KARLSHAMNS KOMMUN Kungsparken, Mörrum Detaljplan för del av Mörrum 73:4 mfl. Rapport

Transkript

1 Detaljplan för del av Mörrum 73:4 mfl Rapport Upprättad av: Johanna Persson Granskad av: Sven Appelgren

2 Detaljplan för del av Mörrum 73:4 mfl KUND Karlshamns kommun Anna Terning Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsmiljöavdelningen Rådhuset, Karlshamn KONSULT WSP Sverige AB Box Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Karlshamns Kommun Anna Terning WSP Johanna Persson anna.terning@karlshamn.se johanna.persson@wspgroup.se 2 (18)

3 INNEHÅLL BAKGRUND 4 SYFTE 4 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING 5 Befintliga ledningar 5 MKN MILJÖKVALITETSNORMER FÖR RECIPIENTEN 6 BEFINTLIGA YTVATTENVÄGAR FÖR DAGVATTNET 6 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING 8 Grundvatten 8 FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING KUNGSPARKEN 9 KLIMATPÅVERKAN 10 DAGVATTENFLÖDE FÖRE OCH EFTER EXPLOATERING 10 Beräkningar fördröjningsvolym efter exploatering 12 DAGVATTENHANTERING INOM PLANOMRÅDET 13 Exempel på lösningar för dagvattenhanteringen i Kungsparken 13 Dagvattenlösningar 14 Ytlig avledning från fastigheter 15 Öppna avvattningsstråk med eller utan infiltration i anslutning till grönytor och parkeringsytor 15 Biodike/mindre dike 16 Rening av dagvatten 17 Höjdsättning 17 Avslutande kommentarer 17 SAMMANFATTNING 18 Bilaga 1: Höjdanalys 3 (18)

4 BAKGRUND WSP har på uppdrag av Karlshamns kommun gjort en dagvattenutredning för Kungsparken som är en del av fastigheten 73:4 belägen i centrala delarna av Mörrum. Kungsparken avgränsas av Sölvesborgsvägen i söder, av Gustavstorpsvägen i norr, av Kungsvägen i väster och av befintlig bostadsfastighet i öster. Kungsparken består idag av ett grönområde/parkområde med anlagda gångvägar, boulebana och en cykelväg i den östra delen. Kungsparken och de två befintliga bostäderna omfattar ca 0,84 ha. Planen syftar till förtäta och möjliggöra för bla bostäder, kontor och handel samt vårdändamål. Planområde Figur 1: Planområdets läge i Mörrum (markerat med rött). SYFTE Syftet med utredningen är att utifrån områdets föreslagna detaljplan beskriva hur avvattningen sker idag, beräkna dagvattenflödet före och efter exploatering samt föreslå lämpliga åtgärder för dagvattnets omhändertagande. Dagvattenutredningen skall även belysa dagvattenflödets påverkan på omgivningen samt klimatpåverkan. 4 (18)

5 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING Befintliga ledningar Kommunala dagvattenledningar finns idag i Gustavstorpsvägen, Kungsvägen, Sölvesborgsvägen samt i Kungsparken. Huvudledningen D800 går genom parkens västra sida parallellt med Kungsvägen. Det finns även några mindre dagvattenledningar/dränvattenledningar i parken som ansluter till huvudledningen. Dagvattnet tas omhand i dagvattenbrunnar och avvattnas i huvudsak till det kommunala dagvattenledningsnätet. Slutlig recipient för dagvattnet från Kungsparken är Mörrumsån. Huvudledning D800 Ledningsstråk för vatten och spill Figur 2: Befintliga ledningar (Dagvatten=grönt, spillvatten=rött och vatten=blått). De gröna pilarna anger flödesriktningen för dagvatten. Huvudledningar för vatten och spillvatten finns längs med Kungsvägen. Utöver detta finns det en vattenledning längs med den östra sidan av Kungsparken. 5 (18)

6 MKN MILJÖKVALITETSNORMER FÖR RECIPIENTEN Dagvattnet från Kungsparken rinner via dagvattenledningar till den slutgiltiga recipienten Mörrumsån. Mörrumsån omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. Vattenmyndigheten har klassat Mörrumsån till måttlig ekologisk status. Klassningen är en expertbedömning som baseras på näringsämnesstatus. Den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver) är klassad till god. I samband med dagvattenhantering måste hänsyn tas till MKN för vatten. Målet med dagvattenhanteringen är att ej försämra MKN för vatten. I figur 3 nedan redovisas en översiktskarta över planområdet och dagvattnets slutliga recipient Mörrumsån. Mörrumsån Figur 3: Översiktskarta. Planområdets läge markerat med svart. BEFINTLIGA YTVATTENVÄGAR FÖR DAGVATTNET Befintliga marknivåer inom planområdet varierar mellan +14 m -+16,5 m med undantag för GCunderfarten (se även figur 4 och bilaga 1). Två lågpartier förekommer inom Kungsparken. Dels finns ett lågparti i västra delen av parken samt vid GC-underfarten. Avrinningen sker mot lågpartierna och det dagvatten som ej infiltreras avrinner till befintligt dagvattenledningsnät. 6 (18)

7 Lågpunkt Figur 4: Befintliga ytvattenvägar (svarta pilar) för dagvatten. Höjdpartier (markerad med blått/grönt) och låglänta områden (markerade med rött/brunt). Planområdet markerat med vit ram. Figur 5: Kungsparkens ena lågparti i västra delen. 7 (18)

8 GEOTEKNISK OCH MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING En översiktlig geoteknisk undersökning genomfördes 2015 av WSP i Kungsparken, (översiktlig geoteknisk utredning daterad ), då ny bebyggelse planeras. I samband med den geotekniska undersökningen har även en översiktlig miljöteknisk undersökning genomförts av WSP (Översiktlig miljöteknisk undersökning,, Karlshamns kommun daterad ). Den geotekniska undersökningen visar att marken i Kungsparken i allmänhet består av ca 0,2 1,9 m ytjord med organiskt innehåll som vilar på ca 1,5 5,6 m sand, silt och lera i oregelbunden växlande jordlagerföljd. Även en översiktlig miljöteknisk undersökning har genomförts av WSP i Kungsparken, (översiktlig miljöteknisk utredning daterad ). Undersökningen visar att marken inte innehåller några föroreningar med halter över Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning(km). KM används tex vid mark avsedda för bostäder. Figur 6: Geotekniska undersökningspunkter i Kungsparken som WSP utförde 2015 är markerade med svarta symboler. De röda rektanglarna är framtida byggnader. Grundvatten Tre stycken geogrundvattenrör och tre stycken miljörör har installerats i området. De utförda mätningarna ger ingen entydig bild av grundvattennivån inom området. Flertalet rör är dock torra ner till minst 2 m djup. Observera dock att grundvattenytan är som lägst under denna period då mätningarna har skett. Infiltration i marken skulle kunna var lämpligt i de områden som innehåller sand sandig morän om utgångspunkten endast är markens beskaffenhet. Dock står det i planbeskrivningen att det finns tillfällen då delar av Kungsparken upplevs som vattensjukt. Den översiktlig miljöteknisk undersökning visar att marken inte innehåller några föroreningar i grundvattnet med halter över Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning(km). 8 (18)

9 FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING KUNGSPARKEN Karlshamn kommun saknar en generell dagvattenpolicy och därför behandlas dagvattnet i planbeskrivningen. I planbeskrivningen angående framtida dagvattenhanteringen i Kungsparken står det följande: Dagvattnet bör i möjligaste mån fördröjas innan det kopplas på det kommunala ledningssystemet. Vid genomförandet ska åtgärder iakttas för att minska periodvis höga dagvattenmängder till ledningssystemet. Grönytor kan gestaltas för att tillåtas svämma över vid häftiga regn. Dagvatten från parkeringsytor kan innehålla föroreningar och ska då renas innan det når recipient. Om exploateringsgraden minskas skulle en yta mellan byggnaderna kunna användas som översvämningsyta, se figur 7. ALT 1 ALT 2 Figur 7: Illustrationer av framtida bebyggelse i Kungsparken alt 1 och alt 2. I alt 2 är exploateringsgraden lägre då en av byggnaderna är borttagen. 9 (18)

10 KLIMATPÅVERKAN Klimatscenarier för de kommande 100-åren bedöms påfresta dagvattensystemen ytterligare. Enligt dokumentet Klimatförändringarnas inverkan på allmänna avloppssystem, Underlagsrapport till Klimatoch sårbarhetsutredningen, M134 september 2007, Svenskt Vatten, kommer nederbörden att ändra karaktär och recipientnivåerna att stiga. Nedan redovisas exempel på nederbördens ändrade karaktär: intensivare kortvariga regn ökade regnmängder långvariga regn på årstider med låg avdunstning (ihållande nederbörd på mättad mark) Förväntade scenarier de kommande 100-åren innebär en ökad risk för framtida översvämningar inom planområdet. Med hänsyn till detta är det viktigt att planera för framtidens dagvattenhantering och säkerställa befintlig och ny bebyggelse. Redan idag vid beräkningar av dagvattenflöde tas höjd för klimatförändringarna. Ofta används en klimatfaktor på 1,2 1,3 i beräkning av dagvattenflöde tillsammans med ett regn med 10-års återkomsttid. DAGVATTENFLÖDE FÖRE OCH EFTER EXPLOATERING För att se hur dagvattenflödet från Kungsparken påverkas av den planerade exploateringen har dagvattenflödet före och efter exploatering beräknats. Beräkningarna beträffande efter exploatering, har utgått från plankartan i figur 8. Flödet har beräknats med hjälp av rationella metoden vid ett regn med återkomsttid 10 år med hjälp av Dahlström (2010) enligt Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Publikation P104, Svenskt Vatten Dagvattenflödet som redovisas är maxflödet vid ett 10-års regn med 10 min varaktighet. Vid beräkningar har avrinningsfaktorn satts till 0,85 för parkering, 0,85 för GC-väg, 0,45 för flerfamiljshus och kontor, 0,4 för Bouleplan, 0,2 för mark som ej får bebyggas och 0,18 för parkyta. 10 (18)

11 Figur 8: Plankarta för Kungsparken. BCD= bostäder, centrum och vårdcentral. KR= Kontor och spontanidrottsplats Tabell 1: Dagvattenflöde före och efter exploatering vid 10-års regn med och utan klimatfaktor. Beräkningsfall Yta/Area (m 2 ) Reducerad area (m 2 ) Flöde (l/s) Flöde (klimatfaktor 1,2) (l/s) Före exploatering Parkyta ,5 33 GC-väg/parkstråk ,8 Bouleplan ,4 Parkering ,7 11,6 Summa ,2 69,8 Efter exploatering BCD ,2 47 U-område ,3 2,8 KR ,8 15,4 U-område ,9 5,9 GCM-väg ,6 16,3 BCD (öster) ,3 10 U-område ,2 Summa: ,1 98,5 11 (18)

12 Beräkningar fördröjningsvolym efter exploatering Dagvattenmagasin dimensioneras för att innehålla en bestämd volym vatten till skillnad mot ledningar som skall kunna avleda ett bestämt maxflöde. Magasinen kan inte ges en volym som klarar alla regn (de skulle bli orimligt stora), utan magasinen ges en volym som motsvarar dimensionerande återkomsttid. I detta fall har ett regn med 10 års återkomsttid valts, då detta numer är praxis inom VAbranschen. (Med 10 års återkomsttid menas att detta regn statistiskt inträffar en gång vart 10:e år.) Då fördröjningsvolymen beräknas görs det för olika varaktigheter (=den tid regnet varar) exempelvis från 10 min till 96 timmar. Detta för att se vilken varaktighet som ger den största volymen vatten. För att avgöra om dagvattnet behöver fördröjas och beräkna en lämplig fördröjningsvolym för Kungsparken har utgångspunkten varit att utgå från flödet som kommer från området idag samt befintliga dagvattenledningars kapacitet. WSP har ett pågående uppdrag åt VA-avdelningen i Karlshamns kommun som går ut på att uppföra en hydraulisk modell över Mörrums dagvattenledningsnät. Resultatet från beräkningarna i den hydrauliska modellen visar att dagvattenledningen, D800, i Kungsgatan inte är överbelastad utan har kapacitet att ta hand om dagvattnet som kommer från ytorna i Kungsparken idag vid ett dimensionerande 10-års regn. För att beräkna erforderlig magasinsvolym för fördröjning av dagvattnet vid framtida exploatering har flera utgångspunkter valts 1. Att inte öka belastningen på befintliga dagvattenledningar. Vilket betyder att utflödet från Kungsparken kan behållas på samma nivå som idag (58,2 l/s vid ett 10-års regn). 2. Belastningen på befintliga dagvattenledningar ökas då Kungsparken exploateras (82,1 l/s vid ett 10-års regn) 3. Belastningen på befintliga dagvattenledningar ökas då Kungsparken exploateras (98,5 l/s vid ett 10-års regn med klimatfaktor 1,2) Fördröjningsvolymen har räknats ut genom att använda diagrammet för specifik magasinsvolym i bilaga 7 P90, (Svenskt vatten, 2004). Tabell 2: Fördröjningsvolym vid olika utflöde till befintliga dagvattenledningar. Utgångspunkt för beräkningarna Utloppsflöde från planområdet (l/s) Fördröjningsvolym vid 10-års regn (m³) Fördröjningsvolym vid 10-års regn med klimatfaktor1,2 (m³) Efter exploatering 1 58, , ,5 0 0 I planbeskrivningen föreslås åtgärder som kan vidtas inom fastigheten tex genomsläppliga material och gräsarmering på parkeringsytor eller vegetationsbeklädda tak och väggar. Då det finns en osäkerhet i att detta kommer att förverkligas tas ingen hänsyn till detta då det gäller den framtagna fördröjningsvolymen. 12 (18)

13 DAGVATTENHANTERING INOM PLANOMRÅDET I hanteringen av dagvatten inom planområdet måste hänsyn tas till markförhållanden, marknivåer, grundvattenytans nivå, nivå för bebyggelse, befintliga ledningars kapacitet, klimatförändringar, som tex häftigare mer intensiva regn, och detaljplanens utformning. Naturlig infiltration har valts bort som enda fördröjningsåtgärd då det inte är tillförlitligt eftersom markegenskaperna är varierande. Beräkningarna visar att mellan 0-14 m 3 behöver fördröjas inom planområdet beroende på vilken belastning som kan tillåtas på det befintliga dagvattenledningssystemet och vilken lösning som väljs för dagvattnets omhändertagande. Gällande kapaciteten har den av WSP nyligen uppförda hydrauliska modellen över Mörrum använts för att se hur en ökad belastning från Kungsparken påverkar det befintliga dagvattenledningssystemet. Beräkningarna visar att den D800 som går i den västra sidan av Kungsparken inte är överbelastad även om utflödet från Kungsparken ökar till 98 l/s. Beräkningarna är utförda utifrån befintlig situation idag och tar inte hänsyn till om fler dagvattenanslutningar är planerade i framtiden på befintlig D800. I samband med exploateringen kommer befintliga marknivåer (+14 m -+16,5 m) inom Kungsparken att behöva höjas till ,5 m för att anpassas till omkringliggande vägars höjd. Vid häftigare regn än de med 10-års återkomsttid (som dagvattenledningar vanligtvis dimensioneras för) kommer mer vatten än dagvattensystemet kan ta emot. Avrinningen från dessa regn måste tas hänsyn till i planeringen så att det ej uppstår olägenheter för fastigheterna inom planområdet. Det är viktigt att avrinningsvägarna säkras så att det inte skapas några instängda partier. För att detta ska fungera är höjdsättningen av marken en viktig del. Exempel på lösningar för dagvattenhanteringen i Kungsparken I planbeskrivningen föreslås åtgärder som kan vidtas inom fastigheten tex genomsläppliga material och gräsarmering på parkeringsytor eller vegetationsbeklädda tak och väggar. Då det finns en osäkerhet i att detta kommer att förverkligas tas dessa inte upp i de föreslagna lösningarna. Den föreslagna lösningen som tas upp har sin utgångspunkt i att planbeskrivningen beskriver att grönytor kan gestaltats på ett sådant sätt att de tillåts svämma över vid häftiga regn samt att dagvatten från parkeringsytor kan innehålla föroreningar och därför ska renas innan det når recipient. För att göra dagvattensystemet mindre sårbart vid häftiga regn och för att få en trög avledning av dagvatten kan tex tak- och ytvatten från fastigheterna/parkeringarna avledas ytligt från stuprör och mark. Ytlig avledning kan ske till avvattningsstråk/öppna biodiken/mindre diken. Vid ytlig avledning är det viktigt att fastigheterna höjdsätts så att de är högre belägna än omgivande grönytor. Grönytornas lågpartier kan då användas som översvämningsytor för mer intensiva regn. Genom att placera avvattningsstråk/öppna biodiken i anslutning till parkeringarna kommer dessa att fungerar som föroreningsfällor. I figur 9 nedan visas förslag på ett översiktligt dagvattensystem med lämpliga placeringar av avvattningsstråk, mindre diken och biodiken. Dessa leds sedan vidare till det befintliga dagvattensystemet. 13 (18)

14 Lågparti i grönytan som tillfällig översvämningsyta Bef D800 Kungsvägen Sölvesborgsvägen Större stråk för dagvattenhantering tex mindre dike Figur 9: Schematisk bild över föreslagen dagvattenlösning (grönt) nya dagvattenledningar (gult). Pilar visar flödesriktning för dagvatten. Streckad lila linje markerar den befintliga dagvattenledningen. Dagvattenlösningar Möjliga större dagvattenlösningar: Ytlig avledning från fastigheter Öppna avvattningsstråk med eller utan infiltration Svackdike/ biodike Dessa lösningar beskrivs mer ingående i följande kapitel. 14 (18)

15 Ytlig avledning från fastigheter Avledning av dagvatten från taken på byggnaderna kan ske genom att stuprören förses med utkastare och leds kontrollerat till avvattningsstråk/mindre dike. Figur 10: Bortledande av vatten från stuprör i bostadsområden. Bilden längst ned till vänster visar hur marken sluttar från bostadshusen ned mot ett uppsamlande mindre avvattningstråk/dike. (fotona är tagna i Malmö och Växjö av WSP). Öppna avvattningsstråk med eller utan infiltration i anslutning till grönytor och parkeringsytor Avvattningsstråken ska ta omhand och leda bort det dagvatten som ej infiltreras. I stråken fördröjs och renas dagvattnet samtidigt som det främjar grundvattenbildning. Stråken kan kompletteras med underliggande dräneringsstråk av makadam och dräneringsledning, se figur Figur 11: Bortledande av vatten från stuprör i bostadsområden. Bilden längst ned till vänster visar hur marken sluttar från bostadshusen ned mot ett uppsamlande mindre avvattningstråk/dike. (bilden till vänster är tagna av WSP och bilden till höger kommer från Hållbar dag- och dränvattenhantering, P105, Svenskt Vatten 2011). 15 (18)

16 Figur 12: Avvattningsstråk. Bild från Hållbar dag- och dränvattenhantering, P105, Svenskt Vatten 2011 samt ett exempel från Portland, (Dagvattenseminarie, Stockholm 2012). Kupolsilen kan med fördel placeras något upphöjd i infiltrationsstråket. Detta gör att en fördröjningsvolym skapas som kan infiltrera ned i marken. Samt att kupolsilen fungerar som en brädd i samband med häftiga regn. Figur 13: Infiltrationsstråk där dagvattenbrunnens intag är placerad högre än botten på infiltrationsstråket (Hållbar dag- och dränvattenhantering, P105, Svenskt Vatten 2011). Biodike/mindre dike Ett biodike är ett öppet grunt dike med svag lutning. De kan vara gräsbeklädda eller förses med annan vegetation. Diket har ingen permanent vattenyta utan fylls med vatten vid regntillfället. Diken ger en mycket hög flödeskapacitet och fördröjningsvolym redan vid små vattendjup. För att förbättra infiltrationsegenskaperna, kan ett dräneringsstråk placeras i botten av diket. Figur 14: Biodiken (Grågröna systemlösningar för hållbara städer, Vinnova 2014). 16 (18)

17 Rening av dagvatten I Karlshamns kommuns VA-policy finns inga riktlinjer för att dagvatten ska omfattas av reningskrav. Det finns heller inga nationella riktlinjer för detta. För att bedöma vilket dagvatten som behöver renas har tex Stockholm, Göteborg och Malmö tagit fram egna riktlinjer gällande detta. Dessa tre städers riktlinjer utgår dels från recipientens status men också vilken markanvändning som planeras. Generellt kan det utläsas att från tex parkytor och villaområden inklusive lokalgator bedöms föroreningshalterna som låga och LOD förespråkas men inget direkt reningskrav. Ytor där LOD förespråkas med reningsfokus är där föroreningshalterna bedöms måttliga-höga och höga. Det är ytor som större parkeringsytor, industriområden och större vägar samt trafikleder. I samband med dagvattenhantering måste dock hänsyn alltid tas till MKN för vatten. Målet med dagvattenhanteringen är att ej försämra MKN för vatten. Enligt planbeskrivningen är det dagvattnet från parkeringsytor som kan innehålla föroreningar och i så fall ska renas innan det når recipienten Mörrumsån. I den föreslagna dagvattenlösningen för Kungsparken med avvattningsstråk/biodike utmed parkeringsytorna så kommer dessa att fungera som föroreningsfällor. Detta bör vara en tillräcklig åtgärd för att inte försämra MKN för vatten för den slutgiltiga recipienten, Mörrumsån. Höjdsättning I samband med exploateringen kommer befintliga marknivåer (+14 m -+16,5 m) inom Kungsparken att behöva höjas till ,5 m för att anpassas till omkringliggande vägars höjd. Studeras höjdsättningen av Kungsparken ur dagvattensynpunkt så är detta positivt då byggnaderna behöver placeras högre än omgivande grönytor för att säkerhetsställa att de skyddas mot översvämning vid intensiv nederbörd. Omgivande grönytor, grusytor och parkeringsytor bör vara lägre belägna än byggnaderna för att säkerhetsställa att dagvatten kan rinna av ytledes vid regn. För att detta ska fungera är höjdsättningen av marken en viktig del i det fortsatta arbetet med exploateringen. Avslutande kommentarer Med hänsyn till resonemanget i denna utredning rekommenderas att dagvattenlösningen inom Kungsparken i möjligaste mån bygger på en ytlig avledning av dagvatten. Detta för att göra dagvattensystemet mindre känsligt för intensiva regn. En ytlig avledning ger också dagvattnet möjlighet att infiltreras innan det når det befintliga ledningssystemet. För att få en ytlig avledning av dagvattnet är det viktigt att byggnader och parkeringar höjdsätts så att de är högre belägna än omgivande lösningar för omhändertagande av dagvattnet. Det finns möjlighet att kombinera en ytlig avledning av dagvatten med ett traditionellt dagvattensystem då befintliga dagvattenledningars kapacitet är tillräcklig. Om detta görs är det viktigt att ha i åtanke att rening av dagvatten från parkeringsytor är önskvärt och att avvattningsstråk/biodiken prioriteras vid dessa ytor. Avvattningsstråk/biodiken fungerar då som föroreningsfällor innan dagvattnet leds till det befintliga dagvattenledningssystemet. 17 (18)

18 SAMMANFATTNING Dagvattenutredningens syfte är att utifrån områdets föreslagna detaljplan beskriva hur avvattningen sker idag, beräkna dagvattenflödet före och efter exploatering samt föreslå lämpliga åtgärder för dagvattnets omhändertagande. Dagvattenutredningen skall även belysa dagvattenflödets påverkan på omgivningen samt klimatpåverkan. Kommunala dagvattenledningar finns idag i Gustavstorpsvägen, Kungsvägen, Sölvesborgsvägen samt i Kungsparken. Huvudledningen D800 går genom parkens västra sida parallellt med Kungsvägen. Slutlig recipient för dagvattnet från Kungsparken är Mörrumsån. Mörrumsån omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten Befintliga marknivåer inom planområdet varierar mellan +14 m -+16,5 m med undantag för GCunderfarten. Två lågpartier finns, ett i västra delen av parken samt ett vid GC-underfarten. Avrinningen sker mot lågpartierna och det dagvatten som ej infiltreras avrinner till befintligt dagvattenledningsnät. Både en översiktlig geoteknisk och miljöteknisk undersökning har utförts. Dessa visar att marken består av ca 0,2-1,9 m ytjord med organiskt innehåll som vilar på ca +1,5 +5,6 m sand, silt och lera samt att marken och grundvattnet inte innehåller några föroreningar. Dagvattenflödet före och efter exploatering har beräknats. För att avgöra om dagvattnet behöver fördröjas och för att beräkna lämplig fördröjningsvolym för dagvattnet från Kungsparken har utgångspunkten varit att utgå från flödet som kommer från området idag samt befintliga dagvattenledningars kapacitet. Beräkningarna visar att mellan 0-14 m 3 behöver fördröjas inom Kungsparken beroende på vilken belastning som tillåts på det befintliga dagvattenledningssystemet och vilken lösning som väljs för dagvattnets omhändertagande. Att fördröjningsvolymen är 0 m 3 beror på att hydrauliska beräkningar visar att befintlig D800 inte är överbelastad även om utflödet från Kungsparken ökar. Den föreslagna dagvattenlösningen som tas upp i utredningen har sin utgångspunkt i att planbeskrivningen beskriver att grönytor kan gestaltats på ett sådant sätt att de tillåts svämma över vid häftiga regn samt att dagvatten från parkeringsytor kan innehålla föroreningar och därför ska renas innan det når recipient. Lösningen bygger på ytlig avledning från stuprör och mark till avvattningsstråk/öppna biodiken/mindre diken som gör dagvattensystemet mindre känsligt för intensiva regn. En ytlig avledning ger också dagvattnet möjlighet att infiltreras innan det når befintligt ledningssystem. För att få en ytlig avledning av dagvattnet är det viktigt att byggnader och parkeringar höjdsätts så att de är högre belägna än föreslagna lösningar för omhändertagande av dagvattnet. Grönytornas lågpartier kan då användas som översvämningsytor. Det finns möjlighet att kombinera en ytlig avledning av dagvatten med ett traditionellt dagvattensystem då befintliga dagvattenledningars kapacitet är tillräcklig. Om detta görs är det viktigt att ha i åtanke att rening av dagvatten från parkeringsytor är önskvärt och att avvattningsstråk/biodiken prioriteras vid dessa ytor. Avvattningsstråk/biodiken fungerar då som föroreningsfällor innan dagvattnet leds till det befintliga dagvattenledningssystemet. Detta bör vara en tillräcklig åtgärd för att inte försämra MKN för vatten för den slutgiltiga recipienten, Mörrumsån. Alla dagvattenlösningar kräver dock alltid skötsel och underhåll för att bibehålla funktionen. 18 (18)

19 :27 76: : :24 22: : s: : : : : Skolvägen s: Gustavstorpsväge n Sölvesborgsvägen 13.1 MÖRRUM 10:30 12: Treklangens 16.1 förskola Lr 10:29 70: : :28 12: : : :17 57: :1 Höjdindelning BILAGA 1 Nummer Min Z Max Z Färg :29 12: he m 19.0 tj ä rn S 18.3 Bolsvägen : Lr s : :17 rv se Kungsvägen s:7 73: : : Stationsvägen serv anväg en Sunn