Detaljplan för del av Stadsön 2:1 och del av Ekorren 14 i Piteå kommun, Norrbottens län

Transkript

1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för del av Stadsön 2:1 och del av Ekorren 14 i Piteå kommun, Norrbottens län A. Hur samrådet har bedrivits Samrådsredogörelsen är en sammanfattning av inkomna yttranden under samrådet. Förslaget har varit ute på samråd under tiden Inbjudan till samråd skickades ut till sakägare, berörda myndigheter, förvaltningar samt till organisationer. Samrådsmötet annonserades i Piteå Tidningen och Norrbottens Kuriren Handlingarna var tillgängliga på Kommunens hemsida, samt på Piteå Stadsbibliotek, Stadshusets foajé och Stadshuset, Fysisk planering. Under samrådstiden har följande yttranden inkommit: 1. Pireva, Sara Holmlund, David Wiklund Skanova, Hans Enström Ivar Gustavsson, Folkpartiet Christina Borgh Engman Trafikverket, Caroline Fjellström Fysisk planering/samhälle, G. Åström Lantmäteriet, Kristina Söderberg Länsstyrelsen, B. Adolfsson, J. Lundbäck B. Samrådsyttranden och kommentarer 1. Pireva, Sara Holmlund, David Wiklund, Piteå Renhållning & Vatten AB såsom VA huvudman för den allmänna VA anläggningen i Piteå kommun har följande att yttra angående planen: Enligt ABVA är huvudmannen inte skyldig garantera att ett visst vattentryck alltid upprätthålls eller att viss vattenmängd per tidsenhet alltid kan levereras. Exploatören ansvarar för att anordna eventuell tryckstegring och brandvatten inom den egna fastigheten. Tydliggör hur dagvatten ska hanteras, kapacitet finns i omkringliggande ledningar för att omhänderta vattnet. Hänsyn måste tas till befintlig vatten och spillvattenledning med placering enligt bild. Servitut alternativt att området undantas från den fastighet som nybildas ses som möjliga lösningar. Inga byggnader tillåts byggas över ledning.

2 Innan bygglov ges skall exploatören redovisa om tryckstegring krävs för att genomföra projektet samt säkerställa att brandvatten inom den egna fastigheten finns. Dagvattnet för projektet kommer att hanteras i befintligt dagvattennät. Befintlig vatten och spillvattenledning ligger utanför planområdet och kommer ej att berös. 2. Skanova, Hans Enström, Skanova inget att erinra mot rubricerade plan. 3. Ivar Gustavsson, Folkpartiet, När förslaget om planprogram för ifrågavarande område behandlades och antogs i Miljö och byggnämnden reserverade sig undertecknad som representant för Folkpartiet liberalerna mot beslutet med följande motivering: "Reservation Miljö och bygg nämnden beslut Jag reserverar mig mot beslutet tilllörm6n för eget förslag: att nämnden avbryter planprogramprocessen och uppmanar planförfattarna att återkomma med ett nytt förslag där byggnaden vad avser utformning, volym och höjd är bättre anpassad till omgivande bebyggelse och följer riktlinjerna i det av kommunen fastställda gestaltningsprogrammet "Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen Piteå kommun." Vad gäller byggnadens höjd bör, i enlighet med stadsarkitektens synpunkter i samrådsredogörelsen, regeln om "Gyllene snittet" tillämpas. Motivering Alltsedan Piteå gamla stad eldhärjades år 1666 och Piteå nya stad 1667 anlades på Häggholmen har staden kännetecknats av stadsplanens unika rutindelning samt småstadens låga byggnader. Piteås småstadskaraktär är en omvittnat uppskattad egenskap bland såväl kommunens invånare som bland turister och andra besökande. Kommunledningen brukar utåt framhäva småstaden Piteå som något unikt och ytterst positivt. Den nu föreslagna byggnaden avviker så markant från övrig bebyggelse i fråga om höjd, volym och gestaltning att Piteås karaktär av småstad med ens skulle försvinna. Om i förlängningen detaljplanen fastställs enligt förslaget i planprogrammet, kan man förvisso förvänta sig att övriga byggherrar kommer att kräva att få tillämpa samma bygghöjder vid ombyggnad och nybyggnad inom Häggholmen. Propåer har redan framförts. Att förhållandena blivit på detta sätt, med ständiga avvikelser och kompromisser gentemot gällande planer och riktlinjer beror på att kommunledningen, trots visioner på en rad andra områden, aldrig formulerat någon vision för den fysiska bebyggelsen. Planläggningen har i varje enskilt fall, förmodligen av ekonomiska skäl, överlåtits åt enskilda byggherrar. Resultatet har blivit en rad enskilda byggprojekt utan inbördes sammanhang och utan genomtänkt helhetssyn. Kommunledningen har aldrig formulerat en vision och ett mål för hur man vill att Piteås bebyggelse ska gestalta sig om 15, 25 eller 50 år ett mål att jobba mot.

3 Därför blir det som det blir. I likhet med länsstyrelsen hade jag dessutom gärna sett att man undersökt och presenterat olika lösningar för bebyggelsen av området. Ivar Gustafsson (fp)" Folkpartiet vidhåller denna uppfattning vad gäller det nuvarande förslaget till detaljplan för del av Stadsön 2:1 och del av Ekorren 14 som vi anser bör omarbetas i enlighet med synpunkterna i den ovan refererade reservationen. Gestaltning/planering Under 1600 talet var rutplanmönster ett stadsplaneideal. I Sverige användes rutnätsplanen i stor omfattning och ett femtiotal nya städer grundades och planerades efter denna princip. Så även Piteå. Dock genomfördes inte alltid hela rutnätsplanen, samtliga kvarter bebyggdes inte. Ser man på Kv. Ekorren ur ett historiskt perspektiv kan man notera att kvarteret inte tidigare varit bebyggt med sluten kvartersform. Under mitten av 1960 talet uppfördes de så kallade Vatten och bröd husen, i Kv. Björken och Kv. Ekorren. Kv. Vargen, Österbo äldreboende byggdes i slutet av 1980 talet och avslutar den ursprungliga rutnätsstaden i en klassiskt formad kvartersbyggnad. Denna funktionella och storskaliga arkitektur är idag det som formar områdets karaktär. Genomgående har bebyggelsens skala, sett över tid, blivit större i de yttre delarna av Häggholmen. Ser man till relationen till omgivande bebyggelse kan platsen vara lämplig för en högre byggnad. Strömsundshuset har i planprogramförslaget placerats i linje med Vatten och brödhusen längs Sundsgatan. Kommunens bedömning är att den aktuella platsen centralt i Piteå kan vara lämplig för en högre byggnad som en markering av centrala stadens östra gräns. Med bearbetning av byggnaden i marknivå samt av parkeringshuset kan förslaget få en utemiljö som ger mervärden i stadsmiljön. Diskussion om eventuella höga hus kommer att vara viktig framgent i Piteå då många människor vill bo centralt och höga hus medger en förtätning av stadskärnan. Strömsundshuset är dock betydligt högre än övrig bebyggelse på Häggholmen. Detta måste vägas mot möjligheten till stadsutveckling där fler ges möjlighet att bo centralt. Viktigt är, oavsett höjd, att huset utformas så att det påverkar stadsbilden positivt och så att negativ påverkan minimeras. Ett väl gestaltat landmärke som avslut på östra delen av Piteå kan utgöra ett positivt tillskott till stadsmiljön. I Översiktsplan för Piteå stadsbygd, antagen 2001, finns formulerat att byggande och boende inom tätorten handlar om att förtäta, förnya och förvalta den befintliga bebyggelsen.

4 Piteå kommun vill skapa möjlighet att förtäta bebyggelsen på Häggholmen. En konsekvens kan då bli att högre hus uppförs på oexploaterade områden. Ett arbete med ett Stadsmiljöprogram pågår vars syfte är att ta fram visioner och riktlinjer för hur stadens värden ska bevaras och utvecklas. Av Kommunfullmäktige antagna Riktlinjerna för bebyggelse preciserar inte förhållningssättet till frågan om bebyggelse betydligt högre än dagens kan tillåtas. Skrivningar om anpassning till den befintliga bebyggelsens skala och karaktär finns däremot. Det viktiga blir då att ny bebyggelse, hög eller låg, bidrar positivt till stadsmiljön och att negativ påverkan, ex vis vad gäller skuggbildning, kan minimeras. Gällande Kv. Ekorren visar skuggstudien att påverkan är begränsad då skuggning sker främst över Sundsgatan. Just nu prövas förutsättningarna för att uppföra ett högt hus på den aktuella platsen och kommunens uppfattning är att projektet bidrar positivt till stadsmiljön. 4. Christina Borgh Engman, Undertecknad kunde inte närvara vid informationsmötet i mars. Jag har en del synpunkter och frågor som jag vill framföra innan besvärstiden går ut den 31 mars Finns det en marknadsundersökning som belyser behovet av bostäder för de kundgrupper som ni enligt artikeln i PT vänder er till vid bygget av Snusdosan? Ett kommunalt bostadsbolag har ett ansvar för hela sin befolkning. Det finns efterfrågan på lägenheter i stadskärnan, men till vilket pris? Det behövs fler studentlägenheter i Piteå till rimliga kostnader. Få studenter har den ekonomin som ett lyxbygge av det slag som man planerar för. Vill studenterna bo så långt från sitt utbildningsställe? Har de bil? Unga vuxna kan nog ha både jobb och bil, det beror på vilken åldersgrupp man avser. Barnfamiljer är uteslutna. Vad det gäller pensionärer, så kan en mindre bostad vara lämplig, om man är ensamstående och har bra ekonomi. Planeringen var ju att huvudsakligen ettor skulle byggas. Efterfrågar de kundgrupper som ni riktar er till en bostad till den kostnad som detta nybygge innebär? Vem/vilka har egentligen initierat detta bygge som är så ogenomtänkt i hela sin utformning? 2. Vad gäller marken som man ämnar bebygga, så är den i nuvarande skick förorenad och inte godkänd för bostadsbygge. Man ser framför sig höga kostnader för eventuell sanering. Vem betalar för det? Ingår det i Pitebos kostnader eller blir det kommunen som står för det? En kostnadskalkyl som visar skillnaden mellan att bygga ett hus på åtta våningar respektive sexton bör redovisas öppet för nämnden och kommunens invånare, som då får ta ställning huruvida de extra våningarna är värda sitt pris att byggas. Ingen sådan kalkyl torde ha gjorts innan, och hyreskostnaderna för de nybyggda lägenheterna har inte redovisats tillfredsställande för allmänheten.

5 3. Beslutsfattarna har helt bortsett från byggets miljöaspekter, såväl fysiska som kulturella. Det finns ett mycket intressant dokument som Piteå kommun har skrivit under. Det heter Riktlinjer för bebyggelsen Piteå centrum, Häggholmen. Har verkligen alla berörda nämndsledamöter läst och diskuterat igenom de anvisningar som finns i denna skrift angående vikten av att ta hänsyn till det kulturella perspektivet vid nybyggnationer? När nya objekt ska passa in i den befintliga stadsbilden bör värdefulla kulturmiljöer uppmärksammas, stadens profil får inte förändras, vilket innebär att man bör undvika att bygga högre än de omgivande husen, särskilt inte på den del av Häggholmen som ligger på strandnära tomt. Det är ett stort ansvar man tar på sig, när man åtar sig ett höghusbygge av detta slaget, Det strider mot de riktlinjer kommunen själv har satt upp om att undvika storskaliga lösningar vid ändringar i stadsmiljön på Häggholmen. Mötesplatser och generellt högt trivsamhetstänk ska eftersträvas i varje byggnad och varje kvarter, Nya byggnader ska förhålla sig till det befintliga, understryka det karakteristiska och skapa en ny tilltalande enhet, Byggnadshöjder ska följa den naturliga topografin längs med Uddmansgatan, Taklinjer ska förhålla sig till den befintliga bebyggelsen. Det finns mycket att hämta från denna skrift. Ska man ha kultur och miljöaspekter på ett centralt bostadsbygge i Piteå måste flera hänsyn tas och de regler som finns noga beaktas, vad har man annars ett regelverk till? Det är oerhört viktigt för kommande generationer att det blir en balans i utformandet av nya byggnader så att det passar in i en småstad vid Norrlandskusten som fick som fick sina stadsprivilegier Kort sagt: I centrala Piteå passar inte sextonvåningshus in. Detta liknar ett prestigefullt skrytbygge. Politikerna/ tjänstemännen får hitta andra lösningar för att lösa bostadsbristen i centrala Piteå. 1. Piteå kommun har ett uttalat mål om att bli invånare till år För att klara det så behöver olika projekt i vår kommun generera ungefär 1500 nya lägenheter. Nyproduktion av bostäder idag oavsett form och läge genererar relativt höga hyror eftersom investeringen blir stor. Det positiva med att vi får fram nya lägenheter är att vi får en rörelse på bostadsmarknaden där vissa väljer att flytta till nyproduktion och lämnar då en bostad för någon annan. Detta projekt är inte riktat mot studenter. Att få bo centralt likt detta läge är något som efterfrågas och önskas av många. 2. Vid markarbeten för en nybyggnation ska hänsyn tas till föroreningssituationen i marken. Det krävs då grävning och bortschaktning av jordmassor. All jord som grävs upp och som inte har en i förväg planerad användning är per definition avfall. Som avfall skall jorden därför tas om hand på deponi. All jord som skall deponeras skall enligt krav i avfallsförordningen (2011:927) karaktäriseras med avseende på i vilken typ av deponi den skall deponeras, deponi för inert avfall (IA) icke farligt avfall (IFA) respektive farligt avfall (FA). Denna karaktärisering skall göras innan en avfallsdeponi kan eller får ta emot materialet.

6 Den markförorening som finns är känd och ska saneras innan byggnation. Kraven är att marken efter sanering ska uppfylla kriterierna för Känslig markanvändning. Efter av AB PiteBo genomförd sanering ska de även kunna säkerställa hur belastningen på den yttre miljön är. Vad gäller kalkyl för projektets ekonomiska genomförbarhet så är det upp det exploatören att göra denna analys 3. I Översiktsplan för Piteå stadsbygd, antagen 2001, finns formulerat att byggande och boende inom tätorten handlar om att förtäta, förnya och förvalta den befintliga bebyggelsen. Piteå kommun vill skapa möjlighet att förtäta bebyggelsen på Häggholmen. En konsekvens kan då bli att högre hus uppförs på oexploaterade områden. Av Kommunfullmäktige antagna Riktlinjerna för bebyggelse preciserar inte förhållningssättet till frågan om bebyggelse betydligt högre än dagens kan tillåtas. Skrivningar om anpassning till den befintliga bebyggelsens skala och karaktär finns däremot. Det viktiga blir då att ny bebyggelse, hög eller låg, bidrar positivt till stadsmiljön och att negativ påverkan, ex vis vad gäller skuggbildning, kan minimeras. Gällande Kv. Ekorren visar skuggstudien att påverkan är begränsad då skuggning sker främst över Sundsgatan. 5. Trafikverket, Caroline Fjellström, Detaljplanens syftar till att ge planmässiga förutsättningar för huvudsakligen bostadsändamål. Trafikverket har inget att erinra men eftersom planen ligger inom MSA ytan för Luleå Airport och en byggnad i planen har en ansenlig höjd ska samråd tas med flygplatsen. Uppförande av byggnader eller andra föremål högre än 20 meter kan påverka luftfarten. Det krävs en lokaliseringsbedömning av luftfartsverket och även av Försvarsmakten. Blankett och mer information hittas hos LFV: en unikkompetens hos LFV/Sahar gor du / Förutom lokaliseringsbedömning ska en flyghinderanmälan skickas senast 4 veckor förebyggstart till Försvarsmakten om den planerade byggnadens eller anläggningens sammanlagda höjd överstiger 45 meter inom sammanhållen bebyggelse. Blankett flyghinderanmälan finns hos försvarsmakten Ett föremål som är 45 meter eller högre över mark eller vattenytan ska även markeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2010:155. En ansökan om lokaliseringsbedömningen har skickats till Luftfartsverket och samråd om bygghöjd med Luleå flygplats kommer att hållas. Planbeskrivningen kompletteras med en hänvisning om att flyghinderanmälan ska skickas till Försvarsmakten.

7 Exploatören ansvarar för att byggnaden markeras enligt Transportstyrelsens riktlinjer och allmänna råd. 6. Fysisk planering/samhälle, Gudrun Åström Stadsarkitekt, Förslag till detaljplan för Kv. Ekorren är utställt för samråd. Detaljplanen redovisar en ny byggnad för bostäder med tillhörande parkeringsanläggning inom optionsområde tilldelat av Piteå kommun. Byggnaden redovisas med totalhöjd +55 m ö h, 16 våningar hög. Synbarhet från Rådhustorget nyttjas som ett kriterium till värn av upplevelsen av den småskaliga trästaden. Den nya byggnaden kommer att påverka vyn från Rådhustorget, se Bilaga 1. Byggnadens höjd kan anses ha menlig inverkan på kärnvärdet den småskaliga staden. Alternativ som medger likvärdig exploateringsgrad, utan att småstadskaraktären runt Rådhustorget och längs Storgatan påverkas, bör eftersökas. En sammanhållen och harmonisk stadsbild på Häggholmen kan åstadkommas om den tillkommande bebyggelsens höjd är upp till 1/3 högre än den befintliga. Tillkommande bebyggelse kan då ha höjden våningar sett till den befintliga bebyggelsens höjd. I samrådshandlingen bifogas bullerutredning. Gjorda bullerberäkningar visar höga bullervärden i vissa lägenheter vända mot Sundsgatan. En utformning där bostadshus och parkeringshus byter plats, dvs bostadshus förläggs mot Prästgårdsgatan, skulle skapa gynnsammare bullervärden i lägenheter och bidra positivt till miljön längs Prästgårdsgatan, se Bilaga 2. Rådhustorget och Storgatan är idag Piteå centrums mest karaktärsgivande och historiskt sett utgör Rådhustorget tyngdpunkten. I Riktlinjerna för bebyggelse, antagna av Kommunfullmäktige i juni 2012 har man slagit fast att Rådhuset ska vara dominant i miljön runt Rådhustorget. En intern studie utförd av Fysisk planering/plan och Trafik visar att den föreslagna byggnaden på 16 våningar kommer att vara synlig från Rådhustorget. Piteå kommun har gjort bedömningen att det viktiga för att värna Rådhustorgets miljö är att

8 närmiljön runt själva torget får behålla sin själ. Ett högre hus med det avstånd som blir aktuellt i projektet skapar en siluett från Rådhustorget som bedöms ha liten inverkan på Rådhustorgets upplevda helhet. Den interna analysen av projektets synbarhet från Rådhustorget bekräftar denna slutsats. Efter samrådstiden har exploatör och kommunen genomfört ett antal utredningar för att säkerställa en God bebyggd miljö som är ett av 16 nationella miljömål. En viktig fråga för att säkerställa detta är att buller från trafik minimeras och att man eftersträvar de riktvärden som finns för ny bebyggelse. Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Stockholms stadsbyggnadskontor och miljöförvaltning samt ÅF Ingemansson utarbetat en programskrift avseende trafikbuller Trafikbuller och planering. I denna skrift anges förslag till kvalitetsmål för trafikbuller samt två avstegsfall. Dessa är i sammanfattning: Kvalitetsmål 30 dba ekvivalent ljudnivå inomhus och 45 dba maximal ljudnivå inomhus 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad, balkong, uteplats och rekreationsytor i tätbebyggelse (frifältsvärde) 40 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadens tysta sida (frifältsvärde) 70 dba maximal ljudnivå utomhus vid fasad, balkong och uteplats (frifältsvärde) Avstegsfall A Från riktvärdena enligt kvalitetsmålen görs avsteg utomhus från 70 dba maximal ljudnivå och 55 dba ekvivalent ljudnivå. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till tyst sida för minst hälften av boningsrummen med betydligt lägre nivåer än 55 dba, normalt högst 50 dba. Tyst uteplats kan ordnas i anslutning till bostaden. Avstegsfall B Från riktvärdena enligt avstegsfall A ovan görs avsteg utomhus från ekvivalent ljudnivå på den tysta sidan. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till tyst sida om högst 55 dba för minst hälften av boningsrummen. Piteå kommun arbetar idag med en hastighetsplan för Piteå stad. Arbetet bygger på den metodik som är angiven i handboken Rätt fart i staden som är framtagen av Sveriges kommuner och landsting. Beslut är taget om att sänka Sundsgatans hastighet från 50 km/h till 40 km/h. Beslutet om 40 km/h på Sundsgatan är dock inte verkställt ännu. Med denna parameter gällande trafikbuller visar kommunens och exploatörens analyser att riktvärdena klaras med avstegsfall A. Avstegfall A motiveras av att nybyggnationen sker som komplettering av tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk. Slutsatsen gällande buller är att projektet kommer att kunna klara en god ljudmiljö i bostadshuset samt på de uteplatser som skall byggas. En mindre andel av lägenheterna, 6 st vilket är acceptabelt, klarar riktvärdena med 75 % inglasning. Planbestämmelser gällande ljudnivåer har införts och reglerar dels ljudnivåer vid fasad på balkonger och dels ljudnivåer vid den gemensamma uteplatsen. Planbestämmelserna motsvarar avstegsfall A.

9 7. Lantmäteriet, Kristina Söderberg, Ska alla parkeringsutrymmen, både markparkering och parkeringshus, inrättas som gemensamhetsanläggning? Ska parkering där platser upplåts till verksamheter utanför kvarteret ingå i gemensamhetsanläggning? Bör plankartan förtydligas med ett markreservat avseende g område? Parkeringsupplåtelsen bör förtydligas i planbeskrivningen. Enligt planbeskrivningen ska befintlig teknisk anläggning flyttas till nytt läge inom Ekorren 14. Kan den flyttas till läge som är förenligt med gällande plan eller kommer det ske i strid med gällande plan? Parkeringsdäcket kan utgöras av en gemensamhetsanläggning för de boende och för arbetsplatsparkering. Förtydligande gällande denna anläggning kommer att förtydligas i ansökan om fastighetsbildningsåtgärder för projektets genomförande. Någon ändring i utformning av nu gällande plan görs ej utifrån inkomna synpunkter. 8. Länsstyrelsen, Björn Adolfsson, Joakim Lundbäck, Husets utformning och höjd kan till viss mån anses skapa en splittring i stadsmiljön, det är dock en förändring som stärker stadsstrukturens historiska kontinuitet. Det som kan skapa ett sammanhang och tillföra kvalitéer samt mildra upplevelsen av ett så pass högt hus i denna miljö är däckets utformning och den gröna miljön samt hur man lyckas göra den delvis offentlig och knyta ihop det med omgivande kvarter. Länsstyrelsen anser att kommunen bör sträva efter att minska maxnivån på balkonger/uteplatser till högst 65 dba (frifältsvärde). Detta kan åstadkommas genom olika bullerdämpande åtgärder i trafikmiljön som t.ex. sänkt hastighet, tyst asfalt m.m. Åtgärder kan och bör även vidtas på själva utplatsen för att minska risken att ljudreflexer förstärker infallande omgivningsbuller. Exempel på sådana åtgärder är att uteplatsen byggs med ljudabsorberande material och att markytorna görs mjuka så långt det är möjligt. Kommunen bör även införa en bestämmelse om krav på bullerskydd utmed den gemensamma uteplatsen såtillvida att inga byggnadstekniska bestämmelser för balkongerna, med avseende på bullerreducerande åtgärder som föreslagits ovan, införs. Tillåtande ljudnivåer på den gemensamma uteplatsen bör regleras eftersom flertalet lägenheter inte uppfyller Boverkets riktlinjer vad gäller bullernivåer vid fasad och uteplats. Prövningsgrunderna i 11 kap. 10 PBL Länsstyrelsen har inte sådana invändningar mot planförslaget som skulle kunna leda till att beslutet att anta detaljplan behöver prövas enligt 11 kap 10 plan och bygglagen. Samråd Samråd har ägt rum med Länsstyrelsens enheter för miljöskydd och kulturmiljö. Ser man till relationen till omgivande bebyggelse kan platsen vara lämplig för en högre byggnad. Strömsundshuset har i planprogramförslaget placerats i linje med Vatten och bröd

10 husen längs Sundsgatan. Kommunens bedömning är att den aktuella platsen centralt i Piteå kan vara lämplig för en högre byggnad som en markering av centrala stadens östra gräns. Med bearbetning av byggnaden i marknivå samt av parkeringshuset kan förslaget få en utemiljö som ger mervärden i stadsmiljön. Efter samrådstiden har exploatör och kommunen genomfört ett antal utredningar för att säkerställa en God bebyggd miljö som är ett av 16 nationella miljömål. En viktig fråga för att säkerställa detta är att buller från trafik minimeras och att man eftersträvar de riktvärden som finns för bebyggelse. Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Stockholms stadsbyggnadskontor och miljöförvaltning samt ÅF Ingemansson utarbetat en programskrift avseende trafikbuller Trafikbuller och planering. I denna skrift anges förslag till kvalitetsmål för trafikbuller samt två avstegsfall. Dessa är i sammanfattning: Kvalitetsmål 30 dba ekvivalent ljudnivå inomhus och 45 dba maximal ljudnivå inomhus 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad, balkong, uteplats och rekreationsytor i tätbebyggelse (frifältsvärde) 40 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadens tysta sida (frifältsvärde) 70 dba maximal ljudnivå utomhus vid fasad, balkong och uteplats (frifältsvärde) Avstegsfall A Från riktvärdena enligt kvalitetsmålen görs avsteg utomhus från 70 dba maximal ljudnivå och 55 dba ekvivalent ljudnivå. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till tyst sida för minst hälften av boningsrummen med betydligt lägre nivåer än 55 dba, normalt högst 50 dba. Tyst uteplats kan ordnas i anslutning till bostaden. Avstegsfall B Från riktvärdena enligt avstegsfall A ovan görs avsteg utomhus från ekvivalent ljudnivå på den tysta sidan. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till tyst sida om högst 55 dba för minst hälften av boningsrummen. Piteå kommun arbetar idag med en hastighetsplan för Piteå stad. Arbetet bygger på den metodik som är angiven i handboken Rätt fart i staden som är framtagen av Sveriges kommuner och landsting. Beslut är taget om att sänka Sundsgatans hastighet från 50 km/h till 40 km/h. Beslutet om 40 km/h på Sundsgatan är dock inte verkställt ännu. Med denna parameter gällande trafikbuller visar kommunens och exploatörens analyser att riktvärdena klaras med avstegsfall A. Avstegfall A motiveras av att nybyggnationen sker som komplettering av tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk. Slutsatsen gällande buller är att projektet kommer att kunna klara en god ljudmiljö i bostadshuset samt på de uteplatser som skall byggas. En mindre andel av lägenheterna, 6 st vilket är acceptabelt, klarar riktvärdena med 75 % inglasning. Planbestämmelser gällande ljudnivåer har införts och reglerar dels ljudnivåer vid fasad på balkonger och dels ljudnivåer vid den gemensamma uteplatsen. Planbestämmelserna motsvarar avstegsfall A.

11 D. Ställningstaganden Med anledning av inkomna yttranden har följande förändringar och kompletteringar gjorts i detaljplanen: Plankarta Planbestämmelse avseende trafikbuller förs till plankartan. Avstegsfall A godtas. Bostadshus ska, med avseende på vägtrafikbuller, utformas så att dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad inte överstiger 50 dba för minst hälften av bostadsrummen i bostadslägenhet där dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad överstiger 55 dba vid någon fasad. Planbestämmelse med avseende på att reglera ljudnivån på den allmänna uteplatsen tillförs plankartan. Uteplats ska utformas så att dygnsekvivalent ljudnivå 55 dba och maximal ljudnivå 70 dba utomhus erhålls. Planhandling Beskrivning angående hantering av dagvatten samt befintliga vatten och spillvattenledning. Planbeskrivningen kompletteras med en hänvisning om att flyghinderanmälan ska skickas till Försvarsmakten. Beskrivning angående Piteå kommuns hastighetsplan, avseende hastighetssänkning på Sundsgatan från 50km/h till 40km/h. Stycke Störningar revideras med utgångspunkt i nya bullerberäkningar från ÅF. Stycke Ansvarsfördelning och huvudmannaskap revideras. Exploatör eller kommun ansvarar för ansökan om erforderliga fastighetsbildningsåtgärder. Stycke Ekonomiska frågor revideras. Exploatören/fastighetsägaren svarar för alla planläggnings och exploateringskostnader samt ansvarar för genomförandefrågor angående ansökan om lantmäteriförrättning. I övrigt har endast redaktionella ändringar utförts. PITEÅ KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNAD/FYSISK PLANERING/PLAN OCH TRAFIK Patrik Wallgren Avdelningschef Fysisk planering