vid ett framtida detaljplanearbete. Lina Edin Efter samtal idag och även tidigare med Leif Jansson, Tekniska Kontoret, angående förslag till detaljplan Åmberg 6:146 Åmbergs Västra översänder vi här önskemål. Vi äger Skinnargården 1:1, och är bekymrade över vägar ut från vår fastighet vid avverkning eller andra skogsvårdsåtgärder. Har tidigare varit i kontakt med Tekniska Kontoret och Leif Jansson om detta. För att avverkning/gallring ska vara genomförbar krävs vägar ut från vår fastighet. Vi vill kunna utnyttja de vägar som tidigare använts. Kommentar: Kommunen äger marken runt omkring hela verksamhetsområdet (verksamhetsområdet är det blå området i plankartan). Framkomlighet finns inom detaljplanens område för gata, den får användas av alla. Omkringliggande mark, utanför planområdet, har kommunen ingen avsikt att ändra. Fortsatt arbete De yttranden som inkommit under samrådstiden har inneburit justeringar av planhandlingarna vilka sammanfattas nedan. Detaljplan för Åmberg Västra i Sunne Antagandehandling

82 6 (6) KS 2015/15 Plankartan Gränser och bestämmelser ses över för att stämma överens med Boverkets allmänna råd. Förses med information om utskriftsformat Grundkartans fastighetsbeteckningar förstoras Planbeskrivning Kompletteras med en tydligare redogörelse om riskbedömning för överskridande av MKN vatten Förtydligas angående rättigheter för allmänna ledningarna Kompletteras angående ansvars- och kostnadsfördelning för fastighetsbildning vid genomförande Kompletteras med version av plan- och bygglagen Medverkande tjänstemän Plan- och exploateringsingenjör Johanna Bergsman och Samhällsplanerare Mikael Persson Detaljplan för Åmberg Västra i Sunne Antagandehandling

83

84

85

86 Medborgarforslag: Avspärrning för trafik vid Hasselbols förskola Tilltalsnamn: Tomas Efternamn: Carling Gatuadress: Hjortvägen 7 PostnummerOrt: Sunne Telefon: Epost: tomas.carling@tentipi.com Forslag: Bilar kör nästan dagligen på gång och cykelvägen vid Hasselbols förskola för att ta sig in till Brårudslägenheterna. Jag är väldigt förvånad över att det inte finns en avspärrning i form av en låsbar grind som fanns där innan förskolan byggdes så att bilarna hålls ute. Värst är det på vinterhalvåret då många barn går på vägen till och från pulkabacken i mörkret och bilar swischar förbi. En ändring tack, innan olyckan är framme. Mvh Tomas Datum:

87

88 Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa i Värmland kan förbättras Det finns behov av att utveckla samverkan mellan landstinget och kommunerna avseende barn och unga med psykisk ohälsa. Det visar en granskning som gjorts av revisorerna i landstinget och kommunrevisorerna i Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng. I föreliggande granskning är den övergripande bedömningen att det i stora delar fortfarande saknas ändamålsenliga arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring i syfte att tillgodose barns behov av psykiatrisk vård samt omsorg och stöd. Således bedömer vi att det finns en risk för att granskade landstingsstyrelsen och styrelser/nämnder under år 2016 haft en bristande styrning och ledning, uppföljning och kontroll över samverkan inom området psykisk ohälsa bland barn och unga. Däremot finns det framtagna rutiner och samverkan för enskilda ärenden. Vår bedömning är att detta har förbättrats sedan den tidigare granskningen. Granskningen visar även att det finns ett stort engagemang för barn och unga bland de som arbetar inom området. Den förstärkning som skett och planeras avseende första linjen är en samverkan som möter ungas behov av stöd och insatser inom området är också en positiv utveckling sedan den tidigare granskningen. Granskningens bedömning är att styrning över samverkan inom området barn och ungas psykiska ohälsa är svag. Det finns en överenskommelse om samverkan som är uppdaterad år Bedömningen är dock att den reviderade överenskommelsen inte ger tillräcklig vägledning för hur samverkan ska styras inom barn- och ungdomsområdet. I huvudsak beskriver överenskommelsen övergripande respektive huvudmans ansvar men inte hur samverkan ska styras. Den politiska styrning av samverkan som sker genom Nya perspektiv är enligt vår uppfattning inte tillräcklig. Granskningens bedömning är att överenskommelsen i huvudsak tagits fram för att lagstiftningen kräver att det finns en överenskommelse om samverkan mellan huvudmännen. Granskningens bedömning är att strukturen för samverkan har förbättrats sedan tidigare granskning. Det finns framtagna riktlinjer och rutiner för hur enskilda ärenden som berör båda huvudmännens insatser ska genomföras. Vi kan dock konstatera att riktlinjer och rutiner och dess tillämpning inte är fullt ut implementerade. Sedan den tidigare granskningen har de etablerade verksamheterna för samverkan vid familjecentraler, ungdomsmottagningar och Visit i Hagfors (första linjen) förstärkts genom förstalinjemottagningen i Karlstad. Det pågår planering för att etablera förstalinjemottagningar i samtliga länsdelar. 1

89 Det finns olika former och vägar för informationsutbyte. Vi kan dock konstatera att det förutom det övergripande arbete och erfarenhetsutbyte som sker inom Nya perspektiv saknas en gemensam struktur för samverkan. Utifrån vår bedömning att det är en bristfällig styrning av samverkansarbete följer att det även saknas en hållbar organisation för samverkan. Granskningens bedömning är att det finns en konsensus och samsyn om att samverkan är nödvändig för ett effektivt arbete inom området. Bedömningen är att respektive verksamhet har ett stort engagemang och kunskap inom respektive verksamhetsområde. Däremot är vår bedömning att det i stora stycken saknas en samsyn om hur samverkan ska bedrivas. De rutiner och riktlinjer och regelverk som finns tolkas olika, t.ex. användning av SIP (samordnad individuell plan). Det finns ett förväntansglapp mellan huvudmännens verksamheter. Vi kan se att där det finns upparbetade arenor (struktur) mellan huvudmännen, finns en större samsyn om hur samverkan ska utformas. Utifrån genomförd granskning lämnas följande rekommendationer: Landstingsstyrelsens och ansvariga kommunala nämnders/styrelsers styrning av samverkansinsatser bör förstärkas, detta kan ske genom att o Överenskommelsen och handlingsplanen mellan kommuner och landstinget revideras och tydligare beskriver hur styrning av samverkan ska utformas och förstärkas inom området psykisk ohälsa för barn och unga. o Att samtliga kommuner tecknar avtal med BUP på samma sätt som Karlstads kommun gjort. De lokala avtalen skulle även kunna omfatta elevhälsan i kommunerna. o Kontinuerlig dokumenterad uppföljning av samverkan etableras med rapportering till ansvariga nämnder och berörda verksamheter. Implementering och spridning av riktlinjer, rutiner och information till dem som det berör bör förbättras. Detta kan ske genom en kommunikationsplan. I dagsläget är det något oklart vilket område inom Nya perspektiv som har till uppgift att sprida kunskap inom området psykisk ohälsa bland barn och unga. Första linjen (Karlstad och Visit) är ett viktigt tillskott och fyller framförallt ett behov som inte tillgodosetts tidigare. Ungdomsmottagningar och första linjens verksamheter har till viss del samma målgrupp. Med detta som bakgrund rekommenderar vi landstingsstyrelsen att tillse att uppdragen och samverkan mellan länets ungdomsmottagningar och i de befintliga planerade första linjens verksamhet förtydligas. Kopplingen mellan Första linjen och BUP bör förstärkas. Vår förhoppning är att det kommer ske med den planerade fördjupade samordningen av insatser till barn och unga som planeras i landstingets Område för öppenvård. Gemensamma riktlinjer bör snarast fastställas och implementeras av landstingets och kommunernas verksamheter för att förtydliga när och hur SIP ska användas för den specifika målgruppen barn och unga med psykisk ohälsa. 2

90 Ansvariga nämnder/styrelser i länets kommuner bör försäkra sig om att dokumenterade rutiner och riktlinjer för samverkan mellan skola och socialtjänst finns. Även kommuner som beskriver att de har en god samverkan bör ha skriftliga riktlinjer dels för att uppfylla legala krav på ledningssystem för kvalitet men även för en hållbar samverkan som kan följas upp. Landstingsstyrelsen och ansvariga styrelser/nämnder i kommunerna bör verka för att ansvaret för och samordning av området barn och ungas psykiska ohälsa tydliggörs i större utsträckning inom Nya perspektiv. Syftet med granskningen har varit att bedöma om Landstinget i Värmland och kommunerna utifrån sina respektive ansvar och uppdrag har inrättat ändamålsenliga arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring, i syfte att tillgodose barnens behov av psykiatrisk vård samt omsorg och stöd. I granskningen har även ingått en uppföljning av en motsvarande granskning från 2012/2013. Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, intervjuer med inblandade aktörer och en avslutande workshop med representanter för kommunerna och landstinget. Bakgrund Revisorerna i Landstinget i Värmland och länets kommuner genomför årligen gemensamma granskningar inom områden där det finns beröringspunkter mellan kommunernas och landstingets verksamheter. Beröringspunkterna är bland annat tydliga i den vård och omsorg som ges till barn och unga med psykisk ohälsa. I detta sammanhang har de olika huvudmännen ett gemensamt ansvar. Kontaktpersoner Landstinget i Värmland: Östen Högman, revisorernas ordförande, tfn Arvika kommun: Uno Eriksson, revisorernas ordförande, tfn Eda kommun: Gunnar Andersson, revisorernas ordförande, tfn Filipstad: Ottfried Eickenrodt, revisorernas ordförande, tfn Forshaga: Gunnar Ström, revisorernas ordförande, tfn Grums: Inge Carlsson, revisorernas vice ordförande, tfn Hagfors: Nils-Göran Holmqvist, revisorernas ordförande, tfn Hammarö: Leif Sandberg, revisorernas ordförande, tfn Karlstad: Göran Stiglert, revisorernas ordförande, tfn Kil: Bengt Kjellberg, revisorernas ordförande, tfn Kristinehamn: Rolf Larsson, revisorernas vice ordförande, tfn Munkfors: Pauli Björklund, revisorernas ordförande, tfn

91 Storfors: Ingemar Olsson, revisorernas ordförande, tfn Sunne: Inger Axelsson, revisorernas ordförande, tfn Säffle: Richard Svensson, revisorernas ordförande, tfn Torsby: Anitha Syvertsson, revisor, tfn Årjäng: Thore Danielsson, revisorernas ordförande, tfn

92 ABCD Landstinget I Värmland och de värmländska kommunerna Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa Rapport Advisory - offentlig sektor KPMG AB 1 februari 2017 Antal sidor: KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

93 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 4 3. Syfte och revisionsfrågor 4 4. Avgränsning 5 5. Revisionskriterier 5 6. Metod och projektorganisation 6 7. Psykisk ohälsa Tidigare samverkansgranskning Nya utmaningar inom området Skydds- och riskfaktorer för psykisk ohälsa Individuella riskfaktorer Skyddsfaktorer 9 8. Samverkan Barnets behov och kontext Organisationens styrning, struktur och samsyn Mötets process och utfall Första linjen - vad är det? Strukturell samverkan i första linjen Bedömning och kommentarer Lagstiftning och ansvar Kommunernas verksamhet Landstingets verksamheter Bedömning och kommentarer Organisation av samverkan Region Värmland Överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning i Värmland Handlingsplaner Bedömning och kommentarer Samlad bedömning och rekommendationer KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

94 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

95 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport Sammanfattning KPMG har av revisorerna i Landstinget i Värmland (LiV) och samtliga kommuner i Värmland fått i uppdrag att granska samverkan mellan de verksamheter som landstinget ansvarar för respektive kommunerna ansvarar avseende insatser till barn och unga med risk för psykisk ohälsa. Revisorerna i länets kommuner har tidigare bl.a. genomfört granskning av samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. I den senaste granskningen från 2012/2013 betonas bl.a. vikten av samverkan mellan landstinget och kommunerna, att uppdrag, roller och ansvar bör ses över samt att gemensamma styrdokument avseende samverkan bör tas fram. I föreliggande granskning är den övergripande bedömningen att det i stora delar fortfarande saknas ändamålsenliga arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring i syfte att tillgodose barns behov av psykiatrisk vård 1 samt omsorg och stöd. Således bedömer vi att det finns en risk för att landstingsstyrelsen och kommunernas styrelser/nämnder under år 2016 haft en bristande styrning och ledning, uppföljning och kontroll över samverkan inom området psykisk ohälsa bland barn och unga. Däremot finns det framtagna rutiner och samverkan för enskilda ärenden. Vår bedömning är att detta har förbättras sedan den tidigare granskningen. Granskningen visar även att det finns ett stort engagemang för barn och unga bland de som arbetar inom området. Den förstärkning som skett och planeras avseende första linjen är en samverkan som möter ungas behov av stöd och insatser inom området är också en positiv utveckling sedan den tidigare granskningen. Styrning innebär att den instans som har makten över en verksamhet ska ange dess vision och värdegrund, men också de mål som ska uppnås samt nödvändiga förutsättningar för att nå dessa. Styrning sker när det gäller landsting och kommun från den politiska nivån via tjänstemän till verksamhetschefer och ytterst till den medarbetare som i vardagen ska spegla, implementera och inkarnera organisationens uppdrag. Detta utgör den röda tråden, eller linjen. En förutsättning för att kunna styra är att följa upp och revidera både planering och genomförande av uppdraget. Granskningens bedömning är att styrning över samverkan inom området barn och ungas psykiska ohälsa är svag. Det finns en överenskommelse om samverkan som är uppdaterad år Bedömningen är dock att den reviderade överenskommelsen inte ger tillräcklig vägledning för hur samverkan ska styras inom barn- och ungdomsområdet. I huvudsak beskriver överenskommelsen övergripande respektive huvudmans ansvar men inte hur samverkan ska styras. Den politiska styrning av samverkan som sker genom Nya perspektiv är enligt vår uppfattning inte tillräcklig. Granskningens bedömning är att överenskommelsen i huvudsak tagits fram för att lagstiftningen kräver att det finns en överenskommelse om samverkan mellan huvudmännen. 1 Med psykiatrisk vård avses i detta sammanhang insatser till barn och unga med/risk för psykisk ohälsa. Vi använder i huvudsak begreppet psykisk ohälsa i denna rapport KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 1

96 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport Det finns en handlingsplan inom området som avser stöd till insatser inom psykisk hälsa Bedömningen är att inte heller handlingsplanen ger tillräcklig styrning för hur samverkansarbetet ska utformas i länet för målgruppen barn och unga med psykisk ohälsa eller risk för psykisk ohälsa. För en god samverkan krävs en klar struktur såväl inom som mellan verksamheter och organisationer. I ett integrerat ledningssystem finns därför riktlinjer och rutiner dokumenterade och uppdaterade, men också implementerade. Dessa ska beskriva såväl aktiviteter i linjen som i det flöde som går på tvärs över, inte bara en utan flera linjer, flera verksamheter som arbetar med samma subjekt - samma barn och familj - fast med olika uppgifter, i olika tider och sammanhang. Granskningens bedömning är att strukturen för samverkan har förbättrats sedan tidigare granskning. Det finns framtagna riktlinjer och rutiner för hur enskilda ärenden som berör båda huvudmännens insatser ska genomföras. Vi kan dock konstatera att riktlinjer och rutiner och dess tillämpning inte är fullt ut implementerade. Sedan den tidigare granskningen har de etablerade verksamheterna för samverkan vid familjecentraler, ungdomsmottagningar och Visit i Hagfors (första linjen) förstärkts genom förstalinjemottagningen i Karlstad. Det pågår planering för att etablera förstalinjemottagningar i samtliga länsdelar. Det finns olika former och vägar för informationsutbyte. Vi kan dock konstatera att det förutom det övergripande arbetet och erfarenhetsutbytet som sker inom Nya perspektiv saknas det en gemensam struktur för samverkan. Utifrån vår bedömning att det är en bristfällig styrning av samverkansarbete följer att det även saknas en hållbar organisation för samverkan. För en god samverkan mellan verksamheter och organisationer krävs en samsyn såväl på uppdraget samverkan som sina egna respektive uppgifter. Det betyder att ha en god kännedom om den andre, vare sig det handlar om verksamhet, medarbetare eller verktyg, men också en god kompetens inom sitt eget ansvarsområde. Granskningens bedömning är att det finns en konsensus och samsyn om att samverkan är nödvändig för ett effektivt arbete inom området. Bedömningen är att respektive verksamhet har ett stort engagemang och kunskap inom respektive verksamhetsområde. Däremot är vår bedömning att det i stora stycken saknas en samsyn om hur samverkan ska bedrivas. De rutiner och riktlinjer och regelverk som finns tolkas olika, t.ex. användning av SIP (samordnad individuell plan). Det finns ett förväntansglapp mellan huvudmännens verksamheter. Vi kan se att där det finns upparbetade arenor (struktur) mellan huvudmännen, finns en större samsyn om hur samverkan ska utformas. Ett faktum som nämns i samtliga kommuner och i synnerhet i de mindre kommunerna är den mycket problematiska situationen med kompetensförsörjning inom både skola och socialtjänst. Det saknas personal vilket löses genom olika typer av mer eller mindre tillfälliga lösningar. Det kopplat till stora utmaningar med t.ex års tillströmning av ensamkommande barn gör att behovet av en tydlig styrning, struktur och samsyn för samverkan är nödvändig för att ökade behov ska kunna tillgodoses på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Svaren på de formulerade revisionsfrågorna redovisas i avsnitt KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 2

97 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport Rekommendationer Utifrån genomförd granskning ger vi följande rekommendationer till landstingsstyrelsen och styrelser/ nämnder i de värmländska kommunerna. Landstingsstyrelsens och ansvariga kommunala nämnders/styrelsers styrning av samverkansinsatser bör förstärkas, detta kan ske genom att o o o Överenskommelsen och handlingsplanen mellan kommuner och landstinget revideras och tydligare beskriver hur 2 styrning av samverkan ska utformas och förstärkas inom området psykisk ohälsa för barn och unga. Att samtliga kommuner tecknar avtal med BUP på samma sätt som Karlstads kommun gjort 3. De lokala avtalen skulle även kunna omfatta elevhälsan i kommunerna. Kontinuerlig dokumenterad uppföljning av samverkan etableras med rapportering till ansvariga nämnder och berörda verksamheter. Implementering och spridning av riktlinjer, rutiner och information till dem som det berör bör förbättras. Detta kan ske genom en kommunikationsplan. I dagsläget är det något oklart vilket område inom Nya perspektiv som har till uppgift att sprida kunskap inom området psykisk ohälsa bland barn och unga. Första linjen (Karlstad och Visit) är ett viktigt tillskott och fyller framförallt ett behov som inte tillgodosetts tidigare. Ungdomsmottagningar och första linjens verksamheter har till viss del samma målgrupp. Med detta som bakgrund rekommenderar vi landstingsstyrelsen att tillse att uppdragen och samverkan mellan länets ungdomsmottagningar och i de befintliga och planerade första linjens verksamheter förtydligas. Kopplingen mellan Första linjen och BUP bör förstärkas. Vår förhoppning är att det kommer ske med den planerade fördjupade samordningen av insatser till barn och unga som planeras i landstingets Område för öppenvård. Gemensamma riktlinjer bör snarast fastställas och implementeras av landstingets och kommunernas verksamheter för att förtydliga när och hur SIP ska användas för den specifika målgruppen barn och unga med psykisk ohälsa. Ansvariga nämnder/styrelser i länets kommuner bör försäkra sig om att dokumenterade rutiner och riktlinjer för samverkan mellan skola och socialtjänst finns. Även kommuner som beskriver att de har en god samverkan bör ha skriftliga riktlinjer dels för att uppfylla 2 Vi anser att detta är en Hur-fråga som bör hanteras politiskt. Nuvarande dokument beskriver bara att samverkan ska ske. 3 Vi bifogar aktuellt avtal med BUP och Karlstads kommun i sin helhet då vi anser att det är ett bra exempel på hur ett sådant avtal kan utformas. Avtalets följer struktur som fanns i Handlingsplan barn- och unga 0-17 år med psykisk funktionsnedsättning, samverkan mellan LiV och länets kommuner som gällde fram till KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 3

98 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport legala krav på ledningssystem för kvalitet men även för en hållbar samverkan som kan följas upp. Landstingsstyrelsen och ansvariga styrelser/nämnder i kommunerna bör verka för att ansvaret för och samordning av området barn och ungas psykiska ohälsa tydliggörs i större utsträckning inom Nya perspektiv. 2. Bakgrund KPMG har av revisorerna i Landstinget i Värmland (LiV) och samtliga kommuner i Värmland fått i uppdrag att granska samverkan mellan i de verksamheter som landstinget respektive kommunerna ansvarar avseende barn och unga med psykisk ohälsa. Det finns flera beröringspunkter mellan kommunernas och landstingets verksamheter. En av dessa berör barn- och ungdomspsykiatri, där vård, omsorg och stöd utförs av personal inom båda huvudmännen. Lokala avtal har träffats mellan kommuner och landstinget beträffande samverkan avseende barn och ungdomar i behov av insatser från barn- och ungdomspsykiatri, socialtjänst och elevhälsa. För vårdkvaliteten och patientsäkerheten är det viktigt att kunskaps- och informationsöverföringen mellan huvudmännen fungerar då bristande kommunikation mellan kommuner och landstinget kan påverka vårdens kvalitet och leda till att barn inte får det stöd och den vård och omsorg som de behöver. Bristande kommunikation kan också innebära risker avseende patientsäkerheten. Revisorerna i länets kommuner har tidigare bl.a. genomfört granskning av samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. I den senaste granskningen från 2012/2013 betonas bl.a. vikten av samverkan mellan landstinget och kommunerna, att uppdrag, roller och ansvar bör ses över samt att gemensamma styrdokument avseende samverkan bör tas fram. 3. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge revisorerna ett tydligt och väl underbyggt svar på såväl den övergripande som de övriga revisionsfrågorna för att bedöma om samverkan inom och mellan huvudmän inom området barn och ungas psykiska hälsa är ändamålsenlig och om samverkan i dag sker på ett effektivare sätt än vad som var fallet vid förra granskningen. Den övergripande revisionsfrågan är om Landstinget i Värmland och kommunerna utifrån sina respektive uppdrag och ansvar har inrättat ändamålsenliga arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring i syfte att tillgodose barns behov av psykiatrisk vård 4 samt omsorg och stöd. 4 Med psykiatrisk vård avses i detta sammanhang insatser till barn och unga med/risk för psykisk ohälsa. Vi använder i huvudsak begreppet psykisk ohälsa i denna rapport KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 4

99 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport Granskningen ska ge svar på följande revisionsfrågor: Vilka avtal och överenskommelser finns mellan LiV och berörda kommuner? Vilka styrdokument har landstinget respektive kommunerna utfärdat till sina respektive verksamheter? Vilken instans har beslutat om styrdokumenten? Hur bedrivs arbetet i verksamheterna och överensstämmer det med vad som avtalats och vad som framgår av beslutade styrdokument? Har ansvariga styrelser och nämnder följt upp om avtal och andra styrdokument efterlevs? Bedöms styrelsernas och nämndernas styrning, uppföljning och interna kontroll vara tillräcklig för att säkerställa ändamålsenliga arbets- och samverkansformer mellan huvudmännen samt mellan huvudmännens olika enheter? Om granskningen påvisar brister, vilka åtgärder behöver vidtas? 4. Avgränsning Granskningen avgränsas till en kartläggning och bedömning av samverkan avseende insatser inom området barn och unga med psykisk ohälsa/risk för psykisk ohälsa. Granskningen omfattar samverkan i huvudsak mellan huvudmännen men har även viss utsträckning omfattat samverkan mellan verksamheter inom huvudmännen. 5. Revisionskriterier Granskningen har skett utifrån de aktuella lagar och föreskrifter som finns för respektive huvudman. Revisionskriterier för granskningen är landstingets och kommunernas egna handlingsplaner, riktlinjer, rutinbeskrivningar och vårdprogram. En viktig utgångspunkt för projektet har varit den tidigare granskningen inom området som genomfördes år 2012/2013. Den lagstiftning som reglerar insatserna inom området är: Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Socialtjänstlag (2001:453) Skollag (2010:800) 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 5

100 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport Metod och projektorganisation Granskningen har skett genom dokumentgranskning, enskilda intervjuer gruppintervjuer/workshops. De som intervjuats är ansvariga tjänstemän för verksamheter som avser barn och unga inom Område öppenvård i landstinget. Intervjuer i varje deltagande kommun kommer har skett med socialchef, skolchef (eller den som denna utsett). Intervjuerna har oftast skett som gruppintervjuer. Gruppintervjuer har även skett med personal vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Intervjuer har skett med ansvariga politiker i styrelser/nämnder. I slutfasen av granskningen ägde en workshop rum där representanter för kommunerna och landstinget bjöds in. Syftet med workshopen var att förankra revisionsresultaten samt utgöra möjlighet till kompletterande faktagranskning, utöver ordinarie sakgranskning av rapportutkast. Ett introduktionsseminarium och en delrapportering har skett till representanter för de förtroendevalda revisorerna i länet. Granskningen har genomförts av KPMG:s konsulter, Annelie Svensson, Emma Garpenholt, Erling Nyman (extern sakkunnig) med Örjan Garpenholt som projektledare. Lena Forssell och Andreas Endrédi har varit kvalitetsansvariga. Regelbunden avstämning har skett med landstingets revisionskontor. 7. Psykisk ohälsa Flera undersökningar under de senaste decennierna från bl.a. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen pekar på att den psykiska ohälsan har ökat bland barn och ungdomar även om de flesta barn och unga i Sverige mår bra 5. Det är framför allt depressioner, ångestsjukdomar och missbruk som ökar inom ungdomsgruppen. Allt fler ungdomar rapporterar även psykiska besvär som oro eller ängslan. Den ökning i psykisk ohälsa som skett bland ungdomar har fört med sig att fler ungdomar behöver psykiatrisk vård och har försämrade möjligheter att etablera sig i samhället. På sikt kan en ökande grupp av psykiskt sjuka barn och ungdomar utgöra ett växande folkhälsoproblem. Behovet och efterfrågan av insatser från samhället har ökat. De verksamheter som ofta nämns som viktiga i detta sammanhang är kommuners socialtjänst, skola, primärvård, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomsmedicin samt barn- och ungdomspsykiatri m.fl. Behovet och efterfrågan har inneburit långa väntetider för specialistbedömningar och -insatser inom t.ex. barn- och ungdomspsykiatrin. 5 Se bl.a. Psykisk hälsa bland barn och unga. Underlagsrapport till barn och ungas hälsa, vård och omsorg. Socialstyrelsen 2013 och Folkhälsorapport 2014, Folkhälsomyndigheten KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 6

101 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport För att möta den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga behövs en välfungerande och ändamålsenlig samverkan mellan de samhällsaktörer som möter barn och unga Tidigare samverkansgranskning I den samverkansgranskning som KPMG genomförde år 2012 på uppdrag av revisorerna i landstinget Värmland och 14 värmländska kommuner konstaterades bl.a. följande. Arbetet med att åstadkomma gemensamma utgångspunkter mellan huvudmännen för första linjens vård avseende barn och unga med psykisk ohälsa bör påskyndas. Med första linjen avses den funktion som först möter barn eller unga med problem. Arbetet bör struktureras med en tydlig koppling till den politiska nivån och bedrivas gemensamt av huvudaktörerna. Huvudmännen bör inledningsvis definiera sitt eget ansvar och sin egen roll innan former för samverkan utarbetas. Utgångspunkten bör vara att huvudmännens insatser följer en röd tråd över åldersgränser. Uppdrag, roller och ansvar för samverkansorganisationen i länet bör ses över, så att formella beslutsfora i kommunerna och landstinget kan ta ett reellt ansvar för styrning och intern kontroll avseende samverkan. Gemensamma styrdokument avseende samverkan mellan och inom huvudmännen bör ses över med inriktning att uppnå bättre förankring och delaktighet från verksamhetsföreträdare. En sådan översyn bör också säkerställa överensstämmelse mellan styrdokumenten. I de svar som kom på den genomförda granskningen beskrivs att de ovan beskrivna utvecklingsområden är viktiga att arbeta vidare med. I svaret sägs även att landstinget i samverkan med kommunerna har startat upp ett förbättringsarbete som ska mynna ut i en definition av vad första linjens vård är. Detta ska sedan utgöra en plattform för att utveckla första linjens vård i Värmland. I svaret beskriver landstingsstyrelsen att de har för avsikt att följa detta utvecklingsarbete regelbundet. 7.2 Nya utmaningar inom området Sedan den tidigare samverkansgranskningen genomfördes har ytterligare utmaningar tillkommit avseende insatser inom området psykisk ohälsa inom både kommunerna och landstingen. Under 2015 har antalet ensamkommande barn ökat dramatiskt i Sverige. I denna grupp är traumatiska händelser och upplevelser vanligt förekommande. Huvudansvaret för de ensamkommande barnens sociala situation åligger kommunernas socialtjänst och skola, men det har även inneburit att den barn- och ungdomspsykiatriska vården har ställts inför stora utmaningar. Barn och unga 6 Samverkan ses om en av de viktiga uppgifterna som lyfts fram i överenskommelsen mellan staten och SKL. Se hälsa KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 7

102 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport som kommer ensamma till Sverige har som andra barn olika erfarenheter. Gemensamt för dessa barn är dock erfarenheter av uppbrott från en invand miljö och sociala nätverk. De flesta av de ensamkommande barnen kommer från områden som präglats av våldsamma och blodiga konflikter. Många av barnen har i sina hemländer varit med om svåra händelser som t.ex. förluster av anhöriga, avsaknad av skolgång eller andra riskfaktorer för en ogynnsam utveckling i den unga personens liv. Även själva flykten har för många barn varit lång och inneburit faror av olika slag. Sammantaget bidrar detta till att dessa barn har en ökad risk att drabbas av ohälsa/en negativ hälsoutveckling. Även antalet barn och unga som ingår i asylsökande och nyanlända familjer har ökat och innebär nya utmaningar för kommunerna och landstinget 7.3 Skydds- och riskfaktorer för psykisk ohälsa Vissa omständigheter ökar sannolikheten för att ett barn ska utveckla problem, så kallade riskfaktorer. Skyddsfaktorer är förhållanden som ökar personens motståndskraft mot belastningar eller dämpar effekten av riskfaktorer 7. En enstaka riskfaktor har sällan någon avgörande betydelse för ett barn men risken för en negativ utveckling ökar om ett barn utsätts för flera risker. Man kan ofta se en växande effekt där varje belastning läggs till den negativa inverkan från tidigare riskfaktorer. Det innebär att belastningar förstärker varandra ju fler de är. En skolmiljö med dålig struktur och många som bråkar får exempelvis större betydelse för barn som har svårigheter i skolan än för dem som är framgångsrika i sitt skolarbete. Allvarlig psykisk ohälsa förekommer oftare hos barn som lever under sämre psykosociala förhållanden än hos barn som lever under bättre omständigheter. Att leva med föräldrar som känner stress över exempelvis ekonomi, arbete eller kanske har missbruksproblem skapar en otrygg tillvaro för barnen som kan leda till egna problem Individuella riskfaktorer Vissa svårigheter eller funktionsnedsättningar kan göra barn mer sårbara för förhållanden omkring dem. Här följer några faktorer som var och en och framför allt tillsammans kan ha negativ inverkan på barns fortsatta utveckling: Bristande språklig förmåga med svårigheter att sätta ord på tankar och känslor. Inlärningssvårigheter, framför allt läs- och skrivsvårigheter. Bristande självkontroll med en låg tolerans för frustrationer. Bristande social kompetens, svårt att få och behålla vänner. 7 Barns hälsa i Örebro län ur hälso- och sjukvårdens perspektiv Örebro läns landsting 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 8

103 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport Bristande självförtroende och en negativ självuppfattning. (Hänger ofta ihop med depressiva känslor som en följd av tidigare misslyckanden.) Barn som har någon eller flera av dessa svårigheter eller riskfaktorer blir ännu mer beroende av förhållandena i familjen och i förskolan och skolan. Därför är det angeläget att identifiera, förstå och hitta strategier för att möta deras speciella svårigheter Skyddsfaktorer Påfrestningar kan aldrig undvikas, men barn har större chans att möta svårigheter på ett konstruktivt sätt om de upplever att de kan överblicka, förstå och se ett sammanhang i sin situation. Barn skyddas mot ohälsa genom att uppleva sin omvärld som begriplig och strukturerad, genom att förfoga över de resurser eller kompetenser som behövs för att förstå och klara livets påfrestningar, samt genom att känna sig delaktiga i det som de är med om och att det därför lönar sig att engagera sig. Det innebär att de barn som växer upp under trygga och stabila förhållanden, som ger dem erfarenhet av en begriplig och förutsägbar tillvaro, ges helt andra förutsättningar att utveckla sådana kompetenser än de barn för vilka motsatsen gäller. Det är av och i familjen som barnet lär sig socialt samspel samt att hantera stress och konflikter. Miljön, såväl hemma som i förskolan eller skolan, har stor betydelse. Om den grupp barnet ingår i präglas av trygghet, värme och av acceptans för varandras olikheter har det mycket lättare för att uppleva sin omvärld begriplig än om det ständigt är osäkert på om något oförutsett ska hända. En väl fungerande skola är ett gott skydd mot fysisk och psykisk ohälsa. Det finns starka samband mellan betygen från grundskolan och framtida psykosociala problem, även när en rad uppväxtvillkor är desamma. För barn med låga betyg från årskurs 9 verkar exempelvis ett ursprung från tjänstemannahem bara ha en begränsad kraft som skyddande faktor. Barn med låga betyg från grundskolan utgör en riskgrupp för framtida psykosociala problem, oavsett socioekonomisk uppväxtbakgrund. Exempelvis är allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder 8 10 gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med medel/höga betyg. Detta mönster finns i alla socioekonomiska grupper. I nedanstående punkter sammanfattas ett antal skyddsfaktorer som ökar motståndskraft mot belastningar eller dämpar effekten av riskfaktorer: Stödjande och samarbetande föräldrar. Ett stabilt humör. Begåvning utan några kognitiva svårigheter. Förmågan att fungera socialt med jämnåriga och vuxna. Öppenhet med att söka hjälp, be om råd och våga pröva andras lösningar om det behövs. Stöd från föräldrar och andra vuxna KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 9

104 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport Samverkan 8.1 Barnets behov och kontext Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa tar sin utgångspunkt i Konventionen om barnets rättigheter och framför allt barnets behov och kontext. Det innebär att barnets egen upplevelse och erfarenhet av sina behov är utgångspunkten. Behoven kan vara lindriga, måttliga eller allvarliga, vävda i ett samspel mellan individuella, relationella, strukturella och/eller traumatiska faktorer. De kan ha sitt ursprung, men också få effekter på medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska aspekter i barnets liv. Barnet ska ses i sin kontext, det vill säga i sin familj, i sin förskola och skola, i sin kamratkrets, men också i sitt socioekonomiska, religiösa och kulturella sammanhang. Barnet är en del i det system av villkor, dess frisk- och riskfaktorer, som formar dess liv och utveckling. Barnets behov och kontext kan därför förstås ur ett systemiskt perspektiv som handlar om barnets individuella-, relationella- och strukturella förutsättningar och händelser (Life events). Dessa kan vara bestående men även förändras över tid. 8.2 Organisationens styrning, struktur och samsyn Samverkan mellan olika verksamheter som möter barnet och den unge med psykisk ohälsa tar sin utgångspunkt i de tre begreppen styrning, struktur och samsyn 8. Styrning innebär att den instans som har makten över en verksamhet ska ange dess vision och värdegrund, men också de mål som ska uppnås samt nödvändiga förutsättningar för att nå dessa. Styrning sker när det gäller landsting och kommun från den politiska nivån via tjänstemän till verksamhetschefer och ytterst till den medarbetare som i vardagen ska spegla, implementera och inkarnera organisationens uppdrag/mission. Detta utgör den röda tråden, eller linjen. En förutsättning för att kunna styra är att följa upp och revidera både planering och genomförande av uppdraget. För en god samverkan krävs en klar struktur såväl inom som mellan verksamheter och organisationer. I ett integrerat ledningssystem finns därför riktlinjer och rutiner dokumenterade och uppdaterade, men också implementerade. Dessa ska beskriva såväl aktiviteter i linjen som i det flöde som går på tvärs över, inte bara en utan flera linjer, flera verksamheter som arbetar med samma subjekt - samma barn och familj - fast med olika uppgifter, i olika tider och sammanhang. Det tredje villkoret för en god samverkan mellan verksamheter och organisationer är en samsyn såväl på subjektet som sina egna respektive uppgifter. Det betyder att ha en god kännedom om den andre, vare sig det handlar om verksamhet, medarbetare eller verktyg, men också en god kompetens inom sitt eget ansvarsområde. 8 Begreppen har hämtats från Danermark B. Samverkan himmels eller helvete en bok om samverkan KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 10

105 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport Organisationer och verksamheter inom kommun och landsting med inriktning mot barn och unga är verksamma på olika nivåer, den generella, första linjens respektive andra linjes specialistnivå. Gränserna mellan nivåerna är inte absoluta, utan enskilda verksamheter rör sig ofta över gränsen till närmast över- eller underliggande nivå. Figur. Organisatoriska nivåer 9 När det gäller insatser för det enskilda barnet och dess familj är ofta flera olika organisatoriska nivåer involverade samtidigt. Detta ställer särskilda krav på samverkan. Verksamheter på samma och/eller olika organisatoriska nivåer behöver ofta synkronisera sig till en enda gemensam process som fångar barnets perspektiv och behov. Detta kan ske i en individuell plan, eller en samordnad individuell plan (SIP) då flera verksamheter är involverade. 8.3 Mötets process och utfall I mötet med barnet och dess familj, vars behov är i fokus för ett (eller flera) team och dess (deras) insatser krävs åtminstone att två villkor beaktas, nämligen matchning och timing. Med matchning menas att rätt insats kopplas till rätt behov, med timing menas att tidpunkten för en insats anpassas till barnets eller familjens presenterade behov i processen. När dessa båda villkor är uppfyllda växer en arbetsallians fram mellan barn och dess familj i förhållande till de temamedlemmar som de möter. Vägledande för ett gott möte är tre E 10 ; 9 Vi använder begreppet andra linjen för att för att beskriva organisatoriska nivåer oftast används begreppet specialistnivån som vi anser vara något missvisande. 10 Benämning Tre E är hämtat från Engström I, palliativ vård, begrepp och perspektiv i teori och praktik. Red Andershed m.fl Även om ämnesområdet är ett annat är vår uppfattning att kategorisering även gäller andra områden då evidens diskuteras KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 11

106 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport Evidens i form av vetenskaplig underbyggnad, Beprövad Erfarenhet Etiska överväganden. Sammantaget kännetecknar dessa tre E medarbetares kompetens, dvs. den professionelles förhållande till sin uppgift vilket är avgörande för resultatet. Ett gott möte är en förutsättning för ett gott resultat. 8.4 Första linjen - vad är det? Begreppet första linjen används i Värmland med flera olika innebörder både i dokument och till vardags. Ibland används begreppet för att beskriva en organisatorisk nivå mellan den generella nivån och specialistnivån, ibland för att beteckna en enskild verksamhet. Ur ett landstingsperspektiv utgörs första linjen av primärvården eller som det har kommit att ibland benämnas närhälsa eller närsjukvård, organiserad i vårdcentraler, där allmänmedicin är det kompetens- och specialistområde som avses. I Värmland har begreppet också kommit att beteckna den specifika verksamhet som startats på Drottninggatan i Karlstad med inriktning mot barn och unga med psykisk ohälsa och de verksamheter som är under framväxt i de andra tre länsdelarna. Inom hälso- och sjukvården räknas MVC och BVC liksom Mödra- och barnhälsovårdens psykologer till första linjen för 0-5 år. I den andra ändan av åldersspannet återfinns ungdomsmottagningar med såväl barnmorske- men också kurativa och psykologiska resurser. Inom kommunal verksamhet återfinns bl.a. elevhälsan och familjerådgivningen, men också socialtjänstens barn- och ungdomsenheter, som delvis är gränsöverskridande mellan första och andra linjens omsorg för barn och unga med psykisk ohälsa Strukturell samverkan i första linjen Enligt SKL finns det sex alternativa sätt att utveckla och samverka kring insatser i första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa: Integrerad verksamhet Primärvårdsmodell Specialistvårdsmodell Separata verksamheter med förstärkt vägvisarfunktion Elevhälsobaserad modell Helhetsmodell 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 12

107 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport I Värmland har strukturell samverkan i form av integrerad verksamhet valts 11, dvs. att flera verksamheter från flera huvudmän samlas och integreras under samma tak för att tillsammans kunna erbjuda en lättillgänglig och enhetlig verksamhet för barn som mår dåligt. Ett alternativ till strukturell samverkan är primärvårdsmodellen som innebär att primärvården ansvarar för första linjens insatser för hela befolkningen, avseende det som utgör hälso- och sjukvård även för barn och unga med psykisk ohälsa. Det är oftast den modell som gäller om inget annat uttalats. Den verksamhetsstruktur som vuxit fram i Karlstad med angränsande kommuner benämns Första linjen (FL). Den följer modellen för integrerad verksamhet, vilket innebär att både kommun och landsting ansvarar för sin personal utifrån olika lagstiftningar och riktlinjer, men att de är samlokaliserade under samma tak till ett team. Det samma gäller den samverkan som finns mellan Hagfors kommun och landstinget, som benämns VISIT. I sin organisatoriska grundstruktur är de likartade, samtidigt som de skiljer sig åt vad gäller målgruppens åldersspann och genomförande. Det pågår också ett utvecklingsarbete i de tre andra länsdelarna i syfte att starta verksamheter på första linjens organisatoriska nivå. Ett beslutsunderlag finns framtaget för östra och västra Värmland, medan underlag saknas för norra länsdelen. I det övergripande uppdraget ligger att verksamheterna kan utformas utifrån de lokala förutsättningarna i samverkan mellan landsting och kommunerna i respektive länsdel. Det finns som nämnts flera olika verksamheter med inriktning på psykisk ohälsa på första linjens organisationsnivå inom åldersspannet 0-25 år. Här kan nämnas mödra- och barnhälsovården inklusive deras psykologimottagningar, liksom ungdomsmottagningar och familjecentraler samt kommunens elevhälsa och socialtjänst. För den övre delen av åldersspannet finns också primärvårdens resurser för psykisk hälsa/ohälsa. VISIT spänner över hela åldersspannet. Första linjen i Karlstad är avgränsad till 6-20 år. Båda alternativen har sina styrkor och svagheter. Risken för otydlighet, dubbelarbete och bristande ekonomisk hushållning med resurser mellan olika verksamheter inom samma åldersspann kan kompenseras genom goda samverkansrutiner. Risken vid uppdelning av åldersspannet är dock en fragmentering av vårdkedjan och den organisatoriska strukturen. Detta förväntas kompenseras av en sammanhållen organisation på nästa nivå i linjen genom det Område för barn och unga som växer fram inom LiV. Behov, problem, symtom och diagnoser De olika kulturerna inom hälso- och sjukvård respektive omsorg medför också olika språk. Barnets och familjens upplevda problem och behov benämns olika inom skola och socialtjänst visavi hälso- och sjukvård. De behovsområden, symtom och diagnosgrupper som berör barn och unga med psykisk ohälsa kan förslagsvis sammanfattas i nedanstående i punkter: 11 Se exempelvis Utveckling av första linjeverksamhet för barn och unga 6-25 år med psykisk ohälsa, Arvika, Eda, Säffle och Årjäng , sid KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 13

108 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport Ledsen, nedstämd, deprimerad Oro, ångest, tvångsmässigt beteende Kontaktsvårigheter, autism Uppmärksamhetssvårigheter/ADHD Beteendeproblem/trots Kris/trauma Självskadebeteende Ätstörningar Psykos och bipolär sjukdom Risk- och missbruk Vid intervjuerna framkommer två problemområden som särskilt utmanar såväl enskilda verksamheter som samverkan. Det handlar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de problem/symtom som ensamkommande barn och unga brottas med. Anledningarna till att dessa båda områden utkristalliserar sig skiljer sig åt. Det neuropsykiatriska kunskapsområdet har under de senaste tio åren alltmer kommit i fokus samtidigt som utvecklingen av farmakologiska preparat har bidragit till ett växande behov av utredning, diagnostik och farmakologisk behandling. Antalet ensamkommande barn och unga har vuxit kraftigt de senaste åren. Med dem följer också flera tecken på psykisk ohälsa inom det traditionella spektrat av psykiska funktionsnedsättningar. Här utgörs den kritiska punkten snarare av antalet barn och unga än att deras problem utgör ett nytt kunskapsområde. Båda dessa områden har fått en allt större plats inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Som vi har uppfattat det ger inte första linjen i Karlstad insatser till barn med neuropsykiatriska problem. VISIT har inte avgränsat sitt uppdrag lika tydligt att inte gälla neuropsykiatrisk problematik Bedömning och kommentarer Granskningens bedömning är att de befintliga första linjens verksamheter möter ett behov som inte tillgodosetts tidigare. När det gäller barn och unga med uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter kan första linjens kartläggning av svårigheterna och bakomliggande psykosocial stress vara en god och i många fall tillräcklig insats. I kombination med stödinsatser inom olika funktioner som sömn, mat, rutiner, struktur samt föräldra- och lärarstöd kan flertalet barn och unga få betydligt bättre livsvillkor. När dessa insatser inte har gett effekt och allvarliga symtom kvarstår och/eller annan psykiatrisk problematik föreligger kan remiss för specialistinsatser vara aktuell. När det gäller ensamkommande barn och unga kan kartläggning av svårigheterna i kombination med stödjande och behandlande insatser inom första linjen vara en god och i många fall tillräcklig hjälp även för denna grupp. Med förta linjen avser vi i detta fall inte enbart de första linjens verksamheter som finns i Torsby och Karlstad utan även inom t.ex. barnhälsovård och dess kommunala team, socialtjänst och elevhälsa KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 14

109 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport Lagstiftning och ansvar I socialtjänstlagens (2001:453) andra kapitel och andra paragraf anges att socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd de behöver. Detta innebär inga inskränkningar i det ansvar som vilar på andra huvudmän. I samma lag anges vidare femte kapitlet, första paragrafen att socialnämnden i respektive kommun bland annat ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Nämnden ska med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som visat tecken till en ogynnsam utveckling och sörja för att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver. I skollagens (2010:800) andra kapitel, paragrafer är elevhälsans roll och uppdrag definierat. Elevhälsans uppdrag är att stödja elevernas utveckling mot målen och alla elever i grund- och gymnasieskolan har rätt till särskilt stöd om det kan befaras att de inte kommer att nå skolans mål och utredning visar att de behöver stöd. I lagen anges även att elevhälsans främsta uppdrag är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande och att den ska erbjuda tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anges att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Vidare ska barns behov av information, råd och stöd särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med; har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Från den första januari år 2010 är kommuner och landsting enligt ovanstående lagar (2 kap. 7 SoL och 3f HSL) även skyldiga att upprätta en samordnad individuell plan. Detta gäller för alla enskilda som har behov insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård och inte bara för personer med psykisk funktionsnedsättning. Planen ska upprättas gemensamt och tillsammans med den enskilde och innehålla; vilka insatser som behövs vilka insatser respektive huvudman ska svara för vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Utöver ovanstående anges både i socialtjänstlagens femte kapitel, åttonde paragraf samt samma paragraf i och hälso- och sjukvårdslagen att kommuner och landsting ska ingå en överenskommelse om samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 15

110 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport är möjligt bör personer som företräder dessa personer och deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. 8.6 Kommunernas verksamhet Kommunerna i länet har på olika sätt organiserat sina insatser som riktar sig till barn och unga inom skola och socialtjänst utifrån ovanstående regelverk. Detta är beskrivet i de kommunspecifika bilagorna. I detta avsnitt sammanfattas resultatet från våra intervjuer från Värmlands kommuner. I samtliga kommuner med något undantag beskrivs att kompetensförsörjning inom skola och socialtjänst är mycket besvärande och innebär stora problem för kontinuitet i insatser till barn med behov av insatser. Framförallt gäller det de delar av socialtjänsten som riktar sig till barn och unga. Inom skolan beskrivs på flera håll en brist på utbildad personal. Det ökade antalet asylsökande och nyanlända familjer är en stor utmaning som kommunerna har att möta. Den stora andelen ensamkommande barn som framförallt anlände i slutet av 2015 har inneburit en betydande ökad arbetsinsats från socialtjänst och skola. Ensamkommande barn bedöms av kommunerna i dagsläget må dåligt psykiskt vilket främst uppges bero på att de väntar på besked om vad som ska hända framöver. I vissa kommuner ser HVB-hemmen sig som isolerade och uppger att de saknar stöd och samverkan med resten av kommunens verksamheter och med psykiatrin. I andra kommuner beskrivs att samverkan är god och att de ensamkommande barnen har tillgång till samma stöd och hjälp som vilka andra barn som helst. Det är personalen vid HVB-hemmen som tar hand om mycket av de ensamkommande barnens mående i boendena genom extra stöd och samtal. Vissa av kommunerna har handledning av personal vid HVB-hemmen, andra saknar detta. De flesta kommuner har en positiv inställning till den första linjeverksamhet som finns i Karlstad och Hagfors och som planeras i övriga länsdelar och ser den som ett komplement till övrig verksamhet i kommunen och i landstinget. Några enstaka respondenter har uttryckt att de inte tror på att skapa ytterligare instanser utan att det skulle vara bättre om kommunerna kunde bygga ut sin egen verksamhet avseende denna målgrupp. Det beskrivs att den nyligen etablerade första linjeverksamheten i Karlstad har avlastat elevhälsan och att det idag finns någonstans att hänvisa barn och unga med lättare psykisk problematik. Det finns ingen samstämmig bild av hur samverkan fungerar mellan landstingets verksamheter och kommunernas verksamheter inom området. Vissa kommuner beskriver en god samverkan och andra anser att samverkan inte fungerar överhuvudtaget. Det beskrivs att det finns rutiner och riktlinjer men att dessa inte alltid är kända bland dem som praktiskt arbetar med barn och unga. Även när riktlinjer finns och är kända beskrivs att det finns olika tolkningar av dess tillämpning. Det gäller t.ex. samordnande individuell planering (SIP). I granskningen 2012 beskrevs att nyckeln till en god samverkan med landstinget (BUP) beror på upprättade personliga kontakter. De mindre kommunerna är mer sårbara när det gäller oförutsägbara händelser, exempelvis när det anlände ett stort antal ensamkommande barn förra året. Viss samverkan inom kommunerna är 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 16

111 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport ofta personbunden och risken att samverkan fallerar är stor när någon i personalen slutar eller går i pension. Det går dock, trots sårbarheten, att se en intention om god samverkan inom de små kommunerna. Vägarna mellan de olika verksamheterna är kortare. De små barnens psykiska ohälsa fångas upp på BVC och på öppna förskolan. Familjecentralerna uppges av kommunerna vara en viktig mötesplats där personalen kan uppmärksamma om barn mår dåligt. I kommunerna finns även barnhälsovårdsteam som har de små barnen som sin målgrupp. I vissa kommuners socialtjänst beskrivs att det kommer in få orosanmälningar och att de anmälningar som kommer är av allvarlig karaktär när det redan gått långt. I några av kommunerna har det genomförts utbildningar för att förbättra rutinerna för barn och unga som riskerar att fara illa. Det pågår samtal mellan länets socialchefer och BUP om hur samverkan kan utvecklas. BUP har t.ex. utsett kontaktpersoner till respektive kommun. I samband med våra intervjuer beskrivs att den informationen inte alltid gått fram till verksamheternas personal. I flera av kommunerna lyfts det fram en frustration över den situation som uppstår när kommunen anser att ett barn mår dåligt (t.ex. vid misstanke om risk för suicid) men BUPs bedömning är att det inte finns medicinska indikationer för slutenvård. Det pågår diskussioner om att finna lösningar med någon form av mellanboende som kan finansieras av landstinget och kommunerna gemensamt. 8.7 Landstingets verksamheter BUP är specialiserad inom sitt avgränsade verksamhetsområde dit barn, unga och deras familjer med allvarlig psykisk problematik kan hänvisas och remitteras. Andra linjen inom landstingets värld är den s.k. specialistsjukvården (BUP) inklusive habiliteringen. Inom den kommunala sfären utgörs andra linjen av särskola och socialtjänstens behandlingsverksamhet inom individoch familjeomsorg, LSS-verksamhet och behandlingshem. Barn- och ungdomspsykiatrin i Värmland har nyligen granskats av landstingets revisorer 12. Denna granskning riktade in sig mot styrningen av och det inre arbetet vid BUP, däremot inte mot hur BUP:s samverkan sker med andra verksamheter inom landsting och kommunerna. Samverkansytorna för barnpsykiatrin utgörs av relationen till andra specialistverksamheter i andra linjen. Inom landstinget gäller det framför allt till barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomshabilitering samt vuxenpsykiatrin. Inom kommunal verksamhet gäller det framför allt elevhälsa och socialtjänst. BUP har utsett kontaktpersoner till respektive kommun i Värmland. Kontaktpersonerna har presenterats vid informationsmöten och på landstingets externa hemsida för samverkan Landstinget i Värmland; Granskning av barn- och ungdomspsykiatrin, EY, Revisionsrapport KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 17

112 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport Det finns ett antal samverkansdokument utvecklade och uppdaterade vad gäller gränssnitt 14 och mer processinriktad samverkan 15. Speciellt kan nämnas den samverkansrutin som tagits fram för BUP och kommunernas elevhälsoverksamhet (se fotnot nedan). Inom BUP har två problemområden kommit att bli stora utmaningar och har medfört undanträngningseffekter av traditionell barnpsykiatri: -barn med neuropsykiatriska funktionshinder samt de psykiatriska problem som främst uppkommit hos ensamkommande barn, utifrån den situation de tidigare levt under och den situation de lever under här utifrån asylprocessen. Anhopningen av remisser vad gäller neuropsykiatrisk utredning har lett till mycket långa väntetider, inköp av externa utredningar till trots. Samsjuklighet, dubbeldiagnos eller sammansatt problematik är en särskild utmaning för samverkan som kräver flera olika typer av kvalificerad kompetens. Samordnad individuell planering (SIP) är nyckeln i detta sammanhang. Rutiner kring SIP har implementerats och kommit att bli ett etablerat arbetssätt i länet. Det framkommer dock i intervjuer att det finns olika tolkningar av hur SIP ska användas. BUP har under de senaste åren genomgått stora förändringar på ledningsnivå. Ny verksamhetschef och flera nya avdelningschefer samt förändrad organisatorisk tillhörighet på tjänstemannanivå har tillkommit. Parallellt har flera medarbetare lämnat verksamheten till förmån för bland annat Första linjemottagningen i Karlstad. Övriga landstingsverksamheter som riktar sig till barn och unga Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp för barn och ungdomar med varaktiga funktionsnedsättningar som är medfödda eller tidigt förvärvade och som: antas påverka den fysiska, psykiska och sociala utvecklingen kräver att stödet är sammansatt av flera kompetenser över tid 14 Jourbesök där BUP-patienter hamnar på vuxenpsykiatrins akutmottagning, LiV Samverkansavtal mellan Barn- och ungdomspsykiatrin och Barn- och ungdomshabiliteringen, LiV Rutin kring patienter med PTSD-problematik och asylsökande barn och ungdomar med svårare psykisk ohälsa mellan Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Centrum för traumatisk stress (CTS), LiV Samverkan för patienter med ätstörningsproblematik mellan barn- och ungdomspsykiatrin och centrum för ätstörningar, LiV Lokalt avtal mellan Familjeavdelningen vid Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun, ASF och Barn- och ungdomspsykiatrin, Landstinget i Värmland, BUP, gällande från till Behandlingshem - villkor för delfinansiering, LiV Samverkansrutin för kontakter mellan barn- och ungdomspsykiatrin, första linjen och elevhälsan i Värmland, Elevhälsans medicinska insatser i Värmland och Område Öppenvård Barn- och ungdomspsykiatrin Mall vid vårdbegäran från Socialförvaltningen - trauma, LiV Överenskommelse gällande uppföljning av barn som medicinerar mot ADHD/ADD, LiV och Länsnätverket för elevhälsan Överenskommelse gällande uppföljning av ungdomar som medicinerar med centralstimulantia, LiV och Elevhälsans medicinska insatser gällande från till Elevhälsans remissmall till Barn- och ungdomspsykiatrin, LiV (odaterad) 15 Riktlinjer samordnad individuell planering (SIP), LiV Lokal rutin för samordnad individuell plan (internt inom BUP), LiV KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 18

113 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport kräver att stödet förenar kunskap om barn och ungdomars utveckling med kunskap om funktionsnedsättningar och om dess påverkan på utveckling och livsvillkor kräver att det vardagliga stödet kompletteras med fördjupad och specialiserad kunskap medför behov av växlande men långsiktigt stöd från flera verksamheter som behöver samverka Vid barnavårdscentralerna (BVC) erbjuds stöd och rådgivning kring barns hälsa och utveckling utifrån ett nationellt program 16. Barnavårdscentraler finns på vårdcentralerna i länet. Personalen består av distriktsköterskor och läkare. Barnavårdscentralernas huvudfokus är förebyggande hälsovård för barn mellan 0-6 år inom till exempel amning, kost, vaccinationer, sömn, språkutveckling, syn, hörsel, egenvård och barnsäkerhet. Samtliga barn ålder 0-6 år ingår i barnhälsovårdens uppdrag. På det sättet är barnhälsovården en viktig arena för att tidigt upptäcka barn som är behov av ytterligare stöd. I Karlstad finns Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård. Uppdraget är att med barnet i fokus arbeta för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar och småbarnsföräldrar. Kontakt kan vara aktuell under graviditet, omställning till föräldraskap, när det finns oro eller funderingar kring barn eller föräldraskap. Mottagningen erbjuder stöd/behandling under graviditet och fram till barnet börjar förskoleklass. Man kan själv kontakta mottagningen eller komma dit via remiss från till exempel barnmorskemottagning eller barnavårdscentral. Mottagningen är en länsresurs med mottagning i Karlstad och viss mottagningsverksamhethet på några orter i länet. Föräldrastödsmottagningen med mottagning i Karlstad vänder sig till familjer som har barn i åldrarna 0-10 år och bor i Värmland. Mottagningen ger stöd/behandling till föräldrar vars barn har ett svårhanterligt beteende. En del barn har en diagnos inom neuropsykiatriska området medan andra barn till exempel har koncentrationssvårigheter, impulsivitet, svårigheter i kontakt med andra barn och/eller har ett växlande humör. På familjecentralerna samverkar landstinget med kommunen för att kunna ge stöd till barnfamiljer i Värmland. I familjecentralen är barnavårdscentral, barnmorskemottagning, socialtjänstens råd och stöd, öppen förskola och i vissa fall ungdomsmottagning samlokaliserade. I Värmland finns det familjecentraler i 12 av länets kommuner. Förutom att personalen på familjecentralen erbjuder råd och stöd i föräldraskapet är det en plats där familjer kan träffas och utbyta erfarenheter. Samtliga vi intervjuat beskriver familjecentralen som en viktig och betydelsefull arena för att tidigt upptäcka barn och dess föräldrar som är i behov av samhällets stöd på olika sätt. På ungdomsmottagningarna erbjuds vård, hjälp och stöd till alla ungdomar i Värmland. Man kan vända sig till mottagningen i frågor som rör sexuell hälsa: till exempel provtagning för sexuellt överförbara infektioner, graviditetstest, preventivmedel eller samtal om sexualitet, kärlek och relationer av olika slag. Man kan också få samtalsstöd avseende mobbing eller annat våld och förtryck, stress, ensamhet, oro eller om situationen i familjen. Ingen fråga är fel, man blir hjälpt till rätt ställe om det finns andra som kan ge bättre stöd. 16 Landstingets revisorer har nyligen påbörjat en granskning av barnhälsovården inom landstinget KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 19

114 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport På ungdomsmottagningarna arbetar barnmorskor, kuratorer och läkare och i vissa fall även sjuksköterskor och psykoterapeuter. Ungdomsmottagningarna har utvecklats från att inte enbart omfatta området sexuell hälsa till att ge stöd och råd till ungdomar i allmänhet. En stor skillnad till första linjeverksamheterna är att ungdomsmottagningar enbart vänder sig till ungdomarna själva Bedömning och kommentarer Vår bedömning är att Barn- och ungdomspsykiatrins nya förutsättningar öppnar för möjligheter att utveckla såväl den inre verksamheten i linje med den revision som genomfördes tidigare i år, men också att klargöra och stärka samverkan framför allt med första linjens verksamheter. Första linjemottagningarna fångar upp en grupp som fallit mellan stolarna eller vars behov inte tidigare har uppmärksammats. Framför allt gäller detta gruppen äldre tonåringar och unga vuxna år. Men första linjens verksamheter bör också fånga upp barn och unga med lindrig och måttlig psykisk ohälsa som tidigare inte fått ett tillräckligt sekundärpreventivt stöd i andra linjen. Den traditionellt medicinska modellen - först utredning och diagnos, sedan behandling/habilitering - är en effektiv modell vid enkla och tydliga orsakssamband. Vid mer komplexa problem krävs ofta ett mer interaktivt närmande. Processen kan då snarast beskrivas som utredande behandling eller behandlande utredning. Det vill säga att insatserna utgår från de presenterade behoven varvid de första åtgärderna riktas mot dessa. Därefter avtäcks nya lager av behov och insatserna kompletteras eller revideras. Detta innebär att samverkansinsatserna mellan första och andra linjen behöver samordnas i större utsträckning. Vår uppfattning är att samverkan mellan befintliga och planerade första linjeverksamheter kan utvecklas när (om) öppenvården inom barn- och ungdomsområdet knyts närmare varandra i landstinget. Det samma gäller ungdomsmottagningarna och de etablerade första linjemottagningarna som till viss del har samma målgrupp. Även om det finns ett stort antal rutiner för specifika åtgärder framtagna, kontaktpersoner utsedda etc. kan vi konstatera att informationen inte alltid når dem som det berör i verksamheterna. Den hemsida som finns vid landstinget för samverkan innehåller bara en begränsad del av dessa rutiner. Det samma gäller Region Värmlands hemsida där de senaste versionerna av överenskommelser och handlingsplaner inte är publicerade. Vi anser att bl.a. ovanstående uppräknade gemensamma rutiner ska finnas publicerade på dessa informationsplattformar. Familjecentraler är en evidensbaserad verksamhet som ger goda möjligheter att tidigt upptäcka barn och unga i behov av stöd. Vi anser det därför viktigt att det etableras familjecentraler i de kommuner där sådan ännu inte finns KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 20

115 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport Organisation av samverkan Den övergripande styrningen av samverkan i Värmland sker i huvudsak genom Nya perspektiv inom Region Värmland. Med utgångspunkt från de formella föreskrifterna har länets kommuner tillsammans med landstinget utvecklat olika arbetssätt och former för länsövergripande styrning och utveckling av samverkan. På samma sätt som i granskningen år 2012 är fokus i denna granskning hur den länsgemensamma samverkan styrs, utvecklas och säkras utifrån de krav som ställs på huvudmännen inom området psykisk ohälsa bland barn och unga Region Värmland Samverkan mellan huvudmännen i Värmland administrerats i stor del inom ramen för Region Värmland och utvecklingsarbetet Nya perspektiv. Nya perspektivarbetet leds av en politisk styrgrupp bestående av politiska representanter från Region Värmland (ordf.), landstinget (två repr.) och kommunerna (två repr.). Styrgruppen har ansvar för att planera och genomföra informations- och kunskapsspridning inom området samt följa och leda utvecklingsarbeten som sker i länet inom utmaningarna äldres hälsa, den sårbara familjen, psykisk hälsa och riskbruk/riskbeteende. Nya perspektiv har en beredningsgrupp som har till uppdrag att hantera strategiska frågor avseende samverkan mellan Värmlands kommuner och landstinget. Beredningsgruppen består av fyra representanter från kommunerna och fyra från landstinget, samt en representant från Region Värmland. Region Värmlands företrädare är ordförande/sammankallande i gruppen och utser beredningsgruppen, i samråd med kommuner och landsting. Beredningsgruppens uppdrag är att: vid behov utarbeta förslag till centrala överenskommelser/avtal ha en aktuell förteckning över befintliga överenskommelser/avtal stötta landstinget och kommunerna i arbetet med att ta fram lokala överenskommelser/avtal följa upp att beslut och överenskommelser på länsnivå genomförs och efterlevs På frågor hur styrning och uppföljning sker av Beredningsgruppens arbete är vår bild att indirekt styrning sker inom ramen för gemensamma sammankomster inom Nya perspektiv. I övrigt uppfattar vi att gruppens koppling till den politiska arenan i denna fråga, dvs. landstingsstyrelsen och ansvariga nämnder i kommunerna, är förhållandevis svag. Utifrån de intervjuer vi genomfört uppfattar vi att gruppen arbetar på samma sätt som år 2012/2013 genom att löpande göra bedömningar av vilka frågor som bör lyftas till politisk nivå för formella beslut och vad som kan hanteras på tjänstemannanivå. I våra intervjuer då som nu framhålls att arbetet inom Nya perspektiv generellt lett till förbättrade möjligheter till samverkan mellan huvudmännen KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 21

116 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport Arbetsgrupper inom Nya perspektiv Som stöd för det mer direkta arbetet med samverkan kring psykisk hälsa har det utsetts en speciell arbetsgrupp Arbetsgruppen för utmaningen Psykisk hälsa. Arbetsgruppen ska ta initiativ till utvecklingsinsatser på området utifrån behov och mål. Gruppen är tvärprofessionell och består av representanter från kommuner och LiV. Inom Nya perspektiv finns även området barn och familj med en egen arbetsgrupp. Gruppen har till uppgift att ta initiativ till, leda och samordna utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården i samtliga sexton kommuner i Värmland. Dessutom arbetar gruppen för en ökad användning av elevhälsodatabasen ELSA för att ge bättre underlag till insatser inom skola, elevhälsa och annat folkhälsoarbete i länet. Under år 2016 har det saknats ledamöter i arbetsgruppen framförallt från landstinget. Förklaringen till detta uppges bero på den omorganisation som pågår inom landstinget. Insatser för att stärka samverkan inom det förebyggande och behandlande arbetet inom området psykisk hälsa för barn och unga delas på det sättet mellan två olika områden inom Nya perspektiv. Flera av våra respondenter påpekar att det upplevs som oklart vem som ansvarar för att driva specifika frågor rörande psykisk ohälsa bland barn och unga inom Nya perspektiv Överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning i Värmland. År 2012 tog Beredningsgruppen fram ett förslag till överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Värmland. Överenskommelsen antogs av de politiska organen hos huvudmännen. Genom överenskommelsen uppfylldes de legala kraven i SoL och HSL om att det ska finnas en överenskommelse mellan huvudmännen. Överenskommelsen var också en förutsättning för att få ta del av de nationella stimulansmedlen inom området. En förutsättning var att överenskommelsen beslutades av huvudmännens fullmäktigeförsamlingar. Vår bedömning år 2012 var att överenskommelsen utgick från aktuell lagstiftning och de krav som ställts på nationell nivå. Vi kan också konstatera att den legat till grund för att uppfylla de grundläggande kraven för att ta del av stimulansmedlen gällande riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Överenskommelsen beskrev syfte, aktörer inom området och ansvarsfördelningen mellan huvudmännen. I överenskommelsen beskrevs också den övergripande organisationen för samverkan inom området. En väsentlig del av överenskommelsen var att den gav uttryck för att handlingsplaner skulle framarbetas inom ett antal områden. Handlingsplanerna var avsedda att vara förtydliganden/vägledningar av överenskommelsen utifrån aktuella målgrupper. Av överenskommelsen framgår att det var tio områden/grupper som avses och att handlingsplaner ska vara klara senast nio månader efter att den övergripande överenskommelsen undertecknas. Ansvaret för att handlingsplanerna skulle framarbetas var Arbetsgruppen för psykisk hälsa. Beredningsgruppen hade som uppgift att fastställa handlingsplanerna. Två av handlingsplanerna som togs fram hade direkt beröring med barn och unga, se nedan. Giltighetstiden för överenskommelsen var tre år KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 22

117 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport Under år 2016 har Arbetsgruppen för psykisk hälsa tagit fram ett förslag till revidering av överenskommelsen om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Landstingsstyrelsen beslutade att anta förslaget till revidering i oktober I januari 2017 hade 11 kommuner beslutat att anta överenskommelsen. Av de fem kommuner som inte ännu fattat beslut om att anta överenskommelsen planerar två kommuner att göra det i februari 2017 och från de tre övriga saknas sådan uppgift 18. Den reviderade överenskommelsen beskriver att det är en lagstadgad skyldighet för huvudmännen att fatta beslut om en överenskommelse inom området. I intervjuer beskrivs att kommunerna i länet hanterat revideringen olika. I vissa kommuner har överenskommelsen beslutats i ansvarig politisk nämnd och i vissa inte. Syftet med den reviderade överenskommelsen är: Att med den enskilde i fokus tydliggöra respektive huvudmans ansvar för vård, stöd och insatser. Att ha en tydlig, effektiv och känd struktur för samverkan på såväl regional som lokal nivå kring enskilda personer med funktionsnedsättning. Att identifiera gemensamma mål som ger huvudmännen vägledning i prioriteringar. I revideringen beskrivs utgångspunkter för samverkan, respektive huvudmans ansvar för insatser inom området och huvudmännens gemensamma ansvarsområde. Inom området barn och unga beskrivs att allt arbete kring barn ska utgå från: Barnkonventionen Helhetssyn och samarbete Att barn och vårdnadshavare ska ha inflytande Organisationen för det gemensamma arbetet beskrivs som att ledning och styrning ska fortsätta att utvecklas genom Nya perspektiv och i första hand inom området psykisk hälsa. I revideringen beskrivs att båda huvudmännen har ansvar för att i alla situationer: tidigt uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa som kan leda till psykisk funktionsnedsättning involvera och samverka med de huvudmän och verksamheter som behövs för att individen ska få adekvat vård och stöd, både internt och externt samordna insatser när behov finns 17 Vid tidpunkten för att den tidigare överenskommelsen beslutades var det krav för att erhålla statsbidrag att respektive fullmäktigeförsamling skulle fatta beslut i frågan. Något sådant krav fanns inte år Dessa tre är Forshaga, Storfors och Säffle kommuner 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 23

118 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport ta ett gemensamt ansvar för målgruppens behov av hälsofrämjande insatser, beakta risker för fysisk ohälsa och skapa förutsättningar för en god somatisk vård beakta anhörigperspektivet och erbjuda stöd till såväl vuxna som minderåriga samt närstående Lokalt avtal mellan familjeavdelningen vid arbetsmarknads- och socialförvaltning i Karlstads kommun och BUP, Landstinget i Värmland För att underlätta samverkan vid vårdplanering gällande barn med behov av insatser från socialtjänst och BUP har det tecknats ett lokalt avtal. Syftet med avtalet är att underlätta samverkan när den ena parten prioriterat insatser och anser att det behövs insatser även från den andra parten. Avtalet är framtaget på verksamhetschefsnivå och revideras årligen. I avtalet beskrivs familjeavdelningens uppdrag respektive BUP:s uppdrag och prioriteringar, snabba vägar till kontakt, rutiner för begäran om SIP, remissrutiner, ansvarsfördelning för ungdomar i behov av placering i HVB-/behandlingshem. I avtalet beskrivs också parternas gemensamma arbete inom området. Dessa är: Första linjen mottagning för barn och unga i Karlstad Handledning tillsammans ger avtalet möjlighet till gemensam handledning när så behövs Fortbildning avtalet förbinder parterna att inbjuda varandra till fortbildning Samordning av insatser i enskilda ärenden företrädesvis genom SIP enligt framtagen rutin Avtalet följer strukturen som finns i den handlingsplan som fanns inom området fram till 2015 (se nedan) Handlingsplaner Utifrån överenskommelsen år 2012 om samverkan i insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning togs det fram en specifik handlingsplan för barn och unga 0-17 år 19. I handlingsplanen beskrivs kommunernas (socialtjänst och elevhälsa) och landstingets ansvarar, vägar till kontakt, rutiner för begäran om SIP, remissrutiner, ansvarsfördelning för ungdomar i behov av placering i HVB-/behandlingshem. I avtalet beskrivs också parternas gemensamma arbete inom området. I dokumentet uppges att handlingsplanen är giltig fram till december Det har inte skett någon revidering (se nedan). År 2016 har Arbetsgrupp för psykisk hälsa tagit fram ett en länsgemensam analys och handlingsplan för 2016 års riktade insatser inom området psykisk hälsa (både barn och vuxna). I handledningsplanen beskrivs att den har tagits fram inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten för att stimulera utvecklingen inom området psykisk hälsa En arbetsgrupp med företrädare från länets kommuner, LiV samt brukar- och närståenderepresentanter har arbetat med handlingsplanen under våren Även om det inte är 19 Handlingsplan barn- och unga 0-17 år Gällande barn och unga med psykisk funktionsnedsättning, samverkan mellan LiV och länets kommuner, daterad 1 december KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 24

119 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport formulerat i dokumentet så uppges av representanter från arbetsgruppen och Region Värmland att handlingsplanen ska ses som en revidering av handlingsplanen för barn och unga från Handlingsplanen beskriver organisationen för det regionala arbetet inom området samt huvudmännens övergripande ansvar. I ett avsnitt beskrivs utvecklingen av den psykiska ohälsan i länet bland barn och unga och vikten av tidiga insatser. Utifrån behovsbeskrivningen görs analysen att för att kunna erbjuda tidiga kunskapsbaserade insatser är det en förutsättning att samverkan sker mellan huvudmän, vilket i sin tur bygger på kunskap om varandras ansvarsområden samt en tydlig struktur för denna samverkan. I analysen framkommer också att det bedömda behovet av särskilda stödinsatser till barn överstiger det faktiska utbudet. Den insats/mål som handlingsplanen lyfter fram är att tvärprofessionell samverkan bör etableras. För att nå detta mål är avsikten att utbilda och informera personal om varandras verksamheter. På lång sikt är målet att hålla i den upparbetade samverkan för att förebygga psykisk ohälsa. I en bifogad tabell beskrivs mer specifika mål och indikatorer. Det finns dock ingen beskrivning av vem som ansvarar för det gemensamma arbetet som handlingsplanen beskriver och vem som ansvarar för uppföljning av mål och indikatorer Bedömning och kommentarer Den sammanfattande bilden var 2012 att styrningen av samverkan inom området var svag. Denna gransknings bedömning är att styrningen av samverkan inom området psykisk hälsa bland barn och unga fortfarande är svag. Det finns en överenskommelse om samverkan som är uppdaterad år Bedömningen är dock att den reviderade överenskommelsen inte ger tillräcklig vägledning för hur samverkan ska styras inom barn- och ungdomsområdet. I huvudsak beskriver överenskommelsen övergripande, respektive huvudmans ansvar och inte hur samverkan ska styras. Den politiska styrning av samverkan som sker genom Nya perspektiv är enligt vår uppfattning inte tillräcklig. Granskningens bedömning är att överenskommelsen i huvudsak tagits fram för att lagstiftningen kräver att det finns en överenskommelse om samverkan mellan huvudmännen. Vår rekommendation är att revideringen av överenskommelsen ska beslutas i respektive kommuns ansvariga nämnd i de kommuner där så inte skett. Det finns en handlingsplan inom området som avser insatser inom området psykisk hälsa Bedömningen är även att handlingsplanen inte ger tillräcklig styrning för hur samverkansarbetet ska utformas i länet för målgruppen barn och unga med psykisk ohälsa eller risk för psykisk ohälsa. När det gäller den uppdaterade och reviderade handlingsplanen för insatser inom området psykisk hälsa är vår bedömning att den inte heller ger tillräcklig vägledning för hur samverkan ska utformas för barn och unga med behov av insatser inom området psykisk ohälsa KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 25

120 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport Eftersom vår bedömning är att överenskommelser och handlingsplaner ger en svag styrning är vår uppfattning att det behövs kompletterande överenskommelser/avtal för hur samverkan inom området psykisk ohälsa för barn och unga ska utformas. Vi rekommenderar därför att samtliga kommuner tecknar avtal med BUP på samma sätt som Karlstads kommun gjort. Det lokala avtalen skulle även kunna omfatta elevhälsan i kommunerna. Eftersom överenskommelse och handlingsplan inom området är så pass övergripande anser vi att en sådan rekommendation borde finnas i dessa dokument. Granskningens bedömning är att strukturen för samverkan har förbättrats sedan tidigare granskning. Det finns framtagna riktlinjer och rutiner för hur enskilda ärenden som berör båda huvudmännens insatser ska genomföras. Vi kan dock konstatera att riktlinjer och rutiner och dess tillämpning inte är fullt ut implementerade. Sedan den tidigare granskningen har de etablerade verksamheterna för samverkan vid familjecentraler, ungdomsmottagningar och VISIT i Hagfors (första linjen) förstärkts genom förstalinjemottagningen i Karlstad. Det pågår planering för att etablera förstalinjemottagningar i samtliga länsdelar. Det finns olika former och vägar för informationsutbyte. Vi kan dock konstatera att det förutom det övergripande arbete och erfarenhetsutbyte som sker inom Nya perspektiv saknas en gemensam struktur för samverkan. Utifrån vår bedömning att det är en bristfällig styrning av samverkansarbete följer att det även saknas en hållbar organisation för samverkan. I vissa av de granskade kommunerna som beskriver att den interna samverkan mellan skola och socialtjänst fungerar väl saknas dokumenterade rutiner och riktlinjer för intern samverkan inom området. För att få till en hållbar intern samverkan mellan kommunens olika aktörer bör skriftliga rutiner och riktlinjer tas fram. Granskningens bedömning är att det finns en samsyn om att samverkan är nödvändig för ett effektivt arbete inom området. Bedömningen är att respektive verksamhet har ett stort engagemang och kunskap inom respektive verksamhetsområde. Däremot är vår bedömning att det i stora stycken saknas en samsyn om hur samverkan ska bedrivas. De rutiner och riktlinjer och regelverk som finns tolkas olika, t.ex. användning av SIP. Det finns ett förväntansglapp mellan huvudmännens verksamheter. Vi kan se att där det finns upparbetade arenor (struktur) mellan huvudmännen, finns en större samsyn om hur samverkan ska utformas. 9. Samlad bedömning och rekommendationer I detta avsnitt lämnas en samlad bedömning utifrån revisionsfrågorna och en slutsats kopplad till granskningens syfte. Avslutningsvis framgår våra rekommendationer KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 26

121 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport I föreliggande granskning är den övergripande bedömningen att det i stora delar fortfarande saknas ändamålsenliga arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring i syfte att tillgodose barns behov av psykiatrisk vård 20 samt omsorg och stöd. Således bedömer vi att det finns en risk för att landstingsstyrelsen och ansvariga styrelser/ nämnder under år 2016 haft en bristande styrning och ledning, uppföljning och kontroll över samverkan inom området psykisk ohälsa bland barn och unga. Däremot finns det framtagna rutiner och samverkan för enskilda ärenden. Vår bedömning är att detta har förbättras sedan den tidigare granskningen. Granskningen visar även att det finns ett stort engagemang för barn och unga bland de som arbetar inom området. Den förstärkning som skett och planeras avseende första linjen är en samverkan som möter ungas behov av stöd och insatser inom området är också en positiv utveckling sedan den tidigare granskningen. Vilka avtal och överenskommelser finns mellan Landstinget i Värmland och berörda kommuner? Det finns en överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning mellan landstinget och länets kommuner. Överenskommelsen uppfyller krav för att ta del av den nationella satsningen på psykisk ohälsa utifrån den nationella överenskommelsen mellan (SKL) och staten. Dock är bedömningen att överenskommelsen är alltför övergripande. Detta gäller även den framtagna handlingsplanen 2016 års stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa - Länsgemensam analys och handlingsplan för Värmland, som enligt vår bedömning är översiktlig och inte ger tillräcklig vägledning för hur samverkan mellan huvudmännen ska organiseras för målgruppen barn och unga. Vilka styrdokument har landstinget respektive kommunerna utfärdat till sina respektive verksamheter? I dagsläget finns det rutiner och riktlinjer inom och mellan huvudmännen i betydligt större utsträckning än vad det gjorde vid granskningen år Vi kan dock konstatera att det i flera kommuner saknas skriftliga/uppdaterade rutiner/riktlinjer för samverkan internt mellan skola (inkl. elevhälsa) och socialtjänst. Vilken instans har beslutat om styrdokumenten? Den framtagna överenskommelsen om samverkan inom området psykisk hälsa från år 2012 antogs av de politiska församlingarna inom respektive huvudman på det sätt som stipuleras i gällande lagstiftning och enligt överenskommelsen mellan SKL och staten. Den reviderade överenskommelsen har antagits av landstingsstyrelsen. När det gäller kommunerna så har den reviderade överenskommelsen antagits av ansvarig nämnd i 11 kommuner. 20 Med psykiatrisk vård avses i detta sammanhang insatser till barn och unga med/risk för psykisk ohälsa. Vi använder i huvudsak begreppet psykisk ohälsa i denna rapport KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 27

122 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport När det gäller rutiner och riktlinjer är vår bedömning att dessa kan och i huvudsak ska beslutas på tjänstemannanivå. Om det avser rutiner för myndighetsutövning ska dessa beslutas av ansvarig nämnd vilket också görs. Hur bedrivs arbetet i verksamheterna och överensstämmer det med vad som avtalats och vad som framgår av beslutade styrdokument? Granskningen har inte till uppgift att bedöma hur respektive verksamhet utför sina respektive uppdrag. När det gäller samverkan internt är bedömningen att den oftast är välfungerande inom kommunerna. Vi välkomnar den samordning av öppenvården för barn och unga som planeras i landstinget. Däremot är vår bedömning att styrning, struktur och samsyn samt uppföljning av samverkan är svag såväl internt inom respektive huvudman som mellan de olika huvudmännen. Dessa delar behöver därför förstärkas, se nedan. Har ansvariga styrelser och nämnder följt upp om avtal och andra styrdokument efterlevs? Granskningens bedömning är att det i stora delar saknas en formell politisk uppföljning av samverkan inom respektive huvudman. De sker viss uppföljning inom den politiska styrgruppen för Nya perspektiv. Bedöms styrelsernas och nämndernas styrning, uppföljning och interna kontroll vara tillräcklig för att säkerställa ändamålsenliga arbets- och samverkansformer mellan huvudmännen samt mellan huvudmännens olika enheter? Granskningens bedömning är att det i saknas en ändamålsenlig styrning och uppföljning av samverkansinsatser det gäller både landstinget och kommunerna. Till viss del kan uppföljning av samverkansinsatser inom hälso- och sjukvårdsområdet ske genom respektive huvudmans årliga patientsäkerhetsberättelse. Rekommendationer Utifrån genomförd granskning ger vi följande rekommendationer till landstingsstyrelsen och styrelser/ nämnder i de värmländska kommunerna. Landstingsstyrelsens och ansvariga kommunala nämnders/styrelsers styrning av samverkansinsatser bör förstärkas, detta kan ske genom att o Överenskommelsen och handlingsplanen mellan kommuner och landstinget revideras och tydligare beskriver hur 21 styrning av samverkan ska utformas och förstärkas inom området psykisk ohälsa för barn och unga. 21 Vi anser att detta är en Hur-fråga som bör hanteras politiskt. Nuvarande dokument beskriver bara att samverkan ska ske KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 28

123 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport o o Att samtliga kommuner tecknar avtal med BUP på samma sätt som Karlstads kommun gjort 22. De lokala avtalen skulle även kunna omfatta elevhälsan i kommunerna. Kontinuerlig dokumenterad uppföljning av samverkan etableras med rapportering till ansvariga nämnder och berörda verksamheter. Implementering och spridning av riktlinjer, rutiner och information till dem som det berör bör förbättras. Detta kan ske genom en kommunikationsplan. I dagsläget är det något oklart vilket område inom Nya perspektiv som har till uppgift att sprida kunskap inom området psykisk ohälsa bland barn och unga. Första linjen (Karlstad och Visit) är ett viktigt tillskott och fyller framförallt ett behov som inte tillgodosetts tidigare. Ungdomsmottagningar och första linjens verksamheter har till viss del samma målgrupp. Med detta som bakgrund rekommenderar vi landstingsstyrelsen att tillse att uppdragen och samverkan mellan länets ungdomsmottagningar och i de befintliga och planerade första linjens verksamhet förtydligas. Kopplingen mellan Första linjen och BUP bör förstärkas. Vår förhoppning är att det kommer ske med den planerade fördjupade samordningen av insatser till barn och unga som planeras i landstingets Område för öppenvård. Gemensamma riktlinjer bör snarast fastställas och implementeras av landstingets och kommunernas verksamheter för att förtydliga när och hur SIP ska användas för den specifika målgruppen barn och unga med psykisk ohälsa. Ansvariga nämnder/styrelser i länets kommuner bör försäkra sig om att dokumenterade rutiner och riktlinjer för samverkan mellan skola och socialtjänst finns. Även kommuner som beskriver att de har en god samverkan bör ha skriftliga riktlinjer dels för att uppfylla legala krav på ledningssystem för kvalitet men även för en hållbar samverkan som kan följas upp. Landstingsstyrelsen och ansvariga styrelser/nämnder i kommunerna bör verka för att ansvaret för och samordning av området barn och ungas psykiska ohälsa tydliggörs i större utsträckning inom Nya perspektiv Datum som ovan KPMG AB Örjan Garpenholt Projektledare, med dr Annelie Svensson Konsult Emma Garpenholt Konsult Erling Nyman Sakkunnig 22 Vi bifogar aktuellt avtal med BUP och Karlstads kommun i sin helhet då vi anser att det är ett bra exempel på hur ett sådant avtal kan utformas. Avtalets följer struktur som fanns i Handlingsplan barn- och unga 0-17 år med psykisk funktionsnedsättning, samverkan mellan LiV och länets kommuner som gällde fram till KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 29

124 ABCD Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna Psykisk ohälsa barn och unga Rapport KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 30

125 2016 Årsredovisning

126 Årsredovisning 2016 Värmlandstrafik AB Organisationsnummer Foto: Linn Malmén, Monika Martinsson, Olle Nyåker, Make My Day och Värmlandstrafik Tryck: Lenanders Kontakt med Värmlandstrafik Huvudkontoret Värmlandstrafik Tallbacksvägen Munkfors Växel: Karlstadskontoret Värmlandstrafik Lagergrens gata 8A Karlstad Växel: Kundcenter Karlstads busstation Värmlandstrafiks kundcenter Drottninggatan Karlstad Kundcenter Centralsjukhuset Värmlandstrafiks kundcenter Rosenborgsgatan Karlstad Växel: Om inte annat anges redovisas alla belopp i tusentals kronor. HÖGSTA KREDITVÄRDIGHET Värmlandstrafik A B

127 Innehåll Vd har ordet: Ack Värmland 5 Avslutningsintervju med Lars Bull 6 Årsredovisning 9 Verksamhet och organisation 10 Värmlandstrafik i siffror 17 Kollektivtrafiken sprarar samhället 117 miljoner kronor 24 Koncernresultaträkning 26 Koncernbalansräkning 27 Eget kapital och skulder 28 Kassaflödesanalys för koncernen 29 Moderbolagets resultaträkning 30 Moderbolagets balansräkning 30 Eget kapital och skulder - moderbolaget 31 Kassaflödesanalys för moderbolaget 31 Svepet Noter 34 Vår ambition är att skapa Sveriges 40 bästa servicetrafik Revisionsberättelse 48 Granskningsrapport 51 Anropsstyrd trafik som förbokas av 52 kund innebär stora besparingar Värmlandstrafiks samordning av bokade 53 transporter allt effektivare Trafikavtal

128 4

129 Vd har ordet Ack Värmland! Så har då 14 år gått och när jag skriver detta har jag lämnat uppdraget som vd för Värmlandstrafik med dotterbolag. Det har varit en fantastisk tid och jag är tacksam för den möjlighet jag har haft i rollen som vd att samarbeta med duktiga medarbetare, kloka politiker och engagerade kunder, trafikföretag och andra leverantörer. Kollektivtrafik handlar om framtiden. Värmlandstrafik AB är ett viktigt verktyg för kommuner och landsting i arbetet med att forma en hållbar regional utveckling. Faktiskt det enda verktyg som kommuner och landsting själva bestämmer över. Allt som krävs är att man klarar att bli överens, över partigränser och över tid. Problemet är bara att överenskommelsen måste ha en regional utgångspunkt, inte en kommunal. Man måste vara överens om att det är viktigt med tydlighet och fokusering på uppdragen. Att stomlinjenätet för tåg och buss är det nät inom vilket pendlingen till och från arbeten och studier ska byggas är ett sådant exempel. All annan linjetrafik är matning till och från stomlinjenätet eller tätortstrafik som minskar trycket från biltrafiken i tätorterna. Att studier från gymnasienivå och uppåt betraktas som arbetspendling är något annat (utvidgning av arbetsmarknadsregioner). Man måste vara överens om att det är viktigt med interregional tågtrafik över läns- och nationsgränser när utvidgningen av arbetsmarknadsregioner kräver det (ökad geografisk tillgänglighet till storstadsregioner). Man måste vara överens om att ett grundutbud om ett tåg eller en buss i timmen i vardera riktningen under en öppettid på 16 timmar för tåg och timmar för busstrafik är rimligt. Hälften av grundutbudet på helger och under sommartrafik. På de ställen marknaden kräver det måste trafiken vara tätare och är det redan idag, samtidigt som grundutbudet fortfarande saknas på sina håll, trots fjorton års diskussioner (relevans och kunskap bygger ökat resande till fördubbling). Samordning av samhällsfinansierade persontransporter kräver en effektivare beställarorganisation än det värmländska samhället presterar idag. Då har samhället råd med en effektiv tätortstrafik där marknaden kräver det, samtidigt som samhället har råd med en yttäckande närtrafik för länets glesare områden. Då har samhället också råd med en trygg och säker skoltrafik som uppfyller samma lagkrav och kvalitetskrav som linjetrafiken gör och då har samhället också råd med en effektiv servicetrafik som kan uppfylla de behov av regionala resor som den ordinarie trafiken inte klarar att leverera. Då blir också det värmländska samhällets krav på Trafikverket om fortsatta och ökade satsningar på infrastruktur för bana och väg tydligare och därmed starkare. Anser det värmländska samhället att båttrafik är väsentligt för att klara kollektivtrafikens uppdrag så bör även den vägas in i det regionala perspektivet och omfattas av överenskommelser över partigränser och över tid. Det är samma lagstiftning som gäller för båttrafik som för annan kollektivtrafik. Behovet av fossila bränslen minskar snabbt och under 2017 kommer mer än 60 procent av den totala produktionen att utföras med biobränsle. Inom linjetrafiken sannolikt över 80 procent. Värmland kommer att klara EU:s och statens krav på omställning om kollektivtrafikens exempel följs. Tack vare Värmlandstrafiks upphandlingar har ett tjugotal depåer och verkstäder runt om i länet förts in i samma kravmiljö som trafiken, det vill säga miljölagar och kvalitetskrav ska uppfyllas. Förbättringen är stor och betydelsefull. Värmlandstrafik AB är väl rustat ekonomiskt att klara de krav kunder och ägare ställer och bolaget är i goda händer hos en kompetent organisation. Om våra förtroendevalda kan kombinera en överenskommelse över partigränser och över tid, med en investering i framtiden, då ser Värmlands förutsättningar plötsligt betydligt bättre ut. Lars Bull Verkställande direktör

130 Hänt 2016 Lars Bull slutar efter 14 år som vd: Företaget behövde moderniseras om vi skulle få en effektiv pendling Han kom som ett yrväder. Är det inte så Strindberg börjar berättelsen om när drängen Karlsson anländer till Hemsö med sina nya idéer och sitt tempo? Så blev det när Lars Bull började som verkställande direktör på Värmlandstrafik också. I början var vi ovana vid allt det nya som fort skulle verkställas. Efter några dagar ringde en styrelseledamot och berättade att det kommit klagomål från personalen. Jag tänkte efter en stund. Ovan vid förändringar, som jag trodde att jag var, höll jag med. Låt mig återkomma till det. Detta var långt innan Lars gjort om Värmlandstrafik från vad han brukar kalla en skolskjutsorganisation till ett alltigenom professionellt kollektivtrafikbolag. Snart fick vi ett effektivt miljö- och kvalitetsledningssystem, nytt biljettsystem och en pigg mobilapp. Det och mycket annat. En stor händelse Lars Bull är uppväxt i Skillingmark, född på Årjängs BB en mörk novembernatt 1955 som han själv säger. När han var fem år kom skolstyrelsens ordförande hem och ville prata med hans pappa Claes. Ska du inte köpa dig buss? Vi behöver ordna med skolskjutsar till högstadiet i Koppom. Det var en stor händelse i familjen. Ett bensindrivet fordon inköptes, byggt i Norrland. En stor ful rund buss, tycker Lars, men den kom att gå i trafik i många år för det som nu heter Skillingmarks Buss och fortfarande är underleverantör i linje- och skoltrafiken. Kan du köra buss själv? Jag skaffade busskort när jag var 20, mest för att hjälpa till ibland i företaget. Jag har aldrig levt på det. Lars har fickparkerat många gånger med bussen utanför Systembolaget i Arvika. En av uppgifterna var att sköta firmans dagliga leveranser av mjölk från mejeriet och sprit från Systemet på linjen mellan Arvika och Skillingmark. Resan till Värmlandstrafik Lars gick vidare och fick jobb som biträde på olika herrekiperingar i Arvika blev han ombudsman på LO i Karlstad och Värmland var han direktör på Riksbyggen, först i Värmland, sedan i Göteborg och slutligen i Värmland-Örebro. Åren hade Lars eget företag som konsult, bland annat var han projektledare för ett tänkt resecentrum i Karlstad. En dag träffade han Tommy Ternemar för en lunch vid Kapurja ute vid Vålösundet i Kristinehamn och fick frågan. Ville han bli vd på Värmlandstrafik? Varför tackade du ja? Kollektivtrafiken var styvmoderligt behandlad i länet. Företaget var fattigt och levde på sin sista krona varje år. Det behövde utvecklas till något annat än en skolskjutsorganisation om vi skulle få en effektiv pendling. Värmland som arbetsmarknad behövde det. Ett annat skäl var att Karlstad hade bestämt sig för att lägga samman Värmlandstrafik och Karlstadsbuss genom beslut i kommunfullmäktige. Ett beslut som aldrig verkställts, det ser vi varje dag på Karlstads gator, men det är en annan historia. Lars vet vad han skulle föredra: att Värmlandstrafik och Karlstadsbuss slås ihop. Dagens uppdelning är dyr och orationell. Vad fann du för bolag när du började? - Ganska gammaldags. Administration och organisation var inte anpassad till 2000-talet. Exempelvis fanns det stor brist på information till både ägare och kunder. Tydligare organisation Lars började bygga upp en företagsledning med 6

131 avdelningschefer, ansvariga för varsin del av verksamheten. Det behövde bli tydligare vem som gjorde vad. I dag är jag stolt över vår organisation. Vi har kompetent personal och det krävs ingen daglig handpåläggning från vd. I den meningen är medarbetarna självgående. Då blir mitt jobb mer att jobba med framtidsfrågorna och att lösa problem. Vad ville du göra med själva verksamheten? Svaret är att Lars åkte ner till Skånetrafiken för att se hur de jobbade. Han kände Gösta Ahlberg som var vd där och visste att de var duktiga. På den resan insåg jag att vi låg tio år efter utvecklingen i Värmland. Då tänker jag på systemtänkande, stomlinjer, informationsarbete, hur de mötte kunderna. Lars for hem och började göra något liknande här hemma, så långt det nu var tillämpbart på ett glesbygdslän. Förändringar i kollektivtrafiken tar tid men efter några år var stomlinjer införda och många fasta linjer i glesbygd som nästan ingen åkte med blev omgjorda till anropsstyrd trafik. Då finns en tidtabell men bussen eller personbilen åker bara ut om någon ringt och vill åka med fasta linjer lade vi om på så sätt. Det har vi sparat mycket pengar åt bolaget på. Fyrdubblad omsättning Studera tidslinjen på nästa uppslag, om du vill se milstolpar från Lars tid som vd. Nya trafikavtal, ny bussdesign, nya entreprenörer för buss och tåg, Samåk går upp i moderbolaget, första länstrafikbolaget med alkolås och bussbälten, besökskontor i Karlstad, doktorander anställs, nytt miljö- och kvalitetsledningssystem, timmestrafik på linje 500 Karlstad-Kristinehamn-Karlskoga med kraftigt ökat resande Listan är lång. Kommunernas och landstingets ägarbidrag till kollektivtrafiken har nästan fyrdubblats samtidigt som de också fått någonting för pengarna. Antalet tidtabellkilometer har ökat från 10,3 miljoner år 2002 till 17 miljoner år Det var nödvändigt att bygga upp trafiken i system, med stomlinjerna som grund. Ska resenären våga välja bussen eller tåget, då krävs det tät och lättbegriplig trafik. Busstrafiken är den stora delen. Ändå kör vi den med färre fordon i dag. Där har vi haft en god rationaliseringseffekt, bortåt 3 procent per år. Färre bussar kör mer trafik. Åker du mycket kollektivt? - Jag åker gärna buss, vi har bra förbindelser från Hammarö. Det går i perioder. Om det är lugnare på jobbet åker jag buss, men ibland behöver jag bilen när jag ska träffa folk och behöver förflytta mig snabbt. Förr körde jag mil om året, nu är jag nere i mil. Det beror på att jag åker buss. Ett bra sätt att spara både pengar och miljö. Det är billigare att åka kollektivt. Tillbaka till styrelseledamoten som ringde mig de där omtumlande dagarna i början på Efter två veckor ringde jag tillbaka. - Rune, jag hade fel. Lars är en bra vd. Jädrar vicken rivstart. Han kommer att betyda mycket för det här företaget. Sven-Ove Svensson *** Sven-Ove Svensson arbetade 17 år med information på Värmlandstrafik, tolv av de åren under Lars Bulls ledning, inklusive drygt fem år som informationschef på företaget. 7

132 Hänt 2016 Lars tid på Värmlandstrafik Lars Bull tillträder som vd. Nytt kontor i Karlstad. Doktorander anställs. Två nya Reginatåg. Timmestrafik på linje 500 (Karlstad-Kristinehamn-Karlskoga) = resandet ökar kraftigt Tågtrafik mot Oslo. Smartpak övertar bussgodshanteringen. Ny tågoperatör, Tågkompaniet, ny avtalsform, unik för trafikhuvudmän: tjänstekoncession. Sms-biljett i tätorterna. Första länstrafikbolaget med internet ombord Värmlandstrafik certifieras som första trafikhuvudman enligt ISO 9001 och Klart att Region Värmland blir ny ägare och kollektivtrafikmyndighet Upphandling av linjetrafik med buss och av skoltrafik. Mobilbiljett för hela länet lanseras. Nytt trafikavtal på bussidan, ny entreprenör, Nobina, nya fordon: 159 lågentrébussar. Värmlänningarna landets nöjdaste resenärer inom kollektivtrafiken Nya trafikavtal (buss och tåg), ny bussdesign. Merresor blir ny tågentreprenör. Samåk överförs till Värmlandstrafik. Första länstrafikbolaget att införa alkolås och bälte i bussarna. Tre nya Itinotåg. En ny linje 300, pendling Hagfors-Karlstad via Molkom. Fortsatt positiv resandeutveckling, plus 5,9 procent. Nytt trafiksystem på Hammarö (system 900) = resandet ökar kraftigt. Bussarna blir kontantlösa. Gemensam länsfärdtjänst införs. Nytt biljettmaskinsystem, nya priser och zoner. Kraftig satsning på Forshagatrafiken. Fyra nya Reginatåg. Medarbetarundersökningen visar åter på nöjda anställda. Keolis tar över som operatör inom servicetrafiken (i nästan hela länet). Jessika Lundgren utses till ny vd, Lars Bull slutar kring årsskiftet. Röster från ägare & bransch Tommy Ternemar, tidigare styrelseordförande: Charlotte Wäreborn, tidigare bransch-vd: Tomas Riste, ordförande för ägaren Region Värmland: Lennart Salomonsson, tidigare trafikchef för Nobina i Värmland: Hur har ditt samarbete med Lars och Värmlandstrafik fungerat? Det har fungerat bra. När man inte är arbetande ordförande så bygger samarbetet med vd i bolaget på förtroende. Det förtroendet har jag känt hela tiden. Det har aldrig hänt att jag har behövt syna och kontrollera vad han sagt. Vad har han betytt för Värmlandstrafik? Innan Lars blev vd spelade Värmlandstrafik kanske i division 4. Numera spelar bolaget i elitserien. Han är den sortens ledare som inte bara tänker dag för dag. Titta exempelvis på kontakterna med universitetet och forskarna. Lars är hela tiden framåtsyftande. Bolaget har gått från att vara en skolskjutsorganisation till, som nu, en modern organisatör av pendlartrafik. Det gick inte över en natt. Hur har ditt samarbete med Lars och Värmlandstrafik fungerat? Väldigt bra. Det har varit ett ömsesidigt samarbete. Lars har varit generös i sitt stöd till den nationella nivån och hjälpt till att få fart på olika uppgifter, nationellt. Hur ser man i branschen på företaget? Man känner stor respekt för Värmlandstrafik, som ett bolag som vågar prova något nytt. Inget företag i den storleken i branschen har till exempel investerat så systematiskt i forskning och utveckling. Lars och den övriga ledningen har också vågat vara med och utveckla upphandlingsverksamheten, genom att prova nya modeller som exempelvis tjänstekoncessionen. De erfarenheterna har andra kollektivtrafikorganisatörer dragit nytta av. Hur vill du karaktärisera Värmlandstrafik? Som sagt, det är proffsigt och välskött. Resultatet har blivit nöjda kunder, det visar alla undersökningar. Finns det något bättre betyg för ett bolag? Resenärerna i Värmland är nöjda. Vad har Lars betytt för Värmlandstrafik? - Han har förvaltat och utvecklat Värmlandstrafik på ett mycket bra sätt, hela tiden med ordnad ekonomi under resans gång. Det i sig är en trygghet för ägaren. Lars har ibland ambitionen att utveckla kollektivtrafiken i Värmland snabbare än vad kommunerna och landstinget är beredda att betala för. Därför har det varit spännande att behandla de här frågorna inom Region Värmland. Hur har ditt samarbete med Lars och Värmlandstrafik fungerat? - Jag tycker det har varit ett fantastiskt samarbete som i väldigt stor utsträckning byggt på partnerskap. Så är det att jobba med Lars. Då försöker vi lösa problemen i samförstånd. Vi ältar inte, det blir det inte bättre av. Vad har han betytt för Värmlandstrafik? Titta på resultatet från kundundersökningen Kollektivtrafikbarometern. Den genomförs i hela landet och där ser du hur nöjda de värmländska resenärerna är. Både Värmlandstrafik och Karlstadsbuss jobbar rätt, det är vad barometern visar. Hur vill du karaktärisera Värmlandstrafik? - En platt organisation, du behöver inte stångas med någon byråkrati om du ska samarbeta med bolaget. 8

133 Ordinarie ledamöter i Värmlandstrafiks styrelse. Henrik Lander, Hans Eriksson (vice ordförande), Mathias Lindquist, Siw Gidlöf, Mikael Dahlqvist (ordförande) och Ann-Kristine Johansson. Saknas på bilden gör Monika Karlsson Bubholz. Årsredovisning Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Värmlandstrafik AB får härmed avge följande årsredovisning för bolagets verksamet under Styrelsen Ordinarie ledamöter Mikael Dahlqvist (S) ordförande Hans Eriksson (M) vice ordförande Siw Gidlöf (S) Ann-Kristine Johansson (S) Mathias Lindquist (S) Monika Karlsson Bubholz (MP) Henrik Lander (C) Suppleanter Aina Wåhlund (S) Hans Jildesten (S) Eva-Lena Gustavsson (S) Leif Haraldsson (S) Ingegerd Welin-Fogelberg (SIV) Mikael Brodén (L) Kenth Carlsson (KD) Verkställande direktör Hanne Carlén Styrelsen har under 2016 genomfört tolv sammanträden. Ordinarie årsstämma ägde rum 29 februari 2016 i Karlstad. Revisorer ordinarie Jonny Mattsson (KD) Inger Larén (L) Peter Söderman lekmannarevisor lekmannarevisor auktoriserad revisor Suppleanter Benny Ahremark Persson (C) lekmannarevisor Östen Högman (S) lekmannarevisor Johan Tingström auktoriserad revisor 9

134 Verksamhet och organisation Koncernen I koncernen ingår två helägda dotterbolag, Gångjärnet i Karlstad AB och Bussfastigheter i Kristinehamn AB. Gångjärnet i Karlstad AB äger och förvaltar bussdepån på Våxnäs i Karlstad och Bussfastigheter i Kristinehamn AB äger och förvaltar bussdepån i Kristinehamn. Verksamhet Värmlandstrafik AB är trafikorganisatör på uppdrag av den regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) som är organiserad inom Region Värmland, som är ensam ägare av bolaget. Bolaget har genom delegation ansvar för att planera, upphandla och administrera kollektivtrafik på väg och järnväg, inom länet och till och från länet. Vidare svarar bolaget för planering, upphandling och administration av separat skoltrafik enligt uppdrag från 15 av de 16 kommunerna inom Värmlands län, genom Region Värmland. Genom avdelningen Servicetrafik organiseras beställningscentral och anropsstyrd kollektivtrafik, främst i form av sjukresor och färdtjänst, men även i form av anropsstyrd linjetrafik samt viss kompletteringstrafik. Värmlandstrafik AB svarar enligt avtal även för utredning av färdtjänsttillstånd. De formella besluten om färdtjänsttillstånd fattas av Region Värmland. Samtliga uppdragsavtal träffas mellan å ena sidan respektive kommun och Landstinget i Värmland och å andra sidan Region Värmland som genom delegation överlämnar planering, upphandling och administration av trafiken till Värmlandstrafik AB Värmlandstrafik AB:s verksamhet upprätthålls, i fråga om trafik, genom entreprenadavtal. Den 31 december 2016 omfattade den administrativa organisation som finns vid bolagets kontor i Munkfors och Karlstad 78 (74) årsarbetare, varav 28 (24) män och 50 (50) kvinnor. Motsvarande 1,0 (0,6) årsarbetare är att betrakta som verksamhet av tidsbegränsad natur, med separat finansiering. De viktigaste händelserna Under 2016 var Värmland det geografiska område som hade de mest nöjda kunderna inom kollektivtrafiken i Sverige. Mätningen görs nationellt genom Kollektivtrafikbarometern som är en branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Värmlandstrafik genomför årligen medarbetarundersökningar, med nära nog 100 procent deltagande. Nöjdheten med att vara medarbetare i Värmlandstrafik ligger högt. Resultaten ligger stadigt förankrade i den övre kvartilen. Under perioden har företaget tilldelats utmärkelsen högsta kreditvärdighet genom extern bedömning. Företaget är fortsatt certifierat enligt ISO 9001 och

135 Verksamhet och organisation UPPDRAGSGIVARE TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM TRAFIKPLIKT TRAFIKORGANISATÖR OCH BESTÄLLARE INFRASTRUKTURFÖRVALTARE FORDONSÄGARE TÅG VARUMÄRKE Regional kollektivtrafikmyndighet LEVERANTÖR FORDONSÄGARE BUSS, BIL I VISSA FALL INNEHAVARE KONCESSION TOTALT CIRKA STYCKEN Värmlandstrafik AB Trafikföretag Trafikutveckling tågtrafik I början av 2016 presenterade bolaget ett avtal om utvecklad tågtrafik. Avtalet var framförhandlat av Värmlandstrafik, Svenska Tågkompaniet och NSB. Avtalet var baserat på en överenskommelse om gränsöverskridande trafik mellan Värmlandstrafik, Länstrafiken Örebro och Västtrafik, som träffades sommaren Förslaget om den utvecklade tågtrafiken innebar åtta dagliga dubbelturer Karlstad-Oslo, måndag-fredag och åtta dagliga dubbelturer Karlstad-Örebro, måndag till fredag. Förslaget omfattade också en övergång till styv tidtabell, där ovanstående interregional trafik kompletterades med lika många turer inom länet, på Värmlandsbanan och på Fyksdalsbanan och halva trafikutbudet lördag-söndag. Därutöver ingick en förlängning av trafikavtalet med Svenska Tågkompaniet med två år. Förslaget återremitterades av ägarna efter att finansieringsförhandlingarna med Örebro misslyckats. Under hösten har därför en ytterligare trafikeringslösning förhandlats fram, där trafiken västerut vänds i Charlottenberg och trafiken österut begränsas till dagens utbud, med tre dubbelturer per dag måndag-fredag, Karlstad-Örebro. Förslaget innebär övergång till styv tidtabell, med 16 dubbelturer per dag, måndag till fredag och halva trafikutbudet lördag till söndag, på Värmlandsbanan och på Fryksdalsbanan. Tidtabellen väster om Karlstad anpassas så att åtta av dubbelturerna kan ersättas av genomgående regionaltåg Oslo-Karlstad. Utökad trafik mot Örebro löses på samma sätt genom att befintliga turer Karlstad- Kristinehamn ersätts av genomgående trafik Karlstad-Örebro. Ägarna har vid fullmäktigebeslut i december 2016 meddelat att man för närvarande inte är beredda att utöka tågtrafiken. På Vänerbanan föreligger ett parallellt trafikavtal med Värmlandstrafik och Västtrafik som beställare och fordonsförsörjare och SJ AB som operatör. Inom detta avtal körs idag åtta dubbelturer per dag måndag-fredag och ett fåtal dubbelturer lördagsöndag. Den långsiktiga ambitionen är att öka utbudet till tolv dubbelturer per dag måndag-fredag och halva frekvensen lördag-söndag, med nya fordon, från T21, för att från T25 gå upp till 16 dubbelturer måndag-fredag och halva trafikutbudet lördag-söndag. En utökning av antalet dubbelturer på Vänerbanan förutsätter en höjd hastighetsstandard på sträckan Öxnebäck-Kil, till STH 160 km/tim. Om utökningen av trafiken på Vänerbanan kan genomföras på ovanstående sätt, frigörs nuvarande fyra tågsätt, trevagnars Regina, från Karlstad-Göteborg, för planerad trafik Karlstad-Skövde-Jönköping från T21, med åtta dubbelturer per dag måndag till fredag och halva trafikutbudet lördag till söndag. Hela upplägget förutsätter stabila finansieringslösningar, långsiktiga sådana och i närtid. Rollfördelning inom kollektivtrafiken Värmlandstrafik AB är trafikorganisatör på uppdrag av den regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) som är organiserad inom Region Värmland, som är ensam ägare av bolaget. 11

136 Verksamhet och organisation Biljettpriser Periodladdningar Periodladdning, vuxen 14 dagar 30 dagar Årskort Arvika, Kristinehamn och Säffle tätorter* 405 kr 675 kr kr Zon 21 (Hammarö-Karlstads tätort) 455 kr 755 kr kr Ett pendlarområde (en färg) 720 kr kr kr Två pendlarområden (två färger) 780 kr kr kr Länskort (tre eller fler färger) 845 kr kr kr Periodladdning, ungdom år 14 dagar 30 dagar Årskort Arvika, Kristinehamn och Säffle tätorter* 325 kr 540 kr kr Zon 21 (Hammarö-Karlstads tätort) 365 kr 605 kr kr Ett pendlarområde (en färg) 575 kr 955 kr kr Två pendlarområden (två färger) 625 kr kr kr Länskort (tre eller fler färger) 675 kr kr kr Periodladdning, skolungdom 7 19 år 14 dagar 30 dagar Årskort Arvika, Kristinehamn och Säffle tätorter* 165 kr 270 kr kr Zon 21 (Hammarö-Karlstads tätort) 185 kr 305 kr 3050 kr Ett pendlarområde (en färg) 290 kr 480 kr kr Två pendlarområden (två färger) 310 kr 520 kr kr Länskort (tre eller fler färger) 340 kr 560 kr kr Länskort Plus, kalendermånad, för färdtjänstberättigade, kr. Pendlar Plus-laddning, 30 dagar, vuxen kr, ungdom kr, skolungdom 960 kr. 24-timmarsladdning, vuxen 215 kr, ungdom 195 kr, skolungdom 130 kr. 72-timmarsladdning, vuxen 375 kr, ungdom 335 kr, skolungdom 225 kr. Biljettpriser Enkelbiljetter Biljettpriser betalt med reskassa (fullpris inom parentes). Vuxen Ungdom år Skolungdom 7-19 år Tätort/närresa 20 (26) kr 18 (24) kr 12 (16) kr 1 zon 40 (50) kr 36 (45) kr 24 (30) kr 2 zoner 62 (77) kr 55 (69) kr 37 (45) kr 3 zoner 90 (111) kr 80 (99) kr 53 (66) kr 4 zoner 120 (149) kr 108 (134) kr 73 (90) kr Ägarbidrag fördelades på kommuner och landsting enligt följande (angivet i tusen kronor): Kommun Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Landstinget Summa Trafikutveckling vägtrafik När regionfullmäktige i april 2016 avvisade förslaget om utvecklad tågtrafik utvecklade Värmlandstrafik ett alternativt tågtrafikförslag enligt ovan samt ett förslag om utveckling av kapaciteten i stomlinjetrafiken med buss. Förslaget innebär ett successivt införande av dubbeldäckare i stomlinjetrafiken genom en förtätning av trafiken i rusningstid, till halvtimmesfrekvens och med en mera direktgående busstrafik som utförs med dubbeldäckare. Nuvarande grundutbud skulle alltså utföras oförändrat. Därutöver har Värmlandstrafik föreslagit att de gamla ambitionerna om stomlinjetrafik skulle fullföljas, samt att matningstrafiken i Karlstadsregionen utvecklas vidare mot halvtimmes-frekvens och något längre öppettider. Önskemålet om förbättrad kvälls- och helgtrafik från kunderna är tydligt. Därutöver har Värmlandstrafik föreslagit ett genomförande av Närtrafik som en regional lösning för samtliga 16 kommuner Regionfullmäktiges ställningstagande blev oförändrad trafik. Servicetrafikens nya trafikavtal inleddes vid halvårsskiftet. Trafikstarten har belastats av rekryteringsproblem och kvalitetsproblem som i för hög utsträckning har drabbat kunderna. Avvikelserna bearbetas systematiskt och i samverkan med ansvariga trafikföretag. Överföringen av sjukresor och färdtjänst till ordinarie linjetrafik med tåg och buss har utvecklats väl och kunderna är nöjda. Upphandling av skoltrafik Hammarö har inletts och avbrutits. Ny upphandling genomförs första halvåret Infrastrukturutveckling Under 2016 har förberedelser för ombyggnad av mötesspår i Väse och Pråmkanalen i Karlstad drivits vidare av Trafikverket, liksom planering för ombyggnad av Fryksdalsbanan. Avtal om det senare har tecknats mellan Trafikverket, berörda kommuner och Värmlandstrafik. Några faktiska kapacitetsförbättringar av spåranläggningarna i Värmland har inte genomförts under Däremot har nya planeringsförutsättningar införts, i syfte att skapa en robustare tågtrafik från T17. Värmlandstrafik har för att underlätta denna förändring dels genomfört den tidigare beslutade stoppstrukturen från tidtabellsskiftet i december 2016, samt tvingats acceptera ett antal ganska stora försämringar för våra kunder i tågtrafiken. I vägtrafikens infrastruktur har resecentrum Kil byggts om och ett tjugotal nya moderna hållplatser kommer att skapas på sträckan Hagfors-Molkom för stomlinje 300 i ett pågående samarbete mellan Trafikverket och Värmlandstrafik. Projektering för resecentrum i Grums, Säffle och Storfors har bedrivits, liksom projektering för ny hållplats för busstrafiken, vid bussdepån i Arvika. Ytterligare en större ombyggnad av busstationen i Karlstad har inletts. Syftet är att anpassa serviceutbudet i vänthallen till kundernas efterfrågan, vilket bland annat innebär att tidigare restaurangverksamhet försvinner, medan hittegods och trafikvärdar överförs i egen regi. Ombyggnaden ska vara färdigställd våren

137 Verksamhet och organisation Miljöförbättringar Samtliga depåer i vägtrafiken, som nu uppgår till ett tjugotal, är sedan 2016 föremål för löpande besiktning och uppföljning av egenkontroll, vilket har lett till avsevärda miljöförbättringar i Värmland. Under hösten 2016 har styrelsen fattat beslut om övergång till HVO, som fossilfritt alternativ. Från 2017 kommer över 80 procent av produktionen av linjetrafik buss bedrivas med fossilfria bränslen. Övergång inom separat skoltrafik och servicetrafik förbereds parallellt. Intern utveckling Internt fortsätter utvecklingen av bolagets kontor i Munkfors. Förändringarna har inkluderat byte av telefonväxel, modernisering av bokningssystemet Triplex, och en rad andra uppdateringar av mjukvara. Syftet är att skapa en trafikcentral som klarar både resebokningar, kundservice per telefon, trafikledning av servicetrafikfordon samt realtidsövervakning av alla trafikslag under trafikens öppettid. Utvecklingen av trafikcentralen har medfört en ökning av antalet anställda i Munkfors. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta de närmaste två åren, för att med kunden i fokus uppnå den bredaste och bästa trafikövervakningen i landet. Värmlandstrafiks ledningssystem har genomgått en rejäl uppdatering och omcertifiering till de nya ISOstandarderna sker i början av Vd slutar efter 14 år och ny vd kommer Vår nuvarande vd har meddelat att han efter fjorton år ville avsluta sin anställning den 31 december Styrelsen har med anledning av detta, rekryterat efterträdare. Jessika Lundgren tillträder tjänsten som vd och tillsvidare. Nuvarande ekonomichef Hanne Carlén tjänstgör som vd under perioden Priser Från tidtabellsskiftet i december 2016 höjdes priserna med i genomsnitt cirka tre procent. Projekt Värmlandstrafik AB har under året drivit ett antal projekt i syfte att öka resandet och få nöjdare kunder. Årets kostnader för projekten är mindre än en halv procent av de totala rörelsekostnaderna. Nedan följer en redovisning av de större projekten. Hållbart resande i ett växande Värmland I början av 2016 startades projektet Hållbart resande i ett växande Värmland tillsammans med Karlstads kommun. Syftet med projektet är att andelen hållbara persontransporter i Värmland ska öka, för att därigenom bidra till långsiktigt hållbar kompetensförsörjning i länet. Projektet ska verka för en ökad hållbar tillväxt där både mål om ett rikt närings- och handelsliv, ökad tillgänglighet och minskade koldioxidutsläpp kombi- Ny depå i Kristinehamn. I februari 2016 togs första spadtaget för den nya bussdepån i Kristinehamn. Vid årsskiftet var bygget klart, den officiella invigningen hölls i februari

138 Verksamhet och organisation neras. Värmlandstrafik ansvarar för delprojekt Hållbara Arbetsresor, som syftar till fler koldioxidsnåla persontransporter i tjänsten samt en ökad andel arbetspendling med cykel, gång och kollektivtrafik. Under 2016 har projektet bland annat jobbat med: - Nulägesanalys på deltagande arbetsplatser. Nulägesanalysen innefattar genomförande av en resvaneundersökning bland medarbetarna, kartläggning av tillgången till infrastruktur och trafikutbud, genomlysning av styrdokument gällande resor, transporter och miljö, samt kartläggning av kostnader för tjänsteresor. - Behovsanalys på deltagande arbetsplatser. Under en workshop identifieras arbetsplatsens mål och visioner, som sedan sätts i relation till nuläget vilket ger en ambitionsnivå under projektet och önskad effekt vid projektslut samt för fortsatt arbete. - Handlingsplan för deltagande arbetsplatser där projektets aktiviteter och konkreta åtgärder listas. Projektet har även organiserat olika informationsoch kunskapshöjande aktiviteter: - En inspirationsförmiddag med fokus på nudging. Nudging är en metod som handlar om att påverka människors beteende i en önskad riktning utan att använda piska eller morot. - En regional konferens med stort deltagande och många bra föreläsare på temat hållbara transporter i Värmland. - Workshops på plats hos medverkande kommuner för att höja den allmänna kunskapsnivån om mobility management och hållbart resande. Projektägare är Karlstads kommun och samverkanspart i projektet är Värmlandstrafik. Deltagande kommuner i delprojekt Hållbara Arbetsresor är Karlstad, Arvika, Kil, Forshaga, Hammarö och Kristinehamn. Mer information om projektet samt finansiärer och övriga projektpartners finns på projektets hemsida Sveriges bästa kundcenter Syftet med projektet Sveriges bästa kundcenter är att utveckla vårt kundcenter på busstationen till Sveriges bästa. Detta genom ökad kunskap om kundernas förväntningar och behov samt ett utvecklat tjänsteinnehåll. Värmlandstrafik har under året initierat en tävling där andra kollektivtrafikorganisatörer i landet bjudits in för att avgöra vem som har det bästa kundcentret. Tävlingen om Sveriges bästa kundcenter arrangerades av Attityd och resultatet presenterades i form av en workshop med prisutdelning i Karlstad den 17 november. Alla deltagande regioner hade bra resultat i tävlingen (genomsnitt 4,72 på en skala 1-5) och det var med väldigt små marginaler som Umeå tog hem segern i årets tävling. Projektet kommer att utvärderas och slutredovisas under

139 Verksamhet och organisation Samordnad kunddialog Projektet har genomförts under 2016 som ett led i att förenkla, förbättra och effektivisera företagets kunddialog vilket förväntas ska bidra till andra övergripande mål som fördubblad marknadsandel samt förbättrad nöjdkund-index. Under projektets första tid låg fokus på att inventera vad våra medarbetare som dagligen jobbar med kunddialog i telefon, över disk, i sociala medier, via mejl och i vårt kundärendesystem behöver för att stärka upp kunddialogen ytterligare. Projektet har haft i uppdrag att komma med förslag på utveckling av såväl arbetsformer som stödsystem. Arbetet har lett till en gemensam målbild samt förslag på åtgärder inom följande områden: organisation, kompetens och gemensam faktabank. Arbete med att ta fram detaljerad handlingsplan för genomförande av åtgärder kommer att ske under Trafikstart servicetrafik Värmlandstrafik har valt projektformen som arbetssätt vid planering av större trafikstarter. Arbetssättet har hämtat erfarenheter från tidigare trafikstart i linjetrafik och skoltrafik under Planering av trafikstart servicetrafik har genomförts i en projektgrupp bestående av representanter från Värmlandstrafik och upphandlat trafikbolag. Inför trafikstarten av servicetrafiken, den 1 juli 2016, har närmare 30 personer totalt involverats i allt från planering av fordonsinköp, schemaläggning, rutiner, systemanpassningar, information och till utbildning. Före trafikstarten genomfördes, med hjälp av en extern part, en utvärdering av projektets status och måluppfyllnad inom projektets huvudgrupper; fordon, förare, depå, ledning och ledningssystem. Motivet att genomföra projektutvärderingen innan trafikstart var att säkerställa en väl fungerande igångsättning av trafikarbetet. Triplex 2.2 En successiv överföring av bokade sjukresenärer från servicelinjer till allmän kollektivtrafik tåg och buss, har pågått under hela Över tid innebär detta en effektivisering av trafiksystemen samtidigt som resurser för resenärer med störst behov av specialfordonstransporter frigörs. Upplevelsen av trygghet är central för att möjliggöra förändringen. Värmlandstrafik har därför investerat i uppdatering av befintligt bokningsprogram, Triplex, till ett modernt system för att säkerställa bokningsmöjlighet till linjetrafiken och därmed över tid öka synergier av samordnade transporter. Utöver bokningsprogrammet har hela växel- och callcenterfunktionaliteten bytts ut mot en molnlösning med intelligent styrning av inkommande samtal med utgångspunkt i operatörernas kompetensprofil. Vikbar hyrcykel Under 2016 har Värmlandstrafik implementerat 15

140 16 ett nytt system för resenärer som har behov av att kombinera cykel och kollektivtrafik för sina resor. Genom det nya systemet hyr Värmlandstrafik ut vikbara cyklar till de kollektivtrafikresenärer som har behov av ett kombinerat resande med kollektivtrafik och cykel. Intresset för hyrcyklar har varit begränsat men har varit betydelsefullt för de med behov av denna kombination. Beslut om fortsatt hantering av systemet kommer att fattas under Systemförvaltning På Värmlandstrafik används ett antal IT-system som stöd för rutiner och processer. Dessa system ska bidra till ökad effektivitet i verksamheten samt skapa förutsättningar för Värmlandstrafik att följa utvecklingen. För att uppnå detta krävs också en effektiv och utvecklingsorienterad förvaltningsorganisation. Värmlandstrafik har därför under året arbetat fram en modell för detta. Modellen innefattar bland annat tydliga rollbeskrivningar och processer för det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Modellen kommer att införas succesivt under Ledningssystem 2.0 Värmlandstrafik har alltsedan företaget ISOcertifierades haft ett ledningssystem för ledning och styrning av företagets processer. Under 2016 har Värmlandstrafik vidareutvecklat och omarbetat ledningssystemet för att matcha dagens verksamhet och processer samt styra det mot företagets grafiska profil. Systemet kommer att certifieras enligt nya ISO-standarder i februari I det nya ledningssystemet har processer och dokumentation utvecklats för att bättre möta medarbetare och intressenters behov av struktur och tydlighet i företagets ambitioner och värderingar. DORIS För att finna insikter till framtida förbättringar i sjukresesystemet har Värmlandstrafik tagit initiativet, och varit projektägare, till ett designprojekt tillsammans med Region Värmland, Landstinget i Värmland/Experio Lab och Karlstad universitet/samot. Projektet DORIS (designoptimerad resa i sjukvården) har med hjälp av ett designföretag, som genomfört intervjuer med alla inblandade parter i denna resekedja, funnit insikter som projektmedlemmarna gemensamt ska arbeta vidare med. Projektets resultat presenterades, efter att det avslutats, bland annat på Samots partnerdagar under våren 2016 och skapade stort intresse i branschen. Mer information om projektet och designprocesser finns att läsa på Experio Labs hemsida: Övriga projekt Förutom de projekt Värmlandstrafik själva driver har vi under året aktivt utvecklat nya projekt tillsammans med andra aktörer i branschen. Vissa av dessa projekt har fått beslut om medel från finansiärer, andra har fått avslag och några väntar på besked eller är fortfarande under utveckling. Under året har bland annat Samot startat upp två nya projekt där Värmlandstrafik deltar; Innovationskluster för energieffektivisering av svensk kollektivtrafik och Energieffektivare arbetspendling: Betydelse av motivation vid utformning av beteende-påverkansprogram.

141 Värmlandstrafik i siffror 2016 Hänt , gjordes totalt cirka 9,5 miljoner resor med våra olika trafikslag (inklusive övergångar till tätortstrafik i Karlstad). 160 bussar i linjetrafik. 14 tåg i linjetrafik. Cirka 70 bilar och specialfordon i servicetrafik. 139 bussar i separat skoltrafik. Antal anställda på heltid vid utgången av 2016 = ,5 miljoner kronor i omsättning 2016 (koncernen) sökningar per dag totalt i reseplaneraren på nätet och i Värmlandstrafiks mobilapp följare av Värmlandstrafiks Facebook sida. 70 samtal om dagen till trafikupplysningen. Viktig medarbetarundersökning med högt deltagande En gång om året görs en medarbetarundersökning bland medarbetarna i syftet att utvärdera arbetssituationen. Resultatet ligger till grund för diskussioner om hur Värmlandstrafik kan utvecklas som arbetsgivare. Stapeldiagrammet visar att deltagande hållt sig väldigt högt de senaste tre åren deltog 97 procent av personalen - 74 av 76 tillfrågade. Undersökningen innehåller frågor om allt från ledarskap, samarbete och upplevelsen av företagets kundfokus. Motivation, likabehandling och kompetens, som visas i staplarna, är goda exempel på områden som medarbetarna satt höga betyg på senaste åren. 100% Deltagande Motivation Likabehandling Kompetens Sveriges nöjdaste kollektivtrafikresenärer finns i Värmland för andra året i rad Värmlandstrafik och Karlstadsbuss deltar i den branschgemensamma intervjuundersökningen Kollektivtrafikbarometern, som mäts av branschorganisationen Svensk kollektivtrafik. Hela 88 procent av resenärerna i Värmland är nöjda eller mycket nöjda med kollektivtrafiken i länet siffror som placerade länet i topp 2016 precis som För Värmlandstrafiks del görs telefonintervjuer per år bland slumpvis utvalda värmlänningar år. Värmlandstrafik deltar även i Anbaro, en intervjuundersökning (som mäts av branschorganisationen Svensk kollektivtrafik) med syfte att mäta kvaliteten på landets sjuk- och färdtjänstresor. I Värmland var 89 procent nöjda med sjuk- och färdtjänstresan under Riksgenomsnittet för sjuk- och färdtjänstresor för helåret är 90 procent. Värmlandstrafiks egen målsättning är 94 procent för både sjuk- och färdtjänstresor. 17

142 Hänt 2016 Så reste vi i Värmland 9,5 MILJONER RESOR Totalt resande 2016, innefattande linjetrafik tåg, linjetrafik buss, servicetrafik och separat skoltrafik, uppgick till 7,9 miljoner resor. Därutöver bidrog Värmlandstrafik med cirka 1,6 miljoner resor till tätortstrafiken i Karlstad. Det totala resandet, inklusive övergångar till tätortstrafik i Karlstad, har ökat med 5,7 procent mot föregående år. LINJETRAFIK TÅG Resandet med tåg 2016 har ökat mot föregående år med 3,3 procent. Ökningen har skett på Värmlandsbanan. Totalt gjordes 1,5 miljoner tågresor under SEPARAT SKOLTRAFIK Värmlandstrafik hade 139 bussar i separat skoltrafik Antalet resor ökade kraftigt mot föregående år. Totalt gjordes 2 miljoner resor i den separata skoltrafiken 2016 (1,5 miljoner 2015). Antalet asyelever och ökad elevrörlighet och centralisering av skolor är tre anledningar till ökningen. SAMORDNINGSEFFEKT Värmlandstrafiks samordning av länsfärdtjänst (färdtjänst och riksfärdtjänst) och sjukresor 2016 gav en besparing på över 22 miljoner kronor (18 miljoner kronor) åt samhället. LINJETRAFIK BUSS 2016 hade Värmlandstrafik 160 bussar i linjetrafik. Bussresandet ökade totalt sett med cirka resor jämfört med Till exempel ökade resandet med tätortstrafiken i Kristinehamn med 12 procent och resandet med Hammarötrafiken med 6 procent. Totalt, inklusive övergång till Karlstad tätortstrafik, gjordes 5,7 miljoner resor med linjetrafik buss SERVICETRAFIKEN Inom servicetrafiken har totalt resor genomförts under 2016). Antalet färdtjänstresor är ungefär samma som 2015 medan antalet sjukresor har ökat. Det ökade mottagandet av asylsökande i Värmlands kommuner har bidragit till denna ökning. MILJÖEFFEKTER MED VÄRDE Miljöeffekten av att resenärerna åker kollektivt i stället för att ta bil gör att samhället i Värmland sparar 34,5 miljoner kronor (32 miljoner kronor). Utöver det sparar kollektivtrafiken samhället många miljoner kronor genom att skapa ökad tillgängligheten som gör att arbetslösa får möjlighet att pendla, och genom att vara ett åtta gånger trafiksäkrare alternativ än bilen. Biljettförsäljning & försäljningskanaler Biljettförsäljning 2016 ökade jämfört med föregående år, främst beroende av den höjning av biljettpriser som genomfördes i december 2015 på cirka 3,0 procent. Diagrammet längst till höger visar på den totala biljettförsäljningen av enkelbiljetter och periodkort under 2016, exklusive ombordförsäljning på tågen och Resplusbiljetter. Vi sålde enkelbiljetter för 45,5 miljoner kronor (44,4) och periodladdningar för 66,5 miljoner kronor (64). De två största försäljningskanalerna 2016 är, precis som föregående år, försäljning ombord på buss och försäljning via ombud vilket diagrammet till höger visar. Den kanal som ökar mest är mobilförsäljning, biljettköp via Värmlandstrafiks app, som ökade med hela 61 procent jämfört med Ombordförsäljning (37,8 Mkr) 2. Via mobilappapp (2,3 Mkr) 3. Ombud (56,7 Mkr) 4. Utomhusautomat (13,0 MKr) 5. Webbshop (2,1 Mkr) Tkr Enkelbiljett Periodkort 18

143 Trafik Den totala produktionen av buss- och tågkilometer uppgick 2016 till 16,5 (17,0) miljoner tidtabellskilometer. I siffran ingår 0,5 (0,5) miljoner tidtabellskilometer tätortstrafik. Tätortstrafiken i Karlstad uppgår till 4,1 (4,1) miljoner kilometer och ingår inte i ovanstående redovisning. Resande Totalt resande 2016 innefattande linjetrafik tåg, linjetrafik buss, servicetrafik och separat skoltrafik uppgick till 7,9 miljoner resor vilket är en ökning med 5,6 procent mot föregående år. Därutöver bidrog Värmlandstrafik med cirka 1,6 miljoner resor till tätortstrafiken i Karlstad. Den totala ökningen av resandet inklusive övergångar till tätortstrafik i Karlstad jämfört med föregående år är 5,7 procent. Resandet med linjetrafik buss uppgick till 4,2 miljoner resor vilket är i nivå med föregående år. De flesta resor har skett inom trafiken för östra Värmland, resor med riktning Karlstad-Karlskoga. Tappet för busstrafiken på Hammarö i och med nedläggningen av Hammarö gymnasium 2014 har återhämtats och Hammarötrafiken är bland de system som ökar mest i antal resor. Likaså ser vi en kraftig ökning av resandet inom Kristinehamns tätortstrafik där linje 62 (Resecentrum-Strand) står för den högsta ökningen. Inom linjetrafik tåg har resandet ökat med 3,3 procent och cirka 1,5 miljoner resor genomfördes totalt För Fryksdalsbanan har resandet minskat något medan resandet på Vänerbanan är oförändrat. Resandet på Värmlandsbanan har ökat kraftigt, 7,4 procent ökning mot föregående år. Värmlandsbanan är hårdast trafikerad och står för 47 procent av alla resor inom tågtrafiken. Resor till och från Karlstad - Göteborg har ökat med tio procent. Under 2016 gjordes cirka resor inom servicetrafiken, vilket är en högre nivå jämfört med tidigare år. Anledningen till detta är att färdsätten blivit fler. I det nya trafikavtalet, som startade 1 juli 2016, utökades resan till att omfatta fler färdsätt. En resa består nu i högre grad än tidigare av ett flertal delresor. Det ökade mottagandet av asylsökande i Värmlands kommuner har även bidragit till ökningen av servicetrafikresor. Sjuk- och färdtjänstresor står för 85 procent av alla resor inom servicetrafiken. Den reserelation som ökat mest är resor till/från Centralsjukhuset i Karlstad. Även längden på resorna har ökat. Antalet unika resenärer har ökat med cirka åtta procent. Totala antalet resor 2016 med separat skoltrafik uppgår till cirka 1,9 miljoner resor. Detta är en kraftig ökning jämfört mot 2015, en ökning med cirka resor. Störst ökning har skett i Sunne, Torsby och Hagfors, vilket beror på att antalet asyelever blivit många fler. Ökad elevrörlighet och centralisering av skolor har också bidragit till ökningen av resor. Generell påverkan för flertalet kommuner är även att vissa av Värmlandstrafiks ordinarie linjer 19

144 20 med buss gjorts om till separat skolskjuts. Enligt årsrapporten från branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik ligger marknadsandelen, andelen resor med kollektivtrafik jämfört mot resor med bil i Värmlands län, på 13 procent. Detta är en ökning från föregående år med två procent. Kollektivtrafikens marknadsandel har sedan 2011 visat en uppåtgående trend men 2015 sker en viss nedgång. Totalt under åren 2011 till 2016 har det fortfarande skett en signifikant ökning av marknadsandelen. Ekonomi Intäktsfinansieringsgraden har under 2016 varit cirka 39 (40) procent för buss- och tågtrafiken, målet är lägst 50 procent på sikt. Ägarbidraget för 2016 var 411 (384) miljoner kronor. Utslaget på länsinvånare medför detta ett genomsnittligt bidrag till Värmlandstrafiks verksamhet med (1 393) kronor per invånare. Inklusive tätortstrafiken i Karlstad uppgår bidraget till (1 780) kronor per länsinvånare. Resultatet för 2016 är 13,8 (8,6) miljoner kronor. Företagets mål är en procent av totala omsättningen, vilket 2016 innebär 8,9 miljoner kronor. Omsättningstillgångar, exklusive poster av engångskaraktär uppgår vid årsskiftet till 64 miljoner kronor och kortfristiga skulder, exklusive poster av engångskaraktär, till 109 miljoner kronor. Likviditetsmålet är formulerat som lägst 1,0 x kortfristiga skulder och är för året 0,6 (0,6). Soliditeten, exklusive poster av engångskaraktär, uppgår till 45 (40) procent. Målet är 50 procent. Moderbolag Resultatet för 2016 är 13,8 miljoner kronor vilket är åtta miljoner kronor bättre än budget. Den huvudsakliga anledningen till det bättre resultatet är att kostnader för linjetrafik buss varit lägre än budgeterat, indexutvecklingen har liksom 2015 varit lägre än beräknat och behovet av förstärkningstrafik betydligt mindre än förväntat. Moderbolaget har lämnat ovillkorat aktieägartillskott till Bussfastigheter i Kristinehamn AB med fem miljoner kronor. Samtidigt gjordes bedömningen att bolaget behövde skriva ner värdet på de finansiella anläggningstillgångarna i Bussfastigheter. Nedskrivningen har påverkat resultatet med -5 miljoner kronor. Koncernen Resultatet i koncernen är 11,1 miljoner kronor för Resultatet i koncernen påverkas av Gångjärnet i Karlstad AB:s resultat 913 tkr, Bussfastigheter i Kristinehamn AB:s resultat -5,2 miljoner, koncernelimineringar, finansiell leasing samt uppskjuten skatt som tillsammans uppgår till 1,5 miljoner, enligt K3:s regelverk. Det finns två huvudsakliga former av leasing; operationell och finansiell. Skillnaden handlar mest om vem som redovisningsmässigt äger tillgången och vem som står för den ekonomiska risken för tillgången. I operationell leasing är det leasinggivaren som står som ägare och har tillgången i balansräkningen. Det är leasinggivaren som står för den ekonomiska risken. I finansiell leasing redovisas tillgången i leasingtagarens

145 Verksamhet och organisation Värmlandstrafiks utbud av buss- och tågtrafik På kartan syns våra stomlinjer (tåg och buss), matarlinjer och anropsstyrda linjer. Här är även våra bytespunkter utmarkerade. 21

146 Flerårsjämförelse Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag. Uppgifterna i flerårsöversikten har räknats om till K3-regelverket med hänvisning till K3 punkt 35.3 och Beloppen är redovisade i tusentals kronor. Koncern Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Balansomslutning, tkr Antal anställda, st Soliditet, % 7,3 6,0 5,4 Avkastning på 2,8 2,1 1,6 totalt kapital, % Avkastning på eget kapital, % 18,2 10,2 neg Moderbolag Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Balansomslutning, tkr Antal anställda, st Soliditet, % 45,3 40,0 39,3 41,0 32,0 Avkastning på totalt kapital, % 4,4 2,2 1,0 0,9 2,0 Avkastning på eget kapital, % 14,3 10,3 4,3 3,7 6,3 Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1. Den stora skillnaden mellan koncern och moderbolag beror på att koncernen redovisar tåg och bilar som finansiell leasing medan moderbolaget redovisar dessa poster som operationell leasing. balansräkning men ägs av leasinggivaren. Det är leasingtagaren som står för den ekonomiska risken. Finansiell leasing är en alternativ finansieringsform för köp av en tillgång. Leasing av bilar och tåg har i koncernen bedömts som finansiell leasing, men i moderbolaget redovisas de som operationell leasing. Finansiell leasing ska enligt K3 redovisas i balansräkning som en materiell anläggningstillgång tkr ( tkr), respektive finansiell skuld tkr ( tkr), och i resultaträkning redovisas avskrivningar tkr ( tkr) och räntekostnader tkr ( tkr) istället för leasingavgifter. I resultaträkning återstår kostnader för underhåll av tågen. När tillgång och skuld avseende finansiell leasing tas upp i balansräkningen uppkommer uppskjuten skatt på 988 tkr (1 127 tkr). Med anledning av de redovisningsregler som gäller i koncernförhållandet (K3), i form av att bokfört värde för av Värmlandstrafik förhyrda tågsätt tas upp i koncernbalansräkningen, finns det anledning att påpeka att soliditeten i koncernen bör bedömas med utgångspunkt i att Landstinget i Värmland har ett borgensåtagande motsvarande kostnaden för finansiering av de tågsätt som hyrs av Värmlandstrafik AB, från AB Transitio. AB Transitio ägs till lika delar av landsting och regioner i Sverige. Med hänsyn till detta samt ett outnyttjat borgensåtagande om 40 Mkr från Landstinget i Värmland, gentemot Värmlandstrafik AB, och obelånade dotterbolag, får soliditeten anses vara tillfredsställande. Vagnbolaget AB Transitio Region Värmland är delägare i AB Transitio. Syftet med delägande i Transitio är att svara för den regionala tågtrafikens behov av fordon genom gemensam finansiering och reservdelsförsörjning. Genom hyresavtal med Transitio har Värmlandstrafik ett åtagande som 31 december 2016 motsvarar eget ägande på 670 Mkr. Detta åtagande är säkrat genom borgensåtagande från Landstinget i Värmland med samma belopp. Ägande Sedan 1 januari 2012 ägs Värmlandstrafik av Region Värmland. Region Värmland är ett samverkansorgan för kommunerna och landstinget inom Värmlands län. Kommun Aktiekapital (kr) Andel (%) Region Värmland ,0 Summa ,0 Ägarbidrag Enligt det tidigare konsortialavtalet mellan Värmlandstrafik AB och de tidigare aktieägarna (kommuner och landsting) ska underskottet täckas av landstinget till 50 procent 22

147 Verksamhet och organisation och resterande del fördelas mellan kommunerna i förhållande till antal tidtabellskilometer (50 procent) tidtabellstimmar (25 procent) och befolkning (25 procent). Enligt nytt samverkansavtal mellan kommunerna och landstinget bibehålls finansieringsmodellen tills vidare. Avstämd fördelning redovisas för 2015 och tidigare, för 2016 redovisas den preliminära fördelningen. Tidigare har den preliminära fördelningen angivits för alla år. Se hur ägarbidraget fördelades på kommuner och landsting på sidan 12. Finansiering Värmlandstrafik har inga lån. Landstinget har ett borgensåtagande för bolagets räkning för lån i bank som uppgår till 40 (40) miljoner kronor. 31 december 2016 utnyttjade bolaget ingen del av borgensutrymmet. Landstinget har därutöver lämnat borgen till AB Transitio för anskaffning av tågsätt för Värmlandstrafiks räkning. Landstingets borgensåtagande mot Transitio uppgick 31 december 2016 till cirka 670 miljoner kronor. Finansiella risker Bolaget är exponerat för ränterisker, risker för kreditförluster, indexrisker, osäkerhet kring nybyggnation, osäkerhet kring värdeutveckling på fastighet samt risker för anläggningsskador. Dessa risker hanteras genom systematisk kreditbedömning samt fullvärdesförsäkring av anläggningarna. Bolaget är vaksamt över förändringar i omvärlden som kan påverka bolagets kostnadsbild i form av leasingavtal, trafikavtal med mera. Bolaget har simulerat hur eventuella förändringar påverkar kostnadsbilden. Transparenslagen Redovisning enligt lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera. Verksamheten finansieras av biljettförsäljning och av kommunerna och landstinget i Värmlands län. under året. Redovisningen är upprättad utifrån fakturerade belopp under kalenderåret Ekonomiska förbindelser 2016 Ägarbidrag Trafikersättning Bidrag, projekt Summa Separat redovisning All verksamhet anses vara konkurrensskyddad verksamhet och därmed upprättas ingen separat redovisning, i enlighet med 4 i lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Förslag till vinstdisposition Koncernen Koncernens fria kapital uppgår till tkr varav årets vinst är tkr. Moderbolaget Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (kronor): Överkursfond Balanserade vinstmedel Årets vinst Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs Resultat och ställning Resultatet av bolagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter. Öppen redovisning Nedan beskrivs de ekonomiska förbindelserna med stat, kommun och landsting som företaget har haft Förändring av eget kapital (tkr) Aktiekapital Överkursfond Övrigt fritt eget kapital Summa eget kapital Moderbolag Eget kapital Årets resultat Eget kapital Koncern Eget kapital Årets resultat Eget kapital Aktiekapital aktier med kvotvärde kr per aktie. 23

148 Kollektivtrafiken sparar samhället 117 miljoner kronor 24 Kollektivtrafiken sparar samhället stora kostnader som aldrig syns i en konventionell företagsekonomisk beräkning. Samhällsnyttan, inklusive besparingarna i miljökostnader, är stor men inte alltid lättberäknad. Vi har valt tre relativt enkelt kvantifierbara områden för en samhällsekonomisk beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta i Värmland år 2016: miljöeffekter, tillgänglighet och trafiksäkerhet. Miljöeffekten av att resenärerna åker kollektivt i stället för att ta bil gör att samhället i Värmland sparar kronor. Tillgängligheten som gör att arbetslösa får möjlighet att pendla och därmed inte längre är arbetslösa gör att samhället sparar kronor. Trafiksäkerheten är åtta gånger så stor om man åker kollektivt jämfört med andra trafiksätt. Det gör att samhället sparar kronor. Total besparing på 117 miljoner Tillsammans ger detta en besparing på 117 miljoner kronor för samhället. Till detta kommer dessutom vinster för mindre ohälsa. Människor som åker kollektivt rör sig fyra gånger längre till fots än de som klassas som bilister. En annan vinst för samhället är att kollektivtrafiken kräver mindre yta. Kollektivtrafikens utsläpp av koldioxid år 2016 var ton, jämfört med ton om resorna skulle genomförts med bil. Samma siffror för kväveoxiden var 149 respektive 182 ton. Så här har vi räknat Miljökostnaden är beräknad på hur många kilo koldioxid och kilo kväveoxid kollektivtrafiken släppte ut jämfört med om resorna skulle ha gjorts med bil. Miljökostnaden beräknas vara 1.5 kr/kg CO2 och 75 kr/kg NOx (SIKA ASEK4 2008:3). Tillgänglighetens kostnad är beräknad utifrån antalet sålda periodkort i Värmland och Svensk Kollektivtrafiks beräkning på hur många som kan jobba på grund av att kollektivtrafiken finns och förädlingsvärde per sysselsatt. I antalet sålda periodkort ingår även sådana som är sålda till studerande, dock ej grundskoleelever. Trafiksäkerheten är beräknad utifrån vad kostnaden är för lätt skada, för svår personskada och för dödsfall, genom Trafikanalys beräkningsunderlag och Svensk Kollektivtrafiks senaste uträkning på hur säkert det är att åka kollektivt jämfört med annat trafiksätt. Fordonsuppgifterna är en uppskattning utifrån 2015 års siffror. För antalet skadade och dödade i trafiken har vi också använt 2015 års siffror eftersom vi inte har tillgång till fjolårets siffror när detta skrivs.

149 Hur mycket skulle miljön tjäna på att Värmlands bilister åkte kollektivt i stället? Här nedan jämför vi utsläppen i koldioxid och kväveoxid om personkilometrarna gjorts med bil i stället för kollektivt. Siffrorna avser Jämförelse koldioxidutsläpp, ton CO2: Koldioxidutsläpp kollektivtrafik Utsläpp om resorna gjorts med bil 0 Kollektivtrafikens utsläpp av koldioxid ( ton) jämfört med mängden utsläpp om resorna genomförts med bil ( ton). Jämförelse kväveoxidutsläpp, ton NOx: Kväveoxidutsläpp kollektivtrafik Utsläpp om resorna gjorts med bil 50 0 Kollektivtrafikens utsläpp av kväveoxid (149 ton) jämfört med mängden utsläpp om resorna genomförts med bil (182 ton). 25

150 Koncernresultaträkning Not Rörelsens intäkter m m Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Summa intäkter m m Rörelsens kostnader Trafikkostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 7, 8, 9, Övriga rörelsekostnader Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Årets vinst

151 Koncernbalansräkning Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Inventarier och fordon 9, Pågående projekt Finansiella anläggningstillgångar Övriga långfristiga fordringar Övriga aktier och andelar Uppskjutna skattefordringar Summa anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

152 Eget kapital och skulder Not Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (9 600 aktier med kvotvärde kr) Fritt eget kapital Överkursfond Balanserad vinst eller förlust Årets vinst Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder

153 Kassaflödesanalys för koncernen Rörelsen Tillförda medel Rörelseresultat före finansiella poster Övriga ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar Erhållen ränta Erlagd ränta Ökning (-) resp minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+) resp minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Förvärv och försäljningar av anläggningstillgångar Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Förändring finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Ökning (-) resp minskning (+) av kortfristiga finansiella skulder Amortering av lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Summa disponibla likvida medel

154 Moderbolagets resultaträkning Not Rörelsens intäkter m m Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Summa intäkter m m Rörelsens kostnader Trafikkostnader 4, Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 8, Övriga rörelsekostnader Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från övriga värdepapper och fodringar som är 58 - anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Årets vinst Moderbolagets balansräkning Not Tillgångar 2 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier och fordon Pågående projekt Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterföretag Övriga långfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga aktier och andelar Summa anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

155 Eget kapital och skulder - moderbolaget Eget kapital och skulder 2 Not Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (9 600 aktier med kvotvärde kr) Fritt eget kapital Överkursfond Balanserad vinst eller förlust Årets vinst Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner Summa avsättningar Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Kassaflödesanalys för moderbolaget Rörelsen Not Tillförda medel Rörelseresultat före finansiella poster Övriga ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar Erhållen ränta Erlagd ränta Ökning (-) resp minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+) resp minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Förvärv och försäljningar av anläggningstillgångar Förvärv av andelar i dotterbolag Förändring finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Summa disponibla likvida medel

156 Svepet 2016 Klart med ny vd. I oktober stod det klart att Jessika Lundgren blir Värmlandstrafiks nya vd. Hon kommer närmast från uppdraget som vd i kommunala bolagen Forshagabostäder AB, Forshaga Energi AB och Forshaga Fibernät AB. I Jessika får Värmlandstrafik en tydlig och ambitiös ledare med bred erfarenhet från styrelsearbete och olika branscher, sa Värmlandstrafiks ordförande Mikael Dahlqvist vid presskonferensen som hölls i samband med att Jessika Lundgren presenterades. Värmlandstrafiks nya vd brinner för samhällsbyggnad och kombinationen av hårda och mjuka värden med ett stort inslag av människor och teknik. Det känns hedrande, roligt och utmanande att styrelsen valt mig till att leda den fortsatta utvecklingen av Värmlandstrafik, ett bolag med starkt varumärke, Sveriges mest nöjda resenärer och som verkar för Värmlands utveckling, sa Jessika Lundgren. Hon har tidigare varit ansvarig för säljorganisationen i Region mitt hos Byggbeslag AB, BB-gruppen, där hon även ingick i företagets ledningsgrupp. Smartaste cykeln lanserade vi en lösning för våra kunder som vill kombinera cykel och kollektivtrafik. Alla som har ett registrerat Värmlandskort med en aktiv periodladdning (gäller inte för skolladdning) har nu möjlighet att hyra en hopfällbar cykel som du kan ta med ombord på våra bussar och tåg. För 200 kronor i månaden får du fri tillgång till en lånecykel. Kanalen. Allt fler köper gör sina biljettköp i vår app ökade försäljningen i appen med 61 procent jämfört med föregående år. Värmlandstrafiks app har haft en kraftfull utveckling sedan starten Under 2016 gjordes 6 miljoner sökningar av aktiva användare. December månad blev en ny rekordmånad för mobilappen med över sökningar. Försäljning av biljetter i appen under 2016 uppgick till 2,2 miljoner kronor. Dagligen görs nu över sökningar eller köp i appen. TELIA 4G 13 : % TELIA 4G 13 : % Reseplanerare Reseplanerare Från Min position Från Min position Till Hej, vart vill du resa? Till Hej, vart vill du resa? När Avgång nu När Avgång nu 3 av 4 färdmedel valda 3 av 4 färdmedel valda SÖK RESA SÖK RESA Mina resor Mina resor Från Min position Från Min position Till Munkfors Busstationen Till Munkfors Busstationen Från Karlstad Centralstationen (Karlstad) Från Karlstad Centralstationen (Karlstad) Till Kristinehamn Resecentrum Till Kristinehamn Resecentrum Från Busstationen Karlstad Från Busstationen Karlstad Till Munkfors Busstationen Till Munkfors Busstationen Spadtag för ny depå. Första spadtaget för den nya bussdepån i Kristinehamn togs i februari Depån, som invigdes ett år senare, ägs av Värmlandstrafik med Nobina som hyresgäster. - Anläggningen kommer att medföra en toppmodern och miljövänlig arbetsmiljö för förare och verkstadspersonal, sa Stefan Arnell (mitten på bilden), i samband med spadtaget. Bland de mest gillade. Den här solskensbilden på tvåårige Oscar Carlaby blev en av 2016 års populäraste inlägg på vår Facebooksida. Förväntansfull inför första bussresan skrev Oscars pappa på Instagram där bilden först publicerades. En underbar bild som nådde över personer. Spadtag för nytt resecentrum. Det första spadtaget för nytt resecentrum i Kil togs i maj av Mikael Dahlqvist (S) ordförande Värmlandstrafik, Georg Forsberg (C) vice ordförande kommunstyrelsen i Kil, Jan Westerberg teknisk chef i Kil och Peter Hjalmarsson projektchef på NCC. Första etappen av bygget var klart i början av Foto: Kils kommun 32

157 Svepet 2016 Filmpremiären. Hösten 2017 lanserade Värmlandstrafik instruktionsfilmer för att möta behovet av information till nyanlända personer. Filmerna finns i språken arabiska, farsi, tigrinja, somaliska, engelska och svenska. De tre filmerna; Så reser du med bussen, Så reser du med tåget och Så köper du biljett, finns på Värmlandstrafiks Youtube-kanal. Syftet med filmerna är att öka kunskapen om hur man reser med oss, säger Värmlandstrafiks marknadschef David Widlund. Filmerna är ett nytt steg i Värmlandstrafiks arbete att ta fram flerspråkigt material. Tidigare har vi tagit fram tryckt material, att vi nu valt att jobba med formatet film (animerad film med speakerröster) är ett sätt för oss att möta olika kulturers, och individers, sätt att ta in information. Dessutom är formatet lätt att sprida digitalt. Ulf Henriksson, enhetschef på Migrationsverket i Värmland: Information är jätteviktigt. De här filmerna kommer att hjälpa de asylsökande inför sina resor, det i sin tur kommer att bidra till att även förarnas arbetsmiljö förbättras. Förändringen. Under 2016 påbörjades arbetet med att ge hållplatserna längs väg 240 mellan Molkom Hagfors ett ansiktslyft. Totalt kommer ett tjugotal nya moderna hållplatser att skapas på sträckan Hagfors-Molkom för stomlinje 300 i ett pågående samarbete mellan Trafikverket och Värmlandstrafik. Örtenäs (bilden) är en av hållplatserna som byggdes om för att bli säkrare och trevligare för våra resenärer. Projektet fortsätter under Kundkampanjen. I slutet av året testade vi för första gången en CRM-kampanj (Customer relationship management). Syftet var att bearbeta befintliga kunder till att köpa/resa mer och pilottestet gick av stapeln bland kunder på Hammarö. Kampanjen fungerade så att registrerade kunder fick en värdecheck i brevlådan. Nästa gång de laddade sitt Värmlandskort med minst 200 kronor fick de 50 kronor i rabatt. Kunderna är utvalda utifrån deras köpbeteende och vilket sortiment kunden senast reste på. Med kampanjen vill vi uppmärksamma trogna kunder som reser mycket med oss. De som reser mer sällan vill vi uppmuntra till att resa mer och på så sätt öka försäljningen, berättar marknadschef David Widlund. CRM-kampanjen landade i utskick till kunder, 18 procent (746) personer löste in sin check. Lilla trafikskolan-turnén. Lagom till höstens skolstart presenterades Värmlandstrafiks nya maskot Åke Bus, en glad buss som är ansiktet utåt för Värmlandstrafiks skolbussatsning Lilla Trafikskolan. Premiären skedde i Sunne kommun på Ekebyskolan och Klättenskolan och därefter besöktes ett 40-tal skolor i elva värmländska kommuner. Syftet med Lilla Trafikskolan med Åke Bus, är att öka barn och föräldrars säkerhetsmedvetenhet och kunskap om vad man ska tänka på när man åker skolbuss. Att ge barnen en trygg och säker resa så att föräldrarna känner sig trygga med sina barns skolväg är av högsta prioritet för oss, sa Markus Bergman, skolbussansvarig på Värmlandstrafik i samband med premiären. 33

158 Noter Not 1 redovisnings- och värderingsprinciper Från och med räkenskapsåret 2014 upprättas års- och koncernredovisningarna med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Koncernredovisning Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Den omfattar de företag som i vilka moderbolaget direkt eller indirekt eller genom dotterföretag innehåller mer än 50 procent av röstetalet, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande enligt ÅRL 1:4. Intäkter Intäktsredovisningen sker i enlighet med BFNAR 2012:1 intäkter. Bolaget redovisar sina biljettintäkter i samband med att resenären utnyttjar en resa. Periodisering av intäkter sker utifrån nyttjandet, förutbetalda biljetter och periodladdningar som ej nyttjats. Det innebär att outnyttjade biljetter redovisas som förutbetald intäkt och intäktsförs i samband med utnyttjandet. Biljettskulden genereras av biljettsystemet och via statistik. Vid beräkning av biljettskulden har det antagits att samtliga värdekort från det förra systemet utnyttjats eller växlats till kort anpassade för det nya biljettsystemet. Avdrag görs för lämnade rabatter. Tågtrafiken är upphandlad via tjänstekoncession. Bolaget redovisar samtliga intäkter enligt samma principer som för den övriga trafiken. Intäkterna periodiseras och redovisas i den period intäkterna avser. Lånekostnader Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverkningsperioden. Övriga lånekostnader redovisas som kostnader i den period till vilken de hänför sig. Fordringar Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Inkomstskatter Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Värmlandstrafik AB har ett betydande underskottsavdrag sedan tidigare år. Detta underskottavdrag har inte aktiverats eftersom det inte är troligt att bolaget framledes kommer att lämna väsentliga skattepliktiga överskott där underskottsavdraget kommer att utnyttjas. Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvittning. Aktuell skatt, liksom förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten är hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatteeffekten i eget kapital. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas inte den uppskjutna skatteskulden som är hänförlig till obeskattade reserver Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffingsvärdet minskat med avskrivningar /nedskrivning. Vid bedömning av tilllgångarnas värde tas hänsyn till marknadsmässiga värde. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge företaget framtida ekonomiska fördelar, till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten. Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en anläggningstillgång redovisas som övrig rörelseintäkt respektive övrig rörelsekostnad. 34

159 Noter Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar. Låneutgifter avseende lånat kapital som kan hänföras till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar betydande tid att färdigställa innan den kan användas eller säljas, räknas in i tillgångens anskaffningsvärde. Följande avskrivningstider tillämpas normalt för nya inventarier: Kontorsbyggnad Stommar Stomkompletteringar/innerväggar Värme/sanitet El Inre ytskikt/hyregästanpassningar Ventilation Fasad Yttertak Styr- och övervakning Övrigt 80 år 20 år 20 år 40 år 10 år 20 år 40 år 30 år 15 år 30 år Verkstad/garagelokal Stommar Stomkompletteringar/innerväggar Värme/sanitet El Inre ytskikt/hyregästanpassningar Ventilation Fasad Yttertak Styr- och övervakning Övrigt 80 år 20 år 10 år 40 år 20 år 20 år 50 år 30 år 15 år 40 år Markanläggning Körplan 30 år Inventarier och fordon Biljettsystem Biljettmaskiner Handburna biljettmaskiner Inventarier, verktyg och installationer Hållplatsutrustning Fordon Tåg Tågkomponenter Annans fastighet 15 år år 3 år 3-5 år 5 år 5-10 år år 3-5 år 5-10 år 35

160 Noter Nedskrivningar När det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar minskat i värde görs en bedömning av dess redovisade värde. I de fall det redovisade värdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet omedelbart ner till detta återvinnings-värde. Nedskrivningarna ingår i resultaträkningens post av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar. En tidigare nedskrivning av en tillgång återförs när det har skett en förändring i de antaganden som vid nedskrivningstillfället låg till grund för att fastställa tillgångens återvinningsvärde. Det återförda beloppet ökar tillgångens redovisade värde, dock högst till det värde tillgången skulle ha haft (efter avdrag för normala avskrivningar) om ingen nedskrivning gjorts. Statliga stöd Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att bolaget kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor. Samtliga stöd som hänför sig till förväntade kostnader redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet är avsett att kompensera. Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar reducerar till-gångens redovisade värde. Leasingavtal Det finns två kategorier av leasingavtal, finansiell och operationell leasing. Som finansiell leasing räknas leasingavtal där uthyraren har överfört huvuddelen av riskerna och förmånerna till den som hyr. Alla övriga leasingavtal klassas som operationell leasing. Enligt ett finansiellt leasingavtal redovisar leasingtagaren den hyrda tillgången värderad till det lägre av verkligt värde och nuvärdet av framtida leasingbetalningar. På samma gång redovisas en skuld som motsvarar framtida hyreskostnader. Tillgången skrivs ned i enlighet med den redovisningsprincip som gäller för respektive tillgångstyp. Hyresbetalningarna redovisas mot leasingskulden. Operationell leasing redovisas inte i balansräkningen. Kostnader i enlighet med ett operationellt leasingavtal redovisas linjärt i årets resultat under hyresavtalets löptid. Samtliga leasingavtal i moderbolaget oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal). I koncernen redovisas leasingavtal antingen som finansiella eller operationella. Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar som är avsedda för långsiktigt innehav redovisas till anskaffningsvärde. Har en finansiell anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet skrivs tillgången ner till detta lägre värde om det kan antas att värdenedgången är bestående. Ersättningar till medarbetare Korftristiga ersättningar i moderbolaget utgörs av lön, sociala avgifter, betald semester och betald sjukfrånvaro. Kortfristiga ersättningar redovisas som en kostnad och en skuld då det finns en legal eller formell förpliktelse att betala ut en ersättning. Pensionskostnader Avsättning för pensionskostnader redovisas enligt beräkning från KPA. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Koncernen upprättar ingen kassa-flödesanalys då inga ingående balanser finns för året. Nyckeltalsdefinitioner Soliditet: Eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt i förhållande till balansomslutningen. Soliditeten är justerad för engångseffekter Engångseffe-kter avser förutbetalda ägarbidrag. Avkastning på totalt kapital: Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balans-omslutningen. Avkastning av totalt kapital är justerad för engångseffekter Engångseffekter avser förutbetalda ägarbidrag. Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt. 36

161 Noter Not 2 UPPSkattningar och bedömningar Koncernen och moderbolaget har gjort mindre uppskattningar och bedömningar vilka inte anses föranleda någon betydande effekt för de redovisade värdena för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår. Not 3 intäkternas fördelning Koncernen Moderbolaget I nettoomsättningen ingår intäkter från: Biljettintäkter Grundskolekort och gymnasiekort Skolskjuts Tätortstrafik Färdtjänst och sjukresor Övriga intäkter Ägarbidrag från landsting och kommuner Övriga bidrag Hyror Summa Not 4 trafikkostnader Koncernen Moderbolaget Ersättningar till trafikföretag och ombud Fordonshyror, tåg Färdtjänst/sjukresor Periodkorts giltighet på fjärrtåg och tätortstrafik Summa Moderbolagets kostnad för fordonshyror, tåg avser erlagda leasingavgifter. Not 5 ersättning till revisorerna Koncernen Moderbolaget Revisionsuppdrag Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget Skatterådgivning Andra uppdrag Summa

162 Noter Not 6 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Inga anställda eller personalkostnader finns i dotterbolaget. Personalkostnader nedan är gemensamma för moderbolaget och koncernen Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor och män har uppgått till Kvinnor Män Totalt Löner och ersättningar har uppgått till Styrelse och verkställande direktören Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader har uppgått till styrelse och verkställande direktör övriga anställda Totala pensionskostnader Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Verkställande direktören har 12 månaders uppsägningstid samt 1 årslön i avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida. Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal på Varav män Antal på Varav män balansdagen balansdagen Styrelseledamöter 7 57 % 7 57% Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare 9 78 % 9 78 % Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 3,9 % 4,1 % - långtidssjukfrånvaro 2,0 % 1,7 % - sjukfrånvaro för män 2,7 % 1,5 % - sjukfrånvaro för kvinnor 4,4 % 5,3 % - anställda - 29 år 1,4 % 2,8 % - anställda - 29 år kvinnor 1,8 % 2,9 % - anställda - 29 år män * * - anställda år 3,1 % 3,7 % - anställda år kvinnor 2,5 % 4,4 % - anställda år män 4,9 % 2,2 % - anställda 50 år - 5,6 % 4,8 % - anställda 50 år - kvinnor 8,2 % 7,2 % - anställda 50 år - män 0,3 % 0,9 % * Redovisas ej på grund av undantagsregeln i lagstiftningen som säger att uppgiften inte skall lämnas om antalet anställda i gruppen är högst tio eller om uppgiften kan hänföras till enskild individ. Med grupp avses både kön och ålderskategori. Långtidsjukfrånvaro definieras som sammanhängande sjukfrånvaro som pågått i 60 kalenderdagar eller mer. 38

163 Noter Not 7 Byggnader och mark Koncernen Ingående anskaffningsvärden Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Fastigheten Gångjärnet 1 innehavs med tomträtt. Fastigheten klassas som specialfastighet och taxeringsvärdet är 0 kr. Verkligt värde efter värdering uppgår till tkr. I anskaffningsvärdet ingår mark (Kristinehamn Uttern 1) med tkr. Not 8 immateriella tillgångar Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Ingående nedskrivningar Årets förändringar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående restvärde enligt plan

164 Hänt 2016 Anders Wahlén, chef för servicetrafiken: Vår ambition är att skapa Sveriges bästa servicetrafik Ett nytt trafikavtal startades inom servicetrafiken den 1 juli. Värmlandstrafik slöt ett avtal med Keolis som gäller över minst fem år. Keolis trafikerar i fem av sex områden i Värmlands län. I Grums och Säffle har Karlstads Taxitransporter ett trafikavtal. Vår långsiktiga målsättning är att skapa Sveriges bästa servicetrafik från både kund- och ägarperspektiv, säger Anders Wahlén, chef servicetrafik på Värmlandstrafik. Vid uppstarten av det nya avtalet sattes 86 nya fordon i drift. Samtliga fordon har låggolv och är upphandlade efter en ny nationell branschstandard. Upphandlingen av avtalet har gjorts med en kvalitetsmodell där pris och kvalitet vägts ihop. Kvalitetsmodellen är utarbetad av Värmlandstrafik och Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ), säger Wahlén. Ett intensivt arbete med gemensamt projekt kring trafikstarten föregick det nya avtalet. Trots det kantades det nya trafikavtalet för servicetrafiken av initiala igångsättningsproblem. Vi är övertygade om att kvalitetsarbetet ger resultat under det kommande året, menar Wahlén. Trygghet under hela resan Ett kraftfullt och djupgående kvalitetsarbete tillsammans med Keolis och Karlstad taxi under andra halvåret 2016 bidrog till en kvalitetshöjning och en ökad medvetenhet hos parterna om servicetrafikens förutsättningar. En kundenkät visar att vi får höga betyg när det gäller bemötande av förare och bokningspersonal, säger Wahlén. Något som är mycket viktigt när det gäller servicetrafik där resenärerna ska känna sig säkra och trygga med hela resan. I Värmland är 89 procent nöjda med sjuk-och färdtjänstresan under Riksgenomsnittet för sjuk- och färdtjänstresor för helåret är 90 procent. Värmlandstrafiks egen målsättning är 94 procent för både sjuk- och Första resenären i nya servicetrafiken. Keolis vd, Magnus Åkerhielm (mitten) fanns på plats på premiärdagen den 1 juli. Tillsammans med Anders Wahlén, överräcktes en blomma till Lars Bäckskog som åkte den första premiärturen. färd tjänstresor. En viktig del för att nå målet är att jobba med att skapa en trygg resa. I december 2015 påbörjades trafikövervakning i Munkfors i syfte att ytterligare skapa trygga och säkra resor, ett lyckat koncept. Ökade samordningsvinster Värmlandstrafiks uppdrag är att samordna transporter. Under 2016 ökade vi samordningsgraden på sjukresor för tredje året i rad. Samordningsvinsten skapas genom graden av samplanering av färdtjänst, sjukresor och anropsstyrd trafik: hur många kunder som kan samordnas till en körning och åka i ett fordon. Värmlandstrafik har genom samordning av resor totalt sparat 20,3 Mkr för sjukresor och 1,8 Mkr för färdtjänstresor under Slutleveransen av det nya bokningsprogrammet Triplex, skedde också under året. En stor investering för Värmlandstrafik som ska ytterligare effektivisera och underlätta resebokningarna. 40

165 41

166 Noter Not 9 materiella anläggningstillgångar Koncernen Moderbolaget Inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar -Inköp Försäljning, utrangering Omklassificering från pågående nyanläggning Erhållna bidrag Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar -Försäljningar och utrangeringar Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Fordon Ingående anskaffningsvärden Inköp, aktiveringar Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar -Försäljningar och utrangeringar Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Nedskrivningar Ingående nedskrivningar Försäljningar och utrangeringar Nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Finansiell leasing fordon Ingående anskaffningsvärden Försäljning och utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Försäljning och utrangering Årets förändring Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Utgående restvärde enligt plan, alla kategorier

167 Noter Not 10 pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Under året nedskrivet belopp Utgående nedlagda kostnader Avser nedlagda kostnader för nybyggnation av bussdepå, Kristinehamn Uttern 1. Not 11 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Koncernen Moderbolaget Ränteintäkter Resultat vid avyttring av aktier 58 Summa Not 12 Räntekostnader och liknande resultatposter Koncernen Räntekostnader finansiell leasing Övriga räntekostnader och liknande resultatposter Summa Not 13 skatter Koncernen Aktuell skatt för året Uppskjuten skatt Summa Not 14 Finansiella leasingavtal Koncernen I koncernens materiella anläggningstillgångar ingår leasingobjekt som innehas enligt finansiella leasingavtal enligt följande Inventarier och fordon Anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Framtida minimileaseavgifter har följande förfallotidpunkter: Nominella värden Inom ett år Senare än ett men inom fem år Senare än fem år Nuvärdet av de framtida minimileaseavgifterna redovisas som skuld till kreditinstitut dels som kortfristig skuld, dels som långfristig skuld. I koncernens resultat ingår varabla avgifter avseende finansiella leasingavtal med tkr. 43

168 Noter Not 15 pågående projekt Koncernen Moderbolaget Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Bidragsbelopp under året Omklassificering till inventarier Utgående nedlagda kostnader Not 16 Övriga LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Utgående restvärde en plan Not 17 Övriga AKTIER OCH ANDELAR Kapitalandel Antal andelar Redovisat värde i bolaget Samtrafiken i Sverige AB 2, Org nr: Säte: Stockholm Västtåg AB 0, Org nr: Säte: Skövde BIMS KB 155 Org nr: Säte: Karlstad BIMS AB 15, Org nr: Säte: Karlstad Tågfastigheter i Kristinehamn AB 0,10 1 Org nr: Säte: Kristinehamn Vänertåg AB 25, Org nr: Säte: Skövde Summa Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar - Inköp av andelar Försäljning av andelar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

169 Noter Not 18 UPPSKJUTEN SKATT Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten utgörs av: Koncernen Moderbolaget Uppskjuten skatt på obeskattade reserver Uppskjuten skattefordran på kostnad återförd i beskattningen och avdragsgill kommande år Uppskjuten skatteskuld hänförlig till skattemässigt ej avdragsgilla avskrivningar på övervärde på fastigheter Uppskjuten skatteskuld hänförlig till skattemässigt ej avdragsgilla avskrivningar enligt komponentuppdelning i dotterbolag Not 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderbolaget Upplupna trafikersättningar Upplupna hyresintäkter Övriga interimsfordringar Summa Not 20 likvida medel Koncernen Moderbolaget Kassa och bank Likvida medel Not 21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget Semesterlöner Ersättningar kommuner och landsting Ersättningar trafikföretag Förutbetalda biljettintäkter Övrigt Summa

170 Not 22 Operationella leasingavtal moderbolaget Framtida minimileaseavgifter, som ska erläggas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år Förfaller till betalning senare än fem år Under perioden kostnadsförda leasingavgifter I moderbolagets redovisning inkluderar uppgifterna i denna not även finansiella leasingavtal, vilka redovisas som operationella. Avtalen avser i allt väsentligt hyrda tåg och leasade bilar. Tågen hyrs på år och bilarna leasas vanligtvis på tre år med möjlighet till utköp. I koncernens redovisas leasingavtal avseende fordon som finansiella leasingavtal, och i förekommande fall redovisas resterande som operationella. Not 23 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG Koncernen Org nr Säte Kapitalandel (%) Gångjärnet i Karlstad AB Karlstad 100 Bussfastigheter i Kristinehamn AB Munkfors 100 Under 2015 har 100 % av Bussfastigheter i Kristinehamn AB förvärvats av moderbolaget och inkluderats i koncernredovisningen med belopp avseende tiden efter förvärstidpunkten 25 februari Bussfastigheter i Kristinehamn AB är ett bolag som äger och förvaltar fast egendom som behövs för att bedriva kollektivtrafik enligt kollektivtrafiklagen. Under 2014 förvärvades 100 % av Gångjärnet i Karlstad AB av moderbolaget och inkluderades i koncernredovisningen med belopp avseende tiden efter förvärvstidpunkten 3 mars Gångjärnet i Karlstad AB är ett bolag som äger och förvaltar fast egendom som behövs för att bedriva kollektivtrafik enligt kollektivtrafiklagen. Moderbolaget Kapitalandel % Rösträttsandel % Antal aktier Bokfört värde Gångjärnet i Karlstad AB Bussfastigheter i Kristinehamn AB Summa Ingående anskaffningsvärden Inköp av andelar Kapitaltillskott Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Årets förändringar Nedskrivning Utgående ackumulerade uppskrivningar/ nedskrivningar Utgående redovisat värde

171 Not 24 transaktioner med närstående Lån till dotterbolag, Gångjärnet i Karlstad AB och Bussfastigheter i Kristinehamn AB Ingående balans Utbetalda lån Erhållna amorteringar Utgående balans Ränteintäkten avseende lånen uppgick till 179 tkr. Lånen amorteras kvartalsvis och löper med rörlig ränta som 31/ var 0,25 %. Resultat- och balansräkningen har förelagts årsstämman för fastställelse. Munkfors Mikael Dahlqvist ordförande Hans Eriksson vice ordförande Ann-Kristine Johansson Siw Gidlöf Mathias Lindquist Monika Karlsson Bubholz Henrik Lander Hanne Carlén Verkställande direktör Min revisionsberättelse har lämnats Peter Söderman Auktoriserad revisor 47

172 Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Värmlandstrafik Aktiebolag, org.nr Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Jag har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Värmlandstrafik Aktiebolag för år Enligt min uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av detta. Revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar jag mig en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida 48

173 händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. inhämtar jag tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Jag ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Jag är ensam ansvarig för mina uttalanden. Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Värmlandstrafik Aktiebolag för år 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Jag tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Mitt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed mitt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på min professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att jag fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Jag går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för mitt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Karlstad den 1 mars 2017 Peter Söderman Auktoriserad revisor 49

174 50

175 Granskningsrapport Till Bolagsstämman i Värmlandstrafik Aktiebolag. Org. Nr Granskningsrapport för år Vi, av Region Värmlands fullmäktige utsedda och av Bolagsstämman 2015 och 2016 valda lekmannarevisor, har granskat Värmlandstrafik AB verksamhet för år Uppdrag och ansvar Styrelsen och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och övriga beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar och arbete regleras bl.a. i Aktiebolagslagens 10 kap och Kommunallagens 3 kap. Lekmannarevisorerna skall granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god sed, vid detta slag av granskning, kräver. Lekmannarevisorerna skall följa de anvisningar som meddelas av bolagsstämman, såvida de inte strider mot lag, Bolagsordning eller god sed. Lekmannarevisorerna skall efter varje räkenskapsår lämna en granskningsrapport till bolagsstämman. Granskningsrapporten, grundad på fastställt årsbokslut, skall lämnas till bolagets styrelse senast tre veckor före bolagsstämman. Nedan redogörs för de åtgärder vi vidtagit för att komma fram till våra ställningstaganden i granskningsrapporten. Granskningens omfattning och inriktning Granskningen har utförts utifrån Aktiebolagslagen, Kommunallagen, RV Revisionsreglemente samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Vi har inte erhållit några speciella granskningsanvisningar av Regionfullmäktige, Regionstyrelsen eller Bolagsstämman utöver Bolagsordningen, Trafikförsörjningsprogrammet och Ägardirektivet. Företagsledning, auktoriserade revisorer och lekmannarevisorer har sammanträffat under året för att diskutera bolagets verksamhet och utveckling, styrelsens handlingar och revisorernas planering. Vi har löpande följt bolagets verksamhet genom läsning av styrelseprotokoll, VD-rapporter och nyhetsbrevet, genom kontakter med Regionala Kollektivtrafikmyndigheten, bolagsledningen och bolagets auktoriserade revisorer samt genom att följa bolagets verksamhet i media. Vi har också deltagit i styrelsens planeringsdagar och studiebesök. Vi ägnade förra året bolagets olika grunddokument särskild uppmärksamhet och fann därvid att bolagets interna styr- och grunddokument hålls aktuella men att Bolagsordningen och Ägardirektivet behöver anpassas till koncernbildningen och förändringar i Kommunallagen. Bolaget och huvudmannen har vidtagit åtgärder men det återstår, enligt vår uppfattning, åtgärder att vidtagas. Vi har i år genomfört en grundläggande granskning och en särskild styrelseenkät, som tillställts styrelsen. Region Värmlands revisorer har därutöver genomfört en särskild granskning av ägarstyrningen av bolaget. Rapporten finns att hämta på Revisorernas hemsida. Vi har lämnat en särskild PM till styrelsen. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som erfordrats för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Vår bedömning är därvid: - att verksamheten ryms inom Trafikförsörjningsprogrammet och de i Bolagsordningen och Ägardirektiven givna ramarna men att dessa också bör aktualiseras - att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt - att bolagets interna kontroll varit tillräcklig. Sammanfattning och uttalande Utifrån ovanstående granskningar och prövningar är de sammanfattande intrycken att bolaget är välskött, värderas högt av resenärer och länsinvånare och ligger i framkant när det gäller utveckling inom området. Vi har för verksamhetsår 2016, i förhållande till de i Aktiebolagslagens 10 kap. och Kommunallagens 3 kap. uppställda granskningspunkterna, inte någon anledning att rikta anmärkning mot VD, styrelsen eller bolaget. Vår bedömning är att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställandesätt samt att bolagets interna kontroll varit tillräcklig. Karlstad den 3 mars Jonny Mattsson Lekmannarevisor Inger Larén Lekmannarevisor 51

176 Anropsstyrd trafik som förbokas av kund innebär stora besparingar Värmlandstrafik gör årligen stora besparingar genom att ha anropsstyrd trafik, som kunden behöver förboka, på vissa turer och sträckor i stället för ordinarie linjetrafik med buss. Besparingen 2016 för anropsstyrd linjetrafik och tätortstrafik hamnade på 19,5 miljoner kronor. För trafiken finns en tidtabell, men fordonet går bara om någon ringt och beställt en resa. Praktiskt går det till så att resan bokas senast tre timmar (en timme på tätortslinjer) före avresa vid Värmlandstrafiks beställningscentral. I samband med bokningen kan kunden också få besked om priset på resan. Beloppen i tabelllerna är redovisade i kronor. Antal bokningar Antal utförda Kostnad anropsstyrd trafik (tkr) Kostnad linje buss* (tkr) Besparing** 2016 Tätortstrafik Linjetrafik Totalt Tätortstrafik Linjetrafik Totalt Förändring * Kostnad buss är den summa som det skulle kostat att bedriva ordinarie busstrafik på den sträcka som idag är anropsstyrd och körs med bil eller mindre bussfordon. ** Besparing är den besparing som Värmlandstrafik gör genom att köra anropstyrd trafik istället för ordinarie busstrafik. 52

177 Värmlandstrafiks samordning av bokade transporter allt effektivare Värmlandstrafik gör årligen stora besparingar för samhället genom samordning av bokade transporter. Bokade transporter är alla som ringer och bokar länsfärdtjänst eller sjukresa. Utförda transporter är faktiskt utförda transporter efter samordning. Samordningsvinst är kostnadsskillnaden mellan osamordnade (när personen reser ensam i fordonet) och samordnade transporter. Samordningseffekt är skillnaden mellan bokade och utförda transporter. Tabellen ovan visar att Värmlandstrafiks samordning av länsfärdtjänst (färdtjänst och riksfärdtjänst) och sjukresor 2016 gav en besparing på över 22 miljoner kronor åt samhället. Länsfärdtjänst (Färdtjänst och riksfärdtjänst) Antal bokningar Antal utförda Avtalsbelopp (tkr) Utfall (tkr) Samordningsvinst (tkr) Samordning % Kostnad/ bokning ,0% ,6% 252 Sjukresor Antal bokningar Antal utförda Bruttokostnad (tkr) Nettokostnad (tkr) Samordningsvinst (tkr) Samordning % Kostnad/ bokning ,0% ,2%