Försöksverksamhet med Alternativa insatser för långtidssjukskrivna

Transkript

1 1 (32) Rapport Försöksverksamhet med Alternativa insatser för långtidssjukskrivna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska inom ramen för en försöksverksamhet pröva Alternativa insatser för långtidssjukskrivna S2007/10554/SF (delvis)

2 2 (32) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 5 3. Uppdragets genomförande Upphandling av alternativa aktörer Rutiner för samverkan mellan Arbetsförmedlingen/ Försäkringskassan och alternativa aktörer Urval av deltagare Deltagare vars ersättning från sjukförsäkringen upphör under Antal deltagare i försöksverksamheten Medelsanvändning Processutvärdering Processutvärdering utförd av Malmö Högskola Processen i handläggningen på Försäkringskassan Effektutvärdering Sammanfattande reflektioner av försöksverksamheten 25 Bilaga 1 Aktstudie Försäkringskassan 27

3 3 (32) 1. Sammanfattning Regeringen har gett i uppdrag åt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att inom ramen för en försöksverksamhet pröva Alternativa insatser för långtidssjukskrivna S2007/10554/SF (delvis). Försöket bedrivs i Stockholm, Göteborg, Dalarna och Västerbotten under åren 2008 till Under denna period ska minst personer ta del av insatser hos alternativa aktörer. Syftet med försöksverksamheten är att pröva om man genom att anlita alternativa aktörer, som får ersättning utifrån prestation och resultat, snabbare och effektivare kan ge långtidssjukskrivna stöd för att återfå arbetsförmågan och erhålla ett reguljärt arbete. De första deltagarna kunde påbörja insatser hos alternativa aktörer under september 2008 och de sista påbörjade sina insatser senast den 15 september Två separata upphandlingar av alternativa aktörer har genomförts. Av de upphandlade platserna, finns avtal om cirka platser hos privata aktörer och cirka 270 platser hos företag inom den sociala ekonomin. Aktören får betalt i förhållande till vilka resultat som uppnås (så kallad prestationsbaserad ersättning). Den stora gruppen av deltagare ingår i försöksverksamheten då Försäkringskassan gjort bedömningen att det finns behov av arbetslivsinriktad rehabilitering för att återfå arbetsförmåga. Ungefär 15 procent av deltagarna har kommit in i projektet på eget val efter att ha fått ett erbjudande om att få aktiva rehabiliteringsinsatser inom ramen för samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Alla deltagare har randomiserats (slumpmässigt urval), vilket bestämde om deltagaren fick sin insats hos myndigheternas ordinarie rehabiliteringssamverkan eller om personen fick erbjudande om att välja en alternativ aktör. Totalt har personer deltagit eller deltar fortfarande i rehabiliterande insatser inom ramen för försöksverksamheten. Av dessa har deltagare fått insatser hos alternativ aktör varav 223 personer hos aktör inom den sociala ekonomin deltagare har fått insatser i ordinarie rehabiliteringssamverkan mellan myndigheterna (kontrollgrupp). Baserat på det faktiska utfallet för åren 2008 och 2009 samt uppskattade kostnader för åren 2010 och 2011 är bedömningen att försöksverksamheten ryms inom den budget på totalt 70 miljoner kronor som får användas från tilldelade samverkansmedel. Prognos i dagsläget är att försöksverksamheten totalt kommer att kosta 68 miljoner kronor.

4 4 (32) Inom ramen för försöksverksamheten har två processutvärderingar genomförts. Malmö Högskola har upphandlats för att göra en utvärdering genom en enkät- och intervjustudie. Både aktörer och deltagare har medverkat i studien. För samtliga aktörer (offentlig, privat och social) gäller att det individuella samtalet mellan deltagare och coach/handläggare/kontaktperson ses som det enskilt viktigaste momentet i insatserna. Man har även en likartad syn på den stora betydelse som arbetsprövningen har för rehabiliteringen. De stora skillnaderna är vikten man lägger på förberedande och coachande aktiviteter. Deltagare i privat verksamhet uppger att de deltagit i fler olika sorters aktiviteter än deltagare i offentlig och social verksamhet. Men när deltagare får uppskatta effekterna av de olika aktiviteterna, kan man konstatera att deltagare hos offentlig verksamhet upplever fler positiva effekter. Utvärderingen ger inget stöd för att den prestationsbaserade betalningsmodell som använts i försöksverksamheten skulle påverka resultatfokus eller innehåll i aktiviteterna hos varken privata företag eller företag inom sociala ekonomin. Försäkringskassan har gjort ytterligare en utvärdering, men denna är baserad på en genomgång av nästintill samtliga akter på Försäkringskassan för ärenden som ingår i försöksverksamheten. Denna utvärdering visar bl.a. att 23 procent av de slumpade personerna till försöksverksamheten inte påbörjat någon rehabiliteringsinsats, flertalet på grund av att den försäkrade anses ha blivit försämrad i sin grundsjukdom. Om det har upprättats en rehabiliteringsplan och om det har genomförts ett avstämningsmöte innan insatsen ska starta så ökar det sannlikheten för att insatsen kommer igång. Sannolikheten för att insatsen ska starta ökar med 40 procent om den försäkrade valt en alternativ aktör för sin arbetslivsinriktade rehabilitering istället för slumpats till offentlig aktör. Insatsen påbörjas även snabbare hos en alternativ aktör än i ordinarie rehabiliteringssamverkan mellan myndigheterna. IFAU har fått i uppdrag av regeringen att effektutvärdera försöksverksamheten. Effektutvärderingen ska svara på frågan om rehabilitering kan effektiviseras genom att låta aktörer konkurrera om deltagare och genom att ge aktörer ekonomiska incitament att få deltagare tillbaka till arbete. Utvärderingen från IFAU kommer att presenteras senare, under 2011.

5 5 (32) 2. Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag åt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att inom ramen för en försöksverksamhet pröva Alternativa insatser för långtidssjukskrivna S2007/10554/SF (delvis). Syftet med försöksverksamheten är att pröva om man genom att anlita alternativa aktörer, som får ersättning utifrån prestation och resultat, snabbare och effektivare kan ge långtidssjukskrivna stöd för att återfå arbetsförmågan och erhålla ett reguljärt arbete. Detta jämfört med de ordinarie insatser som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuder inom ramen för rehabiliteringssamverkan. Försöksverksamheten ska särskilt se till de sociala företagens möjligheter att stödja långtidssjukskrivna. Försöksverksamheten riktar sig till personer som varit sjukskrivna i mer än två år, personer med tidsbegränsad sjukersättning samt personer med aktivitetsersättning. Målgruppen omfattar både arbetslösa och anställda som behöver byta anställning på grund av ohälsa. Försöket bedrivs i Stockholm, Göteborg, Dalarna och Västerbotten under åren 2008 till Under denna period ska minst personer ta del av insatser hos de alternativa aktörerna. Medel för försöksverksamheten uppgår till totalt 70 miljoner kronor. De tas inom ramen för de fem procent av sjukpenninganslaget som får användas för samverkansinsatser. Medlen ska användas för att finansiera ersättningen till de upphandlade aktörerna enligt en prestationsbaserad modell. De får även användas för att finansiera myndigheternas informationsinsatser. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är uppdragna att effektutvärdera försöksverksamheten.

6 6 (32) 3. Uppdragets genomförande Initialt startades försöksverksamheten för bosatta i Stockholm, Nacka, Värmdö och Göteborgs kommuner med kranskommuner samt i Dalarnas och Västerbottens län. Med anledning av låg inströmning av ärenden, fattade myndigheterna i oktober 2008 gemensamt beslutet att utvidga upptagningsområdet i Stockholm för att säkerställa inflödet av fler deltagare till projektet. Upptagningsområdet i Stockholm kom att utvidgas till hela Stockholms län, exklusive Södertälje. I januari 2009 fattades beslut om utvidgning i Göteborgsområdet till att omfatta även Kungsbacka, Alingsås, Mark och Borås. Dessutom beslöt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter samråd med berörda departement och IFAU att sista datum för deltagarstart i försöksverksamheten skulle flyttas fram till den 15 september En insats i rehabiliteringssamverkan mellan myndigheterna likväl som hos en alternativ aktör kan pågå i upp till ett år, förutsatt att det bedöms vara behövligt och att andra villkor, exempelvis rätt till ersättning, är uppfyllda. Detta innebär att det kommer att finnas deltagare i försöksverksamheten fram till september Nedan en schematisk bild över viktiga tid- och beslutspunkter i försöksverksamheten.

7 7 (32) Regeringsuppdrag till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Upphandling av privata företag påbörjas Upphandling av företag inom sociala ekonomin påbörjas Randomisering av ärenden påbörjas Avrop insatser privata företag Upptagningsområde Stockholm utvidgas Avrop insatser företag inom sociala ekonomin Upptagningsområde Göteborg utvidgas Sista dagen att välja aktör Sista dagen för start av insats inom försöksverksamheten Processutvärdering Malmö Högskola klar Lärandeseminarier Processutvärdering FK klar Deskriptiv rapport från IFAU Sista deltagarna avslutar sina insatser Rapport från IFAU Jan Mars Maj 16 juni Sep Okt Jan 31 aug 15 sep Nov Vår Sep Upphandling av alternativa aktörer Två separata upphandlingar har genomförts, en riktad till privata företag som avslutades i slutet av augusti 2008 och med de första avropen av insatser i slutet av september. Den andra upphandlingen, riktad till företag inom den sociala ekonomin, hade en förlängd anbudstid över sommaren 2008 för att ge dessa företag ökade möjligheter att skriva anbud samt förbereda sina insatser. På grund av överklaganden var denna upphandling klar först i december 2008 (för Stockholm januari 2009). Av de totalt upphandlade platserna, finns avtal om cirka platser hos privata aktörer och cirka 270 platser hos företag inom den sociala ekonomin. Dock finns inga garanterade volymer för köp hos de aktuella företagen. Aktören får betalt i förhållande till vilka resultat som uppnås (så kallad prestationsbaserad ersättning). Det finns två olika betalningsmodeller, en för privata företag samt en för företag inom den sociala ekonomin. Sociala företag får betalt i steg 2 och 3 när de anställer i det egna företaget. Detta till skillnad mot privata företag som endast får betalt vid anställning i egna företaget vid betalningstillfälle 2 om deltagaren vid betalningstillfälle 3 gått över till anställning

8 8 (32) i annat företag. Även lösningar där deltagaren startar egen verksamhet eller påbörjar reguljär utbildning kan ge aktören betalt. Betalningsmodellerna ser ut enligt nedan: Privata företag 1. Steg 1: 45 procent vid insatsens start. 2. Steg 2: 25 procent när deltagaren går ut i arbete. 3. Steg 3: 30 procent efter sex månaders anställning om deltagaren fortfarande är kvar i arbete och arbetet motsvarar deltagarens hela arbetsutbud. Företag inom den sociala ekonomin 1. Steg 1: 55 procent vid insatsens start. 2. Steg 2: 20 procent när deltagaren går ut i arbete. 3. Steg 3: 25 procent efter sex månaders anställning om deltagaren fortfarande är kvar i arbete och arbetet motsvarar deltagarens hela arbetsutbud. Det är Arbetsförmedlingen som avropat insats av vald aktör och det är även Arbetsförmedlingen som fattar beslut om utbetalning till aktör i enlighet med betalningsmodellen. När avrop gjorts hos en aktör ska aktören informeras om det förväntade målet med insatsen, som är att deltagaren ska nå hel eller möjligen annan grad av arbetsförmåga. Det är Försäkringskassans bedömning inför insatsen som ligger till grund för det förväntade målet. Om aktören bedömer att deltagarens förmåga skiljer sig från Försäkringskassans bedömning, ska det föras en dialog mellan aktör och Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen för att uppnå samsyn kring grad av arbetsförmåga och arbetsutbud. Aktören kan nämligen få betalt enligt betalningsmodellen även om det initialt uppsatta målet med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inte uppnås. Aktören är i dessa fall ålagd att styrka att deltagaren inte inom den givna tiden kan uppnå högre grad av

9 9 (32) arbetsförmåga. Den alternativa aktören kan även i vissa fall få betalt för lösningar där deltagaren förklarat sig nöjd med t ex ett deltidsarbete trots att ersättning på övriga delen inte kommer att utgå, vare sig från sjukförsäkring eller från arbetslöshetsförsäkring. 3.2 Rutiner för samverkan mellan Arbetsförmedlingen/Försäkringskassan och alternativa aktörer Arbetsförmedlingen avropar insats av vald aktör. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har utsedda kontaktpersoner för respektive deltagare och dennes aktör. Dessa ska bistå med myndighetsstöd till deltagaren samt enligt avtal bland annat medverka vid start och avslut av insats hos alternativ aktör. I samband med start av insats ska myndigheterna ge deltagaren information om vad det innebär att vara i insats hos en alternativ aktör. Försäkringskassan ska ge den alternative aktören underlag i form av vilken målsättning de förestående insatserna förväntas uppnå t ex om deltagaren beräknas rehabiliteras tillbaka på en hel eller en begränsad arbetsförmåga. Detta också för att aktören får betalt i enlighet med denna måluppfyllelse. Om en aktör vill avsluta insats i förtid eller om en deltagares förutsättningar att medverka i insatsen har förändrats, kan detta påverka deltagarens fortsatta möjligheter till en aktiv rehabilitering. Därför ska ett möte genomföras där Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans kontaktpersoner, aktören samt deltagaren medverkar. Deltagare som får insatser hos alternativ aktör ska ha möjligheter till arbetsmarknadspolitiska stöd. Vid behov av t ex anpassning av arbetsplatser, anställningsstöd etc. ska därför den alternative aktören kommunicera med Arbetsförmedlingen för en arbetsmarknadspolitisk bedömning och beslut. Efter avslutad insats ska den alternative aktören leverera en redovisning till Arbetsförmedlingen av insatsen. Redovisningen kan vara ett underlag för fortsatta bedömningar och insatser hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. 3.3 Urval av deltagare Uppdraget till myndigheterna anger att minst personer ska få insatser hos alternativa aktörer. För att uppdraget ska kunna effektutvärderas finns det även en kontrollgrupp som får sina insatser i myndigheternas ordinarie rehabiliteringssamverkan.

10 10 (32) Den stora gruppen av deltagare ingår i försöksverksamheten eftersom Försäkringskassans bedömning är att de har behov av hjälp och stöd inom ramen för socialförsäkringen för att återfå arbetsförmåga och kunna ta ett reguljärt arbete alternativt börja studera. Ungefär 15 procent (ca 440 personer) av deltagarna har kommit in i försöksverksamheten genom eget val efter att ha fått information från Försäkringskassan, med ett erbjudande om att få aktiva rehabiliteringsinsatser inom ramen för samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Under projekttiden skickades ut totalt brev med denna information. Breven skickades ut under perioden IFAU kommer att särredovisa effekterna för denna grupp i sin rapport. IFAU har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera försöksverksamheten med Alternativa insatser. Den stora utmaningen i alla utvärderingar är att avgöra om uppmätta effekter för deltagare i en åtgärd beror på åtgärden i sig, eller på att deltagarna skilde sig från andra individer redan från början. Det bästa sättet att hantera denna typ av problem är att använda sig av randomisering; det vill säga att slumpmässigt dela upp den aktuella målgruppen i en försöksgrupp (som erbjuds åtgärden man önskar utvärdera) och en kontrollgrupp (som inte erbjuds åtgärden). En korrekt randomisering i inledningen av en försöksverksamhet lägger således grunden till möjligheten att utvärdera programeffekten i efterhand. Alla deltagare har randomiserats, vilket bestämde om deltagaren fick sin insats hos myndigheternas ordinarie rehabiliteringssamverkan eller om personen fick erbjudande om att välja en alternativ aktör. Om randomiseringen resulterade i att en person skulle få välja en alternativ aktör för sin rehabilitering fick denne ta del av produktblad från de aktörer på orten som fanns att välja mellan. Aktörerna har själva utformat sina produktblad. I de större områdena, Stockholm och Göteborg, kunde deltagaren välja på mellan åtta till elva olika aktörer. I Dalarna och Västerbotten kunde deltagaren välja på mellan en till tre aktörer. Det är Försäkringskassan som svarat för att deltagarna fått ta del av produktbladen och sedan tagit emot deltagarens val av aktör. De olika aktörernas produktblad samt möjligheten att få kompletterande information från respektive aktör har legat till grund för deltagarens val. Deltagaren har inte kunnat påverkas från handläggare, varken på

11 11 (32) Försäkringskassan eller på Arbetsförmedlingen. Deltagaren uppmanades att göra sitt val inom en vecka, vilket också de flesta har klarat. 3.4 Deltagare vars ersättning från sjukförsäkringen upphör under 2010 I försöksverksamheten finns deltagare vars ersättningsdagar från Försäkringskassan tar slut under Dessa personer, som fram till och med december 2009 fått sina insatser inom rehabiliteringssamverkan, har möjlighet att fortsätta i dessa insatser. Detta gäller även de deltagare som finns hos alternativa aktörer inom försöksverksamheten. Anledningen är att samtliga i aktuell målgrupp (de vars ersättning från Försäkringskassan upphör på grund av att antalet ersättningsdagar för sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning tar slut) har rätt att fortsätta med den påbörjade arbetslivsinriktade rehabiliteringen under 2010 i upp till ett år - med fortsatt ersättning i form av aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen. Detta gäller från första dagen efter att ersättningen från Försäkringskassan upphör. De första tre månaderna får deltagaren fortsätta med den planerade insatsen inom ramen för Arbetslivsintroduktionen vid Arbetsförmedlingen. 4. Antal deltagare i försöksverksamheten Totalt har personer registrerats vid Arbetsförmedlingen som deltagare i försöksverksamheten, vilket motsvarar ca 77 procent av dem som randomiserats. Av dessa är fortfarande ( ) i pågående insatser. Totalt deltagare har fått insatser hos alternativ aktör varav 223 hos aktör inom den sociala ekonomin deltagare har fått insatser i ordinarie rehabiliteringssamverkan mellan myndigheterna (kontrollgruppen). Område Antal hos aktör (Försöksgrupp) Antal i ordinarie samverkan (Kontrollgrupp) Totalt antal inom försöksverksamheten Stockholm Göteborg Dalarna

12 12 (32) Västerbotten SUMMA Källa: Arbetsförmedlingen 5. Medelsanvändning Enligt uppdraget får försöksverksamheten högst använda 35 miljoner kronor per år under 2008 och 2009, totalt 70 miljoner kronor. Medlen behövde fördelas över tiden på annat sätt än vad som beskrevs i uppdraget och en omfördelning av medlen har behövts för att fullfölja projektet, eftersom de alternativa aktörerna får ersättning efter resultat vilket medför att en utbetalning kan bli aktuell upp till ett och ett halvt år efter påbörjad insats. Merparten av kostnaderna för ersättning till alternativa aktörer betalades ut år Baserat på det faktiska utfallet för åren 2008 och 2009 samt uppskattade kostnader för åren 2010 och 2011 är bedömningen att försöksverksamheten ryms inom ramen för de 70 miljoner kronor som får användas från tilldelade samverkansmedel. Prognosen är att försöksverksamheten totalt kommer att kosta 68 miljoner kronor. Faktiska kostnader 2008 För köp av insatser hos aktörer Informationsinsatser Summa 6,2 milj kr 2,7 milj kr 8,9 milj kr Faktiska kostnader 2009 För köp av insatser hos aktörer Informationsinsatser Summa 40,0 milj kr 6,6 milj kr 46,6 milj kr

13 13 (32) Uppskattade kostnader 2010 För köp av insatser hos aktörer 10,0 milj kr Uppskattade kostnader 2011 För köp av insatser hos aktörer 2,5 milj. kr TOTALT: 68 milj. kr 6. Processutvärdering Inom ramen för försöksverksamheten har två processutvärderingar genomförts. Malmö Högskola har upphandlats för att göra en utvärdering genom en enkät- och intervjustudie. Både aktörer och deltagare har medverkat i studien, deltagare genom en enkät och representanter för aktörerna genom intervjuer. Avdelningen för Försäkringsutveckling vid Försäkringskassans huvudkontor har gjort ytterligare en utvärdering, men denna är baserad på en genomgång av i stort samtliga akter på Försäkringskassan för ärenden som ingår i försöksverksamheten. Aktstudien har varit inriktad på den handläggningsprocess (hos Försäkringskassan och delvis Arbetsförmedlingen,) som sker inför och till viss del under, samt i förekommande fall efter en arbetslivsinriktad insats. 6.1 Processutvärdering utförd av Malmö Högskola I regeringsuppdraget anges vikten av såväl process- som effektutvärdering. Några mer ingående syften med processutvärderingen beskrivs inte. Med tanke på att uppdraget syftar till att förbättra insatserna för långtidssjukskrivna ligger denna utvärderings fokus dels på att få deltagarens uppfattning om respektive aktörers insatser (offentlig, privat och social), dels på att belysa skillnader och likheter mellan de tre aktörskategorierna med avseende på innehåll i insatserna.

14 14 (32) Dock kan inte värdet av innehållet i insatserna belysas fullt ut förrän man kan relatera olika innehåll till resultateffekter för deltagaren vilket kan göras först när effektutvärderingen är klar. Eftersom processutvärderingen omfattar insatser som pågått mellan tre veckor och cirka sju månader, finns delar av insatserna (arbetsprövning, matchning mot arbete, ackvirering av arbete) som begränsat kunnat studeras. Resultatet av processutvärderingen har använts på ett lärande sätt. Detta genom totalt sex seminarier i de fyra försöksområdena, där representanter för samtliga aktörer har deltagit. Vid seminarierna har resultaten av Malmö Högskolas utvärdering redovisats med efterföljande diskussioner och reflektioner som syftat till att öka kunskaperna samt samtala kring möjligheter till bättre och effektivare insatser eller samarbetsformer mellan olika aktörer. Seminarierna ställde bl.a. frågorna Vilka insatser behöver långtidssjukskrivna för att få arbete?, Är olika aktörer bra på olika saker?, Hur kan olika aktörer komplettera varandra i de insatser som långtidssjukskrivna behöver? samt Nytt innehåll och nya idéer för insatser för långtidssjukskrivna? Processutvärderingens genomförande En enkät distribuerades i maj 2009 till de deltagare som vid tillfället sedan minst tre veckor deltog i insatser utförda av offentliga eller alternativa aktörer. Intervjuer med handläggare från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt representanter för alternativa aktörer, genomfördes under maj och juni månad Processutvärderingens resultat Processutvärderingen finns i särskild rapport (februari 2010) men vi vill här belysa några av observationerna i den, relaterade till såväl aktör som deltagare. Privata företag Totalt nio privata företag (men sjutton lokala leverantörer, då samma företag i flera fall gav insatser i flera olika områden) har gett insatser till deltagarna i försöksverksamheten. I en jämförelse med Arbetsförmedlingen hade dessa

15 15 (32) företag mindre eller i några fall ingen tidigare erfarenhet av att ge insatser till aktuell målgrupp. Liksom hos företag inom den sociala ekonomin, är metodiken och vilken värdegrund man arbetar utifrån, mer uttalad och lättbeskriven hos de privata företagen än hos den offentliga aktören. Enligt reglerna för sekretess hade dessa aktörer ingen tillgång till deltagarnas dokumentation angående hälsotillstånd och mera personlig bakgrundsinformation. Detta kan ha varit ett skäl till att kartläggningsfasen hos den privata aktören oftast var mer omfattande och längre än hos offentliga och även sociala aktörer med egen arbetsprövning. Längden på denna fas var dock olika beroende på individ samt beroende på vilken typ av verksamhet aktören erbjöd. De privata aktörerna har erbjudit fler aktiviteter än offentliga och sociala aktörer. Det har i första hand inneburit förberedande, vägledande och coachande aktiviteter, vilket gett en tydlig processprofil över de insatser som privata aktörer erbjuder. I vissa fall kan det här arbetssättet medföra att deltagaren får en lång väg till arbete eller att denne blir kvar i en mer tillåtande miljö hos aktören, istället för att pröva ute på arbetsmarknaden. Det operativa målet hos dessa aktörer är sällan uttryckt som att finna en anställning för deltagaren. De flesta aktörerna ser detta som en möjlig långsiktig effekt av sina insatser, men som är svår att förutsäga och därmed att ekonomiskt anpassa sina insatser efter. Företag inom sociala ekonomin Tolv företag (men med totalt sjutton lokala leverantörer i de fyra områdena) inom sociala ekonomin har gett insatser i försöksverksamheten. Endast ett fåtal av dem har någon större erfarenhet att ge insatser till just den här målgruppen, en hel del av företagen har helt saknat sådan erfarenhet. Som med de privata företagen har även dessa företag saknat tillgång till sekretesskyddad information om deltagaren. För ungefär hälften av dessa företag har därför kartläggningsfasen blivit rätt omfattande, medan de övriga delvis ersatt kartläggningen med dagligt praktiskt arbete vid egna prövningsplatser, som ett sätt att lära känna deltagaren. De verksamheter som skiljer sig mest från övriga aktörer vad gäller generellt innehåll i insatserna, är de sociala aktörer som har arbetsträning i egen regi. För företag inom den sociala ekonomin känns anställningsmöjligheterna för deltagaren ofta långt borta, man arbetar med att deltagaren ska kunna stärka sig

16 16 (32) själv i egen takt genom ökande motivation, gruppens stöd och dagliga rutiner eller uppgifter. Offentlig aktör Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har sedan 2003 ett etablerat samarbete i rehabiliteringsinsatser genom Rehabiliteringssamverkan. Den offentliga (primärt Arbetsförmedlingen) aktören kännetecknas enligt utvärderingen av ett instrumentellt och rationellt arbetssätt. Det innebär att de resultatmål (40 procent av deltagarna till arbete eller utbildning inom 365 dagar) som finns för verksamheten, styr insatserna snabbt mot en möjlig lösning för deltagaren. Såväl kartläggnings-, väglednings- och andra coachande processer är vanligen korta eller kan saknas, ambitionen är istället att deltagaren ska komma ut i arbetsprövning så fort som möjligt. Den offentliga aktören har generellt tillgång till fler professionella resurser än de sociala och privata aktörerna. Exempel på sådana resurser är psykolog, socialkonsulent, arbetsterapeut/sjukgymnast. Likheter och skillnader För samtliga aktörer gäller att det individuella samtalet mellan deltagare och coach/handläggare/kontaktperson ses som det enskilt viktigaste momentet i insatserna. Man har även en likartad syn på den stora betydelse som arbetsprövningen har för rehabiliteringen. De stora skillnaderna är vikten man lägger på de förberedande och coachande insatserna. Deltagarnas synpunkter Enkäten skickades till deltagare som varit i insatser mellan tre veckor och sju månader. Av knappt utskickade enkäter, besvarade cirka 540 deltagare frågorna. Förväntningar 75 procent av deltagarna hade stora förväntningar på rehabiliteringsinsatsen

17 17 (32) 67 procent ansåg att syftet med insatsen var tydligt innan man började 54 procent bedömde på förhand sina chanser att få ny kompetens och nya kunskaper som goda 53 procent bedömde på förhand sina chanser att återgå till arbetsmarknaden och få ett framtida jobb som goda 36 procent bedömde på förhand sina chanser att bli rehabiliterad som små Deltagande 84 procent av de tillfrågade deltagarna anger att de deltar i insatsen för att de vill ha ett arbete 83 procent för att bli klar över sin arbetsförmåga 71 procent för att förverkliga egna personliga mål Utfall Deltagare i privat verksamhet uppger att de deltagit i fler olika sorters aktiviteter än deltagare i offentlig och social verksamhet. Exempel på aktiviteter är kartläggningssamtal, gruppinformation, vägledningsinslag, studiebesök. Men om man ser till vilka effekter som aktiviteterna gett, konstateras att deltagare hos offentlig verksamhet upplever fler effekter. Exempel på dessa effekter som deltagaren upplevt är Jag har fått större kunskap om mina intressen och personliga förutsättningar, Jag har fått nya tankar och idéer som jag kommer att arbeta vidare med, Jag har knutit nya personliga kontakter under tiden i insatsen, Jag har fått ny kompetens och nya kunskaper. 77 procent uppger att arbetsprövning ute på arbetsplats är positivt eller mycket positivt med avseende på kvalitet och möjligheter att få arbete. 67 procent uppger att uppföljning av sin rehabiliterare under arbetsprövning ute på arbetsplats är positivt eller mycket positivt. Lärdomar av processutvärderingen från Malmö Högskola Det finns sedan länge etablerade och utprovade metoder för arbetet med personer som på grund av ohälsa eller funktionshinder behöver stöd för att komma ut i arbetslivet. De flesta rehabiliteringsaktörer ansluter sig i sitt arbetssätt till dessa: - Förhållningssätt och värdegrunder som stimulerar och hjälper individen att själv ta ansvar och vara aktiv i sin rehabilitering.

18 18 (32) - Olika rehabiliteringsinsatser, som att utreda och klargöra arbetsförutsättningar samt att kartlägga individens situation och möjligheter. - Coachande eller vägledande insatser som ska leda till ett bättre underlag samt insikter och verktyg hos individen för att ta reda på vad denne kan passa för samt klara av att arbeta med. - Arbetsprövning, kompetensutveckling och möjligheter till anpassning av arbetsinnehåll m m för att nå en lösning i form av arbete. Men vad är viktigast för den sjukskrivne att få hjälp med för att finna en lösning på sin situation? De flesta långtidssjukskrivna har drabbats av ohälsa som påverkar deras möjligheter att arbeta, ofta på så sätt att man inte kan fortsätta i det yrke man haft. Osäkerheten över vad man istället skulle kunna jobba med är stor, och behovet av såväl teoretisk som praktisk vägledning är stort. En central fråga utifrån försöksverksamhetens observationer, är hur omfattande processer som behövs vad gäller riktningsfasen, alltså ny kunskap, vägledning, möjlighet till omorientering mot nytt yrkesområde. Det finns studier som pekar på att resurssvaga individer behöver mycket tid och omfattande stöd i denna fas, till skillnad från mer resursstarka grupper som snabbt kan komma till lösningsfasen, alltså att kunna matchas till arbete. En bättre balans mellan det processinriktade arbetssättet och fokuseringen på arbetslösningar bör kanske i högre grad eftersträvas än vad som sker i dagens insatser för långtidssjukskrivna. En annan frågeställning är hur aktörerna informerar om och därmed på sätt och vis involverar den sjukskrivne i sina rehabiliteringsinsatser. Alltför många deltagare (ca en tredjedel) är oklara över syftet och innehållet, vilket ju ger en risk för att insatserna sker delvis över deltagarens huvud eller med en bristande medverkan från denne som konsekvens. 6.2 Processen i handläggningen på Försäkringskassan Den processutvärdering som genomförts på Försäkringskassan bygger på data hämtat från de register som finns att tillgå inom myndigheten, men också på vad som dokumenterats i individuella ärenden. Till skillnad från den utvärdering som Malmö Högskola gjort som grundar sig på intervjuer och enkäter, d.v.s. personers åsikter och upplevelser, så grundar sig de resultat som redovisas i denna processutvärdering enbart på dokumenterad information om handläggningen. Syftet med utvärderingen är att studera hur och vilka deltagare som gick in projektet och vilka egenskaper som karakteriserar personer som påbörjat rehabiliteringsinsatser. Mer specifikt är syftet med undersökningen att studera

19 19 (32) effekten av handläggningsprocessen på sannolikheten att arbetslivsinriktad rehabiliteringsinsats ska påbörjas. Processutvärderingens genomförande Den aktstudie som genomförts på Försäkringskassan är en totalundersökning med en svarsfrekvens på 99 procent. Själva studien genomfördes under fyra veckor i oktober och november Nedan presenteras ett urval av de resultat som aktstudien visade, framför allt de delar som är intressanta för försöksverksamheten. En fullständig analys kommer att presenteras i rapportform från avdelningen för Försäkringsutveckling. För utförligare beskrivning i tabellform se bilaga. Processutvärderingens resultat Medelåldern för de personer som ingår i försöksverksamheten är 43 år. Det är övervägande kvinnor som deltar, 66 procent. Majoriteten är svenskfödda och har gymnasieutbildning som högsta utbildning. Vad gäller diagnos är det 36 procent som är sjukskrivna på grund av psykiska besvär och 14 procent på grund av besvär i rörelseorganen. 21 procent har en kombination av olika diagnoser. De allra flesta är sjukskrivna på heltid och 54 procent har en tidsbegränsad sjukersättning. 34 procent har sjukpenning och 11 procent aktivitetsersättning. Aktstudien visar att av de ärenden som slumpats inom ramen för försöksverksamheten har 51 procent slumpats till gruppen att få erbjudande om att välja alternativ aktör, resterande 49 procent har slumpats till att få sina insatser i ordinarie samverkan. Det finns ingen skillnad i fördelningen mellan de fyra försöksområdena. 19 procent av dem som slumpas till att få välja aktör har tackat nej till att göra ett val, total 390 av individer. Av den totala målgruppen som slumpats i försöksverksamheten är det 10 procent som valt att tacka nej till att få en insats hos en alternativ aktör. Denna andel var något högre i Stockholm och Västerbotten. Däremot är denna andel betydligt lägre i Västra Götaland, jämfört med övriga områden. De som har tackat nej till insats var i förhållande till samtliga i målgruppen i högre grad längre tid sjukskrivna, män, arbetslösa och med förgymnasial utbildning. Orsaken till att man tackat nej till insats hos alternativ aktör är främst att det redan fanns en etablerad kontakt/plan med handläggare på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

20 20 (32) Tabell 1. Varför avstod den försäkrade från att välja alternativ aktör? Stockholm Västra Götaland Dalarna Västerbotten Total Har redan etablerad kontakt/plan med AF/FK och vill därför inte välja aktör Var inte motiverad till rehabiliteringen Det geografiska avståndet till aktören är för långt Har för lite kunskap om de alternativa aktörerna Har inte förtroende för de alternativa aktörerna Klarar inte av att välja aktör Ej avhörd Annat skäl Framgår inte av akten Summa procent (totalt antal pers) 100(231) 100(61) 100(31) 100(67) 100(390) 88 procent av dem som randomiserats till att välja en alternativ aktör har valt en privat aktör och 12 procent valt aktör inom social ekonomi. Valet av sociala aktörer var högre i Västra Götaland (17 procent) och Stockholm (11 procent) jämfört med Västerbotten (9 procent) och Dalarna (4 procent). Sex av tio deltagare har valt aktör inom 1 vecka, en fjärdedel valt aktör inom 2 veckor, resterande har valt aktör inom 3 veckor eller mer. Eftersom alla ärenden som ingår i aktstudien är slumpade så finns det i grunden en bedömning av Försäkringskassan att personen ska få en arbetslivsinriktad insats. I de ärenden där en insats ändå inte startat är orsaken främst försämrat hälsotillstånd. Ca 77 procent av alla slumpade ärenden har påbörjat en insats.

21 21 (32) Tabell 2. Varför har inte insats hos alternativ aktör påbörjats? Stockholm Västra Götaland Dalarna Västerbotten Total Den försäkrade vill inte längre vara med försöksverksamheten (Gäller Informationsvägen) Försämrad i sin sjukdom Låg motivation hos den försäkrade Arbetsförmedlingen genomför kompletterande utredning 2 1 Aktören saknar information om den försäkrade 2 1 Kö till aktör Vill byta aktör 6 3 Har lämnat sjukförsäkringen Annat skäl Framgår inte av akten Summa procent(total antal obs.) 100(66) 100(43) 100(20) 100(12) 100(141) Tabell 3. Varför har inte insats i ordinarie samverkan påbörjats? Stockholm Västra Götaland Dalarna Västerbotten Total Den försäkrade vill inte längre vara med försöksverksamheten (Gäller Informationsvägen) Försämrad i sin sjukdom Låg motivation hos den försäkrade Väntar på trepartssamtal med AF Väntar på prövningsplats Arbetsförmedlingen genomför kompletterande utredning Har lämnat sjukförsäkringen Annat skäl Framgår inte av akten Summa procent(total antal obs.) 100(269) 100(103) 100(70) 100(39) 100(481)

22 22 (32) Följande undersökta faktorer har visat sig öka sannolikheten att påbörja insats: Individer som slumpats och valt alternativ aktör har 40 procent högre sannolikhet att påbörja insats, jämfört med individer som slumpats till ordinarie handlingsplansamverkan mellan myndigheterna. Individer som har slumpats till alternativ aktör, men tackat nej till insatser hos en alternativ aktör (bortfall) har 18 procent mindre sannolikhet att påbörja insats, jämfört med individer som slumpats till ordinarie handlingsplanssamverkan. Det är betydligt vanligare med påbörjade insatser bland sjukskrivna med rörelseorganens sjukdomar än bland sjukskrivna med psykiska sjukdomar. Deltagare bosatta i Västra Götaland tenderar att med större sannolikhet påbörja en aktiv insats jämfört med deltagare i Stockholm. Individer som har fått en rehabiliteringsplan/plan för återgång i arbete har betydligt högre sannolikhet att påbörja en aktiv insats jämfört med individer som inte hade fått en rehabiliteringsplan. Ett genomfört avstämningsmöte innan insatsen planeras att starta fördubblar sannolikheten att en aktiv insats påbörjas. Individer som har tidsbegränsad sjukersättning har 14 procent mindre sannolikhet att påbörja insats, jämfört med sjukskrivna som har sjukpenning. Kön, ålder, födelseland, utbildning, sysselsättningsstatus, har inte visat sig ha någon betydelse för påbörjad aktiv insats i denna studie. Under tid för aktstudien var de flesta påbörjade insatser fortfarande pågående. I de fall där insatsen har avbrutits är det främst på grund av försämring i grundsjukdomen eller på grund av ny sjukdom. Enligt avtalet med de alternativa aktörerna samt som en del av samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska en slutdokumentation upprättas efter avslutad insats. I nära hälften av alla ärenden hade denna slutdokumentation

23 23 (32) inte inkommit vid tid för aktstudien. Enligt beräknad kumulativ sannolikhet inkommer slutdokumentationen till Försäkringskassan i mer än hälften av fallen inom 20 dagar. Denna andel ökat till 77 procent inom 40 dagar. Reflektioner över processutvärderingens resultat I ordinarie rehabiliteringssamverkan mellan myndigheterna och även till största delen inom försöksverksamheten är det personliga handläggare på Försäkringskassan som bedömer om en person är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering för att återfå arbetsförmåga. Om personen är arbetslös eller behöver byta arbetsgivare så ska den arbetslivsinriktade rehabiliteringen genomföras i samverkan med Arbetsförmedlingen, där det är Arbetsförmedlingen som har huvudansvaret för de aktiva insatserna. I de allra flesta fall så föregås planeringen av de aktiva insatserna av ett gemensamt avstämningsmöte mellan den försäkrade och handläggare från båda myndigheterna och därefter av den s.k. behovsanalysfasen enligt FAROS processtyrningsmodell. Detta sker dock efter att beslut fattats om att insatser ska påbörjas i den myndighetsgemensamma beredningsgruppen. Det är känt sedan länge inom rehabiliteringssamverkan att det finns ett antal ärenden som under den första tiden, d.v.s. redan efter första avstämningsmötet eller under behovsanalysen avslutas i samverkan och återgår till Försäkringskassan utan att någon aktiv insats startat. Som framgår av resultatet av processutvärderingen så är det 23 procent av ärendena i försöksverksamheten som inte påbörjat någon rehabiliteringsinsats, flertalet på grund av att den försäkrade anses ha blivit försämrad i sin grundsjukdom. Detta resultat ger upphov till flera reflektioner. En är om det finns något för Försäkringskassan att lära vad gäller de utredningar och bedömningar som är underlag och som leder fram till att den försäkrade ska få ta del av insatser i rehabiliteringssamverkan. Utvärderingen ger inte några svar på den frågan, men det skulle kunna vara värdefullt att undersöka närmare. En annan reflektion är vad som händer under den första tiden i rehabiliteringssamverkan, alltså under den så kallade behovsanalysen. Den processutvärdering som Malmö Högskola har genomfört tar upp en diskussion om en bättre balans mellan det processinriktade arbetssättet och fokuseringen på arbetslösningar. Det framkommer även att betydelsen av information till den försäkrade, vad som framförs från myndigheterna och hur det framförs, är av stor vikt för att motivera och involvera den försäkrade i sin rehabilitering. Om det har upprättats en rehabiliteringsplan och om det har genomförts ett avstämningsmöte innan insatsen ska starta så ökar det sannolikheten för att insatsen kommer att

24 24 (32) starta. Detta pekar också på betydelsen av tydlig information gentemot den försäkrade. Sannolikheten för att insatsen ska starta ökar med 40 procent om den försäkrade istället valt en alternativ aktör för sin arbetslivsinriktade rehabilitering. Insatsen påbörjas även snabbare hos en alternativ aktör. Detta kan ha att göra med att handläggaren på Arbetsförmedlingen avropar insatsen hos aktören som enligt avtal har en skyldighet att ta emot deltagaren inom två veckor från avrop. När deltagaren väl kommit till aktören anses insatsen vara påbörjad. Sedan tar aktörens kartläggningsfas vid, att likna vid den behovsanalysfas som sker inom rehabiliteringssamverkan mellan myndigheterna. Den utvärdering som Malmö Högskola gjort visar på att aktörernas kartläggningsfas och förberedande fas är mycket längre än vad den är i rehabiliteringssamverkan, med betydligt fler aktiviteter. Här är det möjligt att det finns risk för en så kallad inlåsningseffekt. Många aktörer vittnar själva om att de anser målgruppen som betydligt svårare och har ett sämre hälsotillstånd än vad de förutsåg när de lämnade anbud i upphandlingen, vilket påverkar aktörens strategi och förmåga att snabbt kunna medverka till en arbetsprövning för deltagaren. 7. Effektutvärdering Deltagare till alternativa aktörer och till ordinarie rehabiliteringssamverkan mellan myndigheterna har valts ut slumpmässigt, där cirka personer slumpats till ordinarie rehabiliteringssamverkan och lika många slumpats till alternativa insatser. Själva slumpningen till försöksverksamheten slutfördes den 24 augusti 2009, med start av insats senast den 15 september 2009, vilket innebär att en betydande andel av deltagarna följaktligen avslutar sin rehabilitering under 2010 och senast i september När deltagarna gått klart sin rehabilitering, jämförs andelen i arbete bland dem som fått ta del av de alternativa aktörernas verksamhet med andelen i arbete bland dem som rehabiliterats inom den ordinarie rehabiliteringssamverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De alternativa rehabiliteringsaktörerna har valts ut via ett anbudsförfarande hos Arbetsförmedlingen. De alternativa aktörerna får ersättning baserat på hur väl man lyckas med att få deltagare i arbete. Effektutvärderingen svarar därför på frågan om rehabilitering kan effektiviseras genom att låta aktörer konkurrera om deltagare och genom att ge aktörer ekonomiska incitament att få deltagare tillbaka till arbete.

25 25 (32) En rapport om försöksverksamhetens effekter på deltagarnas chanser till arbete kommer att genomföras av IFAU när samtliga personer är klara med sin arbetslivsinriktade rehabilitering och data finns tillgängligt. Detta beräknas vara möjligt först under år En rapport som beskriver hur och vilka deltagare som gick in projektet beräknas däremot vara klar under våren Denna rapport kommer bland annat beskriva hur slumpningen gick till och vilka egenskaper som karakteriserar personer som påbörjat en arbetslivsinriktad rehabilitering. 8. Sammanfattande reflektioner av försöksverksamheten I väntan på effektutvärdering och resultat Försöksverksamheten pågår ännu för fullt, i och med att nästan 60 procent av deltagarna ännu är i pågående insatser. Processutvärderingarna har visat på en rad intressanta observationer, där en hel del av dessa kan vara ett bra underlag för att fortsätta utveckla arbetslivsinriktade insatser för långtidssjukskrivna. Med resultaten från effektutvärderingen kan detta fortsätta med än större kraft. Varaktiga lösningar Hur ska de kommande resultaten värderas? Att försöka så snabbt som möjligt medverka till att den sjukskrivne kommer i arbete, är naturligtvis högt prioriterat idag. Men, med tanke på att målgruppen ofta återkommer i sjukdom och/eller arbetslöshet, bör man inte glömma perspektivet att insatsernas karaktär även ska verka för att lösningarna blir så långsiktiga som möjligt. Att erbjuda vägledande och coachande processer är viktigt för att den sjukskrivne ska få möjlighet att komma fram till en hållbar inriktning och lösning. När effektutvärdering och de studier på rehabiliteringens innehåll som redovisats här, kan betraktas tillsammans, kan viktigt underlag fås för en diskussion om olika insatsers möjligheter till varaktiga lösningar Samarbete mellan olika aktörer Uppdraget till myndigheterna anger att man genom att anlita kompletterande aktörer ( ), snabbare och effektivare kan ge långtidssjukskrivna stöd för att återfå arbetsförmåga och erhålla ett reguljärt arbete. Uppdraget anger en jämförelse mellan offentliga aktörer å ena sidan och privata och sociala aktörer å den andra. Ser man till den utveckling som sker inom arbetsmarknadspolitiken med en kraftigt ökad användning av kompletterande aktörer, visar denna på

26 26 (32) behovet av ett bättre och fördjupat samarbete kring deltagaren mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer. För gruppen långtidssjukskrivna är det intressant att försöka förtydliga om olika aktörer kan passa för att leverera olika insatser samt hur Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och andra aktörer kan komplettera varandra. Målet med rehabiliteringsinsatser enligt Socialförsäkringen I försöksverksamheten har det visat sig att Försäkringskassan i många fall haft svårt att klargöra målet med aktuell insats för den rehabiliterande aktören, oavsett om aktören är offentlig eller privat/social. Inte minst för den sjukskrivne är det viktigt att utfallet i form av arbetslösningar eller underlag för fortsatt sjukskrivning är tydligt och inte försätter denna i en svår ekonomisk situation. Kanske kan detta behöva betonas mer i Försäkringskassans utredning och även i nästa steg när ärendet överlämnas för en insats. Kan samsyn uppnås redan i ett tidigt skede är mycket vunnet. Betalning till alternativ aktör enligt en prestationsbaserad modell Den betalningsmodell som valdes i försöksverksamheten, har enligt såväl privata som sociala aktörer inte påverkat deras sätt att genomföra sina insatser. Man har ansett att de prestationsbaserade utbetalningarna (i samband med att deltagare får arbete eller utbetalning) inte har kunnat inräknas i insatsernas innehåll och omfattning eftersom de varit alltför svåra att förutsäga. Lärandeseminarierna De seminarier som genomfördes inom ramen för processutvärderingen från Malmö Högskola visade sig vara ett lämpligt forum för att gemensamt mellan olika aktörer diskutera förnyelse och förbättringar av rehabiliteringsinsatser. Dialogen vid seminarierna stimulerade mera till nya idéer och samverkansformer istället för till ett konkurrenstänkande mellan de olika aktörerna.

27 27 (32) BILAGA 1 Aktstudie Försäkringskassan. Ytterligare bearbetning av data om alternativa insatser för långtidssjukskrivna kommer att presenteras i en särskild rapport. Diagram 1. Fördelning av slumpade individer till försöksverksamhet per län, enligt aktundersökningen, i procent. Total Västerbotten Dalarna Västra Götaland Stockholm Procent Ordinarie hpl' Alternativ aktör n=4028 Målgrupp Tabell 1. Deltagare i försöksverksamheten uppdelat på målgrupp och region, andelar Stockholm Västra Götaland Dalarna Västerbotten Total Ordinarie hpl' Alternativ aktör Bortfall Summa procent 100(1966) 100(1040) 100(443) 100(579) 100(4028) Anm: Målgrupp Ordinarie hpl= Individer som har slumpats till ordinarie samverkan. Alternativ aktör= Individer som har slumpats och valt alternativ aktör Bortfall= Individer som har slumpats till alternativ aktör, men tackat nej till insats hos en alternativ aktör.

28 28 (32) Tabell 2. Egenskaper hos individer som har kommit in i försöksverksamheten Ordinarie hpl' Alternativ aktör Bortfall Samtliga Ålder: Medelvärde Median Std. Deviation 10,0 9,6 10,1 9,8 Kön: Kvinnor Män Födelseland: Svenskfödd Utrikesfödd Utbildning: Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Uppgift saknas 2,1 1,3 2,1 1,8 Sysselsättningsstatus: Anställda Arbetslösa Egen företagare Studerande Diagnos: Psykiska besvär Rörelseorganen Kombi Övriga besvär Uppgift saknas Förmån Sjukpenning Tidsbegränsad sjukersättning Aktivitetsersättning Omfattning: 25 procent procent procent procent Län: Stockholm

29 29 (32) Västra Götaland Dalarna Västerbotten Total antal obs. 100(1954) 100(1684) 100(390) 100(4028) Diagram 2. Val av social eller privat aktör per område. Total Västerbotten 9 91 Dalarna 4 96 Västra Götaland Stockholm Procent Social aktör Privat aktör n=1684 Tabell 3. Hur lång tid tog det för den försäkrade att göra sitt val av aktör och egenskaper hos individen? 1 vecka 2 veckor 3 veckor 4 veckor eller mer Summa procent Ålder: Kön: Kvinnor