Farmaciförbundets Arbetsmiljöbarometer 2012

Transkript

1 Farmaciförbundets Arbetsmiljöbarometer 2012 Det har blivit mer och mer stress nu!! Ingen fast personal i kassan, oftast ensam ute på golvet, och då är det inte lätt... kunder i kö i kassan... kunder på golvet som behöver hjälp... Ska man klona sig nuförtiden?!?! En fruktansvärd arbetssituation!!! Kommentar från svarande i Farmaciförbundets arbetsmiljöbarometer. 1

2 2

3 Innehåll. Sammanfattning Resultat och analys Arbetsmiljön upplevs försämrad för andra året i rad... 6 Oro inför framtiden... 8 Koppling mellan arbetet och ohälsa Omregleringen skapade ökad stress, som har förvärrats Undermåliga IT-system skapar onödig stress Frekvent förekommande schemaändringar kan leda till ökad stress Långa arbetspass och inställda lunchraster sliter på kroppen Tidsbrist äventyrar recepthantering och rådgivning Tiden för rådgivning räcker inte till Bristande inflytande över den egna arbetssituationen Få har utvecklingssamtal och arbetsmiljö är sällan ett ämne Chefen har en viktig roll för en god arbetsmiljö Diskriminering och mobbning Arbetsglädje och stimulerande arbetsuppgifter, men inte just nu Förslag för en förbättrad arbetsmiljö på apoteken Metod

4 Sammanfattning När riksdagsmajoriteten beslutade om omregleringen av apoteksmarknaden skulle reformen leda till bättre tillgänglighet och ökad service för kunderna. Över 300 nya apotek har öppnats, men antalet anställda i branschen har inte ökat utan personalstyrkan har glesats ut, färre ska göra mer på varje apotek. Undersökningar visar att kundernas förtroende för apoteken har börjat sjunka från en mycket hög nivå. Farmaciförbundets arbetsmiljöbarometer för år 2012 visar att personalen har fått betala ett mycket högt pris för omregleringen. Resultaten stöder också de undersökningar som visar att kunderna situation har försämrats på den omreglerade marknaden. Redan i förra årets rapport visade Farmaciförbundet att arbetsmiljön hade kraftigt försämrats på grund av omregleringen. Årets resultat visar att det har blivit ännu sämre. Fler upplever stress på jobbet, fler känner sig slitna efter arbetsdagens slut och fler känner oro för att inte orka med sitt arbete i framtiden. Särskilt allvarliga är de kroppsliga och själsliga symptom som den undermåliga arbetsmiljön ger. De anställda känner inte bara en allmän oro över situationen. Sömnsvårigheter är vanliga, liksom irritation på omgivningen och olika fysiska besvär. Den ökade stressen i branschen har flera orsaker. Två viktiga förklaringar till den höga stressnivån är personalnedskärningarna som är en konsekvens av att fler apotek öppnats utan en utökning av antalet anställda i branschen, och alla de tekniska problem som följt av migrationen av IT systemen. Långa svarstider och avbrott hör till vardagen för många anställda, visar de kommentarer som lämnats till arbetsmiljöbarometern. Märkligt nog anser var fjärde anställd att det inte finns tillräckligt med datorer på deras apotek. I en bransch vars hela verksamhet är kopplat till IT system har arbetsgivarna inte ens investerat i ett tillräckligt antal arbetsstationer. Även kunderna får betala ett högt pris för omregleringen av marknaden. Det tuffa arbetsklimat som skapats på den omreglerade marknaden leder till minskad tid för rådgivning. Visserligen säger 9 av 10 anställda med uppgift att ge läkemedelsråd vid behov att de också utför sina arbetsuppgifter. Det är bra. Men 60 procent anser att de inte har tillräckligt med tid för läkemedelsrådgivningen. Och ser man till all rådgivning som bör ske på apoteken uppger en klar majoritet av de anställda att de inte heller har tillräckligt med tid till den. Förra årets arbetsmiljöbarometer redovisades mycket noga för de stora apotekskedjornas ledningar. Varje företagsledning fick en separat redovisning av förbundets förtroendevalda på arbetsplatsen. På grund av de allvarliga resultaten förväntade sig Farmaciförbundet omfattande åtgärder för att lösa de stora arbetsmiljöproblemen. Vi konstaterar nu att det inte har skett, utan resultaten i årets barometer pekar på fortsatta försämringar. Till detta måste nu läggas att branschens aktörer håller på att förlora förtroendet bland sin egen personal. Bara var fjärde anställd skulle rekommendera någon utomstående att börja arbeta i branschen. Och andelen som skulle rekommendera den egna apotekskedjan till någon som söker jobb är inte heller större. Allt detta är en konsekvens av de stora problemen i arbetsmiljön. 4

5 Årets arbetsmiljöbarometer visar på försämringar i en redan mycket problematisk arbetsmiljö i apoteksbranschen. Resultaten är så pass allvarliga och uppseendeväckande att barometern måste klassas som en larmrapport. Företagsledningarna i branschen måste nu kavla upp skjortarmarna och vidta extra ordinära åtgärder för att skapa den goda arbetsmiljö som de anställda har rätt att kräva. De åtgärder Farmaciförbundet föreslår är: Skärp det systematiska arbetsmiljöarbetet Bemanna så att tid finns för rådgivning och recepthantering Öka delaktigheten genom regelbundna möten Satsa på regelbundna hälsokontroller Genomför arbetsmiljöundersökningar regelbundet Använd utvecklingssamtalen för att diskutera arbetsmiljö Erbjud kompetensutveckling Prioritera ledarskapsutveckling kopplat till arbetsmiljö Inför tydliga kriterier för lönesättning Tillgodose behovet av utbildning inom arbetsmiljö 5

6 Resultat och analys Resultaten i årets arbetsmiljöbarometer från Farmaciförbundet visar entydigt på en allmän försämring av arbetsmiljön i branschen. Samtliga kedjor på marknaden är representerade i undersökningen. Vi ser ingen avsevärd skillnad mellan olika aktörer. Syftet är inte att rangordna dem utifrån hur de sköter arbetsmiljön, problem finns i olika grad hos alla arbetsgivare. Resultaten redovisas därför på totalnivå och med en uppmaning till alla arbetsgivare att ta till sig av resultaten och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Liten läsanvisning: Grönt i cirkeldiagrammen symboliserar det som är godkänt/positivt, rött det som är problematiskt/negativt. Arbetsmiljön upplevs försämrad för andra året i rad Jag tror vi står inför en tid med fler personer som blir sjukskrivna för utmattning. Samt fler felexpedieringar pga stress och tidsbrist. Svårt att få tag på kompetent folk, de som anställs har inte jobbat på länge och har inte alls samma apotekstänk. Datasystemet är ett helvete, hade vi varit män hade vi ALDRIG accepterat att jobba under sådana här förhållanden, aldrig någonsin. Kommentarer ur Arbetsmiljöbarometern. I förra årets arbetsmiljöbarometer upplevde en bra bit över hälften av de anställda att arbetsmiljön totalt sett hade blivit sämre under det år som gått sedan omregleringen av apoteksmarknaden startade. Nu har ytterligare ett år gått. I årets barometer upplever nära två tredjedelar av de anställda en allmän försämring av arbetsmiljön. Det är uppseendeväckande av flera skäl. Under förra året mötte många anställda en ny arbetsgivare, nya rutiner, nya produktleverantörer, nya affärskoncept, ny utformning av butiklokaler och nya IT system. Alla som någon gång bytt arbete vet hur ansträngande det är att bombarderas av nya intryck, lära sig nya rutiner och kultur. En viss ökning av stressnivån under en relativt kort introduktionsperiod kan nog ses som naturligt, men Farmaciförbundet reagerade starkt emot att de anställda upplevde en så stark ihållande försämring av arbetsmiljön, och som är helt oacceptabel. I årets barometer är det alltså betydligt fler som upplever en försämring av arbetsmiljön under det gångna året 64 procent (55 proc. år 2011). Det sker året efter den stökiga omregleringen och året efter att de nya IT systemen är på plats inom alla apotek. Nu borde rutiner och IT system har satt sig. Ändå upplevs arbetsmiljön totalt sett som sämre än året innan. Det är ett alarmerande resultat, anser Farmaciförbundet. 6

7 Upplever du att arbetsmiljön totalt sett har blivit bättre eller sämre på din arbetsplats under det senaste året? 3% 9% 24% Bättre nu än tidigare Sämre nu än tidigare Oförändrad 64% Arbetade inte i branschen för ett år sedan En fråga som också tar upp de anställdas allmänna bedömning av arbetsmiljön är om den upplevs att ha blivit tuffare. Även på denna punkt har utvecklingen gått åt fel håll. Nu betecknar 8 av 10 anställda arbetsmiljön som tuffare än för ett år sedan. Det är en ökning med några procentenheter sedan förra mätningen (År 2012: 79 proc, 2011: 76 proc.). En viktig iakttagelse är att de som svarat nej på frågan har halverats. Redan förra året var de få, men nu är de ännu färre. Upplever du att arbetsklimatet har blivit tuffare på din arbetsplats under det senaste året? 3% 11% 7% 79% Ja Nej Arbetsklimatet är oförändrat Jag har inte arbetat tillräckligt länge i branschen för att ha en uppfattning. 7

8 Oro inför framtiden P g a stressen har jag redan sagt upp mig och jobbar nu bara som timanställd. Jag förlorar mycket pengar men vad skall man göra när man känner att kroppen inte räcker till. Kommentar ur Arbetsmiljöbarometern I apoteksbranschen rapporterar allt fler anställda att de känner sig slitna efter arbetsdagens slut och en stor majoritet känner en oro för att inte orka med sitt arbete i framtiden. Det här är oroväckande och tyder på att stressnivån och arbetstempot är för högt och tiden för återhämtning därför inte räcker till. På båda frågorna ökar andelen som lämnar negativa svar. 8% 17% Instämmer helt eller mycket 75% Fotnot 1 Av kommentarerna till barometern ser man att det finns anställda som säger upp sig själva därför att arbetssituationen känns ohållbar, andra går ner i arbetstid. Det finns även exempel i kommentarerna där äldre säger upp sig för att de inte orkar mer. Jag är orolig för att inte orka med mitt arbete i framtiden 16% 62% 22% Instämmer helt eller mycket Fotnot 2 1 I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Grönt= 1) 1,7 proc. 2) 6,3 proc. Grått= 3) 17,3 proc. Rött= 4) 36,1 proc. 5) 38,6 proc. 8

9 Den ansträngda arbetssituationen i branschen har också lett till en oro för uppsägningar. Den är av två slag, dels en individuell oro för att den enskilde inte ska orka med prestationskraven och därför kan bli uppsagd, dels en oro för uppsägningar på grund av bristande lönsamhet. Dessa frågor var inte med i förra årets barometer. Därför finns inga uppgifter om hur denna oro för uppsägningar utvecklats. Men oron för bristande lönsamhet är den som är mest markant. Jag oroar mig för att bli uppsagd pga att jag inte orkar med prestationskraven 23% 23% 54% Instämmer helt eller mycket Fotnot 3 Jag oroar mig för att bli uppsagd pga bristande lönsamhet 38% 41% Instämmer helt eller mycket 21% Fotnot 4 2 I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Grönt = 1) 5,0 proc. 2) 11,6 proc. Grått= 3) 21,8 proc. Rött= 4) 28,8 proc. 5) 32,9 proc. 3 I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Grönt= 1) 32,5 proc. 2) 21,7proc. Grått= 3) 22,5 proc. Rött= 4) 12,4 proc. 5) 11,0 proc. 4 I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Grönt= 1) 22,6 proc. 2) 18,5 proc. Grått= 3) 21,0 proc. Rött= 4) 19,1 proc. 5) 18,8 proc. 9

10 Koppling mellan arbetet och ohälsa Har fått byta ut ett utslitet knä. Jag orkar gå bättre nu. Oroar mig hur jag ska klara varorna i sommar. Kommentarer ur Arbetsmiljöbarometern En stor del av de anställda i apoteksbranschen uppger problem med både kropp och själ, som de bedömer har sitt ursprung i arbetsmiljön. En allmän oro finns bland personalen och många har känt sig irriterade på arbetskamrater eller kunder. Gruppen som rapporterar oro har ökat mest, från 34 procent förra året till 43 procent i år, men samtliga fyra undersökta kategorier av problem och besvär har ökat. Nästan hälften upplever sömnproblem, och det är allvarligt när det kopplas till arbetslivet (2012: 46 proc., 2011: 40 proc.). Forskningen visar att sömnproblem är vanligare bland kvinnor, det handlar ofta om stress och hårda krav på sig själv eller från omgivningen eller brist på inflytande i till exempel arbetslivet. 5 Andelen som även rapporterar fysiska besvär än nära hälften av de anställda i branschen. Detta är upprörande mot bakgrund av de omfattande kunskaper som finns hur man utformar en ergonomisk riktig arbetsplats och hur arbetet ska varieras samt hur pauser ska läggas in så att fysiska besvär undviks. Den andel som uppger att de inte har några besvär, varken fysiska eller psykosociala har minskat något i år (År 2012: 17 proc., 2011: 20 proc.). 60% Har du under de tre senaste månaderna haft problem eller besvär med något av nedanstående? 50% 40% 30% 20% 43% 46% 50% 48% Allmän oro Sömnproblem Irritation på omgivningen (kolleger och/eller kunder) Olika fysiska problem/besvär 10% 17% 5 Nej, jag har inte haft några besvär 0% Källa: Vårdguiden, Stockholms läns landsting: Sömn och Stress ( ohalsa/somnproblem/) 10

11 De som rapporterar besvär anser i nio fall av tio att de har sitt ursprung i arbetet. Tror du att dina besvär beror på din arbetssituation? 11% Ja Nej 89% Man kan säga att alla de ergonomiska problem på apoteken som svaren på denna fråga speglar kan åtgärdas. För arbetsgivaren handlar det om att se till att ergonomiskt rätt utformad utrustning och ergonomiska hjälpmedel finns på arbetsplatsen. Svaren visar också att var fjärde anställd saknar hjälpmedel på sin arbetsplats, till exempel har de inte höj och sänkbara bord, och nästan hälften anser att de bara delvis har de hjälpmedel som behövs i den fysiska arbetsmiljön. Finns de hjälpmedel som du tycker behövs på din arbetsplats? 24% 30% Ja Delvis Nej 46% Med den relativt höga snittåldern i branschen är dessa siffror något som både arbetsgivare och arbetsmiljöombud måste ta sig an i syfte få betydligt mer positiva svar i nästa års arbetsmiljöbarometer. Inte minst är det viktigt att planera för att nuvarande arbetskraft har möjlighet att arbeta till sin normala pensionsålder och samtidigt tänka på framtiden. Arbetsgivarna måste erbjuda en attraktiv arbetsmiljö för att kunna attrahera ny arbetskraft under kommande generationsväxling i branschen. 11

12 Omregleringen skapade ökad stress, som har förvärrats JÄKT, JÄKT, och otrevligt är det. Chefen tjatar om försäljningssiffror hela tiden vi måste sälja, sälja. Och det blir värre och värre, undrar var gränsen går för nedskärningarna kombinerat med det ökade säljkraven helt sjukt. Kommentarer ur Arbetsmiljöbarometern Redan i förra årets arbetsmiljöbarometer uppgav en bra bit över hälften av de svarande att stressen hade ökat. Med den omreglerade apoteksmarknaden, nya aktörer, ökning av antalet apotek, slimmade personalstyrkor och ökade säljkrav vid sidan av den reglerade receptexpedieringen kan den ökade stressen knappast sägas vara förvånande även om det är en både beklaglig och oacceptabel utveckling. I årets barometer har de svarande bedömt sin stressnivå i jämförelse med året före, alltså just det år när omregleringen genomfördes. Andelen som anser att stressen har ökat det senaste året har vuxit med 11 procentenheter. Mer än två personer av tre uppger att stressen ökat under det senaste året (År 2012: 69 proc. 2011: 58 proc.). Det visar att stressen under omregleringens första år inte var någon tillfällighet. Än fler upplever arbetet som stressigt. Det är så många som tre av fyra anställda. Nu behövs snabbt insatta åtgärder för att dämpa den allmänt förekommande stressen. Bättre bemanning, tydligare regler för rast och paus, uppdaterade och mer användarvänliga IT system, samt möjlighet att påverka sin arbetssituation är några av de åtgärder som borde vidtas. Upplever du att du känner dig mer eller mindre stressad på ditt arbete idag än vad du gjorde för ett år sedan? 2% 7% Upplever mindre stress 22% Upplever mer stress Upplever varken mer eller mindre stress 69% Arbetade inte i branschen för ett år sedan 12

13 Jag upplever att det är stressigt på jobbet 6% 19% Varken eller Instämmer helt eller mycket 75% Fotnot 6 En försvårande omständighet i arbetet för att minska stressnivån är de små möjligheterna i branschen att ta paus när det behövs. Visserligen är förhållandet oförändrat mellan andelen som kan ta paus när de behöver och andelen som inte har den möjligheten, men fortfarande är det enbart tre av tio anställda som kan ta paus vid behov. Det är naturligtvis oacceptabelt. Jag känner att jag hinner ta paus när jag behöver 30% 44% Varken eller Instämmer helt ellermycket 26% Fotnot 7 6 I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Grönt= 1) 1,0 proc. 2) 5,4 proc. Grått= 3) 18,9 proc. Rött= 4) 37,3 proc. 5) 37,4 proc 7 I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Rött= 1) 20,3 proc. 2) 23,3 proc. Grått= 3) 26,2 proc. Grönt = 4) 19,6 proc. 5) 10,6 proc 13

14 Undermåliga IT-system skapar onödig stress Eftersom datasystemet är så långsamt stiger frustrationen, gör jag fel eller är det så har det ska vara, NÄR DET FUNGERAR??? Stress, vanmakt är min vardag. Kommentar ur Arbetsmiljöbarometern Under år 2011 införde alla apoteksaktörer nya IT system. Kravet fanns formulerat i riksdagens beslut om omreglering av marknaden. Apotekens IT system för recepthantering, lagerhållning och kassa är mycket komplexa byggen. På kort tid skulle flera nya system tas fram och sjösättas. Resultatet är att personalen i branschen fått streta med stora kvalitetsproblem och kunderna fått utstå långa väntetider. Ett av de största misslyckandena för branschens aktörer är att de inte klarat migreringen från ett gemensamt datasystem till företagsspecifika på ett godtagbart sätt. Flera kedjor har drabbats av så allvarliga dataavbrott att de inte kunnat expediera receptkunder under en period. Långsam expediering och datorer som låser sig i olika situationer är andra problem. Andelen anställda som blir stressade av de teknikproblem som de möter i arbetet har ökat med 12 procentenheter i årets barometer jämfört med året före. Sju av tio anställda upplever denna teknikstress (2012: 70 proc., 2011: 58 proc.). En uppseendeväckande siffra i årets barometer är att tre av tio anställda (30 proc.) uppger att det finns för få terminaler på arbetsplatsen och att just detta faktum skapar stress. Andelen har sjunkit något sedan förra mätningen, men att arbetsgivarna fortfarande inte investerat tillräckligt i datorutrustning är fullständigt orimligt. Jag blir stressad av teknikproblem t.ex ökade väntetider, krångliga stystem, att det inte går att backa enkelt, kassaproblem, datorstopp mm) 14% 16% Instämmer helt eller mycket 70% Fotnot 8 8 I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Grönt= 1) 5,5 proc. 2) 8,6 proc. Grått= 3) 15,8 proc. Rött = 4) 29,4 proc. 5) 40,7proc 14

15 Tiden för utbildning i de nya systemen har inte varit tillräcklig. En tredjedel tycker sig ha tillräckliga kunskaper om systemen, en tredjedel anser motsatsen och en tredjedel är neutrala i frågan. År 2011 bedömde 45 procent, nästan hälften att de hade tillräckliga kunskaper. Jag har tillräckliga kunskaper för att kunna utnyttja datorstödet effektivt 36% 29% Instämmer helt eller mycket 35% Fotnot 9 Frekvent förekommande schemaändringar kan leda till ökad stress Får vara glad om man på fredagen vet när man skall börja på måndagen Jag lägger schemat, vilket betyder att jag får jobba extra om det ej går att lösa med frivillig personal. Kommentar ur Arbetsmiljöbarometern Schemaändringar är frekvent förekommande i branschen. När det sker ofta, det är inte ovanligt att anställda upplever det varje vecka, kan det vara en av orsakerna till den höjda stressnivån. Mer än var fjärde anställd har en arbetsledning som ändrar i schemat varje vecka. Om man gör en grupp av de som drabbas av schemaändringar varje vecka och de som drabbas minst var fjortonde dag kommer gruppen utgöras av hälften av de anställda i branschen. Fyra av tio anställda upplever att antalet schemaändringar ökat i jämförelse med förra året. En jämförelse mellan åren visar att allt fler rapporterar schemaändringar. I år finns också fråga om schemaändringarna påverkar familjelivet. Men än var tiondel anställd instämmer i den beskrivningen. 9 I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Rött= 1) 9,7 proc. 2) 19,1 proc. Grått= 3) 35,6 proc. Grönt = 4) 24,0 proc. 5) 11,7proc 15

16 Arbetsgivarna ska av många skäl i god tid meddela schemaändringar. Det är reglerat i avtalet. Ändå uppger var tionde svarande att de aldrig blir informerade om schemaändringar 14 dagar i förväg, som enligt avtalet är den senaste tiden en förändring ska meddelas. Inflytandet över schemaläggningen varierar. Var fjärde anställd har inget inflytande alls. Däremot känner sig fyra av tio anställda alltid delaktiga i schemaläggningen. Undersökningen visar också att var fjärde anställd råkar ut för oönskade arbetspass på mindre än 5 timmars arbetstid. Hur ofta förekommer schemaändringar på din arbetsplats? 15% 27% Minst 1 ggr/veckan Minst 1 ggr/14 dagar 34% 24% Minst 1 ggr/mån Inte alls Upplever du att det blivit fler eller färre schemaförändringar på din arbetsplats under det senate året? 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 40% 34% Färre schemaförändringar Fler schemaförändringar Varken fler eller färre Har påverkat mitt familje och fritidsliv negativt under året Har inte jobbat tillräckligt länge för att ha en uppfattning 10% 13% Är inte schemalagd 5% 0% 6% 4% 3% 16

17 Långa arbetspass och inställda lunchraster sliter på kroppen Vi har inte haft EN fikapaus på 10 år på mitt jobb. Vi har både sparat kaffe och tid, Det är stressande när man aldrig får några raster på jobbet. Min chef lägger mig kontinuerligt att jobba åtta dagar i rad varannan vecka utan någon ledig dag vilket också är oerhört slitande på kropp och själ. Kommentarer ur Arbetsmiljöbarometern. Ett problem för många anställda är långa arbetspass, som ibland kan sträcka sig över tio timmar. I kommentarerna till arbetsmiljöbarometern vittnar anställda om hur arbetet tär på ben, ryggar och kroppen. Man vittnar om olika kroppsliga symptom, som ledbesvär och ryggproblem. Mer än var femte anställd tvingas ställa upp på långa arbetspass på över 10 timmar minst en gång i veckan. Hur ofta är din arbetsdag lägre än tio timmar? 0,5% 3% 38% 41% 17% 5 dagar/vecka eller mer 3 4 dagar/vecka 1 2 dagar/vecka Mer sällan Aldrig Ett annat problem är svårigheter att få lunchrast och därmed kunna lämna arbetsplatsen och inte känna sig förpliktigad att rycka in om kundtrycket är högt. På många apotek används måltidsuppehåll när bemanningen blir för låg under lunchtimmarna. Det innebär att den anställde inte får lämna arbetsplatsen och måste tillfälligt lämna måltiden när kundtrycket kräver det. 17

18 Mer än var femte anställd har måltidsuppehåll istället för lunchrast minst en gång i veckan. Ännu fler råkar ut för det någon gång varje månad. Under semesterperioden på sommaren ökar svårigheterna att kunna ta lunchrast. Förekommer det måltidsuppehåll i stället för rast på din arbetsplats? 8% 60% 13% 6% 14% Ja, flera ggr/vecka Ja, någon enstaka gång/vecka Ja, någon ggr/mån Ja, men bara semestrar Nej, aldrig 18

19 Tidsbrist äventyrar recepthantering och rådgivning Känner mig som en påskrivningsmaskin, en robot som står på samma ställe i 8 timmar varje dag. Att hålla sig uppdaterad på nyheter och nya läkemedel hinns inte med. Tiden går till att få arbetet att flyta så gott det går. Kommentarer ur Arbetsmiljöbarometern. På apoteken utgör recepthanteringen 80 procent av verksamheten. Det är ett samhällsintresse att den fungerar smidigt och säkert. Den är också grundläggande för kundernas förtroende för apoteksverksamheten. Det finns flera krav som personalen möter i receptkanalerna: expedieringen ska ske skyndsamt, de ska vara kunniga och utföra arbetet på ett för läkemedelskonsumenterna säkert sätt. Årets arbetsmiljöbarometer visar att nära två tredjedelar av personalen inte anser sig hinna hålla sig informerad om nyheter inom läkemedelsområdet. Det är en ökning sedan förra året och en stark ökning sedan året före omregleringen av marknaden (2012: 63 proc. 2011: 59 proc., 2009: 43 proc.) Och 27 procent oroar sig för att receptexpedieringen inte gjorts korrekt på grund av tidsbrist, en ökning med 7 procentenheter på ett år. Det måste ses som ett symptom på en pressad arbetssituation med högt uppskruvad stress. Här finns också skillnader i hur apotekstekniker och receptarier har svarat. Problemet upplevs något starkare bland receptarierna där över 70 procent (71 %) inte hann hålla sig informerade, medan bland teknikerna var motsvarande siffra 60 procent (61 %). Jag hinner hålla mig informerad om nyheter inom läkemedelsområdet 15% 22% Instämmer helt eller mycket 63% Fotnot I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Rött= 1) 28,2 proc. 2) 34,7 proc. Grått= 3) 21,7proc. Grönt = 4) 10.0 proc. 5) 5,4 proc. 19

20 Även när det gäller frågan om oro för att recepthanteringen inte gjorts korrekt på grund av tidsbrist är receptarierna mer oroade än apoteksteknikerna, det handlar om 38 procent mot 23 procent. Receptarier: Jag oroar mig för att recepthanteringen inte gjorts korrekt på grund av tidsbrist 38% 31% Instämmer helt eller mycket 31% Fotnot 11 Apotekstekniker: Jag oroar mig för att recepthanteringen inte gjorts korrekt på grund av tidsbrist 23% 36% Instämmer helt eller mycket 41% Fotnot I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Grönt= 1) 7,7 proc. 2) 23,5 proc. Grått= 3) 30,5 proc. Grönt = 4) 24,7 proc. 5) 13,7 proc. 12 I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Grönt= 1) 19,5 proc. 2) 17,0 proc. Grått= 3) 41,1 proc. Grönt = 4) 14,9 proc. 5) 7,6 proc. 20

21 Tiden för rådgivning räcker inte till Det sparas på personal så vi hinner inte ta hand om kunderna. Det är viktigare att dra in pengar än att kunden får rätt info och rådgivning av utbildad personal. Kommentarer ur Arbetsmiljöbarometern. För kunderna är apotekens kärnverksamhet läkemedel och de väntar sig god rådgivning om effekter och biverkningar av läkemedel och hur de ska användas. Detsamma gäller även andra produkter i utbudet. Nio av tio anställda uppger att de alltid informerar kunden om hur läkemedel ska användas om behovs av råd finns. Studien visar alltså att personalen är mån om rådgivningen, men arbetsgivarna skapar inte alltid goda förutsättningar för detta. Informerar du alltid kunden om hur läkemedel ska användas om behov finns? 11% Ja Nej 89% Urvalet är enbart dem som i arbetet har i uppgift att ge råd om läkemedel Sex av tio anställda anser sig inte ha tillräckligt med tid för individuell rådgivning om läkemedel, gruppen har ökat sedan förra året (2012: 61 proc., 2011: 55 proc.). De anser också att tiden för läkemedelsrådgivning har minskat. Även denna grupp har ökat stort (2012: 59 proc., 2011: 48 proc.). Upplever du att du har tillräckligt med tid för att ge kunden individuella råd om läkemedelsanvädning? 39% Ja 61% Nej Urvalet är enbart dem som i arbetet har i uppgift att ge råd om läkemedel 21

22 Upplever du att du idag har mer eller mindre tid än för ett år sedan för att ge kunden individuella råd om läkemedelsanvändning? 3% 4% 34% Mer tid Mindre tid Varken mer eller mindre tid 59% Arbetade inte i branschen för ett år sedan Urvalet är enbart dem som i arbetet har i uppgift att ge råd om läkemedel När man granska all rådgivning är resultatet detsamma, fler än sex anställda av tio anser sig inte ha tillräckligt med tid för rådgivning och den gruppen har ökat jämfört med året före (2012: 64 proc., 2011: 57 porc.). Upplever du att du i ditt arbete har tillräckligt med tid för att hinna ge kunderna bra rådgivning? 36% Ja 64% Nej Urvalet är enbart dem som i arbetet har rådgivning som del i arbetsuppgifterna. 22

23 Bristande inflytande över den egna arbetssituationen Kritiken uppfattas av chefen som "gnäll" och sedan får jag höra hur svårt det är att vara chef. Just nu har vi en TOPPENCHEF. Måtte hon orka vidare för hon har det inte lätt.. Var femte anställd blir bestraffad av ledningen om de framför kritik, enligt denna studie. Visserligen kan en majoritet, något över hälften av de svarande, vara kritiska på sin arbetsplats utan repressalier, men att så många som var femte anställd drabbas om de är kritiska är allvarligt. Inflytande över arbetet är en mycket viktig del i en god arbetsmiljö. I det ingår ett gott diskussionsklimat och tolerans mot kritik. Det här fungerar inte alltid i apoteksbranschen. Nära var tredje anställd (31 proc.) bedömer att det har blivit svårare att framföra kritik. Denna grupp har ökat med tio procentenheter sedan förra undersökningen. Men även de som bedömer att det har blivit lättare ökar någon procentenhet, men är ändå inte fler än en av tolv anställda. Upplever du att det har blivit lättare eller svårare att framföra kritiska synpunkter på arbetsplatsen under det senaste året? 3% 9% Lättare 57% 31% Svårare Varken lättare eller svårare Har ej jobbat tillräckligt länge för att ha en uppfattning Jag blir inte "bestraffad" av min chef om jag framför kritik på arbetsplatsen 21% 56% 23% Instämmer helt eller mycket Fotnot I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Rött= 1) 11,4 proc. 2) 9,9 proc. Grått= 3) 23,2 proc. Grönt = 4) 24,4 proc. 5) 31,1 proc. 23

24 Allt fler tycker att inflytandet över den egna arbetssituationen minskar. I år instämmer fyra av tio i bilden, medan den som ser en förbättring är en av tio. Samma negativa trend finns kring möjligheterna att påverka den egna arbetsplatsen. De som ser en minskad möjlighet till påverkan har ökat med tio procentenheter och är uppe i 36 procent, vilket motsvarar två av tre svarande. Personalens inflytande sker formellt på delaktighetsmöten. Detta regleras i samverkansavtal, som finns på flertalet av de stora kedjorna i branschen. Men bara hälften av de anställda får delta i sådana möten och gruppen minskar något sedan förra året. I vilken utsträckning upplever du att du har inflytande på din egen arbetssituation? 28% 33% Inget eller lite inflytande Inflytande i någon mån Helt eller mycket inflytande 39% Fotnot 14 Upplever du att dina möjligheter att påverka på din arbetsplats har försämrats eller förbättrats under det senste året? 3% 12% 1 Förbättrats 2 Försämrats 48% 37% 3 4 Oförändrat Har ej jobbat tillräckligt länge för att ha en uppfattning 14 I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Rött= 1) 19,5 proc. 2) 23,10 proc. Grått= 3) 39,0 proc. Grönt = 4) 22,7 proc. 5) 5,6 proc. 24

25 På min arbetsplats förekommer delaktighetsmöten, samverkansmöten eller MBL möten regelbundet. 47% Ja 53% Nej Få har utvecklingssamtal och arbetsmiljö är sällan ett ämne Vi saknar arbetsplatsträffar där man får sitta tillsammans och prata om arbetet och olika problem och lösningar. Nu är det säljmöte som är det viktigaste. Kommentarer ur Arbetsmiljöbarometern. De flesta anställda har haft utvecklingssamtal under det gångna året. Det gäller sju av tio. Däremot är det en minoritet som på dessa samtal får ett tydligt motiv för den egna löneutvecklingen. Det är bara en av tre, medan två av tre inte får sådana redovisningar. Under dessa samtal är arbetsmiljön ett ämne som alltför ofta saknas i diskussionen. Sex av tio talar inte om ämnet i dessa sittningar. Resultaten visar att det endast skett marginella förändringar sedan förra arbetsmiljöbarometern. Har du haft något utvecklingssamtal under det senaste året? 29% 71% Ja Nej 25

26 Tycker du att du fått tydliga motiv för din egen löneutveckling? 38% Ja 63% Nej Diskuterades arbetsmiljöfrågor under det senaste utvecklingssamtalet? 41% Ja 59% Nej Chefen har en viktig roll för en god arbetsmiljö Jag arbetar som apotekschef och har nu sökt annan tjänst p.g.a av att min arbetssituation är ohållbar. Det är alldeles för lite stöd från företaget. Kommentarer ur Arbetsmiljöbarometern. Hälften av de anställda är nöjda med sin närmaste chef, medan var fjärde anställda inte har förtroende för sin arbetsledning. Andelen som har förtroende för sin närmaste chef har sjunkit under det senaste året (2012: 24 proc., 2011: 20 proc). Cheferna måste ägna mer tid åt själva arbetsledningen, visar också resultaten i studien. Bara hälften av de svarande instämmer helt eller mycket i att de får uppskattning av närmaste chef när det gjort ett bra jobb (2012: 48 proc., 2011: 43 proc.). Det samma gäller påståendet jag får stöd av min närmaste chef vid svårigheter (2012: 49 proc., 2011: 53 proc.) och jag drar mig inte för att be min närmaste chef om ett samtal om min arbetssituation (2012: 54 proc., 2011: 61 proc.). 26

27 Nästa var fjärde anställd drar sig däremot för att be om ett samtal om sin arbetssituation. Man kan konstatera att personalen på apotek tvekar allt mer om att ta upp arbetsrelaterade problem. Tystnad breder ut sig. I en bransch som är kopplad till hälsa borde bra chefskap vara en självklarhet och god utbildningen till chefer lika självklart. Dessutom måste cheferna få goda förutsättningar för att kunna utföra sin arbetsledning. Resultaten i arbetsmiljöbarometern borde kännas som en uppmaning för branschens aktörer till betydande satsningar på chefsutveckling. Jag har förtroende för min närmaste chef 24% 52% 25% Instämmer helt ellermycket Fotnot 15 Min närmaste chef planerar arbetet på ett bra sätt. 38% 30% Instämmer helt ellermycket 32% Fotnot I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Rött= 1) 11,3 proc. 2) 12,2 proc. Grått= 3) 24,5 proc. Grönt = 4) 24,9 proc. 5) 27,1 proc. 16 I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Rött= 1) 12,8 proc. 2) 16,8 proc. Grått= 3) 32,5 proc. Grönt = 4) 24,6 proc. 5) 13,3 proc. 27

28 Jag får uppskattning av min närmaste chef när jag har gjort ett bra jobb 48% 26% 26% Instämmer helt eller mycket Fotnot 17 Jag får stöd av min närmaste chef vid svårigheter 49% 23% 29% Instämmer helt eller mycket Fotnot 18 Jag drar mig inte för att be min närmaste chef om ett samtal om min arbetssituation 54% 23% 23% Instämmer helt eller mycket Fotnot I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Rött= 1) 10,9 proc. 2) 15,3 proc. Grått= 3) 25,8 proc. Grönt = 4) 26,4 proc. 5) 21,5 proc. 18 I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Rött= 1) 9,6 proc. 2) 13,7 proc. Grått= 3) 27,5 proc. Grönt = 4) 26,6 proc. 5) 22,6 proc. 19 I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Rött= 1) 9,7 proc. 2) 13,2 proc. Grått= 3) 22,7 proc. Grönt = 4) 25,0 proc. 5) 29,4 proc. 28

29 Diskriminering och mobbning Är över 50 år och har reumatism då är man inte så populär bara p.g.a. det från chefernas sida. Exempelvis jag får inte gå vissa kurser som jag gärna skulle vilja för att utveckla mig Kommentarer ur Arbetsmiljöbarometern. Ungefär var tionde svarande uppger att de någon gång under det senaste året känt sig diskriminerad. Av de svarande uppger mer än hälften att det handlat om åldersdiskriminering. Etnisk tillhörighet och funktionshinder är andra stora områden bland de hundratalet svarande. De svarande har också ofta lämnat kommentarer. Av dem visar det sig att de som känt sig diskriminerade inte alltid varit det i lagens mening. I andra fall tyder kommentaren på att det rört sig om ett klart diskrimineringsfall och brott mot lagen. Detsamma kan konstateras om frågan om den anställde vid något tillfälle blivit mobbad under det senaste året. Man brukar säga att den som känner sig mobbad är mobbad. Ändå ska man nog inte hävda att alla gånger enskilda personer blir orättvist behandlade är det mobbning. Utifrån arbetsmiljöbarometerns svar och kommentarer kan man konstatera att det förekommer enskilda fall av både diskriminering och mobbning, och många fall där anställda blir orättvist behandlade. Vi avstår från att publicera statistik, eftersom svaren på dessa frågor i enkäten är mycket svårtolkade. Men genom dessa skrivningar vill vi uppmärksamma arbetsgivarna på detta viktiga problem och uppmana dem att ta det på största allvar. Arbetsglädje och stimulerande arbetsuppgifter, men inte just nu Egentligen skulle det vara toppen för jobbet är ju fantastiskt, men pga all stress känner man sej totalt slut. Oavsett hur mycket man gjort finns det ändå hur mycket som helst kvar att göra. Jag har alltid haft inställningen att det ska vara roligt att gå till jobb. En lång period nu har det varit svårt att motivera sej själv till det Kommentarer ur Arbetsmiljöbarometern. Visst finns det många personer på apoteken som känner arbetsglädje och tycker sig ha stimulerande arbetsuppgifter, men detta är något som alla anställda borde få uppleva. Det är bara lite mer än fyra av tio anställda som instämmer ordentligt i att jag tycker det är roligt att gå till jobbet och andelen är sjunkande (2012: 44 proc., 2011: 52 proc.). 29

30 Lite drygt hälften anser sig ha intressanta och stimulerande arbetsuppgifter, men även den andelen sjunker (2012: 54 proc., 2011: 60 proc.). I en så pass spännande bransch som apoteksmarknaden är borde det vara möjligt med en ordentlig höjning av de positiva svaren på dessa båda frågor. Jag tycker att det är roligt att gå till arbetet 23% 44% Instämmer helt ellermycket 33% Fotnot 20 Jag har intressanta och stimulerande arbetsuppgifter 14% 54% 32% Instämmer helt ellermycket Fotnot I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Rött= 1) 8,5 proc. 2) 14,5 proc. Grått= 3) 33,0 proc. Grönt = 4) 28,0 proc. 5) 15,7 proc. 21 I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Rött= 1) 4,5 proc. 2) 9,6 proc. Grått= 3) 32,4 proc. Grönt = 4) 35,5 proc. 5) 18,0 proc. 30

31 Men det finns en hel del för arbetsgivarna att förbättra visar svaren på två angränsade frågor. Bara 27 procent instämmer helt eller mycket i påståendet Jag skulle rekommendera andra som jag känner att arbeta i apoteksbranschen, en fråga som 35 procent instämde i förra gången. Något fler, men ändå oroande få, instämmer i påståendet Jag skulle rekommendera andra jag känner att arbeta hos min arbetsgivare/mitt företag. Jag skulle rekommendera andra jag känner att arbeta inom apoteksbranschen 27% 41% Instämmer helt eller mycket 32% Fotnot 22 Jag skulle rekommendera andra jag känner att arbeta hos min arbetsgivare/mitt företag 29% 41% Instämmer helt eller mycket 30% Fotnot I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Rött= 1) 20,8 proc. 2) 20,4 proc. Grått= 3) 32,3 proc. Grönt = 4) 15,7 proc. 5) 10,8 proc. 23 I frågan kunde de svarande instämma med påståendet i en skala 1 5. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls, 5 motsvarar instämmer helt. Rött= 1) 22,0 proc. 2) 19,0 proc. Grått= 3) 30,3 proc. Grönt = 4) 16,9 proc. 5) 11,8 proc. 31

32 Förslag för en förbättrad arbetsmiljö på apoteken Farmaciförbundet publicerade för ett år sedan den första arbetsmiljöbarometern efter omregleringen av apoteksmarknaden. Resultaten visade att allvarliga arbetsmiljöproblem hade uppstått när marknaden delades upp på flera olika aktörer. Studien redovisades av lokala fackliga företrädare för respektive företagsledning. Syftet var att de skulle uppmärksammas på allvaret i situationen och få möjlighet att fördjupa och utöka arbetsmiljöarbetet inom varje företag innan de många grava problemen blev permanenta. När årets enkät genomfördes bland Farmaciförbundets medlemmar hade ytterligare ett år förflutit. Det första årets omställning var genomförd. De nya kedjorna hade etablerat sig, byggt upp sina butiksmiljöer och vant personalen vid nya rutiner. Det extra arbete som omställningar alltid medför borde vara slutfört. Mot bakgrund av att den nya marknaden har satt sig förväntades årets mätning av arbetsmiljön ge ett bättre resultat. Istället är det tvärtom. De anställda i branschen upplever att stressen ökat under det gångna året, fler känner oro över branschens utveckling och den egna arbetssituationen, problemen vid IT arbete har ökat och många uppger att de har sömnsvårigheter. En tråkig slutsats är att inte ens hälften av de anställda i branschen skulle rekommendera någon annan att börja arbeta på apotek. Förra året presenterade Farmaciförbundet tio åtgärder som skulle förbättra arbetsmiljön i branschen. Arbetsgivarnas passivitet på området gör att behovet av förbättrande arbetsmiljöåtgärder nu är akut. Därför håller Farmaciförbundet fast vid sina krav och betonar hur viktigt det är med en ordentlig uppryckning av arbetsmiljöarbetet hos alla aktörer i branschen. Farmaciförbundets tio förslag på åtgärder för att förbättra arbetsmiljön på svenska apotek: 1. Skärp det systematiska arbetsmiljöarbetet Det systematiska arbetsmiljöarbetet på apoteken måste förbättras för att leva upp till krav i lag, föreskrifter och avtal. Arbetsmiljölagen (AML) slår fast att arbetsgivaren ska se till att medarbetarna ska må bra på jobbet, och har en skyldighet att organisera jobbet så att det blir tillfredsställande för arbetstagarna samt motverka ohälsa. Undersökningen visar att det i apoteksbranschen finns brister i dessa avseenden som bäst hanteras genom ett stärkt systematiskt arbetsmiljöarbete där båda parter tar ansvar. Farmaciförbundet har för att verka enligt AML:s intentioner valt regionala arbetsmiljöombud runt om i Sverige. De ska finnas till hands för apotek som inte har lokalt arbetsmiljöombud och verka för samverkan med arbetsgivaren i arbetsmiljöfrågor. 2. Genomför arbetsmiljöundersökningar regelbundet Regelbundna undersökningar av arbetsmiljö och arbetsklimat är ett viktigt instrument för att kunna utveckla arbetsmiljön. Mätningarna ger en nyttig vägledning om vilka frågor som är viktigast och kräver åtgärder. Mot bakgrund av de på många sätt anmärkningsvärda resultaten i föreliggande 32

33 undersökning är det nödvändigt att respektive arbetsgivare i samarbete med arbetstagarrepresentanterna genomför undersökningar för att utröna vilka utmaningar som är störst inom respektive företag. Undersökningarna bör genomföras av extern part och arbetsgivarna och de fackligt förtroendevalda måste vara överens om de åtgärder som ska vidtas. 3. Använd utvecklingssamtalen för att diskutera arbetsmiljö Utvecklingssamtal är ett centralt och värdefullt verktyg för att utveckla både medarbetarna och arbetsplatsen. Undersökningen visar att företagen måste bli bättre på att regelbundet genomföra utvecklingssamtal och under dessa samtal diskutera arbetsmiljöfrågor. 4. Öka delaktigheten genom regelbundna möten Möjligheter att påverka den egna arbetssituationen är avgörande för en god arbetsmiljö och inom forskningen finns ett tydligt samband mellan bristande delaktighet och ohälsa. Undersökningen pekar på behovet av att medarbetare på apotek får bättre möjlighet att utöva inflytande, framförallt över den egna arbetssituationen. På många håll tycks det saknas strukturer, i form av möten, för detta. Detta är anmärkningsvärt eftersom arbetsgivare har en skyldighet att samverka eller förhandla om viktigare förändringar samt hålla arbetstagare informerade om verksamhetens utveckling. Arbetsgivarna bör regelbundet hålla möten där medarbetarnas åsikter tas tillvara och där angelägna frågor såsom schemaläggning, kompetensutveckling och hur arbetet kan organiseras på ett sätt som både skapar en god arbetsmiljö och tillgodoser kundernas säkerhet kan diskuteras. 5. Erbjud kompetensutveckling Enligt undersökningen upplever många att de känner sig stressade av olika former av teknikproblem, exempelvis kassasystem och datorer. Om arbetsgivarna satsar på att utveckla medarbetarnas kompetens inom detta område kan både stressrelaterad ohälsa undvikas samtidigt som företagen kan spara tid och pengar. Undersökningen pekar också på behovet av en kontinuerlig kompetensutveckling kring utvecklingen inom läkemedelsområdet. Tid för kompetensutveckling bör vara reglerat i avtal, utbildningen bör vara planerad och schemalagd samt ligga utanför apotekets öppethållande. Dessutom bör den ske på betald arbetstid. 6. Bemanna så att tid finns för rådgivning och recepthantering Individuell rådgivning och en säker recepthantering är två viktiga faktorer för att undvika felaktig läkemedelshantering. Resultaten visar att arbetsgivarna i större utsträckning än idag måste bli bättre på att frigöra tid för att dessa uppgifter får tillräckligt med utrymme och utförs på ett säkert sätt. Tidsbrist inom dessa områden är också en potentiell källa till stress. Ytterst handlar detta om att det på arbetsplatsen måste finnas en bemanning som gör att alla arbetsuppgifter kan fullgöras. I första hand är detta en ledningsfråga, och det borde vara ett av varje chefs viktigaste ansvar att se till att läkemedelskonsumenternas säkerhet sätts i främsta rummet. 7. Satsa på regelbundna hälsokontroller 33

34 Av resultaten framgår att många har hälsobesvär och att de kopplar samman dessa med sin arbetssituation. Siffrorna är så pass alarmerande att det bör vara en prioriterad uppgift för samtliga arbetsgivare att undersöka medarbetarnas hälsotillstånd närmare. Ett grundläggande redskap i sammanhanget är regelbundna hälsokontroller med vidhängande åtgärder för bättre hälsa. De arbetsgivare som inte redan idag låter genomföra regelbundna hälsoundersökningar bör omgående se till att så sker. 8. Prioritera ledarskapsutveckling kopplat till arbetsmiljö Medarbetarna själva och arbetsmiljöombuden är viktiga resurser när det handlar om att skapa en god arbetsmiljö. Samtidigt har cheferna det yttersta ansvaret och en viktig roll i att systematiskt arbeta med arbetsmiljö. Att satsa på att ge cheferna den kunskap och det stöd de behöver för att fullgöra sitt ansvar för att upprätthålla en god arbetsmiljö är en angelägen åtgärd. 9. Inför tydliga kriterier för lönesättning Lönen har betydelse både som ett styrinstrument och ett sätt att motivera personalen. Tydliga kriterier är en viktig faktor för att sporra medarbetarna och för att de ska känna trygghet i vilka förutsättningar som avgör ersättning. Undersökningen visar tydligt att flera arbetsgivare har en viktig uppgift i att införa tydliga kriterier för lönesättning samt kommunicera dessa. Detta är något som regleras i kollektivavtalen, och de arbetsgivare och chefer som ännu inte följer, konkretiserar och kommunicerar kriterierna bör snarast göra det. 10. Tillgodose behovet av utbildning inom arbetsmiljö Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt ansvar för att se till att arbetsmiljöombud får erforderlig utbildning inom arbetsmiljö. Ett viktigt sätt att förbättra arbetsmiljön är att satsa på att stärka arbetsmiljöombuden och ge dessa verktyg att vara en resurs i arbetet. Även regeringen måste ta ansvar Även om arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna huvudsakligen är en fråga för arbetsmarknadens parter är det viktigt att regeringen visar delaktighet i de utmaningar som apoteksbranschen står inför. Många av de brister som denna undersökning lyfter fram påverkar läkemedelssäkerheten, vilket är en fråga som våra politiker måste engagera sig i. 34

35 Metod Farmaciförbundets Arbetsmiljöbarometer 2012 bygger på en enkätundersökning riktad till förbundets medlemmar. Enkäten skickades ut via mejl den 13 mars och sista svarsdatum var 10 april. Två påminnelser skickades ut under perioden och mottagarna besvarade enkäten genom det webbaserade undersökningsverktyget Plansurvey. Frågorna togs fram av en expertgrupp på Farmaciförbundet och gick sedan på remiss bland förtroendevalda i organisationen. Några av frågorna formulerades i linje med frågor som är vanliga i olika organisationers arbetsmiljöundersökningar. Totalt ställdes 57 frågor i undersökningen. Alla av dessa hade inte direkt bäring på arbetsmiljö och i denna rapport är bara de frågor som behandlar arbetsmiljö redovisade. Enkäten besvarades av medlemmar. Den skickades ut till samtliga medlemmar med e postadress, stycken, vilket ger en svarsfrekvens på 34 procent (En ökning med 5 procentenheter jämfört med i fjol då svarsfrekvensen var 29 procent). Bortfallsanalysen visar att den mest troliga orsaken till uteblivna svar hänger samman med att medlemmarna inte använder sina e postadresser regelbundet eller att de inte uppdaterat dem. Vid påminnelser från förtroendevalda har vissa uppgivit att de inte har tid att svara, eller att datortillgången på arbetsplatsen är begränsad och det därför är svårt att svara. Eftersom det är andra året undersökningen genomförs har frågorna samma utformning som förra året. Ett fåtal frågor har tillkommit. Några av frågorna kan ge visst utrymme för olika tolkningar. Ett par av de begrepp som används i frågorna har inte på förhand definierats, vilket medför att olika personer kan uppfatta frågorna på olika sätt. Sammantaget är bedömningen att resultaten ger en relevant bild av arbetsmiljön på apoteken. 35