Dagvattenutredning. Rosenholms udde, Karlskrona kommun

Transkript

1 Dagvattenutredning Rosenholms udde, Karlskrona kommun

2 Uppdragsgivare Anna-Alexandra Lidenstjärna Karlskrona kommun Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktperson WSP Johanna Persson johanna.persson@wspgroup.se Robert Eriksson robert.eriksson@wspgroup.se Kontaktperson Karlskrona kommun Anna-Alexandra Lidenstjärna anna-alexandra.lidenstjarna@karlskrona.se Dokumenthistorik och kvalitetskontroll Utgåva/revidering Utgåva 1 Revision 1 Anmärkning Datum Handläggare Johanna Persson Signatur Granskare Robert Eriksson Signatur Godkänd av Signatur Uppdragsnummer Rapportnummer Filnamn

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Underlagsmaterial Förutsättningar Planområdet Befintliga ledningar Markförhållanden och grundvatten Miljökvalitetsnormer Nivå- och ytavrinningsförhållanden Stigande havsnivåer, översvämningsrisk, bebyggelse och höjder Hållbar dagvattenhantering Dagvattenhantering inom planområdet Exempel på olika lösningar för dagvattenhanteringen inom planområdet Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Höjdanalys Havsnivåer

4 1 Inledning WSP har av Karlskrona kommun fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning i samband med upprättande av detaljplan för fastighet 3:20 Rosenholms udde i Karlskrona kommun. 1.1 Bakgrund Ny detaljplan är under utveckling för fastighet 3:20 på Rosenholms udde, med syfte att möjliggöra marin verksamhet inom planområdet. Planområdet är beläget i nordvästra utkanten av Karlskrona tätort med närhet till E22, Ronnebyvägen och Östersjön. Planområdet omfattar ca 7,5 ha varav 5,7 ha på land och 1,8 ha vattenyta. Figur 1. Planområdets läge. 1.2 Syfte Syftet med utredningen är att utifrån områdets föreslagna detaljplan föreslå lämpliga åtgärder för dagvattnets omhändertagande. 1.3 Underlagsmaterial Arbetet baseras på följande underlag: Startmöte med Anna-Alexandra Lidenstjärna, planarkitekt på Karlskrona kommun Planbesked för Karlskrona 3:20, Behovsbedömning för detaljplan för Karlskrona 3:20, Schematiskt förslag för Karlskrona 3:20

5 2 Förutsättningar I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av planområdet med omgivning. 2.1 Planområdet Planområdet gränsar till Östersjön i söder och väster. I norr gränsar fastigheten till Ronnebyvägen och i öster till en privat fastighet. Området har tidigare tillhört försvarsmakten som använt området för bl.a. förråds- och verkstadsplats för kustartilleriets båtar och annan utrustning. Idag ägs området av Kruthusen företagsfastigheter AB. För närvarande finns endast ett fåtal byggnader på Rosenholms udde. Verksamheter som secondhand butik, lager och förvaring, kontor, uppställningsplats för containrar samt husbils- och båtförvaring samt en mindre båtverkstad, finns idag inom planområdet. Det är ännu är inte helt fastlagt vad marken kommer att användas till samt var ny bebyggelse ska placeras. Dock kommer området planläggas som: Z Verksamheter, enligt Boverkets bestämmelser. Det definieras som: service, lager, tillverkning med tillhörande försäljning, handel och skrymmande varor och andra verksamheter av likartad karaktär med begränsad omgivningspåverkan. Ett tidigt utkast till en illustration har erhållits från Karlskrona kommun och kan ses i figur 2 nedan. Grönt = natur som ska skyddas. Grått är byggnader som ska bevaras. Gråa pilar = tänkt allmän väg. Orangea byggnader, ytor = föreslagna platser för ny bebyggelse. I vattnet åt väster föreslås en vågbrytare och flytbryggor. Figur 1. Illustration av framtida verksamhet inom planområdet. Mer specifikt kommer marken troligtvis användas för marin verksamhet såsom vinterförvaring, båtupptagning och service samt båtförsäljning. Inga bostäder planeras inom planområdet.

6 2.2 Befintliga ledningar Underlag över befintliga ledningar har erhållits från Karlskrona kommuns VA-avdelning. Befintliga kommunala VA-ledningar i form av vatten och spillvatten finns idag längs med tillfartsvägen in till Rosenholms udde. Även en pumpstation för spillvattnet återfinns väster om infarten till området. En vattenledning finns även längs med planområdets östra del. Kommunen har ingen upprättad förbindelsepunkt för dagvatten till fastigheten. I underlaget finns enstaka dagvattenledningar inom planområdets norra del. Vid fältbesök i området upptäcktes dock att det med stor sannolikhet finns ett lokalt dagvattenledningsnät inom fastigheten. Vid besöket återfanns både dagvattenbrunnar, rännor för dagvatten samt att byggnadernas stuprör ej var försedda med utkastare utan fortsätter ned i marken. Även en tvättplatta med tillhörande oljeavskiljare finns inom områdets nordvästra del. OLJEAVSKILJARE PUMPSTATION Figur 3: Befintliga ledningar i planområdet.

7 Figur 4: Dagvattenbrunn, dagvattenränna samt stuprör som återfanns vid fältbesöket. 2.3 Markförhållanden och grundvatten WSP har utfört en översiktlig geoteknisk undersökning inom norra delen av planområdet i maj Då avlästes även grundvattennivån i två befintliga grundvattenrör som Sweco tidigare har installerat i området. Även miljöundersökningar har utförts i området. WSP utförde provtagningar i april De geotekniska undersökningarna visar att jorden i norra delen av huvudsakligen består av fyllning på morän och berg. Mot öster, och till viss del även mot väster, förekommer sand, silt och lera mellan fyllningen och moränen. Mätning av grundvattennivån utfördes i samband med den geotekniska undersökningen 2016, i de två tidigare installerade rören och grundvattennivån stämmer där relativt väl med havets nivå. Undersökningspunkterna där markytan ligger kring +4 var torra vid mätning i undersökningshålet, medan det i några punkter där markytan ligger kring +1, påträffades vatten kring nivån +0,5 +0,7. Figur 5: Område (markerat med blått) för utförda miljö-, och geotekniska undersökningar inom planområdet.

8 Den miljötekniska undersökningen var en översiktlig utredning av föroreningssituationen. Omfattningen av provtagningen har därför anpassats till det markerade blå området i figur 5. Resultatet visade på att fyllnadsmassorna inom området inte bedöms vara allvarligt förorenade. Dock har området runt tvättplattan och oljeavskiljaren i områdets nordvästra del gett upphov till att olja och metaller har förorenat marken. WSP:s sammanlagda bedömning är att det krävs sanering av rensmassorna i anslutning till den före detta tvättplattan. Övriga fyllnadsmassor bedöms kunna ligga kvar utan risker för människors hälsa eller miljön. För en mer detaljerad bedömning av hela Rosenholms Udde och dess eventuella påverkan på recipienten krävs en mer omfattande provtagning. För att få en bild av hur jordarternas utbredning ser ut i resten av planområdet har information tagits från SGU:s jordartskarta 1 vilken ger en grov bild av de olika jordarternas utbredning. Ur jordartskartan i figur 6 kan det utläsas att planområdet till största delen består av fyllningsmaterial med inslag av berg och morän. I planområdets östra del finns även ett område med postglacial silt. Figur 6: Utklipp från SGU:s jordartskarta över planområdet. Ur dagvatten-synpunkt är det även intressant för att veta markens infiltrationsmöjligheter, vilket redovisas i genomsläpplighetskartan 2 i figur 7. Ur kartan kan det utläsas att området har medelhög- hög genomsläpplighet. 1 Jordartskarta från SGU (Sveriges geologiska undersökning), Hämtad via kartgeneratorn, Genomsläpplighetskarta från SGU (Sveriges geologiska undersökning), Hämtad via kartgeneratorn,

9 Figur 7: Utklipp från SGU:s karta för genomsläpplighet. 2.4 Miljökvalitetsnormer Planområdets dagvatten rinner idag ut i vattenförekomsten Danmarksfjärden, i Östersjön. Tabell 1: Miljökvalitetsnormer för planområdets recipient. Danmarksfjärden Ekologisk status Kemisk status Statusklassning 2009 Måttlig ekologisk status Uppnår ej god Kvalitetskrav God ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus Identifierade miljöproblem är övergödning och miljögifter. Planerade åtgärder omfattar kalkning med flyg.

10 Figur 8: Planområdets recipient-danmarksfjärden. Planområdet är markerat med svart.

11 2.5 Nivå- och ytavrinningsförhållanden Planområdet är generellt lågt beläget, där de havsnära delarna ligger under höjdnivån +2 m. i mitten återfinns ett höjdområde på +6m - +8 m. Ytavrinningsvägar för dagvattnet är från planområdets höjdparti och vidare västerut, söderut och sydöst mot havet. Figur 9: Höjdanalys med rinnpilar (se även bilaga 1). 2.6 Stigande havsnivåer, översvämningsrisk, bebyggelse och höjder Då planområdet är lågt beläget är påverkan av stigande havsnivåer en faktor att ta med i planeringen av omhändertagandet av dagvattnet. Stigande havsnivåer kan i framtiden leda till att risken för översvämning ökar för närliggande bebyggelse och infrastruktur nära kusten. Havets medelnivå är idag i Karlskrona 105,49 m (Lokalt system) (RH ,12 m). Den högsta högvattennivån som uppmätts i Karlskrona var +1,4 m (år 1914). Karlskrona kommun har sedan 2003 riktlinjer för grundläggningsnivån. Grundläggningsnivån är satt till +107,7 m (Lokalt system) (dvs 2,2 m över medelhavsnivån) för ny bebyggelse. Detta är översatt till RH ,33 m. Detta betyder att delar av planområdet ligger på markhöjder under +2,33 m (+107,7m (Lokalt system)). Dock måste även hänsyn tas till de framtida klimatförändringarna. Länsstyrelsen arbetar aktivt med att uppdatera hur Blekinge påverkas av klimatförändringar tog Länsstyrelsen fram en rapport

12 Blekinge län, Planeringsunderlag avseende klimatfrågor, 2016:17 där bla säkerhetsnivåer för byggande i låglänta områden togs fram. I rapporten nämns det att den globala uppvärmningen leder till stigande havsnivå och enligt ICPP:s scenarier bedöms medelvattenståndet i Blekinge kunna höjas upp till +1 m. Nivåerna +2,5 och +3 m (RH 2000) har tagits fram och motsvarar säkerhetsnivåer för uppförande av byggnadsverk enligt Länsstyrelsens riktlinjer för byggande i låglänta områden med år 2100 som planeringshorisont. Utgångspunkten för dessa riktlinjer är att ny bebyggelse, tillbyggnader och byggnadsverk som vägar samt distributionsnät som VA-nät ska lokaliseras till områden utan översvämningsrisk och att avvikelser från detta måste motiveras. Tabell 2: Säkerhetsnivåer för byggnadsverk i låglänta områden, planeringshorisont 2100 Ur tabellen kan utläsas att industrier och verksamheter och service bör ligga på lägst nivån +2,5 m och miljöfarlig verksamhet och tex pumpstation på lägst nivån +3 m.

13 Figur 10: Bilder tagen av WSP från Borgmästarekajen/Borgmästarefjärden som är en del av Danmarksfjärden i januari 2017, då medelvattenytan höjdes med ca +1 m. Figur 11: Karta från Länsstyrelsens Webgis som beskriver säkerhetsnivåer för byggnadsverk. För att ytterligare förtydliga hur området påverkas gjordes en analys för att illustrera hur planområdet drabbas om havsnivån höjs till +3 m, +2,5 m och +1 m.

14 Figur 12: Havsnivå +3 m, +2,5m och +1 m, (se även bilaga 2). Med hänsyn taget till framtida havsnivåhöjningar är det endast höjdpartiet i planområdets mitt som i ett framtida scenario ligger utanför riskzonen för översvämning. Utfyllnaden närmast kustlinjen ligger på ca +1 m. Detta kan påverka valet för anläggandet av nya verksamheter placering. En höjning av nuvarande marknivå kan bli aktuellt och hänsyn måste då tas till de geotekniska förutsättningarna vid anläggandet av byggnader. I planbeskedet nämns det även att all lagring av kemikalier och avfall måste ske på en säker höjd över havet så att det inte finns risk för utsläpp i samband med eventuella översvämningar. 3 Hållbar dagvattenhantering Planområdet består idag övervägande av asfalterade- och grusytor med få inslag av grönytor. Den största grönytan utgör den högsta punkten i planområdet och består till största delen av en beväxt bergsknalle. En tänkbar utformning av planområdet visas i figur 12 där Grönt = natur som ska skyddas. Grått är byggnader som ska bevaras. Gråa pilar = tänkt allmän väg. Orangea byggnader, ytor = föreslagna platser för ny bebyggelse.

15 Figur 13. Tänkbar utformning av området enligt planförslaget. Dagvattnet leds idag utan rening ut i Danmarksfjärden. En mer hållbar dagvattenlösning behöver ses över i samband med uppförande av detaljplanen. Karlskrona kommun har idag ingen färdig dagvattenpolicy utan dagvattnet planeras i samråd med kommunens VA-avdelning. Hänsyn måste även alltid tas till miljökvalitetsnormerna, MKN, för vatten. I enlighet med dessa ska utsläpp av dagvatten inte försämra vattenkvalitén i Danmarksfjärden. Ett led i detta är att takbeklädnad och stuprör inte ska vara av koppar, zink eller något annat material som kan försämra vattenkvalitén. Då området är havsnära är det viktigt att ta höjd för framtida klimatförändringar, i detta fall är stigande havsnivåer extra aktuellt. Med hänsyn till Länsstyrelsens rekommendationer bör nya byggnader för verksamheter och industrier utformas och utföras så att översvämningar och fuktskador undviks på byggnader och anläggningar upp till +2,5 m. Detta innebär att pumpning av dagvatten, dräneringsvatten från fastigheter som byggs under +2,5 m kan bli aktuellt. För att få en trög avledning till recipienten får gärna dagvatten avrinna ytligt och i öppna system. Detta ställer dock krav på höjdsättning av planerad bebyggelse och vägar. Om dagvatten från hårdgjorda ytor ska avledas ytledes till lämplig yta för fördröjning får det ej finnas hinder som tex kantsten. Om kantsten ändå måste anläggas på vissa platser kan öppningar i kantstenen göra att dagvattnet ändå når fördröjningsytan. Vid häftigare regn än de med 10-års återkomsttid (som dagvattenledningar vanligtvis dimensioneras för) kommer mer vatten än dagvattensystemet kan ta emot. Avrinningen från dessa regn måste tas hänsyn till i planeringen så att det ej uppstår olägenheter för fastigheterna inom planområdet. Gatan kan fungera som tillfälligt magasin för att få en trög avledning i systemet. Gatan bör alltså ligga lägre än omgivande fastigheter. Det är viktigt att avrinningsvägarna säkras så att det inte skapas några instängda partier.

16 3.1 Dagvattenhantering inom planområdet I hanteringen av dagvatten inom planområdet måste hänsyn tas till markförhållanden, markföroreningar, markhöjder, befintliga ledningar, framtida typ av verksamhet, klimatförändringar som stigande havsnivåer och planens utformning. Angående markföroreningar, har översiktliga undersökningar gjorts inom området samt fördjupade undersökningar i områdets nordligaste del. Ytterligare undersökningar behövs för att helt klargöra vilka föroreningar och i vilken omfattning dessa finns i marken och grundvattnet. Resultatet av dessa undersökningar kommer att påverka bedömningen av hurvida det är lämpligt att infiltrera dagvattnet inom planområdet. Följande riktlinjer för dagvattenhanteringen har tagits fram: Lämpligheten av infiltration av dagvatten inom planområdet utreds vidare, då det finns risk att marken är förorenad. Om dagvattnet infiltreras i mark som är förorenad kan dessa lakas ut och lättare transporteras ut i fjärden. Ingen fördröjning av dagvattnet behövs då Danmarksfjärden ej har någon begränsning för utsläpp av dagvatten. Takvattnet från befintliga och framtida byggnader eller dagvatten från natur/grönområden anses inte förorenat utan kan ledas ut i Danmarksfjärden utan rening. Dagvattnet bör om det finns möjlighet avledas ytligt, men kommer även att behövas avledas i ledningar. Dagvatten från vägytor och eventuella parkeringar kan innehålla föroreningar. Därför bör föroreningsmängden från dessa ytor beräknas då utformningen av dessa ytor är fastlagda. Eventuella åtgärder för rening koncentreras i så fall till dagvattnet från dessa ytor. Mängden partiklar och därigenom föroreningar bundna till partiklar kan delvis hindras att nå dagvattensystemet om gatusopning sker regelbundet. Gatan ska ligga lägre än omgivande byggnader så att gatan fungerar som ett tillfälligt dagvattenmagasin och en ytlig vattenväg vid intensiva och häftiga regn. Höjdsättningen är en viktig del för att få en fungerande ytlig avledning av dagvatten samtidigt som tillgänglighet till byggnader måste tas i beaktande. Typ av verksamhet kan bli betydande då denna kan vara tillståndspliktig eller åläggas krav på reningsåtgärder, det kan då bli aktuellt med åtgärder som tex oljeavskiljare. Vid dimensionering av framtida dagvattenledningssystem kan det vara bra att ta hänsyn till om det i framtiden finns några konkreta planer på att exploateras ytor norr om det tänkta planområdet vars avledning av dagvatten kan tänkas ske via Rosenholms udde. Med utgångspunkt från ovanstående föreslås en dagvattenlösning där: v Dagvatten från takytor och natur/grönområden leds utan fördröjning och rening ut i Danmarksfjärden. v Gatan ska ligga lägre än omgivande byggnader så att gatan fungerar som ett tillfälligt dagvattenmagasin och en ytlig vattenväg vid intensiva och häftiga regn. v Dagvatten från vägytor och eventuella parkeringar kan innehålla föroreningar. Eventuella åtgärder för rening koncentreras i så fall till dagvattnet från dessa ytor. v Typ av verksamhet kan bli betydande då denna kan vara tillståndspliktig eller åläggas krav på reningsåtgärder, det kan då bli aktuellt med åtgärder som tex oljeavskiljare. v Höjdsättning av byggnader och mark blir viktig för att förebygga översvämningsrisker.

17 3.2 Exempel på olika lösningar för dagvattenhanteringen inom planområdet Utrymmet för öppna dagvattenlösningar samt grön/naturområden är begränsat inom planområdet, dock behövs dagvattnet ej fördröjas innan det når Danmarksfjärden. Eventuella dagvattenlösningar som föreslås nedan är med tanke på rening av eventuella föroreningar från tex parkeringsytor Avvattningsstråk/mindre dike med eller utan infiltration vid parkeringsytor. Lösning som kan bli aktuell inom planområdet vid tex mindre parkeringsytor är avvattningsstråk. Framtida markundersökningar får avgöra om infiltration är lämpligt. Avvattningsstråken ska ta omhand om det dagvatten som kommer från parkeringsytan. I stråken fördröjs och renas dagvattnet. Stråken kan kompletteras med underliggande dräneringsstråk av makadam och dräneringsledning. Figur 14: Sektion på hur ett infiltrationsstråk kan utformas, samt avvattningsstråk vid parkeringsyta (Dagvattenseminarie, exempel från Portland, Stockholm 2012). Parkeringsytorna kan med fördel höjdsättas, så att dagvattnet kan rinna av direkt mot avvattningsstråket. Figur 15: Parkeringsyta som lutar ut mot ett avvattningsstråk (Hållbar dag- och dränvattenhantering, P105, Svenskt Vatten 2011).

18 3.2.2 Teknisk avskiljning Ytterligare åtgärder för teknisk avskiljning av föroreningar kan bli aktuellt beroende på vilka verksamheter som etablerar sig inom planområdet. Kraven för teknisk avskiljning kommer då att regleras i verksamhetens tillstånd eller komma som ett krav från tillsynsmyndigheten. Med teknisk avskiljning avses en teknisk anordning för rening av dagvatten genom filtrering/avskiljning. Det finns många prefabricerade anläggningar som kan användas lokalt utan att ta en större markyta i anspråk. Exempel på tekniska anordningar är tex oljeavskiljare, brunnsfilter, filtermagasin/kassetter.

19 WSP Sverige AB/ WSP Samhällsbyggnad Box Karlskrona Tel: Fax:

20

21