ÅTER TILL ARBETSLIVET ELLER UT UR ARBETSLIVET

Transkript

1 ÅTER TILL ARBETSLIVET ELLER UT UR ARBETSLIVET Hjälpa den sjuka medarbetaren hitta vägen tillbaka till arbetslivet Författare: Jadranka Medved Kommunhälsan, Eskilstuna Handledare: Lars Österblom Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 28-29, 6hp Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro

2 Förord Föreliggande arbete har utförs som projektarbete i utbildningen till företagssköterska 6 poäng, år vid hälsoakademin Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Arbetet har utförts vid Kommunhälsan i Eskilstuna Handledare: Lars Österblom, Österblom Consulting Ab i Strängnäs Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetsoch miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten Eskilstuna, november 29 Jadranka Medved Företagssköterska Kommunhälsan Gymnastikgatan 16 Eskilstuna Telefon: e-post: jadranka.medved@eskilstuna.se Utbildningsansvarig: Sofia Loodh, Arbets- och miljömedicinska kliniken Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson, Arbets- och miljömedicinska kliniken Särskilt tack till: Tack till alla medarbetare och chefen på Spångagården för ett bra samarbete Tack till min arbetsgivare Tack till mina kursledare Sofia Loodh och Carl-Göran Ohlson Tack till min handledare Lars Österblom för alla goda råd '

3 Innehållsförteckning sidan 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund Syfte 5 4. Studiegrupp 5 5. Metod Resultat Diskussion Referenslista Bilagor Arbetsmiljö och hälsoenkät 2. Probleminventeringsformuläret 3. Förslag för uppföljning av sjukskrivningsärenden 4. Utvärdering från chefen

4 Sammanfattning Medved J.- Åter till arbetslivet eller ut ur arbetslivet. Hjälpa den sjuka medarbetaren hitta vägen tillbaka till arbetslivet. Projektarbete i Företagssköterskeutbildning 6 hp Bakgrund: Antal sjukskrivningar har stigit senaste tiden och den största andelen finns inom vård, barnomsorg och skola. Den högsta sjukfrånvaro i Eskilstuna Kommun ligger idag i Torshälla Stads förvaltning och Vuxenförvaltning Spångagårdens äldreboende tillhör Torshälla Stads förvaltning och har 73 anställda. De flesta anställda är undersköterskor och vårdbiträden och deras huvudarbetsuppgifter är omvårdnadsarbete. Sjuksköterskor har det medicinska ansvaret. Spångagårdens äldreboende består av fyra olika avdelningar varav en är en finsktalande demensavdelning. Den totala sjukfrånvaron är hög och vissa avdelningar har högre sjukfrånvaro än andra. Den höga sjukfrånvaron ha negativa konsekvenser både för individen och organisationen. Korttidssjukfrånvaro på Spångagården leder till stor personalomsättning, sämre produktivitet och ekonomisk förlust för individen och organisationen. Flera studier har visat att tidigt insatta rehabiliteringsåtgärder leder till minskad sjukfrånvaro och att tidigt insatt rehabilitering kräver mindre resurser och har bättre förutsättningar att lyckas. För att få friskare arbetsplatser, minska korttidssjukfrånvaron och få de som är långtidssjukskrivna återgå till arbetslivet igen har enhetschefen på Spångagården tillsammans med Kommunhälsan tagit beslut att gemensamt bedriva ett systematiskt arbete för att få ner sjukfrånvaro på Spångagården. Innan projektets start låg den totala sjukfrånvaron på 17 % april 28 och målet är få ner sjukfrånvaron till 8 % juni 29. Metod/syftet: Projektarbete bedrevs under tiden oktober 28 juni 29 med syftet att minska den totala sjukfrånvaron på Spångagården och hjälpa chef och medarbetare tillsammans jobba med åtgärdsarbete. För att få en helhetsbild om vilken kultur som råder på Spångagården och hur deras arbetsmiljö ser ut gjordes en kartläggning av den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Personalen fick även besvara en hälsoenkät. Skriftlig rapport lämnades sen till chefen som i sin tur diskuterade fortsatta åtgärder med sina medarbetare. Hälsoenkätsammanställningen redovisades muntligt för hela arbetsgruppen. Medarbetare som hade flera riskfaktorer erbjöds hälsosamtal med företagssköterska och vid behov även kontakt med läkare, sjukgymnast eller psykolog. Företagssköterska och chefen på Spångagården hade regelbunden kontakt och gick igenom nya sjukskrivningar och vilka fall som behöver följas upp. Resultat: Vid projekttidens start låg den totala sjukfrånvaron på 12 % och två medarbetare hade % tidsbegränsad sjukersättning. Den totala sjukfrånvaron vid projektets slut, juni 29 låg på %. Sjukfrånvarostatistiken visar inte den rätta bilden av den verkliga sjukfrånvaro på Spångagården eftersom två personer räknades fortfarande som sjukskrivna fast de egentligen har fått varaktig sjukersättning eller väntar på andra åtgärder från Försäkringskassan. Den verkliga sjukfrånvaron är därför väsentligt lägre än %. 1

5 Bakgrund Spångagårdens äldreboende tillhör Torshälla Stads förvaltning och har 73 anställda. De flesta anställda är undersköterskor och vårdbiträde som deltar i omvårdnadsarbete. Sjuksköterskor har det medicinska ansvaret. Spångagården består av fyra olika avdelningar varav en finsktalande demensavdelning med mycket hög sjukfrånvaro. Den höga sjukfrånvaron har negativa konsekvenser både för individen och organisationen. Korttidssjukfrånvaro leder till stor personalomsättning, sämre produktivitet, kompetensförlust och höga kostnader eftersom det är arbetsgivaren som betalar ut sjuklön de första två veckorna. Mer och mer pengar behövs till att betala sjukpenning, rehabilitering och sjukersättning och därför ligger i allas intresse att försöka identifiera faktorer som leder till sjukskrivningar. För att förhindra långtidssjukskrivningar är det viktigt att i tid fånga upp de personer som visar tidiga tecken på ohälsa och har upprepad korttidssjukfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron på Spångagården april 28 låg på 17 %. Flera studier har visat att tidigt insatta rehabiliteringsåtgärder leder till minskad sjukfrånvaro. Rehabiliteringspotential hos långtidssjukskrivna sjunker redan efter 3-6 månader (1) och därför är det oerhört viktigt att så tidigt som möjligt identifiera faktorer som ligger bakom korttidssjukfrånvaro och sätta in tidiga rehabiliteringsåtgärder för att förhindra långtidssjukskrivning. Med anledning av detta har enhetschefen på Spångagården tillsammans med Kommunhälsan tagit beslut att gemensamt bedriva ett aktivt projektarbete för att få ner sjukfrånvaro på Spångagården. Syftet med projektet var att identifiera och förhindra nya sjukskrivningar samt i samverkan med andra aktörer bedriva en effektiv rehabutredning för de personerna som befinner sig i en sjukskrivningsprocess och behöver hjälp för att komma tillbaka i arbetet igen. Regeringens förslag till en ny rehabiliteringskedja som trädde i kraft 871 innebär snabbare rehabilitering och färre långtidssjukskrivna. Målet är att tidigt fånga upp signaler om ohälsa och snabbt sätta in åtgärder för att möjliggöra för individen att snabbare komma tillbaka i arbetet. Arbetsgivaren måste börja tidigt med rehabiliteringsplan och tillsammans med försäkringskassa och företagshälsovård medverka till att individens arbetsförmåga prövas mot befintliga eller förändrade arbetsuppgifter (2). Rehabiliteringskedjan är uppdelad i tre delar: Första 9 dagarna som man är sjukskriven har man rätt till sjukpenning om man inte kan utföra sitt vanliga arbete. Efter 9 dagar får man sjukpenning om man inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare. Efter 18 dagar har man bara rätt till sjukpenning om man inte kan utföra något arbete alls på den reguljära arbetsmarknaden. Det gäller dock inte om Försäkringskassan bedömer att du med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ditt arbete före dag 366. Från och med dag 366 ska arbetsförmågan bedömas i förhållande till arbete på den reguljära arbetsmarknaden Vid mycket allvarlig sjukdom kan man ansöka om fortsatt sjukpenning, det finns ingen tidsgräns för hur länge fortsatt sjukpenning kan betalas ut (3). Arbetsinriktad rehabilitering innebär tidiga och samordnade insatser från olika kompetensområden dvs. medicinska, psykologiska, sociala och tekniska insatser kombineras utifrån den enskildes behov och förutsättningar. 2

6 Samspel mellan individen och hennes arbetsplats är en viktig del i rehabiliteringsprocessen. Rehabiliteringsplan ska formuleras tillsammans med den enskilde. Att lyfta och bära tungt medför ökad risk för längdryggsmärta. Flera studier visar att sjukvårdspersonal löper större risk för ryggskador p.g.a. tunga patientlyft, upprepade framåtböjda och vridna arbetsställningar (4). Bra arbetssituation och hälsofrämjande arbetsplatser är en viktig del i människans liv. En god fysisk och psykisk arbetsmiljö där individen har möjlighet att påverka sitt arbete, upplever god arbetsgemenskap och arbetsglädje och har uppmuntrande arbetsledning leder till ökad välbefinnande (5). Arbetsgivaren har skyldighet att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa och olycksfall. Arbetet ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsan. Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar (6). I Eskilstuna Kommun är Hälsan en prioriterad fråga under år 29. För att uppleva hälsan i arbetslivet är det viktigt att känna sig behövd och bli sedd samt kunna använda hela sin arbetsförmåga. Eskilstuna Kommun satsar på förebyggande hälsoarbete och systematisk arbetsmiljöarbete för att öka frisknärvaro bland sina anställda. Torshälla stadsförvaltning och Vuxenförvaltning i Eskilstuna har skrivit avtal med Försäkringskassa kring enskilda ärenden avseende anställdas sjukfrånvaro. Syftet med avtalet är att utveckla och effektivisera samarbete mellan parterna för att få ner sjukfrånvaron. Avtalet trädde i kraft och har som mål att få ner totala sjukfrånvaro i Torshälla Stadsförvaltning från 9 % till 8 % fram till och tidsbegränsad sjukersättning från 16 personer till 4 personer fram till Avtalet innefattar: nysjukskrivna, korttidssjukskrivna, långtidssjukskrivna, sjukersättningar oavsett vem som är sjukskrivande läkare. Trötthet efter arbetet och svårigheter att kunna koppla bort arbetet på fritiden är ett växande problem speciellt bland vårdpersonal, lärare, barnskötare, förskollärare och fritidspedagoger. Den fysiska arbetsbelastningen har minskat men den psykosociala ohälsan ökar. Sömnstörningar, svårigheter att dra gränser mellan arbete och fritid, konflikter på arbetsplatsen, hot och våld har blivit växande problem (7). Arbetsliv och privatliv går inte alltid att skilja åt och människors hälsa påverkas beroende på hur dessa två fungerar ihop. Många studier visar att den psykosociala ohälsan ökar och stressen kan var en bidragande orsak. Att utsätta sig för stress under längre tid är en stor riskfaktor för ohälsa som i sin tur kan leda till långa sjukskrivningar. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på tidiga signaler och i tid sätta in individuella, sociala och organisatoriska åtgärder för att förebygga och motverka ohälsa (8). 3

7 I en populationsstudie som beskriver långtidsfriskas arbetsvillkor framkommer att det finns stora skillnader mellan yrkesgrupper. Högsta andelen långtidsfriska finns bland yrken inom teknik och kontor och lägsta andel långtidsfriska finns bland vårdyrken, skola, omsorg och industriarbeten. Studien visar att kvinnodominerade yrken har färre långtidsfriska. Bra familjeförhållandena och hemarbete som inte tar all energi och kraft samt möjlighet att kunna påverka sitt arbete och ha tillräckligt med resurser för att kunna utföra sina arbetsuppgifter ökar möjligheten att vara långtidsfrisk (9). De vanligaste diagnoserna som ligger bakom långtidssjukskrivningar är psykiatriska diagnoser, framförallt depression och på andra plats muskuloskeletala diagnoser. Sjukskrivning innebär negativa konsekvenser för individens ekonomi och livsstilen och leder ofta till social isolering och nedstämdhet (). Långtidssjukskrivna representeras i högsta grad av kvinnor, personer som har hög fysiskt och psykiskt belastning, äldre, lågutbildade och arbetslösa (11). Vårdarbete innebär stora psykiska krav. Olika yrkeskategorier inom vården har olika möjligheter att kunna påverka sitt arbete. Läkare och sjuksköterskor har större möjligheter att påverka den egna situationen medan undersköterskor och vårdbiträden har små möjligheter att påverka sitt arbete (12). Vårdpersonal, omsorgspersonal, socialarbetare arbetar med människor och arbetsuppgifterna ställer höga emotionella krav och nära kontakt med andra människors lidande. Detta arbete i kombination med högt tempo leder till stress, ohälsa, utmattning och sjukskrivning (13). Med hjälp av data från enkätundersökningen Liv och hälsa 24 gjordes en mindre studie om Hälsan bland vårdarbetare i Sörmland. Majoriteten av vårdarbetarna är kvinnor. Undersköterskor och vårdbiträden som jobbar inom kommunal äldreomsorg har mest besvär och är överrepresenterade när det gäller värk i skuldror, nacke, rygg och axlar och utför oftare tunga lyft samt många böjande och vridande rörelser som har negativ effekt på det allmänna hälsotillståndet. Kommunanställda undersköterskor och vårdbiträden upplevde i större grad yrsel, trötthet, kraftlöshet och sömnproblem än deras kollegor inom landstinget. Närmare hälften av vårdararbetarna svarade att de trivs mycket bra med sitt arbete men att arbetet ofta upplevs psykiskt ansträngande (14). En stor befolkningsundersökning Liv och hälsa genomfördes 28 i samarbete mellan landstingen Sörmland, Uppsala, Västerås, Värmland och Örebro län och ger information om befolkningens levnadsvanor, hälsa och livsvillkor. Resultaten visar att: Trivsel med jobbet: har ökat från 38 procent år 2 till 43 procent år 28. Rökningen: har minskat från16 procent till 12 procent, men är fortfarande högre bland de med låg utbildning. Alkoholkonsumtion: högst i åldrarna år och minskar sedan med stigande ålder. Fysisk aktivitet: har minskat från 2 procent till 17 procent. De flesta inaktiva fanns bland äldre kvinnor. Värk: värk från rörelseorganen har minskat något sedan år 24 men redan i 2 årsåldern besväras drygt var fjärde man och nästan varannan kvinna av värk från någon del av rörelseapparaten. Besvären ökar kontinuerligt upp till 45 års ålder för att sedan stabiliseras. Värk i skuldror, nacke eller axlar är i mycket större grad representerad bland kvinnor. Läkemedel: både receptfria och receptbelagda smärtstillande läkemedel konsumeras i mycket större grad av kvinnor än män medan blodtrycksmedicin används i lika stor utsträckning. Redan i åldern 5 64 år använder var tredje person blodtrycksmedicin (15). 4

8 Psykisk ohälsa: bland kvinnor i 18 till 24 års ålder är det är dubbelt så stor andel kvinnor som mår psykiskt dåligt jämfört med män. Var femte kvinna och var nionde man har ofta känt ängslan och oro (15). Syftet och frågeställningar Syftet med projektet är att minska den totala sjukfrånvaron på Spångagården och hjälpa chef och medarbetare att tillsammans jobba med åtgärdsarbete. Vilka är de vanligaste orsaker/diagnoser som ligger bakom sjukskrivningar På en och samma arbetsplats har vi en grupp medarbetare som är ofta korttidssjuka eller långtidssjuka och andra som nästan aldrig blir sjuka. Vad är det som kännetecknar de grupperna? Finns det samband mellan arbetsmiljö och den ökande sjukfrånvaron? Vilka åtgärder/resurser behövs för att minska korttidssjukfrånvaro och ohälsa? Vilka åtgärder/resurser behövs för att minska långtidssjukfrånvaro och på vilket sätt kan Kommunhälsan samarbeta med chefer, PA-konsulter, Försäkringskassa och medarbetare för att rehabiliteringskedja ska fungera? Studiegrupp Spångagårdens äldreboende har sammanlagt 73 tillsvidare anställda varav 33 undersköterskor, 31 vårdbiträden, 8 sjuksköterskor och 1 vaktmästare, varav majoriteten är kvinnor och endast fem medarbetare är män. Chefen och biträdande chef ingår inte i studiegruppen. De anställda är fördelade på fyra olika avdelningar, majoriteten arbetar 2-skift och 17 medarbetare jobbar natt. Medelålder på hela Spångagården är 49 år och 43 % har jobbat över 2 år inom vården. Metod Innan projektet startades har både chefen och den övriga personalen fått information om projektens uppläggning och syftet. För att få en helhetsbild om vilken kultur som råder på Spångagården och hur deras arbetsmiljö ser ut gjordes en kartläggning av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön med hjälp av frågeformulär. Frågor om fysisk arbetsmiljö var utformade med öppna svarsalternativ och diskuterades tillsammans i arbetsgruppen. Frågor om psykosocial arbetsmiljö besvarades anonymt och handlade om fem faktorer: organisationsstruktur, trivsel och arbetsklimat, ledarstil, gruppklimat samt engagemang och utmattning och hade bundna svarsalternativ: stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer inte bra, stämmer inte alls. En skriftlig rapport som omfattade både den fysiska och psykiska arbetsmiljön för fyra olika avdelningar lämnades till chefen som i sin tur diskuterade fortsatta åtgärder med sina medarbetare på respektive avdelning. När det gäller psykisk arbetsmiljö har varje påstående i frågeformuläret betygsatts. Svaren som var gult och rött markerade skulle chefen analysera och diskutera tillsammans med sina medarbetare. Betyg 3-4 anses att det är bra Vid betyg nr 3 finns utrymme för förbättring Vid betyg 2 behövs en analys och eventuella åtgärder Vid betyg 1 krävs att ganska akut diskutera åtgärder Personalen fick även besvara en hälsoenkät (Bilaga 1) och resultaten redovisades muntligt. Syftet med hälsoenkäten var att få en bild av hur arbetsmiljö och livsstil påverkar medarbetarnas hälsa och efter hälsoenkätsammanfattning planera eventuella åtgärder. 5

9 Hälsoenkätsresultat presenterades i diagramform som antal personer och inte i procentandel p.g.a. att vissa frågor inte besvarades av alla och procentandelen skulle kunna ge en felaktig bild av medarbetarnas hälsa. De flesta har uppgett att arbetet är fysiskt och psykiskt tungt och att de stressar på jobbet och därför anordnades en föreläsning om smärta, hälsa och stress för att nå hela gruppen. Arbetstagare som hade flera riskfaktorer som t ex ofta tung fysisk och psykisk arbetsbelastning, kroppsliga besvär, stress, ledsen och nedstämd, erbjöds hälsosamtal med företagssköterska och vid behov även kontakt med läkare, sjukgymnast eller psykolog. Företagssköterska och chefen på Spångagården träffades regelbundet och hade även telefonkontakt för att gemensamt gå igenom de nya sjukfrånvarotillfällena på respektive avdelning och planera fortsatta åtgärder. Korttidssjukfrånvaro: Arbetstagare som hade upprepad korttidssjukfrånvaro, minst 6 olika tillfällen under ett år eller 3 tillfällen under 6 månader, följdes upp. Med korttidssjukfrånvaro menas sjukfrånvaro från dag Efter att chefen och arbetstagaren tillsammans gått igenom den aktuella sjukfrånvaron, diskuterat eventuella åtgärder och fyllt i probleminventeringsformuläret (bilaga 2), bokades ett kartläggningssamtal med företagssköterska. Kartläggningssamtalet omfattade frågor om: konflikter, stress, trivsel på arbete, arbetsbelastning, familjeförhållanden och sociala livet, sömn, livsstil, alkohol (AUDIT), medicinska besvär, fritidsintresse, psykosocialt (HAD - skattning). En handlingsplan uträttades tillsammans med arbetstagaren utifrån vad som kom fram i samtalet. Det har i vissa situationer lett till att andra yrkeskategorier inom företagshälsovården och andra vårdgivare blivit involverade t ex. läkare, sjukgymnast, psykolog och kurator. Återkoppling till chefen gjordes efter samråd med arbetstagaren. Företagssköterska följde upp varje ärende och hade regelbundet kontakt med chefen, personalkonsulten och den sjuke för att se om insatta åtgärder hade önskade effekt och om det finns behov av nya insatser. Långtidssjukfrånvaro: När det gäller långtidssjuka har chefen och den sjuke gjort en rehabiliteringsplan och diskuterat eventuella möjligheter att utföra andra arbetsuppgifter som den sjuke kunde utföra trots sin sjukdom. Ett mål för när den sjuke kan börja arbeta igen sattes upp. För vissa ärenden har chefen, PA-konsult eller Försäkringskassan begärt arbetsförmågeutredning AFU för att lättare kunna bedöma den sjukes arbetsförmåga och utifrån den planera fortsatta åtgärder. Företagssköterska gjorde det första kartläggningssamtalet och diskuterade sen respektive ärenden med Kommunhälsans rehabiliteringsteam som består av två företagsläkare, en sjukgymnast och två psykologer (bilaga 3). Rehabiliteringsteamet träffades rutinmässigt en gång per vecka och gick genom varje sjukskrivningsärende och bedömde behov av rehabilitering för varje sjukskriven individ. Efter att varje yrkeskategori har träffat den sjukskrivne och gjort en arbetsförmågebedömning utifrån sin kompetens, träffades gruppen igen för en gemensam bedömning för att läkare skulle kunna skriva ett skriftligt utlåtande som i sin tur skickades till den sjukskrivne individen, chefen och vid behov även till Försäkringskassan. Företagssköterska följde upp varje ärende och hade regelbundet kontakt med chefen, PAkonsulten, den sjuke och Försäkringskassan för att se om insatta åtgärder hade önskade effekt och om det fanns behov av nya insatser. 6

10 Efter tecknat avtal om samarbete i sjukförsäkringsärenden mellan Kommunhälsan, Försäkringskassan och Torshälla Stats förvaltning har Operativa gruppen, dvs. Försäkringskassan, personalkonsult för Torshälla, företagssköterska och företagsläkare träffats varannan tisdag och gjort en genomgång av samtliga ärenden på Spångagården och hela Torshälla förvaltning. I första hand diskuterades långtidssjukskrivna och personer med tidsbegränsad sjukersättning men även andra ärenden togs upp. Resultat Kartläggningen av den fysiska arbetsmiljön visade att det ofta förekommer fysiskt tungt arbete som på sikt kan leda till kroppsliga besvär. Följande påstående var gemensamma för alla fyra avdelningar: Upprepande och ofta förekommande arbete som t ex. tunga lyft och eller olämplig arbetsställning Manuella lyft vid förflyttning av vårdtagare Upprepande arbete med underarmar och händer över axelhöjd Bärande, dragande och påfrestande vridrörelse vid lyft av sop- och tvättsäckar Dåligt med arbetsutrymme i vissa rum Torr luft och otillräckligt med lufttillförsel Resultatsammanställning när det gäller psykisk arbetsmiljö på Spångagården visade att den psykosociala arbetsmiljön generellt var bra men det fanns vissa individer som upplevde problem som borde uppmärksammas och åtgärdas. Trivsel och arbetsklimat var bäst och engagemang och utmatning var sämst (tabell 1). Psykosocial arbetsmiljö på olika avdelningar på Spångagården Psykosocialt arbetsmiljö Sjuksköterskor Fridhem Torsilia Torsilia Hagalund Natt Okänd 2A 2B Organisationsstruktur Gruppklimat Trivsel och arbetsklimat Ledarstil Engagemang utmattning Tabell 1 Hälsoenkätsammanfattning Alla anställda fick besvara hälsoenkäten, som består av 34 frågor. 53 personer - 73 % har besvarat enkäten, varav 4 medarbetare inte uppgett sitt namn eller avdelning och därför var det svårt att få en komplett bild av hälsoläget för varje enskild avdelning och kunna jämföra olika avdelningar med varandra. De fyra enkätsvaren är märkta som okända och ingår i själva statistiken. Nedanstående resultat är omräknade till procent eftersom alla har besvarat dessa frågor och det ger en mer tydlig bild av hälsoläget på Spångagården. Medelålder på Spångagården är 49 år och 43 % har jobbat mer än 2 år inom vården (tabell 2 och 3). 7

11 Ålder Anstälningsår antal personer inget svar < Serie1 antal inget svar <5 år 5- år 11-2 år 21-3 år år år Serie1 Tabell 2 Tabell 3 Nästan alla anställda 94 % har uppgett att arbetstrivsel är bra/mkt bra (tabell 4). Arbetstrivsel antal personer Serie inget svar dåligt bra mkt bra Tabell 4 De flesta 72 % har svarat att den fysiska arbetsbelastningen är tungt/mkt tungt medan 41 % har ofta/mkt ofta kroppsliga besvär (tabell 5 och 6). Fysisk arbetsbelastning Kroppsliga besvär antal personer Serie1 an tal personer Serie inget svar mkt lätt lätt tung mkt tung inget svar aldrig sällan ofta mkt ofta inter valler Tabell 5 Tabell 6 8

12 När det gäller upplevelse av psykiskt belastning på jobbet och stress har 68 % svarat att de ofta/mkt ofta upplever hög psykisk belastning på jobbet och 58 % stressar aldrig/sällan på jobbet medan 42 % stressar ofta/mkt ofta på jobbet (tabell 7och 8). Stress på jobbet Hög psykisk belastning antal personer Serie1 ntal personer Serie aldrig sällan ofta mkt ofta aldrig sällan ofta mkt ofta intervaller Tabell 7 Tabell 8 När det gäller förmåga att koppla av arbetet på fritiden har 85 % svarat att de aldrig/sällan har sådana problem och 79 % har aldrig/sällan känt sig ledsna eller nedstämda (tabell 9 och ). Svårt att koppla av från arbete på fritiden Känt dig ledsen eller nedstämd antal personer 15 Serie1 8 5 aldrig sällan ofta Tabell 9 Tabell antal personer aldrig sällan ofta mkt ofta Serie1 På en och samma arbetsplats har vi en grupp medarbetare som är ofta kortidssjukfrånvarande eller långtidssjuka och på andra sidan de som nästan aldrig blir sjuka. Sammanlagt är det åtta anställda (15 %) som är långtidsfriska dvs. har inte haft en enda sjukfrånvaro sista två år. En medarbetare har bara haft 1 dags sjukfrånvaro och räknas därför inte in som långtidsfrisk. Det största antalet långtidsfriska finns bland nattpersonalen. Det har varit svårt att urskilja vilka faktorer som påverkat frisknärvaron eftersom de flesta har uppgett likvärdiga svar både när det gäller livsstil, fritid, möjlighet att påverka sin arbetssituation och vara delaktig i medbestämmande. Bland de långtidsfriska fanns två personer som ofta hade kroppsliga besvär men ändå ingen sjukfrånvaro. Korttidssjukfrånvaro leder till stor personalomsättning, sämre produktivitet, kompetensförlust och höga kostnader eftersom det är arbetsgivaren som betalar ut sjuklön första två veckor. 9

13 De vanligaste orsaker till upprepade kortidssjukfrånvaro var: obalans mellan arbete och privat liv, familjeförhållanden, förkylningar, ryggvärk, stress, otrivsel och konflikter på arbetsplatsen, magsjuka. Diagnoser som låg bakom långtidssjukskrivningar var: muskuloskeletala systemet och på andra plats psykiska sjukdomar som stress, utmattning, depression och andra medicinska diagnoser. Nedanstående bilder presenterar en sammanfattning av den totala korttidssjukfrånvaron på Spångagården och visar att korttidssjukfrånvaro har minskat i antal dagar och antal tillfällen. Den höga toppen i januari 29 beror på magsjuka och förkylningar (tabell 11,12). Antal sjukfrånvarotillfällen t.o.m. 28 dagar Antal sjukdagar t.o.m. dag antal tillfällen oktober november december januari febru ari månader mars april maj juni 1dag 2-14 dgr dgr antal dagar okto ber november december januari februari månader mars ap ril maj juni 1dag 2-14 dgr dgr Tabell 11 Tabell 12 Långtidssjukfrånvaro inkl. sjukersättning på Spångagården har minskat men det syns inte i statistiken p.g.a. olika orsaker. En av förklaringen är att två medarbetare som har haft långtidssjukskrivning beviljades permanent sjukersättning i april 29. Den ena medarbetaren beviljades % permanent sjukersättning f.o.m. 25/4-9 och den andra medarbetaren 5 % sjukersättning och är sjukskriven heltid på sin kvarvarande tjänst i väntan på att flyttas över till VERKSAM. Båda medarbetare har fortfarande räknats in i sjukfrånvarostatistiken några månader till efter beviljad permanent sjukersättning. Medarbetaren med 5 % sjukersättning räknas fortfarande som heltidssjukskriven i sjukfrånvarostatistiken. Den verkliga sjukfrånvaron är således lägre än den som presenteras i resultatet (tabell 13,14 och 15). Antal sjukfrånvarodagar >28 dagar Antal sjukfrånvarotillfällen >28 dagar antal dagar oktober november december 31 januari februari mars månader 31 juni april maj dgr 6-9 dgr 91- dgr oktober novembe r Tabell 13 Tabell december januari febru ari mars april maj juni dgr 6-9 dgr 91- dgr

14 I nedanstående tabell presenteras även sjukfrånvaro för juli-9. Den totala sjukfrånvaron för perioden låg på %. Total sjukfrånvaro i % av arbetstid procent ,73 9,42 7,4 14,31 9,82,44 9,13 8,68 7,9 3,78 oktober november december januari februari mars april maj juni juli månader Serie1 Tabell 15 Nedanstående tabell visar fördelning mellan olika sjukskrivandeinstans och insatser på Kommunhälsan samt fördelning mellan olika diagnoser f.o.m. oktober-28 t.o.m. juni 29. Tack vare regelbundna kontakter med chefen, PA- konsulten och Försäkringskassan har företagssköterska på Kommunhälsan haft kännedom om alla sjukskrivningsärende på Spångagården. Sjukersättningsstatistik som visas i nedanstående tabell visar bara tidsbegränsade sjukersättningar. Antal sjukskrivningar och diagnoser presenterar bara nya fall och inte förlängda sjukskrivningar. Om en person var helt sjukskriven från sin heltid/deltidstjänst räknades den som % sjukskrivning. Insatser på Kommunhälsan omfattar: telefonkontakt och besök på kommunhälsan. De flesta ärenden var rehabärenden men presenteras inte som separat insats. Antal timmar för själva projektarbete och samordningstid ingår inte. Ungefär hälften av sjukskrivningarna orsakades av muskuloskeletala sjukdomar och nästan lika många av psykiska sjukdomar. Kommunhälsan svarade för cirka en fjärde del av sjukskrivningarna. Antalet insatser av företagssköterska var speciellt stort i samband med detta projekt (tabell 16). 11

15 Sjukskrivandeinstans, diagnos och sjukskrivningsomfattning Tabell /-31/ /1-3/6 Variabel Vårdcentral 3 5 Sjukskrivande Kommunhälsan 3 2 instans Sjukhuset 4 7 Privat Diagnos Muskuloskeletala sjukdomar 4 7 Psykiska sjukdomar 4 4 Hud Övriga sjukdomar 1 2 Sjukskrivnings % 5 8 omfattning 75 % 5 % % 2 2 Sjukersättning % % 25 % Insatser Läkare 8 25 på Sköterska 14 6 KH Psykolog 2 15 Sjukgymnast 28 Arbetsförmågeutredning 3 Vårt gemensamma arbete och regelbunden kontakt med arbetsgivaren har således lett till effektivare probleminventeringar och snabbare rehab- och arbetsförmågeutredningar. Diskussion Huvudsyftet med projektet var att minska den totala sjukfrånvaron på Spångagården och hjälpa chef och medarbetare att tillsammans jobba med åtgärdsarbete. För att hitta samband mellan arbetsmiljö och den ökande sjukfrånvaron gjordes kartläggning av den fysiska och psykiska arbetsmiljön och personalen fick besvara hälsoenkätfrågor. Medarbetare som på grund av olika omständigheter hamnat i en sjukskrivningsprocess och haft minst 6 olika korttidssjukfrånvaro har uppmärksammats och följts upp enligt förslaget (Bilaga 2). Alla anställda skulle göra sjukanmälan till sin chef och i vissa fall även till företagssköterskas för rådgivning. Tanken med detta var att chefen skulle få en bättre bild av sjukskrivningsorsaken och hur den sjuke mår. Detta har inte genomförts eftersom chefen p.g.a. olika omständigheter inte hade möjlighet att ta emot alla sjukanmälningar. Korttidssjukfrånvaron på Spångagården har lett till stor personalomsättning, sämre produktivitet, kompetensförlust och höga kostnader för verksamheten. 12

16 De vanligaste orsakerna till upprepad kortidssjukfrånvaro var: obalans mellan arbete och privat liv, familjeförhållanden, förkylningar, ryggvärk, otrivsel och konflikter på arbetsplatsen, magsjuka. Sjukfrånvaro var oftast 1-14 dagar/sjukfrånvarotillfälle. Jämförelse med andra studier visar likheter och att korttidssjukfrånvaro är ett växande problem. Sömnstörningar, svårigheter att dra gränser mellan arbete och fritid, konflikter på arbetsplatsen, har blivit växande problem (7). Diagnoser som låg bakom långtidssjukskrivningar var: sjukdomar i muskuloskeletala systemet och på andra plats psykiska diagnoser som depression, ångest, utmattning och andra medicinska diagnoser. Detta resultat stämmer inte helt överens med andra studier som visar att psykosocial ohälsa ligger på första plats när det gäller långtidssjukskrivna men det stämmer med att långtidssjukskrivna representeras i högsta grad av kvinnor, personer som har hög fysisk och psykisk belastning (11). Vårdarbete ställer höga emotionella krav och nära kontakt med andra människors lidande. Detta arbete i kombination med högt tempo leder till stress, ohälsa, utmattning och sjukskrivning (13). Att lyfta och bära tungt medför ökad risk för längdryggsmärta. Flera studier visar att sjukvårdspersonal löper större risk för ryggskador p.g.a. tunga patientlyft, upprepade framåtböjda och vridna arbetsställningar (4,14). Medelåldern på Spångagården är hög och 43 % har jobbat över 2 år inom vården och man kan förvänta sig att många vårdarbetare har kroppsliga besvär. Hälsoenkätsammanställning visade att det fanns samband mellan fysiskt arbete och kroppsliga besvär, 41 % har ofta/mkt ofta kroppsliga besvär men trots det är det bara några personer som har långtidssjukskrivning p.g.a. sjukdomar i muskuloskeletala systemet. De flesta trivs väldigt bra på jobbet och det överensstämmer med resultatet från studie Hälsan bland vårdarbetare i Sörmland resultat från Liv och hälsa 24 (14). I projektet ingick också att undersöka om det gick att urskilja några friskfaktorer som bidragit till hög andel långtidsfriska. På en och samma arbetsplats har vi en grupp medarbetare som är ofta eller långtidssjuka och på andra sidan de som nästan aldrig blir sjuka. Förhoppningen var att utifrån hälsoenkätsvar få en bild om det fanns några friskfaktorer som bidragit till hög andel långtidsfriska, dvs. inte har haft någon sjukfrånvaro de sista två åren. Bara åtta personer var långtidsfriska och det låga talet långtidsfriska omöjliggör möjligheten att identifiera friskfaktorer. Många tyckte att de hade bra hälsa för övrigt men var hemma någon gång p.g.a. magsjuka eller förkylning. Vintertid är det vanligt med förkylningar och magsjuka och med tanken på att smittan sprids innan symtomen bryter ut är smittorisken stor. Efter att ha presenterat resultaten för de anställda och utifrån den diskussion som fördes fram ang. begreppet långtidsfrisk finns det anledning att ändra kriterier för begreppet långtidsfrisk och tänka på hur andra människor uppfattar detta. 13

17 Det är även viktigt att tänka på vilka är de vanligaste orsaker till sjukfrånvaro inom vården och därför tycker jag att Sveriges Kommun och Landsting bör skapa en gemensam definition för begreppet långtidsfrisk. Ett förslag kan vara att personer som har högst 1-3 dagar sjukfrånvaro tre gånger/år räknas som långtidsfriska. Bra familjeförhållandena och hemarbete som inte tar all energi och kraft samt möjlighet att kunna påverka sitt arbete och ha tillräckligt med resurser för att kunna utföra sina arbetsuppgifter ökar möjligheten att vara långtidsfrisk (9). Projektet visade i stort sett samma resultat som ovanstående studie. Det har varit intressant och lärorikt att bedriva projektarbete på Spångagården. Den valda metodiken har hjälp mig att få en bättre insyn i arbetsmiljö och hur den kan påverka medarbetarens hälsa men även vilken kultur som råder på respektive avdelning och en bättre förståelse för hur verksamheten påverkas av högt sjukfrånvaro. Företagssköterska som neutral part har lättare att föra samtal med individen och det har gett mig möjlighet att lära känna medarbetare på ett annat sätt samt få en helhetsbild av dennes hälsotillstånd och möjliga orsaker till sjukfrånvaro. Genom att kartlägga aktuella hälsorisker och orsaker till sjukfrånvaro har vi hjälpt chefen och medarbetare att tillsammans planera fortsatta åtgärder (Se bilaga nr.4- Utvärdering från chefen ). Arbetsplatskartläggning och hälsoenkätunderlag har både givit statistiska data och framförallt givit underlag för åtgärder på arbetsplatsen och på individnivå. Det har tagit lång tid att sammanställa sjukfrånvarostatistiken p.g.a. olika uppgifter. Eftersom personer med beviljad permanent sjukersättning fortfarande ingår i sjukfrånvarostatistiken ger det en felaktig bild av den verkliga sjukfrånvaron på Spångagården. Som företagssjuksköterska och projektansvarig har det funnits möjlighet att få en fullständig kännedom om alla sjukskrivningar på Spångagården och det har hjälpt att upptäcka avvikelse i sjukfrånvarostatistiken. Att kritisk granska alla data och göra en sammanställning var tidskrävande men viktigt del i projektarbetet. Nära samarbete och regelbundna kontakter med chefen, medarbetare, PA- strateg, Försäkringskassa och andra aktörer har visat sig effektivt både när det gäller korttids - och långtidssjukfrånvaro. Sjukfrånvaro på Spångagården fortsätter att sjunka och i juli - 9 låg den på 4 %. En förklaring till så låg sjukfrånvaro kan vara semesterperioden och därför blir det intressant att följa upp sjukfrånvaron på Spångagården och se om den håller i sig. Sedan januari 29 har samma metod börjat användas inom hela Torshälla förvaltning och visat ett bra resultat främst när det gäller långtidssjukskrivningar. 14

18 Referenslista 1. Sveriges officiella statistik, Försäkringskassan: Statistik Försäkringskassa 2. Prima ; tidningen Previa nr. 1/28 3. Försäkringskassa; Rehabiliteringskedja Holmström E, Eklund M.; Människan i arbetslivet - teori och praktik ; Studentlitteratur, Lund Menckel E, Österblom L; Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen ; Arbetslivsinstitutet 2 6. AML; Arbetsmiljölagen (1977:116) 7. Abrahamsson K, Bradley G, Brytting T, Eriksson T, Forslin J, Miller M, Söderlind B, Trollestad C; Friskfaktorer i arbetslivet ; Prevent, Stockholm Angelöw B; Friskare arbetsplatser ; Studentlitteratur, Lund Aronsson G, Lindh T; Långtidsfriskas arbetsvillkor - en populationsstudie nr 24:, Stockholm 24. Läkardagarna i Örebro; Allt väl? - om livsstil, ansvar och hälsa; Läkardagarna i Örebro24, Stockholm Gothia Marklund S, Lidwall U; Vilka blir långtidssjukskrivna? Edling C, Nordberg G, Nordberg M. ; Hälsa och miljö - en lärobok i arbets- och miljömedicin, Studentlitteratur Systematisk arbetsmiljöarbete mot stress; Arbetsmiljöverket Granström F; Hälsan bland vårdarbetare i Sörmland resultat från Liv och hälsa 24, FoU centrum Liv och hälsa 28- resultat av en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter. Rapporten är utgiven i samverkan mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands, Värmlands och Örebro län. 15

19 Bilaga 1 Arbetsmiljö och hälsoenkät Datum: Civilstånd: Ensam O Sambo O Gift O Namn: Ålder: Avdelning: Skift O Dagtid O Natt O Antal anställningsår: Längtidsfrisk ( sjukdagar de senaste 2 åren) Ja O Nej O Antal hemmavarande barn: -6 år 7-16 år Hur upplever Du din situation? Alla frågor gäller det senaste halvåret Arbetstrivsel? Mkt dåligt O Dåligt O Bra O Mkt bra O Kroppsliga besvär? Mkt ofta O Ofta O Sällan O Aldrig O Fysisk arbetsbelastning? Mkt tung O Tung O Lätt O Mkt lätt O Hög psykisk arbetsbelastning? Mkt ofta O Ofta O Sällan O Aldrig O Stressar du på jobbet? Mkt ofta O Ofta O Sällan O Aldrig O Svårt att koppla av från arbetet på fritiden? Mkt ofta O Ofta O Sällan O Aldrig O Jäktar du även om du har gått om tid? Mkt ofta O Ofta O Sällan O Aldrig O Känt dig ledsen eller nedstämd? Mkt ofta O Ofta O Sällan O Aldrig O Känt oro för hälsorisker i ditt arbete? Mkt ofta O Ofta O Sällan O Aldrig O 16

20 Nätverkskontakt (intresseföreningar, studier, sport m.fl.) Sällan O Ngr ggr/mån O En ggr/v O Flera ggr/v O Kulturella aktiviteter (teater, film, musik) Sällan O Ngr ggr/mån O En ggr/v O Flera ggr/v O Motion minst 3 min/dag Sällan O Ngr ggr/mån O En ggr/v O Flera ggr/v O Meningsfull fritid Nej O Sällan O Ofta O Alltid O Stress på fritiden Dagligen O Ofta O Då och då O Sällan O Sömnstörningar Varje dag O Perioder O Sällan O Aldrig O Framtidsutsikt för dig Pessimistisk O Orolig O Oförändrad O Optimistisk O Delaktighet och medbestämmande i arbetet? Aldrig O Sällan O Ofta O Mkt ofta O Känner du dig sedd och behövd? Aldrig O Sällan O Ofta O Mkt ofta O Upplever du arbete som utmanande/stimulerande? Aldrig O Sällan O Ofta O Mkt ofta O Ditt allmänna hälsotillstånd det senaste halvåret Sämre O Ngt sämre O Oförändrad O Bättre O Hur tror Du att din arbetsförmåga är om 2, 5, år? 2 år 5 år år Bättre O O O Oförändrad O O O Något sämre O O O Mycket sämre O O O Kan ej arbeta O O O Tobak 2pkt/dag O 1 pkt/dag O Till fest O Aldrig O 17

21 Snus Alkohol Medicin 1 dosa/dag O 1 dosa/v O Ibland O Aldrig O Till vardags O Varje helg O Till fest O Aldrig O Dagligen O Ofta O Då och då O Aldrig O Naturmedicin Dagligen O Ofta O Då och då O Aldrig O 18

22 PROBLEMINVENTERING Bilaga 2 Frågor till chef och anställd inför kontakt med Kommunhälsan Den anställdes namn: Personnr: Adress: Tfn hem: Arbetsplats: Arbete: Ansvarig chef: Mobil: Förvaltning: Tjänstgöringsgrad: Tfn/mail: Formulera med en frågeställning vad Du/Ni vill att Kommunhälsan ska hjälpa till med. Tycker Du/Ni det är svårt att formulera en fråga, kan Du kontakta oss så hjälps vi åt! Ring i första hand Din kontaktsköterska! Vad arbetar den anställde med? Huvudsakligt arbetsinnehåll? Lista gärna vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren klarar respektive inte klarar: 19

23 På vilket sätt begränsas arbetsförmågan fysiskt/psykiskt? Sjukskrivningsdata sista året? Har anpassning av arbetsplatsen skett och/eller anpassning av arbetsuppgifter? Möjligheter och hinder för fortsatt arbete/arbetsåtergång i nuvarande arbete? Vad har gjorts/kan göras, av chef respektive arbetstagare, för att underlätta arbetsåtergång? Övrigt som är viktigt för oss att känna till:.. Datum.. Chefens underskrift... Arbetstagarens underskrift 2

24 Bilaga 3 Förslag för uppföljning av sjukskrivningsärenden Korttidssjukfrånvaro Dag 1 ska den sjuke anmäla sin sjukfrånvaro till chefen Dag 3 och 7 ringer chefen hem till den sjuke för att kolla hur den mår Dag 8 läkarintyg Företagssköterska informeras om vilka medarbetare som är sjukskrivna Dag 14-2 ringer företagssköterska de som är sjukskrivna Upprepade korttidssjukfrånvaro (6 ggr/år eller 3 ggr/6 månader) Vid upprepade sjukfrånvaro kontakt med företagssköterska på KH för bedömningssamtal Sjukfrånvaro dag 1 ska den sjuke kontakta sin chef och företagssköterska för rådgivning och bedömning. Förstadagsintyg - när inga andra åtgärder hjälper för att minska sjukfrånvaro boka läkartid på KH för att utesluta att ev. medicinska orsaker till sjukfrånvaro läkare och chefen avgör om den sjuke behöver ha läkarintyg Långtidssjukfrånvaro Redan efter 14 dagar ska chefen och den sjuke diskutera om det finns möjligheter att utföra andra arbetsuppgifter som den sjuke kan utföra trots sin sjukdom Viktigt att tidigt sätta upp ett mål för när den sjuke kan börja arbeta igen. Arbetsförmågeutredning på Kommunhälsan (företagsläkare, sjukgymnast, psykolog) Avstämningsmöte (patient, läkare, chef, FK) Chefen ska ha regelbunden kontakt med den sjuke ex. 2 ggr/månad Företagssköterska har telefonkontakt med den sjuke efter chefens önskemål Följa FK-rehabiliteringskedja 21

25 Bilaga 4 Torshälla Stadsnämnd Datum Torshälla Stadsförvaltning Spångagården Lena Fors, Återkoppling, arbetsplatskartläg gning. När jag hösten 28 kontaktades av Jadranka på kommunhälsan i Eskilstuna såg jag möjligheten att få hjälp med en inventering och en belysning av som kunde vara en orsak till ohälsa på arbetsplatsen. Mina förväntningar var att få bättre kontroll av korttidssjukfrånvaron och en inventering av de långtidssjukskrivna. Resultatet av inventeringen är mycket gott, personalen känner sig sedda och korttidsfrånvaron har på Spångagården sjunkit. Långtidssjukskrivningarna har minskat, någon är tillbaka i ordinarie arbete och några är föremål för omplacering. De svar på frågor som ställdes i Arbetsmiljö och Hälsoenkäten har varit till stort värde när det gäller att belysa vissa frågor om hur allt hör ihop i ett sammanhang. Det har skapat förståelse för att samarbete och kamratskap är viktigt för att vi ska må bra på jobbet och förstå att vi alla är viktiga. Enskilda frågor och svar har belyst på arbetsplatsträffar, bra diskussioner har fört med sig att flera av dem som annars inte vill/ vågar ge sig in i samtal har lockats att delta. Personalen har fått stöd och hjälp av Jadranka, hon har varit tillgänglig för dem. Jag har fått stöttning och hjälp med både övergripande frågor i stort och i de enskilda ärendena. För mig och min personal är det material som kom fram i projektarbetet bra att ha även i framtida frågor som rör verksamheten. Syftet med projektet är väl uppfyllt. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon Brogatan 13 Germundsgatan Torshälla E-post lena.fors@eskilstuna.se Webbplats 22

26 23