Verksamhetsberättelse 2009
|
|
- Ellen Sandström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsberättelse 2009
2 1. Övergripande mål för konsulentverksamheten Hemslöjden är en del av vårt kulturarv. Genom slöjden kan levande kunskap bevaras, återskapas, utvecklas, brukas och synliggöras. Hemslöjden ger möjligheter till försörjning i en småskalig verksamhet som ofta är en binäring och ett komplement. Hemslöjden bevarar kunskaper om naturmaterial, energisnål teknik och återbruk. Slöjden ger stora möjligheter till eget skapande på alla nivåer av skicklighet och erfarenhet. Hemslöjd Västra Götaland skall öka intresset för, kunskapen om och utövandet av hemslöjd i hela regionen. Både kulturpolitiskt, näringspolitiskt och kunskapsförmedlande perspektiv skall anläggas. Verksamhetsmål Att öka hemslöjdens tillgänglighet och utveckla slöjdnäringen. Att öka intresset för, kunskapen om och utövandet av hemslöjd i hela regionen. Att arbeta utifrån ett närings-, kulturarvs- och kunskapsförmedlande perspektiv. Att allt arbete skall genomsyras av ett mångkulturellt perspektiv. Att delta i utvecklingsarbetet kring regionens arrangörsstöd och bygga ut samverkan med annan konsulentverksamhet inom kultursektorn. Att utveckla stödet till och samverkan med vissa regionalt intressanta slöjdaktörer, där Nääs och Halmens hus är prioriterade. Hemslöjdskonsulenterna ingår i Västarvet, som är Västra Götalandsregionens förvaltning för natur och kulturarv. 2. Prioriterade mål och insatser det gångna året Sammanfattning Verksamheten har till större delen genomförts enligt plan och bygger på 2008 års verksamhetsplan (Dnr NOK ) med kompletteringar (se bilaga 1). Vi har fortsatt arbetet i Göteborgsförorterna Bergsjön, Biskopsgården och Gamlestaden. HVG har skrivit samarbetsavtal med kulturföreningen BOB i Bergsjön som fått ett kulturstrategiskt uppdrag av regionens kulturnämnd. För andra året i rad har vi genomfört en Vårmässa på Nääs med ca 80 utställare och cirka 2000 besökare i samarbete med Stiftelsen på Nääs och föreningen Knivmakare i Väst. Fyra nummer av tidskriften TillHanda, elva nyhetsbrev och tre sticknäts-nyhetsbrev har utkommit som planerat och vi har färdigställt ytterligare en filmdokumentation om korgmakeri. För barn 7-13 år finns sju (nio) slöjdklubbar i regionen och vi har anordnat fortbildning och träffar för slöjdklubbshandledare vid sex tillfällen. Två av tre planerade s.k. riks-pilotslöjdklubbar i regionen har startat som planerat, en klubb med temat mångkultur i Angered samt en på Källö-Knippla. Vi har tillsammans med Skaraborgs ideella hemslöjdsförening genomfört verksamheter och arrangemang då föreningen firat 100-årsjubileum Vi har medverkat till att producera jubileumsutställningen på Västergötlands museum, haft kontakt med slöjdare som ska tillverka slöjd till utställningen samt hjälpt till att söka externa medel inför satsningen. Tillsammans med Lajvföreninen EITRE, Skaraborgs ideella hemslöjdsförening och Västergötlands museum har vi genomfört flera slöjdläger på Fornbyn i Skara och i Slöjdens Hus i Skövde som en del av jubileumsfirandet. Vi har haft återkommande samrådsmöten med de tre ideella Länshemslöjdsföreningarna. Av 27 planerade slöjdkurser på Nääs har 25 genomförts. Genom vår förmedling har flera slöjdare i regionen deltagit i utställningen Midvinterfest och På slöjdens Vingar. Genom samarbete med Sticknätverket som har 450 medlemmar har en vandringsutställning om stickade vantar visats på 3 orter och en utställning om väskor på 2 orter. Skåpprojektet Gränslösa Väggskåp i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, konsulenter och slöjdare från Norge och Värmland har fortskridit enligt plan och träffar har arrangerats i 1
3 Västra Götaland, Norge och i Värmland. Den planerade vandringsutställningen med väggskåp startade på Västergötlands museum i Skara och har också visats på Strömstads museum. Vi arbetar målmedvetet med att lyfta fram slöjdens miljöprofil både i en nationell arbetsgrupp och i all vår verksamhet. Hemslöjdskonsulenter har deltagit i de regionala samverkansgrupperna med övriga konsulenter inom kulturområdet i VGregionen. Alla konsulenter deltog i årets Mötesplats Hemslöjd i Lundsbrunn där vi också medverkat vid arrangerandet. Detaljerad verksamhetsredovisning och statistik finns i dokumentet Verksamhetsredovisning 2009 (Dnr NOK (2)). Mål 1 Hemslöjdskonsulenterna ska öka intresset för och kunskapen om hemslöjd i hela regionen. Västarvet - en egen röst i samhället Västarvet har kunskap och perspektiv och sätter natur- och kulturarvet på den offentliga agendan. Vi har också redskap för att ge andra en röst i samhället. Vi upplevs som angelägna och närvarande. Återrapportering Under 2009 har vi prioriterat att synliggöra slöjden i samband med firandet av Skaraborgs Hemslöjdsförenings 100-årsjubileum. Utställningen På slöjdens Vingar den 16/5-20/9 på Västergötlands Museum besöktes av personer och var centrum i verksamheterna som arrangerats kring jubileumsfirandet som förutom historiska tillbakablickar även fokuserat på samtid, förnyelse, ungdomsverksamhet, föreläsningar, jubileumsskrifter, framtidsvisioner och debatt. I anslutning till evenemangen kring jubileet arrangerades Mötesplats Hemslöjd 09, en nationell konferens för ideella, statliga och regionala organisationer med det övergripande temat: Hållbar utveckling i samarbete med Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund (SHR), Nämnden för Hemslöjdsfrågor (NFH) och Skaraborgs Ideella Hemslöjdsförening. Vårmässan på Nääs arrangerades för andra året i rad den 25-26/4. Under mässan deltog 80 jurybedömda utställare, och HVG arrangerade miniseminarier, slipnings-verkstad, barnens verkstad, bok- och filmförsäljning, redskapsloppis m.m. i samarbete med flera olika samarbetspartners. Årets vårmässa hade ca 2000 besökare. Midvinterfest - Med slöjden in i framtiden arrangerades på Bohusläns museum i Uddevalla. Sextio slöjdare från regionen deltog i utställningen den 21 november januari som i år hade temat: slöjd & hållbar utveckling och hade ca 5000 besökare. Utställningen invigdes av Bohusläns Museums biolog, Jan Uddén, som talade om ekologi och slöjd. HVG medverkade vid årets Bok & Biblioteksmässa där vi marknadsfördes våra böcker, filmer och häften i en gemensam monter tillsammans med Hemslöjdens Förlag och hemslöjdskonsulenter från andra regioner. Vi medverkade även i Västarvets monter. För att vara länets samlade informationskanal inom slöjdområdet sprider vi aktuell hemslöjdsinformation via vår hemsida våra månatliga nyhetsbrev som har 300 prenumeranter samt deltar i och sprider information i sociala medier via en facebook-grupp (Slöjd i Väst) som f n har 219 fans, en blogg med samma namn samt på twitter där vi publicerar aktuell information flera gånger/vecka. HVG medverkar också i flera andra samarbetsprojekt och hemsidor på webben, bl.a. Hemslöjdens Miljösidor, Slöjden i Skogen, Vävstugor i Sverige och Hemslöjdsportalen. Tidningen Till Handa ges sedan i år ut i samarbete med de ideella hemslöjdsföreningarna i Skaraborgs och Älvsborgs län och har utkommit 4 ggr med en upplaga på 1100 ex. Kommentar Kommunikation och informationsspridning om hemslöjd ser vi som en av våra viktigaste uppgifter. Till Handa ges sedan i år ut i samarbete med två ideella länshemslöjds- 2
4 föreningar och används som medlemstidning. Via sociala media som facebook, blogg och twitter når vi nya målgrupper samtidigt som vi tillhandahåller dagsaktuell information via vår hemsida och vårt månatliga nyhetsbrev. Att vi kan hålla oss väl framme i den informationstekniska utvecklingen beror på att vi har en bra kommunikationsavdelning i Västarvet och intresserad personal. Vi har engagerat oss i samhällsdebatten och skrivit yttranden om Göteborgs stads detaljplans-arbete för Kvibergsområdet med syfte att påvisa att detaljplanen bör ta hänsyn till- och utveckla de kulturella resurser som finns i Kvibergsområdet i form av bl.a. hantverksbyn för att få en långsiktigt hållbar utveckling i Göteborg. Mål 2 Slöjden ger stora möjligheter till eget skapande på alla nivåer av skicklighet och erfarenhet. En tillgång i en pedagogik som tar hänsyn till att handens och hjärnans kunskap utvecklas tillsammans. Västarvet - en unik och efterfrågad resurs i det livslånga lärandet Västarvets styrka är möjligheten till en tvärvetenskaplig syn på livsbetingelser och samhällsutveckling. Vi knyter ihop olika vetenskaper, ställer vårt kunskapsmaterial till förfogande och tillämpar en kunskapssyn som utvecklar natur- och kulturarvspedagogiken och möter människors olika lärstilar. NFH:s uppdrag: Att öka barns och ungdomars intresse för och utövandet av olika slöjdtekniker. Regionens uppdrag: Att stärka och utveckla barns och ungdomars möjligheter till eget skapande inom olika slöjdtekniker och att delta i utvecklingsarbetet kring regionens arrangörsstöd och bygga ut samverkan med annan konsulentverksamhet inom kultursektorn. Återrapportering Kursverksamheten på Nääs i samarbete med Vuxenskolan är välbesökt och efterfrågad. Miljön på Nääs med de anrika slöjdlokalerna i Slöjdseminariet bidrar till slöjdstämningen. Vi håller hög kvalité på innehåll och kursledare och är lyhörda för de önskemål kursdeltagarna för fram i sina utvärderingar. Med vårt rika utbud på slöjdkurser är vi en av de ledande i landet. Av 27 (35) planerade slöjdkurser på Nääs har 25 (26) genomförts. Jubileumsutställningen På Slöjdens Vingar på Västergötlands museum har använts som inramning för lärarfortbildning den 18-19/8. Under fortbildningsdagarna har vi förmedlat inspiration från utställningarna samt arbetat med hållbar färglära med textilfärgning och färsk träslöjd. Tre helgläger för unga vuxna mellan år har anordnats med tyngdpunkt på forntida slöjdtekniker som smide, skinn/läder och medeltida textil. Första lägret genomfördes i Fornbyn i Skara, de andra två lägren arrangerades i Slöjdens hus i Skövde. Ytterligare två läger planerades i maj och september i anslutning till Mötesplats Hemslöjd 09 samt hemslöjdsföreningens 100-årskalas men då dessa datum sammanföll med sluttentor, skolstart och insparksaktiviteter så blev det för få anmälningar och dessa läger fick ställas in. Totalt deltog 40 unga vuxna i aktiviteterna. Varannan onsdag under hösten har vi arrangerat slöjdträffar för unga vuxna i Skövde under temat Tomt i lägenheten där fokus legat på att tillverka användbara saker till sin lägenhet. Sju slöjdklubbar har varit aktiva under året, varav en var passiv under våren och en annan var passiv under hösten. Två slöjdklubbar har drivits som pilotslöjdklubbar Slöjdklubben på Blå Stället i Angered samt Slöjdklubben på Källö-Knippla. En slöjdklubbshandlarutbildning av pilotkaraktär har anordnats i samarbete med Integrationsnärverket i Biskopsgården i Göteborg. Där har de 16 deltagarna, mammor med annan bakgrund än svensk, träffats 16 fredagar med slöjdklubbstema och en vanlig slöjdklubbshandledarutbildning i tre steg har genomförts med 17 deltagare. Med ekonomiskt stöd av riksprojektet Slöjdklubben och Göteborgs- och Bohusläns hemslöjdsförening har en slöjdklubb startats och genomförts under två terminer på Röhsska museet. Ett speciellt Slöjdklubbsrum producerades som utställning och visades 3
5 på Mötesplats Hemslöjd 09 och på Hem och Villamässan i Göteborg den 5-8/11. Sticknätverket i Västra Götaland har funnits i 7 år, har ca 450 medlemmar, och är till för alla stickintresserade som bor i Västra Götaland. Medlemskapet är gratis och administreras av HVG. Stickintresset är mycket stort och det är många som deltar i aktiviteter som nätverkets medlemmar anordnar. Sticknätet sprider tips och idéer om stickcaféer, kurser och olika stickevenemang i Västra Götalands län. Kommunikationen sker i första hand via e-post men också via den nystartade stickbloggen: sticknatverkivast. Varje höst arrangeras ett stormöte med stickföredrag för medlemmarna. Då startar årets vandringsutställning och nästa års utmaning bestäms. Sticknätets utmaning 2009 var: Min stickade vante. En helgdag i mars anordnades en Stickhappening i samarbete med Textilmuseet i Borås och varje år anordnas också aktiviteter i samband med Världsstickningsdagen i juni. Under 2009 anordnades aktiviteter både på Mariagården i Stenungsund och i Botaniska Trädgården i Göteborg. Sticknätet har både ett socialt och ett kunskapsförmedlande syfte, på stickcaféer möts alla som har stickintresset gemensamt. Under 2009 har vi arbetat med att producera en slöjdupplevelsesida där vi tillgängliggör slöjdutbud som går att beställa direkt från slöjdhandledare. Slöjdupplevelsesidan kommer att publiceras den 15 maj Kommentar Vår verksamhet för, av och med barn & ungdom har återigen ökat efter att ha haft en nedgång under Att anordna kvälls- och helgaktiviteter för unga vuxna har varit speciellt prioriterat i Skaraborg för att komma i kontakt med slöjdintresserade unga i området och för att målgruppen ska får öka kännedomen om slöjdens hus i Helensparken och vår verksamhet där. Utbudet av fortbildning för slöjdlärare som undervisar i slöjdämnet är litet. Enligt slöjdlärare som gått våra fortbildningar saknar de speciell ämnesinriktad fortbildning, skolledare och rektorer gör andra prioriteringar och slöjdlärarna tvingas istället följa andra lärargruppers fortbildning. Mål 3 Genom slöjden kan levande kunskap bevaras, återskapas, utvecklas, brukas och synliggöras. Natur- och kulturarvet är tillgängligt och brukat på ett nyskapande sätt. Västarvet ser sina och andras materiella och immateriella samlingar som en central kunskapskälla som kan användas i många ännu okända sammanhang. De samlingar vi förfogar över vårdas, hanteras och brukas enligt lagstiftning och internationellt fastställda principer. Vi har och förmedlar kunskap om hur det samlade natur- och kulturarvet vårdas och görs tillgängligt. Den kunskapen kommer alla som äger och förvaltar kulturarvet till del. NFH:s uppdrag: Att tillvarata och stärka förnyelsen och utvecklingen av hemslöjdens materialkunskap, teknikkunskap, formspråk, tradition och kvalitet. Regionens uppdrag: Att vara ledande i Sverige när det gäller kunskapsuppbyggnad och utvecklingsarbete på slöjdens område. Att säkerställa och förbättra tillgängligheten till medborgarnas kulturarv så som det manifesteras i slöjden. Återrapportering Ett prioriterat mål under 2009 har varit att utveckla vår verksamhet på Nääs. BOD2010 är ett samarbetsprojekt som HVG utvecklat och drivit tillsammans med Byggnadsvård Nääs och som lett till fördjupad samverkan mellan Västarvets enheter på Nääs. I BOD2010-projektet har vi arbetat med att främja framtagandet av närproducerade, hållbara 15 kvadratmeters bodar. HVG har samarbetat med byggnadsantikvarier, materialleverantörer, arkitekter, formgivare och slöjdare kring hållbara och traditionella material för att främja lokal produktion och nätverksbyggande kring bygg- och inredning. Resultaten kommer att visas i en Bod-mässa som invigs den 4
6 29 maj 2010 med utställning av bodar, en gemensam utställning om hållbara lokalproducerade material och en nystartad slöjd- och byggnadsvårdsbutik. Det fleråriga projektet Gränslösa Väggskåp har under året kommit i mål och den planerade utställningsturnén invigdes på Västergötlands museum ett par veckor innan jubileumsutställningens invigning på samma museum. Vandringsutställningen har under 2009 även visats på Strömstads museum och ska därifrån åka vidare till Värmlands museum. Vid alla utställningstillfällena har program med föreläsningar och specialvisningar arrangerats. De primära målgrupperna för utställningen är slöjdare och slöjdlärare och vi vill förmedla metoden att arbeta med kulturarvet som inspirationskälla för nyskapande och för att stimulera till liknande arbetssätt i t ex skolan. Närmare besökare har sett utställningen under året. De seminarier och kurser som anordnades i fleråriga projektet Navarsmidet har följts upp genom att de i augusti 2008 utbetalda medlen från Stiftelsen Längmanska Kulturfonden utlystes som arbetsstipendier som de deltagande smederna från Västra Götalandsregionen kunnat söka för att utveckla sitt kunnande om navarsmide ytterligare. Fondmedlen på kr fördelades till fyra smeder: Julius Petterson, Jan-Erik Svensson, Niklas Alexandersson och Bertil Pärmsten som har fortsatt träna navarsmidet parallellt med sitt vanliga yrkesarbete i den takt som de själva har haft möjlighet till. Nu har navarsmidet kommit fram till den fas då vi har en smed som producerar och säljer navare och ytterligare en som i det närmaste är klar att börja producera för försäljning. Den riksomfattande vandringsutställningen Nock Ragg Rya där vi medverkat har avslutats och delats upp mellan de medverkande länen. Vår del av utställningen har sedan visats på Slöjdens hus i Skövde och på Kulturhuset i Herrljunga. Ett finnvävsprojekt har påbörjats där vi vill väcka och öka intresset för den exotiska finnväven. En vävteknik som är förknippad med landskapet Bohuslän. En finnvävsgrupp bestående av nio skickliga väverskor från länet har sedan våren 2008 på initiativ av HVG träffats regelbundet för att skissa på idéer, väva prover och använda gruppen som bollplank. Många spännande vävar har kommit till och resultatet kommer att visas i en utställning på Bohusläns museum 18 sept. 7 nov 2010 : FINNVÄV NU och DÅ - Vi väver dubbelt! Utställningen produceras tillsammans med Bohusläns museum. Inför Skaraborgs hemslöjdsförenings 100-årsjubileumsutställning har HVG anordnat slöjdarträffar med fokus på produktutveckling av ny slöjd till utställningen. Kommentar För att tillgängliggöra och sprida slöjdkunskap och slöjdens kulturarv krävs bred samverkan mellan både privatpersoner, hobbyhantverkare, slöjdföretagare, föreningsliv, museer, utbildningar och andra institutioner. Hemslöjdskonsulenternas roll är mångfaldig och dynamisk och hemslöjdskonsulenterna går in och ut i många roller som skiftar mellan att vara spindeln i nätet, igångsättaren, samordnaren, ledaren, förmedlaren, handledaren, pedagogen, inspiratören, möjliggöraren, rådgivaren, entusiasten, bollplanket, experten, påhejaren och coachen. Vi tycker att vi lyckats bra att hantera dessa olika roller i vår verksamhet och t ex i de ovan nämnda verksamheterna. Hemslöjdskonsulenternas främjarroll och breda nätverk är av stor vikt för att breda samarbeten skall kunna skapas, fungera och levande kunskap därigenom bevaras, återskapas, utvecklas, brukas och synliggörs. Mål 4 Hemslöjden bevarar kunskaper om material, energisnål teknik och återbruk Västarvet - en kraftfull miljöaktör. Västarvet ser samband över långa tider. Västarvet vet hur kultur och natur skapar miljöer som påverkar människors livsstil. NFH:s uppdrag: Lyfta fram hemslöjdens betydelse för hållbar utveckling. 5
7 Återrapportering Under 2009 har vi arbetat för att stärka och lyfta fram slöjdens miljöprofil och hemslöjdens betydelse för hållbar utveckling både i riksprojekt i samarbete med landets övriga konsulenter, Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund och Nämnden för hemslöjdsfrågor och i all vår egen verksamhet. I samarbete med designbyrån Blidholm Vagnemark Design AB har en riksövergripande gemensam varumärkes-plattform tagits fram för hemslöjden och i projektet Den samtida hemslöjden pågår arbete med att publicera en ny omarbetad webbversion av hemslöjdens miljösidor under nytt namn: Slöjd håller. Genom hemslöjdskonsulenternas miljöarbetsgrupp där tre av våra konsulenter ingått har utvecklingsarbete skett genom att arbeta med anpassade livscykelanalyser av hemslöjdsprodukter, material och verksamheter. Årets Mötesplats Hemslöjd 09 i Lundsbrunn ägnades till stor del åt temat hållbar utveckling och projekt BOD2010 i samarbete med Byggnadsvård Nääs har också hållbar utveckling som kärnvärde ur flera olika aspekter för att främja hållbart byggande och hållbara hem. I Västra Götaland har vi anordnat ett regionalt seminarium om slöjd och hållbar utveckling i samverkan med Stenebyskolan och Studieförbundet Vuxenskolan. Seminariet innehöll föreläsningar av bl.a. den kände miljödebattören Stefan Edman samt en paneldiskussion med företrädare från HVG, Stenebyskolan samt slöjdare och hantverkare. Seminariet samlade 90 deltagare och en speciell rapport finns på vår hemsida. Hållbar utveckling är ett perspektiv vi lyfter fram i all vår verksamhet. Hemslöjd är både socialt, ekonomiskt och ekologiskt långsiktigt hållbart. Kommentar Med över hundra års erfarenhet vet vi att slöjd får människor att må bra och att slöjdens skönhet är både tidlös och levande. Samtidigt är utbudet ett helt annat idag än det var när hemslöjdsrörelsen grundades. Informationssamhället har medfört att vi idag lever i ett allt högre tempo, och har fler valmöjligheter än någonsin bland olika former av förströelse eller intressen. I skenet av denna utveckling har många nu börjat upptäcka slöjdens betydelse. Slöjdandet har blivit ett sätt att ta ställning. Ett uttryck för viljan att leva hållbart, i flera olika bemärkelser. Vi använder naturmaterial, återbrukar och håller liv i kunskapen om hur man tillverkar föremål som håller länge. Slöjden hjälper oss att lösa problem med egen kraft. Den ger en känsla av sammanhang, tillhörighet och rötter; bland annat genom att bygga vidare på den långa traditionen att göra saker för hand. Dessutom fyller den människors vardag med välbefinnande, skönhet och skaparglädje. Mål 5 Hemslöjden är en resurs för regionalt utvecklingsarbete Hemslöjden ger möjligheter till försörjning i en småskalig verksamhet som ofta är en binäring och ett komplement (både varor och tjänster) Västarvet en viktig aktör i regionens näringslivsutveckling Västarvet främjar, stärker och medverkar i regionens näringslivsutveckling som utvecklande partner, med unik kompetens, erfarenhet och miljöer. NFH:s uppdrag: Lyfta fram hemslöjdens betydelse för hållbar utveckling och sysselsättning. Regionens uppdrag: Att stödja och bilda nätverk med ideella krafter. Att genom samordning och nätverksbyggande stödja slöjden som näring. Att utveckla stödet till och samverkan med vissa regionalt intressanta slöjdaktörer, där Nääs och Halmens hus är prioriterade. Att utveckla samverkan med konstområdet och ta en aktiv roll när det gäller form och design. Återrapportering HVG samverkar med slöjdföretagare på många olika sätt. Vi arbetar med nätverksbyggande, utställnings- och mässverksamhet, förmedling av kontakter, litteratur, varor och tjänster, rådgivning, juryarbete, information, kommunikation m.m. 6
8 Under året har vi genomfört förstudien: Att utveckla tjänstesektorn inom hemslöjden. Målet med förstudien var att undersöka hur man kan presentera slöjdhandledarutbudet på ett överskådligt och säljande sätt. Vi ville producera en lättillgänglig och tydlig webbkatalog som presenterar utbudet av slöjdtjänster och de slöjdhandledare som kan utföra dessa. Därigenom vill vi skapa fler arbetstillfällen, tillgängliggöra och öka utbudet av slöjdverksamhet och göra hemslöjdens kulturarv mera tillgängligt för skola, utbildnings- och kulturarrangörer och även finna nya kundgrupper och hjälpa våra handledare att få fler uppdrag och skapa fler mötesplatser omkring slöjden. Den primära målgruppen är företagare i slöjdhandledarbranschen och våra nuvarande och framtida kunder. Att förbättra och utveckla tillgängligheten till denna typ av tjänster skall i sin tur medföra att fler människor får möjlighet att uppleva nyttan och glädjen i slöjden och slöjdandet. Genom att prova att göra en katalog med ett urval av de slöjdare vi anlitat och utbildat i olika satsningar de senaste åren, kan vi ge stöd till att utveckla och renodla säljbara koncept och mer aktivt marknadsföra dessa gentemot kunder via Västra Götalands kulturutbudskatalog, våra hemsidor, annonser, broschyrer och direktutskick. Regeringens satsning på skapande skola kommer att medföra att skolans resurser för denna typ av tjänster ökar och det är viktigt att utbudet finns tillgängligt på ett tydligt och professionellt sätt. I förlängningen vill vi utöka katalogen, utbilda fler handledare, utveckla tydligare, marknadsanpassade och bättre produkter. Till exempel nya koncept med inriktning mot t ex skola, företag, upplevelseindustri, museer, turister och bostadsbolag. Slöjd & hälsa spåret ser vi som en naturlig framtida marknad där slöjdtjänster kan förmedlas för t ex rekreation och rehabilitering och inom barn & äldrevård. En första publik utbudskatalog kommer att publiceras på nätet den 15 maj Vårmässan på Nääs arrangerades för andra året i rad. Under mässan exponerades ca 80 slöjdföretagare för de ca 2000 besökarna. Midvinterfest Med slöjden in i framtiden är en försäljningsutställning som arrangerats i samarbete med Bohusläns museum för 14:e året i rad. I år med speciellt fokus på slöjdens hållbarhetsbudskap: Följ med slöjden in i framtiden och köp hållbara julklappar. 60 slöjdare från länet medverkade. Omsättningen av slöjd på Midvinterfestutställningen var strax under kr, ungefär lika mycket som Westform är en ekonomisk förening som startades hösten 2008 av slöjdföretagare i Västra Götaland. På ett seminarium anordnat av hemslöjdskonsulenterna väcktes idén om en gemensam hemsida, vilket blev startskottet för projektet att bilda en ekonomisk förening. En projektledare tillsattes och Västra Götalandsregionens Regionutvecklingsnämnd gav medel till projektet. Genom samarbete kring marknadsföring och utvecklingsfrågor hjälps medlemmarna åt att blir starkare, synligare och att fina nya vägar för att nå ut med sina produkter. Tillsammans anordnar medlemmarna seminarier, träffar och utställningar. Målet är att hjälpas åt att synliggöra slöjden och att göra den mer tillgänglig för såväl besökare som invånare. På Westforms hemsida kan man besöka en slöjdutställning, som förnyas två gånger/år. Där visas slöjdarnas produkter fotograferade i en inspirerande miljö och i samspel med varandra. På hemsidan kan man också hitta varje enskild slöjdare som presenterar sig tillsammans med sina produkter och kontaktinformation. Föreningen har 15 medlemmar men vill gärna ha fler för att föreningen ska bli stark och slagkraftig. Vi bidrar med fortsatt rådgivning, deltar på möten m.m. I maj 2010 öppnar vi dörrarna till en gemensam utställning med Byggnadsvård Nääs i den vackra miljön på Nääs i Lerums kommun. Sveriges första Bod-mässa kommer att bestå av små utställningshus byggda med kvalitetsmaterial från Västra Götaland. Bodarna kommer att vara inredda som ateljéer, verkstäder, kontor, uthyrningsstugor, hönshus, lusthus eller kontemplativa frihetshytter. Mässan skall stimulera till att handla lokalt och bygga med traditionella material och erfarenhetsbaserade tekniker. Det gynnar både byggnadskulturen och det lokala näringslivet. Många bodar kanske dessutom blir bas för en lokal näringsidkare. I anslutning till mässan finns en utställningshall med mer 7
9 information om projektet, bodarna och materialen. Här kan besökarna köpa ritningar, material eller nyckelfärdiga bodar. I samarbete med Hushållningssällskapet deltar vi i referensgrupp, möten och nätverksträffar i projekt Grön integration Förstudie: Förädling av lamm, får och get. I samarbete med Dalslands museum har vi projekterat projekt Urskog som är ett utvecklingsprojekt för att förbättra kulturarbetares villkor i Dalsland. Kommentar Slöjden som näringsgren är ett stort och komplext fält som spänner över allt från enskilda slöjdföretagares varu- och tjänsteproduktion, material- och redskapsförsäljning, utbildningssektorn, återförsäljare, detaljhandel, torghandel och turist- och upplevelseindustrin. Under många år har vi sett en tillbakagång och svårigheter framförallt för återförsäljare och detaljhandeln inom hemslöjdsområdet. Hemslöjdens varor tål helt enkelt inte de påslag och marginaler som krävs för att driva butik i attraktiva affärsområden. Flytten av Bohusslöjds butik från Avenyn, där hyrorna stigit markant de senaste åren, medförde också i förlängningen att Bohusslöjd lades ned efter mer än nittio framgångsrika år i Göteborg. Tyvärr kommer detta också att få återverkningar hos slöjdarna som nu saknar en attraktiv marknadsplats för sina produkter i centrala Göteborg. För att bemöta denna händelseutveckling har vi haft återkommande möten med företrädare för Bohusslöjd under 2009 och efter Bohusslöjds konkurs i början av 2010 har vi startat samtal med andra aktörer inom detaljhandeln med slöjd och konsthantverk i Göteborg för att försöka hitta en gemensam framtidsstrategi för utvecklingen i det viktiga Göteborgsområdet. 3. Omvärlden Sammanfattning Vi samarbetar med många organisationer som i sin verksamhet berör hemslöjd. Vi har årligen återkommande planeringsmöten med våra länsföreningar och är adjungerade till deras styrelser. Slöjdklubbarna är ett samarbetsprojekt med länets organiserade länshemslöjdsföreningar och Studieförbundet Vuxenskolan som pågått i flera år och tidningen Till Handa ges sedan 2009 ut i samarbete med Skaraborgs Ideella hemslöjdsförening och Älvsborgs läns hemslöjdsförbund. Vi har haft utbildningsdagar med slöjdklubbshandledare, föreningsmedlemmar och Vuxenskolan både på lokal och regional nivå för att inspirera till delaktighet och start av nya slöjdklubbar. Under året har vi också engagerat oss i att planera och genomföra flera verksamheter i samband med Skaraborgs hemslöjdsförenings 100-årsjubileum. Deltagarenkäter har ställt till deltagarna i kursverksamheten på Nääs, utställarna vid Midvinterfest och deltagarna i projekt Gränslösa väggskåp. Barn/Ungdom och pedagoger Antalet aktiviteter med barn och ungdom har ökat något jämfört med 2008 då vi prioriterat slöjdläger och träffar för ungdomar hade vi 20 aktiviteter med 753 deltagare och 2009: 33 aktiviteter med 631 deltagare. Vi arrangerar som tidigare fortbildningar för pedagoger och handledare. Under året har vi i samarbete med Skaraborgs hemslöjdsförening arrangerat slöjdläger för ungdomar i samarbete med lajvföreningen EITRE. Vi redovisar inte hemslöjdsföreningarnas och slöjdklubbarnas egna barn- och ungdomsaktiviteter i vår statistik. Regionala och lokala hemslöjdsföreningar Genom vårt samarbete med de ideella hemslöjdsföreningarna når vi många slöjdintresserade. Förutom de tre länsföreningar finns ett stort antal lokalföreningar. Vi deltar i Länsföreningarnas styrelsemöten och stödjer lokalföreningarna i deras verksamhet. Vi har återkommande möten med de tre länshemslöjdsföreningarna i regionen. Under året har vi haft två länsmöten med alla länshemslöjdsföreningarna samt flera möten om utgivningen av tidningen TillHanda. Under året som gått har vi haft mycket samarbete med Skaraborgs ideella Hemslöjdsförening p.g.a. jubileumsåret och Mötesplats I övrigt samarbetar vi med föreningarna om Slöjdklubbar, 8
10 marknadsföring av föreningsaktiviteter såsom Slöjdstämman i Borås m.m. Våra lokaler upplåts åt olika föreningsaktiviteter såsom möten, kurser och utställningar. I Skövde delar vi lokalerna i Slöjdens hus med hemslöjdsföreningen. Skövde kommun tillhandahåller lokalen utan kostnad mot att vi bedriver utåtriktad verksamhet i dem. SHR (Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund) Under 2009 har vi samarbetat med SHR med arrangerandet av Mötesplats 09 i Lundsbrunn, i projektet Den samtida hemslöjden, slöjdklubbsverksamheten, 2 pilotslöjdklubbar, slöjdklubbsmontern på Hem & Villamässan, Slöjdklubben på Röhsska museet, hemslöjdens förlag och på bok & biblioteksmässan. Vår personal har medverkat som opponenter på 4 studenters slöjdprojekt på Sätergläntan, hemslöjdens kursgård. Slöjdföretagare Genom utställningar, projekt, seminarier m.m. stödjer vi slöjdare som slöjdar för näring. Slöjdföretagare har deltagit i flera av våra utställningar, utbildningar, föreläsningar och näringsseminarier. Vi samarbetar med Westform, som är en företagarförening för slöjdföretagare och medverkar också i föreningen Sjuhäradsforms kvalitetssäkringsråd samt juryarbete på slöjdmässan i Hjo. Under 2009 har vi haft återkommande möten med föreningen Bohusslöjd efter deras flytt från Avenyn till Teatergatan i Göteborg. Samverkan med annan konsulentverksamhet Förvaltningen för kulturutveckling är en resurs för kulturarbetet i kommunerna och för regionens kulturverksamheter. Vi samverkar med kulturkonsulenterna i regionen. Vi ingår bland annat samverkansgrupper för barn- & ungdomskultur, mångkultur och deltar i den regionala kulturutbudskatalogen. Vi samarbetar med andra regioners hemslöjdskonsulenter i nationella projekt och samarbeten t ex Slöjden i Skogen, Den Samtida Hemslöjden, miljögruppen, deltagande på bok & biblioteksmässan m.m. Kommunerna Vi försöker att vara till för hela regionen och räknar antal besök i kommunerna har vår personal besökt 35 (34) av de 49 kommunerna med sammanlagt 496 (583) tjänsteförrättningar. Därtill kommer vår verksamhet med utställningar och uthyrning som kommer olika kommuner till del även under de dagar som vi personligen inte finns på plats. Nya samarbetsparter Genom Västarvet ingår vi i ett flertal förvaltningsövergripande arbetsgrupper som har till syfte att utöka samarbetet utanför och inom organisationen, hit hör t ex, processledargruppen, kultur & entreprenörskap gruppen och kommunikationsgruppen. BOD 2010 är ett fördjupat samarbete mellan HVG och Byggnadsvård Nääs som även involverat HDK, Chalmers m fl. Integrationsnätverket Biskopsgården är en ny samarbetspartner i Göteborgsförorterna. Genom vår medverkan i projektet Grön integration når vi nya företagare i Dalsland. Övrigt Vi administrerar en gemensam webbserver med e-post och hemsidor åt Föreningen Sveriges Hemslöjdskonsulenter. Susanne Harrysson har suttit i Hemslöjdens förlags redaktionella råd. Thomas Lööf, Mia Lindgren och Ingrid Strömvall har varit aktiva i hemslöjdens riksarbetsgrupp för miljöfrågor. Torbjörn Lindström är ledamot i DIK kulturfackets styrelse och Västarvets SACO-råds samt Sveriges Hemslöjdskonsulenters DIK-förenings valberedning. Thomas Lööf har varit ledamot i Västarvets SACO-råd. 9
11 4. Organisation Sammanfattning Under 2009 har vi haft HVG-möten där all personal deltagit cirka en gång per månad. Vi har fördelat länsövergripande arbete under olika ansvarsområden: näring, barn & ungdom, kultur & hälsa och kunskapsuppbyggnad. Arbetet över hela länet gäller större gemensamma uppgifter. Områdeschefen har ingått i Västarvets chefsgrupp och vår personal deltar i flera av Västarvets övergripande grupper och gemensamma sammankomster. Inflyttningen till Bohusläns museum bidrar till ökat samarbete och tillgång till fler resurser för vår verksamhet. Bod2010-projektet bidrar till djupare samarbete för att utveckla Västarvets besöksmål på Nääs. Förvaltningen Inför det nya verksamhetsåret 2009 fanns mycket osäkerhet hur Västarvets organisation skulle se ut i framtiden och däribland konsulenternas placering. Västarvets styrelse beslöt i december 2008 att den kompetensväxling och omorganisation som förberetts under 2008 inte skulle genomföras. Organisationen återgick till 2007 års organisation där Hemslöjdskonsulenternas verksamhet hade ett eget verksamhetsområde med egen områdeschef. I Västarvets arbete står brukarperspektivet i centrum. Jämställdhet, mångfald, barn & unga, internationalisering och den gemensamma regionen är nyckelord som ska beaktas. Under 2009 har målet att vidareutveckla dialog och relation med de 49 kommunerna, det civila samhället och näringsliv förstärkts. Resurser har också omfördelats för att skapa en utveckling inom IT och kommunikation då den digitala miljön är ett viktigt inslag för att möta dagens krav på dialog med samhället. Vidare har resurserna för en samordning av arkiv, bibliotek och samlingar stärkts. En gemensam enhet för fastighetsförvaltning, miljö- och säkerhetsfrågor samt övrig gemensam administration har skapats. Detta är en styrka som finns i en stor förvaltning och som kommer konsulenterna till del. Personal Kontoren i Stenungsund och i Regionens Hus i Uddevalla har flyttats till Bohusläns Museum. Vår informatör har blivit uppsagd p.g.a. arbetsbrist och vi arbetar nu med Västarvets kommunikationsavdelning och externa resurser. Vi har haft 6,5 hemslöjdskonsulenttjänster, 2 assistenter och 1 chefstjänst fördelat på 10 personer. Under året har vi haft två vikarier då vår ordinarie konsulent i Skövde varit tjänstledig. Från halvårsskiftet har vi anställt en ny konsulent i Skövde då tidigare medarbetare slutat och tillträtt motsvarande tjänst i Blekinge. Vi har serviceverksamhet via vår förvaltning, hyresvärdar och regionen. Verksamheten har bedrivits med utgångspunkt från kontoren i Borås, Nääs, Uddevalla och Skövde. Kompetensutveckling Vi har deltagit i interna utbildningar och informationsdagar som anordnats av Nämnden för Hemslöjdsfrågor, Västra Götalands Regionen och Västarvet. Personal har deltagit i EKA-utbildning (Effektivare Kommunikation i Arbetsgrupper), Jämställdhetsutbildning (Gör det Jämt), Entreprenörskapsutbildning (Raket), Episerver-utbildning och datorworkshops Ingrid Strömvall Områdeschef Torbjörn Lindström Biträdande områdeschef Hemslöjd Västra Götaland, Borås
Verksamhetsplan 2004
Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en
- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt
På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars
Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.
Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke
Fördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.
Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida
PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.
Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland
Adelöv - LIVET PÅ LANDET
2010-02-23 Projekt Adelöv - LIVET PÅ LANDET Projektägare Adelövs Framtidsgrupp Kontaktperson. Ingemar Karlsson, ordf Adelövs Framtidsgrupp Telefon 0140-730 30 Mobil 070-632 61 60 ingemarslantbruksredovisning@hotmail.com
Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015
Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga
Kultur- och fritidsförvaltningen Simrishamns kommun. Bibliotekets verksamhetsplan 2016. Analys och årsberättelse
Kultur- och fritidsförvaltningen Simrishamns kommun Bibliotekets verksamhetsplan 2016 Analys och årsberättelse Årsberättelse Förutsättningar för en mobil biblioteksverksamhet i Simrishamns kommun utreddes
fungera som kunskapsöverföring och arbetspraktik och verka som en brygga mellan kulturer och sociala verkligheter.
Projektbeskrivning Projektetsnamn: Berätta! Sökande: De Ungas Sommarakademi på Konstepidemin, Göteborg Kontaktperson: Sofia Åhrman, projektledare 0708-144104, sofia@konstepidemin.se, Adress: Konstepidemin,
Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :
Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara
Kulturen i Örnsköldsvik
Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter
Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012
Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 1 2 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 3 Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna
HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17
1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna
Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN
Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...
UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012
UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva
Fritidsgårdsverksamhet. Dokumentets syfte Dokumentet anger hur fritidsgårdsverksamhet i Nacka ska utföras
RIKTLINJE Fritidsgårdsverksamhet Dokumentets syfte Dokumentet anger hur i Nacka ska utföras Dokumentet gäller för Utförare av som utförs på uppdrag av Nacka kommun Förutsättningar för uppdraget Utföraren
Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Projektplan. Tånga Julmarknad Jul för alla sinnen
Projektplan Tånga Julmarknad Jul för alla sinnen 1. Projektets namn: Tånga Julmarknad 2. Projektidé Vårgårda kommun har tillsammans med Herrljunga kommun en geografisk gränsroll i Sjuhäradsregionen och
Nya företagare behöver goda råd
Nya företagare behöver goda råd SPONSORSbroschyr2014DEF!.indd 1 2014-03-28 20:03 En bättre Vi start ger en bättre start Vår uppgift är att ge alla som vill starta eget bästa möjliga förutsättningar för
Sinnen och minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga
Sinnen och minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga Vision Ett nytt sätt att arbeta med kulturstimulans i äldrevården har arbetats fram i Svenljunga kommun. I samarbetet med hemtjänsten,
Verksamhetsberättelse 2015
DIS-Bergslagen Regionförening i DIS - föreningen för datorhjälp i släktforskningen Verksamhetsberättelse 2015 Göran Thomasson och Gun Utterström redovisar sitt arbete med nya kursmaterialet vid funktionärskonferens
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning
SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick
SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick FÖRORD Denna skrift är en utvärdering av projektet Språkglädje och läslust 2007-2010 och en avstamp för att jobba vidare med läsfrämjande insatser. Projektledare:
Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015
Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Närvarande: Petra Rantatalo, Region Västerbotten Åsa J-Persson, Åsele kommun Tage Markusson, Västerbottensteatern Brage Sundberg,
Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017
1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet
VERKSAMHETSPLAN 2016 REGION VÄST
VERKSAMHETSPLAN 2016 REGION VÄST Friluftsfrämjandet Friluftsfrämjandet är en rikstäckande medlemsförening med en idé om friluftsliv för alla och den idén delas idag av mer än 84 000 medlemmar. Friluftsfrämjandets
Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun
Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun Antagen av 2012 03 28 Biblioteksplan 2012-2015 Denna biblioteksplan avser folkbibliotekens verksamhet och gäller således inte skoloch gymnasiebibliotek eller
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003
Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003 Länsbiblioteket har sina lokaler i Linköpings nya stadsbibliotek, Östgötagatan 5, Linköping. Uppdrag Länsbiblioteket är en regional kulturinstitution med
Foto: Mattias Johansson
Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten
VERKSAMHETSPLAN FÖR 2014
ATSUB/Göteborg, Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn Prästgårdsängen 21 BV 412 71 GÖTEBORG Telefon: 031 20 99 49 eller 23 30 43 Kvällstid: 020 21 53 50 E-post: info@atsubgbg.nu Hemsida: www.atsubgbg.nu
Utva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.
BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.
Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10,
Bilaga 4 Sida 1(11) KL 1900 Inger Åckander, 630222 SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGORNA AV TOTALT 37 INTERVJUER FÄRGADE SIFFROR FRÅN STORSTADSLÄN - 24 FRÅN STORSTADSLÄN OCH 13 FRÅN ÖVRIGA LÄN Frågor Ja Nej Hur
Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28
Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen
ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN
ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften
Våren är här och vi har kickat igång rejält!
Våren är här och vi har kickat igång rejält! I DETTA NYHETSBREV: Rädda Barnen Lund söker praktikant för HT2014 s. 2 Hallå där... Lovisa Harfeldt s. 3 Hänt i Mars s. 4 Händer i April s. 6 Kalendarie för
En viktig mässa för alla
Gunilla Südow Mölnlycke bibliotek, Härryda kommun gunilla.sudow@harryda.se 2013 En viktig mässa för alla I dagens läge, med en snabb teknikutveckling, inte minst inom den digitala sfären, behöver vi förr
KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?
Bilaga 7 KARTLÄGGNING Denna kartla ggning syftar till att ta fram information om hur Regionförbunden i Kalmar län, Jönköpings län, Kronobergs län, Region Blekinge jobbar fo r att attrahera nyanla nda akademiker
Utvärdering av samverkansprojekt
1 (10) Kommunledningen Ulrika Lundgren Kvalitetscontroller 0302-521815 Utvärdering av samverkansprojekt Bakgrund Sedan 1995 finns ett samverkansavtal mellan s universitet, Västra Götalandsregionen och
Ansökan; Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå 2014 (21-24/8) Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå en arena och mötesplats för hela Bottenviken.
Ansökan; Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå 2014 (21-24/8) Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå en arena och mötesplats för hela Bottenviken. Bakgrund; PiteUnika ekonomisk förening med 36 medlemsföretag
Verksamhetsplan 2015. Bilaga 1
Verksamhetsplan 2015 Bilaga 1 Verksamhetsmål 1 Ledord: Gemenskap Vi vill verka för att föreningarna känner mening och glädje över att vara del av Equmenia Väst, och att föreningarna upplever att Equmenia
Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Verksamhetsberättelse Kommunikation 2015
HÖGSKOLAN I BORÅS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 (7) Kommunikation Annie Andréasson 2016-02-18 Förvaltningschef Verksamhetsberättelse Kommunikation 2015 1. Uppdrag/Ansvarsområden På Kommunikation jobbar alla
2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast
2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,
Kulturprojekt i Utsikter
Kulturprojekt i Utsikter Inledning Sedan 2009 har Utsikter bedrivit kulturprojekt på sju skolor i Helsingborg och Landskrona. Genom ett nära samarbete med städernas kulturinstitutioner har skolorna implementerat
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
Verksamhetsberättelse 2015
Verksamhetsberättelse 2015 Inledning De arbetsintegrerande sociala företagen har som övergripande mål att skapa arbetstillfällen för de som står utanför, eller som inte fått tillträde till, arbetsmarknaden
sätergläntan skola LÄSÅRSUTBILDNINGAR väv sömnad trä smide
sätergläntan skola LÄSÅRSUTBILDNINGAR väv sömnad trä smide 2015 Sätergläntans huvudbyggnad sätergläntan hemslöjdens gård Knippbodarna 119 793 41 Insjön 0247-645 70 info@saterglantan.se www.saterglantan.se
NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs
NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENS SKOLIDROTTSFÖRBUND VERKSAMHETSINRIKTINING 2013 SKOLIDROTTSFÖRBUNDET ETT KATEGORIFÖRBUND SOM TILLHÖR
Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Nominering - Årets Leader Med checklista
Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: MittSkåne på kartan II Journalnummer: 2010-4457 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader
VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2015
VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2015 SÖDERMALMS FRIVILLIGCENTRAL VILJAN Verksamhetsidé Viljan, Södermalms frivilligcentral, är en ideell förening bildad 1993. Föreningen är demokratiskt uppbyggd och politiskt
Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016
1(5) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till
Verksamhetsplan 2016-18. Friskis&Svettis Halmstad
Verksamhetsplan 2016-18 Friskis&Svettis Halmstad Friskis&Svettis Halmstad Friskis&Svettis är en idrottsförening med anslutning till Riksidrottsförbundet och består av 159 ideella föreningar. Varje förening
Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018
Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en
SCR:s PUNKTER FÖR 2020
20 PUNKTER 2020 SCR:s PUNKTER FÖR 2020 Vårt arbete med att utveckla vår bransch tar nu verklig fart. Sedan 2011 har vi tillsammans jobbat med våra framtidsfrågor och lyft fram vad vi vill göra och hur
IDROTTSVETENSKAPLIGA FÖRENINGENS ÅRSMÖTE
IDROTTSVETENSKAPLIGA FÖRENINGENS ÅRSMÖTE Datum: 2015-05-28 Tid: 17:00 Plats: Tryggheten, plan 1 i Samhällsvetarhuset plan Närvarande med rösträtt (röstlängd): Närvarande utan rösträtt: FORMALIA Punkt Ärende
Handling för tillväxt... 2
Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4
Turism i Bollebygd. Slutrapport för projektet. Slutrapport Turism i Bollebygd 1 (7) Datum: 2014-11-29. Journalnummer:? Projekttid: 2012-2014
1 (7) Slutrapport för projektet Turism i Bollebygd Datum: 2014-11-29 Journalnummer:? Projekttid: 2012-2014 Kontaktpersoner i projektet: Lisa Lindmark, lisalindmark@hotmail.com Gunilla Henriksson, gunilla.henriksson@sp.se
- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -
- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6
Verksamhetsplan 2015. Riksförbundet Unga Musikanters Stockholmsdistrikt
Verksamhetsplan 2015 Riksförbundet Unga Musikanters Stockholmsdistrikt 1 Ungt Ledarskap... 3 1.1 Ledarskolan... 3 2 Kurser på lovet... 3 2.1 STORK på höstlovet... 3 2.2 Musik vid Ekebyholm på sommarlovet...
Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.
Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella
Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016!
1 ( 6) Ansökan om! Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! För några år sedan väcktes tanken av tjänstemän vid Västra Götalandsregionens kultursekretariat att Nätverkstan
Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL
Kulturdepartementet Stockholm 10 mars 2016 103 33 Stockholm Ert dnr Ku2015/02481/KL Vårt dnr 1-110/15 Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88),
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
455 61 Dingle. Hotel Lab
Datum: 20120524 SLUTRAPPORT När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och jämför den med det slutliga resultatet
Bogemenskapen Sjöfarten KHR (org. nr 769616-9734)
1/6 Bogemenskapen Sjöfarten KHR (org. nr 769616-9734) VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2010 Styrelsen för Bogemenskapen Sjöfarten KHR lämnar härmed följande berättelse för verksamhetsåret 1 januari 31december
UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
DIS-Bergslagen. Regionförening i DIS - föreningen för datorhjälp i släktforskningen. Verksamhetsberättelse 2012
DIS-Bergslagen Regionförening i DIS - föreningen för datorhjälp i släktforskningen Verksamhetsberättelse 2012 Årsmöte DIS-Bergslagen Söndagen den 24 februari 2013 kl. 15.00 Culturen, Västerås. Förslag
Kungälvs Brukshundklubb
Kungälvs Brukshundklubb Kungälvs Brukshundklubb består av ca 300 hundintresserade medlemmar i olika åldrar. Klubben är till för dig som vill vara aktiv med din hund, träna, tävla eller lära dig och din
2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan
Verksamhetsplan/Biblioteksplan 2015 I Sverige har vi tre huvudsakliga typer av bibliotek; forsknings-, folk- och skolbibliotek. För kommunens invånare är det främst folk- och skolbibliotek som är av betydelse.
Samordnare för våld i nära relation Slutrapport
Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och
Slutrapport: Act Art for Tourism
Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:
Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun
1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla
För dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet
För dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet OM OSS Nu vet jag att jag kan Min resa började för ett år sedan med att vi satt i ett klassrum dagarna långa och
Verksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Internationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet
Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad
Fisketurism Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Rådde gård onsdag 8 januari 2014 Inspirationsträff om fisketurism arbetsgrupp skapad för fortsatt analys Ett 60-tal personer samlades
1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009
1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har
Gysam Verksamhetsplan 2015
2014-11-27 Gysam Verksamhetsplan 2015 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen
Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Verksamhetsberättelse 2009 Villaägarna i Kungsbacka kommun
Verksamhetsberättelse 2009 Villaägarna i Kungsbacka kommun Antagen av styrelsen den 2010-03-04 Behandlad på årsmötet den 2010-03-18 Senast reviderad den... 1 Inledning Denna verksamhetsberättelse skall
Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012
Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012 1 För folkhälsoarbetetinnehållsförteckning FÖR FOLKHÄLSOARBETETINNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING... 3 FOLKHÄLSOARBETETS ORGANISATION... 3 FOLKHÄLSOINSATSER UNDER
Brukarrörelsens synpunkter 2015
Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar
Förslag till verksamhetsplan för Cancerföreningen PALEMA under verksamhetsåret 2016
VP PALEMA 2016.docx Förslag till verksamhetsplan för Cancerföreningen PALEMA under verksamhetsåret 2016 PALEMA s ändamål och uppgift, enligt ändamålsparagrafen, är att verka för en förbättrad vård och
Biblioteksplan för Timrå kommun
Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att
INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna
INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer
Verksamhetsplan. Företagarna Västerbotten Service AB, 10-02-2016
Verksamhetsplan Företagarna Västerbotten Service AB, 10-02-2016 1 1. Inledning Denna verksamhetsplan för 2016 är ett styrande dokument för Företagarna Västerbotten Service AB. Fokus ligger på att utveckla
RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?
RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte
STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Förslag till Verksamhetsplan för PRO Norra Älvsborgs distrikt 2016
1 Förslag till Verksamhetsplan för PRO Norra Älvsborgs distrikt 2016 PRO arbetar utifrån det handlingsprogram som antogs av kongressen 2015. År 2016 är det år då vi fortsätter att utveckla organisationen
Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015
Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015 Ulrika Nilsson 2013-05-16 Fredrik Tidholm Bakgrund Värdegrund 2020 Ur framtidsberättelsen för Gullspångs Kommun Gullspångs kommun är väl
Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153
Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade
Verksamhetsplan 2010 Villaägarna i Kungsbacka kommun
Verksamhetsplan 2010 Villaägarna i Kungsbacka kommun Antagen av styrelsen den 2010-03-04 Behandlad på årsmötet den 2010-03-18 Senast reviderad den... 1. Inledning 1.1 Förbundets uppdrag Leverera nytta