Kallelse till barn- och utbildningsnämndens sammanträde. Tema: Fritidshemmens och förskolornas verksamheter

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sekreterare Nina Gustavsson Kallelse BUN 2019/85 Kallelse till barn- och utbildningsnämndens sammanträde Tisdag den 16 april 2019, klockan , ca Ösel, Rådhuset Visborg Tema: Fritidshemmens och förskolornas verksamheter Föredragningslista Förslag på justerare: Linus Gränsmark Ärende 1 Delårsrapport 2019:1 BUN 2019/5 Ärendet föredras av ekonomichef Jimmy Söderström NOT. Bilagan skickas av tidsmässiga skäl separat fredag eftermiddag 2 Kompetensförsörjningsplan, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, Ärendet föredras av HR-chef Eva Edin och HR-konsult Carl-Magnus Jonsson BUN 2019/337 3 Revisionsrapport. Granskning av rektors förutsättningar för att utöva sitt pedagogiska ledarskap Ärendet föredras av chefen för grundskolan Torsten Flemming BUN 2018/845 4 Stånga förskola Ärendet föredras av chefen för förskolan Lena Gustavsson NOT. Underlaget har reviderats i enlighet med arbetsutskottets beslut. BUN 2019/335 5 Ansökan om godkännande av enskild förskoleverksamhet/övertagande av rörelse BUN 2019/311 6 Beslut om indikatorer. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan för år 2019, inklusive beslut om uppföljning Ärendet föredras av chefen för kvalitets och utvecklingsavdelningen, Bo Eriksson och kvalitetscontroller Sabina Voivodas BUN 2018/13 7 Information. Verksamhetsberättelse Science Center Fenomenalen, 2018 Ärendet föredras av pedagog Helen Lydänge, Fenomenalen BUN 2019/166 8 Övergång till digital hantering och arkivering av diarieförda handlingar BUN 2019/326 9 Rapport. Uppföljning av dataskyddsförordningen, GDPR BUN 2019/ Remiss. Förslag till ändring i läroplanen vad gäller kunskapsområdet sex och samlevnad BUN 2019/334 Kommentar (Bilaga separat fredag den 12/4) (Bilaga) (Bilaga) Bilaga (Bilaga) (Bilaga) (Bilaga) (Bilaga) (Bilaga) Bilaga Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

2 Barn- och utbildningsnämnden Region Gotland Sammanträdesdatum Kallelse BUN 2019/85 Ärende 11 Beslut om delegation. Remiss: Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4) BUN 2019/ Barn- och utbildningsnämndens tematiska uppföljning av verksamheten: Fritidshemmens och förskolans verksamheter Ärendet, avseende fritidshemmens verksamhet, föredras av chefen för grundskolan Torsten Flemming och rektor Cecilia Magnusson och avseende förskolans verksamhet av chefen för förskolan Lena Gustavsson- BUN 2019/ Beslut. Verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan Ärendet föredras av chefen för barn- och elevhälsan Maria Benczy BUN 2019/ Beslut. Ombud på årsstämma, NTA Skolutveckling ekonomisk förening BUN 2019/ Information. Skolplikt BUN 2017/89 16 Information. Sammanträdet med barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott hålls den 14 maj BUN 2019/30 17 Information om vissa inkomna handlingar ANM. Handlingar finns att tillgå i pärm på sammanträdet BUN 2019/17 18 Anmälningsärenden. Beslut fattade med stöd av delegation ANM. Handlingar finns att tillgå i pärm på sammanträdet. BUN 2019/33 19 Förvaltningschefens information BUN 2019/15 Kommentar Bilaga Muntligt ärende Bilaga Bilaga Muntligt ärende Muntligt ärende 20 Ev. Övriga ärenden Stefan Nypelius Ordförande 2 (2)

3 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse BUN 2019/5 11 april 2019 Barn- och utbildningsnämnden Ekonomisk uppföljning Delårsrapport 1 Förslag till beslut Delårsrapport 2019:1 godkänns. Resultatkrav om 14,2 miljoner kronor fastställs för avdelningarna; förskola, grundskola, särskola, ledningsstöd samt kvalitet- och utveckling. Sammanfattning periodens resultat Prognosen för helåret 2019 visar ett negativt resultat på 18,2 miljoner kronor. Samtliga avdelningar ska uppnå minst ett balanserat resultat. Då prognosen för verksamheternas samlade resultat för året visar på ett negativt resultat behöver åtgärder vidtas för att uppnå en budget i balans. Genom att, som en första åtgärd, införa resultatkrav bedöms underskottet kunna reduceras till sex (6) miljoner kronor. Resultatkravet innebär att utpekade avdelningar ska förbättra resultaten utifrån verksamheternas inlämnade prognoser. Tabellen nedan visar det resultatkrav som föreslås införas per avdelning. Avdelning Delår 1 Lämnad Förändring Justerad prognos mnkr prognos Förskolan -2,3 3,3 1,0 Grundskolan -3,9 5,4 1,5 Kvalité och utveckling 0,0 1,0 1,0 Ledningsstöd 8,2 1,0 9,2 Särskolan 0,0 1,5 1,5 Summa 2,0 12,2 14,2 Justerad prognos avser resultatkrav tillika ny årsprognos per avdelning 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

4 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/5 Prognosen för barn och elevvolymer (resursfördelningsmodell) pekar på ett underskott på 24,4 miljoner kronor. Underskottet har sin huvudsakliga förklaring i att budgeterat antal barn och elever är lägre i förhållande till verkligt antal barn. Sammanlagt för alla skolformer och huvudmän saknas budget för 389 barn och elever. Antalet månadsuppföljningar med prognos på avdelningsnivå kommer att bli tre stycken under året och dessa är; delår 1, april och delår 2 samt årsbokslut. Prognosen för investeringsbudgeten är att vid årets slut vara i balans. Rekryteringsutmaningarna gällande lärare inom för- och grundskola, inklusive fritidshemmen, särskola samt framför allt psykologer inom barn- och elevhälsan, är fortsatt stora. Sjuktalet har ökat med 0,08 procentenheter i förhållande till motsvarande period 2018 för hela barn- och utbildningsnämndens ansvarområde. De största förändringarna finns inom Barn- och elevhälsan (BEH) och inom Kulturskolan som båda har minskat sina sjuktal. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Regionstyrelsen för kännedom 2 (2)

5 PLAN Delårsrapport 2019:1 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden Framtagen av utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Datum Ärendenr BUN 2019/5 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org nr Webbplats

6 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2019:1 Delårsrapport 2019:1 Innehåll Delårsrapport 2019: Sammanfattande kommentarer om måluppfyllelsen Väsentliga och kritiska händelser...4 Ärendenr BUN 2019/5 Datum Förskola Sjukfrånvaro Storlek på enheter och lokalernas utformning Personalkostnader Ersättning Planerade åtgärder för att säkerställa årets resultat Behov för balanserad budget Grundskola Visby växer Alléskolan Bygget av Polhemskolan fortskrider enligt plan Riktade statsbidrag är osäkra Regeringen har fattat beslut om en ny form för statsbidrag till grundskolan Handlingsplan för digitalisering är under framtagande Översyn, förstärkning och fördelning av ledningsstöd Åtgärder för att hantera de ökade barn- och elevvolymerna Barn och elevhälsan Budgetavvikelse Resultatpåverkan Särskolan Elevantal Osäkerhet kring assistans Kulturskolan Budgetavvikelser Konsekvenser av budgetavvikelser Resultat för perioden - årsprognos Periodens resultat Jämförelse mellan resultatrapport år 2019 och år Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Enskild verksamhet Investeringar Analys av personalstatistik och personalkostnader Personalvolymer Personalkostnader (15)

7 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2019:1 4.3 Kompetensförsörjning Sjuktal Kommentar till sjuktal Sammanfattande kommentarer om måluppfyllelsen Prognosen för helåret 2019 visar ett negativt resultat på 18,2 miljoner kronor. Nämndens strävan är att samtliga avdelningar skall uppnå minst ett balanserat resultat. Då prognosen för verksamheternas samlade resultat för året visar på ett negativt resultat behöver åtgärder vidtas för att uppnå ett balanserat resultat. Att som en första åtgärd införa resultatkrav, bedöms underskottet reduceras till sex miljoner kronor. Resultatkravet innebär att utpekade avdelningar ska förbättra resultaten utifrån verksamheternas inlämnade prognoser. Nedan tabell visar det resultatkrav som införs per avdelning. Avdelning Delår 1 Lämnad Förändring Justerad prognos mnkr prognos Förskolan -2,3 3,3 1,0 Grundskolan -3,9 5,4 1,5 Kvalitet och utveckling 0,0 1,0 1,0 Ledningsstöd 8,2 1,0 9,2 Särskolan 0,0 1,5 1,5 Summa 2,0 12,2 14,2 Justerad prognos avser resultatkrav tillika ny årsprognos per avdelning Prognosen för barn och elevvolymer (resursfördelningsmodell) pekar på ett underskott på 24,4 miljoner kronor. Underskottet har sin huvudsakliga förklaring i att budgeterat antal barn och elever är lägre i förhållande till verkligt antal barn. Sammanlagt för alla skolformer och huvudmän saknas budget för 389 barn och elever. Antalet månadsuppföljningar med prognos på avdelningsnivå kommer att bli tre stycken under året och dessa är delår 1, april och delår 2 samt årsbokslut Prognosen för investeringarna är vid årets slut i balans. Ärendenr BUN 2019/5 Datum Rekryteringsutmaningarna gällande lärare inom för- och grundskola, inklusive fritidshemmen och särskola samt framför allt psykologer inom barn- och elevhälsan, är fortsatt stora. Sjuktalet för medarbetare har ökat med 0,08 enheter i förhållande till motsvarande period 2018 för hela barn- och utbildningsnämndens ansvarområde. De största förändringarna finns inom barn- och elevhälsan (BEH) och inom kulturskolan som båda har minskat sina sjuktal. 3 (15)

8 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2019:1 2. Väsentliga och kritiska händelser 2.1 Förskola Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro och vikarieanskaffning har stor påverkan på ekonomin. Svårigheten att få vikarier ger ökad sjuknärvaro på grund av att många är arbetar trots att de är sjuka eller att de återgår i arbete för tidigt efter sjukdom vilket leder till att de blir snabbare sjuka igen. Förskolechefer på enheter med lågt antal utbildade pedagoger ger bilden av att det finns mer upplevd stress över uppdraget och att sjukfrånvaron är högre. De förskoleenheter som har överanställningar och fast anställd vikarie har lägre sjukfrånvaro skapar mindre stress att veta att någon redan finns där för att täcka upp vid sjukdom. Där upplever inte medarbetarna att deras frånvaro belastar kollegorna och de stannar därav ofta hemma en dag längre, vilket leder till att de i lägre utsträckning för smitta vidare och får färre återfall i sjukdom själva Storlek på enheter och lokalernas utformning Förskoleenheternas storlek och lokalernas utformning ger stora skillnader i ekonomiska förutsättningar mellan verksamheterna. Sanda är ett exempel på en förskola där lokalernas utformning får stor ekonomisk påverkan. Avdelningarna är fördelade i olika byggnader, vilket delvis ger samma problematik och kostnader som enavdelningsförskolor. Ett annat exempel är Eskelhems förskola som har bra lokaler att ta emot barnen i men ingången och hallutrymmet är inte dimensionerat för fler barn än 27 på två avdelningar, och möjligheten att anpassa lokalerna är minimal. Små förskolor som har svårt att utöka antalet barn försöker hålla nere sina kostnader för att kompensera ekonomin. Exempelvis genom att inte skaffa vikarier när det behövs. Dessa små enheter är ofta utformade så att det befintliga antalet medarbetare inte går att minska på grund av lokalernas utformning (se ovanstående) Personalkostnader Andel utbildade pedagoger kontra outbildade ger ekonomiska skillnader mellan verksamheterna utifrån rekryteringsmöjligheter. De förskolor med lägre antal utbildade pedagoger har lättare att få budget i balans då lönekostnaderna blir betydligt lägre. Förskolorna har i grunden en tanke att bemanna avdelningarna med två förskollärare och en barnskötare, ekonomiskt ger det stora påfrestningar på budgeten. Medarbetare som är under rehabilitering och arbetsträning kan inte räknas in som arbetskraft i det dagliga arbetet men de bär lönekostnad för verksamheten. Anställa eller minska ned, vad innebär det för kösituationen som helhet i kommunen? Ärendenr BUN 2019/5 Datum Snabba förändringar i antalet barn, exempelvis när de byter till annan kommunal eller fristående förskola, gör att det är svårt att på kort tid anpassa antalet medarbetare på enheterna. Några förskolor har högre andel barn per årsarbetare under den delen av året då de tillfälligt tar emot de barn som inte fått plats på sitt förstahandsval. Förskolorna på Terra Nova är ett exempel som under årets första del ofta tar emot barn som inte får plats i Roma förskoleområde (FO) och Eskelhem/Västerhejde FO. Sedan har de färre barn per 4 (15)

9 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2019:1 årsarbetare under senare delen av året. Utifrån arbetsrättsliga regler blir det i denna situation svårt att vara tillräckligt flexibel gällande bemanning. Ökande behov av öppethållandetider är också en faktor som får stor betydelse för bemanningen. Då det ur ett medborgarperspektiv behövs allt större tillgänglighet till förskola i tid såväl tidig morgon som på sen eftermiddag/kväll blir behovet av personaltimmar större trots att andelen barn inte ökar. Behovet av tillgänglighet över dagen gör det svårt att öka andelen barn per årsarbetare Ersättning Förskolorna i närområdena till Visby förlorar intäkter på grund av att många av ettåringarna inte får plats och därav utplaceras på andra verksamheter. När de vid en senare tidpunkt får plats på sitt förstahandsval (de som kommer från utplacering går före i rak kö) kommer de in med en lägre barnpeng utifrån att de då blivit äldre Planerade åtgärder för att säkerställa årets resultat Minskade lönekostnader genom att: o Inte ersätta naturliga avgångar såsom pensionsavgång o Få bort övertalighet o Minska andelen förskollärare, barnskötare och resurser o Vid minskad tjänstgöringsgrad, inte tillsätta för att täcka upp o Stänga avdelningar och förtäta på befintliga avdelningar minskar anställningsbehovet Överintag av barn under våren Neddragning av inköp av material Vänta med underhåll av inventarier och renovering Vänta med inköp av arbetskläder Behov för balanserad budget Minst tre avdelningar per förskoleenhet 5,6 6 barn per årsarbetare Fast anställda vikarier Ekonomistöd i form av månatliga avstämningar med ekonom som har kunskap kring ekonomiska förutsättningar för just förskola. Det är också av vikt att få träffa samma ekonom varje gång för att skapa förståelse, samband och kvalitetssäkring av uppgifter Möjlighet att kunna skilja på kostnader i budgeten. Exempelvis att kunna följa kostnader för fast personal separat från vikariekostnader Ärendenr BUN 2019/5 Datum Grundskola Visby växer Alléskolan Visby växer och därmed antalet barn och elever som måste beredas plats i förskolor och skolor. Visbyområdet bedöms öka med cirka 500 nya familjer till år Enligt en skattning som gjorts behövs cirka 20 nya klassrum inom en femårsperiod. Alléskolan är med sitt läge i en expansiv del av staden helt nödvändig att behålla. Skolan har i sitt 5 (15)

10 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2019:1 nuvarande skick föreläggande gällande ljudmiljö orsakade av ventilationsanläggningarna och placeringen av dessa. Skolan har heller inte plats för samtliga elever som beräknas tillhöra upptagningsområdet inom något år. Barn- och utbildningsnämnden har därför beslutat att begära investeringsmedel av regionfullmäktige, inom planperioden , med 72 miljoner kronor för en renovering av befintlig skola samt nybyggnation av en paviljong på befintlig tomt Visby Pjäsen 14 (Alléskolan). Nämnden äskar samtidigt tilläggsanslag för ökade driftkostnader med 9,6 miljoner kronor per år Bygget av Polhemskolan fortskrider enligt plan Nya Polhemskolan beräknas få elever i årskurs F-4 till starten i augusti Intresset för att söka till skolan har varit stort. Uppbyggnad av en helt ny skola medför stora kostnader i form av inventarier, läromedel, skolbibliotek, lekutrustning, säkerhet på gården etc. Skolans samarbete med Uppsala universitet, SWEDESD innebär medför också en kostnad. Skolan kommer därav inte att kunna bära sina egna kostnader under sitt första år. Trots detta är prognosen att de tilldelade medel som avsatts för etablering av Polhemskolan ska räcka Riktade statsbidrag är osäkra I februari fick huvudmannen beslut från Skolverket att grundskolan inte beviljas statsbidrag för läxhjälp. Motiveringen är att statsbidraget är översökt och att grundskolan på Gotland inte kan prioriteras då Gotland gör relativt sett goda resultat. Statsbidraget var redan intecknat i tjänster sedan föregående år och det tar tid att göra en anpassning till nya förutsättningar. Intäkterna minskar därmed 2,5 miljoner kronor Regeringen har fattat beslut om en ny form för statsbidrag till grundskolan Sammanlagt kommer sex miljarder kronor att utbetalas till kommunerna under en treårsperiod, åren Den nya formen ska ersätta nuvarande system med riktade statsbidrag och kravet är att kommunen beskriver hur medel ska användas för att elever i ökad omfattning ska uppnå behörighet till gymnasiet. I förordningen betonas att kommunerna inte samtidigt får göra besparingar. Här finns en uppenbar risk att huvudmannen får krav på återbetalning. I vilken storleksordning är svårt att uppskatta i dagsläget. Ärendenr BUN 2019/5 Datum Handlingsplan för digitalisering är under framtagande En handlingsplan för digitalisering är under framtagande inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Då utveckling inom området sker i mycket snabb takt är tanken att handlingsplanen ska vara en ledstång i arbetet, samtidigt som att den behöver kunna revideras i takt med att nya rön och kunskaper kommer fram. Frågan om digitaliseringen och dess påverkan på samhälle och individ är en regionövergripande fråga och samverkan mellan de olika förvaltningarna kommer därför ske inom ramen för den gemensamma ITstrategin. Genomförandet av handlingsplanen innebär kostnader för grundskolan i form av tid för kompetensutveckling och initiala kostnader för omställning till digitala verktyg och läromedel Översyn, förstärkning och fördelning av ledningsstöd Under en följd av år har skolledares ansträngda arbetssituation uppmärksammats i medarbetarenkäter och stressmätningar. För att underlätta för rektor och förskolechef att vara pedagogisk ledare inrättade utbildnings- och arbetslivsförvaltningen under (15)

11 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2019:1 intendenter för att avlasta skolledarna med de administrativa arbetsuppgifterna. Under 2019 fortsätter arbetet med att jämna ut de skillnader som finns mellan skolledares tillgång till administrativt stöd. För att komma ner i nyckeltal på 30 medarbetare per rektor (inkluderat biträdande rektorer och intendenter) så krävs en utökning av ledningsstödet. Beräknad kostnad för detta är två miljoner kronor under PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland gjort och under mars överlämnat en rapport kring barn- och utbildningsnämndens styrning av den kommunala grundskolan och huruvida det ges rimliga förutsättningar för rektorerna att utöva sitt pedagogiska ledarskap. Ovanstående översyn står med som en rekommendation till nämnden Åtgärder för att hantera de ökade barn- och elevvolymerna Nämndens strategi för att hantera det stora ekonomiska underskottet, orsakat av utebliven kompensation för ökade barn- och elevvolymer, är att vidta åtgärder som så långt möjligt inte ger negativa konsekvenser för barn och elever och samtidigt inte heller äventyrar den långsiktiga utvecklingen av kvalitetsarbetet. Åtgärder som vidtas är att utnyttja nämndens buffert och besluta om resultatkrav för verksamheterna Planerade åtgärder för att åstadkomma ett bokslut i balans Åtgärdsförslagen nedan är inte planerade men kommer att utgöra ett underlag för fortsatt dialog med rektorer och fackliga representanter i samverkansgruppen. Efter djupare analys av prognostiserat resultat måste beslut om åtgärder fattas under våren för att hinna få önskad helårseffekt. Stoppa planerade men inte beslutade insatser som medför kostnader. Exempelvis pausa kompetensutvecklingsinsatser, stoppa planerad förstärkning av barn- och elevhälsan, pausa införandet av en resursskola, avsluta samarbetet med SWEDESD/Uppsala universitet, inte införa lektorstjänst i grundskolan, inte förstärka ledningsstödet för skolledare och avveckla intendenter. Stänga verksamheter som inte är lagstadgade inom avdelningen. Till exempel Lotsen den centrala mottagningsenheten för nyanlända elever Införa vikariestopp Besluta om avkastningskrav 2.3 Barn och elevhälsan Budgetavvikelse Ett misstag i budgetfördelningen gör att barn- och elevhälsan inte får kompensation för de insatser som görs mot särskola gällande skolsköterskeresurs och skolläkarresurs. Ärendenr BUN 2019/5 Datum Resultatpåverkan En budet i balans förväntas för innevarande år. Dock finns en viss osäkerhet utifrån vad lösningen blir gällande skolsköterske- och skolläkarresurs mot särskolan. Det saknas också till viss del korrekta uppgifter gällande intäkt från gymnasieskolan gällande de insatser barnoch elevhälsan gör där. 7 (15)

12 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2019:1 2.4 Särskolan Elevantal Från höstterminen 2019 har särskolans linje ingen förskoleverksamhet. Trots att det inte längre bedrivs förskoleklassverksamhet kommer elevantalet från höstterminen 2019 att öka med 6,3 procent Osäkerhet kring assistans En mer restriktiv bedömning av rätten till assistans har börjat ge utslag som påverkar särskolan. Särskoleelever som tidigare fått personlig assistans under skoltid har nu börjat få avslag, vilket innebär att skolan i högre grad måste tillgodose elevassistans. 2.5 Kulturskolan Budgetavvikelser En avvikelse under budgetprocessen ledde till att en post på kronor budgeterades dubbelt. Denna felbudgetering korrigeras i årets utfall genom att verksamheten drivs med en personalkostnad om kronor lägre än budget. Inför 2019 uppskattades att projektmedel på kronor skulle kunna föras över från 2018 till årets budget. Dock blev den slutliga överföringen av dessa projekt efter justeringar lägre, kronor. Utifrån detta behöver verksamheten under året minska sina kostnader jämfört budget med drygt kronor. Det sker genom att ta bort tidsbegränsade utökningar av tjänster för projekt samt att om detta blir otillräckligt göra besparingar gällande materialbudgeten i motsvarande grad Konsekvenser av budgetavvikelser - Projekt i förskolor stoppas eller minskas från höstterminen Inköp av instrument senareläggas till 2020, vilket betyder att kulturskolan under höstterminen 2019 inte kan hyra ut instrument till elever i samma utsträckning som tidigare, och/eller att kulturskolan får begränsa satsningen på El Sistema. 3. Resultat för perioden - årsprognos Årets budgetram uppgår till 1,2 miljarder kronor. Anslaget har ökat med 43,4 miljoner kronor i jämförelse med föregående år. Ramökningen motsvarar 3,8 procent. Ramberäkning 2019 per nämnd/förvaltning Enligt beslut i regionfullmäktige , RS , RS IB Justering, avser löner jämställdhet och bristyrken -696 Justerad budget Ärendenr BUN 2019/5 Datum Enligt plan, omfördelning av spar mellan BUN och GVN, RS 132 år Besparing enligt plan, RF 87 år Besparing, del av 7,5 mnkr, RF Resursfördelningsmodell, fler barn och elever Externa avtal Interna priser, RSF (15)

13 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2019:1 Personalkostnadskompensation Lokalkostnader, ändrade redovisningsprinciper Ramtillskott, resursfördelningsmodell, fler barn och elever Internräntesänkning 375 Budgetram Periodens resultat Prognosen för helåret 2019 visar ett negativt resultat på 18,2 miljoner kronor. Nämndens strävan är att samtliga avdelningar skall uppnå minst ett balanserat resultat. Då prognosen för verksamheternas samlade resultat för året visar på ett negativt resultat behöver åtgärder vidtas för att uppnå ett balanserat resultat. Att som en första åtgärd införa resultatkrav, bedöms underskottet reduceras till sex miljoner kronor. Resultatkravet innebär att utpekade avdelningar ska förbättra resultaten utifrån verksamheternas inlämnade prognoser. Nedan tabell visar det resultatkrav som införs per avdelning. Avdelning Delår 1 Lämnad Förändring Justerad prognos mnkr prognos Förskolan -2,3 3,3 1,0 Grundskolan -3,9 5,4 1,5 Kvalité och utveckling 0,0 1,0 1,0 Ledningsstöd 8,2 1,0 9,2 Särskolan 0,0 1,5 1,5 Summa 2,0 12,2 14,2 Justerad prognos avser resultatkrav tillika ny årsprognos per avdelning Prognosen för barn och elevvolymer (resursfördelningsmodell) pekar på ett underskott på 24,4 miljoner kronor. Underskottet har sin huvudsakliga förklaring i att budgeterat antal barn och elever är lägre i förhållande till verkligt antal barn. Sammanlagt för alla skolformer och huvudmän saknas budget för 389 barn och elever. Antalet månadsuppföljningar med prognos på avdelningsnivå kommer att bli tre stycken under året och dessa är delår 1, april och delår 2 samt årsbokslut Prognosen för investeringarna är vid årets slut i balans. Ärendenr BUN 2019/5 Datum Resultatrapport per den 31 mars 2019 Resultaträkning Budget Utfall Resultat Prognos Just, prognos Intäkter Flödesbidrag, rörliga Flödesbidrag fasta Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Flödesbidrag rörliga (15)

14 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2019:1 Flödesbidrag fasta Enskild verksamhet Summa Exklusive kommunbidrag, inklusive statsbidrag för asyl Justerad prognos, inkluderar resultatkrav med åtgärder för att reducera underskottet. Resultatrapport per den 31 mars 2018 Resultaträkning Budget Utfall Resultat Bokslut Intäkter Flödesbidrag, rörliga Flödesbidrag fasta Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Flödesbidrag rörliga Flödesbidrag fasta Enskild verksamhet Summa Exklusive kommunbidrag Tabellerna visar periodens omslutning, januari-mars, för åren 2019 och Nettokostnaden har för perioden ökat med 7,3 miljoner kronor och motsvarar 2,6 procent. I jämförelse mellan åren ökar periodens resultat från 6,3 miljoner kronor till 9,4 miljoner kronor vilket gör att periodens resultat har förbättrats med 3,1 miljoner kronor. 3.2 Jämförelse mellan resultatrapport år 2019 och år 2018 Intäkter Intäkterna för 2019 är 1,9 miljoner kronor högre i jämförelse med 2018, nettoökningen förklaras bland annat av ökning i barnomsorgsavgifter samt att statsbidrag för speciallärare har gått på för perioden. Prognosen för året pekar mot ett positivt resultat på 7,3 miljoner kronor. De rörliga flödesbidragen avser interna ersättningar för barn och elever i de olika skolformerna, ersättningarna avser delar av grundbeloppet. En tolftedel av grundbeloppet utgår varje månad till respektive förskolechef och rektor för det antal barn och elever som är inskrivna på verksamheten. Förskolechef och rektor har en nollbudget, med det menas att barn och elevintäkter som inkommer skall täcka den totala egna kostnaden för verksamheten avseende alla förekommande kostnader som exempelvis viss administration, ledning, undervisning-personalkostnader, och lärverktyg. Ärendenr BUN 2019/5 Datum De fasta bidragen avser modersmålsundervisning och tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet är belopp utöver grundbeloppet och är till för barn och elever som behöver extra stöd på grund av exempelvis fysiska funktionsnedsättningar. Utfallet för det rörliga bidraget år 2019 är tre miljoner kronor högre än I jämförelse mellan verksamheterna är det år 2018 fler elever i förskoleklass, fritids och skola samtidigt som det är en minskning i förskola. Intäkterna för de fasta flödena för året är i jämförelse med föregående år något lägre. 10 (15)

15 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2019:1 3.3 Personalkostnader Utfallet för personalkostnaderna har för perioden år 2019, i jämförelse med år 2018, ökat med 8,6 miljoner kronor. För att jämföra över åren bör hänsyn tas till att cirka 6,3 miljoner kronor avser löneökningar för Nettoökningen på 2,3 miljoner kronor ligger på grundskolan och barn- och elevhälsan. Prognosen för året pekar mot ett underskott på 9,8 miljoner kronor. I utfallet ligger även till viss del obudgeterade lönekostnader för projekt. Att prognosen för året visar på en negativ avvikelse har delvis sin förklaring i att personalkostnaden som finansieras med hjälp av statsbidrag och andra externa projekt och bidragsfinansierade insatser inte är budgeterade, tillika är inte intäkterna budgeterade vilket medför att intäkterna för året kommer att redovisa ett överskott och personalkostnaden ett underskott men sammantaget blir resultatet noll (balans) eller sannolikt ett överskott. 3.4 Lokalkostnader För periodens utfall är lokalkostnaderna 2,4 miljoner kronor lägre i en jämförelse med år Det lägre utfallet på lokalkostnaderna har bland annat sin förklaring i ändrade redovisningsprinciper för lokalkostnaderna på grund av komponentredovisning där nämndens ram för lokalkostnader minskades med 9,4 miljoner kronor. Prognosen för året beräknas bli 1,5 miljoner kronor 3.5 Övriga kostnader Utfallet för perioden är 1,1 miljoner kronor högre i jämförelse med föregående år. En ökning kan ses i kostnaden för skolmåltider samt så ligger hela kostnaden på för köp av kundtjänst avseende skolskjutsfrågor på för perioden i år. I övrigt kan inget extraordinärt ses för perioden. Prognosen för året är positiv på 5,5 miljoner kronor det som väger upp resultatet är nämndens buffert. De rörliga och fasta flödesbidragen som går ut som en kostnad per barn och elev till rektor och förskolechef matchar i huvudsak den intäkt som inkommer, se avsnitt intäkter rörliga och fasta flödesbidrag. Avvikelsen för året blir för de rörliga flödena blir 5,6 miljoner kronor och för de fasta balans. 3.6 Enskild verksamhet Utfallet för perioden är högre i jämförelse med samma period föregående år, utfallet är 1,9 miljoner kronor högre och förklaras av fler utbetalningar för elever i fristående förskola och fritidsverksamhet. Prognosen för året är negativ på 16,7 miljoner kronor. Ärendenr BUN 2019/5 Datum Barn och elevvolymer Kommunalhuvudman Budget, tkr Prognos, tkr Differens, tkr Budget volym Prognos volym Differens volym Bokslut tkr 2018 Bokslut vol Förskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola not Summa not 1 Exkluderar särskild undervisningsgrupp Fristående- huvudman Budget, tkr Prognos, tkr Differens, tkr Budget volym Prognos volym Differens volym Bokslut tkr 2018 Bokslut vol Förskola Ped. Oms (15)

16 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2019:1 Fritidshem Förskoleklass Grundskola Summa Totalt Prognosen för barn och elevvolymer pekar på ett underskott på 24,4 miljoner kronor och avser 389 fler barn och elever. Vid budgetarbetet läggs, i huvudsak, full budgettäckning för barn och elever i den interna resursfördelningen vilket medför att vid obalans (fler barn och elever) i den totala volymen blir det budgettekniskt en underbudgetering på budgetposterna vid fristående huvudman, vilket medför att avvikelsen blir som störst vid fristående huvudman. Prognosen för den kommunala huvudmannen (interna rörliga flödesbidrag) är framräknad genom att periodens verkliga utfall för barn och elevtal ligger kvar under våren och sommaren, med en uppräkning för nyinskrivna barn och elever per månad. Från och med september ligger rektors estimat som prognos och påräknas den totala prognosen. Prognosen för den fristående huvudman följer samma princip som den kommunala. Däremot skiljer sig beräkningen åt för hösten, genom att barn och elevkullar flyttas utifrån ålder, en elev i årskurs nio på våren ersätts av prognos för en ny elev eller fler elever i förskoleklass för hösten. Samma mönster är för förskolan där hänsyn tas till utgående sexåringar samt inkommande ett-åringar. Prognos ersättningar från Migrationsverket Kategori Not Resultat, tkr Etableringsersättning, Migrationsverket Studiehandledare modersmålsundervisning Ersättning för asyl, Migrationsverket Medfinansiering, ungdomsverksamheten -840 Medfinansiering Lotsen Budgeterade ersättningar Migrationsverket Summa 4 Not Inkomna ersättningar på ekonomichefens ansvar Prognosen för ersättningarna från Migrationsverket pekar mot ett balanserat nettoresultat. De prognostiserade intäkterna för året är 13 miljoner kronor för att jämföras med år 2017 då inkomna ersättningar blev 15,9 miljoner kronor. Ärendenr BUN 2019/5 Datum Investeringar Investeringarna genomförs i enlighet med planering och beslut, vilket innebär att investeringsbudgeten beräknas användas fullt ut för sitt ändamål. Tabellen avser perioden januari-mars med årsprognos. 12 (15)

17 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2019:1 Budget Utfall Resultat Prognos 2019 Resultat helåret Prognos 2020 Investeringspott Lokalinvesteringar Polhemskolan Nya förskoleplatser Summa lokaler, original - fastställt Polhemskolan Södervärnskolan Kompletteringsbudget Polhemskolan Överflyttat till TKN Summa lokaler, justerat IT-investeringar Diverse övriga IT investeringar IT-administration Summa IT investeringar Summa BUN, justerat totalt Investeringspotten på sex miljoner kronor är uppdelad på fyra miljoner kronor för återanskaffning och lärverktyg - avser förekommande investeringar i utbildningsmiljön exempelvis möbler, undervisningsmaterial med mera. De återstående två miljoner kronorna är bygginvesteringar inom kategorin verksamhetsanpassningar för grundskolan. Investeringspotten beräknas åtgå för De ändrade redovisningsprinciper för lokalkostnaderna kommer att påverka budgetramen när det gäller investeringar för verksamhetsanpassningar, mindre ombyggnationer och periodiskt underhåll. Budgetmedel kommer successivt under året att överflyttas till tekniska nämnden vartefter investeringar igångsätts. Anledningen till detta är att investeringarna, enligt krav om komponentredovisning, ska ligga på anläggningen (fastigheten). Ett sådant exempel är de tio miljoner kronorna som enligt plan för Polhemskolan har legat på barnoch utbildningsnämnden men har under årets första månaderna flyttats över till tekniska nämnden. Delar av kompletteringsbudgeten kommer att överföras till tekniska nämnden - i sin helhet överflyttas investeringsmedel för Södervärnskolan samt en viss del av investeringsbudgeten för Polhemskolan överflyttas. Ärendenr BUN 2019/5 Datum Nya förskoleplatser löper på enligt plan och avser alla verksamhetsanpassningar, för att skapa förbättring av verksamhetsförutsättningarna och i viss mån även fler förskoleplatser. Det gäller exempelvis ombyggnation av entréer, kök toaletter, utemiljöer med mera och innefattar också möjligheten att ta mot fler förskolebarn. Ett sådant exempel är förskolan Persgränd där anpassningar görs för en utelekplats i form av trädäck över klippa samt solskydd (segelduk). 13 (15)

18 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2019:1 Alla IT-investeringar som en samlad post avser lärplattor för barn, elever och lärare inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden, det som är aktuellt för året är att alla elever i årskurs fyra och sju får lärplattor. Alla förskolor och fritidshem får en lärplatta eller motsvarande belopp till annan digital utrustning. IT- administration är idag koncentrerat till kringkostnader kopplat till upphandlingen och införandet av nytt skoladministrativt system. 4. Analys av personalstatistik och personalkostnader 4.1 Personalvolymer Antal tillsvidareanställda och antalet tidsbegränsat anställda Förändring från 2018 Tillsvidare Viss tid Totalt Antal årsarbetare (korrigerat Förändring från ) Tillsvidare 1 381, , ,00 18,00 Viss tid (Saknas) 280,00 303,00 23,00 Totalt 1 695, ,00 41, Personalkostnader Personalkostnadsutvecklingen följer ökningen av antalet anställda och övriga personalkostnadsökningar. Den största ökningen av antalet anställda har skett inom grundskolan, främst beroende av det ökade behovet av förstärkt stöd i form av elevassistenter, samt en ökning av alternativa kompetenser som socialpedagoger och lärarassistenter. Noteras att de kategorierna till största delen är finansieras via statsbidrag. Ärendenr BUN 2019/5 Datum Kompetensförsörjning Rekryteringsutmaningarna gällande lärare inom för- och grundskola, inklusive fritidshemmen, och särskola samt framförallt för psykologer inom barn-och elevhälsan, är fortsatt stora. En förändrad lönebild med höjda förväntningar gällande lönenivå vid nyrekrytering bidrar till svårigheten att rekrytera. Samtidigt pågår ett brett kompetensförsörjningsarbete med ett flertal aktiviteter. Bland annat fortsätter det nära samarbetet med Uppsala Universitet Campus Gotland, där en ny satsning på så kallade aspirantanställningar för nya studerande inom grundlärarprogrammet ska prövas från höstterminen Samarbetet runt platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) fortsätter också som en viktig del för att locka lärarstudenter att stanna inom den kommunala skolan efter avslutad utbildning. Satsningarna på alternativa kompetenser fortsätter också. Det handlar framförallt om socialpedagoger och lärarassistenter inom grundskolan, i syfte att bidra till att lärare kan koncentrera sig på sitt kärnuppdrag. 14 (15)

19 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2019:1 4.4 Sjuktal (korrigerat Förändring från ) BUN 8,16% 8,36% 8,44% 0,08 Förskola 9,41% 8,97% 9,33% 0,36 Grundskola 7,29% 7,82% 7,93% 0,11 Särskola 7,07% 6,26% 6,67% 0,41 Kulturskolan 4,42% 9,13% 1,09% -8,04 Barn- och 6,91% 12,58% 6,43% -6,15 elevhälsan UAF 7,70% 7,85% 8,04% 0, Kommentar till sjuktal Sjuktalet har ökat med 0,08 enheter i förhållande till motsvarande period 2018 för hela BUN:s ansvarområde. De största förändringarna finns inom barn- och elevhälsan och inom kulturskolan, som båda minskat sina sjuktal då långtidssjukskrivna medarbetare återgått i arbete. Bilagor: - Volymer prognos för BUN BUN sammanställning per rektorsområde delår Anders Jolby, utbildningsdirektör Stefan Nypelius (C), ordförande, Barn- och utbildningsnämnden Ärendenr BUN 2019/5 Datum (15)

20 Utbildning- och arbetslivsförvaltningen, BUN UPPFÖLJNING REDOVISAD EKONOMIUPPFÖLJNING Delår 1 Bokslut Årsresultat och prognoser 2019 BUN, mkr Verksamheternas prognos Resursfördelning, interna Resursfördelning, externa Prognos, totalt Delår 1 Bokslut Av-vikelse i Delår 1 Bokslut Av-vikelse i Bokslut Av-vikelse i % % % Delår FÖRVALTNINGSSTAB GRUNDSKOLA FÖRSKOLA POLITISK LEDNING (S Nypelius) ,5% CHEF GRUNDSKOLA (Torsten Flemming) ,1% CHEF FÖRSKOLA (Lena Gustavsson) ,0% UTBILDNINGSDIREKTÖR (A Jolby) ,1% MODERSMÅLSUNDERVISNING (Madelene Johansson) ,0% FÅRÖSUND/LÄRBRO/SLITE FO (Marianne Gustafsson) ,0% KVALITET- O UTVECKLING FÅRÖSUND/LÄRBRO SO (Jan Källström) ,7% FOLE STENKYRKA FO (Marie Andersson) ,1% KVALITET- OCH UTVECKLINGSCHEF (B Eriksson) ,0% SLITE SO (Gun Thomsson) ,0% ROMA/ DALHEM/ ENDRE FO (Jennie Nilsson) ,4% FENOMENALEN (L Berg) ,0% FOLE STENKYRKA SO (Ann-Sofie Lindgren) ,9% TJELVAR FO (Cecilia Thomasson) ,0% IKT (M Carlsson) ,0% ROMA /VÄNGE SO (Viktoria Norberg) ,7% HUMLEGÅRDEN FO (Gitte Daun) ,4% LEDNINGSSTÖD DALHEM/ENDRE/KRÄKLINGBO SO (Michael Bodell) ,0% HUMLEGÅRDEN FO Myggan (Gitte Daun) ,6% CHEF LEDNINGSSTÖD (S Vilhelmsson) ,0% SOLBERGA SO (Kerstin Andersson ) ,0% NORRBACKA/S:t HANS FO (Estell Östergren) ,7% FÖRSÖRJNINGSCHEF (Rolf Andersson) ,0% SOLBERGA SO Språkskolan 4-9 (Kerstin Andersson) ,0% NORRBACKA/S:t HANS FO Språkförskolan (E Östergren) ,3% NÄMNDSEKR (N Gustavsson) ,0% TJELVAR SO (Ingemar Andersson) ,2% VÄSKINDE FO (Petra Larsson) ,0% INFORMATÖR (B Engström) ,0% TJELVAR SO Språkskolan F-3 (Ingemar Andersson) ,5% LYCKÅKER FO (Johanna Herbst) ,3% EKONOMICHEF (J Söderström) Not ,5% HUMLEGÅRDEN SO (Per Wessman) ,5% VÄSTERHEJDE FO (Anneli Eriksson) ,7% HR CHEF (E Edin) ,0% NORRBACKA/S:t HANS SO (Cecilia Magnusson) ,0% GRÅBO FO (Stig NIlsson) ,9% SKJUTSAR (E Löfgren) ,0% VÄSKINDE SO (Jan Östre) ,0% TERRA NOVA FO (Michaela Unger) ,0% KOORDINATOR, Lokaler, måltider (M Claesson) ,1% SÖDERVÄRN SO (Marcus Larsson) ,0% KLINTE/SANDA FO (Jennie Nilsson) ,2% LYCKÅKER SO (Ann-Kristin Munter) ,4% SUDRETS FO (Marika Pettersson) ,0% VÄSTERHEJDE/ESKELHEM SO ( E-K Rönnfors) ,1% SÄRSKOLAN (S Bendelin) % GRÅBO SO (Jörgen Norström) ,1% Rörliga flöden, förskola TERRA NOVA SO (Carina Lindby) ,8% Fasta flöden, förskola KULTURSKOLAN (H-Å Norrby) % KLINTE /SANDA SO (Jessica Nilsson) ,0% Resursfördelning, förskola KLINTE/SANDA SO Hamnen (J Nilsson) ,0% BARN & ELEVHÄLSAN (M Benzcy) % SUDRETS SO (Vicky Lindeborg) ,6% Externa förskola Rörliga flöden, grundskola Externa fritidshem Fasta flöden, grundskola Externa förskoleklass Resursfördelning, grundskola Externa grundskola Externa övrigt, buffert Prognos, totalt Not Prognos flöden samt utbetalning fristående utförare är inte medräknat på ekonomichef. Särredovisas här.

21 Flöden 2019 Kommunal verksamhet Antal barn/elever - faktiskt utfall tom mars, estimat apr-dec Estimat (sep-dec) Budget januari februari mars april maj juni juli augusti septembeoktober novemberdecembersumma Årssnitt Förskola 1-2, Förskola 2, Ped oms 0 Fritidshem F-klass Grundskola Grundskola Grundskola DELSUMMA exkl särskola och särskild undervisningsgrupp Enskild verksamhet Antal barn/elever - faktiskt utfall tom mars, prognos apr-dec Budget januari februari mars april maj juni juli augusti septembeoktober novemberdecembersumma Årssnitt Förskola 1-2, Förskola 2, Ped oms Ped oms Fritidshem F-klass Grundskola Grundskola Grundskola DELSUMMA TOTAL SUMMA

22 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Eva Edin HR-chef Tjänsteskrivelse BUN 2019/ mars 2019 Barn- och utbildningsnämnden Kompetensförsörjningsplan Förslag till beslut Kompetensförsörjningsplan fastställs under förutsättningen att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fattar motsvarade beslut. Bakgrund Att klara kompetensförsörjningen är helt avgörande för att kunna leverera de uppdrag som åligger Region Gotland med god kvalitet. Rekryteringsbehovet inom förskola och skola är stort för kommuner och skolor i hela landet och Gotland är inget undantag. Syftet med denna kompetensförsörjningsplan är att övergripande beskriva nuläget inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) samt att utifrån Sveriges kommuner och landstings (SKL) rapport Skolans rekryteringsutmaningar. Lokala strategier och exempel från 2018 identifiera lokala strategier för fortsatt arbete. Kompetensförsörjningsplanen fokuserar på undervisande yrkesgrupper som kräver legitimation och behörighet med fokus på de mest svårrekryterade yrkeskategorierna inom UAF. Andra svårrekryterande yrkesgrupper inom UAF innefattas också av planen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Kompetensförsörjningsplan Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-gvn@gotland.se Org nr Webbplats

23 PLAN Kompetensförsörjningsplan, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Fastställd av; Barn- och utbildningsnämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Framtagen av utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Datum Gäller Ärendenr GVN 2019/78, BUN 2019/337 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org nr Webbplats

24 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kompetensförsörjningsplan, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kompetensförsörjningsplan, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Innehåll 1. Inledning Utbildnings- och arbetslivsförvaltningens uppdrag och organisation Kompetensförsörjningsplanens syfte Omvärldsanalys och lokala förutsättningar Vad påverkar förvaltningens kompetensförsörjning?...4 Ett nationellt perspektiv Ett lokalt perspektiv...4 Konjunktur och demografi...4 Inflyttning till Gotland...4 Partnerskap med Uppsala universitet, Campus Gotland Kompetensförsörjningsanalys...5 Förskolan...6 Grundskolan...6 Gymnasiet...7 Särskolan...7 Vuxenutbildningen...7 Chefer, utbildningsverksamhet Särskilt svårrekryterande yrkeskategorier...7 Faktorer som påverkar kompetensförsörjningen och val av strategi...8 Arbetsgivarvarumärket Strategier för hur rekryteringsbehoven kan mötas Strategier för att öka antalet lärare (attrahera och rekrytera)...8 Vidareutbildning av anställda lärare...8 Fånga upp lärare med utländsk utbildning...9 Byta yrke mitt i livet...9 Samverkan mellan lärosäten och huvudman...9 Genomströmningen i lärarutbildningen...9 Locka unga och nya lärare till skolan...10 Påverka normer och attityder till läraryrket Strategier för att behålla lärare...10 Vara en attraktiv arbetsgivare...10 Förlänga arbetslivet Strategier för övriga bristyrken inom UAF...11 Bilaga 1. Aktivitetsplan (14)

25 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kompetensförsörjningsplan, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Inledning 1.1 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningens uppdrag och organisation Utbildnings- och arbetslivsförvaltningens (UAF) uppdrag är att erbjuda en god, likvärdig och hälsofrämjande lärmiljö med verksamheter av hög kvalitet som främjar alla barns, elevers, studerandes och deltagares positiva utveckling och lärande. Kort sagt: UAF ska skapa förutsättningar för att alla ska få möjlighet att lyckas. UAF har cirka 2000 medarbetare och leds av utbildningsdirektören. Det politiska ansvaret för verksamheterna delas mellan barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. UAF ansvarar för: förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, barn- och elevhälsa, kulturskola, ungdomsgårdar, Fenomenalen Science Center, Region Gotlands vuxenutbildningar på grund-, gymnasial och eftergymnasial nivå inklusive särskild utbildning för vuxna, undervisning i svenska för invandrare, folkhögskola, arbetsmarknadsinsatser, uppföljning av ungdomar upp till 20 år som saknar fullständiga gymnasiebetyg (kommunala aktivitetsansvaret), studie- och yrkesvägledning samt mottagandet och etableringen av nyanlända personer som invandrat och kvotflyktingar. 1.2 Kompetensförsörjningsplanens syfte Att klara kompetensförsörjningen är helt avgörande för att kunna leverera de uppdrag som åligger Region Gotland med god kvalitet. Rekryteringsbehovet inom förskola och skola är stort för kommuner och skolor i hela landet och Gotland är inget undantag. Syftet med denna kompetensförsörjningsplan är att övergripande beskriva nuläget inom utbildningsoch arbetslivsförvaltningen (UAF) samt att utifrån Sveriges kommuner och landstings (SKL) rapport Skolans rekryteringsutmaningar. Lokala strategier och exempel från 2018 identifiera lokala strategier för fortsatt arbete. Kompetensförsörjningsplanen fokuserar på undervisande yrkesgrupper som kräver legitimation och behörighet med fokus på de mest svårrekryterade yrkeskategorierna inom UAF. Andra svårrekryterande yrkesgrupper inom UAF innefattas också av planen. 3 (14)

26 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kompetensförsörjningsplan, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Omvärldsanalys och lokala förutsättningar 2.1 Vad påverkar förvaltningens kompetensförsörjning? Ett nationellt perspektiv SKL rapporterar i Skolans rekryteringsutmaningar. Lokala strategier och exempel från 2018 att elevantalet väntas att öka samtidigt som stora lärargrupper uppnår pensionsålder. Förutom den demografiska utvecklingen påverkas läget av förändringar i omvärlden som till exempel att arbetsmarknaden blir mer rörlig, att allt fler flyttar till större tätorter, studenter blir klara med sin utbildning allt senare i livet och att medarbetare är mer benägna att byta både arbetsgivare och yrke än tidigare. Samtidigt är lärarutbildningen redan idag Sveriges största yrkesutbildning på högskolenivå. Som framgår i rapporten börjar var fjärde av alla nya studenter på högskolans yrkesprogram idag en lärarutbildning. För att möta behovet skulle den siffran behöva vara betydligt högre samtidigt som avhoppen skulle behöva minska markant. Till bilden hör att det finns många andra bristyrken i Sverige. Enbart en utbyggnad av lärarutbildningen är därför inte realistisk för att lösa lärarbristen. Regeringen har gett Skolverket och Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram prognoser av behov av olika lärarkategorier. Prognoserna ska bland annat användas av lärosäten för att dimensionera lärarutbildningarna. Den första prognosen lämnades i december Den visar att fram till år 2031 är det totala rekryteringsbehovet heltidstjänster. Störst är behoven de närmaste fem åren då skolor och förskolor beräknas rekrytera lärare och förskollärare till motsvarande heltidstjänster. Skolverket ser att denna siffra har ökat med heltidstjänster sedan förra prognosen år 2015 främst på grund av befolkningsutvecklingen. Källa: Skolans rekryteringsutmaningar. Lokala strategier och exempel SKL, Ett lokalt perspektiv Konjunktur och demografi Arbetsmarknaden på Gotland är mycket stark med låg arbetslöshet. Detta gör att konkurrensen om arbetskraften är påtaglig, vilket för UAF märks särskilt tydligt vad gäller att rekrytera och behålla vikarier med tillfälliga/timanställningar. Visby växer och vi ser att allt fler gotlänningar flyttar till eller närmare Visby, vilket innebär att flera skolor i Visby med omnejd har svårt att kunna ta emot fler elever. Utifrån Statisticons senaste befolkningsprognos för Region Gotland kan vi konstatera att barn- och elevantalet kommer att öka i den kommunala verksamheten under planperioden Samtidigt som en relativt stor del av lärarkåren förväntas att gå i pension inom 10 år blir det svårare att rekrytera legitimerad personal, framförallt till de mindre landsbygdsskolorna, vilket påverkar möjligheten till en likvärdig skola för alla. Inflyttning till Gotland På grund av Gotlands geografiska läge har vi en särskild utmaning att rekrytera nya lärare från fastlandet, då en flytt i flera fall även påverkar den aktuella medarbetarens familj. En annan utmaning är att nyinflyttade upplever det som svårt att få tag i hyresbostäder, vilket minskar möjligheten för en potentiell medarbetare att snabbt hitta ett boende som inte kräver något större kapital. En annan utmaning vad gäller att locka hit nya lärare kan i förekommande fall handla om att kandidater från Stockholm med omnejd, där landets kanske högsta lärarlöner finns, inte är beredda att gå ner i lön för en flytt. Stockholm blir ofta en jämförande kommun vilket inte är rimligt i förhållande till geografi och marknad. 4 (14)

27 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kompetensförsörjningsplan, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Partnerskap med Uppsala universitet, Campus Gotland Förskollärarprogrammet och grundskollärarutbildningarna finns på Campus Gotland, Uppsala universitet, sedan fyra år tillbaka. Utbildningarna genomförs tillsammans med motsvarande utbildningar i Uppsala. Till förskollärarprogrammet har söktrycket varit högt och Region Gotland har bland annat rekryterat cirka 40 nyutexaminerade förskollärare sedan För närvarande finns fyra grupper som genomgår grundskollärarutbildningen F-3 (år 1, år 2, år 3 och år 4) och två grupper med grundskollärarutbildningen 4-6 (år 1 och 2). Gruppstorleken är för F-3: 11, 9, 8 och 14 studenter och för årskurs 4-6: 10 och 9 studenter. Grupperna är alltså runt 10 studenter och dessa kommer i de flesta fall från Gotland eller har någon anknytning till ön. Det är förvisso ett nationellt problem med svårigheter att rekrytera kvalificerade studenter till lärarutbildningar, men för att ha en bra lärarutbildning med en tillräckligt stor kritisk massa av studenter och tillräckligt många disputerade lärare vid Campus Gotland behövs fler sökande till framförallt grundskollärarutbildningarna. Vi ser också, i likhet med riket, att avhoppen från utbildningen är för stora samt att de studenter som kommer ifrån andra orter flyttar från Gotland efter examen. Utifrån Region Gotlands kort- och långsiktiga kompetensförsörjning är det av största vikt att lärarutbildningarna fortsätter här på Gotland och att det är fler som ansöker till och slutför grundlärarprogrammen. 3. Kompetensförsörjningsanalys Nedan redovisas övergripande statistik vad gäller pensionsavgångar för planperioden och för fem respektive tio år för undervisande yrkesgrupper samt yrken som kräver legitimation. Statistiken är baserad på tillsvidareanställd personal med pensionsålder beräknat från 65 år. Förutom redovisade pensionsavgångar finns ett relativt stort antal obehöriga lärare med tidsbegränsad anställning enligt skollagen inom framförallt grundskolan. Pensionsavgångar för planperioden Skolform 2020 (född 2021 (född 2022 (född 55) lärare 56) lärare 57) lärare Yrkeskategori Förskola förskollärare Fritidshem förskollärare, fritidspedagoger Grundskola F lärare, förskollärare, speciallärare, specialpedagoger Särskola lärare Gymnasie lärare inkl. yrkeslärare Vuxenutbildning 3 3 lärare, SYV Folkhögskolan lärare Kulturskolan 1 lärare Barn- och elevhälsan 1 2 skolsköterskor, psykologer, kuratorer 5 (14)

28 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kompetensförsörjningsplan, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kommentar Utifrån pensionsavgångar och ökade barn- och elevtal kommer cirka 100 nya medarbetare att behöva rekryteras till förskola och skola (barn- och utbildningsnämnden) under planperioden Elevvolymen för gymnasiet - antal årselever, är ökande de närmaste 10 åren och motsvarar i genomsnitt 620 elever som årligen påbörjar sina gymnasiestudier. Under femårsperioden kommer elevantalet att öka med 200 elever. För den kommunala skolan innebär det en ökning med 163 elever vilket skulle kunna motsvara mellan 10 till 15 tjänster. Efter 2027 kan vi se en nedgång i antalet elever. Förskolan Förskolans cirka 470 medarbetare består av 53% tillsvidareanställda förskollärare (250 st.) och 47% barnskötare. Inom 10 år kommer 30% förskollärarna att gå i pension. Under de senaste två årens gemensamma rekryteringar av förskollärare för hela förskolan inom UAF har rekryteringsbehovet varit cirka 30 förskollärare per år. Förskolan tog under 2018 in timvikarier motsvarande 36 heltidstjänster. Mot bakgrund av detta har således förskolan inom UAF ett stort aktuellt och långsiktigt rekryteringsbehov, precis som i riket. Förskollärarprogrammet vid Campus Gotland har sedan start varit populärt att söka och härigenom har vi rekryterat cirka 40 nyutexaminerade förskollärare För den andra stora kategorin inom förskolan, barnskötare, finns utbildningar på Wisbygymnasiets barn- och fritidsprogram samt som yrkesutbildning på distans via Kompetenscentrum. Grundskolan Inom grundskolan årskurs 1 9 finns idag 443 månadsanställda lärare med legitimation. För tillfället finns även 90 månadsanställda lärare utan legitimation (varav 29 är modersmålslärare). Grundskolan har alltså 83% legitimerade lärare. Inom 10 år kommer 37% av de legitimerade lärarna att gå i pension. Vi kan konstatera att andelen legitimerade lärare kan skilja mycket beroende på vilken skola/skolområde det gäller och vi kan konstatera att skolorna i Visby med omnejd har en större andel legitimerade lärare än övriga skolområden på Gotland. Värt att nämna är att grundskolan under 2018 tog in timvikarier motsvarande 34,50 heltidstjänster. Mot bakgrund av detta i kombination med att det är svårt att rekrytera legitimerade lärare samt att för få ansöker till och slutför lärarprogrammet vid Campus Gotland, innebär stora utmaningar gällande grundskolans 6 (14)

29 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kompetensförsörjningsplan, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen kompetensförsörjning. Vad som också kommer att påverka verksamheten är att det från och med den 1 juli 2019 blir krav på lärarlegitimation för att få undervisa och ansvara för undervisning i fritidshemmet. Gymnasiet Gymnasiet har 90% legitimerade lärare med 133 tillsvidareanställda lärare och 12 obehöriga lärare varav sju är yrkeslärare. Inom 10 år kommer 57 lärare att gå i pension vilket innebär att 43% de legitimerade lärarna på gymnasiet måste ersättas förutsatt att elevvolymen är oförändrad. Ämneslärarprogrammet finns inte på Campus Gotland vilket innebär en utmaning framöver vad gäller kompetensförsörjningen. Idag samarbetar Wisbygymnasiet med flera lärarutbildningar på andra orter för att ta emot VFU-studenter. Särskolan Inom särskolan finns idag 29 tillsvidareanställda speciallärare/lärare. Inom 10 år kommer 59% att gå i pension. Av dessa 29 har 27 legitimation och behörighet för undervisning i särskolan efter 2021 förutsatt att personalen är oförändrad. Utöver dessa medarbetare finns idag 10 lärare som är obehöriga och arbetar på visstid. Av dessa studerar två lärare för att få full behörighet till januari Ytterligare tre har uttryckt önskan att utbilda sig. Riksdagen har beslutat att alla som undervisar inom särskolan ska ha legitimation och behörighet från den 30 juni Från och med 2020 kommer möjligheten att finnas inom lärarlyftet att studera till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning. Vuxenutbildningen Inom vuxenutbildningen finns idag 33 tillsvidareanställda lärare (endast ett fåtal är obehöriga). Inom 10 år kommer 33% att gå i pension. Verksamheten lyckas idag att rekrytera de lediga tjänster som annonseras. Beroende på vilka yrkesutbildningar som blir aktuella kan gruppen yrkeslärare vara svårrekryterade. Chefer, utbildningsverksamhet Förskola, 20 chefer Grundskola F-9 inklusive fritidshem, 32 chefer Gymnasiet, 6 chefer Särskola, 2 chefer Vuxenutbildning, 3 skolledare och 1 administrativ chef Folkhögskolan, 3 skolledare och 1 administrativ chef Kulturskolan, Särskilt svårrekryterande yrkeskategorier Yrkesgrupper där krav på legitimation ställs för tillsvidareanställning är mer svårrekryterade och särskilt gäller detta förskollärare, lärare i fritidshem, lärare i moderna språk, matematik, naturvetenskapliga ämnen, praktisk-estetiska ämnen samt yrkeslärare. Flera av barn- och elevhälsans yrkesgrupper som psykologer, skolsjuksköterskor och kuratorer tillhör även kategorin bristyrken liksom studie- och yrkesvägledare. 7 (14)

30 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kompetensförsörjningsplan, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Faktorer som påverkar kompetensförsörjningen och val av strategi Arbetsgivarvarumärket För att framgångsrikt kunna attrahera, rekrytera och behålla kompetens behöver varje organisation ett starkt arbetsgivarvarumärke. En organisation har alltid ett varumärke, oavsett om man vill det eller inte. Ett arbetsgivarvarumärke påverkas av hur väl man lyckas attrahera, rekrytera, utveckla, motivera, ställa om och avsluta sina medarbetare. Arbetsgivarvarumärket skapas av såväl potentiella, befintliga som tidigare medarbetare samt av omvärldens uppfattning om organisationen. 3.2 Strategier för hur rekryteringsbehoven kan mötas SKL har utarbetat nio stycken strategier för att möta framtidens kompetensförsörjningsutmaningar. De nio strategierna är att bredda rekryteringen, förlänga arbetslivet, marknadsföra jobben, skapa engagemang, utnyttja tekniken, underlätta lönekarriär, låta fler jobba mer, visa karriärmöjligheter och använda kompetens rätt. SKL beskriver att det inte handlar om att välja en av strategierna. Arbetsgivare behöver använda en rad av åtgärder, förhållningssätt och nytänkande som tillsammans påverkar rekryteringsbehoven och utvecklar kommuner och landsting till att bli än mer attraktiva arbetsplatser. SKL har i rapporten Skolans rekryteringsutmaningar - lokala strategier och exempel 2018 fördjupat analysen för rekryteringsutmaningarna riktat mot skolans område. Utifrån de föreslagna strategierna i denna rapport beskrivs nuläget inom UAF och i bilaga 1 redogörs planerade aktiviteter för Denna kompetensförsörjningsplan fokuserar på aktiviteter för att attrahera, rekrytera, behålla och vidareutbilda de mest svårrekryterade grupperna förskollärare och lärare (benämns lärare nedan). 3.3 Strategier för att öka antalet lärare (attrahera och rekrytera) Vidareutbildning av anställda lärare En betydande möjlighet vad gäller att hitta andra vägar till en lärarexamen vid sidan av de ordinarie lärarutbildningarna är följande insatser: Kompletterande Pedagogisk Utbildning (KPU) Vidareutbildning av lärare (VAL) 8 (14)

31 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kompetensförsörjningsplan, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Lärarlyftet/eller motsvarande Utländska lärares vidareutbildning (ULV) Snabbspår för nyanlända lärare UAF har sedan 2012 inom ramen för statsbidraget Lärarlyftet haft cirka 12 nya studerande varje år för att komplettera behörigheter i olika ämnen i olika studietakter. 22 medarbetare har studerat/studerar till speciallärare/specialpedagog. Samtliga medarbetare som har studerat med finansiering från central förvaltning och statsbidrag till speciallärare och specialpedagog arbetar idag i våra verksamheter. Insatserna för dessa yrkesgrupper beräknas täcka kommande pensionsavgångar de närmsta åren. Inom förskolan har vi under 2018 gett två förskollärare möjlighet att studera vidare till specialpedagog med 85% av bibehållen lön. Gymnasiet söker under VT-19 statsbidrag för att kunna vidareutbilda fem obehöriga yrkeslärare till att bli behöriga. Fånga upp lärare med utländsk utbildning Genom att ta fånga upp personer med utländsk lärarutbildning, till exempel nyanlända, kan man genom validering, ULV och snabbspår nå behörighet som lärare i Sverige. På grund av lärarbristen i Sverige har UAF rest till svensktalande Åbo i Finland, i samarbete med EURES, för att rekrytera finska lärare. Den finska lärarutbildningen håller hög kvalitet och kan enklare än många andra länders lärarexamen valideras till en svensk legitimation. Insatsen har resulterat i att UAF har rekryterat två finska lärare som för närvarande tjänstgör vid Solklintskolan i Slite. Byta yrke mitt i livet För att lyckas rekrytera fler lärare behöver arbetsgivaren möjliggöra karriärväxling för personer som vill bli lärare men som kanske har en annan utbildning eller relevanta erfarenheter som kan valideras till en lärarexamen. UAF har inlett ett samarbete med Teach For Sweden (TFS) som genom ett särskilt ledarskapsprogram erbjuder möjligheten för rätt kandidat med rätt behörighet (universitetsstudier om minst 90 hp inom matematik, teknik, fysik, biologi, kemi, svenska, engelska eller spanska) att bli anställd på en gotländsk högstadieskola på 100%, arbeta på 80% och få 20% betald studietid (KPU). Efter två år på ledarskapsprogrammet är kandidaten behörig lärare och getts förutsättningar att bli en skicklig ledare. Fokus för programmet är en likvärdig skola för alla elever och därför prioriteras skolor med lägre måluppfyllelse. Samverkan mellan lärosäten och huvudman Utifrån det partnerskap som Region Gotland har med Uppsala universitet finns stora möjligheter att genomföra gemensamma aktiviteter som gagnar såväl UAF, Campus Gotland och studenterna vid lärarprogrammen. Idag genomförs bland annat samverkande aktiviteter som VFU, handledarutbildningar, partnerskolor, adjungerade adjunkter, examensarbeten, informationsträffar, gemensam marknadsföring med mera. Genomströmningen i lärarutbildningen Ett sätt att öka antalet examinerade lärare är att förbättra genomströmningen på lärarutbildningen. Idag hoppar ungefär 30 procent av studenterna av utbildningen i Sverige vilket är i paritet med avhoppen från lärarutbildningarna på Campus Gotland. En bra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är ett viktigt steg för att fånga lärarstudenters intresse för yrket. Här är ett bra handledarskap avgörande och UAF vidareutbildar kontinuerligt medarbetare inom handledning i samarbete med Uppsala universitet (under hösten utbildades cirka 30 nya handledare). För att ytterligare locka fler till läraryrket och för att öka genomströmningen i lärarutbildningen kommer UAF till hösten 2019 att erbjuda nya 9 (14)

32 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kompetensförsörjningsplan, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen studenter vid lärarprogrammen F-3 och 4 6 möjlighet att arbeta som läraraspirant en dag i veckan vid en partnerskola under utbildningstiden. Locka unga och nya lärare till skolan För att locka fler ungdomar och andra grupper att vilja arbeta i förskola/skola är det viktigt att visa upp sig som arbetsgivare och berätta om vilka yrken och utbildningar som finns. För att marknadsföra såväl läraryrket som Gotland som destination deltar UAF vid arbetsmarknadsdagar, rekryteringsmässor, högskole- och universitetsdagar och andra mötesplatser. Utöver Region Gotlands befintliga plattformar för annonsering har UAF har ett samarbete med Skoljobb som är Sveriges största kanal för rekrytering av personal inom skolan. Riktade annonskampanjer genomförs också kontinuerligt utefter behov och relevans. Inom UAFs vikarieförmedling förmedlas idag cirka 200 medarbetare som arbetar med barn och ungdomar inom våra verksamheter som timanställd eller visstidsanställd (t.ex. barnskötare, lärarvikarier och elevassistenter). Denna grupp behöver också ses som potentiella kandidater för lärarutbildningarna eller andra vidareutbildningar till bristyrken. Vad gäller våra elever på gymnasiet så fyller även studie- och yrkesvägledarna en viktig roll för elevernas framtida yrkesval genom vägledning och PRAO-perioder. Påverka normer och attityder till läraryrket För att locka fler till yrken inom skolan är det viktigt att förmedla och lyfta fram positiva exempel från skolan. Här är storytelling dvs. att vi berättar om prestationer och belyser våra yrken utifrån ett verksamhets- och medarbetarperspektiv viktiga insatser. Här driver Region Gotland bl.a. ett Instagramkonto där medarbetare från olika verksamheter inom regionen för att berätta om sitt yrke och vardag under en vecka. UAF har haft stafettkontot vid flera tillfällen. Genom storytelling ges även möjlighet att påverka och lyfta fram normer och attityder utifrån ett genusperspektiv, t.ex. att marknadsföra män inom förskolan. Det viktiga är att det är allas ansvar att marknadsföra skolan för att locka fler att vilja bli lärare. 3.4 Strategier för att behålla lärare Vara en attraktiv arbetsgivare Det systematiska arbetsmiljöarbetet, hållbart ledarskap och karriär- och löneutveckling är alla avgörande delar för att vara en attraktiv arbetsgivare. För att ytterligare stärka attraktiviteten och skapa hållbara uppdrag som lärare, där lärare kan fokusera på det pedagogiska arbetet, bör det ske en fortsatt satsning på alternativa kompetenser inom skolan som socialpedagoger och lärarassistenter. Rekrytering av alternativa kompetenser kan också bli aktuell inom t.ex. studie- och yrkesvägledningen, där motsvarande fördelning av arbetsuppgifter kan ske genom SYV-administratörer. Det är även viktigt att erbjuda tydliga karriärvägar för våra svårrekryterade grupper. UAF har under de senaste tre åren genomfört två gemensamma rekryteringar av 74 förstelärare fördelat inom grundskolan, gymnasiet, särskolan och vuxenutbildningen. UAF har även tillsatt två förste förskollärare med egna medel för tvååriga uppdrag. Planering inför rekrytering av två lektorer (ett lektorat inom grundskolan och ett inom gymnasiet) är också påbörjat. 10 (14)

33 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kompetensförsörjningsplan, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Förlänga arbetslivet Då Region Gotland kommer att få ökade elevvolymer samtidigt som många lärare går i pension inom 10 år behöver vi arbeta för att fler lärare förlänger arbetslivet. Ett sätt är att behålla och anställa pensionerade lärare som vikarier. Idag har vikarieförmedlingen cirka 100 medarbetare som är över 65 år anställda inom förskola och skola som tim- eller månadsanställd. Inom särskilt svårrekryterade ämnesområden på lärarsidan kan ett annat sätt vara att pröva mentorsanställningar för lärare över 67 år för att behålla kompetens inom skolan. En sådan anställning innebär att en medarbetare efter uppnådd pensionsålder erbjuds en tidsbegränsad anställning, där en del av uppdraget innebär att vara mentor för yngre kollegor och en del innebär att ansvara för undervisning inom sin grundprofession. Det senare uppdraget blir då i mindre omfattning än tidigare. 3.5 Strategier för övriga bristyrken inom UAF För barn- och elevhälsan se över villkor och erbjudanden för gruppen PTP-psykologer, skolpsykologer, skolsjuksköterskor och skolkuratorer. Arbetsgivarerbjudandet ska vara likvärdigt och samverkas med övriga förvaltningars erbjudanden för samma yrkeskategori. För att ytterligare förstärka attraktiviteten och skapa hållbara uppdrag för gruppen studieoch yrkesvägledare kan också rekrytering av SYV-administratörer bli aktuell. 11 (14)

34 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kompetensförsörjningsplan, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Bilaga 1. Aktivitetsplan 2019 UTV.OMRÅDE EFFEKT VAD HUR NÄR MÅLGRUPP VEM Aktivitetens förväntade effekt Aktiviteten kopplat till utv. Hur aktiviteten När Vilken Vem/vilka är ansvariga (Mål) område ska genomföras aktiviteten målgrupp för ska aktiviteten aktiviteten Rekrytera nya lärare för en Marknadsföra och Annonsering på Under jul- Akademiker TFS för material och likvärdig skola genomföra partnerskap och Destination och nyår inom UAF, central förvaltning ledarskapsprogram genom Gotland och naturvetenskap för administration och Teach for Sweden Gotlandsmedia och moderna bokning språk Attrahera och rekrytera fler Pedagogdagen, Uppsala Deltagande vid 21 februari Lärarstudenter HR nyutexaminerade lärare universitet mässan 2019 vid Uppsala universitet Strategisk Rekrytera barnskötare som Rekryteringspro Planering Studenter från HR samt rekryterande kompetensförsörjning av tar studenten 2019 cess under barn- och förskolechefer gruppen barnskötare (stora februari och fritidsprogram pensionsavgångar inom 10 år) rekrytering met som tar Minska behovet av vikarier i under april studenten i juni förskolan Ökad likvärdighet genom fler Rekrytera F-3 lärare som tar Rekryteringspro Information Lärarstudenter HR och rekryterande legitimerade lärare examen vid Campus Gotland cess sträff med vid Campus rektorer mingel Gotland som under mars tar examen Vt- 19 Att fler (mål 30 st/program) Rekrytera läraraspiranter Rekryteringspro I början av Nya studenter HR och rekryterade ansöker till och fortsätter sina från Campus Gotland cess i studenterna vid rektorer Strategier för att studier på lärarprogrammen samverkan med s första lärarprogramm öka antalet lärare vid Campus Gotland. Att visa Campus termin Ht- en F-3 och 4-6 (attrahera- upp UAF som en attraktiv Gotland 19 på Campus rekrytera) arbetsgivare under studietiden Gotland Strategiskt kompetensförsörja Internt ledarskapsprogram Särskilt Påbörjas Medarbetare HR, Kvalitet och skolledare (stora för potentiella skolledare program 2019 inom UAF som utveckling samt pensionsavgångar inom 10 som har genomgått Vägen genomfört VTL avdelningschefer i år). Vara en attraktiv till ledarskap inom Region samarbete med övriga arbetsgivare Gotland förvaltningar inom regionen Behåller för skolan viktig Rekrytera mentorer med Rekrytera Under 2019 Lärare som är HR, skolledare kompetens senior kompetens inom mentorer med över 65 år, har skolan särskilt uppdrag avslutat sin anställning inom Region Gotland och/eller i närtid fyller 65 år Att stärka Framtidsverkets lärarmingel Föreläsning och Ht-19 Lärarstudenter HR för koordinering arbetsgivarvarumärket mingel vid gentemot lärarstudenten samt utvalt lärosäte att fler nyutexaminerade lärare söker jobb inom Region Gotland 12 (14)

35 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kompetensförsörjningsplan, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kompetensförsörja gruppen Vidareutbildning för Statsbidrag Vt-19 Obehöriga HR, rektor WG yrkeslärare yrkeslärare yrkeslärare Strategisk Delta i Region Gotlands - Löpande möten Löpande Bristyrken AKG kompetensförsörjning för Attrahera Kompetens och aktiviteter 2019 Region Gotland Gruppen (AKG) efter årshjul Strategier för att behålla lärare Ge nya medarbetare och chefer ökad förståelse för hur UAF fungerar (KASAM) Som en del av introduktionsåret förebyggande verka för ett hållbart yrkesliv som förskollärare/lärare Kompetensförsörja bristyrken Kompetensförsörja gruppen yrkeslärare Attraktiva tjänster för en likvärdig skola Karriärmöjligheter, kompetensförsörjning av chefer inom UAF Kompetensförsörjning genom att förlänga arbetslivet, stöd för nya lärare Introducera, behålla nya medarbetare. Skapa KASAM inom UAF Introduktion för nya Bjuda in till träff VT och HT- Nya medarbetare och chefer 19 medarbetare och chefer Fördjupad introduktion för nyutexaminerade lärare tillsammans med Avonova/BEH med fokus på psykosocial arbetsmiljö (inom förskola även buller och ergonomi) Vidareutbilda befintliga medarbetare (via aktuella statsbidrag och/eller egna medel) Vidareutbildning för yrkeslärare Rikta karriärtjänster till skolor med särskilda utmaningar vad gäller kompetensförsörjning och måluppfyllelse. Internt ledarskapsprogram för potentiella skolledare som har genomgått Vägen till ledarskap inom Region Gotland Mentorsanställningar Introducera nya medarbetare Inbjudan till träffar med uppgifter mellan gångerna HT-19 Nyutexaminera de förskollärare/lä rare Bevaka och Löpande Bristyrken inom hantera 2019 UAF statsbidrag samt via egna satsningar Statsbidrag Vt-19 Obehöriga yrkeslärare Chefen för Under 2019 Skolor med grundskolan i särskilda samverkan med utmaningar fackliga org. vad gäller kompetensförs örjning och måluppfyllelse. Genom särskilt Påbörjas Potentiella program, i 2019 skolledare samverkan med inom UAF övriga förvaltningar Rekrytera Påbörjas Medarbetare mentorer med 2019 med senior senior kompetens kompetens Central Löpande Nya introduktion 2019 medarbetare Ej påbörjad Påbörjad Avslutad HR, central förvaltning HR HR HR, rektor WG Chef för grundskolan, aktuell rektor HR, kvalitet och utveckling HR HR 13 (14)

36 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kompetensförsörjningsplan, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (14)

37 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Torsten Flemming Chef för grundskolan Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2018/ mars 2019 Barn- och utbildningsnämnden Granskning av rektors förutsättningar för att utöva sitt pedagogiska ledarskap Förslag till beslut Förvaltningens svar avseende vidtagna åtgärder godkänns och lämnas som nämndens yttrande till Region Gotlands revisorer. Bakgrund På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland, har PwC, genomfört en granskning vars syfte är att bedöma barn- och utbildningsnämndens styrning av den kommunala grundskolan och om den ger rimliga förutsättningar för rektorerna att utöva sitt pedagogiska ledarskap. Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att barn- och utbildningsnämnden delvis säkerställer att rektorerna har ändamålsenliga förutsättningar för att utöva ett pedagogiskt ledarskap, mot bakgrund av deras samlade ansvar. Bedömningen baseras på bedömningen av de fem kontrollmålen i granskningen, vilka framgår av tabellen nedan. Bedömningen görs på en tregradig skala (uppfyllt, delvis uppfyllt, eller ej uppfyllt). Motivering till bedömningen av de olika kontrollmålen framgår under varje avsnitt i den löpande rapporten. Revisionen överlämnar revisionsrapporten för yttrande till Barn- och utbildningsnämnden och regionstyrelsen för kännedom. Revisionen önskar svar på vilka åtgärder som kommer vidtas med anledning av granskningens resultat. Svar önskas av revisorerna senast den 31 maj (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr Webbplats

38 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende BUN 2019/845 Kontrollmål Utifrån genomförd granskning lämnas följande rekommendationer från revisorerna till barn- och utbildningsnämnden: 1.Stödresurser. Säkerställa att rektors stödresurser är likvärdigt och ändamålsenligt fördelade då det i granskningen framkommer att det finns skillnader i tillgång till de stödresurser som förvaltningen organiserar och fördelar samt kvaliteten på det tillgängliga stödet. Som en del av detta, rekommenderas nämnden att se över behovet av att tydliggöra vad uppdraget som intendent omfattar och innebär. 2. Digitalisering. Inom ramen för den nationella digitaliseringsstrategin finns det mål och delmål som ska uppnås av samtliga skolhuvudmän till år Samma år införs digitala nationella prov. Detta ställer krav på Region Gotland vad gäller såväl tekniska förutsättningar och digital kompetens. Vi rekommenderar barn- och utbildningsnämnden att säkerställa att det finns ändamålsenliga förutsättningar för att implementera den nationella digitaliseringsstrategin och genomföra de digitaliserade nationella proven inför år Ledarkontraktet. Säkerställa att ledarkontraktet innehåller en tydlig individuell plan för rektors fortsatta kompetensutveckling och att denna plan är känd av samtliga rektorer. 2 (4)

39 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende BUN 2019/ Uppföljning av pedagogiskt ledarskap. Säkerställa att uppföljning och utvärdering av det pedagogiska ledarskapet görs på såväl individ- som på gruppnivå. Genom en sådan uppföljning och utvärdering kan nämnden säkerställa att samtliga rektorer har rätt kompetens, erfarenhet och förutsättningar för att leda den pedagogiska verksamheten och, vid behov, besluta om insatser för att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Åtgärder för att åstadkomma förbättringar enligt de rekommendationer som granskningen förordar: 1. Stödresurser. För att säkerställa att rektors stödresurser är likvärdigt och ändamålsenligt fördelade och för att minska skillnader i tillgång och kvalitet så pågår en översyn av ledningsstödet till rektor. Rektorsområden har förändrats både vad gäller storlek (antal medarbetare, elever och enheter i skolområdet) men också vad gäller komplexiteten i uppdragen. I samråd med skolledarna och deras fackliga organisationer så har justeringar gjorts. Ytterligare justeringar är planerade. Intendenternas uppdrag har fått en delvis annan inriktning än vad som ursprungligen var tänkt. I samband med att Regionstyrelseförvaltningen drog ned på ekonomstödet som var direkt riktat mot enhetscheferna så blev tyngdpunkten i intendenternas uppdrag i huvudsak riktat mot ekonomiuppföljning. Det pågår en dialog kring intendenternas uppdrag framåt. Grundtanken med det nära chefsstödet i from av intendenter är att varje linje formar uppdraget utifrån sitt specifika behov. Annonsen inför rekrytering beskriver uppdraget i generella termer, återfinns som bilaga. 2. Digitaliseringen. Kvalitet och utvecklingsavdelningen i den centrala förvaltningen har på uppdrag av styrgruppen för digitalisering presenterat en plan för implementering av den nationella digitaliseringsstrategin, både vad gäller kompetensutveckling för införandet av 1 1 samt plan för att kunna hantera införandet av digitala nationella prov. Planen skall fastställas av ledningsgruppen för grundskolan den 12 april. Planen finns som bilaga. 3. Ledarkontraktet. Ledarkontrakt finns och är underskrivet av samtliga rektorer. Varje kontrakt innehåller en plan för fortsatt kompetensutveckling. Därför är rekommendationen från granskningen en aning förvånande. Men eftersom rapporten rekommenderar ett förtydligande på detta område så behövs uppenbart ett förtydligande av innehållet. En tydligare individuell plan för rektors fortsatta kompetensutveckling skall finnas och planen behöver vara mer känd av samtliga rektorer. Åtgärdas vid nästkommande arbetsplatsträff med rektorerna den 12 april. Ett anonymiserat ledarkontrakt finns som bilaga. 4. Uppföljning av det pedagogiska ledarskapet. Under mars månad pågår kvalitetsuppföljningssamtal med samtliga rektorer och biträdande rektorer i grundskolan. Där är frågor kring det pedagogiska ledarskapet obligatoriska. Uppföljning sker också vid avdelningschefens verksamhetbesök och i samband med medarbetar och lönesamtal. Uppföljning och utvärdering av det pedagogiska ledarskapet på individ- och gruppnivå kan säkert utvecklas. Som ett första steg tas frågan upp i samband med nätverksträff med skolchefer i övriga kommuner. Finns det goda exempel? Målbilden för ett utökat och fördelat ledningsstöd finns som bilaga. 3 (4)

40 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende BUN 2019/845 Beslutsunderlag Denna tjänsteskrivelse samt revisonsraporten i sin helhet Sammanställning ledningsstöd Uppdragsbeskrivning för intendent Ledarkontrakt, avanonymiserat exempel Plan för införandet av 1 1 från lägre åldrar Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Regionstyrelsen/Region Gotlands revisorer 4 (4)

41 Regionens revisorer Revisionsskrivelse Anr Datum O 6 REGION GOTLAND Regionstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Granskning av rektors förutsättningar för att utöva sitt pedagogiska ledarskap På uppdrag av oss, de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland, har PwC, genomfört en granskning vars syfte är att bedöma barn- och utbildningsnämndens styrning av den kommunala grundskolan och om den ger rimliga förutsättningar för rektorerna att utöva sitt pedagogiska ledarskap. Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att barn- och utbildningsnämnden delvis säkerställer att rektorerna har ändamålsenliga förutsättningar för att utöva ett pedagogiskt ledarskap, mot bakgrund av deras samlade ansvar. Bedömningen baseras på bedömningen av de fem kontrollmålen i granskningen, vilka framgår av tabellen nedan. Bedömningen görs på en tregradig skala (uppfyllt, delvis uppfyllt, eller ej uppfyllt). Motivering till bedömningen av de olika kontrollmålen framgår under varje avsnitt i den löpande rapporten. Kontrollmål l. Rektorerna har tillgång till erforderliga stödresurser för att hantera till exempel administration, ekonomi och lokalfrågor. O o o 2. Rektor har mandat och möjligheter att organisera sin verksamhet så att erforderliga stödresurser finns. o o 3. Rektorerna har relevant kompetens, utifrån utbildning, erfarenhet och genomförd rektorsutbildning. 4. Uppföljning och utvärdering sker av rektorernas arbete som pedagogiska ledare. o oo Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats Region Gotland

42 Regionens revisorer 5. Nämnd/förvaltning har tagit initiativ för att utveckla rektors pedagogiska ledarskap. O I den enkätundersökning, som gått ut till samtliga rektorer på de för granskningen aktuella skolorna, ställdes en fråga om rektorerna upplever att de själva har goda förutsättningar för att vara en pedagogisk ledare. Av enkätresultaten framkommer att rektorerna generellt upplever att de har goda förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap, men att förutsättningarna kan variera från en rektor till en annan. Detta förstärker den revisionella bedömningen. Utifrån genomförd granskning lämnas följande rekommendationer till barnoch utbildningsnämnden: Säkerställa att rektors stödresurser är likvärdigt och ändamålsenligt fördelade då det i granskningen framkommer att det finns skillnader i tillgång till de stödresurser som förvaltningen organiserar och fördelar samt kvaliteten på det tillgängliga stödet. Som en del av detta, rekommenderas nämnden att se över behovet av att tydliggöra vad uppdraget som intendent omfattar och innebär. Inom ramen för den nationella digitaliseringsstrategin finns det mål och delmål som ska uppnås av samtliga skolhuvudman till år Samma år införs digitala nationella prov. Detta ställer krav på Region Gotland vad gäller såväl tekniska förutsättningar och digital kompetens. Vi rekommenderar barn- och utbildningsnämnden att säkerställa att det finns ändamålsenliga förutsättningar för att implementera den nationella digitaliseringsstrategin och genomföra de digitaliserade nationella proven inför år Säkerställa att ledarkontraktet innehåller en tydlig individuell plan för rektors fortsatta kompetensutveckling och att denna plan är känd av samtliga rektorer. Säkerställa att uppföljning och utvärdering av det pedagogiska ledarskapet görs på såväl individ- som på gruppnivå. Genom en sådan uppföljning och utvärdering kan nämnden säkerställa att samtliga rektorer har rätt kompetens, erfarenhet och förutsättningar för att leda den pedagogiska verksamheten och, vid behov, besluta om insatser för att utveckla det pedagogiska ledarskapet.

43 Regionens revisorer 3(3) Revisionen överlämnar revisionsrapporten för yttrande till Barn- och utbildningsnämnden och regionstyrelsen för kännedom. Revisionen önskar svar på vilka åtgärder som kommer vidtas med anledning av granskningens resultat. Svar önskas senast den 31 maj Svaret skickas till registrator i Region Gotland på adress registratorrs@gotland.se med kopia till sakkunnigt biträde carin.hultgren@pwc.com För Region Godands revisorer, Carin Backlund Ordförande

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69 Lokala ledarorganisationen inom grundskolan lå 19/20, rev Rektor Grundskola Antal barn/elev er per enhet Totalt antal barn/elev er Antal medarbet are Antal bitr, centralt finansiera de Antal bitr, lokalt finansiera de Antal administr ativa ledare Skolassite nttjänst Stenkyrka skola F-6 Grundskola 80 Ann-Sofi Lindgren Fole skola F-6 Grundskola ,23 0,50 Gun Thomsson Solklintsskolan F-9 Grundskola inkl sär integrerade ,5 0,23 0,50 Jan Källström Fårösundsskolan F-9 Grundskola 135 Lärbro skola F-6 Grundskola ,5 0,25 0,23 0,50 Per Wessman Alléskolan 2-6 Grundskola 195 Humlegårdsskolan F-1 Grundskola ,25 0,14 0,50 Norrbackaskolan F-6 Grundskola 184 Henrik Hammarskjöld S:t Hansskolan F-6 Grundskola 184 Polhemskolan ,3 0,3 0,14 1,50 Kerstin Andersson Solbergaskolan 4-9 Grundskola inkl sär integrerade ,14 1,50 Ingemar Andersson Tjelvarskolan F-3 Grundskola ,25 0,14 0,50 Jan Östre Väskinde skola F-6 Grundskola ,5 0,14 0,50 Jörgen Norström Gråboskolan F-6 Grundskola inkl sär integrerade ,75 0,14 0,75 Ann-Kristin Munter Lyckåkerskolan F-3 Grundskola ,35 0,14 0,60 Marcus Larsson Södervärnskolan 4-9 Grundskola ,5 0,5 0,14 1,40 Carina Lindby Terra Novaskolan F-6 Grundskola ,14 0,50 Eva-Karin Rönnfors Västerhejde skola F-6 Grundskola 276 Eskelhem skola F-3 Grundskola ,5 0,14 1,00 Viktoria Norberg Romaskolan F-9 Grundskola 333 Vänge skola F-6 Grundskola ,8 0,2 0,35 0,60 Kräklingbo skola F-6 Grundskola 38 Michael Bodell Dalhem skola F-6 Grundskola 110 Endre skola F-6 Grundskola ,25 0,35 0,60 Högbyskolan F-9 Grundskola 319 Garda skola F-6 Grundskola 99

70 Vicky Lindeborg Stånga skola F-6 Grundskola 95 Havdhem skola F-6 Grundskola 75 Öja skola F-6 Grundskola ,5 0,35 1,00 Jessica Nilsson Klinteskolan F-9 Grundskola 251 Sanda skola F-5 Grundskola ,75 0,25 0,35 1,00 Summa för- och grundskolan ,2 2 3,49 13,45 Antal chefer 17 medel Antal ledare inkl bitr 31,2 min Antal skolassistenter per ledare 0,43 max

71 Antal barn/elev er per ledare Antal medarbet are per ledare Antal medarbet are per admin.assi stenttjäns t , ,

72 ,6 66,

73 Skolintendent Om arbetsplatsen Som en del av Region Gotland ansvarar utbildnings- och arbetslivsförvaltningen för bland annat förskola, grundskola, fritidshem, särskola, kulturskola, gymnasie- och vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser samt mottagande och etablering av nyanlända. Våra 1900 medarbetare bidrar till barns, ungas och vuxnas lärande och utveckling på Gotland. Vi söker en Intendent som kommer arbeta inom Klinte/Sanda förskole- och skolområde där Region Gotlands förskolor och skolor i Klintehamn och Sanda ingår. Arbetsuppgifter Som intendent har du en viktig funktion att framförallt stödja skolledarna inom frågor som rör ekonomi, fastighet och arbetsmiljö. I din roll kommer du att vara en del av linjens skolledning. Du kommer att samarbeta med skolledare, personal, elever, föräldrar och leverantörer. En stor del av uppdraget består av budgetarbete, uppföljning av skolornas ekonomi samt visst administrativt arbete. I rollen som intendent kommer du att samordna och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet och det systematiska brandskyddsarbetet. Uppdraget innebär även kontakt och uppföljning med teknikförvaltningen samt med externa entreprenörer. Du arbetar nära och på uppdrag av skolledarna utifrån det aktuella behovet. Du rapporterar direkt till Klinte/Sandas rektorer och förskolechef samt är delaktig i linjens ledningsgrupp. Kvalifikationer Som intendent är du självgående och driver dina processer. Då uppdraget kan utvecklas löpande utifrån det aktuella behovet krävs det att du är flexibel och ser möjligheter i förändring. Då du kommer att ha många kontakter, såväl intern som externt, ser vi att du är bra på att samarbeta och kommunicera med andra samt att du är serviceinriktad. Då uppdraget som intendent är nytt är det viktigt att du är bra på att strukturera och organisera ditt arbete för att nå uppsatta mål. - Du har en akademisk utbildning med inriktning på ekonomi, fastighet eller annan inriktning som arbetsgivaren bedömer relevant för uppdraget. - Du har goda kunskaper och erfarenhet av att arbeta med ekonomi. - Du är en god kommunikatör i både tal och skrift.

74 - Du har relevanta IT-kunskaper. - Erfarenhet av skoladministration/sba/sam är meriterande. Erfarenhet krävs. Anställningens omfattning Anställningsform: Tidsbegränsad anställning Omfattning: 50 % eller enligt ök, varaktighet tom Ansökan Ansök senast: Referensnummer: A Välkommen att söka genom att: Göra en digital ansökan via denna länk. Antal annonserade arbetstillfällen: 1 Kontakt Torsten Flemming Grundskolechef Jessica Nilsson Rektor Klinteskolan , jessica.nilsson@gotland.se Övrigt Tjänsten ledigförklaras under förutsättning att den ej behöver komma i anspråk för medarbetare med företrädesrätt samt att tjänsteunderlaget kvarstår. Inom Region Gotland strävar vi efter en jämn könsfördelning och ser mångfald som en styrka och välkomnar sökande med olika bakgrund och kön. Vill du ha information om Gotland som plats att bo och leva på, läs mer på Inför rekryteringsarbetet har vi på Region Gotland tagit ställning till rekryteringskanaler och marknadsföring. Vi undanbeder oss därför bestämt kontakt med mediasäljare, rekryteringssajter och liknande.

75 Region Gotland Ledarkontrakt/uppdrag för chef (avdelning och enhet) Namn Jan Källström Befattning Rektor Personnummer Förvaltning, arbetsplats UAF Fårösund/Lärbro skolområde Uppdraget som chef i Region Gotland innebär att driva och utveckla samt ansvara för att verksamheten uppnår förväntade mål och resultat. Region Gotland skapar en lärande organisation genom ett coachande förhållningssätt hos cheferna. Med ett coachande ledarskap tas medarbetarnas egen förmåga till problemlösning, ansvarstagande och utveckling tillvara och tyngdpunkten på ledarskapet ligger på kommunikation. Som ledare i Region Gotland är du en förebild genom att engagera och inspirera medarbetarna till goda arbetsinsatser. Chefer i Region Gotland har ansvar för både del och helhet vilket innebär att både ha förvaltnings- och koncernperspektiv i arbetet. Regionens gemensamma värderingar förtroende, omtanke och delaktighet vägleder chefer i arbetet och genomsyrar de tjänster som våra medarbetare levererar till brukare och kunder. Gemensamt för hela Region Gotland Ledaruppdraget i Region Gotland utgår ifrån vår gemensamma styrmodell. Mål och strategier utifrån Vision Gotland 2025 Regionens styrkort, se bild ovan Verksamhetsplan för förvaltningen I övrigt regleras uppdraget som chef av lagar och förordningar inom det specifika verksamhetsområdet, kommunallag, arbetsrättsliga lagar, styrdokument, reglementen, policydokument och riktlinjer i regionen Chefens uppdrag Chefens uppdrag är att leda och samordna verksamheten utifrån de gemensamma styrdokumenten. Verksamhetens arbete går ut på att stödja nämnden i genomförande av visioner mål och strategier. Av detta följer följande ansvar och åtaganden: Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

76 Region Gotland Ledarkontrakt/uppdrag för chef (avdelning och enhet) 2 (3) Säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt och att såväl medarbetare, organisation, säkerhet, arbetsformer och administration utvecklas Svara för upprättande av mål, budget och verksamhetsplaner som styr och vägleder verksamhetens arbete mot beslutade mål Aktivt bidra till att vision 2025 genomförs genom att bedriva verksamhet med hög kvalitet Leder och fördelar arbetet inom avdelningen/enheten Säkerställa att regionövergripande policyer och riktlinjer, samt att förvaltningens anvisningar efterföljs Säkerställa att verksamheten har en god ekonomisk hushållning Säkerställa en god och jämställd arbetsmiljö Driva följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten, mål och arbetsformer Säkerställa verksamhetens kompetensförsörjning och kompetensutveckling Som ledare förväntas du skapa förutsättningar för medarbetare att bidra till att verksamhetens mål uppfylls. Detta genom att ge förutsättningar för yrkesskicklighet, samarbete och kommunikation och också förändring och utveckling. Individuella uppdrag för år 2018 Med utgångspunkt i förvaltningens verksamhetsplan är följande uppdrag prioriterade för dig som ledare under året: Uppdrag När På uppdrag av Klart Tillsammans med chef hitta ett hållbart ledarskap för att bli kvar i yrket. Genomföra aktivitetsplan för skolområdet. Var inte rädd att tänka nytt! Introducera och arbetsfördela med ny biträdande rektor. Vara aktiv i samarbetet med Ifous kring att utveckla fjärrundervisning Kompetensutveckling Plan skrivs i samband med detta möte. AC Uppföljning kontinuerligt under AC uppföljning nästa medarbetarsamtal 2019 AC uppföljning 2019 AC Uppföljning kontinuerligt Genomför rektorsutbildningen 2019 AC Maj 2020 Under året kan det tillkomma uppdrag och aktiviteter samt att de kan prioriteras om i dialog med uppdragsgivare. Uppföljning, analys och utvärdering Löpande uppföljning av och dialog kring uppdraget och arbetssituationen förs normalt månadsvis eller vid behov. Analys och utvärdering av genomfört uppdrag görs årligen i medarbetar- och lönesamtal som dokumenteras separat. Där görs också en överenskommelse kring en individuell utvecklingsplan, se medarbetarsamtalsmall. Ledarkontrakt med tillhörande uppdrag godkänns: Datum Datum Underskrift förvaltnings-/avdelningschef Underskrift avdeldnings-/enhetschef

77 Region Gotland Ledarkontrakt/uppdrag för chef (avdelning och enhet) 3 (3)

78 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen grundskola Upplägg vid införande av 1-1, hösten Upplägg vid införande av en-till-en, I senaste rapporten från Skolverket där Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet har utvärderats visar det sig att digitaliseringen har fått sämre genomslag i de lägre åldrarna i grundskolan än på högstadiet och gymnasiet. Lärare i förskoleklass och på lågstadiet efterfrågar kompetensutbildning kring hur man kan arbeta med digitala verktyg för att utveckla den digitala kompetensen tillsammans med eleverna. Upplägget, som här presenteras, visar på behovet av just det som rapporten efterlyser, fler digitala verktyg i de lägre åldrarna i grundskolan och ett genomtänkt stöd för läraren vid införande av digitala verktyg i undervisningen. Likvärdighet står också i fokus eftersom eleverna i klass ett och fyra får förutsättningar att arbeta med en personligt digital enhet. Det blir inte, som det så ofta blir, enbart de elever som är i behov av extra stöd som får tillgång till en egen digital enhet utan alla elever får det. Vi hänvisar till följande styrdokument: Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Lgr11 Handlingsplan för digitalisering Innehåll Klass 1 Klass 4 Fysiska/digitala träffar Handledda träffar 1. Uppstartsträff med alla lärare och rektor i augusti Linjeträffar (fysiska/digitala) under läsåret , 6 träffar inklusive uppstartsmöte i augusti 3. Träff med alla pedagoger och rektorer (februari 2020) 4. Nivågruppera träffarna, en lägstanivå och en högre nivå för de pedagoger som kommit 1. Uppstartsträff med alla lärare och rektor i augusti Linjeträffar (fysiska/digitala) under läsåret , 6 träffar varannan månad, inklusive uppstartsmöte i augusti 3. Träff med alla pedagoger och rektorer (februari 2020) 4. Nivågruppera träffarna, en lägstanivå och en högre nivå för de pedagoger som kommit

79 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 2 (4) längre i sin digitala kompetens 5. Avslutningsträff med alla pedagoger och rektor i juni Pedagogerna tar med dator och ipad till varje träff. längre i sin digitala kompetens 5. Avslutningsträff med alla pedagoger och rektor i juni Pedagogerna tar med dator och ipad till varje träff Innan första träffen En enkät till alla deltagande pedagoger för att få en förförståelse kring deras digitala kompetens i undervisningen, önskemål och farhågor inför en-tillen. En enkät till alla deltagande pedagoger för att få en förförståelse kring deras digitala kompetens i undervisningen, önskemål och farhågor inför en-tillen. Antal lärare som berörs 30 lärare 30 lärare + ev. kollegor i arbetslaget Antal klasser och elever som berörs 30 klasser, ca 580 elever 30 klasser, ca 580 elever Skriva sig till lärande (STL) SKL:s modell som ökar lärandet och språkutvecklingen genom att kombinera pedagogik och digital teknik. Skulle vara en mycket användbar modell att arbeta med och använda oss av när vi utbildar våra medarbetare hur de kan arbeta med digitala verktyg och digital kompetens. Skulle vara en mycket användbar modell att arbeta med och använda oss av när vi utbildar våra medarbetare hur de kan arbeta med digitala verktyg och digital kompetens. Digitala verktyg Fokus på dessa under läsåret Inläsningstjänst/Legimus Talsyntes/diktering/röstmemo Elevresponsverktyg ipadens kamera för fotografering och filmning av elevernas lärprocesser OCR: Office Lens och/eller Prizmo Go Inläsningstjänst/Legimus Klassanteckningsbok i Office 365 Talsyntes/diktering/röstmemo Elevresponsverktyg ipadens kamera för fotografering och filmning av elevernas lärprocesser

80 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 3 (4) Förinstallerade appar vid utdelning Viktigt att det inte är för många appar installerade vid start/utdelning för att signalera att appar inte är lösningen när man arbetar och utvecklar den digitala kompetensen. OribiWriter Edu? (om vi får licens) OCR: Office Lens och/eller Prizmo Go OribiWriterEdu? (om vi får licens) Inläsningstjänst Inläsningstjänst Oribi Writer Edu (om vi köper licens) Oribi Writer Edu (om vi köper licens) Office365: OfficeLens, Word, OneNote, Office365: OfficeLens, OneNote, Word, Outlook? PowerPoint, Outlook OCR: OfficeLens eller Prizmo Go? OCR: OfficeLens eller Prizmo Go? Skolstil Skolstil (engelska) SchoolSoft? SchoolSoft? SLI SLI Annat? Annat? Kollegialt lärande i digitalt nätverk Förutsättningar Nätverka i Office365-grupp/Teams Frågor och utbyte i gruppen Frågor att fundera/testa/diskutera för att pedagogerna ska kunna delge hur det går ute på skolorna. Allt material och uppgifter finns tillgängligt i gruppen Pedagogiskt och tekniskt stöd fås av IKTteamet Finns: Fungerande Wi-Fi Hörlurar Grenuttag till hörlurar Projektor/TV Högtalare till projektor/tv Nätverka i Office365-grupp/Teams Frågor och utbyte i gruppen Frågor att fundera/testa/diskutera för att pedagogerna ska kunna delge hur det går ute på skolorna. Allt material och uppgifter finns tillgängligt i gruppen Pedagogiskt och tekniskt stöd kan av IKTteamet Finns: Fungerande Wi-Fi Hörlurar Grenuttag till hörlurar Projektor/Tv Högtalare till projektor/tv Pedagogisk och tekniskt stöd under IKT-teamet kan stödja lärarna via telefon, mejl eller IKT-teamet kan stödja lärarna via telefon, mejl eller

81 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland 4 (4) hela läsåret med kort varsel komma ut till skolan för att hjälpa till, både i elevgrupp eller enbart tillsammans med läraren/arbetslaget. med kort varsel komma ut till skolan för att hjälpa till, både i elevgrupp eller enbart tillsammans med läraren/arbetslaget. Elevhälsoteam Bör specialpedagogerna/lärarna på något sätt delta? Bör specialpedagogerna/lärarna på något sätt delta? Rektors roll under läsåret Stöd och krav från rektor till deltagande pedagoger Följa upp under medarbetarsamtal/lönesamtal, men även kontinuerligt under läsåret. Stöd och krav från rektor till deltagande pedagoger Följa upp under medarbetarsamtal/lönesamtal, men även kontinuerligt under läsåret.

82 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Lena Gustavsson Chef för förskola Tjänsteskrivelse BUN 2019/335 9 april 2019 Barn- och utbildningsnämnden Stånga förskola Förslag till beslut Förvaltningen får i uppdrag att avveckla Stånga förskola. Avvecklingen ska vara genomförd senast 15 augusti Sammanfattning Förvaltningen fick i arbetsutskottet den 3 april i uppdrag att komplettera med alternativa lokaler i Stånga och möjligheten att utveckla pedagogiska team, samt tillhörande kostnadsberäkningar. Underlaget ligger med som bilaga 1. Förvaltningens bedömning utifrån de olika perspektiven som redovisas är att Stånga förskola bör avvecklas. Ur ett pedagogiskt och kvalitetsperspektiv behöver förskolorna koncentreras till större enheter för att möta framtidens krav enligt nya läroplanen för förskolan, Lpfö -18, för att trygga kompetensförsörjningen så att våra barn kan garanteras en verksamhet med utbildning av hög kvalité och god måluppfyllelse på lika villkor över hela ön. Ärendebeskrivning Den nya läroplanen träder i kraft 1 juli 2019 och i den är begreppet utbildning och undervisning nytt för förskolan. Detta ställer högre krav på utbildade medarbetare i våra förskolor. Det är förskollärarna som har ansvaret enligt nya läroplanen för undervisningen på förskolorna. Med färre antal enheter att fördela resurser på kan vi möta behovet av olika kompetenser och stärka det pedagogiska uppdraget. Idag är kompetensförsörjningen till små enheter svårt att lösa då utbildade söker sig till de större enheterna där de har kollegor att nätverka och kunskapsdela med. Mot bakgrund av detta har utbildnings- och arbetslivsförvaltningen ett pågående arbete av översyn av mindre förskolenheter både i Visby och på landsbygden i syfte att verka för större enheter där vi kan säkerställa undervisnings- och utbildningsuppdraget. 1 (5) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

83 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/335 Gällande kvalitet och kompetensförsörjning så finns det hållpunkter att utgå från i Regionfullmäktiges beslut RF 122 Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud : De små enheterna är sårbara och personalens ömsesidiga lärande och stöd är svårare att få till och upprätthålla. Dessutom har det visat sig vara konsekvent svårt att kompetensförsörja och rekrytera behörig personal till Gotland i allmänhet, och till de små enheterna på landsbygden i synnerhet. Detta riskerar att försämra den levererade kvaliteten i serviceverksamheten. (Under rubrik 2.4.1, serviceutbud) Inte desto mindre finns det gränser för hur små verksamheter som kan tillåtas, men då inte av ekonomiska skäl. Service måste kunna levereras med erforderlig kvalitet, så att de som nyttjar servicen i dessa områden också garanteras en likvärdig kvalitet som i övrigt och i enlighet med fastställda målsättningar. Det är en demokratifråga. Särskilt viktigt är den när det gäller den utbildningsverksamhet som skolan svarar för. Ingen elev ska behöva få sämre förutsättningar i livet till följd av en bristfällig kvalitet i utbildningen. Kan inte kvaliteten garanteras till följd av verksamhetens litenhet, så är längre transporttid istället ändå att föredra. (Utdrag ur 3.2) Fakta om Stånga förskola Förskolan har en avdelning med 15 barn och är inrymd i övervåningen på Stånga skola. Lokalerna lever inte upp till de krav man idag ställer på en modern förskoleverksamhet. Stånga förskolas upptagningsområde är till huvuddel de som bor i Stånga, Lojsta, Linde och Burs. Åldersfördelningen på förskolan är under våren 2019; fem (5) barn födda -13, sex (6) barn födda -14, tre (3) barn födda -15 samt ett (1) barn född -17. I upptagningsområdet för Stånga förskola finns 13 antal barn födda under Av dessa står två (2) barn i kö till förskolan, tre (3) har annan förskoleplats. (Utöver dessa finns det två barn (2) som idag inte bor i upptagningsområdet som står i kö.) Resterande åtta (8) barn står vid dags dato ännu inte i kö. Av de åtta (8) barn från kön kan endast fem (5) barn erbjudas plats när barnen födda -13 börjar i förskoleklass. I upptagningsområdet för Stånga förskola finns 31 barn födda under Av dessa står fyra (4) barn i kö till förskolan. Den totala barnkön till Stånga förskola är således åtta (8) barn av upptagningsområdets 44 barn. För vårdnadshavare skulle detta innebära att de tio (10) barn som finns kvar till hösten, om vi inte fyller på förskolan med de som står i kö till augusti, hamnar i någon av de kommunala förskolorna i Hemse, dit det är ca 8 minuter med bil. I närområdet finns även Garda förskola som ligger ca 7 minuters bilfärd bort. Ingen av dessa förskolor behöver utöka för att ta emot de barn som idag har plats i Stånga eller de barn som står i kö. Det finns även många friförskolor i närområdet; en i Burs, en i Fardhem, en i Lau samt en i Ljugarn, som alla ligger inom 1-2 mils radie. Bedömning Barnkonsekvenser Är under utarbetande. Ärendet kommer att kompletteras med barnkonsekvensanalys, separat, inför nämndens behandling av ärendet. 2 (5)

84 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/335 Ekonomi Det beslut som togs i Regionfullmäktige 20 juni 2016 RF 90 Strategisk plan och budget gav barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att minska kostnaderna med 50 miljoner kronor fördelat under perioden Strategierna för kostnadsminskningen skall bland annat vara: -Integrerade skolformer och flexibel lokalanvändning för att bygga bärkraftiga enheter med högt resursutnyttjande. - Planera för större enheter i syfte att uppnå bättre pedagogiska möjligheter och effektivitet inom samtliga skolformer. Ekonomiskt blir det med avveckling en besparing då barnen får plats i annan befintlig verksamhet och antalet tjänster kan dras ned med 1-2 st, dvs 200%, till en minskad kostnad om ca 800 tkr. Befintlig tillsvidareanställda medarbetare erbjuds tjänster som idag upptas av visstidsanställda.. Kostnaderna för vår verksamhet behöver i ett hållbart ekonomiskt perspektiv anpassas till jämförbara kommuners och rikets kostnader för förskoleverksamhet. Landsbygdsperspektiv/ekologisk kommun/serviceutbud I de statistiska befolkningsunderlag som finns att tillgå för Sudrets område så är det idag ingen nämnvärd ökning på barnunderlaget. Den ökning som är enligt Strategisk plan och budget är som mest tio (10) barn från i år till 2022 för att sedan minska igen. Förskolor i området med en radie om 0,1 2,0 kilometer finns att tillgå och beroende på färdriktning för vårdnadshavare så har de max 8 min i bil till den kommunala förskola som ligger längst bort. Regionfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde i september 2018, RF 122, om Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud Den nu föreslagna förtätningen av förskolor på Sudret är i enlighet med denna strategi; 1.4 Mål Målet är att säkerställa att Region Gotlands service utvecklas så att den bidrar till en långsiktigt hållbar regional utveckling, där hela Gotland ska vara attraktivt för boende, besökare och näringsliv. Detta ska ske genom en anpassning till rådande och förväntade förutsättningar och resurser, för att kunna leverera en kostnadseffektiv välfärd och rättssäker service med hög tillgänglighet, valfrihet och god kvalitet. Strategins delmål är: Region Gotlands service ska landsbygdssäkras för att säkerställa att hela Gotland ska vara attraktivt för boende, besökare och näringsliv. Detta genom att ett golv för servicen definieras och fastställs i geografisk inrättade serviceområden. Region Gotlands service ska bidra till en ökad attraktionskraft genom att den service som finns närmast invånarna utvecklas och stärks genom inrättande av servicepunkter. 3 (5)

85 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/335 Jämställdhetsperspektivet Att flickor och pojkar skulle påverkas ur ett jämställdhetsperspektiv av ett beslut om avveckling av Stånga förskola kan inte konstateras i detta utredningsmaterial. Mångfaldsperspektiv En avveckling av Stånga förskola medför att det finns ett färre antal kommunala enheter att välja mellan, men det är också uppdraget som barn- och utbildningsnämnden har fått från Regionfullmäktige för att kunna uppnå en hållbar pedagogisk och ekonomisk framtid för förskolor och skolor på Gotland. Vid en större enhet ökar möjligheterna för barn att hitta flera goda kamratrelationer, för personal blir det ett större utbyte av kunskap och erfarenheter, som leder förskolans arbete mot en högre måluppfyllelse. Kvalitet och Kompetensförsörjning Den brist som idag råder på utbildade förskollärare och barnskötare gör att våra mindre enheter har få eller inga utbildade pedagoger att tillgå. Detta i sin tur ger en verksamhet som har svårt att nå måluppfyllelse och ge det som den nya läroplanen anger, angående utbildningsuppdraget där förskolan ska bedriva undervisning. De som är utbildade väljer att söka tjänster som finns på de större enheterna, då de än mer nu med nya läroplanen, känner behov av att ha kollegor att kunskapsdela med. Även i Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud , beslutad av regionfullmäktige september 2018, Rf 122, beskrivs utmaningarna kring kompetensförsörjning: Kvalitet och kompetensförsörjning Inom flera serviceverksamheter finns idag utbudspunkter där befolkningsunderlaget är litet, och därtill även minskande. Frånsett att dessa inte är kostnadseffektiva är det också svårt att upprätthålla verksamhetens kvalitet. De små enheterna är sårbara och personalens ömsesidiga lärande och stöd är svårare att få till och upprätthålla. Dessutom har det visat sig vara konsekvent svårt att kompetensförsörja och rekrytera behörig personal till Gotland i allmänhet, och till de små enheterna på landsbygden i synnerhet. Detta riskerar att försämra den levererade kvaliteten i serviceverksamheten. I flera fall har möjligheten till valfrihet lett till att invånarna väljer en annan utbudspunkt än just de små enheterna, även om de ligger närmast det egna boendet. Den upplevda kvaliteten och arbetsställets placering i förhållande till boendet har stor betydelse för dessa val. Utdrag ur 3.1, Kostnadseffektivitet och kvalitet i servicen.en gemensam utgångspunkt behöver därför vara att en verksamhet ska ha ett tillräckligt befolkningsunderlag för att kunna bedriva en ändamålsenlig verksamhet med kvalitet och effektivitet i fokus Utdrag ur 3.2, Ett sammanhållet och inkluderande Gotland Inte desto mindre finns det gränser för hur små verksamheter som kan tillåtas, men då inte av ekonomiska skäl. Service måste kunna levereras med erforderlig kvalitet, så att de som nyttjar servicen i dessa områden också garanteras en likvärdig kvalitet som i övrigt och i enlighet med fastställda målsättningar. Det är en demokratifråga. Särskilt viktigt är den när det gäller den utbildningsverksamhet som skolan svarar för. Ingen elev ska behöva få sämre förutsättningar i livet till följd av en 4 (5)

86 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/335 bristfällig kvalitet i utbildningen. Kan inte kvaliteten garanteras till följd av verksamhetens litenhet, så är längre transporttid istället ändå att föredra. Övriga berörda Grundskolan I ett åldersperspektiv kring vilka barn eller elever som bäst klarar av en flytt är det vanligast att det är de äldre eleverna som borde vara de som i första hand ger plats åt de yngre barnen. Dock i det här fallet så ser vi en förskola som har endast en avdelning och där verksamheten har svårt att leva upp till de krav som ställs på en förskola idag. Eleverna i åk 6 skulle även vara tvungna att splittras sitt sista år i mellanstadiet och fördelas ut på olika skolor och få nya kamrater. Detta skulle då ske inför årskurs 6 när de ska få sina första betyg. De kommer få ett år där de får lärare som är okända och de kanske tappar i fart i sitt lärande. Flytten av åk 6 löser ej heller grundproblematiken för förskolan: att den inte klarar av att nå upp till ställda krav på undervisning och kvalitet och att barnen inte får samma förutsättningar som de barn som går på större enheter med mer samlad kompetens. Fritidshem Den verksamhet som bedrivs kommer inte att påverkas av att förskolan flyttar. Sammanfattande slutsats Förvaltningens bedömning utifrån de olika perspektiven som redovisats är att Stånga förskola bör avvecklas. Ur ett pedagogiskt såväl som ur ett kvalitetsperspektiv behöver förskolorna koncentreras till större enheter för att möta framtidens krav enligt nya läroplanen för förskolan, Lpfö -18, för att trygga kompetensförsörjningen så att våra barn kan garanteras en verksamhet med utbildning av hög kvalité och god måluppfyllelse på lika villkor över hela ön. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det inte försvarbart att lägga ekonomiska resurser på en verksamhet som har små chanser att bära sig själva med tanke på den ekonomiska situation som Region Gotland befinner sig i nu och framåt. Kvalitets- och ekonomiperspektivet är av överordnad betydelse gentemot de konsekvenser det får för enskilda familjers mer komplexa vardag som det innebär med längre avstånd till och från förskolan eller färre val av kommunala förskolenheter. Beslutsunderlag Barnkonsekvensanalys (bifogas handlingarna till nämnden) (Beslut Regionfullmäktige : RF 90 Strategisk plan och budget) (Beslut Regionfullmäktige : RF 122 Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud ) Bilaga 1; Alternativa lokaler i Stånga samt pedagogiska team Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. 5 (5)

87 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Bilaga ärende BUN 2019/335 9 april 2019 Bilaga 1, Alternativa lokaler i Stånga samt pedagogiska team Alternativa lokaler Mot bakgrund av den korta utredningstiden så har förvaltningen valt att prioritera inventeringen till de lokaler som ägs av Region Gotland, se nedan. Gällande alternativa lokaler inom Region Gotlands egen regi så finns följande lösningar att tillgå: Paviljongslösning för 1-2 avdelningar o Kostnad: 500 tusen kronor upp till 2 miljoner kronor beroende på anskaffnings- och anläggningskostnader Lokaler inom Regionen när vi sökt på socknarna; Stånga, Garda, Etelhem, Lojsta, Linde, Lye som finns att tillgå. Hyresgäst 1, Benämning Gällande kontraktsperiod, t.o.m. Kontraktsarea Årshyra, e Kr/Kvm Fastighetsobjekttyp Hyresobjekt, Benämning Förvaltningsenhet, Benämning Byggnad, Benämning Kultur- och fritidsförvalt Lokaler KFF Garda Idrottsplats HÄGULDS 1:31, GARDA Idrottsplatsen Kultur- och fritidsförvalt ,36 Träningslokal KFF Omklädningsrum o saml.sal HÄGULDS 1:31, GARDA Garda brandstation Räddningstjänst/N , ,32 Brandstation RT Garda brandstation HÄGULDS 1:31, GARDA Garda brandstation Barn- och utbildningsförvaltn ,65 utbildning BUN Garda skola HÄGULDS 1:32, GARDA Garda skola/gardahallen Serviceförvaltningen ,91 kök SF Kök HÄGULDS 1:32, GARDA Garda skola/gardahallen Serviceförvaltningen ,74 matsal SF Matsal HÄGULDS 1:32, GARDA Garda skola/gardahallen Ovanstående lokaler behöver ses över och utredas kring lämplighet och kostnader för att anpassa till en 1-2 avdelningsförskola. Ingen av dessa ligger i Stånga. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

88 s- och arbetslivsförvaltningen otland 2 (2) Utöver denna inventering av ovanstående lokaler som ägs av Gotlands Kommun har även förvaltningen fått information om en lokal som ägs av privat aktör: Stangmalmen. Där finns idag tillgång till kök, omklädningsrum, ett stort rum (används idag som Stångas bygdegård). Där finns också gott om plats för lekyta utomhus och en parkering. Idag används lokalen genom uthyrning på helgerna för föreningslivet såsom t.ex. Bingo. Genom andrahandsinformation så bör lokalen kunna vara lämplig för en tvåavdelningsförskola. Pedagogiska team I dagsläget finns det inte tillräckligt med förskollärare för Sudrets FO för att kunna bygga ett mobilt team för området. Den här lösningen är ännu i sin linda. Här behöver förvaltningen tid för att arbeta kring; utformning, kostnader såsom buss eller bil, anställningsform dvs ambulerande bland medarbetare med olika profession, om omfattning ska vara hela ön eller områdesvis, intresse för tjänsten. Inget av ovanstående förslag löser idag problemet kring att Stånga förskola är en enavdelningsförskola vilket gör det svårt att säkerställa kvalitén på undervisning och utbildning inom ramen för läroplansuppdraget då det är svårt att rekrytera förskollärare till tjänsten.

89 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Karin Sandberg Täpp Kvalitetsutvecklare Tjänsteskrivelse BUN 2019/ mars 2019 Barn- och utbildningsnämnden Ansökan om godkännande av enskild förskoleverksamhet/övertagande av rörelse Förslag till beslut Guteskolan AB ges godkännande och rätt till bidrag för utökad förskoleverksamhet genom övertagande av Daghemmet Fröet AB i Visby. Sammanfattning Guteskolan AB har sedan tidigare godkännande och rätt till bidrag att bedriva förskoleverksamhet inom Region Gotland för Slottsparkens förskola och Guteskolans förskola i Visby. Verksamheten har bedrivits utan anmärkning. Guteskolan AB ansöker nu om godkännande och rätt till bidrag för utökad förskoleverksamhet genom övertagande av Daghemmet Fröet AB i Visby. Ärendebeskrivning Skärpta krav gällande ägar- och ledningsprövning för bedrivande av fristående förskola gäller från och med den 1 januari, 2019 (skollagen 2 kap. 5 ). Guteskolans ägare, Anna och Jerry Engström, har båda utbildning och erfarenhet av att driva förskoleverksamhet.. I styrelsen för Guteskolan AB ingår ledamöter som är ekonomiutbildade. Övertagandet av Daghemmet Fröet AB planeras att ske den 1 maj 2019 och verksamheten byter vid övertagandet namn till Guteskolans förskolan Fröet. Bedömning Förvaltningen har inget att erinra och föreslår därför att ansökan godkänns. Beslutsunderlag Inkommen ansökan från Guteskolan AB Årsredovisning för Guteskolan AB Registreringsbevis Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

90

91

92

93

94 Från: Karin Sandberg Täpp Skickat: den 26 mars :45 Till: Nina Gustavsson Ämne: VB: Senaste årsredovisning Guteskolan AB plus styrelsen från bolagsverket Hej! Vidare befordrar bilagor till ansökan/karin ST Från: Jerry Engström Skickat: den 22 mars :30 Till: Karin Sandberg Täpp Ämne: Senaste årsredovisning Guteskolan AB plus styrelsen från bolagsverket Hej Karin! Här kommer som bilagor Senaste årsredovisningen för läsåret 17/18 och ett utdrag från bolagsverket. Vår styrelseordförande Hans Klintbom har ju varit både ordförande i kommunstyrelsen plus politiker under många år. Han är även ekonom i botten. Gunilla Kristiansson som är vår ekonomichef är också ekonom och arbetat med det i många år. Vi själva Anna och jag har ju varit rektorer under många år och drivit skola under många år. Jag själv som VD har ju arbetat mycket med ekonomi på mina arbetsplatser både nu och tidigare, så jag tycker mig ha en ganska bra koll på detta. Anna och jag har ju själva startat Guteskolan AB från grunden helt själva och kommit dit vi är idag. Ett företag inom skolvärlden med över 500 elever och 100 anställda. Hör av dig om det är något mer du behöver. Ha en trevlig helg Med vänlig hälsning Jerry, Guteskolan

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109 e-registreringsbevis AKTIEBOLAG Organisationsnummer Objektets registreringsdatum Dokumentet skapat :53 Företagsnamnets registreringsdatum Sida 1 (2) Org.nummer: Företagsnamn: Adress: Guteskolan AB Brovägen VISBY Säte: Registreringslän: Anmärkning: Gotlands län, Gotland kommun Detta är ett privat aktiebolag. BILDAT DATUM SAMMANSTÄLLNING AV AKTIEKAPITAL Aktiekapital: Lägst...: Högst...: SEK SEK SEK Antal aktier: Lägst...: Högst...: STYRELSELEDAMOT, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Engström, Bengt Jerry, Vikingagatan 13, VISBY STYRELSELEDAMOT, ORDFÖRANDE Klintbom, Hans Erik Ludvig, Vävaregatan 11, VISBY STYRELSELEDAMÖTER Bergvall Kristiansson, Gunilla A K, Krukmakaregatan 3, KLINTEHAMN Engström, Maud Anna Ellinor, Vikingagatan 13, VISBY Haglund, Erik Herman, Signalgatan 9 B, VISBY TYP: Arbetstagarrepresentant Nilsson, Elisabet Maria, Hall Medebys 809, LÄRBRO TYP: Arbetstagarrepresentant STYRELSESUPPLEANTER Weimer, Marianne Siri Elisabeth, Tjelvarvägen 20 Lgh 1303, D1a

110 e-registreringsbevis AKTIEBOLAG Organisationsnummer Objektets registreringsdatum Dokumentet skapat :53 Företagsnamnets registreringsdatum Sida 2 (2) VISBY TYP: Arbetstagarrepresentant REVISOR(ER) Svensson, Lars Evert, Söderväg 2, VISBY FIRMATECKNING Firman tecknas av styrelsen Firman tecknas av Engström, Bengt Jerry i förening med en av ledamöterna Dessutom har verkställande direktören rätt att teckna firman beträffande löpande förvaltningsåtgärder FÖRESKRIFT OM ANTAL STYRELSELEDAMÖTER/STYRELSESUPPLEANTER Styrelsen skall bestå av lägst 1 och högst 7 ledamöter med högst 4 suppleanter. BOLAGSORDNING Datum för senaste ändringen: FÖRBEHÅLL/AVVIKELSER/VILLKOR I BOLAGSORDNINGEN Hembudsförbehåll VERKSAMHET Aktiebolagets verksamhet ska vara att bedriva förskola, grundskola, gymnasieskola för elever, hunddagis, frisörsalong och café samt därmed förenlig verksamhet. RÄKENSKAPSÅR KALLELSE Kallelse ska ske genom brev med posten. ****Registreringsbeviset är utfärdat av Bolagsverket**** Bolagsverket Sundsvall bolagsverket@bolagsverket.se D1a

111

112

113 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Sabina Voivodas Kvalitetskontroller Tjänsteskrivelse BUN 2018/13 22 mars 2019 Barn- och utbildningsnämnden Beslut om indikatorer. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan för år 2019, inklusive beslut om uppföljning Förslag till beslut Indikatorerna för verksamhetsplanen år 2019 fastställs i enlighet med förvaltningens förslag, under förutsättning av att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fattar motsvarande beslut. Sammanfattning Förvaltningen har i uppdrag från nämnden att fastställa indikatorer för uppföljning av verksamhetsplanen Under januari och februari har det pågått ett arbete att ta fram indikatorerna för år Förankring i förvaltningen har gjorts genom samtal med respektive avdelningschef. Utgångspunkten har varit att använda Region Gotlands koncernstyrkorts indikatorer, där utbildnings- och arbetslivsförvaltningens verksamheter mäts. För övriga indikatorer används nationella mått i den mån det finns för att på bästa sätt bli jämförbara med övriga kommuner och över tid. Samtliga indikatorer har kopplats till något av de gemensamma nämndmålen. Bedömning Förvaltningens bedömning är att indikatorerna enligt förslaget skapar långsiktiga och kvalitetssäkra mått i bedömningen av nämndernas verksamhet. Indikatorerna kopplar även samman förvaltningens verksamheter med koncernstyrkortets mål och indikatorer. Indikatorerna ger i de flesta fall möjlighet till jämförbarhet mellan kommuner och över tid. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

114 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2018/13 Beslutsunderlag Verksamhetsplan 2019 inklusive bilaga 1 Förvaltningens tjänsteskrivelse, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 2 (2)

115 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan 2019 Bilaga 1 Nämnd Indikator Finns i koncernstyrk. Mål: Kunskapslyft för barn, unga och vuxna BUN Barn 1 5 år inskrivna i förskola, andel (%) Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) Kostnad förskola (kr/inskrivet barn) Föräldrars nöjdhet med förskola (enkät) Elever i åk 5, Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel (%) 1 Elever i åk 9, Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel (%) 2 Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel (%) Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik, kommunala skolor, andel (%) Elever i åk 6 som når godkänt på ämnesproven svenska, engelska och matematik, kommunala skolor, andel (%) Elever i åk 6 med lägst betyg E i matematik, kommunala skolor, andel (%) Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) SALSA - Skolenheters resultat av slutbetygen i årskurs 9 med hänsyn till elevsammansättningen Kostnad grundskola F-9, hemkommun, kr/elev Inskrivna barn/årsarbetare, kommunala fritidshem, antal Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) Avgångselever i gymnasiesärskolan med fullständiga betyg, andel (%) Elevernas syn på skola och undervisning i grundsärskolan och gymnasiesärskolan - Nöjd elevindex 3 Föräldrars nöjdhet med grundsärskolan Nöjdhetsindex 4 Elever på Lärvux (särskild utbildning för vuxna) som fullföljt sina planerade studier, andel (%) X X X X X X 1 Resultatet baseras på Skolinspektionens enkät som görs vartannat år, jämna år. Inget nytt resultat kommer därför presenteras i år. 2 Resultatet baseras på Skolinspektionens enkät som görs vartannat år, jämna år. Inget nytt resultat kommer därför presenteras i år. 3 Resultatet baseras på en egen enkät som grundas på Skolinspektionens enkät som görs vartannat år, jämna år. Inget nytt resultat kommer därför presenteras i år. 4 Resultatet baseras på Skolinspektionens enkät som görs vartannat år, jämna år. Inget nytt resultat kommer därför presenteras i år.

116 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan 2019 Bilaga 1 GVN GVN Elever/lärare (heltidstjänst) i grundsärskola, lägeskommun, antal Elever/lärare (heltidstjänst) i gymnasiesärskola, lägeskommun, antal Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundsärskola, lägeskommun, andel (%) Lärare med pedagogisk högskoleexamen i gymnasiesärskola, lägeskommun, andel (%) Elevers och föräldrars upplevelse av lärande och utveckling i Kulturskolan Andel av Kulturskolans undervisningstimmar som ges utanför Visby Antal grupper/klasser från förskola och skola som deltagit i skolprogram på Fenomenalen Programval på gymnasiet till år 1 - andel som får sitt förstaval Gymnasieelever år 2, Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar 5 Andel elever med examensbevis efter avslutat gymnasieutbildning, kommunala skolor Genomsnittlig betygspoäng för elever med examensbevis från gymnasieskolan, kommunala skolor Andel elever med högskolebehörighet efter avslutat yrkesprogram Andel gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev Elever/lärare (heltidstjänst) i kommunal gymnasieskola, antal Pågående yrkeshögskoleutbildningar i egen regi eller i samarbete med andra utbildningsaktörer Invånare år som deltar i vuxenutbildning, andel (%) Deltagare inom grundläggande vuxenutbildning som slutför kurs (får godkänt), andel (%) Deltagare inom gymnasial vuxenutbildning som slutför kurs (får godkänt), andel (%) Genomsnittlig tid för en elev att bli godkänd i lägsta kursen (A) inom utbildning i svenska för invandrare, antal veckor Genomsnittlig tid för en elev att bli godkänd i högsta kursen (D) inom utbildning i svenska för invandrare, antal veckor Deltagares upplevelse av folkhögskolan utifrån statens syften (index) Deltagares nöjdhet med folkhögskolan nöjdhetsindex Andel av folkhögskolans samtliga deltagarveckor som avser allmän linje. Andel av folkhögskolans deltagare årskurs tre på allmän linje som uppnått behörighet för högskolestudier motsvarande treårigt gymnasieprogram. Mål: Kunskapslyft i arbetslivet Antal ungdomar år inom aktivitetsansvar X X X X 5 Resultatet baseras på skolverkets enkät som görs vartannat år, jämna år. Inget nytt resultat kommer därför presenteras i år.

117 Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Antal personer som under året anvisats plats från Arbetsförmedlingen till Region Gotlands förvaltningar Mål: Kunskapslyft i arbetslivet Verksamhetsplan 2019 Bilaga 1 X GVN Andel bosatta av anvisade nyanlända Andel av folkhögskolans samtliga deltagveckor som avser etableringskurs/sfi/svenska från dag 1. X

118 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2019/ mars 2019 Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsberättelse Science Center Fenomenalen, 2018 Förslag till beslut Informationen tas emot. Sammanfattning Förvaltningen har genom verksamhetschefen för Fenomenalen, Lisa Berg, utarbetat verksamhetsberättelse för Fenomenalen för år Bakgrunden till att en verksamhetsberättelse, för Fenomenalen, utarbetas är dels att nämnden, som är ytterst ansvarig för verksamheten, ska ges en samlad information om den verksamhet som bedrivits det gångna året dels utgör verksamhetsberättelsen en av delarna för ansökan om statsbidrag hos Skolverket. Föreliggande verksamhetsberättelse har ingetts till Skolverket den 15 februari, som underlag till ansökan om bidrag till science center. Bedömning Förvaltningen bedömer att den utarbetade verksamhetsberättelsen väl speglar den verksamhet som bedrivits under det gångna året och föreslår därför nämnden att ta emot informationen. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse för Fenomenalen år 2018, inklusive bokslut. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

119 Verksamhetsberättelse Fenomenalen Science Center

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153 Bokslut Fenomenalen 2018 Lisa Berg Årsbudget Utfall Resultat Text Jan 18 - Mån Övriga intäkter Rörliga intäkter Fasta intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga Kostnader Resultat :19 Sida 1/1

154 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Malin Bergström Nämndsekreterare Tjänsteskrivelse BUN 2019/ mars 2019 Barn- och utbildningsnämnden Övergång till digital hantering och arkivering av diarieförda handlingar Barn- och utbildningsnämnden beslutar att allmänna handlingar som registrerats på ett ärende i diariet utgör originalhandling och bevaras endast digitalt. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att pappershandlingar där fysisk underskrift krävs på grund av krav i lagstiftningen fortsättningsvis ska bevaras i papper även efter skanning. Beslutet gäller allmänna handlingar tillhörande nya ärenden som öppnas från och med den 1 januari 2019 i barn- och utbildningsnämndens diarium (ärendeserie). Skanning får frångås i de fall en handling som ska diarieföras är mycket omfattande, inbunden eller där formatet inte lämpar sig för skanning. Sammanfattning Idag förvaras barn- och utbildningsnämnden diarieförda handlingar i ärendehanteringssystemet W3D3, som om det vore ett arkiv, samtidigt som de skrivs ut och sorteras in i pappersakter för arkivering. Denna hantering är både tids- och platskrävande. Frågan om att övergå till att endast arkivera diarieförda handlingar digitalt är därför aktuell. Ett arbete för att upphandla och införa e-arkiv inom Region Gotland är påbörjat och kommer sannolikt att ske inom de närmsta åren. När ett e- arkiv har införts överförs handlingarna dit. Beslutet innebär att allmänna handlingar som är inkomna eller upprättade på papper skannas och registreras i diariet. Handlingar som redan när de skapas är digitala och registreras i diariet förblir digitala. Vid beslut eller liknande är det av största vikt att det framgår vilken person som fattat beslutet, datum för beslut samt den beslutandes funktion/titel. Exempel är ordförandebeslut, delegationsbeslut, tjänsteskrivelser, yttranden eller remissvar. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

155 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/326 Ärendet beskrivning Andra förvaltningar så som hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) har redan övergått till en digital hantering av diarieförda handlingar för att kunna arkivera handlingarna när e-arkivet finns på plats. HSF har gjort en utredning i samarbete med två verksamhetsutvecklare på samhällsbyggnadsförvaltningen, systemförvaltare för W3D3 samt regionarkivarie. Beslutet innebär att allmänna handlingar som är inkomna eller upprättade på papper skannas och registreras i diariet. En noggrann kontroll görs för att säkerställa att handlingarna skannats korrekt och är läsbara. Därmed har det databärande mediet, papperet, bytts ut till ett digitalt medium, utan att någon informationsförlust har skett. Efter kontroll ska pappershandlingarna rensas genom att läggas i sekretesskärl och den skannade versionen utgör därefter originalet. När ett e-arkiv har införts överförs handlingarna dit. En rutin tas fram för att säkerställa att kontroll och rensning görs korrekt. Rutinen förmedlas till registratur och berörda personer och handläggare. Handlingar som redan när de skapas är digitala och registreras i diariet förblir digitala. Vid beslut eller liknande är det av största vikt att det framgår vilken person som fattat beslutet, datum för beslut samt den beslutandes funktion/titel. Exempel är ordförandebeslut, delegationsbeslut, tjänsteskrivelser, yttranden eller remissvar. Undantag från rensning görs då en fysisk underskrift krävs på grund av krav i lagstiftningen; exempelvis betydande avtal kontrakt vid köp av fastighet, bostadsrätt eller tomträtt pant- och aktiebrev testamenten lånehandlingar Nämndprotokoll justeras med fysisk underskrift tills att ett verktyg för digital signering införts i regionen. Beslutet gäller allmänna handlingar tillhörande nya ärenden som öppnas från och med den 1 januari 2019 i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens diarium. För handlingar som tillhör ärenden skapade före 2019 gäller tidigare rutiner med sparande både digitalt och i pappersakt. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens dokumenthanteringsplan för administrativa handlingar reviderades under Regionfullmäktige beslutade 25 mars 2019 att anta en ny dokumenthaneringsplan som gäller för hela regionen. Det innebär att barn- och utbildningsnämndenbehöver revidera sin dokumenthanteringsplan och övergå en processorienterad informationsredovisning, Regionens chefsjurist har fått komma med inspel i förändringsprocessen. Det har även genomfört en risk- och sårbarhetsanalys tillsammans med regionens säkerhetschef och dataskyddsombudet. I samband med analysen gjordes bedömningen att någon konsekvensbedömning enligt artikel 35 i EU:s dataskyddsförordning (GDPR) inte behöver göras då förändringen inte innebär någon förändring av behandlingen av personuppgifter. Det är inte fråga om någon ny typ av behandling och någon för Region Gotland ny teknik används inte heller. Arbetsgruppen bedömer att förändringen sannolikt inte leder till någon hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter. För att en personuppgiftsbehandling ska få göras måste alltid enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR), förutom att en rättslig grund för behandlingen alltid 2 (3)

156 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/326 måste finnas, alla principer för behandling av personuppgifter i artikel 5 följas. Av artikel 5.1 framgår att en av dessa principer är lagringsminimering. Principen om lagringsminimering innebär att uppgifter inte får sparas under längre tid än nödvändigt. Genom att föra över samtliga uppgifter till ett automatiserat system säkerställs att personuppgifter inte på grund av så kallad dubbellagring sparas under längre tid de behövs för ändamålet med personuppgiftsbehandlingen. Bedömning Genom att använda ärendehanteringssystemet fullt ut minskar kostnader för pappersutskrifter samt att risken minskar för att fysiska pappersakter kommer i orätta händer. Beslutet är i linje med regionens digitaliseringsstrategi. För barn- och utbildningsnämndeninnebär beslutet en effektivisering i form av att mindre tid behövs för insortering av pappershandlingar i akter. Poängteras bör dock att mer tid än idag kommer att krävas för att säkerställa att skanning och registrering av handlingar sker korrekt. Resurser kommer även att behöva avsättas för införande av e-arkiv och därefter löpande vid överföring av handlingar till e-arkivet. Rent tekniskt kräver även överföringen att vissa funktioner kopplas på i ärendehanteringssystemet, för att kunna gallra, arkivera och exportera ur systemet. Beslutet påverkar inte allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen, utan medför snarare en förbättring vad gäller informationssäkerhet och en effektivare utlämning av allmänna handlingar. Beslutsunderlag Uppfyllnad av IT-säkerhet Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Regionarkivarie Registraturen utbildnings- och arbetslivsförvaltningens ledningsgrupp 3 (3)

157 Bilaga till: Övergång till digital hantering och arkivering av diarieförda handlingar I praktiken används W3D3 redan som ett mellanarkiv, eftersom ärenden ligger kvar i systemet långt efter att de har avslutats. Ett fenomen som är vanligt förekommande i många kommuner och regioner, eftersom det underlättar återsökningen och därmed utlämnandet av allmänna handlingar. I samband med detta förslag har systemansvarig för W3D3 tillsammans med berörda nämndsekreterare rådfrågat regionarkivarien, då det är det sista steget i informationshanteringen: slutarkiveringen, som förslaget framför allt avser, det vill säga förslaget om att sluta skriva ut på papper när det är dags för arkivering. Utifrån ett arkivperspektiv kan detta förslag enbart uppmuntras, eftersom verksamhetens informationshantering, som i detta fall är överhängande digital, ska återspeglas i regionarkivet. Regionarkivet ska enbart ta emot originalhandlingar, vilket innebär att förslaget kommer att medföra en förbättring på denna punkt, då man kommer att sluta leverera utskrifter till regionarkivet, och istället hantera de elektroniska handlingarna utifrån deras korrekta status: som original. Det kommer fortfarande in handlingar på papper, men utifrån ett arkivperspektiv, som i detta fall är överensstämmande med ett informationssäkerhetsperspektiv, måste de allmänna handlingar som utgör ärenden hanteras på ett sammanhållet sätt, därför bör pappershandlingarna digitaliseras och läggas till respektive ärende. Med anledning av förslaget att övergå till en helt digital informationshantering, inom Hälso- och sjukvårdsnämnden, vad gäller diarieförda handlingar, har följande säkerhetsaspekter kontrollerats för att trygga handlingarnas säkerhet. Utifrån de krav som ställts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillsammans med Riksarkivet i Vägledning för fysisk informationssäkerhet i it-utrymmen, 2013, har de krav som ställs på byggnaden, it-utrymmet och berörd personal, i och med det föreslagna beslutet, kontrollerats och anses uppfyllas. Kraven är omhändertagna i den regionövergripande Kontrollkatalogen, enligt följande områden: Fysisk åtkomst Uppföljning fysiskt tillträde Strömförsörjning i nödläge Brandskydd Temperatur- och fuktighetskontroll Skydd mot översvämning Destruktion Kontinuitetsplanering Kontinuitetsplan Kontinuitetsutbildning Systembackup Systemåterställning och återuppbyggnad Med anledning av förslaget har en dialog förts med it-strategen som är ansvarig för Kontrollkatalogen. Likaså har säkerhetschefen rådfrågats och varit närvarande då risk- och sårbarhetsanalys har uppdaterats för W3D3 i samband med aktuellt förslag. Nämnda uppdatering resulterade i att informationsmängden i W3D3 är densamma som innan, men att det kan vara

158 lämpligt att implementera en tvåfaktorsinloggning. Regionens dataskyddsombud har även rådfrågats och i och med att det inte rör sig om något nytt system, och att hanteringen av personuppgifter därför förblir densamma som innan, fanns inga invändningar mot förslaget. En risk som nämnden behöver känna till och som har uppkommit under diskussion med regionjuristen, är att det i dagsläget inte finns något system för att omhänderta de elektroniska originalen för långtidsförvaring. Ett regionövergripande e-arkivsprojekt är dock i uppstartsfasen och liknande upphandlingar av e-arkiv har tagit cirka 1-2 år från projektstart till implementering. Utifrån den tidsaspekten uppskattas förvaringen av de elektroniska handlingarna i W3D3 vara säker, i synnerhet då handlingar har förvarats i systemet i lika många år som systemet har varit i bruk i regionen. Det kommer även att göras en kreditupplysning på berörda leverantörer av diarie- och ärendehanteringssystem för att säkerställa att någon informationsförlust inte sker på grund av att leverantörernas konkurrenskraft och ekonomiska stabilitet. Regionarkivarie Nanna Bergquist Systemansvarig W3D3 Gunnel Johansson

159 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Malin Bergström Nämndsekreterare Tjänsteskrivelse BUN 2019/ mars 2019 Barn- och utbildningsnämnden Rapport. Uppföljning av dataskyddsförordningen, GDPR Förslag till beslut Informationen tas emot. Förvaltningen ska regelbundet, minst en gång per år, rapportera till nämnden om arbetet med behandlingen av personuppgifter inom nämndens verksamhetsområde. Sammanfattning Den 25 maj 2018 började den nya dataskyddsförordningen att gälla som lag i Sverige och ersätta den nuvarande personuppgiftslagen (PuL). Genom den nya dataskyddsförordningen (GDPR) utökades och förtydligades den personuppgiftsansvariges (nämnden) ansvar och skyldigheter, och de registrerades rättigheter förstärktes. Dataskyddsförordningen lägger stor vikt vid den personuppgiftsansvariges skyldighet att kunna visa att förordningen följs, vilket kan medföra krav på ökad dokumentation. En anpassning till dataskyddsförordningen kräver att utbildnings- och arbetslivsförvaltningen ser över sin interna styrning och tar fram riktlinjer för hur personuppgifter hanteras. I april 2018 beslutade nämnden att förvaltningen ska rapportera två gånger per år om arbetet med behandlingen av personuppgifter. Registerutdrag I samband med den nya dataskyddsförordningen fick privatpersoner rätt att begära ut en registerförteckning på alla personuppgifter som kommun/myndighet/företag behandlar. Ett registerutdrag kan beskrivas som ett skriftligt utdrag som den som är registrerad kan begära ut. Det ska innehålla alla de uppgifter som rör personen, varifrån uppgifterna kommer, vad som är ändamålet med behandlingen, till vilka mottagare informationen har lämnats ut m.m. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

160 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BUN 2019/336 I dataskyddsförordningen artikel 12.3 står det att personuppgiftsansvarige (nämnden) på begäran ska utan onödigt dröjsmål och under alla omständigheter senast en månad efter att ha mottagit begäran tillhandahålla den registrerade information. Alla verksamhetsområden inom barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska inkomma till den centrala förvaltningen med en registerförteckning över alla behandlingar som utförs för den personuppgiftsansvariges räkning. Registret ska bland annat omfatta namn och kontaktuppgifter för personuppgiftsbiträdet och den personuppgiftsansvarige, vilka kategorier av behandling som utförs för varje personuppgiftsansvariges räkning samt information om tredjelandsöverföring och säkerhetsåtgärder. I dagsläget har fem av sex verksamheter inkommit med en registerförteckning. Från den 25 maj 2018 och fram till och med mars 2019 har det till nämnden inkommit fem stycken begäran om registerutdrag. Personuppgiftsincident En personuppgiftsincident är en händelse som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring av de personuppgifter som behandlas av en verksamhet. Det kan också vara fråga om en händelse som leder till obehörig åtkomst till de behandlade personuppgifterna, exempelvis att en obehörig part fått ta del av personuppgifter. Det kan till exempel vara en pappers mapp med personuppgifter förlagts eller en ipad eller telefon som blivit stulen. Det kan vidare även handla ett om dataintrång. Nämnden har en skyldighet att anmäla incidenteter till Datainspektionen inom 72 timmar från det att den upptäcks. Nämnden har skickat in en personuppgiftsincident till Datainspektionen, se bilaga. Tillsyn Det finns en rollbeskrivning EU:s dataskyddsförordning -Roller och ansvar framtagen av Region Gotland. Den tydliggör de olika rollerna så som kontaktperson på förvaltningen och dataskyddsombud. 1 I rollbeskrivningen framgår det bland annat att kontaktpersonen på förvaltningen har tillsynsansvaret över att respektive nämnds registerförteckning är uppdaterad, det vill säga aktuell och relevant. Detta innebär att en årlig tillsyn av verksamheterna kommer att göras som sedan kommer att rapporteras till nämnden. I beslutet från april 2018 framgår det att förvaltningen ska återkomma tillnämnden två gånger per år. Förvaltningen bedömning är att det bör vara tillräckligt med en rapport en gång per år, i samband med tillsynen. Beslutsunderlag Handlingsplan EU:s dataskyddsförordning Bilaga Anmälan om personuppgiftsincident till Datainspektionen. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör (2)

161 Plan Handlingsplan för utbildningsoch arbetslivsförvaltn ingen EU:s dataskyddsförordning Framtagen av utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Datum Gäller Version [1.0] Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org nr Webbplats

162 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Handlingsplan för utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Handlingsplan för utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Innehåll 1. Inledning Ansvar Ansvar vid anlitande av ett personuppgiftsbiträde Ansvar för att vidta säkerhetsåtgärder Bistå den personuppgiftsansvarige Tillsyn Tillsyn Datainspektionen Olika roller inom Region Gotland Sanktioner för de som inte följer förordningen Definition av personuppgifter enligt utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Ändamål Rättslig grund Hantering av personuppgifter LISa Ostrukturerad information Gallring och arkivering Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen strategi Utbildning Nyckelperson Registerförteckning Dokumentera Inför nya rutiner Leverantörsavtal och PuB-avtal Konsekvensbedömning Personuppgiftsincidenter Handlingsplan...9 Ärendenr RS 20xx/xxxx Datum (10)

163 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Handlingsplan för utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 1. Inledning Den 25 maj 2018 började den nya dataskyddsförordningen att gälla som lag i Sverige och ersätte personuppgiftslagen (PuL). Genom den nya dataskyddsförordningen (GDPR) utökades och förtydligades den personuppgiftsansvariges (nämnden) ansvar och skyldigheter, och de registrerades rättigheter förstärkstes. Dataskyddsförordningen lägger stor vikt vid den personuppgiftsansvariges skyldighet att kunna visa att förordningen följs, vilket kan medföra krav på ökad dokumentation. En anpassning till dataskyddsförordningen kommer kräva att utbildnings- och arbetslivsförvaltningen ser över sin interna styrning och tar fram riktlinjer för hur personuppgifter hanteras. Dataskyddsförordningen innebär stora förändringar för den som behandlar personuppgifter för någon annans räkning. Dataskyddsförordningen ställer krav på er att kontrollera att personuppgiftsbehandlingen uppfyller de krav som ställs i förordningen. De personuppgiftsansvariga får endast anlita personuppgiftsbiträden som ger tillräckliga garantier om att skyldigheterna i förordningen kommer att uppfyllas och att de registrerades rättigheter skyddas. På finns riktlinjer och stöd till alla medarbetare gällande förordningen. 2. Ansvar 2.1 Ansvar vid anlitande av ett personuppgiftsbiträde Den som behandlar personuppgifter är antingen personuppgiftsansvarig (PuA) eller personuppgiftsbiträde (PuB). Personuppgiftsansvarig (nämnden) är den som bestämmer för vilka ändamåluppgifterna ska behandlas och hur behandlingen ska gå till. Personuppgiftsbiträde är den som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning t.ex. SchoolSoft, Procapita eller olika läromedel där personuppgifter behandlas. Ett personuppgiftsbiträde finns alltid utanför den personuppgiftsansvariges organisation. För att anlita ett personuppgiftsbiträde måste förvaltningen ha delegation från den personuppgiftsansvarige (nämnden). När ett avtal är tecknat med ett personuppgiftsbiträde ska detta återredovisas till personuppgiftsansvarige (nämnden) så att nämnden kan göra eventuella invändningar genom att återkalla delegationen. När ett personuppgiftsbiträde anlitas måste det tecknas ett så kallat PuB-avtal som gör att biträdet omfattas av samma skyldigheter som ni har gentemot dataskyddsförordningen.. Om biträdet inte fullgör sina skyldigheter kommer nämnden enligt förordningen att vara fullt ansvarig gentemot de registrerade för att dessa skyldigheter utförs. Ärendenr RS 20xx/xxxx Datum Ansvar för att vidta säkerhetsåtgärder Varje person har ett eget ansvar för att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att se till att säkerhetsnivån för att behandling av personuppgifter är tillräcklig. Det kan bland annat medföra att den som ska behandla personuppgifter behöver fundera över frågor som pseudonymisering 1 och kryptering av personuppgifter, hur säkerställs att 1 en teknik för anonymisering av personlig information. Identitetsbeteckningen (till exempel namn eller personnummer) ersätts med en pseudonym som inte enkelt kan knytas till personen. 3 (10)

164 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Handlingsplan för utbildnings- och arbetslivsförvaltningen systemet är tillräckligt säkra och motståndskraftiga samt hur man fortlöpande testar och utvärderar systemen. Vilka åtgärder som är nödvändiga beror på vilka särskilda risker som finns med i behandling. Exempelvis behövs det ett starkare skydd om behandlingen gäller känsliga personuppgifter t.ex. personuppgifter som rör hälsa, modersmål eller specialkost. Det bör även nämnas att personuppgiftsbiträdets utökade ansvar vid behandling av känsliga personuppgifter inte medför att den personuppgiftsansvariges eget ansvar minskar. Ansvaret för att se till att säkerheten kring de personuppgifter som behandlas är tillräcklig kommer att ligga på både den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet. 2.3 Bistå den personuppgiftsansvarige Förvaltningen och personuppgiftsbidräden har skyldighet att bistå den personuppgiftsansvarige (nämnden) när denne ska fullgöra sina skyldigheter enligt förordningen. Förvaltningen ska bland annat hjälpa till med att svara på begäranden om registerutdrag och att bistå den personuppgiftsansvarige för att se till att säkerheten för behandlingen är tillräcklig. Detta sker via systemet LISa där alla personuppgiftsbehandlingar ska registreras, (se punkt 6.1). Det är viktigt att registret är ett levande dokument och ändras efterhand nya behandlingar av personuppgifter börjas samt om en personuppgiftsbehandling upphör. 3. Tillsyn 3.1 Tillsyn Datainspektionen Datainspektionen bedriver tillsyn av personuppgiftsbehandling för att säkerställa att människors grundläggande fri- och rättigheter skyddas i samband med behandling av personuppgifter. På Datainspektionens hemsida kan man läsa om att det bästa integritetsskyddet för enskilda uppnås om organisationer systematiskt arbetar med integritetsfrågorna i sina löpande verksamheter. 3.2 Olika roller inom Region Gotland Det finns en rollbeskrivning framtagen av Region Gotland för att tydliggöra de olika rollerna så som kontaktperson på förvaltningen, objektsförvaltare och dataskyddsombud. 2 I rollbeskrivningen framgår det att en viss del av kontaktpersonens arbetstid ska avsättas till att bistå dataskyddsombudet. Kontaktpersonen har tillsynsansvaret över att respektive nämnds registerförteckning är uppdaterad, det vill säga aktuell och relevant. Kontaktpersonen har vidare ansvaret för att en handlingsplan är upprättad och för att även denna är uppdaterad, det vill säga aktuell och relevant. Ärendenr RS 20xx/xxxx Datum Sanktioner för de som inte följer förordningen Datainspektionen kan besluta att ett myndighet/kommun som bryter mot reglerna i dataskyddsförordningen ska betala en administrativ sanktionsavgift. För myndigheter (10)

165 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Handlingsplan för utbildnings- och arbetslivsförvaltningen innebär det att sanktionsavgiften för mindre allvarliga överträdelser uppgå till högst 5 miljoner kronor och för allvarligare överträdelser till högst 10 miljoner kronor. Datainspektionen kan även utfärda varningar om en planerad behandling av personuppgifter sannolikt kommer att bryta mot bestämmelserna i förordningen. Myndigheten kan utfärda reprimander om en pågående behandling av personuppgifter bryter mot bestämmelserna och kan dessutom förelägga ett företag eller annan organisation till exempel att de måste upphöra med en viss behandling. Datainspektionens beslut kan överklagas. 5. Definition av personuppgifter enligt utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Med personuppgifter avses varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person. I utbildnings- och arbetslivsförvaltningens (UAF:s) verksamhet är de personuppgifter som vi behandlar relevanta att utgår ifrån i förvaltningens arbete med anpassning till EU:s dataskyddsförordning, GDPR. Exempel på personuppgifter vi behandlar inom förvaltningen är: Namn Personnummer Telefonnummer Postadresser E-postadresser Ip-adress Levnadsförhållande Betyg Omdömen Närvaro/frånvaro Foto på elever Diarienummer 5.1 Ändamål Ett av syftena med EU:s dataskyddsförordningen (GDPR) är att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. UAF behandlar personuppgifter med bland annat syftet att en elev ska kunna genomföra skolplikten. Men UAF har många olika verksamheter vilket medför att ändamålen skiljer sig från de olika verksamheterna. 5.2 Rättslig grund UAF behandling av personuppgifter är villkorad de rättsliga grunder som fastslås i dataskyddsförordningen. UAFs hantering av personuppgifter lutar sig på: Ärendenr RS 20xx/xxxx Datum Rättslig grund enligt dataskyddsförordningen Myndighetsutövning och uppgift av allmänt intresse Definition Den personuppgiftsansvarige måste behandla personuppgifter för att utföra sina myndighetsuppgifter eller för att utföra en uppgift av allmänt intresse. Exempel i UAF:s verksamhet Beslutsfattande, personalinformation, närvaro, frånvaro, betyg, omdömen, särskilt stöd 5 (10)

166 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Handlingsplan för utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Rättslig förpliktelse Avtal Samtycke Det finns lagar eller regler som gör att den personuppgiftsansvarige måste behandla vissa personuppgifter i sin verksamhet. Den registrerade har ett avtal eller ska ingå ett avtal med den personuppgiftsansvarige. Den rättsliga grunden samtycke innebär att den registrerade har sagt ja till personuppgiftsbehandlingen. Överväg därför alltid om ni kan använda någon av de andra rättsliga grunderna Arkivhållning, betyg, fakturauppgifter, diarier Anställningsavtal för personal Foto (som inte ingår i den pedagogiska verksamheten), sociala medier, bildspel 6. Hantering av personuppgifter 6.1 LISa I LISa som är ett IT-systemet registreras registerförteckning över behandlingar finns 3. Alla system, appar, objekt såsom pärmar med mera som behandlar personuppgifter inom förvaltningen ska registreras i LISa. All information som läggs in i LISa ska informationsklassas, vilket bland annat innebär att man sätter vilken risk det är att integriteten röjs. LISa är nyckeln till att kunna hittar vart den registrerades personuppgifter förekommer. Alla ärenden om utelämnande, rättelse, rätten att bli glömd, begränsa behandling och för UAF att klara kravet kring dataportabilitet kräver en uppdaterad registerförteckning som ständigt hålls levande. Nya system ska klassas och konsekvensbedömmas i LISa och de system som vi inte använder längre ska raderas. 6.2 Ostrukturerad information I och med EU:s dataskyddsförordning började gälla 25 maj 2018 försvann den så kallade missbruksregeln 4 som fanns i PuL. Av förordningen följer att det alltid måste finnas laglig grund när personuppgifter behandlas. Förvaltningen har alltså inte längre rätt att hantera ostrukturerade personuppgifter utan att det finns laglig grund för behandlingen. Alla personuppgifter behöver vidare förvaras på ett spårbart, identifierbart och säkert sätt. Det innebär att alla personuppgifter som inte ligger i ett system bör: 1. Definieras 2. Analyseras om behandlingen ändamålsenlig och laglig 3. Registreras och klassat i LISa. Ärendenr RS 20xx/xxxx Datum UAF har en historia av intensivt pappersanvändande innehållande personuppgifter i arbetsgången, något som kommer ta tid att vänja av med. 3 Artikel 30 i GDPR. 4 Exempelvis så räknades ljudfiler, bilder och löpande text i bloggar som information i ostrukturerad form. 6 (10)

167 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Handlingsplan för utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 6.2 Gallring och arkivering Barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har en dokumenthanteringsplan, och som gäller för alla handlingar inom UAF. Den visar vilka handlingar som ska sparas, hur länge och om det kan gallras eller om det ska bevaras. 7. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen strategi UAF har arbetat pappersintensivt i många år och har därför en hel del ostrukturerat material insamlat. Ärendemappar, arkiv, pärmar, betyg och inte ett helt digitaliserat arbetsflöde som kräver pappersblanketter, utskrifter och påskrifter är några av orsakerna. Den centrala förvaltningen kommer att påbörja ett arbete med digital hantering och arkivering av diarieförda handlingar. Verksamheterna har påbörjat en process med gallring och arkivering. 7.1 Utbildning Ett UAF:s mål är att alla chefer ska vara medvetna om de krav som dataskyddslagstiftningen ställer på behandlingen av personuppgifter. Cheferna ska även vara medvetna om hur deras verksamhet påverkas och inom vilka områden det behöver genomföras åtgärder och anpassningar. Alla verksamhetsområden ska ha bokat in en tid för utbildning med kontaktpersonen för dataskyddsförordningen innan sommaren Alla utbildningstillfällen ska vara klara innan 1 januari För se status för respektive verksamhetsområde se bilaga Verksamhetsbesök med information om dataskyddsförordningen. Förvaltningen behöver även upprätta en plan för hur vi utbildar ny personal i EU:s dataskyddsförordning 7.2 Nyckelperson Under våren 2019 kommer det inom förvaltningen att utses nyckelpersoner inom varje skollinje på grund- och förskola och inom elevhälsan samt en person inom de olika verksamhetsområdena för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Dessa nyckelpersoner kommer att vara ett stöd till förvaltningens kontaktperson för frågor om dataskyddsförordningen ute i verksamheterna. Nyckelpersonen ska, med stöd av kontaktpersonen, ansvara för att registerförteckningen är uppdaterad i LISa samt stödja i att dataskyddsförordningen efterlevs ute i verksamheterna. Ärendenr RS 20xx/xxxx Datum Registerförteckning Alla verksamhetsområden ska inkomma med en registerförteckning över alla kategorier av behandling som utförs för den personuppgiftsansvariges räkning till den centrala förvaltningen. Registret ska bland annat omfatta namn och kontaktuppgifter för personuppgiftsbiträdet och den personuppgiftsansvarige, vilka kategorier av behandling som utförs för varje personuppgiftsansvariges räkning samt information om tredjelandsöverföring och säkerhetsåtgärder. 7.4 Dokumentera Förvaltningen behöver se över hur vi systematiskt och fortlöpande ska dokumentera för att visar hur förvaltningen följer dataskyddsförordningen, utöver registerförteckningen. 7 (10)

168 Region Gotland Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Handlingsplan för utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 7.5 Inför nya rutiner Arbetet med dataskydd ska fungera kontinuerligt i förvaltningen. Rutiner och styrdokument behöver upprättas så att hela förvaltningen ska kunna upprätthålla ett långsiktigt arbete kring dataskydd. Förvaltningen behöver se över befintliga processer och styrdokument för nära liggande processer som till exempel informationssäkerhet, dokument- och ärendehantering, upphandling och systemförvaltning så att de vid behov kompletteras med dataskyddsåtgärder. 7.6 Leverantörsavtal och PuB-avtal Förvaltningen har inte alla avtal lagrade centralt då enhetschefer har rätt att teckna vissa avtal själva utifrån delegationsordningen. Det innebär att vi behöver upprätta en rutin för hur vi ska hantera PuB-avtal och vart de ska diarieföras. Alla chefer behöver göra en inventering av de avtal som ingåtts och över vilka leverantörer som de behöver upprätta PuB-avtal med. För alla nya avtal som innebär att någon annan än nämnden behandlar personuppgifter behöver ett sådant avtal upprättas. Om en leverantör av någon anledning inte vill eller kan ingå i ett PuB-avtal, ska inte den leverantören väljas. Leverantören måste också kunna ställa tillräckliga garantier om att genomföra lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder, annars kan vi inte anlita biträdet Konsekvensbedömning Vid behandling av personuppgifter som kan leda till en hög risk för de registrerades rättigheter och friheter måste det göras en så kallad konsekvensbedömning avseende dataskydd. I korthet handlar det om att vara förutseende, förebygga risker och därmed skydda människors fri- och rättigheter. Målet är att minimera riskerna vid sådana behandlingar av personuppgifter som innebär en hög risk. Inför tecknande av nya avtal måste man alltid ta ställning till om en konsekvensbedömning avseende dataskydd behöver göras. På befintliga avtal bör det göras i samband med att avtalet förnyas. 8. Personuppgiftsincidenter En personuppgiftsincident är en händelse som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring av de personuppgifter som behandlas av en verksamhet. Det kan också vara fråga om en händelse som leder till obehörig åtkomst till de behandlade personuppgifterna, exempelvis att en obehörig part fått ta del av personuppgifter. Det kan till exempel vara en pappers mapp med personuppgifter förlagts eller en ipad eller telefon som blivit stulen. Det kan vidare även handla ett om dataintrång. Nämnden har en skyldighet att anmäla incidenteter till Datainspektionen. Ärendenr RS 20xx/xxxx Datum Se dokument Rutin personuppgiftsincident 5 Artikel 28 i GDPR 8 (10)

169 7. Handlingsplan Område Sluttid Ansvarigroll Klart Alla som inte haft utbildning i sin verksamhet ska ha bokat en Januari 2020 tid till utbildningstillfälle med kontaktpersonen för dataskyddsförordningen innan sommaren Utbildningen ska genomföras under Alla medarbetare utbildade i personuppgiftsincidenter och rapportering. Alla medarbetare ska ha grundläggande kunskap i dataskyddsförordningen. Alla medarbetare ska känna till gallringsprocess av medarbetarens mail och riktlinjerna för e-post. Rutin för utbildning av nya medarbetare i dataskyddsförordningen. Utbildning av nyckelpersoner i dataskyddsförordningen Juni 2019 Alla blanketter är anpassade till dataskyddsförordningen Alla verksamheter ska ha inkommit med en registerförteckning Januari 2020 Gallring av lagringsyta G// H// Registerförteckningen ska registreras i LISa Januari 2020 Utbildning i LISa för objektsägare ska ske kontinuerligt Januari 2020 Kontaktperson för dataskyddsförordningen ska utbilda sig i systemet LISa Uppdatera styrdokument gällande Office 365 Kommunicera ut styrdokument gällande Office 365 till verksamheten Upprätta checklista för när vi får behandling av personuppgift Kontrollera att alla appar: 1. Behövs PuB Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

170 gion Gotland rn- och utbildningsnämnden mnasie- och vuxenutbildningsnämnden Handlingsplan för utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2. Är appen klassad i LISa Kontrollera att alla system inom UAF är klassade i LISa Kontrollera att PuB avtal finns på samtliga avtal Upprätta mall för inköp av system och förnyade avtal. Upprätta rutin inköp av system och förnyade avtal. Upprätta mall för inköp av appar Upprätta rutin för inköp av appar Rutiner för komplettering och uppdatering av registerförteckningen Skapa en intern rutin för hantering av PuB-avtal Skapa en intern rutin för personuppgiftsincident Rutin för uppföljning och kontroll som ska ske av kontaktperson för dataskyddsförordningen 10 (10)

171 Anmälan av personuppgiftsincident enligt artikel 33 i dataskyddsförordningen (GDPR). Har ni inte svar på alla frågor när ni fyller i anmälan, kan ni komplettera anmälan när ni har ytterligare information om incidenten. Kompletteringen ska i så fall ske skyndsamt. Fält märkta med asterisk (*) bör dock fyllas i innan ni skickar in anmälan. Vid ändring eller komplettering av en tidigare gjord anmälan behöver bara de fält som ska ändras eller kompletteras fyllas i. Undvik uppgifter som ni inte vill röja. All information ni lämnar här kommer att bli allmän handling. Det innebär att informationen kan komma att behöva lämnas ut om någon begär det, och det inte finns någon bestämmelse om sekretess som hindrar ett utlämnande. Vi rekommenderar därför att ni inte lämnar fler uppgifter än vad som är nödvändigt i fritextfälten. Om ni ändå väljer att skriva något som ni anser bör omfattas av sekretess, använd fritextfältet sist i formuläret för att beskriva vad som i så fall enligt er bör vara sekretessbelagt. Oavsett detta är det Datainspektionen som slutligen avgör om en handling kan lämnas ut eller inte. Information om hur Datainspektionen hanterar de personuppgifter ni anmäler finns på Datainspektionens webbplats. Detta formulär ska användas av personuppgiftsansvariga, inte av registrerade (privatpersoner). Om du som registrerad anser att du har blivit drabbad av en personuppgiftsincident kan du skicka in ett klagomål till oss. I annat fall har du möjlighet att enbart tipsa oss om att en misstänkt personuppgiftsincident har skett. Läs mer om personuppgiftsincidenter på vår webbplats: Version Sida 1 av 13 Anmälan av personuppgiftsincident version Fortsätt på nästa sida è

172 Ska incidenten anmälas till Datainspektionen? 1. Är det här en ny anmälan, eller en ändring eller komplettering av en tidigare gjord anmälan? Markera endast ett alternativ. Ny anmälan Ändring eller komplettering, ange dnr för tidigare anmälan: Internt referensnummer: 2. Felaktig incidentanmälan? Om en tidigare gjord anmälan visat sig inte röra en personuppgiftsincident ska du ange anledningen här. 3. Är det osannolikt att incidenten medfört en risk för de registrerades fri- och rättigheter? Markera endast ett alternativ. Ja Nej Om ni svarat ja på frågan ovan är detta inte en incident som behöver anmälas till Datainspektionen. Ni ska i så fall inte skicka in formuläret till Datainspektionen. Ni ska däremot dokumentera incidenten internt. Att riskera de registrerades fri- och rättigheter kan till exempel vara att de förlorar kontrollen över sina uppgifter, att rättigheter inskränks, att de utsätts för diskriminering, identitetsstöld eller bedrägeri, finansiell förlust, skadlig ryktesspridning och brott mot sekretess eller tystnadsplikt. 4. Har incidenten inträffat i Sverige eller i ett annat land? Markera endast ett alternativ. a. Incidenten har inträffat i Sverige och påverkar inte registrerade personer i andra länder b. Incidenten har inträffat i Sverige men påverkar registrerade personer i andra länder c. Incidenten har inträffat i minst ett annat land utöver Sverige Har ni fyllt i alternativ b eller c ska ni inte fylla i detta formulär. Ni ska i stället fylla i formuläret för gränsöverskridande personuppgiftsincidenter. Sida 2 av 13 Anmälan av personuppgiftsincident version Fortsätt på nästa sida è

173 Personuppgiftsansvarig 5. Organisationens namn * Skriv namnet på den personuppgiftsansvarige där incidenten har inträffat. 6. Organisationsnummer * Skriv organisationsnummer för den personuppgiftsansvarige där incidenten har inträffat. 7. Organisationens postadress * Postadress till personuppgiftsansvarige (dvs. inte besöksadress). Kontaktperson/er för anmälan 8. Kontaktpersonens/ernas namn * Namnet på den/de person/er som Datainspektionen kan kontakta. 9. Kontaktpersonens/ernas roll * Markera endast ett alternativ. Dataskyddsombud Annan roll 10. Kontaktpersonens/ernas e-postadress* 11. Kontaktpersonens/ernas postadress 12. Kontaktpersonens/ernas telefonnummer * Sida 3 av 13 Anmälan av personuppgiftsincident version Fortsätt på nästa sida è

174 Incidenten 13. När inträffade incidenten? * (År, månad, dag & klockslag) 14. När upptäckte ni incidenten? Klockslag obligatoriskt. (År, månad, dag & klockslag) 15. Er anmälan kommer in senare än 72 timmar efter att ni upptäckte incidenten. Beskriv varför. 16. Vad har hänt vid incidenten? Markera det alternativ som bäst stämmer överens med det som inträffade. Obehörigt röjande genom felaktigt utskick av mejl/brev/sms Obehörigt röjande: övrigt Obehörig åtkomst: Någon inom eller utanför organisationen har tagit del av information som den saknade behörighet till Förlust: Information har gått förlorad på något sätt, till exempel genom att en dator blivit stulen Förstöring: Någon eller något har förstört information, till exempel genom att en dator har gått sönder Ändring: Personuppgifter har ändrats på något sätt 17. Kort beskrivning av incidenten Sida 4 av 13 Anmälan av personuppgiftsincident version Fortsätt på nästa sida è

175 18. Hur upptäckte ni incidenten? Markera endast ett alternativ. Genom en automatiserad process: tekniska säkerhetsåtgärder Genom organisatoriska rutiner, till exempel en återkommande kontroll En anställd informerade oss Vårt personuppgiftsbiträde informerade oss En utomstående eller registrerad informerade oss 19. Varför inträffade incidenten enligt er uppfattning? Markera endast ett alternativ. Mänskliga faktorn: fel i det enskilda fallet Brist i organisatoriska rutiner eller processer: systematiska fel Tekniskt fel, till exempel fel i mjukvara, programinställningar Medvetet angrepp från någon i organisationen Antagonistiskt angrepp: angrepp utifrån Okänd orsak Övrigt 20. Inom vilket verksamhetsområde inträffade incidenten? Markera endast ett alternativ. Hälso- och sjukvård Socialtjänst Skola: förskola, grundskola, gymnasium Universitet eller högskola Annan eftergymnasial utbildning Forskning Finansiell sektor eller försäkring Kreditupplysning Inkasso Näringslivet i övrigt Polis Rättsväsendet i övrigt Ideell organisation eller ekonomisk förening Kommun Statlig myndighet Övrigt: Sida 5 av 13 Anmälan av personuppgiftsincident version Fortsätt på nästa sida è

176 Biträden 21. Gäller incidenten en personuppgiftsbehandling som hanteras av anlitade personuppgiftsbiträden eller underbiträden? Ja Nej 22. Organisationens namn och organisationsnummer. Organisationens namn och organisationsnummer: Organisationens namn och organisationsnummer: Organisationens namn och organisationsnummer: Sida 6 av 13 Anmälan av personuppgiftsincident version Fortsätt på nästa sida è

177 Uppgifterna och de registrerade 23. Hur många registrerade har påverkats? Exakt antal: Om ni inte känner till det exakta antalet kan ni uppskatta antalet genom att fylla i något av de angivna intervallen. Markera endast ett alternativ miljon Över 1 miljon Okänt/kan inte ange 24. Hur många uppgifter om registrerade har påverkats? Exakt antal: Om ni inte känner till det exakta antalet kan ni uppskatta antalet och fylla i något av de angivna intervallen. Markera endast ett alternativ miljon Över 1 miljon Okänt/kan inte ange Sida 7 av 13 Anmälan av personuppgiftsincident version Fortsätt på nästa sida è

178 25. Vilka grupper tillhör de registrerade? Markera alla alternativ som gäller. Anställda hos den personuppgiftsansvarige Användare av den personuppgiftsansvariges tjänster Kunder hos den personuppgiftsansvarige Prenumeranter Medlemmar, till exempel i en förening eller en kundklubb Militär, det vill säga anställda inom totalförsvaret Patienter Barn Skolelever i förskola, grundskola eller gymnasium Studerande i eftergymnasial utbildning Utsatta personer, till exempel personer som lever med skyddad identitet Övriga personer som enligt er bedömning drabbas särskilt hårt om personuppgifter sprids Kan inte ange för närvarande Övrigt: Sida 8 av 13 Anmälan av personuppgiftsincident version Fortsätt på nästa sida è

179 26. Vilken sorts personuppgifter har incidenten drabbat? Markera alla alternativ som gäller. Ras eller etniskt ursprung Politiska åsikter Religiös eller filosofisk övertygelse Medlemskap i fackförening Genetiska uppgifter Biometriska uppgifter Hälsa Sexualliv eller sexuell läggning Uppgift om brott Personnummer Ekonomisk eller finansiell information Officiella dokument Lokaliseringsuppgifter (till exempel GPS-position, ej adressuppgifter) Kommunikationsloggar Metadata om kommunikation Födelsedatum Identifierande information (till exempel för- och efternamn) Kontaktinformation Okänd Övrigt: 27. Var personuppgifterna krypterade? Markera endast ett alternativ. Ja, samtliga uppgifter Ja, men inte alla uppgifter Nej Vet inte Sida 9 av 13 Anmälan av personuppgiftsincident version Fortsätt på nästa sida è

180 Konsekvenser 28. Vad kan bli konsekvenserna av incidenten? Markera alla alternativ som gäller. Den registrerade förlorar kontrollen över de egna personuppgifterna Begränsning av rättigheter Diskriminering Identitetsstöld eller bedrägeri Ekonomisk förlust Obehörigt hävande av pseudonymisering Skadat anseende Förlust av konfidentialitet när det gäller personuppgifter som omfattas av tystnadsplikt Annan ekonomisk eller social nackdel Övrigt: 29. Hur allvarlig bedömer ni att incidenten är? Markera endast ett alternativ. Uppskatta hur allvarlig incidenten är med hänsyn till de registrerades integritet. 1 är minst allvarlig och 4 mest allvarlig. 1. Obetydlig 2. Begränsad 3. Betydande 4. Mycket allvarlig Sida 10 av 13 Anmälan av personuppgiftsincident version Fortsätt på nästa sida è

181 30. Hur har ni agerat efter incidenten? Beskriv vad ni har gjort. Har ni vidtagit åtgärder eller avser att Datum och tid: vidta åtgärder för att lösa problem, förebygga eller mildra effekterna av incidenten? Åtgärd: Datum och tid: Åtgärd: Datum och tid: Åtgärd: Datum och tid: Åtgärd: Sida 11 av 13 Anmälan av personuppgiftsincident version Fortsätt på nästa sida è

182 Information till de registrerade 31. Har ni informerat de registrerade om incidenten? Markera endast ett alternativ. Ja Nej Om ni svarat ja på frågan ovan, se nästa fråga. Om ni svarat nej på frågan ovan, se fråga När informerade ni de registrerade? Datum: Gå vidare till fråga Kommer ni att informera de registrerade? Markera endast ett alternativ. Ja Nej Vi har inte tagit ställning än 34. När kommer ni att informera de registrerade? Datum: 35. Varför kommer ni inte att informera de registrerade? Markera alla alternativ som gäller. Incidenten medför inte hög risk för personers fri- och rättigheter Personuppgifterna var krypterade eller på annat sätt skyddade Vi har redan vidtagit åtgärder som avhjälper riskerna Att informera innebär en oproportionell ansträngning, vi har istället informerat allmänheten Sida 12 av 13 Anmälan av personuppgiftsincident version Fortsätt på nästa sida è

183 Komplettering/eventuell sekretess 36. Den här anmälan kommer att kompletteras. Om ni ska komplettera anmälan så måste det ske skyndsamt. Markera endast ett alternativ. Ja Nej 37. Vi anser att viss information i vår anmälan bör omfattas av sekretess. Beskriv vilken information som enligt er bör vara sekretessbelagd, och varför. Har du frågor? Läs mer om personuppgiftsincidenter på vår webbplats. Om du inte hittar svaret där kan du nå oss på e-post personuppgiftsincident@datainspektionen.se eller tel Kontakt Blanketten skickar du per brev till: Datainspektionen Box Stockholm Sida 13 av 13 Anmälan av personuppgiftsincident version

184 Verksamhetsområde Ledningen på skolan Alla på skolan Lämnat in register Vuxenutbildning 1 Arbetsmarknad 1 Integration 1 1 Datum för träff Närvaran de Lärare och 16-aug adm personal SYV på 18-jun arbetsmark nad Datum för träff Närvaran de Folkhögskolan Hemse 1 All personal 25-feb Folkhögskolan Fårösund Ungdomsgårdar 1 Alla 04-okt ungdomsgå rdar Wisbygymnasiet 1 1 Lärare ca 19-sep 150 st Grundskola Grundskoleområde Ledningen på skolan Alla på skolan Lämnat in register Datum Dalhem/EndreKräklingbo skolområde rektor Michael Bodell 1 03-sep Närvaran de Lärare, rektor och skoladm. Datum för träff Närvaran de Fole/Stenkyrka skolområde Ann-Sofi Lindgren 1 25-sep Rektor och skoladm. Fårösund/Lärbro skolområde 1 1 rektor Jan Källström Gråbo skolområde rektor Jörgen Norström och 26 april Rektor och skoladm.

185 Humlegården skolområde rektor Per Wessman Sudrets skolområde Tf rektor Helene Wallerstedt Klinte/Sanda skolområde rektor Jessica Nilsson Lyckåker skolområde rektor Ann-Kristin Munter 1 Norrbacka/S:t Hans skolområde Tf rektor Cecilia Magnusson 1 Roma skolområde rektor Viktoria Norberg 1 Slite skolområde rektor Gun Thomsson 1 Solberga skolområde rektor Kerstin Andersson nov Lärare och adm. rektor, bitr, rektor, bitr, intendent Kort genomgång för rektor 24-sep och Träffade rektorerna Södervärns skolområde rektor Marcus Larsson 1 Terra Nova skolområde rektor Carina Lindby 1 Kort genomgång för rektor och skoladm. Träffade rektor

186 Tjelvar skolområde rektor Ingemar Andersson Väskinde skolområde rektor Jan Östre Västerhejde/Eskelhem skolområde rektor Eva-Karin Rönnfors glömt datum men har träffat hösten 18 All personal Skolområde Träffat rektor Träffat alla Chef för särskolan Särskolan rektorsområde 1 1 Särskolechef Siv Bendelin Särskolan rektorsområde 2 rektor Anders Stoltz 1 Lämnat in registerförteckning Datum Datum Datum Datum 22-jan jan-19 All personal All personal Kulturskolan Kulturskolechef Hans-Åke Norrby 1 Science Center Fenomenalen Verksamhetschef Lisa Berg 0 2 Förskola Förskole område Närvarande Träffa rektor Träffa alla Datum Öppna förskolan Myllan Petra Larsson Fole/Stenkyrka förskoleområde förskolechef Marie Andersson 1 Närvaran de 25-sep Rektor och s Datum för träff Närvaran de

187 Fårösund-Lärbro-Slite förskoleom Förskolechef Marianne Gustafsson Gråbo förskoleområde förskolechef Stig Nilsson Sudret förskoleområde förskolechef Marika Pettersson Humlegården förskoleområde förskolechef Gitte Daun Klinte/Sanda förskoleområde förskolechef Ulrika Westin Lyckåker förskoleområde förskolechef Johanna Herbst Norrbacka/S:t Hans förskoleom förskolechef Estelle Östergren Roma/Dalhem/Endre förskoleo förskolechef Jennie Nilsson Tjelvar förskoleområde 1 förskolechef Cecilia Thomasson 1 16-sep IT-rådet inkl. b

188 Terra Nova förskoleområde förskolechef Michaela Unger Väskinde förskolområde förskolechef Petra Larsson Västerhejde/Eskelhem förskoleo Förskolechef Anneli Eriksson 2 1 Grundskoleområde Närvarande Alla på skolan Lämnat in register Övriga Datum för träff KUT-dagen De som valde vårt workshop. Ca 25 st sep Intendenterna 1 16-okt Modersmålsenheten 1 07-jan-19 Elevhälsa 3 0 Närvaran de Datum för träff Närvaran de

189 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Bo Eriksson Chef avdelning kvalitet och utveckling Tjänsteskrivelse GVN 2019/76 BUN 2019/334 2 april 2019 Barn- och utbildningsnämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Yttrande över remiss från Skolverket avseende förslag till ändringar i läroplaner vad gäller sex och samlevnad Förslag till beslut Nämnden inger förvaltningens förslag till yttrande som sitt eget Sammanfattning Skolverket har remitterat ett förslag gällande ändringar i läroplaner vad gäller sex och samlevnad. Region Gotland är en av ca 100 instanser eller kommuner och regioner som ges möjlighet att yttra sig över remissen. Förslagen omfattar ändringar i läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen för att bättre stödja skolformernas utbildning och undervisning inom kunskapsområdet sex och samlevnad. I läroplanen för vuxenutbildningen är förslagen till nya skrivningar på grund av skolformens karaktär dock mindre omfattande och specifika. Flera ändringar i förslagen syftar till en samordning av skrivningarna i olika läroplaner. Genom de nya formuleringarna i läroplanerna föreslår Skolverket att benämningen av kunskapsområdet ändras till sexualitet och relationer. Ett nytt stycke där kunskapsområdets bredd tydligt framgår, föreslås i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Förslagen betonar att området ska behandlas återkommande och att utbildningen ska främja elevernas hälsa, bidra till deras förståelse för egna och andras rättigheter, förmedla betydelsen av frivillighet, ömsesidighet och respekt samt utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till framställningar av relationer och sexualitet. Även rektorns övergripande ansvar för organisationen av utbildningen inom området förtydligas. I läroplanen för vuxenutbildningen föreslås nya skrivningar om sexualitet, relationer och hälsa ingå i det nyligen redovisade stycket om jämställdhet, och främst fokusera frågor om rättigheter och skyldigheter inom området. Ärendebeskrivning Regeringen gav i regleringsbrevet för 2018 Skolverket i uppdrag att analysera om och vid behov föreslå hur undervisningen i kunskapsområdet sex och samlevnad i det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen bättre kan stödjas genom förtydliganden i läroplanerna för skolformerna. Arbetet med uppdraget ska syfta till att stärka kvaliteten och 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr Webbplats

190 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland GVN 2019/76 BUN 2019/334 likvärdigheten i sex- och samlevnadsundervisningen och ta sin utgångspunkt i bl.a. vad som framkommit i Skolinspektionens granskning av sex- och samlevnadsundervisning (dnr 2016:11445). I uppdraget ska Skolverket särskilt beakta att frågor om hedersrelaterat våld och förtryck, samtycke och pornografi omfattas av sex- och samlevnadsundervisningen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 maj Utöver detta skall Skolverket under 2019 arbeta fram förslag till revidering av kursplanerna på grundskolenivå och vissa ämnesplaner på gymnasial nivå för att säkerställa en samordning mellan olika ämnen och skolformer. Detta är tänkt att redovisas till regeringen i december Beslutsunderlag Utbildnings- och arbetslivsförvaltningens tjänsteskrivelse Remiss från Skolverket avseende förslag till ändringar i läroplaner vad gäller kunskapsområdet sex och samlevnad, Konsekvensutredning Sex och samlevnad i läroplaner, Förslag läroplan för grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen, sameskolan och specialskolan, Yttrande till skolverket Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Skolverket 1 Skolverket (2000), Nationella kvalitetsgranskningar Rapport nr Myndigheten för skolutveckling (2005) På jakt efter kvalitet vad hände efter kvalitetsgranskningen? 3 Skolinspektionens Sex och samlevnadsundervisning (2018), D:nr :11445

191 Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ärende GVN 2019/76, BUN 2019/334 2 april 2019 Skolverkets diarienummer 2018: Skolverket E-post: remiss.sexosamlevnad@skolverket.se Yttrande över: Remiss från Skolverket avseende förslag till ändringar i läroplaner vad gäller sex och samlevnad Region Gotland är av den uppfattningen att det finns behov av ändrad skrivning i läroplanerna vad gäller sex och samlevnad. Tidigare granskningar 1,2,3 har visat att sex och samlevnadsundervisning inte haft en regelbundenhet, har koncentrerats till enstaka temadagar eller till biologiområdet. Undervisningen varierade också stort mellan skolorna. Det har även funnits brister skolledningens styrning av undervisningen samt i lärares kompetens att undervisa inom området. Kompetensutveckling för lärare förekom sällan. Få lärare är i dag utbildade i att undervisa inom sex och samlevnad. En kartläggning av sex och samlevnadsundervisningen på Sveriges lärarutbildningar från 2004 visar att endast sex procent av de studerande får någon utbildning inom ämnesområdet 3 I Skolverkets förslag till ändringar i läroplaner betonas att området skall behandlas återkommande i utbildningen, något som bedöms ha betydelse för utbildningens kvalitet 3. För att klara det uppdraget behöver fler lärare utbildas för att inneha rätt kompetens att undervisa inom området. Det övergripande ansvaret för att kunskapsområdet behandlas åvilar rektor men rektor måste ha tillgång till utbildad personal och själv inneha viss kompetens för att leva upp till förväntningarna. Skolverket gör sedan bedömningen att föreslagna ändringar inte medför några ökade kostnader för skolhuvudmännen då Skolverket erbjuder ett flertal insatser inom området sexualitet och relationer. Dock bedömer Skolverket det som sannolikt att det behöver avsättas tid för kompetensutveckling inom området Med detta som bakgrund gör Region Gotland följande bedömning; - Fler lärare behöver utbildas då området skall behandlas återkommande i utbildningen samt att även kurs och ämnesplaner skall ses över. Även skolledare kommer behöva utbildas då de innehar det övergripande ansvaret för genomförandet. - Region Gotland är av den uppfattningen att föreslagna ändringar innebär ökade kostnader. Skolverket bör tillföra resurser för att möjliggöra för huvudmän att genomföra kompetensutvecklingsinsatser Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-gvn@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

192 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 2 (2) för lärare och skolledare i samband med att förändrade läroplaner fastställs och i förlängningen även de reviderade kurs och ämnesplanerna. - Skolorna måste avsätta tid för utbildning av lärare. Tid är pengar vilket innebär ökade kostnader för vikarietillsättning. En ytterligare kostnad för Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen på Gotland är rese och boendekostnad. I många fall har Gotland en dyrare resekostnad än andra kommuner och transportförbindelserna medför många gånger övernattning i samband med utbildning - I övrigt ställer sig Region Gotland bakom Skolverkets förslag till ändringarna i läroplanerna Stefan Nypelius Ordförande Barn- och utbildningsnämnden Andreas Unger Ordförande Gymnasie- och vuxenutbildning Anders Jolby Förvaltningschef Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen

193 Från: Registrator-RS Skickat: den 25 mars :11 Till: Registrator-BUN; Registrator-GVN Ämne: VB: Remiss: Förslag till ändringar i läroplaner vad gäller kunskapsområdet sex och samlevnad Bifogade filer: Missiv Sex och samlevnad i läroplaner.pdf; Konsekvensutredning Sex och samlevnad i läroplaner.pdf; Förslag läroplan grundskolan sex och samlevnad.pdf; Förslag läroplan grundsärskolan sex och samlevnad.pdf; Förslag läroplan sameskolan sex och samlevnad.pdf; Förslag läroplan specialskolan sex och samlevnad.pdf; Förslag läroplan gymnasieskolan sex och samlevnad.pdf; Förslag Läroplan gymnasiesärskolan sex och samlevnad.pdf; Förslag läroplan vuxenutbildningen sex och samlevnad.pdf; Sändlista Sex och samlevnad i läroplaner.pdf Från: Remiss Sex och Samlevnad [mailto:remiss.sexosamlevnad@skolverket.se] Skickat: den 25 mars :57 Till: Remiss Sex och Samlevnad <remiss.sexosamlevnad@skolverket.se> Ämne: Remiss: Förslag till ändringar i läroplaner vad gäller kunskapsområdet sex och samlevnad Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att analysera om och vid behov föreslå hur undervisningen i kunskapsområdet sex och samlevnad i det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen bättre kan stödjas genom förtydliganden i läroplanerna för skolformerna. Arbetet med uppdraget ska syfta till att stärka kvaliteten och likvärdigheten i sex- och samlevnadsundervisningen och ta sin utgångspunkt i bl.a. vad som framkommit i Skolinspektionens granskning av sex- och samlevnadsundervisning. I uppdraget ska Skolverket särskilt beakta att frågor om hedersrelaterat våld och förtryck, samtycke och pornografi omfattas av sex- och samlevnadsundervisningen. Därför har Skolverket tagit fram förslag till ändringar i läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen vad gäller kunskapsområdet sex och samlevnad. Observera att Skolverket har valt att redovisa förslagen i underlag som även innehåller de förslag till ändringar avseende jämställdhet i de frivilliga skolformerna, som redovisades i december, men ännu inte beslutats av regeringen. Lämna synpunkter Välkommen att lämna eventuella synpunkter senast den 23 april 2019 till remiss.sexosamlevnad@skolverket.se eller registrator@skolverket.se. Ange Skolverkets diarienummer 2018: Med vänlig hälsning, Ingrid Essegård

194 Ingrid Essegård Undervisningsråd/Director of education cid:0 =4EBB0B0EDF91AE238f9 Skolverket/Swedish National Agency for Education Förskole- och grundskoleenheten Postadress: Skolverket, Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon direkt: +46 (0) Telefon vx: +46 (0) E-post: ingrid.essegard@skolverket.se Webb:

195 Missiv : (1) Remiss avseende förslag till ändringar i läroplaner vad gäller kunskapsområdet sex och samlevnad Läroplan för grundskolan (SKOLFS 2010:37) Läroplan för grundsärskolan (SKOLFS 2010:255) Läroplan för sameskolan (SKOLFS 2010:251) Läroplan för specialskolan (SKOLFS 2010:250) Läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) Läroplan för gymnasiesärskolan (SKOLFS 2013:148) Läroplan för vuxenutbildningen (SKOLFS 2012:101) Statens Skolverk har av regeringen fått i uppdrag att analysera om och vid behov föreslå hur undervisningen i kunskapsområdet sex och samlevnad i ovanstående läroplaner bättre kan stödjas genom förtydliganden i läroplanerna för skolformerna. Uppdraget har genomförts med utgångspunkt i bland annat vad som framkommit i Skolinspektionens granskning av sex- och samlevnadsundervisning (dnr 2016:11445). Skolverket översänder härmed ovanstående förslag som berör grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. Observera att Skolverket har valt att redovisa förslagen i underlag som även innehåller de förslag till ändringar avseende jämställdhet i de frivilliga skolformerna, som redovisades i december, men ännu inte beslutats av regeringen. Skolverket vill ge remissinstanserna möjlighet att yttra sig över förslagen och särskilt de förslag som är relevanta för remissinstansen. Eventuella synpunkter bör vara Skolverket tillhanda senast måndagen den 23 april Skicka gärna svar som e-post till remiss.sexosamlevnad@skolverket.se eller till registrator@skolverket.se. Ange Skolverkets diarienummer 2018: Vid eventuella frågor hänvisas till Ingrid Essegård: ingrid.essegard@skolverket.se. På Skolverkets vägnar Anna Westerholm Avdelningschef Skolverket Bilagor Läroplaner med förslag till ändringar Konsekvensutredning Sändlista Skolverket Postadress: Stockholm

196 Dnr: 2018: Konsekvensutredning avseende förslag till ändringar i läroplaner vad gäller kunskapsområdet sex och samlevnad Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6-8 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Sammanfattning Förslagen omfattar ändringar i läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen för att bättre stödja skolformernas utbildning och undervisning inom kunskapsområdet sex och samlevnad. I läroplanen för vuxenutbildningen är förslagen till nya skrivningar på grund av skolformens karaktär dock mindre omfattande och specifika. Flera ändringar i förslagen syftar till en samordning av skrivningarna i olika läroplaner. Genom de nya formuleringarna i läroplanerna föreslår Skolverket att benämningen av kunskapsområdet ändras till sexualitet och relationer. Ett nytt stycke där kunskapsområdets bredd tydligt framgår, föreslås i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Förslagen betonar att området ska behandlas återkommande och att utbildningen ska främja elevernas hälsa, bidra till deras förståelse för egna och andras rättigheter, förmedla betydelsen av frivillighet, ömsesidighet och respekt samt utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till framställningar av relationer och sexualitet. Även rektorns övergripande ansvar för organisationen av utbildningen inom området förtydligas. I läroplanen för vuxenutbildningen föreslås nya skrivningar om sexualitet, relationer och hälsa ingå i det nyligen redovisade stycket om jämställdhet, och främst fokusera frågor om rättigheter och skyldigheter inom området. Bakgrund Regeringen gav i regleringsbrevet för 2018 Skolverket i uppdrag att analysera om och vid behov föreslå hur undervisningen i kunskapsområdet sex och samlevnad i det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen bättre kan stödjas genom förtydliganden i läroplanerna för skolformerna. Arbetet med uppdraget ska syfta till att stärka kvaliteten och likvärdigheten i sex- och samlevnadsundervisningen och ta sin utgångspunkt i bl.a. vad som framkommit i Skolinspektionens granskning av sex- och samlevnadsundervisning (dnr 2016:11445). I uppdraget ska Skolverket särskilt beakta att frågor om hedersrelaterat våld och förtryck, samtycke och pornografi omfattas av sex- och samlevnadsundervisningen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 maj Vid delavstämning med Utbildningsdepartementet den 10 december 2018 bekräftades att förändringar i läroplanernas del 1 och 2 ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 maj 2019, medan förändringar i kurs- och ämnesplaner ingår i den pågående revideringen av kurs- och ämnesplaner som är tänkt att redovisas i förslag till regeringen i december (10)

197 I regleringsbrevet från 2018 gav regeringen också Skolverket i uppdrag att genomföra insatser för att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen och arbetet mot kränkande behandling i skolan, i syfte att stärka det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 29 mars Regeringen gav vidare Skolverket i uppdrag att betala ut kronor vardera till organisationerna Sveriges skolledarförbund, Lärarförbundet Skolledare, Sveriges elevråd, Sveriges elevkårer och SVEA för utåtriktade kompetensutvecklande insatser för en bättre arbetsmiljö för elever med fokus på arbetet mot sexuella trakasserier. Skolverket fick också i uppdrag att fördela kronor till organisationer i civilsamhället som erbjuder skolan kompetensutveckling i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning och i arbetet mot kränkande behandling. I maj 2017 redovisade Skolverket ett regeringsuppdrag om att föreslå ändringar i läroplanerna för grundskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan för att förtydliga skolans jämställdhetsuppdrag. Regeringen har beslutat om förändringar i läroplanerna för dessa skolformer utifrån Skolverkets förslag. Förändringarna gäller från den 1 juli I december 2018 redovisade Skolverket ett liknande regeringsuppdrag om att föreslå ändringar i läroplanerna för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen för att förtydliga skolans och verksamheternas jämställdhetsuppdrag. A Allmänt 1. Skolverkets ställningstaganden 1.1 Övergripande om förslagen i de olika skolformerna Skolverkets förslag till ändringar är gjorda med samma lydelse i läroplanerna för de fyra obligatoriska skolformerna, samt i läroplanerna för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Med anledning av skolformens karaktär är förslagen till nya skrivningar i läroplanen för vuxenutbildningen mindre omfattande än i läroplanerna för de övriga skolformerna. Vuxenutbildningens uppdrag skiljer sig från övriga skolformer, genom att det inte har samma fokus på att förmedla och förankra normer och värden. Kunskapsområdet sex och samlevnad finns inte benämnt i gällande läroplan för vuxenutbildningen. All vuxenutbildning utgår från elevens individuella studieplan, vilket gör att innehållet i utbildningen varierar stort. Distansutbildning är en vanlig studieform inom vuxenutbildningen och många elever läser enbart någon eller några enstaka kurser i syfte att meritera sig för högre utbildning. Eftersom stora delar av utbildningen inom området sexualitet och relationer sker inom ramen för undervisningen i olika ämnen och kurser och valet av ämnen och kurser varierar stort mellan olika vuxenstuderande kan eleverna därmed inte garanteras ta del av den ämnesintegrerade undervisningen i sexualitet och relationer. Av det skälet kan området inte beskrivas så specifikt inom vuxenutbildningen. I läroplanerna för de frivilliga skolformerna har Skolverket valt att redovisa förslagen i underlag som även innehåller de förslag till ändringar avseende jämställdhet i de frivilliga skolformerna, som redovisades i december, men ännu inte beslutats av regeringen. Skälet är att myndigheten inom ramen för det aktuella uppdraget föreslår en samordning av skrivningarna om jämställdhet mellan läroplanerna för de obligatoriska och de frivilliga skolformerna. Resonemangen i konsekvensutredningen om samordningen blir lättare att förstå om de redovisade förslagen om jämställdhet också syns i läroplanerna. Genom att 2 (10)

198 områdena jämställdhet och sex och samlevnad delvis sammanfaller är det dessutom relevant att de tidigare redovisade förslagen rörande jämställdhet tydligt framgår i förslagen. 1.2 Begreppet sexualitet och relationer Begreppet sex och samlevnad förekommer idag endast i en punkt under rubriken Rektorns ansvar i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Begreppet förekommer inte i gällande läroplan för vuxenutbildningen. I de redovisade förslagen stryks sex och samlevnad och istället inför Skolverket benämningen sexualitet och relationer i samtliga läroplaner som berörs av uppdraget. I redovisningen av uppdraget om att främja jämställdhet inom skolväsendet 2015 beskrev Skolverket hur myndigheten successivt försöker övergå från att använda begreppet sex och samlevnad till att benämna området jämställdhet, sexualitet och relationer. 1 Den alternativa benämningen har dock varit svår att implementera på grund av att tre begrepp inte är fördelaktigt ur kommunikationssynpunkt. Motivet som angavs för att övergå till ett nytt begrepp var behovet av att sätta in sex- och samlevnadsundervisningen i ett bredare sammanhang där jämställdhet, intersektionalitet och främjande värdegrundsarbete är bärande delar. Skolverket framhöll vidare att sex och samlevnad är ett alltför snävt begrepp för att kunna omfatta läroplanernas intentioner inom området. I samband med det aktuella regeringsuppdraget gör Skolverket bedömningen att de skäl för ett begreppsbyte som angavs i regeringsredovisningen 2015 kvarstår. Ytterligare argument för att byta ut begreppet sex och samlevnad är att det inte förekommer i någon kurs-, ämnes- eller ämnesområdesplan. Begreppet används endast i ovan nämnda läroplaner. Det förekommer inte heller i aktuell diskurs inom området och Skolverket bedömer att begreppet kan uppfattas som daterat. Skolverket har övervägt alternativa benämningar, till exempel undervisning om relationer och sex, sex och relationer, sexualundervisning samt sex- och samtyckesundervisning. De alternativa begreppen har dock bedömts vara alltför begränsade för att motsvara den bredd av perspektiv som den ämnesintegrerade sexoch samlevnadsundervisningen består av. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Skolverket att begreppet sex och samlevnad byts ut mot sexualitet och relationer. Begreppet sexualitet, till skillnad från begreppet sex, omfattar fler aspekter än sexuell praktik, till exempel sexuell identitet och sexuell preferens. Begreppet relationer ersätter samlevnad och omfattar det förhållande som bygger på ömsesidighet mellan två eller flera personer. Dessutom inbegriper relationer även förhållanden som inte nödvändigtvis behöver vara långsiktiga och varaktiga. Den nya benämningen sexualitet och relationer beskriver även på ett tydligare sätt den allsidiga och holistiska sex- och samlevnadsundervisning som är tydligt framskriven i kurs- och ämnesplaner. 1.3 Samordning av formuleringar i läroplanerna I samband med uppdraget har Skolverket valt att samordna de formuleringar avseende jämställdhet i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet som idag skiljer sig från de redovisade förslagen i läroplanerna för de frivilliga skolformerna. En viktig skillnad finns i det nya stycket om jämställdhet under rubriken Skolans uppdrag, Gymnasieskolans uppdrag, respektive Perspektiv i utbildningen i läroplanerna för 1 Dnr U2011/7067/S, U2011/263/(delvis), U2012/3983/S, U2012/3266/S, U2012/1362/S, U2012/492/S, U2013/5044/S, U2012/7365/S 3 (10)

199 gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. I redovisningen av uppdraget att förtydliga jämställdhet i läroplanerna för de frivilliga skolformerna, se vidare avsnittet Bakgrund, föreslog myndigheten här kvinnor och män, istället för de obligatoriska skolformernas alla människor oberoende av könstillhörighet. Förslaget utgår från synpunkter från bland annat Jämställdhetsmyndigheten, Nationella sekretariatet för genusforskning och Skolforskningsinstitutet om att könsneutrala skrivningar riskerar att osynliggöra problem som har samband med bristande jämställdhet och att det behöver framgå tydligt att jämställdhet per definition handlar om maktförhållanden mellan kvinnor och män. Mot bakgrund av ovanstående har Skolverket valt att använda könsbinära begrepp när läroplanstexten syftar på jämställdhet i vidare bemärkelse och behandlar skolans och utbildningarnas uppdrag och arbete med att diskutera och problematisera föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. En ändring har därför gjorts inom ramen för aktuellt uppdrag, under rubriken Skolans uppdrag i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna. Vidare har begreppet synliggöra lagts till under rubriken En likvärdig utbildning, så att det tydligt framgår att ett aktivt arbete mot begränsande könsmönster också innebär att synliggöra sådana mönster. När läroplanstexten syftar på de elever som befinner sig i skolan eller vuxenutbildningen använder myndigheten konsekvent begreppen eleverna och eleverna oberoende av könstillhörighet. Ytterligare tillägg i syfte att minska omotiverade skillnader mellan läroplanerna finns under rubriken Förståelse och medmänsklighet, där sexism i de frivilliga skolformerna sedan tidigare är föreslaget som en av de företeelser som aktivt ska motverkas. Sexism bedöms vara ett vidare begrepp än sexuella trakasserier och diskriminering, genom att det inte behöver vara riktat mot en särskild individ eller grupp. Ytterligare tillägg föreslås under rubriken, så att det förebyggande arbetet betonas tydligare. Vidare har formuleringen på grund av ersatts med som har samband med, vilket är ett uttryckssätt som används i diskrimineringslagen. Uttrycket på grund av är olyckligt, eftersom det felaktigt kan uppfattas syfta på egenskaper hos den utsatta personen som skulle vara orsaken till diskriminering. Utbildningens jämställdhetsperspektiv har också betonats ytterligare i en punkt under rubriken Rektorns ansvar. Dessa ändringar föreslås genom det nu aktuella uppdraget även i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna. I syfte att samordna användningen av begrepp i läroplanerna föreslås också uttrycket föreställningar istället för uppfattningar i frasen föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt under rubrikerna En likvärdig utbildning, Skolans uppdrag samt Normer och värden. Skolverket föreslår även en samordning med läroplanen för förskolan, så att hänvisningen till FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) under rubriken Grundläggande värden görs även i läroplanerna för övriga skolformer, utom vuxenutbildningen, se vidare avsnitt 1.4. I Skolverkets samråd, som bland annat berört hedersrelaterat våld och förtryck, har deltagarna starkt betonat vikten av att eleverna får kännedom om sina rättigheter och vart de kan vända sig om de upplever sina rättigheter kränkta. Det sistnämnda förtydligas även under rubriken God miljö för utveckling och lärande i det obligatoriska skolväsendet, samt i en ny punkt under Rektorns ansvar i alla skolformer, utom vuxenutbildningen. Vidare föreslås, under rubriken Förståelse och medmänsklighet i samtliga skolformer som berörs av uppdraget, en formulering om öppenhet och respekt för människors olikheter, som är inspirerad av en liknande skrivning i förskolans läroplan. I samband med det har meningen om omsorg under rubriken Förståelse och medmänsklighet i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna flyttats in under rubriken God miljö för utveckling och lärande, där den bedöms passa bättre i sammanhanget. 4 (10)

200 1.4 Förtydligande av kunskapsområdet sexualitet och relationer Efter att ha vägt olika alternativ mot varandra inför Skolverket benämningen sexualitet och relationer i samtliga läroplaner som berörs av uppdraget, se vidare avsnitt 1.2. Myndigheten bedömer att det nya begreppet bättre beskriver den allsidiga och ämnesövergripande utbildning som ska bedrivas inom området. För att tydliggöra kunskapsområdet och stärka kvaliteten och likvärdigheten i undervisningen föreslår Skolverket ett nytt stycke under rubriken Skolans uppdrag, Gymnasieskolans uppdrag respektive Perspektiv i utbildningen i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Vidare införs en ny punkt om området sexualitet och relationer under rubriken Kunskaper i samtliga läroplaner som berörs av uppdraget. I vuxenutbildningens läroplan har stycket om jämställdhet under rubriken Perspektiv i utbildningen kompletterats med nya skrivningar om sexualitet, relationer och hälsa. De nya skrivningarna är på grund av vuxenutbildningens karaktär mindre omfattande och mer allmänt hållna i jämförelse med det nya stycket i läroplanerna för de övriga skolformerna, se vidare avsnitt 1.1. Här lyfts främst ett rättighetsperspektiv, vilket bedöms vara rimligt i förhållande till elevgruppens ålder och skolformens karaktär. Av det nya stycket om sexualitet och relationer i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan framgår att eleverna ska få möta kunskapsområdet återkommande i utbildningen, något som bedöms ha betydelse för undervisningens kvalitet. 2 Det övergripande ansvaret för att kunskapsområdet behandlas återkommande förtydligas också i en ny punkt under rubriken Rektorns ansvar. Som en följd av de nya skrivningarna föreslås att begreppet sex och samlevnad stryks i gällande läroplaner, där det förekommer i en punkt under rubriken Rektorns ansvar, vid sidan av bland annat frågor om miljö, trafik och riskerna med olika droger. Skrivningarna i det nya stycket omfattar både biologiska och samhälleliga perspektiv samt individuella och relationella aspekter, så att kunskapsområdets bredd tydligt framgår. Skolverket har valt skrivningar som hälsa, trygga och självständiga val, rättigheter samt frivillighet, ömsesidighet och respekt för att betona ett friskhets- och rättighetsperspektiv. Formuleringarna om självständiga val och egna och andras rättigheter beskriver viktiga delar av undervisningen, och kan tydligt relateras till hedersrelaterat våld och förtryck och samtycke, två av de aspekter som enligt uppdraget särskilt ska beaktas. Genom den avslutande meningen om hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang avser Skolverket att inkludera bland annat frågor som rör pornografi, ett område som särskilt ska beaktas enligt uppdraget. I de samråd som Skolverket genomfört i samband med uppdraget har flera deltagare betonat vikten av att pornografi behandlas i utbildningen. Unga människor lägger idag allt mer tid på digitala medier. Samtidigt tillgängliggörs pornografi i stor omfattning via digitala kanaler. Det är mot den bakgrunden viktigt att utbildningen knyter an till elevernas verklighet och ger dem förutsättningar att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur exempelvis könsmönster, maktrelationer och utsatthet kan framställas i pornografiska skildringar. Den föreslagna meningen är påfallande specifikt formulerad med tanke på placeringen i läroplanernas inledande del. Skolverket gör dock bedömningen att befintliga formuleringar i kurs- och ämnesplaner inte i tillräcklig grad tillgodoser det avsedda syftet. Den nya skrivningen visar på skolans uppdrag att belysa området på det sätt och i det sammanhang som bedöms lämpligt, utifrån elevernas ålder, mognad och behov. Sammanfattningsvis väljer därför myndigheten efter visst övervägande att föreslå ett förtydligande av läroplanerna med hjälp av den nya skrivningen. 2 Se exempelvis Sex- och samlevnadsundervisning, Skolinspektionen, (10)

201 I regeringsuppdraget betonas att Skolverket särskilt ska beakta hedersrelaterat våld och förtryck. Som framgått ovan har deltagarna i Skolverkets samråd starkt betonat vikten av självbestämmande och att eleverna får kännedom om sina rättigheter och om vart de kan vända sig för att få hjälp om de upplever sina rättigheter kränkta, se vidare avsnitt 1.3. Av samråden har också tydligt framgått att en majoritet av de närvarande avråder från att använda uttrycket hedersrelaterat våld och förtryck i läroplanstexterna. Uttrycket bedöms vara svårtolkat och kan, enligt flertalet referenspersoner, leda till att olika grupper ställs mot varandra. Skolverket avstår även från uttrycket med anledning av att det inte bedöms höra hemma i en läroplanstext, se vidare avsnitt 2.1. Myndigheten har därför valt att betona barnets rättigheter genom en hänvisning till barnkonventionen under rubriken Grundläggande värden i läroplanerna för alla skolformer som ingår i uppdraget, utom vuxenutbildningen. Barnkonventionen omfattar alla barn och ungdomar upp till 18 års ålder och finns därför med i läroplanerna för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, trots att eleverna avslutar sina studier som vuxna. I en ny punkt under Rektorns ansvar förtydligas att eleverna ska få kännedom om vart de kan vända sig för att få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan. I läroplanerna för de obligatoriska skolformerna förtydligas hur området hänger samman med en trygg lärmiljö i en ny skrivning under rubriken God miljö för utveckling och lärande. Under rubriken Normer och värden i läroplanerna för alla berörda skolformer, utom vuxenutbildningen, föreslås målet att eleverna ska respektera andra människors kroppsliga och personliga integritet, en formulering inspirerad av skrivningar i förskolans läroplan om barnets rätt till kroppslig och personlig integritet. 1.5 Revidering av kurs- och ämnesplaner Under 2019 arbetar Skolverket med förslag till revidering av kursplanerna på grundskolenivå och vissa ämnesplaner på gymnasial nivå. Regeringsuppdraget att förtydliga läroplanerna avseende sex- och samlevnadsundervisningen ingår som en del i revideringen av kurs- och ämnesplaner. Det innebär att kunskapsområdet kommer att ses över och bevakas, för att säkerställa en samordning mellan olika ämnen och skolformer. Förslagen till förändringar i kurs- och ämnesplaner är tänkta att redovisas till regeringen i december Alternativa lösningar 2.1 Begreppen hedersrelaterat våld och förtryck, samtycke och pornografi I regeringsuppdraget nämns tre specifika områden som särskilt ska beaktas: hedersrelaterat våld och förtryck, samtycke och pornografi. Skolverket har övervägt att använda de specifika begreppen i förslagen till nya skrivningar i läroplanernas inledande delar, men valt att inte föreslå formuleringar där dessa begrepp ingår. Hedersrelaterat våld och förtryck Skolverket har bedömt att begreppet hedersrelaterat våld och förtryck inte bör användas i läroplanstext. Beskrivningarna i läroplanen har generellt en övergripande karaktär. Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck har bedömts ligga på en alltför detaljerad nivå för att passa in i läroplanens form och struktur i övrigt. Uttrycket bedöms också vara svårtolkat och kan, enligt flertalet referenspersoner, leda till att olika grupper ställs mot varandra. Skolverket har valt att istället betona elevers rättigheter, bland annat genom att föreslå en hänvisning till barnkonventionen i läroplanen. Myndigheten har vidare valt att skriva in formuleringar som syftar till att stärka alla elevers förutsättningar att göra trygga och självständiga val samt deras förståelse för egna och andras rättigheter. 6 (10)

202 Samtycke Den nya sexualbrottslagstiftning som trädde i kraft 1 juli 2018 nämner inte begreppet samtycke. Lagen använder istället begreppet frivillighet. Gränsen för om en gärning ska räknas som straffbar ska enligt den nya regleringen gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. För att de begrepp som används i skolans styrdokument ska harmoniera med lagstiftningens begreppsanvändning har Skolverket valt att i läroplanstexten använda ordet frivillighet. Pornografi Skolverket har bedömt att pornografi som begrepp inte bör användas i läroplanstext. Beskrivningarna i läroplanen har generellt en övergripande karaktär. Begreppet pornografi har bedömts vara alltför specifikt för att passa in i läroplanens form och struktur i övrigt. Skolverket har istället valt att i läroplanstexten uttrycka betydelsen av frivillighet, ömsesidighet och respekt, samt elevernas möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang. 2.2 Begreppen sexuella och reproduktiva hälsa samt fysiska och psykiska hälsa Skolverket har valt att betona ett hälsoperspektiv i det nya stycket om sexualitet och relationer i läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. De aspekter av sex- och samlevnadsundervisningen som har en lång historia i svensk skola och som omfattar området sexuell och reproduktiv hälsa riskerar annars att framstå som mindre viktiga, genom att texten också i hög grad betonar rättighetsperspektiv och relationella perspektiv inom området sexualitet och relationer. Myndigheten har övervägt att använda formuleringarna sexuell och reproduktiv hälsa alternativt fysisk och psykisk hälsa, men slutligen stannat vid begreppet hälsa. Begreppet sexuell och reproduktiv hälsa är vedertaget och i myndighetssamverkan för SRHR och hiv/sti-prevention, som Folkhälsomyndigheten samordnar och som Skolverket ingår i, benämns området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Beskrivningarna i läroplanen har dock generellt en mer övergripande karaktär. Skolverket gör därför bedömningen att begreppet sexuell och reproduktiv hälsa är alltför specifikt för att passa in i läroplanernas allmänna delar. Det alternativa uttrycket främja elevernas fysiska och psykiska hälsa kan uppfattas som bredare än vad uppdraget avser. Att använda denna formulering i det nya stycket kan också ge en felaktig bild av att skolans breda uppdrag att främja elevernas hälsa enbart ska relateras till området sexualitet och relationer. 2.3 Övriga synpunkter I läroplanerna anges att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. I förskolan är denna text placerad under rubriken Grundläggande värden medan formuleringen i övriga skolformer istället har placerats under rubriken Förståelse och medmänsklighet. Skolverket anser att den placering som valts i förskolans läroplan är att föredra även för övriga läroplaner. Myndigheten har dock gjort bedömningen att en förändrad placering skulle kräva även andra förändringar i läroplanerna för att sammanhanget ska bli korrekt. En sådan större justering ligger dock inte inom ramen för uppdraget. Under rubriken Förståelse och medmänsklighet beskrivs bland annat det svenska samhällets internationalisering och värdet av kulturell mångfald. Skolverket anser att texten i detta 7 (10)

203 stycke skulle behöva ses över avseende såväl språk som innehåll. Motsvarande stycke i förskolans nya läroplan innehåller formuleringar som myndigheten bedömer skulle kunna fungera även i övriga läroplaner. Slutligen bedömer Skolverket att användningen av begreppen värden respektive värderingar i läroplanerna skulle behöva ses över. De båda begreppen används omväxlande i läroplanerna utan tydlig konsekvens. Det framgår heller inte tydligt av sammanhanget om det är olika betydelser som avses när de olika begreppen används. Myndigheten menar att en större grad av stringens och tydlighet skulle kunna uppnås genom en översyn av hur dessa begrepp används. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Skolverket bedömer att följande kommer att beröras direkt av förslaget: - elever, lärare, rektorer och övrig personal i det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen - skolhuvudmän - lärarutbildare. Skolverket bedömer att elevernas vårdnadshavare kommer att beröras indirekt av förslaget. 4. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen 4.1 Kostnader för skolhuvudmännen Skolverket bedömer inte att de föreslagna ändringarna medför några ökade kostnader för skolhuvudmännen. Sannolikt behöver dock tid avsättas för kompetensutveckling inom området sexualitet och relationer. Skolverket erbjuder ett flertal insatser inom området sexualitet och relationer. 4.2 Jämställdhet Förslaget bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för skolans och verksamheternas jämställdhetsuppdrag. Genom att kunskapsområdena jämställdhet, sexualitet och relationer delvis sammanfaller bedömer Skolverket att förslaget snarare kan bidra till att förstärka arbetet för ökad jämställdhet i det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. 4.3 Barnets bästa Förslaget bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för barnets bästa. Flera av de nya skrivningarna innebär tvärtom en starkare betoning av barns rättigheter och vikten av att undervisningen utgår från barns och elevers behov. 4.4 Funktionshinder Förslaget bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. 4.5 Nationella minoriteter Förslaget bedöms inte innebära några specifika konsekvenser för nationella minoriteter. 8 (10)

204 4.6 Barnkonsekvensanalys I arbetet med uppdraget har Skolverket inhämtat barns och ungdomars kunskaper och synpunkter genom samråd med följande organisationer: Sveriges elevkårer, Sveriges Elevråd, Sveriges elevråd - SVEA samt RFSL Ungdom. Samråden med elevorganisationerna ägde rum tillsammans med representanter för lärosäten, myndigheter och intresseorganisationer. Genom att de föreslagna skrivningarna i hög grad överensstämmer med de önskemål som framförts i samråd med elevrepresentanterna, drar Skolverket slutsatsen att förslaget kan få positiva konsekvenser ur ett barn- och elevperspektiv. 4.7 Konsekvenser för läroplanernas konstruktion De förslag Skolverket nu lämnar förtydligar och utvecklar kunskapsområdet sexualitet och relationer. Sedan tidigare har läroplanerna kompletterats med skrivningar om bland annat digitalisering och jämställdhet. Skolverket anser att de nya delarna väl fyller sin plats i läroplanerna, men vill ändå påtala risken för att läroplanstexterna blir allt mer osammanhängande och obalanserade när förändringar genomförs utifrån enstaka perspektiv. Skolverket föreslår istället att regeringen överväger att inleda ett mer samlat arbete med att se över läroplanerna. 5. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Skolverket bedömer att förslaget överensstämmer med EU-rätten och internationell rätt. 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Skolverket ser inga behov av särskilda hänsyn när det gäller tidpunkten för ikraftträdande, eftersom de föreslagna förändringarna inte direkt påverkar huvudmännens ekonomi och verksamheternas organisation, tjänstefördelning och schemaläggning. Skolverket anser att det finns behov av informationsinsatser i samband med att nya skrivningar i läroplanerna träder i kraft. Skolverket ser också att det finns behov av kompetensutvecklingsinsatser relaterade till undervisningen i sexualitet och relationer. Behovet av ökade kunskaper om hur dessa frågor kan behandlas i undervisningen betonas i Skolinspektionens rapport och påtalades även starkt vid alla samråd som Skolverket har haft i samband med uppdraget. B Kommuner och landsting Förslaget bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. C Företag Förslagen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. D Samråd I arbetet med uppdraget har Skolverket inhämtat kunskaper och synpunkter från lärosäten, myndigheter och intresseorganisationer. Skolverket har bjudit in till sammanlagt tre samråd: den 21, 23 och 28 januari Sammanlagt deltog cirka 80 personer i samråden. 9 (10)

205 E Kontaktperson Vid frågor kontakta: Ingrid Essegård (10)

206 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolan ska gestalta och förmedla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa och eleverna ska få kännedom om sina rättigheter. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten.utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund avsom har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Sexism ffrämlingsfientlighet och intolerans måste ska förebyggas och bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. 1

207 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Saklighet och allsidighet Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet. Rättigheter och skyldigheter Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande

208 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv värden, traditioner, språk, kunskaper från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighetflickor och pojkar, kvinnor och män. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika uppfattningar föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor. Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande under skolgången får möta frågor som rör sexualitet och relationer. Utbildningen ska därigenom främja alla elevers hälsa och stärka deras förutsättningar att göra trygga och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av frivillighet, ömsesidighet och respekt. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang.

209 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själv och andra. Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är

210 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. God miljö för utveckling och lärande Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Eleverna ska få kännedom om hur de kan gå tillväga för att få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan. Omsorg om den enskildesden enskilda elevens hälsa, välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Varje skolas utveckling Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.

211 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

212 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete. 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang. Mål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet, tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av jämställdhet och solidaritet mellan människor, i sin verksamhet bidra till att eleverna interagerar med varandra oberoende av könstillhörighet, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt, och i arbetet med normer och värden uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför. Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,

213 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli synliggöra och med eleverna diskutera hur olika uppfattningar föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter, samt hur könsmönster kan begränsa egna livsval och livsvillkor, planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt, kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

214 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli har fått kunskaper inom området sexualitet och relationer har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, stimulera, handleda och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till elever som har svårigheter, samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och organisera och genomför arbetet så att eleven - utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, - får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling, - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och - får möjligheter att arbeta ämnesövergripande.

215 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Mål Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, verka för att eleverna oberoende av könstillhörighet får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. 2.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska

216 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. 2.5 Övergång och samverkan Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. Riktlinjer Läraren ska i samverkan med förskollärare i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande, i samverkan med arbetslaget i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar, vid övergångar särskilt uppmärksamma elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och ta tillvara möjligheter till kontinuerligt samarbete om undervisningen i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. 2.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,

217 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet eller av social eller kulturell bakgrund. Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. 2.7 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Riktlinjer Läraren ska genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling,

218 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. 2.8 Rektorns ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att utbildningen och undervisningen präglas av ett jämställdhetsperspektiv och organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, skolans arbetsmiljö utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges aktivt lärarstöd samt får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet och andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning bland annat skolbibliotek och digitala verktyg, undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får den ledning och stimulans, de extra anpassningar eller det särskilda stöd samt den hjälp de behöver, eleverna får kännedom om hur de kan gå tillväga för att få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan, kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan, resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, kunskapsområdet sexualitet och relationer behandlas återkommande i utbildningen, undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger, samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ,

219 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning, personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen, skolbibliotekens verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens, skolans internationella kontakter utvecklas, och skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.

220 Läroplan för grundsärskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolan ska gestalta och förmedla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa och eleverna ska få kännedom om sina rättigheter. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering som har samband medpå grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Sexism, ffrämlingsfientlighet och intolerans ska förebyggas ochmåste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. 1

221 Läroplan för grundsärskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Saklighet och allsidighet Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningarföreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet. Rättigheter och skyldigheter Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

222 Läroplan för grundsärskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv värden, traditioner, språk, kunskaper från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighetflickor och pojkar, kvinnor och män. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika föreställningaruppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor. Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande under skolgången får möta frågor som rör sexualitet och relationer. Utbildningen ska därigenom främja alla elevers hälsa och stärka deras förutsättningar att göra trygga och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av frivillighet, ömsesidighet och respekt. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang.

223 Läroplan för grundsärskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själv och andra. Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap

224 Läroplan för grundsärskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. God miljö för utveckling och lärande Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Eleverna ska få kännedom om hur de kan gå tillväga för att få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan. Omsorg om den enskilda elevens hälsa, välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Varje skolas utveckling Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas,

225 Läroplan för grundsärskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

226 Läroplan för grundsärskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete. 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang. Mål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, samt deras kroppsliga och personliga integritet, tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av jämställdhet och solidaritet mellan människor, i sin verksamhet bidra till att eleverna interagerar med varandra oberoende av könstillhörighet, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt, och i arbetet med normer och värden uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför. Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,

227 Läroplan för grundsärskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli synliggöra och med eleverna diskutera hur olika föreställningaruppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter, samt hur könsmönster kan begränsa egna livsval och livsvillkor, planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundsärskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt, kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, har fått kunskaper inom området sexualitet och relationer,

228 Läroplan för grundsärskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundsärskola, inriktning träningsskola kan använda det svenska språket för att kommunicera på ett nyanserat sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt, kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande. kan använda sig av ett kritiskt tänkande och kan formulera egna ståndpunkter, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, har fått kunskaper inom området sexualitet och relationer, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, och kan använda och ta del av olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.

229 Läroplan för grundsärskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, stimulera, handleda och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till elever som har svårigheter, samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och organisera och genomför arbetet så att eleven - utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, - får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling, - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och - får möjligheter att arbeta ämnesövergripande. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Mål Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Riktlinjer

230 Läroplan för grundsärskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, verka för att eleverna oberoende av könstillhörighet får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. 2.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. 2.5 Övergång och samverkan Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar.

231 Läroplan för grundsärskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Riktlinjer Läraren ska i samverkan med förskollärare i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande, i samverkan med arbetslaget i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar, vid övergångar särskilt uppmärksamma elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och ta tillvara möjligheter till kontinuerligt samarbete om undervisningen i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. 2.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet eller av social eller kulturell bakgrund. Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska

232 Läroplan för grundsärskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. 2.7 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Riktlinjer Läraren ska genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. 2.8 Rektorns ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att utbildningen och undervisningen präglas av ett jämställdhetsperspektiv och organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, skolans arbetsmiljö utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges aktivt lärarstöd samt får tillgång till och

233 Läroplan för grundsärskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet och andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning bland annat skolbibliotek och digitala verktyg, undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får den ledning och stimulans, de extra anpassningar eller det särskilda stöd samt den hjälp de behöver, eleverna får kännedom om hur de kan gå tillväga för att få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan, kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan, resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, kunskapsområdet sexualitet och relationer behandlas återkommande i utbildningen, undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger, samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ, samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning, personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen, skolbibliotekens verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens, skolans internationella kontakter utvecklas, och skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.

234 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Sameskolan ska förmedla det samiska samhällets och urfolket samernas normer, värdegrund, traditioner och kulturarv till eleverna. Skolan ska gestalta och förmedla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa och eleverna ska få kännedom om sina rättigheter. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund avsom har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Sexism, ffrämlingsfientlighet och intolerans måste ska förebyggas och bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både 1

235 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. Saklighet och allsidighet Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras föreställningaruppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet. Rättigheter och skyldigheter Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den

236 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv värden, traditioner, språk, kunskaper från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för flickor och pojkar, kvinnor och mänalla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika föreställningaruppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor. Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande under skolgången får möta frågor som rör sexualitet och relationer. Utbildningen ska därigenom främja alla elevers hälsa och stärka deras förutsättningar att göra trygga och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av frivillighet, ömsesidighet och respekt. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt

237 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själv och andra. Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den

238 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. God miljö för utveckling och lärande Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Eleverna ska få kännedom om hur de kan gå tillväga för att få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan. Omsorg om den enskilda elevens hälsa, välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Varje skolas utveckling Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska

239 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

240 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete. 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang. Mål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, samt deras kroppsliga och personliga integritet, tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av jämställdhet och solidaritet mellan människor, i sin verksamhet bidra till att eleverna interagerar med varandra oberoende av könstillhörighet, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt, och i arbetet med normer och värden uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför. Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,

241 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli synliggöra och med eleverna diskutera hur olika föreställningaruppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter, samt hur könsmönster kan begränsa egna livsval och livsvillkor, planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången sameskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan tala, läsa och skriva samiska samt är funktionellt tvåspråkig, kan kommunicera på engelska i tal och skrift, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt, kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, har fått kunskaper inom området sexualitet och relationer

242 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om urfolket samernas kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om de övriga nationella minoriteternas (judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, stimulera, handleda och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till elever som har svårigheter, samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och organisera och genomför arbetet så att eleven - utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, - får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling, - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och - får möjligheter att arbeta ämnesövergripande.

243 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Mål Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, verka för att eleverna oberoende av könstillhörighet får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. 2.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.

244 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. 2.5 Övergång och samverkan Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. Riktlinjer Läraren ska i samverkan med förskollärare i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande, i samverkan med arbetslaget i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar, vid övergångar särskilt uppmärksamma elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och ta tillvara möjligheter till kontinuerligt samarbete om undervisningen i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.

245 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med närsamhället i övrigt. Mål Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, och har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet eller av social eller kulturell bakgrund. Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. 2.7 Bedömning Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Riktlinjer Läraren ska genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling,

246 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. 2.8 Rektorns ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att utbildningen och undervisningen präglas av ett jämställdhetsperspektiv och organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, skolans arbetsmiljö utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges aktivt lärarstöd samt får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet och andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning bland annat skolbibliotek och digitala verktyg, undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får den ledning och stimulans, de extra anpassningar eller det särskilda stöd samt den hjälp de behöver, eleverna får kännedom om hur de kan gå tillväga för att få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan, kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan, resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, kunskapsområdet sexualitet och relationer behandlas återkommande i utbildningen, undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger, samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ,

247 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen, skolbibliotekens verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens, skolans internationella kontakter utvecklas, och skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.

248 Läroplan för specialskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolan ska gestalta och förmedla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa och eleverna ska få kännedom om sina rättigheter. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering som har samband medpå grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Sexism, ffrämlingsfientlighet och intolerans måste ska förebyggas och bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. 1

249 Läroplan för specialskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Saklighet och allsidighet Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras föreställningaruppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet. Rättigheter och skyldigheter Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

250 Läroplan för specialskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv värden, traditioner, språk, kunskaper från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för flickor och pojkar, kvinnor och mänalla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika föreställningaruppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor. Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande under skolgången får möta frågor som rör sexualitet och relationer. Utbildningen ska därigenom främja alla elevers hälsa och stärka deras förutsättningar att göra trygga och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av frivillighet, ömsesidighet och respekt. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang.

251 Läroplan för specialskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skolan ansvarar inom ramen för detta för att döva och hörselskadade elever ges förutsättningar att utveckla sådana språkkunskaper att de kan avläsa och uttrycka tankar och idéer på svenskt teckenspråk samt använda tolk. Genom denna tvåspråkighet ökar elevens möjligheter till fortsatta studier och delaktighet i samhället. Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själv och andra.

252 Läroplan för specialskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. God miljö för utveckling och lärande Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Eleverna ska få kännedom om hur de kan gå tillväga för att få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan. Omsorg om den enskilda elevens hälsa, välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Varje skolas utveckling

253 Läroplan för specialskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

254 Läroplan för specialskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete. 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang. Mål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, samt deras kroppsliga och personliga integritet, tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av jämställdhet och solidaritet mellan människor, i sin verksamhet bidra till att eleverna interagerar med varandra oberoende av könstillhörighet, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt, och i arbetet med normer och värden uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför. Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,

255 Läroplan för specialskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli synliggöra och med eleverna diskutera hur olika föreställningaruppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter, samt hur könsmönster kan begränsa egna livsval och livsvillkor, planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången specialskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt, kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, har fått kunskaper inom området sexualitet och relationer

256 Läroplan för specialskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Specialskolans mål är därutöver att varje döv eller hörselskadad elev utvecklar sin förmåga att använda sig av teckenspråk på ett rikt och nyanserat sätt. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, stimulera, handleda och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till elever som har svårigheter, samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och organisera och genomför arbetet så att eleven - utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, - får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling, - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och

257 Läroplan för specialskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli får möjligheter att arbeta ämnesövergripande. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Mål Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, verka för att eleverna oberoende av könstillhörighet får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. 2.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Riktlinjer

258 Läroplan för specialskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. 2.5 Övergång och samverkan Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. Riktlinjer Läraren ska i samverkan med förskollärare i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande, i samverkan med arbetslaget i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar, vid övergångar särskilt uppmärksamma elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och ta tillvara möjligheter till kontinuerligt samarbete om undervisningen i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. 2.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål Skolans mål är att varje elev

259 Läroplan för specialskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet eller av social eller kulturell bakgrund. Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. 2.7 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Riktlinjer Läraren ska genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,

260 Läroplan för specialskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. 2.8 Rektorns ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att utbildningen och undervisningen präglas av ett jämställdhetsperspektiv och organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, skolans arbetsmiljö utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges aktivt lärarstöd samt får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet och andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning bland annat skolbibliotek och digitala verktyg, undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får den ledning och stimulans, de extra anpassningar eller det särskilda stöd samt den hjälp de behöver, eleverna får kännedom om hur de kan gå tillväga för att få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan, kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan, resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, kunskapsområdet sexualitet och relationer behandlas återkommande i utbildningen, undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger, samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete,

261 Läroplan för specialskolan Läroplanen har reviderats med skrivningar om digitalisering och jämställdhet. Denna läroplan gäller från och med den 1 juli formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ, samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning, personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen, skolbibliotekens verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens, skolans internationella kontakter utvecklas, och skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.

262 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad Förslag om ändring i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan; 1 Skolans värdegrund och uppgifter Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen ska vara icke-konfessionell. Skolan ska gestalta och förmedla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa och eleverna ska få kännedom om sina rättigheter. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund avsom har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Sexism,Främlingsfientlighet främlingsfientlighet och intolerans skamåste förebyggas och bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som verkar där. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befästas genom undervisningen i många av skolans ämnen. En trygg identitet och medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. Skolan ska bidra till att elever får en identitet som kan relateras till inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas.

263 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad Saklighet och allsidighet Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. När värderingar redovisas, ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem. Alla som verkar i skolan ska alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina förmågor och intressen utan fördomar att begränsas av föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska också verka för att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet. Oavsett om utbildningen är förlagd till en arbetsplats eller äger rum i skolan ska den präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Rättigheter och skyldigheter Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska dessutom bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Gymnasieskolans uppdrag Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling. Skolan har uppgiften att till eleverna överföra förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och

264 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om könsmönster och hur de kan påverka människors livsval och livsvillkor. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska hur normer, värderingar och strukturer kan begränsa kvinnors och mäns makt att forma såväl samhället som sina egna liv. Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande i utbildningen får möta frågor som rör sexualitet och relationer. Utbildningen ska därigenom främja alla elevers hälsa och stärka deras förutsättningar att göra trygga och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av frivillighet, ömsesidighet och respekt. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang. Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen, internationaliseringen samt miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta idéer i handling och att lösa problem. Alla elever ska få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande vilka ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom företagande eller anställning. I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information. Genom dessa kunskaper och förhållningssätt kopplade till digital kompetens, entreprenörskap och innovationstänkande utvecklar eleverna förmågor som är viktiga i såväl arbets- och samhällslivet som vid vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter. Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra. Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen i olika ämnen ska ge eleverna kunskaper om Europeiska unionen och dess betydelse för Sverige samt förbereda

265 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Det historiska perspektivet i undervisningen ska utveckla elevernas förståelse för samtiden och beredskap inför framtiden. Undervisningen ska också utveckla förståelse för kunskapers relativitet och förmåga till dynamiskt tänkande. Kunskaper och lärande Skolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband. Skolan ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan. Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden. Varje skolas utveckling Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer. Samarbetet med de obligatoriska skolformerna och med universitet och högskolor ska utvecklas liksom samverkan mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, särskild utbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning. Skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all utbildning inom gymnasieskolan men av avgörande betydelse för yrkesutbildningens kvalitet. Skolan ska även samverka med hemmen när det gäller elevernas lärande och utveckling. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar skapar förutsättningar för att skolan ska utvecklas kvalitativt. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas. 2 Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de kunskaper samt de normer och värden som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar utbildningen. Målen anger inriktningen på utbildningen.

266 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad 2.1 Kunskaper Mål Det är skolans ansvar att varje elev på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, som avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden, eller på en vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en gymnasieingenjörsexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkesverksamhet som gymnasieingenjör. Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv, kan använda sina kunskaper som redskap för att - formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem, - reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, - kritiskt granska och värdera normer, påståenden och förhållanden, och - lösa praktiska problem och arbetsuppgifter, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, kan använda bibliotek och deras resurser, kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje, kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden, har kunskaper inom området sexualitet och relationer, har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa, har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet, har kunskaper om de mänskliga rättigheterna, har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, har kunskaper om samhälls- och arbetsliv, har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv, har förmåga att kritiskt granska och bedöma det eleven han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor, har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, och

267 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, uppmärksamma och stödja elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära, i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande, tydliggöra vilka vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som kunskaperna vilar på och vägleda eleverna så att de kan ta ställning till hur kunskaper kan användas, se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv och att eleverna ges möjlighet att mötas och arbeta tillsammans oberoende av könstillhörighet, synliggöra och med eleverna diskutera hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter och val, stimulera, handleda och stödja eleven och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till elever i svårigheter, samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen, i undervisningen utnyttja de kunskaper och erfarenheter av arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång, i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ämnesområdet och för undervisningen relevant pedagogisk och annan forskning, och organisera och genomföra arbetet så att eleven - utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, - får möjlighet att använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling, - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar, och - får möjligheter att arbeta ämnesövergripande. 2.2 Normer och värden Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

268 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad Mål Skolans mål är att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och samt deras kroppsliga och personliga integritet, tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land, aktivt främja likabehandling av individer och grupper, uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, visa respekt för den enskilda eleven och ha ett demokratiskt förhållningssätt, och i skolans arbete med normer och värden uppmärksamma de möjligheter och risker som den ökande digitaliseringen medför. Läraren ska klargöra det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna samt med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter och faktiska händelser, öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, uppfattningar och problemställningar samt konsekvenserna av dessa, klargöra skolans normer och regler och hur dessa är en grund för arbetet, och tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Mål Skolans mål är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan,

269 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen, verka för att eleverna oberoende av könstillhörighet får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen, uppmuntra elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det, låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer, och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. 2.4 Utbildningsval - arbete och samhällsliv Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket.

270 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad Riktlinjer Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning, bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, i informationen och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället utanför skolan, i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång, utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås, i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, föreningsoch kulturliv, och bidra till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar. 2.5 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiearbetet eller examensarbetet. Mål Skolans mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Riktlinjer Läraren ska fortlöpande ge varje elevinformation om framgångar och utvecklingsbehov i studierna, samverka med vårdnadshavare och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling, och redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs, beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. 2.6 Rektorns ansvar Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och

271 Förslag läroplan gymnasieskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser och att återvändsgränder i studiegången undviks, utbildningen präglas av ett jämställdhetsperspektiv och att den organiseras så att den ger utrymme för eleverna att mötas och arbeta tillsammans oberoende av könstillhörighet, lärarna anpassar undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar, skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, utbildningen utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges handledning och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg, undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att eleverna får den ledning och stimulans, de extra anpassningar, särskilt stöd samt andra stödåtgärder som de behöver, eleverna får kännedom om hur de kan gå tillväga för att få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan, eleverna får information inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen, i ämnen och kurser samt får stöd att formulera mål för sina studier, skolan i dialog med eleven upprättar en individuell studieplan för varje elev och reviderar den vid behov, lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjlighet att dela med sig av sin kunskap samt att lära av varandra för att utveckla utbildningen, samverkan mellan lärare kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier, samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning, studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida utbildning och yrke, skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen och för att stärka elevernas språkliga och digitala kompetens, stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen, skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen, vårdnadshavare får insyn i elevernas skolgång, kunskapsområdet sexualitet och relationer behandlas återkommande i utbildningen, skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen ska bidra och samordnas så att de utgör en helhet för eleven, och eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.

272 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad Förslag om ändring i förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan; 1. Skolans värdegrund och uppgifter Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen ska vara icke-konfessionell. Skolan ska gestalta och förmedla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa och eleverna ska få kännedom om sina rättigheter. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund avsom har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Sexism,Främlingsfientlighet främlingsfientlighet och intolerans skamåste förebyggas och bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som verkar där. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befästas genom undervisningen i många av skolans ämnen och ämnesområden. En trygg identitet och medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. Skolan ska bidra till att elever får en identitet som kan relateras till inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas.

273 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad Saklighet och allsidighet Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. När värderingar redovisas, ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem. Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns elevernas lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina förmågor och intressen utan fördomar att begränsas av föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska också verka för att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet. Oavsett om utbildningen är förlagd till en arbetsplats eller äger rum i skolan ska den präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Rättigheter och skyldigheter Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska dessutom bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Gymnasiesärskolans uppdrag Huvuduppgiften för gymnasiesärskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till elevernas allsidiga utveckling. Skolan har uppgiften att till eleverna överföra förmedla och förankra grundläggande värden, främja elevernas lärande förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Gymnasiesärskolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. För att kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt behöver eleverna utveckla förmågan att

274 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad finna, tillägna sig och använda ny kunskap. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Perspektiv i utbildningen Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om könsmönster och hur de kan påverka människors livsval och livsvillkor. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska hur normer, värderingar och strukturer kan begränsa kvinnors och mäns makt att forma såväl samhället som sina egna liv. Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande i utbildningen får möta frågor som rör sexualitet och relationer. Utbildningen ska därigenom främja alla elevers hälsa och stärka deras förutsättningar att göra trygga och självständiga val. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av frivillighet, ömsesidighet och respekt. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Gymnasiesärskolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap och företagande. I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker, samt för att kunna värdera information. Därigenom utvecklar eleverna förmågor som är värdefulla i arbets- och samhällslivet och vid vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter. Utvecklingen i yrkeslivet innebär bland annat att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen och ämnesområden ska behandla detta perspektiv för att ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själv och andra. Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen i olika ämnen och ämnesområden ska ge eleverna kunskaper om Europeiska unionen och dess betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kul-

275 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad turgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Det historiska perspektivet i undervisningen ska utveckla elevernas förståelse för samtiden och beredskap inför framtiden. Undervisningen ska också utveckla förståelse för kunskapers relativitet och förmåga till dynamiskt tänkande. Kunskaper och lärande Skolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband. Skolan ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan. Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden. Varje skolas utveckling Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer. Samarbetet med de obligatoriska skolformerna ska utvecklas liksom samverkan mellan gymnasiesärskolan och gymnasieskolan, särskild utbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning. Skolan ska även sträva mot samverkan med folkbildningen och yrkeshögskolan. Skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all utbildning inom gymnasiesärskolan. Skolan ska samverka med hemmen när det gäller elevernas lärande och utveckling. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar skapar förutsättningar för att skolan ska utvecklas kvalitativt. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas. 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de kunskaper samt de normer och värden som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar utbildningen. Målen anger inriktningen på utbildningen.

276 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad 2.1 Kunskaper Mål Det är skolans ansvar att varje elev i gymnasiesärskolan ges möjlighet till förberedelse för etablering på arbetsmarknaden. Det är även skolans ansvar att varje elev efter genomförd gymnasiesärskoleutbildning utifrån sina förutsättningar har tillägnat sig kunskaper i de kurser eller ämnesområden som ingår i studievägen och kan använda dessa i samhällsliv, arbetsliv, för fortsatta studier och i vardagsliv, har utvecklat sin förmåga att - formulera, analysera och pröva antaganden samt lösa problem, - reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, - kritiskt granska och värdera normer, påståenden och förhållanden, och lösa praktiska problem och arbetsuppgifter, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, kan använda bibliotek och deras resurser, kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje, kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden, har kunskaper inom området sexualitet och relationer, har utvecklat kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa, har utvecklat kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet, har kunskaper om de mänskliga rättigheterna, känner till de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, har kunskaper om samhälls- och arbetsliv, har utvecklat sin förmåga att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv, har utvecklat sin förmåga att kritiskt granska och bedöma information för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor, har utvecklat kunskaper om internationell samverkan och globala samband, och kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Det är skolans ansvar att varje elev efter genomförd utbildning på ett individuellt program har nått så långt som de individuella förutsättningarna medger i förhållande till de ovan angivna målen. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, uppmärksamma och stödja elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.

277 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära, i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande, tydliggöra vilka vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som kunskaperna vilar på och vägleda eleverna så att de kan ta ställning till hur kunskaper kan användas, se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv och att eleverna ges möjlighet att mötas och arbeta tillsammans oberoende av könstillhörighet, synliggöra och med eleverna diskutera hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter och val, stimulera, handleda och stödja eleven och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till elever i svårigheter, samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen, i undervisningen utnyttja de kunskaper och erfarenheter av arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång, i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ämnesområdet och för undervisningen relevant pedagogisk och annan forskning, och organisera och genomföra arbetet så att eleven - utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, - får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, - får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, - får möjlighet att använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling, - successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar, och - får möjlighet att arbeta ämnes- eller ämnesområdesövergripande. 2.2 Normer och värden Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål Skolans mål är att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och samt deras kroppsliga och personliga integritet, tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, utvecklas så långt möjligt mot att kunna samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

278 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad utvecklas så långt möjligt till att kunna leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land, aktivt främja likabehandling av individer och grupper, uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, visa respekt för den enskilda eleven och ha ett demokratiskt förhållningssätt, och i skolans arbete med normen och värden uppmärksamma de möjligheter och risker som digitaliseringen medför. Läraren ska klargöra det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna samt med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter och faktiska händelser, öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, uppfattningar och problemställningar samt konsekvenserna av dessa, klargöra skolans normer och regler och hur dessa är en grund för arbetet, och tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Mål Skolans mål är att varje elev utifrån sina förutsättningar tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren ska

279 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen, verka för att eleverna oberoende av könstillhörighet får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen, uppmuntra elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det, låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer, och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. 2.4 Utbildningsval - arbete och samhällsliv Skolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskolan, folkhögskolor, arbetslivet och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Mål Skolans mål är att varje elev utifrån sina förutsättningar utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, självständigt eller med stöd kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, har viss kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Riktlinjer Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning, bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrkesområde, informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, i informationen och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället utanför skolan, i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång, utveckla kontakter med folkhögskolor och med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås,

280 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, föreningsoch kulturliv, och bidra till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar. 2.5 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiesärskolearbetet. Mål Skolans mål är att varje elev så långt möjligt tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Riktlinjer Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna, samverka med vårdnadshavare och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling, och redovisa för eleverna på vilka grunder bedömning och betygssättning sker. Läraren ska vid bedömningen och betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav och kravnivåer som finns för respektive kurs och ämnesområde, beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och utifrån de nationella kunskapskrav och kravnivåer som finns för respektive kurs och ämnesområde allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. 2.6 Rektorns ansvar Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser, utbildningen präglas av ett jämställdhetsperspektiv och att den organiseras så att den ger utrymme för eleverna att mötas och arbeta tillsammans oberoende av könstillhörighet, lärarna anpassar undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar, skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, utbildningen utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges handledning och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg,

281 Förslag läroplan gymnasiesärskolan Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att eleverna får den ledning och stimulans, de extra anpassningar, särskilt stöd och andra stödåtgärder som de behöver, eleverna får kännedom om hur de kan gå tillväga för att få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan, eleverna får information inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen, i ämnen, kurser och ämnesområden samt får stöd att formulera mål för sina studier, skolan i dialog med eleven upprättar en individuell studieplan för varje elev och reviderar den vid behov, lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjlighet att dela med sig av sin kunskap samt att lära av varandra för att utveckla utbildningen, samverkan mellan lärare kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier, samverkan med särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, folkhögskolor, yrkeshögskolan och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning, studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida yrkesområde och fortsatta studier, skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen och för att stärka elevernas språkliga och digitala kompetens, skolan ger varje elev stöd vid det arbetsplatsförlagda lärandet, skolan ger varje elev stöd inför övergången till arbetslivet, så långt som möjligt stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen, skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen, kunskapsområdet sexualitet och relationer behandlas återkommande i utbildningen, vårdnadshavare får insyn i elevernas skolgång, skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen eller ämnesområden ska bidra, och samordnas så att de utgör en helhet för eleven, och eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.

282 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad Förslag om ändring i förordning om läroplan för vuxenutbildningen; 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund Vuxenutbildningens uppdrag Vuxenutbildningen ska förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. Vuxenutbildningen ska förmedla sådana kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna. Vuxenutbildningens målgrupp är heterogen och eleverna är individer med mycket olika förutsättningar. Även elevernas mål med utbildningen kan variera kraftigt. Utbildningen måste därför anpassas utifrån individens behov och förutsättningar och den kan variera både till längd och till innehåll. Vuxenutbildningen ska alltid möta varje elev utifrån elevenshans eller hennes behov och förutsättningar. Grundläggande värden I skollagen (2010:800) slås det fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskap och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom vuxenutbildningen ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Utbildningen ska i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism gestalta människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor. Undervisningen ska vara icke-konfessionell. Förståelse och medmänsklighet Vuxenutbildningen ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska inom vuxenutbildningen utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Sexism,Främlingsfientlighet främlingsfientlighet och intolerans ska förebyggas och bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden

283 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad som ligger i en kulturell och etnisk mångfald. För individen är utbildningen oavsett studieform en social och kulturell mötesplats. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befästas genom utbildning i vuxenutbildningens olika kurser. Internationella kontakter och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas. Saklighet och allsidighet Vuxenutbildningen ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. När värderingar redovisas ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem. Alla som verkar inom vuxenutbildningen ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. En likvärdig utbildning I skollagen föreskrivs att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att verksamhetens resurser ska fördelas lika mellan eleverna. Hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför bör till exempel undervisning, vägledning eller validering utformas olika för olika elever. Skolväsendet har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. Vuxenutbildningen ska aktivt och medvetet främja elevernas kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet. Vuxenutbildningen har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sinaförmågor och intressen utan fördomar att begränsas av föreställningar om vad som kan uppfattas som kvinnligt och manligt. Vuxenutbildningen ska också verka för att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet. Även då undervisningen är förlagd till en arbetsplats ska den präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Vuxenutbildningen ska stödja de elever som under sin studietid har behov av att kombinera utbildning och arbete. Flexibilitet ska alltid eftersträvas när det gäller utbildningen och det kan handla om plats för utbildningens genomförande, tid, studietakt, studieform och sätt att lära. Rättigheter och skyldigheter Eleverna ska ges reella möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat. En förutsättning för detta är att vuxenutbildningen klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Vägledningsinsatser för elever och presumtiva elever fyller en viktig funktion. Av den

284 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad anledningen ska enligt skollagen elever i vuxenutbildningens skolformer ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning kan tillgodoses. Det framgår också av skollagen att det för varje elev inom vuxenutbildningen ska finnas en individuell studieplan. Studieplanen kan påverkas av att eleven får eller har fått sina kunskaper och kompetenser validerade. Validering kan förekomma inom vuxenutbildningens samtliga skolformer. Perspektiv i utbildningen I den utsträckning det är relevant för den aktuella utbildningen ska följande perspektiv belysas i utbildningen. Vuxenutbildningen ska aktivt verka för jämställdhet. Utbildningen ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om könsmönster och hur de kan påverka människors livsval och livsvillkor. Utbildningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska hur normer, värderingar och strukturer kan begränsa kvinnors och mäns makt att forma såväl samhället som sina egna liv. Vuxenutbildningen ska även ge eleverna möjlighet att diskutera frågor som rör sexualitet, relationer och hälsa. Utbildningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för rättigheter och skyldigheter inom området. Vuxenutbildningen ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Vuxenutbildningen Utbildningen ska bidra till att alla elever utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande vilka ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom företagande eller anställning. Vuxenutbildningen ska säkerställa att eleverna ges en grundläggande kunskap om arbetsmarknaden. I ett allt mer digitaliserat samhälle ska vuxenutbildningen också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Utbildningen ska bidra till att alla elever utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information. Genom dessa kunskaper och förhållningssätt kopplade till digital kompetens, entreprenörskap och innovationstänkande utvecklar eleverna förmågor som är viktiga i såväl arbets- och samhällslivet som vid vidare studier. Vuxenutbildningen ska behandla det etiska perspektivet samt ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra. Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels medverka till

285 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och människors sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen ska ge eleverna kunskaper om Europeiska unionen (EU) och dess betydelse för Sverige samt förbereda dem för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Det historiska perspektivet i undervisningen ska utveckla elevernas förståelse för samtiden och beredskap inför framtiden. Undervisningen ska också utveckla förståelse för kunskapers relativitet och förmåga till dynamiskt tänkande. Kunskaper och kompetenser Vuxenutbildningens uppdrag att förmedla kunskaper och främja lärande förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden samt om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisning och lärande får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Vuxenutbildningen ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. Vad utbildningen ska leda till finns även uttryckt i EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande, där kompetenser uttrycks som en kombination av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som en individ kan behöva för att kunna nyttja sin fulla potential och aktivt delta i samhälls- och arbetsliv. Vuxenutbildningen ska ta till vara de kunskaper och erfarenheter som vuxna elever inhämtat genom arbetsliv eller tidigare studier. Utveckling av vuxenutbildningens verksamheter Vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar. Den enskilda eleven bör kunna kombinera dels studier i flera skolformer inom vuxenutbildningen, dels studier med arbete. Samarbete med yrkeshögskolan, folkhögskolor samt universitet och högskolor ska utvecklas för att kunna underlätta informationsspridning om vidareutbildning. Vuxenutbildning som omfattas av denna läroplan bör kunna kombineras med de nämnda utbildningarna. Samarbete med arbetslivet, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter är av betydelse för yrkesutbildningens kvalitet och för elevens fortsatta etablering på arbetsmarknaden. Utvecklingen i arbetslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika

286 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på vuxenutbildningens arbetsformer och arbetsorganisation. Daglig pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att verksamheten ska utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, att resultaten följs upp och utvärderas samt att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas. 2 Övergripande mål och riktlinjer 2.1 Kunskaper Mål Det är vuxenutbildningens ansvar att varje elev i kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna samt motsvarande utbildningar får stöd och undervisning utifrån sina individuella utbildningsmål, behov och förutsättningar. I den utsträckning som framgår av elevens individuella studieplan ska eleven ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller tillägna sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens individuella studieplan och som kan användas för vidare studier och i samhälls-, arbets- och vardagsliv. Det är vuxenutbildningens ansvar att varje elev som har slutfört studier inom vuxenutbildningen i den utsträckning som framgår av elevens individuella studieplan kan använda sina kunskaper som redskap för att - formulera, analysera och pröva antaganden samt lösa problem, - reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, - kritiskt granska och värdera normer, påståenden och förhållanden, och - lösa praktiska problem och arbetsuppgifter, kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, kan använda bibliotek och deras resurser, kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje, kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden, har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt kunskaper om andra kulturer, har kunskaper inom området sexualitet och relationer, har kunskaper om de mänskliga rättigheterna, har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna,

287 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, har kunskaper om samhälls- och arbetsliv, arbetsmarknaden och de roller som parterna på arbetsmarknaden har samt arbetsrätt och arbetsmiljö, har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv, har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller honeleven ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livs- och värderingsfrågor, har kunskaper om internationell samverkan och globala samband samt kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, och kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Riktlinjer Alla som arbetar inom vuxenutbildningen ska ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, uppmärksamma de elever som är i behov av stöd, och samverka för att göra utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande, tydliggöra vilka vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som kunskaperna vilar på och vägleda eleverna så att de kan ta ställning till hur kunskaper kan användas, se till att undervisningen till innehåll och uppläggutformning präglas av ett jämställdhetsperspektiv och att eleverna ges möjlighet att mötas och arbeta tillsammans oberoende av könstillhörighet, synliggöra och med eleverna diskutera hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter och val, stimulera, handleda och stödja eleven, i förekommande fall samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen, i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ämnesområdet och för undervisningen relevant pedagogisk och annan forskning, och organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling. 2.2 Utbildningsval - arbete och samhällsliv En elev i vuxenutbildningen kan ha behov av att kombinera studier i flera av de skolformer som ingår i vuxenutbildningen. Det förutsätter att det finns en nära samverkan mellan de olika skolformerna. Vuxenutbildningen ska även samverka med verksamheter som hör till arbetslivet, yrkeshögskolan, folkhögskola och universitet och högskola samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet samt underlag för val

288 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behov av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse för eleven. Det är särskilt viktigt att vuxenutbildningen samarbetar med arbetslivet när det gäller yrkesutbildning. Mål Vuxenutbildningens mål är att varje elev får information om arbetslivets aktuella och förväntade kompetensbehov, ges möjlighet att få sina kunskaper och kompetenser validerade, utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan få, har kännedom om arbetslivets och arbetsmarknadens villkor när det gäller bl.a. arbetsrätt och arbetsmiljö generellt och om möjligt, inom sin studieinriktning, har kännedom om möjligheter till vidare utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och arbetsliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Riktlinjer Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning, bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, vidare utbildning och yrkesverksamhet samt motverka sådana begränsningar av valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, i informationen och vägledningen utnyttja och ta till vara de kunskaper som finns hos eleverna och verksamhetens personal samt i samhället, i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna redan har eller skaffar sig under utbildningens gång, utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås, i utbildningen nyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, föreningsoch kulturliv, och bidra till att presumtiva elever får information om olika utbildningsmöjligheter. 2.3 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella

289 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad kunskapskrav som finns för varje kurs. Mål Vuxenutbildningens mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Riktlinjer Läraren ska fortlöpande ge varje elev, och i förekommande fall elevens vårdnadshavare, information om studieresultat och utvecklingsbehov i studierna, och redovisa för eleverna, och i förekommande fall deras vårdnadshavare, på vilka grunder betygssättningen sker. Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs, beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. 2.4 Rektorns ansvar Det pedagogiska arbetet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för vuxenutbildning och som chef för lärarna och övrig personal i verksamheten har rektorn ansvar för verksamhetens resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser, utbildningen präglas av ett jämställdhetsperspektiv och att den organiseras så att den ger utrymme för eleverna att mötas och arbeta tillsammans oberoende av könstillhörighet, lärarna anpassar undervisningens upplägg, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar, verksamhetens arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, utbildningen utformas så att alla elever ges handledning och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, genom bland annat bibliotek och digitala verktyg, utbildningen utformas så att elever som är i behov av stöd får det,

290 Förslag läroplan vuxenutbildningen Läroplanen innehåller både redovisade förslag till förtydliganden av jämställdhet och förslag till förtydliganden av sex och samlevnad eleverna får information inför utbildningens början, en väl utformad introduktion i utbildningen samt stöd när det gäller att formulera mål för sina studier, verksamhetens personal i samverkan med eleven upprättar en individuell studieplan för eleven och reviderar den vid behov, lärare, studie- och yrkesvägledare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjlighet att dela med sig av sin kunskap, samt att lära av varandra för att utveckla verksamheten, samverkan mellan lärare i olika kurser kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier, samverkan med universiteten och högskolorna och arbetslivet utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och vidare utbildning, studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som vuxenutbildningen erbjuder samt inför val av framtida utbildning och yrke, stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen, skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen, vårdnadshavare, i förekommande fall, får insyn i elevens skolgång, och arbete med ett kunskapsområde som omfattar flera ämnen bedrivs så att eleven får en helhetsbild av området.

291 Dnr 2018:01394 Sändlista Sex och samlevnad i läroplaner Barnombudsmannen Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten Diskrimineringsombudsmannen Folkhälsomyndigheten Jämställdhetsmyndigheten Länsstyrelsen i Östergötland Myndigheten för delaktighet Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Nationella sekretariatet för genusforskning Nämnden för statligt stöd till trossamfund Sametinget Skolforskningsinstitutet Skolinspektionen Socialstyrelsen Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens institutionsstyrelse Statens medieråd Universitet- och högskolerådet Universitetskanslersämbetet Barnafrid, Linköpings Universitet Göteborgs universitet Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND), Stockholms universitet Karlstads universitet 1

292 Dnr 2018:01394 Linköpings universitet Linnéuniversitetet Lunds universitet Malmö universitet Mälardalens högskola Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet Stockholms universitet Södertörns högskola Umeå universitet Uppsala universitet Örebro Universitet #ickegodkänt 1000 Möjligheter A-byrån Backa initiativet för en skola fri från sexuella kränkningar Barnens rätt i samhället, BRIS Barnverket DHB för döva, hörselskadade och språkstörda barn ECPAT Sverige Fatta Forum kvinnor och funktionshinder Fredrika Bremer Förbundet Friskolornas riksförbund Funktionsrätt Sverige Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar Föräldraalliansen Sverige Föräldraföreningen Dyslektiska barn Handikappförbundens samarbetsorgan Idéburna skolors riksförbund Judiska centralrådet i Sverige Lika Unika Kvinnors Nätverk 2

293 Dnr 2018:01394 Kvinnors Rätt Kunskapscentrum för sexualitet och hälsa, Stockholms läns landsting Kunskapscentrum för sexuell hälsa, Västra Götalandsregionen Make Equal Maktsalongen Män för Jämställdhet Origo resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld Riksförbundet Attention Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Riksförbundet för sexuell upplysning Riksförbundet för sexuellt likaberättigande Riksförbundet för sexuellt likaberättigande Ungdom Riksförbundet Hem och skola Riksförbundet Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor Riksföreningen Lärvuxpedagogerna Rädda Barnen Stiftelsen Allmänna Barnhuset Sveriges elevkårer Sveriges Elevråd Sveriges elevråd SVEA Sveriges interreligiösa råd Sveriges kommuner och landsting Sveriges kristna råd Sveriges kvinnolobby Sveriges muslimska råd TRIS- tjejers rätt i samhället Unizon Vuxenutbildning i samverkan Waldorfskolefederationen Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Lärvuxpedagogerna 3

294 Dnr 2018:01394 Skolledarföreningen Sveriges skolledarförbund Sameskolstyrelsen Ale kommun Alingsås kommun Aneby kommun Bergs kommun Bollebygds kommun Bollnäs kommun Bromölla kommun Borås kommun Dorotea kommun Enköpings kommun Eskilstuna kommun Essunga kommun Falu kommun Finspångs kommun Färgelanda kommun Göteborgs stad Hallsbergs kommun Hammarö kommun Härjedalens kommun Karlskrona kommun Kristianstads kommun Krokoms kommun Köpings kommun Lomma kommun Lunds kommun Mullsjö kommun Malmö stad Mölndal stad Nynäshamns kommun 4

295 Dnr 2018:01394 Osby kommun Pajala kommun Region Gotland Stockholms stad Sandvikens kommun Sunne kommun Surahammars kommun Svedala kommun Trelleborgs kommun Umeå kommun Örnsköldsviks kommun Övertorneå kommun Academedia Internationella engelska skolan Jensen education Kunskapsskolan Thoréngruppen 5

296 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse GVN 2019/66 & BUN 2019/ april 2019 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden/ Barn- och utbildningsnämnden Remiss - Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4) Förslag till beslut Nämnden delegerar till sitt arbetsutskott att inge yttrande över denna remiss. Sammanfattning Utredningen om en utvecklad studie-och yrkesvägledning har överlämnat sitt betänkande Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4) till Utbildningsdepartementet. Utbildningsdepartementet har därefter remitterat betänkandet, och Gotlands kommun är en av flera kommuner som har getts möjlighet att yttra sig över förslaget. Mot bakgrund av remisstidens längd, remissvar ska lämnas senast den 31 maj 2019, föreslår förvaltningen att nämnden delegerar till sitt arbetsutskott att inge yttrande. Bedömning Förvaltningen avser att utarbeta ett, för de båda utbildningsnämnderna, gemensamt förslag till yttrande. Beslutsunderlag -Missiv samt sammanfattningen av betänkandet Framtidsval karriärvägledning för individ och samhälle Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

297

298

299

300

301

302

303

304

305

306

307

308

309

310

311

312 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Maria Benczy Chef Barn- och elevhälsan Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2019/390 8 april 2019 Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan Förslag till beslut Chefen för barn- och elevhälsan, Maria Benczy, utses till verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan. Verksamhetschefens ansvar fastställs i enlighet med bilaga A. Bakgrund Delar av medicinskt- och psykologiskt elevhälsoarbete lyder under hälso- och sjukvårdslagen, HSL. I 4 kap. 2 första stycket HSL anges att där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas någon som svarar för verksamheten, dvs en verksamhetschef. Vårdgivaren, nämnden, har att utse verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan. En verksamhetschef behöver inte tillhöra den medicinska eller psykologiska professionen. Verksamhetschefen kan överlåta de uppgifter som kräver medicinsk eller psykologisk sakkompetens vidare till en sakkompetent person, vilken är anställd hos vårdgivaren. Enligt 4 kap. 5 hälso- och sjukvårds-förordningen får verksamhetschefen uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. - I nämndbeslutet att utse verksamhetschef ska det framgå att personen har lämplighet/chefsegenskaper för att verka som verksamhetschef. -Verksamhetschefens ansvar ska dokumenteras i det nämndbeslut enligt vilket verksamhetschefen utses. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr Webbplats

313 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Region Gotland Tjänsteskrivelse Ärende BUN alt GVN 20xx/xxxx Bedömning I 4 kap. 2 första stycket HSL anges att där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas någon som svarar för verksamheten, dvs en verksamhetschef. Vårdgivaren, nämnden, har att utse verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan. Nämnden anser att chefen för Barn-och elevhälsan, Maria Benczy, har lämplighet/ chefsegenskaper som krävs för ansvaret/uppdraget som verksamhetschef. Nämnden utser chefen för Barn-och elevhälsan, Maria Benczy, till verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan. Verksamhetschefens ansvar beslutas och dokumenteras, enligt bilaga A, i samband med att verksamhetschefen utses. Beslutsunderlag Verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Maria Benczy chef Barn- och elevhälsan 2 (2)

314 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Bilaga A. BUN 2019/390 8 april 2019 Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetschefens ansvar för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan Vårdgivaren, nämnden, beslutar att verksamhetschefen, Maria Benczy, ska ha det samlade ledningsansvaret för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan. Vårdgivaren, nämnden, beslutar att verksamhetschefen ska: - svara för att verksamheten arbetar enligt de lagar och förordningar som styr hälsooch sjukvårdsverksamhet inom området - svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god vård - svara för att verksamheten håller god kvalitet genom ett ändamålsenligt kvalitetssystem - svara för samverkan och samordning med andra enheter för patienternas bästa - svara för att medarbetarna har för verksamheten erforderlig kompetens och att medarbetarna får adekvata vidareutbildningsinsatser - svara för att verksamhetens medarbetare känner till och arbetar i enlighet med beslutade processer och rutiner - svara för att vidta nödvändiga omedelbara och andra åtgärder med anledning av en avvikelse - svara för att det finns de direktiv, instruktioner och rutiner som den löpande verksamheten kräver - svara för att vid behov göra anmälan enligt Lex Maria 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr Webbplats

315 Barn- och utbildningsnämnden Maria Benczy chef Barn- och elevhälsan Ärende BUN 2019/390 8 april 2019 Underlag: Verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan Elevhälsan i skollagen Av 2 kap. 25, (2010:800) framgår att för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. - Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. - Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. - Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. - För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. - Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. - Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. - Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. - Elever som får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. Den medicinska och den psykologiska delen av elevhälsan Både elevhälsans medicinska och elevhälsans psykologiska insatser regleras på ett i vissa avseenden avvikande sätt i förhållande till övrig elevhälsa. Delar av den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan utgör, i juridisk bemärkelse och med hänsyn till ansvarsfrågor, hälso- och sjukvård. Dessa verksamheter ska tillgodose kraven på god vård och hög patientsäkerhet; I 5 kap. 1 HSL anges att hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Av 5 kap. 4 HSL framgår att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

316 Regionstyrelsen Region Gotland 2 (2) Vårdgivarens juridiska ansvar för att god vård ges och hög patientsäkerhet garanteras; Ett juridiskt begrepp inom hälso- och sjukvårdslagstiftningen är begreppet vårdgivare. Begreppet definieras som statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för. När det gäller den hälso- och sjukvård som bedrivs inom ramen för elevhälsan är det vanligtvis en kommun som är vårdgivare Här är det BUN som är vårdgivare. Av 2 kap. 2 andra stycket i skollagen framgår att det i varje kommun ska finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt 3 kap. 3 kommunallagen [1991:900]. Överföringen av vårdgivarens, det vill säga kommunens, ansvar i fråga om den medicinska och psykologiska elevhälsan till en nämnd ska vara uttryckt i ett reglemente, exempelvis på följande sätt: X-nämnden fullgör de uppgifter som ankommer på vårdgivaren för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan i kommunal förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Det är den aktuella, av fullmäktige inrättade nämnden, som fullgör kommunens uppgifter som vårdgivare och som har det primära ansvaret för att alla relevanta hälso- och sjukvårdsförfattningar följs. Det är den av vårdgivaren utsedda nämnden som utser verksamhetschef; I 4 kap. 2 första stycket HSL anges att där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas någon som svarar för verksamheten, dvs en verksamhetschef. - Detta handlar inte om delegation, dvs en rad i delegationsordningen, genom vilken en icke namngiven befattningshavare får delegation att fatta vissa beslut som sedan anmälas tillbaka till nämnden. Nämndens beslut att utse en verksamhetschef är ett personligt förordnande för en viss namngiven person att ha ansvaret som verksamhetschef. Det innebär att verksamhetschefen bör ha lämplighet/ chefsegenskaper som samarbetsförmåga, förmåga att fatta beslut och ta initiativ, organisationsoch struktureringsförmåga. - I nämndbeslutet att utse verksamhetschef ska det framgå att personen har denna lämplighet. - Verksamhetschefens ansvar ska dokumenteras i det nämndbeslut enligt vilket verksamhetschefen utses. En verksamhetschef behöver inte tillhöra den medicinska eller psykologiska professionen; Verksamhetschefen ska i så fall överlåta de uppgifter som kräver medicinsk eller psykologisk sakkompetens vidare till en sakkompetent person, vilken är anställd hos vårdgivaren. Enligt 4 kap. 5 hälso- och sjukvårdsförordningen får verksamhetschefen uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Detta beslut fattas av verksamhetschefen, inte av nämnden.

317 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2019/ april 2019 Barn- och utbildningsnämnden Inför årsstämman i NTA skolutveckling ekonomisk förening Förslag till beslut Nämndens ordförande, Stefan Nypelius, utses till representant vid årsstämman för NTA skolutveckling år Sammanfattning Den 15 maj 2019 äger NTA Skolutvecklings årsstämma rum i Stockholm. (NTA står för naturvetenskap och teknik för alla) Som medlem i föreningen är det av vikt att representant till årsstämman utses. Som representant kan exempelvis utses förvaltningschef, utvecklingsledare, nämndens ordförande eller annan politiker. Bedömning Förvaltningen föreslår att nämndens ordförande utses som representant vid årsstämman för NTA skolutveckling år Uppdraget kan kombineras med annat uppdrag, viket är resurseffektivt. Beslutsunderlag Inför årsstämman i NTA Skolutveckling ekonomisk förening, inklusive stadgar. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

318 Stockholm den 9 april 2019 Till Medlemmar i NTA Skolutveckling ekonomisk förening Inför årsstämman i NTA Skolutveckling ekonomisk förening Bästa föreningsmedlemmar, Den 15 maj 2019 äger NTA Skolutvecklings årsstämma rum på Clustret i Gamla Stan, Skeppsbron 44, Stockholm. Det skulle glädja oss mycket om du eller någon av dig utsedd representant kan delta i stämman. Årets stämma kommer förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar att avslutas med två intressanta föredrag: Forskningssammanställning av forskning om NTA, Jan Schoultz, prof.em. Linköpings universitet och Effektiv kompetensutveckling Ett ramverk för analys av NTA-programmet, Per-Erik Ellström, Linköpings universitet. Därefter serveras lunch. Vi vill här påminna om vikten av att du som medlem är representerad vid stämman för att bevaka dina medlemsintressen. För att få delta och rösta om detta blir aktuellt fordras en fullmakt för ombudet att representera medlemmen (exempel bifogas). Personer som kan komma ifråga är t.ex. förvaltningschef, utvecklingsledare, rektor, VD eller politiker. I sista hand kan en samordnare för NTA representera medlemmen om ingen annan person har möjlighet att komma. Huvudsaken är att man är förtrogen med NTA-programmet och dess roll i kommunens utbildning i naturvetenskap och teknik samt innehar en fullmakt från medlemmen (se vidare NTA Skolutvecklings stadgar, som bifogas). Enligt 7 kap 2 i lagen om ekonomiska föreningar får en fullmakt inte vara äldre än ett år. Därför skall fullmakt till årsstämman lämnas in varje år och vara daterad i enlighet med lagen. Vi är tacksamma att få fullmakten oss tillhanda i förväg och allra senast i samband med registreringen vid stämman. Ange gärna representantens ev. kostöverkänslighet med tanke på lunchbeställningen då vi efter stämman bjuder på en enklare lunchförtäring. Kostnader för resa och tid bekostar medlemmen själv. Detta är en information om datum för årsstämman och att fullmakter behöver anskaffas i god tid före densamma. Kallelse med fullständigt program och underlag kommer att sändas ut inom stadgeenlig tid. Med vänlig hälsning NTA Skolutveckling ekon. för. Kopia: NTA-samordnare

319 Förslag Godkända vid extra stämma Stadgar för NTA Skolutveckling ekonomisk förening Firma 1. Föreningens firma är NTA Skolutveckling ekonomisk förening. Föreningens ändamål och verksamhetens art 2. Ändamålet med föreningens verksamhet är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen och utvecklingssträvanden genom att i nära samverkan med Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien tillhandahålla, utveckla och utvärdera tjänster och material som stöd i medlemmarnas strävan att stimulera och stärka dels lärares/pedagogers, dels barns och ungdomars intresse för och kunskapsutveckling i naturvetenskap, teknik och matematik i grundskolan och förskolan. Styrelsens säte 3. Styrelsen har sitt säte i Stockholms kommun. Medlemskap, utträde och uteslutning 4. Till medlem kan antas kommun eller annan juridisk person med utbildningsansvar för barn och ungdom och lärares/pedagogers kompetensutveckling inom utbildningsområde som anges i punkt 2. Beslut om antagande av medlem fattas av styrelsen. Ansökan skall vara skriftlig och undertecknad av därtill behörig person. Medlem har rätt att säga upp sig till utträde. Uppsägning skall göras senast sex månader före kalenderårs utgång och utträde sker vid utgången av kalenderåret. Uppsägning får dock ej ske på sådant sätt att medlemskapet i föreningen understiger ett år. Uppsägning skall vara skriftlig och undertecknad av därtill behörig person. Medlem kan uteslutas ur föreningen om medlemmen inte fullgör sina ekonomiska åtaganden i förhållande till föreningen. Beslut om detta fattas av styrelsen men kan av medlemmen föras vidare till föreningsstämman för slutligt avgörande. Medlemsinsats 1/5