Ökad demokrati och normkreativitet i Kyrkans förskola

Transkript

1 Ökad demokrati och normkreativitet i Kyrkans förskola Vi på kyrkans förskola har tidigare arbetat med genus. I och med detta projekt går vi vidare och fördjupar oss i den så viktiga och självklara uppgift vi har med barnen. Alla barn ska känna att de är bra och har möjlighet att tryggt få utvecklas precis som de är. Det är viktigt att vi är normkritiska och normkreativa. Vi behöver öka vår medvetenhet om hur vi utformar vår verksamhet samt vilket material vi erbjuder barnen. Olika är bra och det är viktigt att det finns en stor öppenhet och tillåtelse för det. Det är en av de viktigaste uppgifter som vi på förskolan har att alla barn ska bli accepterade, just som de är! Utefter Skolverkets rapport Förskolans arbete med jämställdhet såg vi behovet av att öka kompetensutvecklingen samt ge möjlighet till reflektion för att utveckla ett aktivt och systematiskt jämställdhetsarbete med utgångspunkt i Lpfö. Vi ser också att vårt Reggio arbete är ett steg i dessa genom bl.a. inkluderingsarbete med att skapa anpassade lärmiljöer för samtliga barn samt intressespår och projekt som inkluderar alla barn och deras intresse för att utveckla och fördjupa deras tankar och strategier. Så här har vi genomfört projektet: Vi började hösten med en planeringsdag där vi diskuterade hur vi ska arbeta med våra tre fokusmål: Bygga grundverksamhet, stärka vi-känsla i barn- och personalgrupp, utemiljön som den tredje pedagogen samt fokus på normkreativitet vid t ex reflektion, lärmiljö och lek. Vi fick också en uppgift att fundera på och att skriva ner: Vad betyder normkreativitet för oss just nu? (ett nuläge) Vad innebär det i det pedagogiska arbetet? Var i miljön finns möjlighet att bredda för förmågor och intressen hos barnen än mer? På ett personalmöte i augusti föreläste Pernilla Loven (Normact) om Normkreativitet. Detta var ett fantastiskt tillfälle för oss att få djupare kunskaper bl.a. om Vad betyder det egentligen att vara Normkritisk/Normkreativ samt att få tillfälle att fundera över och bli mer medveten om Var är jag/vi i den normkritiska kompetenstrappan (som sträcker sig från omedvetet inkompetent till omedvetet kompetent) genom praktiska övningar och teori. På vår planeringsdag i september fick vi en föreläsning om Fysisk lärmiljö och normkreativitet med Katinka Leo (Utvecklingsledare och pedagogista i Vaxholms stad). Hon betonade bl.a. vikten av att skapa en utforskande, stimulerande, lättillgänglig miljö med en mångfald av material. Med oss denna dag hade vi en kartläggning av vår miljö när det gällde allt vi hade på avdelningen som har ögon som vi fördjupade och jobbade med under dagen. All personal har läst Förskolans arbete med jämställdhet utgiven av Skolinspektionen. Häftet diskuterades i små grupper på ett personalmöte. Slutligen redovisade vi för varandra i stor grupp. I grupperna pratade vi bl.a. om Definiera normkreativitet och Vilka tre punkter från häftet tar vi med oss. Vi reflekterade tillsammans om hur vi upplevde att läsa Skolinspektionens rapporter. På detta personalmöte fick vi även lära oss fler tecken med teckenkommunikation som berör DANDERYDS FÖRSAMLING POSTADRESS: Box 2021, Danderyd BESÖKSADRESS: Klockargårdsvägen 2, Danderyd TELEFON: FAX: E-POST: information.danderyd@svenskakyrkan.se HEMSIDA:

2 normkreativitet av en av våra arbetskamrater (lika, olika, likabehandlingsplan kompis mm). På vårterminen läste vi alla Normkreativitet i förskolan vi skrev läsprotokoll med fördjupande frågor som t.ex. Denna tanke tyckte jag var spännande, provokativ, vill jag veta mer om Vad tar du med dig från inledningen och vad gör du av tanken, Vad tänker du på och fokuserar på när det gäller Skolverkets sju områden för bemötande? Vad gör vi redan? Vad kan vi bli ännu bättre på?, Så här har jag valt att visa för föräldrarna det som jag tyckte var mest givande och det vi konkret omsatt från boken. Datum, budskap jag fört fram. och hade work shop då vi diskuterade boken och vände och vred på våra tankar. Bl.a. kom tankar om den gängse åldersnormen på förskolan att diskuteras, små och stora barn? Bara femåringarna får gå på skridskoskola osv. är det ett bra sätt att vi uttrycker oss på? Vad skapar det för norm? På höstens föräldramöten har förskolechefen informerat föräldrar om vårt projekt och vad det innebär. Att få föräldrar delaktiga i vad vi gör är viktigt. För att ge föräldrarna insyn i vad vi gör använder vi oss bl.a. av våra instagramkonton och förskoleappen. Några avdelningar har satt upp hyllor i hallen där vi ställer litteratur inom ämnet så att föräldrar och andra har möjlighet att se och ta del av vad vi läser. All personal har 2-3 handledningstillfällen per avdelning varje termin. Under dessa tillfällen fördjupas och diskuteras varje avdelnings verksamhet i ämnet demokrati, barns inflytande och normkreativt bärande. Detta är också en viktig del i vårt Reggio arbete. Under höst- och påsklov har all personal fått utbildning i DATE lärmaterial med Anna Wennerqvist, Specialpedagogiskt centrum i Danderyd. Då fick vi konkreta övningar att ta med och jobba med i barngruppen t ex om hallhyllan och utflykten. Som förberedelse till våra förskollärarnätverk har vi b.la fått i uppgift att ta med något från våra verksamheter. Det kan t.ex. vara att Se över, samla ihop och ta ett foto på den vuxenlitteratur ni har som berör normkreativitet och genus. Medtag två foton (på ipad, iphone eller på papper) som visar på Normkreativitet på din avdelning. Antingen något du tycker visar på Normkreativitet eller något du ser som en brist på Normkreativitet och skulle vilja ha tips om ändringar på. Fotot kan vara på detalj, något ett barn gjort, en lekstation, ett material, egentligen vad som helst. Dessa träffar är en bra möjlighet att delge varandra om vad vi gjort och att ge/ta tips och idéer som vi kan ta tillbaka till våra respektive avdelningar. På ett nätverk talade vi även om och analyserade vår norm när det gäller föräldrar och hur vi kan utveckla den. Alla avdelningar har firat FN-dagen (24 okt) på lite olika sätt. Några saker vi gjorde var att vi sjöng sånger om att vara kompisar. Vi sa Hej på olika språk och det serverades mat från olika länder på lunchen hela veckan. Alla avdelningar fick också ett paket med olika figurer som Katinka Leo tipsade oss om på sin föreläsning. Ett normkreativt material som möjliggör och berikar barnens lek och tankar i verksamheten.

3 Vi har beställt och lånat bokkassar från biblioteket som har temat kompisskap och normkreativitet. Vi har varit mycket nöjda med deras urval och det är en bra start på terminen när böckerna är beställda och på plats när vi börjar terminen. Work shop om att sätta upp mål och utveckla sig själv. Alla pedagoger gjorde ett collage om en drömbild där man mår bra och talade tillsammans utifrån den. Vänskapsdiamanter och hjärtstrålar blev det nya namnet på vårt normprojekt. Hjärtstrålar blev resultatet av när de yngre barnen skulle manifestera alla hjärtans dag. Hur kan ett hjärta se ut och uttryckas genom barnen? Gav resultatet hjärtstrålar som fortfarande hänger i deras hall. Under vårutställningen i Församlingens Hus ställdes ett av barnens målningar ut barnet gav den namnet Vänskapsdiamanter.

4 I vår församlingstidning Livet gjordes ett reportage med barnen om hur en familj kan se ut med rubriken Man kan vara en, två eller jättemånga. Ett barn citeras bl.a. En familj hjälper varandra. Om någon ramlar och den gråter då måste en annan i familjen hjälpa till. Alla har sett över materialet på sin avdelning. Vilka barn/vuxenböcker har vi? Hur ser det material som vi erbjuder ut? Hur är materialet placera? Kan vi blanda olika material? Vi har också tittat på figurer, dockor, spel, pussel erbjuder vi en mångfald (känslor, etnicitet, handikapp mm)? Vi har nu efter projektet en ökad medvetenhet om detta, har lyft fram material vi redan hade på nya tydligare sätt, tillfört nya material men inte minst är det stor skillnad på hur vi blandar material och använder det som strategi för att få barn och leka och upptäcka för dem nya möjligheter. Ett exempel på det är ett barn som aldrig ville skapa när vi lyfte en del av legot i ateljén såg han plötsligt nya möjligheter och kom igång med skapande. Nya hörnor och lekutrymmen har kommit till som Veterinär och hundlek. På alla våra avdelningar har odling varit projekt både ute och inne. Det är ett projekt som tydligt förenar alla åldrar, kön och som alla kan vara med på med sina villkor. Hittills i denna process har vi genom diskussioner, föreläsningar och litteratur fått kunskap i hur vår miljö i förskolan ser ut. Hur kan vi ändra men framförallt tillföra material? Vi har också fått många tankar och funderingar på vilka normer och värderingar vi själva, vår avdelning och förskola har. Att vi blir medvetna om våra egna tankar är ett första steg till förändring av oss själva och den miljö vi erbjuder barnen på vår förskola. Detta projekt öppnar våra ögon. Vi har kommit en bit på väg och det känns spännande och utmanande att vi får möjlighet att fortsätta att utvecklas vidare. Vi har också sett vinsten med att synliggöra markörer som att ha en multinationell almanacka i alla våra hallar och en regnbågshörna för att alla ska känna sig och se att de är välkomna som de är. Detta är något vi vill utveckla och göra mer av.

5 Vi avslutade projektet med redovisning på Slottet vilket är en utmaning men som denna gång gav mersmak! Samt att alla pedagoger fick utvärdera projektet för att se vad vi tycker varit värdefullt och vad som givit mindre. Detta använder vi som underlag för kommande utveckling och projekt. Generellt är det tydligt i utvärderingen att vi är mycket nöjda med projektet och att det allra mesta känts mycket värdefullt vilket är gott. Ett konkret resultat av projektet är att vi nu gjort en ny likabehandlingsplan som just nu är på remiss till föräldrarna. Detta projekt har verkligen gett oss möjlighet att formulera, analysera och tänka vidare vilket har lett till en viktig och bra utveckling. Vi har många gånger under detta projekt svängt normen bl.a. då en hel barngrupp utvecklade att måla hål i teckningar istället för att som barn och pedagog se det som ett misslyckande. Det blev vackra alster som satt i fönster så att solen och ljuset lös igenom i hålen. Frågor och utmaningar för oss under projektets gång är: Vi pedagoger har en bra gemensamma grund (gemensamma föreläsningar, diskussioner, läst samma litteratur). Vi bär dock alla med oss olika erfarenheter som präglar vårt sätt att vara och tänka. En utmaning för oss är att synliggöra de normer som finns hos oss själva samt i arbetslaget. Det är viktigt att lyfta dessa frågor och våga prata om dem, att synliggöra dem för oss själva. Först då kan vi ändra oss själva och skapa verktyg för hur vi ska kunna ha samma förhållningssätt gentemot barnen på förskolan. Att ändra sig själv är inte lika lätt som att ändra/tillföra material. Litteratur som köpts in: Vuxenlitteratur: Tänka tillsammans Verktygsbok för normkritik och likabehandling i förskolan, Diskrimineringsbyrån Uppsala Normkritiska metoder- konkret likabehandlingsplans arbete i förskolan, Aisha Lundgren Normkreativitet i förskolan om normkritik och vägar till likabehandling, Karin Salmson, Johanna Ivarsson. Olika förlag, 2017 Lpfö Förskolans arbete med jämställdhet, Skolinspektionen Barnböcker: Konrads klänning, Karin Salmson. Olika förlag 2014 Pappas skor, Kristina Murray Brodin, Bettina Johansson. Olika förlag, 2015 Vi letar skatt, Karin Salmson. Olika förlag 2015 Alla har rätt, Eriksson, Lindgren. Amnesty international Mix kör, Karin Salmson. Olika förlag 2016 Vad vill du bli när du blir stor? Pamela von Sabljar, Janette Bornmarker. Olika förlag 2012 Min familj, Anna-Clara Tidholm. Olika förlag, 2013 Varför gråter pappan?, Kristina Murray Brodin, Bettina Johansson. Olika förlag, 2011 Vilda säger NEJ!, Marie Bosson Rydell, Eva-Marie Wadman. Childhood, Lära förlag Hurrraa!! Alla barns rätt, Pernilla Stalfelt. 2009