Landskapsöversikt för Nyland 2030

Transkript

1 Nylands förbunds publikationer A Nylands förbund Landskapsöversikt för Nyland 2030 Vision och strategi

2 Nylands förbunds publikationer A Landskapsöversikt för Nyland 2030 Vision och strategi Nylands förbund 2006 Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 1

3 Nylands förbunds publikationer A ISBN ISSN X (inb.) ISBN ISSN X (PDF) Grafisk design: BNL Euro RSCG Pärmbild och bilder: Tuula Palaste-Eerola Layout och pärmteckningen: Arja-Leena Berg Översättning: Susan Neiro Erweko Painotuote Oy Helsingfors st Uudenmaan liitto Nylands förbund Aleksanterinkatu 48 A Helsinki Alexandersgatan 48 A Helsingfors puh. tfn +358 (0) fax +358 (0) toimisto@uudenmaanliitto.fi 2 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

4 Uudenmaan liitto Nylands förbund Presentationsblad Aleksanterinkatu 48 A Helsinki Alexandersgatan 48 A Helsingfors puh. tfn +385 (0) fax +358 (0) toimisto@uudenmaanliitto.fi Författare Nylands förbund Publikation Landskapsöversikt för Nyland 2030 Vision och strategi Seriens namn Nylands förbunds publikationer A Seriens nummer Sidor 54 ISBN (inb.), (PDF) X Språk Svenska Referat Utgivningsdatum Bilagor ISSN Sammandrag Landskapsöversikten är en helhetsinriktad, långsiktig och strategisk plan för utvecklandet av landskapet. Utarbetandet av den baserar sig på två lagar; markanvändnings- och bygglagen samt regionutvecklingslagen. Landskapsöversikten är ett av landskapsfullmäktige godkänt politiskt viljeyttrande och ett instrument för att utveckla landskapet på eget initiativ. Planen har uppkommit i samarbete med många nyländska aktörer. Landskapsprogrammets främsta uppgift är att styra verksamheten i landskapet och planeringen av områdesanvändningen så att de tjänar samma mål och syften. De strategiska linjedragningarna i landskapsöversikten konkretiseras i landskapsplanen och -programmet. Landskapsöversikten är till sin karaktär är en rätt allmän plan. Kärnan i landskapsöversikten för Nyland är; Nyland är ett internationellt konkurrenskraftigt metropolområde med välmående människor. Det av visionen angivna målet eftersträvas med hjälp av fyra teman: 1. Bofrågor 2. Näringar och kompetens 3. Välfärd 4. Infrastruktur och miljö. Till skillnad från det omfattande begreppet om välfärd som anges av visionen avses med ett separat välfärdstema välfärdsservice och ärenden som är i nära anslutning till dem. Med varje val som görs inom varje av dessa fyra teman eftersträvar man att främja landskapets och dess invånares framgångar på en bred basis, och inte enbart från den synvinkel som representeras av temat i sig självt. Internationaliseringen, datasamhället, tryggheten och ett balanserat utvecklande av Nyland är ärenden som enligt genomtränglighetsprincipen främjas för varje tema. Rapporten är utarbetad av Markku Hyypiä Nyckelord (ämnesord) Regionutveckling, landskap, strategisk planering Övriga uppgifter Publikationen finns även i nätversion på vår webbplats Publikationen finns också på finska (Uudenmaan maakuntasuunnitelma 2030/Visio ja strategia). Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 3

5 4 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

6 Förord De viktigaste instrumenten för att utveckla landskapet är landskapsöversikten, landskapsplanen, landskapsprogrammet och landskapsprogrammets genomförandeplan. I egenskap av en långsiktig strategisk plan påvisar landskapsöversikten den eftersträvade utvecklingen i landskapet. Landskapsöversikten utgör grunden för all övrig planering i landskapet. Utarbetandet av landskapsöversikten görs på grundval av två lagar; markanvändningsoch byggnadslagen samt regionutvecklingslagen. Landskapsöversikten utarbetas eller uppdateras för varje landskapsfullmäktigeperiod, d.v.s vart fjärde år. Enligt inrikesministeriets rekommendationer borde landskapsfullmäktige godkänna landskapsöversikten under sitt första verksamhetsår. Nylands landskapsfullmäktige godkände landskapsöversikten vid sitt möte Landskapsöversikten är ett dokument som ger uttryck för en gemensam vilja att utveckla landskapet på lång sikt. Betydelsefulla aktörer är kommunerna, samkommunerna, företagen, de statliga regionförvaltningsmyndigheterna, forsknings- och läroanstalterna samt många organisationer och samfund. Nylands landskapsöversikt har uppkommit i samarbete med förbundets medlemskommuner och olika intressegrupper. Nylands förbund tackar alla dem som deltagit i utarbetandet av landskapsöversikten för ett gott samarbete och önskar att arbetet kring landskapets utveckling pågår i aktivt samarbete med de olika regionala aktörerna. Helsingfors, mars 2006 Arto Bryggare landskapsfullmäktiges ordförande Aimo Lempinen landskapsdirektör Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 5

7 Innehållsförteckning FÖRORD 5 INLEDNING 7 Landskapsöversikten för Nyland och dess betydelse 7 Föregående landskapsöversikt; Landskapsöversikt för Nyland Landskapsöversikt för Nyland 2030; utarbetandet 8 Landskapsöversikten för Nyland 2030; innehållet 9 VISIONEN FÖR NYLAND FRAM TILL ÅR Strategiska tyngdpunkter 11 STRATEGISKA MÅL OCH STRATEGIER Bofrågor Näringar och kompetens Välfärd Infrastruktur och miljö 29 EN HELHETSBEDÖMNING AV KONSEKVENSER 37 BAKGRUNDSMATERIAL Nuläget Megatrender Scenarion fram till år Efterfrågan på arbetskraft Utsikterna för befolkningsutvecklingen Utvecklingsutsikter för boendet och bostadsproduktionen 51 6 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

8 Inledning Landskapsöversikten för Nyland och dess betydelse Målet för landskapsöversikten för Nyland 2030 är att sammanfatta den önskade utvecklingsbilden för Nyland, som de olika aktörerna inom landskapet vill och kan målmedvetet sträva efter. Landskapsöversikten visar den gemensamma utvecklingsbilden och strategierna för att uppnå den. Dessa har gemensamt och på eget initiativ fastslagits av landskapets olika aktörer. Den eftersträvade goda utvecklingen kan bäst uppnås, om målet är både realistiskt och utmanande. I sista hand drar landskapets invånare och aktörer nytta av landskapsöversikten, för vilka man skapar möjligast bra förutsättningar för ett gott liv jämte utvecklingsmöjligheter. De mest centrala aktörerna inom landskapet är kommunerna och samkommunerna, företagen, forsknings- och utbildningsanstalterna samt många organisationer och samfund. Grunden för ett målmedvetet och spontant utvecklande av landskapet utgörs av de möjligast likadana linjedragningar som omfattas av landskapets egna aktörer. Detta gäller såväl inriktningen hos enskilda aktörer som deras interna samarbete. En resultatrik verksamhet kräver ofta samarbete och nätverksbildning. På strategisk nivå gäller det kompanjonskap eller allianser. Kompanjonerna till de nyländska aktörerna är ofta aktörer utanför det egna landskapet, ja även utanför landets gränser. Då man tänker på landskapet Nyland som en enda aktör, så går dess mest naturliga strategiska kompanjoner att finna inom södra Finland, d.v.s. landskapen inom alliansen för södra Finland. Internationellt sett utgör de huvudstadsregionerna jämte omgivningar för staterna kring Östersjöområdet samt Petersburgområdet. Ett resultatrikt utvecklande av Nyland på eget initiativ förutsätter att landskapets aktörer stöder och skapar förutsättningar för utvecklingsarbetet. Den mest centrala rollen innehas av statsmakten i vårt land, som med sin egen verksamhet skapar många randvillkor för ett regionalt utvecklingsarbete. Statsmakten fattar beslut om den egna avsiktliga regionpolitiken i landet. Dessutom står den bakom besluten som gäller den allmänna samhälls- och ekonomipolitiken i Finland. Dessa allmänpolitiska linjer är mycket ofta av regionalpolitisk betydelse, även om de inte nödvändigtvis har dragits i regionpolitiskt avseende. I egenskap av medlem påverkas Finland och dess regioner mycket av de regionala och allmänpolitiska linjedragningarna inom Europeiska unionen. Landskapsöversikten som utarbetas vart fjärde år utgör grunden för all annan planering i landskapet. Den gör det möjligt att på landskapsnivå planera såväl verksamheten som områdesanvändningen till att betjäna samma mål och ambitioner. Landskapsöversikten genomförs i dokumentform av landskapsplanen och landskapsprogrammet. Landskapsplanen sammanfogar de riksomfattande målen för områdesanvändning på riks-, region- och lokalnivå. Landskapsplanen utarbetas vid behov, i praktiken med tio års mellanrum. Landskapsprogrammet är ett program som utarbetats för aningen längre sikt och som avletts från landskapsöversiktens mål och strategier. Programmet utarbetas vart fjärde år och dess genomförandeplan årligen. Föregående landskapsöversikt; Landskapsöversikt för Nyland 2025 Landskapsfullmäktige godkände förra landskapsöversikten med titeln Landskapsöversikt för Nyland Den föregående översikten utarbetades med tanken att inget landskapsprogram uppgörs under fullmäktigeperioden , utan att landskapsöversikten och regionutvecklingsavtalet tillsammans täcker programmets innehåll. Regionutvecklingsavtalet var Nylands egna traditionella utvecklingsinstrument. Lagstiftningen ändrades då den föregående översikten utarbetades och Nyland fick trots allt ett landskapsprogram. Till den delen hann man alltså Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 7

9 reagera på den nya situationen. Däremot hann man inte reagera på den nya situationen när det gäller innehållet landskapsöversikten och Landskapsöversikt för Nyland 2025 uppgjordes enligt den ursprungliga verksamhetsplanen. I praktiken innebär det här, att ifrågavarande landskapsöversikt innehåller även programmässiga element och för att vara en strategisk plan är den rätt omfattande. Landskapsöversikt för Nyland 2030; utarbetandet Vid utarbetandet av landskapsöversikten för Nyland 2030 har en central utgångspunkt varit att klarlägga landskapsöversiktens och -programmets roll. Därför är den här nya översikten ett mera strategiskt dokument än den förra. En annan utgångspunkt har varit att uppdatera landskapsöversikten för Nyland 2025, och inte att utarbeta en helt ny översikt. Processen med att uppdatera landskapsöversikten inleddes med att utarbeta scenarier. I november 2004 utkom scenarioarbetets slutrapport Framtiden för Nyland 2035, Utopi eller sanning? Scenarioarbetet förverkligades som ett samarbetsprojekt mellan Nylands förbund, Östra Nylands förbund, Nylands TE-central, Nylands miljöcentral och SAD. Scenarioarbetet består av fyra olika scenarioarbeten och kvantitativa uträkningar i anslutning till dem: befolkning, arbetsplatser och bostadsbyggnation samt bostadsbeståndets utveckling. Scenarioberättelserna är mycket olika, vilket bl.a. kommer fram i befolkningsutvecklingen. De yttersta alternativen utgörs av ett sjunkande invånarantal respektive dess mycket våldsamma tillväxt. På basis av alla fyra scenarioberättelser utarbetades separata trafikscenarier som innehåller värderingar om trafikinvesteringar. Ingen av de fyra scenarioberättelserna utgör en eftersträvad scenario, d.v.s ett tillstånd, som man önskar uppnå. Den huvudsakliga idéen med det genomförda scenarioarbetet är att utvidga människornas åsikter om framtiden. Hurudan kan framtiden vara, även om den enligt nutidsuppfattningar är osannolik? Vilka nya frågeställningar orsakar de eventuella utvecklingsbilderna? Vilka konkreta frågor skall man ta ställning till då man begrundar den önskade utvecklingsbilden och kärnan i landskapsöversikten. Scenariorna hjälper även att bedöma konsekvenserna av de valda strategierna. De planeringstal som berör befolkningen och som ingår i scenarioarbetet är fristående från befolkningskalkyler. De blir klara under höstens lopp Landskapsöversiktens första planeringstal för befolkningen är av förberedande natur. De visar m.a.o det maximala invånarantalet, som det är realistiskt att förbereda sig för. Dessa siffertal har delats ut till de ämbetsmän som för befolkningens del svarar för planeringstalen i medlemskommunerna. På basis av kommentarer justerades dessa maximiantal och minimiantal utarbetades för det fortsatta beredande arbetet. I början av år 2005 färdigställdes de första kalkylversionerna av bostadsbehov och arbetsplatser. När det gäller planeringstalen för arbetsplatser har man utnyttjat kalkyler gjorda av docent, forskaren Seppo Laakso, Kaupunkitutkimus TA Oy och den av utvecklingsdirektör Henrik Rissanen, Norra Savolax förbund, utarbetade förberedelsemodellen (den sk. HEMAASU-modellen). För uppdateringen av landskapsöversikten och -programmet ordnades fyra parallella seminarier för kommunala ämbetsmän och styrelsemedlemmarna vid Nylands förbund i mars-december Ett seminarium ordnades såväl i Lojo som Ekenäs ekonomiska region, medan Helsingfors ekonomiska region fick två seminarier för sin del. Vid de kommunala seminarierna i december 2004 behandlades speciellt framtida osäkerhetsfaktorer och utsikter. De teman som skall behandlas är: 1. Befolkningsutvecklingen 2. Efterfrågan, finansiering och arrangerande av utbildnings- och välfärdstjänster 8 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

10 3. Globaliseringen, internationaliseringen 4. Större ojämlikhet Vid sitt möte behandlade landskapsstyrelsen uppdateringen av landskapsöversikten. I mars 2005 främjades landskapsöversikten med grupparbete (intressegrupperna), där bl.a. kommunerna var starkt representerade. Intressegrupperna hade en rätt omfattande representation från de statliga förvaltningsmyndigheternas sida. Dessutom ingick representanter för ministerier, nylänningar och riksomfattande organisationer, läro- och forskningsanstalter samt tjänstemän från medlemskommunerna i Nylands förbund. Grupparbetet genomfördes med fyra teman: 1. Bofrågor 2. Näringar och kompetens 3. Välfärd 4. Infrastruktur och miljö Arbetet baserade sig på Landskapsöversikten för Nyland 2025 och dess vision, det ovan anförda scenarioarbetet, de ärenden som kommit upp på de kommunala seminarierna, en analys av nuläget, preliminära beräkningar gällande befolkning, arbetsplatser och bostadsbehov, strategiska linjeföringar gällande riksomfattande och nyländska aktörer samt naturligtvis även på den sakkunnighet och betraktelsesätt som de medverkande personerna företrädde. Varje grupp behandlade förutom sitt eget tema även sk. horisontella teman: internationalitet, informationssamhället, trygghet och den balanserade utvecklingen i Nyland. Utbildningsfrågorna delades i två grupper. Näringar och kompetensgruppen behandlade utvecklingen ur kompetensens och arbetsmarknadens synvinkel. Välfärdsgruppen behandlade utbildning med tanke på människans psykiska välbefinnande och bildning. Kulturen hörde även till välfärdsgruppens område. Arbetsgruppernas teman återspeglar inte enbart det tekniska valet, uppdelningen av helheten i lämpliga delar, utan de återger på sitt eget sätt det strategiska valet eller betonandet; m.a.o vilka saker man bör lyckas i om man vill uppnå den eftersträvade positiva utvecklingen. Av dessa fyra teman kunde tre sannolikt vara strategiska tyngdpunkter för många finländska landskap. För Nyland och dess invånare är boendet är en mera kritisk framgångsfaktor än för de flesta andra landskap. Den nya landskapsstyrelsen behandlade landskapsöversikten vid sitt seminarium Den utgjorde ett av temana på landskapsfullmäktiges seminarium Landskapets samarbetsgrupp (MYR) behandlade landskapsöversikten Landskapsstyrelsen beslutade vid sitt möte att sända översikten för en utlåtanderond. 71 av de 120 olika intressenterna, som man bad utlåtande av, inlämnade ett sådant. Landskapsfullmäktige godkände landskapsöversikten Landskapsöversikten för Nyland 2030; innehållet Landskapsöversikten består innehållsmässigt av två huvuddelar: den eftersträvade utvecklingen för landskapet och bakgrundsmaterialet. Till den eftersträvade utvecklingen hör visionen, strategiska mål och strategier (strategiska val) samt strategiernas konsekvensbedömning. Av bakgrundsmaterialet är scenarioarbetets slutrapport den absolut mest betydelsefulla. Till den här landskapsöversikten har från scenarioarbetet överförts ett kort sammandrag om megatrender och scenarioberättelser. Det övriga bakgrundsmaterialet består av en nulägesskildring, planeringstal för befolkning och arbetsplatser samt kalkyler om bostadsbehov. Klargörandet av landskapsöversiktens och -programmets roller innebär bl.a. att behandlingen av de kvantitativa kalkylerna av befolkning, arbetsplatser och bostadsbehov huvudsakligen har överförts till landskapsprogrammet. Den här landskapsöversikten uppvisar inte något visst eftersträvat invånarantal, utan den eftersträvade invånarantalet under år Med samma princip har man även kommit fram till antalet arbetsplatser och kalkyler för bostadsbehov. Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 9

11 Klargörandet av översiktens och programmets roller innebär även att landskapsöversiktens beskrivning av nuläget är rätt begränsat och landskapsprogrammet kommer att innehålla en mera grundlig nulägesskildring. Det här valet baserar sig på att man principiellt vill skilja på strategioch programarbetet. I egenskap av strategisk plan svarar landskapsöversikten inte i främsta hand på frågorna: vad borde göras och varför så att den önskade utvecklingen kan bli verklighet. Som en operativ plan svarar landskapsprogrammet å andra sidan på frågan hur. Med andra ord ingår åtgärdslinjeringarna i landskapsprogrammet. Strategilitteraturen stöder rätt allmänt en åtskiljning av strategi- och programarbete. Åsikterna om detta går dock isär. Förutom att man skiljer på strategisk och operativ verksamhet är det också viktigt att principiellt skilja på uppbyggandet av strategin och tidsperspektiven på dess genomförande. Strategin uppbyggs från framtid till nutid och den genomförs från nutid till framtid. Enligt den här principen bör strategin vara proaktiv (förhandsaktiv, förutseende, förebyggande) och inte reaktiv (aktiv efteråt, reagerande, lappande). Linjeringarna i den här landskapsöversikten är utgångsmässigt och även praktiskt sett proaktiva. De bästa linjeringarna är givetvis samtidigt både reaktiva och proaktiva, d.v.s svarar på nuvarande utmaningarna och det framtida målet. Man har strävat efter att finna sådana linjeringar. Rent reaktiva linjeringar har godkänts då de nuvarande utmaningarna har värderats strategiskt viktiga. Då har man bedömt att ett eftersträvat gott tillstånd förutsätter reaktioner på nuvarande utmaningar. Landskapsöversikten för Nyland 2030 innehåller en önskad, utmanande, omfattande utvecklingsbild som dock ändå bara fokuserar det allra mest väsentliga. På grund av sin omfattning innehåller planen även sådana element, som det är svårt att slå samman med varandra ja, rentav en utmaning. Modell för landskapsutveckling Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådets riktgivande beslut Landskapsplan Landskapsöversikt Landskapsprogram Riksomfattande mål för regionutveckling Statliga förvaltningsmässiga planer och program EU-program Kommunal planläggning och myndighetsbeslut Plan för förverkligandet av landskapsprogrammet 10 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

12 Visionen för Nyland fram till år 2030 NYLAND ÄR ETT INTERNATIONELLT KONKURRENSKRAFTIGT METROPOLOMRÅDE MED VÄLMÅENDE MÄNNISKOR Landskapsöversikten sammanfattar den eftersträvade och långsiktiga utvecklingen i landskapet. Visionen däremot är ett sammanfattat viljetillstånd som alla eftersträvar. Med vissa strategiska mål görs visionens viljetillstånd mera detaljerad och konkret. Strategierna (=de strategiska valen) visar de allra viktigaste förfaringssätten, som för utvecklingen vidare i den riktning som visionen och de strategiska målen påvisar. Landskapsöversikten bör främja de nyländska invånarnas och aktörernas framgång på lång sikt. Aktörernas framgång och goda verksamhetsförutsättningar är dock enbart instrument för att invånarna trivs. Med andra är målet för hela översikten i sista hand att nylänningarna mår bra på alla sätt. Viktiga delområden är mental, kulturell, ekonomisk, hälsobetingad och social välfärd. Dessa delområden består av många olika faktorer. Alla av dem är väsentligt förknippade med trygghet. Utöver invånarnas välmåga ingår i visionen en tanke om en internationellt konkurrenskraftigt metropolområde. Konkurrenskraften förstås på ett omfattande sätt, såsom även välfärden. Dess kärna utgörs dock av den ekonomiska konkurrenskraften, som vanligen delas i tu; konkurrenskraft när det gäller priser och den såkallade reella konkurrenskraften. Med konkurrenskraften i visionen avses i främsta hand den reella konkurrenskraften. Den baserar sig på en mycket välutbildad och kunnig arbetskraft samt på ett omfattande och tekniskt högklassigt produktionskapital. Den reella konkurrenskraften kommer till uttryck i en attraktiv och lockande region med hög produktion. I bakgrunden finns en välfungerande förvaltning och infrastruktur, en god och trivsam miljö såväl för invånare, företag och andra aktörer samt bra tjänster inom både privat- och offentlig sektor. Kärnan inom strategiarbetet går ut på att få till stånd en ändring i bättre riktning från det aktuella läget och visionen visar riktningen i en sammanfattad form. Således fäster man i frågor som gäller invånarnas välfärd och regional konkurrenskraft speciell vikt vid ärenden som kräver förbättringar. De nuvarande styrkorna skall dock inte förglömmas. Visionens budskap är: Ökad välfärd för invånarna i Nyland. Man bör speciellt se till att välfärden inte fördelar sig ojämnt mellan invånarna eller regionerna. Enligt många undersökningar och utredningar har Finland och Nyland internationellt sett en god konkurrenskraft. De goda resultaten grundar sig i stort sett på att Finland satsar hårt på forskning och utveckling. Korruption finns det lite av, förvaltningen är välfungerande och de administrativa besluten är förutsägbara. Den goda konkurrenskraften som undersökningarna påvisar baserar sig inte på att Nyland är attraktivt eller lockande. När det gäller konkurrenskraften är visionens budskap: Utöver de nuvarande styrkorna är Nyland år 2030 ett internationellt attraktivt och lockande metropolområde. För Finlands enda metropolområde finns ingen vedertagen definition. I den här landskapsöversikten betyder metropolområdet Nylands förbunds område. T.ex. OECD har fastställt Helsingfors metropolområde i vid bemärkelse, d.v.s. så att även Tavastehus-, Lahtis- och Borgåregionerna hör dit. Metropolerna är centra för invånarna, ekonomin och speciellt för handeln, trafiken, förvaltningen, kulturen samt undervisningen och forskningen. Strategiska tyngdpunkter Att sätta upp strategiska mål och göra strategiska val innebär att ärenden sätt i angelägenhetsordning. De förutsätter även att man har förmåga och mod att säga nej till mycket som är bra. Inom det strategiska ligger det huvudsakliga intresset på framtiden: hur kan vi försäkra oss om att nylänningarna mår bra år Det oaktat kan de Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 11

13 strategiska åtgärderna mycket väl äga rum inom en nära framtid. Strategiarbetet innebär val i många skeden. Till de mest väsentliga tyngdpunkterna i den här landskapsöversikten har valts: 1. Bofrågor 2. Näringar och kompetens 3. Välfärd 4. Infrastruktur och miljö. De valda fyra temana utgör ett strategiskt val på den första nivån. Om man vill uppnå det mål som visionen påvisar, måste man lyckas i de här frågorna. Temana har inte satts i någon inbördes angelägenhetsordning, utan de är alla lika viktiga. Inte ens välfärdstemat är viktigare än de andra, även om visionen talar om ökad välfärd för invånarna. Strategiskt sett kan de linjeringar som skapar förutsättningar för välfärd vara lika viktiga eller t.o.m. viktigare än välfärdslinjeringarna i sig. Valen som görs inom varje av dessa fyra teman bör leda till en övergripande framgång för såväl landskapet som dess invånare, och inte enbart utgående från det enskilda temats infallsvinklar. Det som är bra och värt att sträva efter kan man främja även med genomtränglighetsprincipen. I den här översikten är speciellt internationaliteten, informationssamhället, tryggheten och den balanserade nyländska utvecklingen sådana faktorer. Bofrågor Boendet är ett av människans primära behov och därmed grundläggande viktigt för människans välmåga. Dyra bokostnader kräver ekonomiska resurser som inte längre är tillgängliga för nyttigheter och splittrar samhällsstrukturen. Genom att förbättra boendenivån kan man förebygga många negativa sociala och även hälsobetingade faktorer samt minska på bruket av anstaltsvård. Trångboddhet minskar på trivsamheten. Bostadssituationen varierar mycket inom hela Nyland, men som helhet är läget i Nyland sämre än i landet i genomsnitt eller i metropolerna i övriga västeuropeiska industriländer. Det ringa utbudet av bostäder inom huvudstadsregionen och de följaktligen dyra bokostnaderna utgör ett hot mot tillgången på arbetskraft inom många serviceyrken som har låg lönenivå. Med tanke på den internationella konkurrenskraften i hela Nyland och i hela Finland är det viktigt att huvudstadsregionen är ett lockande och attraktivt bostadsområde även för utländsk arbetskraft. Sett ur europeisk synvinkel är vårt läge och klimat inte attraktiva. På grund av dessa bestående olägenheter är det speciellt viktigt, (även ur nationell synvinkel) att huvudstadsregionen kan erbjuda kvalitativa bostäder till skäligt pris och med god service nära till. Naturligtvis är det viktigt att kunna bjuda ut kvalitativa bostäder till hyfsat pris för hela den nyländska befolkningen. Näringar och kompetens Ett allmänt sett gott ekonomiskt läge skapar en grund för den materiella välfärden hos nylänningar: invånarna erbjuds arbete och utkomst. Ett bra sysselsättningsläge förebygger sociala problem såsom utslagning. Det är likaledes av avgörande betydelse för skatteintäkterna som i sin tur är en förutsättning för högklassig kommunal service. När det gäller skatteintäkterna har näringsverksamheten indirekt en stor betydelse. Framgångsrik näringsverksamhet utgör grunden för övriga ekonomiska framgångar. Kompetent arbetskraft står för sin del bakom näringslivet och den offentliga servicen. Kompetens och innovativitet är betydande faktorer när det gäller en mångsidig utveckling av både privat och offentlig service såsom även produktkvalitet, effektiv produktion och nya produkter. Utöver den egna regionen är det nationellt sett viktigt hur väl det nyländska näringslivet klarar sig. Finland behöver ett innovativt och starkt centrum, som kan klara sig i den hårda internationella tävlingen om högproduktion och arbetsuppgif- 12 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

14 ter med hög lönenivå. Sådana arbetsplatser finns vanligen bara i metropolområden och typiskt nog i dess centra. Innovativa och högproduktiva funktioner erbjuder grogrund för nya funktioner, som i sin tur vanligen uppstår utanför metropolområdets absoluta centrum. Välfärd Visionens mål uttrycker klart att målet är att utveckla och se till välfärden hos nylänningar. Såsom det redan tidigare har konstaterats strävar alla strategiska linjeringar i sista hand till att invånarna mår bra. Till åtskillnad från visionens omfattande välfärdsbegrepp avser det egentliga välfärdstemat välfärdsservice och saker som hör nära ihop med dem. Nästan alla människor uppfattar välfärdsservicen som mycket viktig. Speciellt barn, åldringar, sjuka och handikappade behöver dessa tjänster. Dessutom är de oerhört viktiga för den offentliga ekonomin. Den nyländska befolkningen åldras fram till år 2030, vilket leder till en ökad efterfrågan på välfärdsservice och skattebasen som baserar sig på förvärvsinkomst och som används för finansieringen, försvagas. Infrastruktur och miljö En god miljö stöder på ett mångfacetterat sätt människornas välmåga. Den främjar t.o.m. människornas hälsa och förebygger framför allt uppkomsten av sjukdomar. Det är dock inte tillräckligt att miljötillståndet är gott enligt en viss mätare. Invånarna måste dessutom uppleva att den är god. Då trivs de i sin närmiljö och känner sig trygga. Redan medvetenheten om miljörisker minskar trygghets- och trivsamhetskänslan och därmed välfärden. En bra och välfungerande infrastruktur är det tekniska samhällets stenfot, som i sin tur bygger upp människornas, företagens, kommunernas och övriga aktörers egentliga verksamhet. Ett tekniskt samhälle är effektivt men även mycket sårbart. En tillräcklig, effektiv och funktionssäker infrastruktur är en central konkurrensfaktor speciellt om man tänker på hur attraktivt och lockande Nyland är. Funktionssäkerheten är dessutom en väsentlig trygghetsfaktor för både vanliga människor, näringslivet och många offentliga funktioner. Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 13

15 Strategiska mål och strategier 1. Bofrågor Strategiskt mål Ett internationellt konkurrenskraftigt, jämlikt och attraktivt Nyland som kan erbjuda den växande arbetskraften och övriga i behov av bostad kvalitativa bostäder till skäligt pris och i närheten av arbetsplatser och tjänster. Den nyländska bostadsmarknaden måste förbereda sig på långsiktiga ändringar i verksamhetsmiljön. Urbaniseringen i Finland fortskrider med stor sannolikhet, vilket innebär ett inflyttningsöverskott till Nyland från det övriga landet. En god ekonomisk utveckling som är målet ökar antalet arbetsplatser så att det behövs likväl nationellt som internationellt inflyttningsöverskott, om Nyland skall bevara sin konkurrenskraft. I Nyland förbereder man sig på en befolkningstillväxt på invånare fram till år Ökande invånarantal och boendeutrymme samt avlägsnandet av bostadslöshet förutsätter en årlig bostadsproduktion på bostäder. Bofrågorna skall behandlas samtidigt med närings-, trafik- och servicefrågor. I planeringen av bostadsområden bör man beakta hur arbetsplatserna och tjänsterna utplaceras samt hur tillgängliga de är, speciellt med tanke på hur man kan ordna kollektivtrafiken. Även i den övriga planeringen bör man ta i beaktande den nuvarande och den planerade bosättningen. Strategi 1.1 Bostadsproduktionen och tomtutbudet ökas så att man även inom Helsingforsregionen kan bo med skäliga kostnader, kvalitativt och enligt personliga önskemål och i god miljö. När det gäller tillgången på arbetskraft är det regionala bostadsutbudet och prisnivån i nyckelställning. Höga bostadskostnader är en nackdel, speciellt med tanke på arbetstagare inom serviceyrkena; de har inte råd att bo nära sitt arbete. Hotet utgörs av att situationen förvärras avsevärt under planperioden. En mera välbärgad och köpkraftig befolkning tränger undan de mindre bemedlade från bostadsmarknaden inom huvudstadsregionen och Helsingfors ekonomiska region. Många tecken pekar i den riktningen att det inom servicenäringarna behövs mera personal; och den nödiga ökningen är såväl absolut som relativ. Med största sannolikhet kan man förutse att det behövs avsevärt mera arbetskraft för åldringsvården. Bristen på bostäder och tomter till skäligt pris inom huvudstadsregionen leder till högre bokostnader och driver ut speciellt de bostadshushåll som önskar sig småhus allt längre bort, t.o.m. utanför randområdet. Detta förlänger i sin tur arbetsresorna och orsakar rusningar på huvudvägarna. För att se till invånarnas olika behov och att bostadsmarknaderna verkligen fungerar behövs ett mångsidigt utbud av bostäder: täta höghusområden speciellt där servicen är bra och grundkostnaderna är höga, samt täta småhusområden i områden där de fria utsikterna beaktats. Det är möjligt för kommunerna att påverka utbudet av tomter genom att bl.a. planlägga nya byggnadsrätter. Som enskilda åtgärder splittrar dessa åtgärder dock samhällsstrukturen. Viktigare är att effektivera ibruktagandet av planlagd byggnadsmark med de medel som lagstiftningen påbjuder. Kranskommunerna bör för egen del sträva efter att fortsättningsvis förtäta sina strukturer. För att man så småningom skall få bukt på byggandet av egnahemshus utanför planområdena, bör kommu- 14 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

16 nerna erbjuda sådana på planområden befintliga tomter som motsvarar bostadsönskemålen. Staten kan för egen del öka utbudet av tomter och hålla prisnivån låg. Detta är möjligt genom att centralt belägna tomter, som blir lediga från övrigt bruk, överlåts till kommunerna för råmarkspris. För ett område med inflyttningsöverskott såsom Nyland är det speciellt viktigt att bostadsmarknaderna är flexibla. Osäkerhetsfrågor som ansluter sig till inflyttningen höjer på tröskeln att skaffa sig en ägarbostad och den inflyttande befolkningen, såsom invandrarna, har oftast inte ens ekonomiska förutsättningar till detta. Ett tillräckligt utbud av hyresbostäder är en väsentlig konkurrensfaktor för ett metropolområde. Nylänningarnas välfärd såsom också den såväl nationella som internationella konkurrenskraften i landskapet förutsätter att det finns ett tillräckligt utbud av mångsidiga och kvalitativa bostäder. Den goda ekonomiska utveckling som nu eftersträvas innebär en mera välbärgad befolkning och möjligheter att mera än tidigare använda sig av ekonomiska resurser för boendet. Ifall utbudet på bostäder inte är tillräckligt, leder det ökade invånarantalet och en mera välbärgad befolkning till en större efterfrågan, vilket igen syns som en kraftig uppgång av bostadspriser och -hyror. Bedömda konsekvenser Önskad bostadsproduktion och kommunernas tilltagande utbud av tomter minskar på trycket att höja priser och ökar valmöjligheterna. Med en lyckad strategi förenhetligas region- och samhällsstrukturen och sålunda minskas den belastning som boendet och rörligheten har på miljön, de kostnader som uppstår för familjernas och samhällenas del minskar samt de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna i landskapet förbättras. Utbudet av skäliga bostäder inom Helsingforsregionen förbättrar konkurrenskraften för hela landskapet, minskar på trycket att obehärskad bosättning sprids och möjliggör på ett bättre sätt utnyttjandet av existerande servicestruktur. En starkt och livskraftig kärnområde i metropolen förbättrar möjligheterna för de områden som ligger utanför Helsingforsregionen att agera som alternativa bostads- och företagsområden eller som fritidsområden. Det finns en risk att man inte får till stånd en tillräckligt stor bostadskapacitet för att med bostadsutbudet kunna påverka bostadsprisen. En stor tomtkapacitet splittrar samhällsstrukturen och orsakar därmed överloppskostnader. Strategi 1.2 Underhållet av existerande bostadsbestånd och bomiljö effektiveras och möjligheterna till fria utsikter förbättras. Bostadstillgångarna utgör en betydande del av hushållens förmögenhet och är även av betydelse för nationalförmögenheten. Andelen av den årliga nyproduktionen av hela bostadsbeståndet utgör bara 1 2 %. Därför är det viktigt att det existerande bostadsbeståndet förblir i gott skick och att den möjligast bra motsvarar invånarnas behov. Den goda kvaliteten på miljön är en väsentlig konkurrensfaktor i landskapet. Stora framtida utmaningar går ut på att upprätthålla bostadsbeståndet och bomiljön till att motsvara de varierande behoven och förebyggandet av att bostadsområden differentieras på ett negativt sätt. På basis av internationella exempel vet man att bostadsområdenas negativa differentiering och förfall har lett till att bostadshus rivits. Med tanke på jämlikheten är det speciellt viktigt att människorna inte på grund av att det egna bostadsområdet är i dåligt skick eller har en dålig image stämplas som andra klassens medborgare. Välfungerande bostadsområden och bostäder främjar invånarnas välfärd, förebygger sociala problem och stöder det att äldre människor och handikappade bor hemma. Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 15

17 I och med att befolkningen blir allt äldre, håller hisslösa flervåningshus på att bli ett allt större problem. För att säkra en hinderfri tillgänglighet, bör hiss byggas i flervåningshus och även på annat sätt förbättra kvaliteten på bostäder och omkringliggande miljöer. Detta är nödvändigt även för att man skall kunna förebygga en negativ differentiering av bostadsområden. När det gäller upprätthållandet, utvecklandet och kompletterandet av bostadsområden bör speciell vikt fästas vid hälsa, trygghet och trivsamhet. Kvaliteten på bostadsmiljön påverkas av tjänster och trafikkommunikationer. Utvecklingsarbetet förutsätter ansträngningar och samarbete mellan fastighetsägare, disponenter, kommuner, byggnadsfirmor, sakkunniga samt mellan forskningen och utvecklingsverksamheten. I vissa fall förutsätter utvecklingsarbetet godkänd tilläggs- och kompletterande verksamhet samt även att kulturmiljön ändras till en viss grad. Bedömda konsekvenser Genom att utveckla befintligt bostadsbestånd och bostadsmiljö påverkas levnadsmiljön för den största delen av befolkningen. Med reparationer som gjorts i tid ser man till att bostäder och bostadsområden inte förfaller och blir tomma samt att folk allt snabbare flyttar bort och i sista hand som ett bortfall av bostäder. Byggnadsverksamhet i reparationssyfte samt utvecklandet av bostadsområden upprätthåller valmöjligheterna och förebygger en differentiering av områden. Främjandet av hinderfri tillgänglighet och byggandet av hissar förlänger åldringarnas möjligheter att bo hemma, förbättrar allmänt sett deras välfärd och minskar behoven av anstaltsplatser. Utvecklandet av existerande bostadsområden förenhetligar samhällsstrukturen och minskar därmed behovet att ta i bruk nya områden. Detta tyglar trafikökningen och utnyttjar redan befintliga strukturer och material. Bevarandet av existerande bostadsområden som livskraftiga håller kulturmiljön livskraftig. Med tanke på underhållet och utvecklandet av bostadsbeståndet och bomiljön finns de mest betydande utmaningarna volymmässigt sett inom huvudstadsregionen, även om det strategiskt sett inte egentligen finns regionala skillnader inom landskapet. Kritiska frågor på mellanlång sikt är att byggandet i reparationssyfte hopar sig, tillräcklig tillgång på kompetent arbetskraft, bristen på know-how, finansieringsarrangemang och frågan om kommuntillhörighet. Samtidigt blir de snabbt inom 60- och 70-talet uppförda bostadsområdena snart objekt för reparationer såsom även husen från energikrisens 70-tal och det snabba byggandet i slutet av 80-talet som orsakar hälsobetingade olägenheter. Som hinder för statliga lån i grundrenovering och nyproduktion kan det uppstå ett behov att bevara kommuntillhörigheten som ett valkriterium för utdelningen av bostäder. Strategi 1.3 Då bostadsproduktionen och finansieringsformerna utvecklas, beaktas de behov som den åldrande befolkningen, olika befolkningsgrupper, boendeönskemål och boendeutrymme för med sig samt de resurser som invånarna och samhället har. I och med att befolkningens åldersstruktur ändras, beaktas i bostadsproduktionen de behov som befolkningen har i ett landskap i utveckling. Den tredje åldern och fyra generationer innebär från varandra avvikande behov i bostäder, bomiljön och servicen. Under planperioden minskar andelen personer i arbetsför ålder och andelen åldrande samt aktiva åldringar ökar. Ändrar åldersstruktur är direkt förknippat med bostadsbyggandet. Åldrandet ökar behovet för att kunna röra sig utan hinder 16 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

18 samt behovet av trygghet. Hinderslöshet är även en viktig faktor för handikappade och barnfamiljer. Även principen att bygga lågt och tätt berörs av detta, eftersom hinderslösheten ställer vissa specialkrav. Ändrad åldersstruktur när det gäller befolkningen innebär även att bostadsbeståndens genomsnittliga storlek minskar fortsättningsvis. Detta påverkas naturligtvis även av att andelen sådana unga som bor ensamma växer, speciellt i Helsingfors. Efterfrågan på små bostäder som gäller huvudstadsregionen i synnerhet beror inte bara på andelen ensamboende utan även på bostadsprisen. Boendebehovet och de ekonomiska möjligheterna möts inte. Den genomsnittliga storleken på bostäder inom huvudstadsregionen är inte på långt när på den nivå som i det övriga Finland eller framförallt nivån i Västeuropa. Därför bör man inom regionen inte producera små bostäder, utan bostäder till skäligt pris. Bland de aktiva åldringarna och åldrande kommer det att finnas en hel del välbärgade personer som ger upphov till nyslags efterfrågan. Byggföretagens sortiment omfattar redan livscykelboendet, seniorhus och även seniorbyar enligt amerikansk modell. Ökad förmögenhet omfattar även personer i arbetsför ålder. En betydande del av ökad förmögenhet används för att höja på bostandarden och -utrymmet. Detta innebär oftast att man allt oftare bor i småhus och att allt flera äger sin bostad. Det råder en akut brist på småhustomter och priset på sådana har blivit oskäligt högt. Det är nödvändigt att hitta en lösning på problemet. Enbart småhus kan dock inte lösa bostadsfrågan i Nyland. Höghusproduktionen med närliggande service och även produktionen av övriga bostäder som ligger tätt intill varandra bör utvecklas så att de allt bättre motsvarar invånarnas behov och har ett skäligt pris. Bo- och övrig service som riktar sig till specialgrupper bör produceras i närheten av dem som behöver dem. Kommungränser får inte utgöra hinder för en förståndig serviceproduktion och den bör ske i regional samverkan. Genom att planera och genomföra bostäder, bostadsområden och boservice på rätt sätt kan man minska på behovet av omsorgsservice och sålunda förbättra välmågan och spara på kostnader. När det gäller utvecklandet av samhällen bör man beakta främjandet av det sociala. En betydande specialgrupp i Nyland utgörs fortsättningsvis av de bostadslösa. Kontinuerlig forskning och uppföljning behövs för att kunna definiera boendebehoven. Med en fokuserad informationstjänst kan man förbättra beredningen av beslutsfattandet i kommuner och hos övriga aktörer samt hur resurserna riktas. Resurser bör allt effektivare riktas till att förbättra bostadsförhållandena för alla befolkningsgrupper. Bostadsprodukterna och produktionssätten bör utgöra utvecklingsobjekt. När det gäller utvecklandet av finansieringsformer har förutom staten och kommunerna även byggherrarna en väsentlig roll. Bedömda konsekvenser Strategin riktar resurserna inom bostadsproduktionen till att motsvara de boendebehov som befolkningen kommer att ha inom kommande år och årtionden, och är ur bostadssektorns synvinkel kostnadseffektiv. Då dessutom en lyckad nyproduktion av bostäder minskar på behovet av omsorgssservice, främjar befolkningens hälsa och förbättrar deras välmåga, är strategin kostnadseffektiv också med tanke på hela samhället. En nyproduktion som utgår från mångsidiga behov av bostäder och bostadsområden berikar kulturmiljön, främjar tryggheten och ökar den sociala jämlikheten. Då specialgrupper erbjuds regional boservice, ökar den sociala jämlikheten. Förebyggandet av skadlig ojämlikhet ökar tryggheten. Strategins kritiska faktor är ifall behoven och resurserna möts. Då efterfrågan överskrider utbudet, fäster en marknadsinriktad bostadsproduktion mera uppmärksamhet på den avkastning som den Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 17

19 får än på de boendebehov och -önskemål som befolkningen har. Med statlig och kommunal finansiering kan man se till helheten genom att rikta in resurser på de behov som den marknadsinriktade bostadsproduktionen inte svarar på eller svarar dåligt på. Sådana behov är boendebehoven hos specialgrupper såsom de bostadslösa. Strategi 1.4 Man främjar sådant interkommunalt samt samarbete och gemensamt ansvar mellan kommun och stat som ansluter sig till markanvändningsoch bostadspolitik, rörlighet, infrastruktur samt serviceproduktion. Kommunerna i Helsingforsregionen utgör en ur samhällsstrukturell synvinkel tänkt intakt helhet, och överenskommelser bör göras om strategin för och samarbetet kring bostadsproduktionen och övriga utvecklingsåtgärder som ansluter sig till den här helheten. Detta minskar dock inte betydelsen av ett mångkärnigt metropolomåde, möjligheterna att utnyttja och utveckla det, utan landskapet bör utgöra ett enda utvecklingsobjekt. Den kommunala ekonomin och den nuvarande finansieringsmodellen möjliggör inte en utbyggnad av den serviceproduktion som konkurrenskraften och befolkningsutvecklingen förutsätter, och speciellt inte i kommuner med stark tillväxt. Förutom kommuner och samkommuner behövs för ett intensivt samarbete även en stark statlig insats. Det är nödvändigt att staten med en allt större ekonomisk insats deltar i uppbyggandet och upprätthållandet av den för finländsk konkurrenskraft betydelsefull service- och infrastruktur i Helsingforsregionen. Som en rättelseåtgärd skall bl.a. statsandelssystemet justeras så att den även beaktar tillväxtkommunernas serviceproduktionskostnader som förutsätts av de unga åldersklasserna. Bedömda konsekvenser Med samarbete undviks överlappande investeringar och driftsutgifter, med vilka man uppnår ekonomiska och miljöinbesparingar. Med samarbete kan man erbjuda mera effektiv service och en mångsidigare verksamhetsmiljö, vilket i sin tur gör landskapet till ett mera önskvärt objekt för investeringar och boende. Intressekonflikter kommuner emellan kan skada det frivilliga samarbetet. Det finns även en risk att staten inte förbinder sig och för egen del deltar i finansieringen av service, som kommunerna enligt lag är skyldiga att producera och som kommuninvånarna äger subjektiv rätt till i enlighet med de av riksdagen stiftade lagarna. 18 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

20 2. Näringar och kompetens Strategiskt mål Nyland är globalt sett en konkurrenskraftig och attraktiv verksamhetsmiljö med skapande nya innovationer och hög kompetens samt ett centrum för affärsverksamhet och logistik för Östersjösamfundet. Enligt många utredningar och undersökningar är landskapet Nyland konkurrenskraftigt, men detta kommer inte fram så att området är attraktivt eller lockande. God konkurrenskraft omfattar alltid risken att man är nöjd med läget och att det går förlorat. Att återställa förlorad konkurrenskraft är mycket svårare än att bevara det goda läget. Därför är det strategiskt sett viktigt att ständigt se till konkurrenskraften. När det gäller Östersjösamarbetet, innehar metropolerna i Nyland och i de övriga länderna en dubbelroll. Å ena sidan tävlar Östersjöns metropolområden med varandra och å andra sidan ansluter de sig till varandra för att tillsammans vara konkurrenskraftiga såväl europeiskt som globalt. I den här konstellationen är det speciella målet för Nylands del att vara ett centrum för affärsverksamheten och logistiken i Östersjösamfundet och även en brohuvudställning till Asien. Strategi 2.1 Uppkomsten av nya skapande innovationer främjas och utnyttjas samt att de omvandlas till nya verksamhetsmodeller, affärsverksamhet och arbetsplatser. Hur framgångsrik näringslivet är i framtiden beräknas i framtiden basera sig allt mera på kreativitet, innovationer och företagsamhet. Innovationer är lokomotiv i ekonomin, de förbättrar produktiviteten, skapar möjligheter för nya produkter och för nyproduktion samt ger tävlingsförmåner. Sålunda främjar de den ekonomiska tillväxten och skapar välstånd. Genom att tillämpa nya innovationer kan man på bred front främja invånarnas välmåga såsom hälsa och lösningar på sociala problem, effektivera verksamheten inom den offentliga sektorn och skapa ekoeffektivitet. Målet för allt detta är att öka konkurrenskraften inom Nylands område samt företagens konkurrenskraft. Innovationer uppstår i omfattande interaktion mellan människor och aktörer. I Nyland behövs speciellt internationella innovationsmiljöer där företag, universitet, forskningsanstalter och övriga offentliga aktörer samt finansiärer resultatrikt växelverkar på olika nivåer. Av de nuvarande innovationerna utnyttjas enbart en bråkdel till kommersiella produkter. För att bevara och förbättra sin konkurrenskraft behöver Nyland allt mera innovationer som kan kommersialiseras. Då bör man fästa speciell uppmärksamhet vid att den innovativa verksamheten är bredskalig och speciellt vid att sådan kompetens utnyttjas i ekonomiskt syfte, som inte går att finna någon annanstans. Andra än teknologiska innovationer behövs också i allt större omfattning. Den viktigaste framtida utmaningen är kundbaserade innovationer. Att få till stånd samarbete mellan den offentliga sektorn och näringslivet kommer att vara en betydande utmaning; målet är att ända de sociala innovationerna till affärsverksamhet. Ett målinriktat offentlig-privat partnerskap är i nyckelställning. För det behövs växelverkan mellan företag och forskningen så att resultatet blir nya vinstlösningar som gäller servicen inom den offentliga sektorn. Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 19

21 Innovativitet och företagsamhet går hand i hand. En ringa entusiasm för företagsamhet och det låga antalet småföretag är ett av våra grundläggande problem. Orsakerna till detta torde ligga bl.a. i att företagsamheten inte lockar så väl och att drivfjädrarna är få; riskerna med företagsamhet är även höga. Dessa faktorer begränsar även företagens expanderingslust. Företagen står framför en omfattande generationsväxling och i och med den ändras situationen, eftersom det konstaterats att de unga företagarna är modigare än sina föregångare att starta eget och att utnyttja innovationer. Bedömda konsekvenser Då strategin lyckas, innebär det att innovationer ger upphov till ny affärsverksamhet, som kommer fram både som ett ökat antal företag och som ökad företagsproduktion. Då blir den ekonomiska tillväxten snabbare, sysselsättningen förbättras och de skatteinkomster som samhället kan inbringa ökar. Nyslags affärsverksamhet kräver likaså nyslags kompetens och samtidigt minskar efterfrågan på arbetskraft för vissa arbetsuppgifter, vilket på nytt orsakar behov av omskolning. Ett lyckligt genomförande av strategin bevarar den nyländska konkurrenskraften och förbättrar även den. Då god konkurrenskraft mycket baserar sig på processen från innovation till nytt och nyslags affärsverksamhet, så ökar detta Nylands image som ett dynamiskt område. En sådan image ökar för sin del områdets attraktivitet. Ekonomisk tillväxt innebär att produktionen och förbrukningen ökar och sålunda även bruket av naturatillgångar. Den ekoeffektivitet som innovationer för med sig sparar för sin del på naturatillgångar, varmed helhetseffekten som kan användas för bruket av naturatillgångar förblir öppen. En snabbare ekonomisk tillväxt ökar både den inhemska och utländska flyttningsrörelsen till Nyland. Bostäder, offentliga och privata tjänster behövs för dessa människor. En effektivare produktion inom det offentliga och högre skatteinkomster lättar på trycket att producera tjänster, som oundvikligt är en följd av ökat invånarantal och åldrande befolkning. Det är en strategisk risk att uppkomsten av innovationer är objekt för en stor resursinsats, men kedjan från innovationer till slutprodukter garanteras inte. Kedjans svagaste länk torde dock vara att det inte finns tillräckligt med företagare i de unga åldersklasserna, som är beredda att ta risker. Om innovationer inte kan utnyttjas i hemlandet, rinner nyttan av slutprodukterna utomlands och sålunda föds inga nya arbetsplatser vare sig i Nyland eller någon annanstans i Finland. När det gäller kommersialiseringen av de sociala innovationerna kan man gå så långt att den offentliga sektorn i egenskap av serviceproducent ger vika för den privata. Detta kan öka olikvärdigheten när det gäller de olika befolkningsgruppernas tillgång på service. Serviceproduktionen kan stämplas av kommersialismens dåliga sidor på de punkter där man vant sig vid trygghet och jämlikhet. Strategi 2.2 Genom att förbättra förutsättningarna för överföringen av högteknologi och övrig spetskompetens till företag och genom att ge fart på nätverksbildningen mellan företag främjas en kontinuerlig reform av existerande företagsverksamhet. Livsvillkoret för att Nylands skall bara dynamiskt och framgångsrikt är en kontinuerlig reform, vilket speciellt gäller företagsverksamheten. Företagsverksamheten utvecklas på tre sätt som kompletterar varandra: 1) det uppstår nya företag, 2) företagsverksamhet annanstans ifrån flyttar till Nyland och 3) här belägna företag förnyar och växer till sig. Andelen äkta nya företag av produktionen inom Nylands område och sysselsättningen är liten. Med äkta nya företag avses sådana företag som inte uppstått som en följd av företagsköp, -fusio- 20 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

22 ner eller andra liknande faktorer. Andelen sådana företag av produktionen och sysselsättningen är liten, även om produktions- och sysselsättningsandelarna räknas ihop som ett exempel på företag som bildats under de senaste tio åren. Det är realistiskt att anta att läget är likadant även i framtiden och att andelen företagsverksamhet från övriga delar av landet förblir liten. Därför är det viktigt att den företagsverksamhet som redan finns i Nyland reformeras och kan öka sin produktion. Den mångsidiga företagskompetensen i Nyland stärks på de områden, som man ser innehålla möjligheter till utveckling och tillväxt. På så sätt strävar man efter att utveckla ökningen inom affärsverksamhet och näringsstrukturens mångsidighet inom hela Nylands område. En balanserad, lämpligt enhetlig näringsstruktur erbjuder de bästa möjligheterna att utveckla näringsverksamheten inom hela Nyland. Nyland har en konkurrensfördel i och med hög teknologi och spetskompetens, som utnyttjas i företagens bruk för att höja på förädlings- och specialiseringsgraden. Den högklassiga teknologikompetensen i Nyland tillämpas på företag, speciellt inom bio-, nano- samt informations- och kommunikationsteknologin. Man räknar med att dessa teknologier skapar rikligt med möjligheter att utveckla de nuvarande produkterna i en allt kundvänligare riktning samt ger upphov till helt nya produkter och produktgrupper. Betydelsen av design blir allt viktigare i de produkter och serviceformer som vi använder oss av. Det är en utmaning för de nyländska företagen att göra den finländska designkompetensen välkänd. Den här kompetensen bör på ett omfattande sätt sammanslås till att bli en del av produktplaneringen och specialiseringen i även de minsta företagen. Nyland utvecklas till att bli en föregångare för den industriella formgivningen i Europa, där teknologiutveckling och design beaktas parallellt. Nätverksbildningen bland små och medelstora företag ger dem s.k. storhetsfördelar för att klara av de framtida utmaningarna inom de växande marknaderna som också specialiseras. Stora konkurrenskraftiga företag skapar via sina nätverk även utvecklingsmöjligheter för små och lokala företag. Bedömda konsekvenser Då man lyckas med strategin hjälper den merparten av företagsverksamheten att förnyas och att förbli konkurrenskraftig. Då blir den ekonomiska verksamheten livligare och företagsdöden blir allt ovanligare. De traditionella arbetsplatserna kvarstår i förnyad form. Sysselsättningen på helhetsnivå blir bättre och arbetsmarknaderna blir allt internationellare. Företagen behöver mera utländsk arbetskraft. De skatteinkomster som tillfaller samhället ökar. Som ett resultat av att teknologin utnyttjas uppstår nya innovationer och nya lösningsmodeller till bl.a. de specialgrupper som behöver mycket service samt i bostads- och miljöfrågor. Lösningarna underlättar människornas liv och vardag. En del av lösningarna kan även vara assisterade av maskiner och robotar, varmed konsekvenserna kan vara negativa för människornas sociala behov och funktioner. Strategin ger nya möjligheter för fritidssysselsättningar och för en förbättrad trygghet. Strategin löper risk för att insatserna för att utveckla Nylands nuvarande företagsverksamhet inte räcker till för världsmarknaden. På de nya marknadsområdena som är i ständig utveckling kan det ske så mycket så snabbt att inte Nyland klarar av att uppnå konkurrensfördelar när det gäller att utveckla kompetensen eller specialiseringen. Att den framställande produktionen helt flyttar till eller nära marknaderna är en hotbild. I det fallet är de nyländska aktörerna tvungna att söka nya metoder och företagsinnovationer som ansluter sig till serviceproduktionen. Den offentliga sektorns insatser kan helt rinna ut i sanden. Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 21

23 Strategi 2.3 Nylands globala konkurrenskraft stärks genom att man utvecklar nyckelkluster, deras verksamhetsmiljöer samt främjar samarbetet dem emellan. Även den framtida näringsverksamheten i Nyland skall basera sig på en mångsidig men inte alltför heterogen näringsstruktur. På basis av detta har man förutsett branscher, som man anser ha bättre möjligheter för affärsverksamhet än det genomsnittliga, d.v.s. branscher, som kan ge upphov till mera nya företag och arbetsplatser än vad medeltalet visar. Regionala utvecklingsresurser riktas mot dessa utvalda branscher. De nyländska kluster som i främsta hand skall utvecklas är: kluster för skapande branscher, omfattande konst, formgivning, kulturproduktion och kommunikation i ett omfattande perspektiv servicekluster välfärdskluster miljökluster. Utvecklingsarbetet och verksamheten inom branscherna som omfattas av dessa kluster baserar sig på hög kompetens inom forsknings-, utbildningsanstalter och företag. Forskningsresultat och kompetens inom dessa branscher har kommersiellt sett ännu inte utnyttjats tillräckligt; dessutom ser man att de globalt sett har tillväxtmarknader. Gränsdragningen för dessa kluster är inte branschvis klar. Ny skapande företagsverksamhet kan uppstå från innovationer som ligger just mellan kluster och verksamhetsområden. Den mest centrala långsiktiga ekonomiska trenden kommer att omfatta en immaterialisering, vilket innebär att en allt större del av produktvärdet kommer att vara immateriellt. I konsumtionen kommer varje produkts kommersiella värden att bli allt viktigare. På grundval av sådant tänkesätt förväntar man sig inom de kommande årtiondena att de skapande branscherna ger upphov till internationellt sett konkurrenskraftiga produkter och produktfamiljer. Nya arbetsplatser uppstår allt mera i samband med service. Den ekonomiska tillväxten kommer att allt mera basera sig på informationsproduktion, -förädling och återanvändning. Därför bör den nyländska konkurrenskraften synas speciellt i de serviceformer som baserar sig på information och kompetens. Insatserna för forskning och produktutveckling inom de nuvarande servicebranscherna har förblivit ringa i jämförelse med finansieringen av teknologi. Serviceutvecklingen bör därför vara objekt för speciella åtgärder. Den åldrande befolkningen ökar efterfrågan på välfärds- och hälsovårdstjänster såväl inom Nyland, Finland som i hela Europa. För att försäkra sig om de resurser som används för serviceproduktion är tillräckliga krävs det att man tar i bruk nya, skapande lösningar speciellt för de behov som den åldrande befolkningen har. Det behövs många nya tekniska lösningar inom enskilda serviceformer, men även för omfattande system inom branschen. För sådana konkurrenskraftiga produkter uppstår goda exportmarknader redan inom kommande år. Under planperioden räknar man med att miljöfrågornas betydelse ökar överallt i världen. Nyland har kommit långt när det gäller lösningar på miljöproblem. På området verkar en betydande del av de inom finländsk miljöbransch verksamma företagen och dessutom ett riksomfattande nätverk av aktörer inom branschen. Vårt miljökunnande har goda möjligheter till affärsverksamhet speciellt kring Östersjön och i Ryssland. Möjligheterna inom andra branscher är beaktansvärda. Internationella spetskompetenskoncentrationer och verksamhetsmiljöer inom dessa kluster utvecklas i Nyland. Utgångspunkten är att företagen är marknadsdrivna när det gäller verksamhet och produktutveckling och att de har byggt omkring sig ett nätverk av internationella och nyländska aktörer. 22 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

24 Bedömda konsekvenser En lyckad strategi ger Nyland goda möjligheter att utvecklas till en betydelsefull internationell koncentration inom vissa branscher med den påföljden att den nyländska marknadsandelen inom dessa branscher är av internationell betydelse. Då är det möjligt att få till stånd en positiv spiral som gör Nyland mera attraktivt som internationellt investeringsobjekt och som en lämplig placeringsort för internationella arbetsplatser. Strategin, ifall den lyckas, skapar nya arbetsplatser, höjda skatteinkomster och mindre samhälleliga kostnader. Utbudet av service ökar och blir mångsidigare. De skapande branscherna ger medborgarna nya möjligheter att trivas, lära sig, kommunicera osv. Den nya teknologin möjliggör nya funktioner och gör det lättare att ordna med nuvarande funktioner samt sänker kostnaderna på lång sikt. Funktionernas människonärhet blir allt mindre, då de kalla tekniska resultaten ersätter människorna. Nya teknologier underlättar livet för alla människor, eftersom de blir delar av en normal vardag såsom t.ex. ytor som rengör sig själva. Genomförandet av strategin främjar den hållbara utvecklingen. Miljötillståndet förbättras på ett allmänt plan och speciellt inom Östersjöområdet. Strategin främjar lösningar på de ryska miljöproblemen, vilket har positiva följder också för miljötillståndet i Finland. Förbättrat miljötillstånd främjar trygghet och trivsamhet. Då resurserna inom regionutvecklingen riktas till vissa branscher med framtiden i sinne, tar man en medveten risk när det gäller de goda utsikterna för de valda branscherna. Det är dock nödvändigt att ta sådana risker, eftersom riskerna är ännu större för att man riktar in resurserna i alltför bred omfattning. Då finns det en stor sannolikhet att utvecklingsresurserna inte tillräckligt främjar utvecklingen i någon bransch. Riskerna som tas, bör kunna hanteras. Riskhantering innebär att valen även skall grunda sig på de starka sidor som Nyland har. Strategi 2.4 Helsingforsregionens metropolställning som det starkaste centret för affärsverksamhet och logistik inom Östersjöområdet främjas. Ställningen baserar sig på att regionen är ett attraktivt investeringsobjekt för företag, kompetent personal och kapital samt på att området har kompetens inom affärsverksamhet, nätverksbildning och logistik. Den goda konkurrenskraften inom Helsingforsregionen har inte synts som investeringar eller nya företag på området. En av de mest betydande orsakerna därtill är den snäva verksamhetsmiljön ur mångkulturellt perspektiv. För att stärka det mångkulturella behövs kompetent arbetskraft utomlands ifrån. Att locka till sig den är en rätt stor utmaning, eftersom tävlingen om kompetent arbetskraft ökar globalt i och med att befolkningen åldras. Som en följd av tävlingssituationen förflyttar sig även kompetenta finländare till olika delar av världen. Helsingforsregionen marknadsförs globalt som en metropol för högklassig kompetens inom forskning, vetenskaper och företagskompetens, med välfungerande och modern infrastruktur, med tryggt och trivsamt boende och kompetent arbetskraft. Vårt närområde Ryssland bildar ett stort och potentiellt marknadsområde av betydelse för finländska och nyländska företag. Utöver närheten ger de starka handelstraditionerna, de finländska företagens goda rykte och den goda produktkvaliteten fördelar. Möjligheterna till affärsverksamhet är bättre i och med att den ryska lagstiftningen utvecklats. Förutom närheten till Ryssland ligger vi även nära till Baltikum. Därutöver ger de baltiska ländernas färska medlemskap i EU många möjligheter att utveckla samarbetet. Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 23

25 Arbetet går ut på att utveckla Nyland till en koncentration av affärsverksamhet och kompetens inom Östersjöområdet med nätverk i riktning mot Ryssland och Baltikum. I den här nätverksbildningen utnyttjas den mångsidiga kompetensen i Nyland och speciellt det logistiska kunnandet och den västerländska företagskulturen. Utvecklingsarbetet strävar efter att göra Nyland till en gateway-koncentration, genom vilken internationella företag kan erbjudas hjälp speciellt för den ryska marknaden. Nyland innehar en nyckelposition när det gäller att skapa triangelsamarbete på axeln Ryssland-Baltikum. De nyländska aktörerna tar emot utmaningen att skapa funktioner som gagnar alla parter och som baserar sig på nyländsk högteknologi och övrig kompetens och på samarbetsparternas låga arbetskraftskostnader och vidsträckta råmaterialkällor. Den internationella konkurrenskraften inom nyländsk logistik utvecklas som en öst-västpassage mellan Asien och Europa. Nyland är den västereuropeiska brohuvudställningen till Fjärran Östern. Den logistiska tävlingspositionen för de nyländska hamnarna stärks i egenskap av internationellt betydelsefulla leder för gods- och persontrafik. Järnvägs- och landsvägsförbindelserna bör förbättras från Nyland till Ryssland, vilket förhoppningsfullt leder till att det även på den ryska sidan av gränsen sker förbättringar i österled. Bedömda konsekvenser Om strategin lyckas, ger den Nyland flera investeringar, företag och arbetsplatser samt leder till högre skatteinkomster. Strategin ökar invandringen, varmed det är nödvändigt med flerspråkig service och bostäder för immigranter. Det föreligger en risk för ökad brottslighet, vilket för sin del leder till ökade åtgärder för ökad trygghet. Genomfartstrafiken genom Nyland ökar; godsoch persontrafiken blir allt livligare. Det ger upphov till ökande miljörisker inom räls- och båttrafiken. Å andra sidan ger det allt djupare ekonomiska samarbetet med Ryssland och de baltiska länderna upphov till att det finns ett tryck att effektivera miljösamarbetet och -åtgärderna för ett bättre miljötillstånd, såsom t.ex. kring Östersjön. 24 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

26 3. Välfärd Strategiskt mål I Nyland produceras välfärdsservicen innovativt och kundorienterat, så att människornas livskvalitet representerar den internationella toppen. Det finns social, hälsobetingad, kulturell och mental välfärd. Social- och hälsovårdstjänsterna utgör en viktig del av välfärdsservicen. Speciellt när det gäller uppbyggandet av människornas mentala och kulturella välfärd har servicen inom undervisnings-, kultur- och ungdomsväsendet dock en stor betydelse, såsom även hur trivsamma bostadsområdena är. Målet är att företagen inom välfärdsbranschen, organisationerna och aktörerna inom den offentliga sektorn utvecklar sin service innovativt och kundorienterat så att de drar nytta av aktuell forskningsdata från högskolor och forskningsanstalter samt av de nationella och internationella erfarenheter som är tillgängliga. Produktionen av innovativa serviceformer innebär förutom innovativa serviceprodukter även innovativitet inom serviceproduktionsprocessen. När det gäller produktionen av välfärdsservice finns det många skiljemurar. Betydelsefulla murar är gränserna mellan social- och hälsovårdsväsendet, gränserna mellan specialsjukvård och grundläggande hälsovård samt gränserna mellan företag, organisationer och den offentliga sektorn. Målet är att ändamålsenligt värdera dessa skiljemurar samt att antingen sänka eller/och nyorganisera dem. Förutom kundorientering och innovativitet fäster man i all produktion av välfärdsservice vikt vid förebyggande verksamhet och att serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Strategi 3.1 Med hjälp av sektorgränsöverskridande samarbete och förebyggande verksamhet skapas förutsättningar för god hälsa, välfärd samt jämlikhet. På grund av ökat invånarantal och åldrande befolkning växer den nyländska efterfrågan på välfärdsservice i Nyland under planperioden. Det ökade antalet nylänningar leder till att Nyland sannolikt blir utsatt för en allt hårdare tävling med det övriga landet när det gäller resurser för serviceproduktion, såsom servicepersonal. Den tekniska utvecklingen inom hälsovården ökar sannolikt i betydande mån efterfrågan på hälsovårdsservice. Ny teknologi för med sig nya vårdmetoder som leder till allt effektivare vårdresultat. De är ofta även avsevärt dyrare än de nuvarande metoderna. De nyländska kommunerna står redan nu inför omfattande utmaningar då de producerar välfärdsservice för sina invånare. Även om den eftersträvade goda ekonomiska utvecklingen ger tilläggsresurser för serviceproduktion, kan den ökande efterfrågan, som är förutsägbar, leda till effektiverad serviceproduktion samt främjande av hälsa och förebyggande av sociala problem, vilket för egen del minskar på den efterfrågan som finns på service. Om man vill dra maximal nytta av förebyggandet, förutsätter det även att människorna tar ansvar för sin egen hälsa och övriga välmåga. Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 25

27 Det är viktigt med förebyggande verksamhet om man vill minska på det behov som finns av grundläggande service samt om man vill främja människornas välbefinnande. Utgångspunkten i all planering och för alla beslut bör vara att främja människornas välfärd och jämlikhet samt att förebygga sociala problem som utslagning. Redan i planeringen av markanvändning och bostadsområden bör man fästa vikt vid dessa saker. Dessutom bör man aktivt se till att det är möjligt för invånarna att idka hobbyverksamhet, utveckla kulturmiljön och att stärka de kulturella verksamhetsstrukturerna i egenskap av grundläggande faktorer för välfärd och förebyggande faktorer för illamående. Innovativitet skall också kunna förstärkas. Ett effektiverat bruk av resurser förutsätter mångahanda överskridningar av sektorgränser. När det gäller de stora linjerna, bör serviceproduktionen avgöras från fall till fall. Då bör man bl.a. avgöra om den nuvarande kommunstrukturen till alla delar är ändamålsenlig när det gäller serviceproduktionen. Är det skäl att flytta över vissa uppgifter till enheter som är större än kommunerna; till regioner (ekonomiska regioner), landskapsförvaltningen eller t.o.m. direkt till staten? Arbetsfördelningen och samarbetet mellan offentlig och privat sektor samt organisationer bör utgå ifrån att invånarnas behov tillfredsställs på ett kostnadseffektivt sätt. En viktig samarbetsfråga är kommunernas roll å ena sidan som arrangör av välfärdsservice och andra sidan som dess producent. I det finländska samhället råder det rätt stor politisk enhällighet om att arrangörsansvaret bör stanna kvar hos kommunerna och de övriga offentliga aktörerna. Det mest väsentliga är invånarnas jämlikhet. Om man vill få innovationer, behövs vanligen motivation att producera sådana. När det gäller välfärdsservicen är de interna ekonomiska motiven, som utgår från den egna verksamheten, uppenbara. Man har inte lika tydligt uppmärksammat de möjligheter som innovationerna inom välfärdsservicen erbjuder i form av exportprodukter. Innovationer utvecklas och produktifieras till nya verksamhetssätt och praxis så att de gagnar invånarna. Dessutom marknadsförs de som exportprodukter. Förutom motiv behövs kompetens och ny information för att kunna producera innovationer. Den nya information som produceras av nyländska högskolor är i nyckelställning. Detsamma gäller den av dem överförda informationen från internationella vetenskaps- och utbildningssamfund. Bl.a genom att bättre utnyttja informationstekniken får man konkreta innovationer till välfärdsservicen. Hela välfärdssystemet baserar sig i mångt och mycket på de resurser som människor i förvärvsarbete har samt på de skatter som de betalar. Betydelsefulla sektorgränser i det vardagliga livet finns mellan hemmet och arbetet. Speciellt för föräldrar i barnfamiljer är det en stor utmaning att finna balans mellan hem och arbete. För att se till att de förvärvsarbetande människorna mår bra bör man utveckla nya sätt, åtgärder och ledningsmodeller som stöder den här balansgången. Så försäkrar man sig även om att välfärdssystemet fungerar på lång sikt. Bedömda konsekvenser Strategin som betonar förebyggande verksamhet stöder välfärden hos de flesta befolkningsgrupperna, undantaget utgörs av de sjuka och de äldre i dåligt skick. Förebyggande verksamhet sparar på samhällets resurser och ger sålunda indirekta möjligheter att förbättra läget också för de människor, som strategin inte direkt hjälper. Om strategin lyckas är den effektivast för de människor, som löper risk för att få det sämre ställt. Därmed främjar strategin jämlikhet människor emellan. En del av strategin som fokuserar förebyggandet är nödvändigtvis sådant att den kräver att människorna själva tar ansvar för sin välmåga. På basis av undersökningar vet man att akademiskt utbildade kvinnor är bäst på att på ett förebyggande sätt hand om sig själva. Detta syns i deras levnadssätt. Strategins risk är att den inte når ut till de personer, som den i princip skulle vara effektivast för. 26 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

28 Då man konkretiserar strategin till verksamhetslinjer och åtgärder bör speciell uppmärksamhet fästas vid detta. Då man allt mera producerar strategienliga tjänster i samarbete, är man tvungen att sammanslå olika verksamhetskulturer. Det finns alltid risk för att samarbetet inte fungerar, av en orsak eller en annan. Risken blir större om det finns gemensamma mönster på många nivåer och om det finns många aktörer. Ifall ansvaret för att arrangera välfärdsservice överförs från kommunerna t.ex. till de ekonomiska regionerna, som inte har direkt folkvalda representanter, uppstår det demokratiunderskott. Medborgarnas möjligheter att kontrollera de politiska beslutsfattarnas verksamhet för att arrangera välfärdsservice blir färre i jämförelse med det nuvarande. Strategin har inga betydande miljökonsekvenser. Då människornas välmåga främjas på ett förebyggande sätt genom att både planera och genomföra markanvändning och byggnation, ökar kostnaderna i viss mån. Rena inbesparingar är dock att vänta på lång sikt, om planeringen och genomförandet gjorts väl, bl.a. för att de sociala problemen minskar. Strategi 3.2 Med en mångsidig grundutbildning och med ett mångsidigt kulturutbud bygger man upp en stark grund för välfärden. I många internationella jämförelser är det finländska samhället i många avseenden mycket jämlikt, och välfärdsskillnaderna mellan de olika socialgrupperna är inte stora. Att de sämre ställda skulle ärva sin lott av föregående generation är inte alls så vanligt som i vissa västeuropeiska länder. Under planperioden fortsätter dock globaliseringen med tonvikt på ekonomiska värden. Hotbilden är dock att ojämlikheten ökar så att det även i Nyland blir allt vanligare att man ärver sin missgynnade lott. I Västeuropa är det typiskt att just de som bor i metropolområden ärver sina föräldrars roll att vara förfördelade. Att man redan som barn får en god välfärdsgrund är mycket viktigt redan med tanke på det mentala välbefinnandet, men även för att motarbeta ovannämnda hotbild. När det gäller att skapa en god grund för välfärden är det av mycket stor betydelse att samhället kan erbjuda högklassig utbildning på grundnivå. Den skapar en god grund för människans egen livshantering, kreativitet, tolerans och känslan av gemensamt ansvar. Grundläggande utbildning som håller hög nivå ser även till att de unga får allt mera vidsträckta möjligheter till yrkesval och kan sålunda förverkliga det som de har talang och förmåga för. Behöriga lärare är en garanti för att grundutbildningen är högklassig och därför bör det ses till att sådana finns att få till läroanstalterna. Förutsättningen för detta är att man ökar på såväl den finsk- som svenskspråkiga lärar- och speciallärarutbildningen i Nyland. Även genom att mera intensivt samarbeta och utnyttja resurser över kommunala och sektorala gränser kan man förstärka kvaliteten i undervisningen. Förutsättningen för att man lär sig ligger i en god skolanda. Ansvaret för detta ligger både hos läroanstalterna själva och hos samhället i helhet. Om man vill försäkra sig om att skolandan är god krävs det att man lyfter fram ärendet som ett utvecklingsobjekt och att man ger garantier för att läroanstalterna på lång sikt har tillräckliga resurser, och då avses inte enbart lärarresurser. Yrkesutbildningen på mellannivå skall göras mera attraktiv. Läroavtalsutbildningen skall ökas och utvecklas, eftersom den klart motsvarar behoven hos dem som behöver utbildning och dem som behöver arbete och visar för egen del tecken på att yrkesutbildningen och yrkeskompetensen stiger i anseende. Den yrkesmässiga utbildningen kommer att ha en betydande roll när det gäller att utbilda utländsk arbetskraft och för att visa upp i annat land anskaffad yrkeskompetens. Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 27

29 Det starka och mångsidiga kulturutbudet i Nyland skapar en god grund för att bygga upp människornas kulturella och mentala välfärd samt kreativiteten. Ett rikt kulturliv förstärker kreativiteten samt välfärden och trivsamheten i allmänhet. Dessutom binder den invånarna och de övriga aktörerna till regionen. Den skapande verksamheten stärker den internationella konkurrenskraften i landskapet, eftersom den främjar innovativitet och sålunda uppkomsten av nya produkter och nyslags företagsverksamhet. Å andra sidan berikar kreativiteten kulturlivet. Med andra ord skapar kreativitet och kultur en positiv sfär. Strategiskt sett är det viktigt att kulturen ges tillräckliga resurser för att upprätthålla en sådan sfär. På kommunal nivå är det arbetar- och medborgarinstituten samt biblioteket som ser till att den vuxna befolkningens skapande krafter förstärks och att den får en allmänbildande utbildning. Nya, flexibla önskningar krävs för att trygga biblioteksservicen i tätorter med snabb tillväxt. För avfolkningskommunernas del är det eventuellt nödvändigt med nyslags samarbete som överskrider kommungränser. Verksamheten vid medborgar- och arbetarinstitut kräver även nya samarbetsmodeller så att den allt bättre kan möta de behov som den ökande skaran av pensionärer har, att främja deras välmåga och kreativitet. Bedömda konsekvenser Kvalitativ grundutbildning är levnadsvillkoret för att alla samhällen skall vara framgångsrika, både nu och i framtiden. Den hjälper människor att hantera sitt eget liv och skapar därmed helhetsmässig välmåga och förebygger uppkomsten av välfärdsproblem. Det stöd som den grundläggande utbildningen ger för att bygga upp mentalt välbefinnande är sannolikt störst för de barn, vars föräldrar och samhället ger minst stöd för livshanteringsfostran. Sålunda kan man säga att strategin främjar jämlikhet. Ur samhällets synvinkel sparar strategin på resurser, då den på förhand förebygger välfärdsproblem och minskar behovet av rättande åtgärder. För den vuxna befolkningen innebär stärkt kompetens, utvidgad livsmiljö samt ökad kreativitet att självförtroendet ökar, livshanteringen blir bättre, det finns nya möjligheter att utvecklas i arbetslivet samt även att arbetslösa finner nya möjligheter och arbetsuppgifter. Allt detta gagnar hela landskapet, eftersom aktiva vuxna i självutveckling är en förutsättning för att landskapet skall kunna vara framgångsrikt. Även på så sätt kan man minska behovet av rättande sociala åtgärder och ofta även att skapa ny företagsverksamhet. Ett mångsidigt kulturutbud främjar framför allt det kulturella och mentala välbefinnandet hos människor. Om man mår bra mentalt och kulturellt sätt, stöder det för sin del den sociala och hälsobetingade välmågan och förebygger sålunda uppkomsten av sociala och hälsobetingade problem. Då nylänningar sköter sin egen kultur, kommer kulturarvet att överföras till kommande generationer och Nyland bevarar sin identitet och starka ställning som ett europeiskt landskap. Strategin har inga betydande miljökonsekvenser. 28 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

30 4. Infrastruktur och miljö Strategiskt mål 1 Genom att förena regionstruktur och rörlighet ser man till att miljön i Nyland är trivsam och att samhällsstrukturen är välfungerande och ekologiskt hållbar. Som en följd av befolkningstillväxten och urbaniseringen har den nyländska bosättningen spritt sig till allt större områden och ställvis har samhällsstrukturen även splittrats. Det har uppstått ett storstadsområde med många olika centrumområden. Huvudstadsregionens pendlingsområde växer i.o.m. att invånarna bor och jobbar i olika regioner/områden. I jämförelse med arbetsresorna har de resor som görs för inköp, för att sköta sina ärenden, för hobbyverksamhet och besök ökat i antal. Utöver den höga kompetensen är en god miljö och en välfungerande infrastruktur de viktigaste trumfkorten för Nylands del. Fastän invånarantalet ökar ser man även till att miljötillståndet är gott. Nyland utvecklas så att invånarna erbjuds en god och trygg bo- och verksamhetsmiljö som baserar sig på en balanserad samhällsstruktur, en välfungerande region, en byggd miljö med rikedom, ett regionalt nätverk av friluftsområden och på naturens mångfald. Alla delområden av infrastruktur är viktiga för invånarna och aktörerna i Nyland. Nyland och Finland ligger avskilt från världens och Europas kärnområden. På sådana områden är goda och välfungerande trafikförbindelser av speciellt stor betydelse. De kan kompensera för de permanenta olägenheter som det avlägsna läget förorsakar. De goda internationella flygförbindelserna, hamnarna, flygterminalerna samt teleförbindelserna i Nyland är en viktig del av inte bara den nyländska, utan även den finländska konkurrenskraften. Systemens sårbarhet och förberedande åtgärder för specialförhållanden kräver allt större uppmärksamhet i fortsättningen. De frågor som ansluter sig till ett tryggt informationssamhälle och klimatförändring är just nu aktuella, men likaledes bör man fästa uppmärksamhet vid existerande infrastruktur och att byggnadsbeståndet hålls i skick. Strategi 4.1. Samhällsstrukturen blir enhetligare i och med att den stöder sig på kollektivtrafik samt genom att respektera kulturmiljövärden och de marginalvillkor som naturen ställer. En decentraliserad regionstruktur och flerkärnighet erbjuder de bästa förutsättningarna för placeringen av de funktioner som befolkningstillväxten förutsätter, för genomförandet av service, en utjämning av regionala skillnader samt en gynnsam utveckling av sociala förhållanden. Samhällsstrukturen enhetligas genom kompletterande och förtätande byggnadsverksamhet så att tillväxten riktas till existerande tätorter och bycentra. De för varje område och zon kännetecknande utvecklingsmöjligheterna stöds med markanvändningsmetoder, genom att hantera stora förändringar i samhällsstrukturen. De nya områdena genomförs så att de drar nytta av den färdiga infrastrukturen och de nuvarande centren samt av de möjligheter som kollektivtrafiken och speciellt rälstrafiken ger. Även om målet Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 29

31 är en samhällsstruktur som för persontrafikens del stöder sig på kollektivtrafiken, tas näringslivets och godstransporternas behov i beaktande då man söker lösningar för samhällsstruktur och trafiksystem. I planeringen och byggnationen värnar man om traditionella, värdefulla och betydelsefulla nyländska kulturmiljöer och naturområden. I lösningarna beaktar man byggnadsbeståndets tidsmässiga skiktning och regionala särdrag, att landsbygdens näringar främjas och görs mångsidigare samt att levnadsvillkoren i skärgården tryggas. Med hjälp av dessa åtgärder ser man till att ett täckande nätverk av rekreationsområden och grönkorridorer bevaras samt främjar natur- och kulturturismen i Nyland. Bedömda konsekvenser Nätverken för enhetlig samhällsstruktur som följer principerna om hållbar utveckling används effektivt, avstånden är kortare och det går åt mindre energi, naturtillgångar och material än i den splittrade samhällsstrukturen. Som en följd av att strukturen förenhetligas blir servicenivån i samhällena bättre, centrumområdena mera fulla av liv och verksamhetsförutsättningarna för kollektivoch lättrafik förbättras. Då behovet av trafik minskar, minskar även utsläppen och trafiksäkerheten blir bättre. Å andra sidan blir luftkvaliteten sämre och trafikbullret ökar vid huvudtrafikleder och på stadsområden med tillväxt. 30 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

32 Som en följd av byggnation hotar åkrarna och skogarna att försvinna i tätorter med tillväxt. Man måste gå allt längre för att söka naturupplevelser, varmed behovet att röra sig ökar. Det finns även en risk att de regionala framgångsfaktorerna försvinner, värdena i kulturlandskap försvinner och möjligheterna till kulturturism försvåras. Ett välfungerande kollektivtrafiksystem stöder en balanserad regionutveckling. För bostädernas del utjämnar den t.ex. regionala prisskillnader. De trafikmässiga fördelarna är störst inom huvudstadsregionen och intill järnvägar, vilket kan ge upphov till regional ojämlikhet mellan dessa och övriga områden. Ett trafiksystem som stöder sig på kollektivtrafik är rättvist. Ett sådant system erbjuder de hushåll som inte har bil verkliga möjligheter att välja bo- och arbetsplats. Ett trafiksystem som stöder sig på kollektivtrafik, och speciellt på spårtrafik, minskar den totala energiförbrukningen inom trafiken. Strategi 4.2 Man utvecklar nationella och internationella trafik- och datakommunikationer samt de till dem anslutna tjänsterna genom att fokusera nya innovationer. I Nyland utvecklas ett trafiksystem som baserar sig på intelligent, hållbar trafik och transportering som främjar trygg rörlighet, välfungerande samhällsstruktur och trivsam levnadsmiljö. Med trafiklösningar garanterar man att landskapets centra är lätt och snabbt tillgängliga med olika fordon. Med tanke på den regionala konkurrenskraften är en god infrastruktur och välfungerande trafikförbindelser väsentliga, eftersom snabb tillgänglighet och transporttidtabeller är allt viktigare konkurrensfaktorer i den internationella ekonomin. Garantier för handelssjöfarten är viktiga för den här uppgiften. Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 31

33 Inom huvudstadsregionen svarar man på de krav som den ökande trafiken har genom att utveckla den helhetsmässiga serviceförmågan hos trafiksystemet och verksamhetsförutsättningarna för lättrafik. Lösningar på problem med trafikrusningar ges genom att investera i nya projekt, men det behövs tillräckligt med resurser för att hålla trafiknätet i skick. Om landskapet skall kunna utvecklas balanserat, krävs att de perifera områdenas vägnät av lägre rang förbättras. Kollektivtrafiken utvecklas som en del av hela trafiksystemet. Utvecklandet av kollektivtrafiken baserar sig på bästa praxis samt på nya innovationer. I och med att befolkningen ökar och mera rör sig behöver kollektivtrafiken samhällets olikformade insatser. Nordeuropa har en stark image som en föregångare för ett informationssamhälle. Den här imagen upprätthålls och utvecklas av de nyländska aktörerna. Speciellt för de trådlösa mobiltjänsternas del uppskattar man att de blir allt vanligare inom hela landskapet. Detta kräver igen för sin del snabba och kompatibla datakommunikationer. Bedömda konsekvenser Tillräckliga trafikinvesteringar i nätverk för väg-, ban- och sjöfartsleder gör trafiken smidigare och minskar riskerna för olyckor. Bra trafikförbindelser och en välfungerande trafik ger även bättre verksamhetsförutsättningar för näringslivet, men ökar privatbilismen och de miljöproblem som förorsakas av trafiken. Tilläggsbyggandet av leder och den övriga markanvändningen som uppstår i deras närhet förbrukar en ansenlig mängd ickeförnyelsebara naturtillgångar. Åtgärderna kan begrava värdefulla områden. Naturens mångfald och landskapsvärdena är hotade. De stora lederna utgör rörelsehinder. 32 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

34 Trafikinvesteringarna belastar den offentliga ekonomin, men rätt inriktade kan de stöda den ekonomiska utvecklingen i området. Ifall hemhushållen drar nytta av de fördelar som kollektivtrafiken för med sig och minskar på bruket av personbil, minskar deras trafikkostnader. Samtidigt minskar även de skattinkomster som staten får av trafiken. Positiva miljökonsekvenser upprätthåller för egen del den regionala konkurrenskraften. Datakommunikationsutvecklingen ger möjligheter till en effektivare trafikering och mera distansarbete. Allmänt sett blir det trivsammare för invånare och arbetstagare. Datakommunikationsutvecklingen, den elektroniska handeln, den elektroniska ärendehanteringen, distansarbetet och en nyplacering av funktioner som åstadkoms av datatekniska lösningar kan tidsbestämma behoven att fysiskt röra sig på ett helt nytt sätt som också skapar nya möjligheter. Strategi 4.3 Med lösningarna som gäller utvecklingen av miljö- och infrastrukturella frågor beaktar man deras sårbarhet och infallsvinkeln som gäller förberedande verksamhet. Den nyländska befolkningstillväxten förutsätter att det satsas mycket på byggandet av nya bostäder och ny infrastruktur samt servicearrangemang. Underhållet av existerande och åldrande byggnadsbestånd samt behoven att sanera infrastruktur löper risk för att inte noteras eller de får ta emot för småskaliga satsningar, eftersom de ekonomiska resurserna saknas. Nyslags finansieringsmodeller och genomförandesätt söks och tillämpas för finansieringen av nya investeringar. För att kunna underhålla den existerande infrastrukturen och det befintliga byggnadsbeståndet utvecklas lösnings- och finansieringsmodeller som inte belastar den kommunala ekonomin. Betydelsen av stora och centraliserade genomförandemodeller har betonats i de lösningar som tillämpas och planeras inom vattenförsörjning och avloppshantering. I fortsättningen fäster man uppmärksamhet vid de sårbara systemen, likaledes vid att man bör förbereda sig för specialförhållanden och att det bör finnas ersättande lösningar för avvikande förhållanden. Samtidigt ser man till att krisberedskapen och den nödvändiga kompetensen kvarstår. Ärenden som ansluter sig till tryggheten i informationssamhället samt klimatförändringarna lyfts fram som specialfrågor. Resurserna riktas in på de metoder, för vilka man får största möjliga kostnadsfördel. Detta innebär för Östersjöskyddets del att man förutom de nationella åtgärderna även deltar i det internationella samarbetet för att främja skyddet av vattnen kring St. Petersburg. Bedömda konsekvenser Då bruket av teknologi blir allmänt och ökar i omfattning, blir vi allt mera beroende av att den är tillförlitlig. ADB-systemens virus och brottsligheten som förekommer i samband med dem sätter informationssamhället på prov och tvingar att förbättra systemens och apparaternas datasekretess. Klimatförändringarnas konsekvenser kommer allt klarare till uttryck som stormar, översvämningar och följdverkningar. På kort sikt uppstår det kostnader om man förutsäger och förbereder sig för förändringar, men på lång sikt får man inbesparingar, eftersom man kan undvika skador och de blir också mindre. Dessutom är krisberedskapen bättre om man förutsäger förändringar. Om det åldrande byggnadsbeståndet och den övriga infrastrukturen saneras i tid, blir kostnaderna i allmänhet klart mindre än om saneringen görs i nödtvång. Saneringar som görs i tid hindrar även onödiga rivningar och stöder bevarandet av kulturarv. Att det hopar sig objekt som bör repareras, att den kompetenta arbetskraften inte är tillräcklig, att det råder brist på knowhow och hur man ska arrangera finansieringen är kritiska faktorer på Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 33

35 medellång sikt. En av de viktigaste riskerna är att få finansiering för iståndsättandet av vägar som är av lägre rang. Strategiskt mål 2 Nyland profilerar sig nationellt och internationellt som ett landskap med aktiv miljöpolitik, vars samhällsstruktur följer den hållbara utvecklingen. Aktiv verksamhet pågår för att speciellt förbättra luftkvaliteten och Östersjöns tillstånd samt för att utveckla lösningarna inom vattenförsörjning och avloppshantering. Materialflödena och lösningarna i anslutning till dem bedöms och jämförs som helheter. Speciell vikt fäster man vid att minska den totala avfallsmängden och vid att avfall återvinns som råmaterial och energikällor. Ekonomiska och tekniska styrmetoder används för att minska på avfallsmängden. Olägenheterna som uppstår vid slutbehandlingen av avfall som inte kan återvinnas, minimeras. Utvecklandet av avfallshanteringen anknyter sig i betydande mån till energiproduktionen, vattenförsörjningen och industriproduktionen i området. För att målet skall kunna förverkligas förutsätts interkommunalt och regionalt samarbete. Forsknings- och utvecklingsverksamheten, undervisningen och miljöfostran har en betydande roll för att öka miljömedvetenheten och -ansvaret hos de små och medelstora företagen i området. Strategi 4.4 För att genomföra det internationella klimatavtalet effektiveras energiförbrukningen och den görs mångsidigare. Energieffektiviteten förbättras och åtgärderna för att spara på energi effektiveras både i industrin och i energiförsörjningen till samhällena. För att minska på växthusutsläpp övergår energiproducenterna i sina kraftvärmeverk allt mera till att använda naturgas istället för stenkol. Samtidigt utvidgas fjärrvärmeverksamheten. Utnyttjandet av de förnyelsebara energitillgångarna, såsom vindkraft och bioenergi ökar och bruket av återvinnbart bränsle beaktas i egenskap av förnyelsebar energitillgång. För att förbättra användningen av samhällsavfall är det viktigt att man mera använder avfall till energiproduktion. De stränga kraven att mäta utsläpp och fastställa gränser för dem samt strävan att kostnadseffektivt använda dem för energiproduktion förutsätter regionalt samarbete och leder till stora brännverk. Bedömda konsekvenser Det ökade bruket av vindkraft och bioenergi sparar på icke-förnyelsebara naturtillgångar. Med tanke på landskapsbilden är vindkraftverken problematiska. Om man alltför effektivt ökar användningen av bioenergi minskar det mängden biomassa som blir kvar i skogarna och försämrar kvaliteten på den, vilket för sin del utarmar jordmånen. De stora naturgashuvudledningarna har i byggnadsskedet betydande och negativa miljökonsekvenser. Drivhusutsläppen minskar i energiproduktionen. Mindre utsläpp förbättrar i betydande mån luftkvaliteten och minskar på nedfallen. Om nedfallen minskar, mår skogarna och jordmånen bättre. Strategi 4.5 Lösningar för vattenskydd och avfallshantering utvecklas i samarbete. De kommunala vattenförsörjningsverken förbättrar sin insats- och krisberedskap genom att slå samman nätverk av vattenledningar och genom att undersöka och bygga reservvattentäkter. Genom att effektivera vattenskyddet, och då speciellt för grundvattnets del, ser man till kvaliteten på råvatten. Kommunerna utarbetar skyddsplaner för grundvattensområden och planer för att utveckla vattenförsörjningen inom sina områden. Olika aktörer inleder i samarbete arbetet för att genomföra 34 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

36 dem. Olägenheter som förorsakas av avfallsvatten blir mindre genom att förbättra avloppsnätet, effektivera avlägsnandet av näringar och genom att välja utsläppsplatsen. Då man bygger nya huvudvattenledningar och avlopp beaktar kommunerna hur man ändamålsenligt skall utveckla vattenförsörjningen inom en omfattande glesbygd. Inom avfallshanteringen minskar man på avfallsmängderna genom att påverka uppkomsten av avfall, genom att öka sorteringen på uppkomstorten och genom att styra användbart avfall allt mera till återvinning. Målet är att energiverken och industrin intensifierar sitt samarbete så att det avfall som samlats in separat och kan brännas riktas mot energiproduktion. Avfallshanteringsföretagen förbättrar den tekniska verksamhetsnivån i avfallsverken. Kommunerna ser till att gamla avstjälpningsplatser stängs och iståndsätts samt att nedsmutsad jord behandlas och rengörs. Tekniken för att behandla nedsmutsad jord utvecklas och kommunerna reserverar tillräckliga områden för deras mellanlagring och slutdeponering. Östersjön är ett av de mest belastade innanhaven i världen. Den gemensamma utmaningen för kustländerna är att förbättra läget kring Östersjön och att förebygga största möjliga direkta hotbild, d.v.s ett oljeutsläpp. Fara är nu dock mindre i och med att man tagit i bruk det för Finland, Estland och Ryssland gemensamma anmälningssystemet för fartygstrafiken i Finska viken (GOFREP). Det krävs även arbete för att minska på utsläppen inom industrin, för att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten samt för att utveckla uppföljningssystem för miljötillståndet. Den näringsbelastning som orsakas av lantbruket minskar då man aktivt utvecklar nya vattenvårdsmetoder och arbetar för att de tas i bruk. Bedömda konsekvenser Om miljötillståndet förbättras höjs livskvaliteten och den allmänna trivseln och den för hälsan farliga miljöbelastningen blir mindre. Ändamålsenliga lösningar inom vattenförsörjningen i byar och i glesbygder ökar den regionala jämlikheten. De förbättrar även förutsättningar för att kunna bo i de här områdena. Det kommunala samarbetet inom avfallshantering, vatten- och energiförsörjning ger upphov till inbesparingar för verksamhetens del, men de förutsätter även att kommunerna även bör göra betydande investeringar i infrastruktur. Samarbetet inom vattenförsörjning och avloppshantering minskar på miljöbelastningen. Vattenskyddet har följdverkningar på grundvattnen, vattendrag och via Finska viken till hela Östersjön. De centraliserade lösningarna inom avfallshanteringen förlänger transportsträckorna för avfall. Avfallsverken kan med sin verksamhet ha vissa konsekvenser som påverkar den lokala trivseln på ett negativt sätt. Som en följd av centraliseringen minskar den vidsträcka belastningen av vattendrag, men den kan även bli större trots att man allt effektivare renar avloppsvattnen på de ställen som de rinner ut. Strategi 4.6 Med en helhetsmässig bedömning av materialflöden garanterar man de ur miljöbalansens synvinkel bästa lösningarna. Med miljöbalansen skildras vanligen förhållandet mellan insatser och produktionsmängd i den utsläppsbelastning som miljön får ta emot. Utgångspunkten för helhetsbedömningen är att man tänker på produkternas totala livscykel och dess inverkan på miljön. Olika alternativa lösningar avgörs även ur en teknisk-ekonomisk synvinkel. När det gäller avfallsbehandlingen gäller helhetsbedömningen hur man kan förebygga uppkomsten av avfall, återanvändning av det och hur man kan utnyttja det som material och energi samt avfallshanteringen och logistiken som ansluter sig till allt detta. Avfallshanteringen i samhällena överförs allt mera från avstjälpningsplatser till avfallsverk. Målet för den här utvecklingen är att återvinna och använda material, varmed miljöbelastningen Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 35

37 minskar och verksamheten blir allt industriellare. För att främja en sådan ändring behövs sådant kommunalt samarbete, som beaktar de regionala särdragen inom avfallshantering och energiförsörjning samt de möjligheter och begränsningar som existerande infrastruktur kan erbjuda. Även i andra lösningar som gäller bruket av naturtillgångar tillämpas liknande tänkesätt som beaktar livscyklar och helheter. Bedömda konsekvenser I och med att vatten- och energiförsörjningen blir tillförlitligare, förbättras verksamhetsförutsättningarna för näringslivets del. Bättre miljökvalitet skapar förutsättningar för att bl.a. turismen, fritidsservicen och jordbruket kan växa. På så sätt uppstår ny affärsverksamhet inom miljöfrågor. Betydelsen av miljökompetens växer inom arbetsmarknaden, varmed utbildningen av kompetent personal ökar i olika läroanstalter. Efterfrågan på personal ökar speciellt inom miljöteknologi och -konsultering, och inom de här branscherna har de finländska företagen ett gott rykte även internationellt sett. Strategi 4.7 Forskning, undervisning och samarbete mellan företag i miljöfrågor utvecklas. Universiteten, yrkeshögskolorna, kompetenscentren, vetenskapsparkerna, kommunerna, företagskuvöserna och näringslivet intensifierar och utvecklar samarbetet i miljöfrågor inom forskning, undervisning, teknologiutveckling och -produktifiering. Som en del av utbildningen på alla nivåer stöder man miljöfostran för människor i alla åldrar och olika aktörer. Områdets kommuner och övriga aktörer inom den offentliga förvaltningen har en betydande roll när det gäller genomförandet av detta. Målet är att öka invånarnas ansvar för miljön. Man utvecklar sådana informationstekniska lösningar som tillämpar sig för uppföljning av miljötillstånd och resultatanalysering. Man förbättrar och underlättar tillgången på miljökunskap. Man fäster speciell uppmärksamhet vid miljöhanteringssystemen och den allmänna miljökompetensen i små och medelstora företag. Samarbets- och utbildningsprojekten effektiverar resursanvändningen och ger företagen bättre beredskap att sköta miljöärenden. Bedömda konsekvenser En aktiv miljöpolitik ingår i ett välfungerande samhälle och är en del av kvalitetstryggandet och stöder målen inom miljövården. Den ökar medborgardiskussionen och förbättrar invånarnas möjligheter att påverka. Medborgardiskussionen konkretiserar för sin del miljöpolitiken. 36 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

38 En helhetsbedömning av konsekvenser Till sin natur är den här nya landskapsöversikten mera strategisk till sin natur än den föregående. Därmed är det möjligt att bedöma konsekvenserna på en allmän nivå, som motsvarar den nivå den själva översikten är på. Detta innebär att bedömningen är skildrande utan att omfatta detaljerade indikatorer för omfattning, storlek eller varaktighet. I helhetsskildringen värderas de ekonomiska, sociala, kulturella och ekologiska konsekvenserna för människor, samfund och organisk/icke-organisk natur. Lagen och förordningen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program trädde i kraft Enligt dem bör myndigheten vara tillräckligt medveten om de mest väsentliga miljökonsekvenserna som ingår i ett program eller i en plan som den utarbetat. Landskapsöversikten styr landskapsprogrammet. Landskapsöversiktens konsekvenser får en konkret form i landskapsprogrammet. I utarbetandet av landskapsprogrammet ingår en skyldighet att uppgöra en av lagen förutsatt skild miljöbeskrivning. I miljöbeskrivningen skildras bl.a. miljökonsekvenserna för de alternativ som värderas, de planerade åtgärderna för att förebygga och minska på olägenheter samt de åtgärder som planerats för att följa upp miljökonsekvenserna. Allmänheten bör erhålla information om miljöbeskrivningen och övriga myndigheter bör höras angående den. Grundläggande antaganden och osäkerhetsfaktorer Då man har utarbetat landskapsöversikten har den mest centrala utgångspunken varit att översikten kan genomföras i en stabil och dynamisk verksamhetsmiljö. Konsekvensbedömningen baserar sig även på det här antagandet. Verksamhetsmiljön baserar sig på värden som motsvarar de nuvarande och på välfärdssamhället. Ändringarna i den administrativa grundstrukturen har man inte förberett sig för. Därmed har man inte heller bedömt konsekvenserna av sådana ändringar. Den centrala förutsättningen för att genomföra översikten är att en stabil ekonomisk utveckling i Finland och inom EU så att inga betydande ekonomiska chocker som uppkommer utanför landskapets gränser, når oss. Översikten i sig själv stöder en god ekonomiska utveckling och att det finns tillräckliga ekonomiska resurser för många av de framtida behoven. I det praktiska genomförandet antas det att man använder sig av de för varje tidpunkt tekniskt bästa lösningarna som beaktar miljön. Ändringarna i den verksamhetsmiljö som översikten antas ha inverkar på hur visionen uppnås eller hurudana verksamhetsförutsättningarna blir för strategiernas del. Man kan reagera på förändringar genom att då och då justera de strategiska linjedragningarna för översikten och innehållet i programmet. Förutsättningarna att reagera med tillräcklig snabbhet och konkretism på ändringarna i verksamhetsmiljön är bra både när det gäller beredning och beslut. En betydande del av den strategiska planeringen utgår från att man känner igen olika osäkerhetsfaktorer. Osäkerhetsfaktorerna är i främsta hand externa ekonomiska hotbilder, som man inte kan påverka med lokala beslut. Den ekonomiska utvecklingen och politiken inom EU är det väsentliga. Den ekonomiska utvecklingen inom EU påverkas naturligtvis av den ekonomiska utvecklingen i hela den övriga världen. Via strategierna i den här översikten kopplas Nyland allt intensivare till fluktuationerna i den globala ekonomin. Utvidgningen av EU och de därav följande ändringarna i produktionen och arbetskraftens rörlighet kan i betydande mån påverka Finlands och Nylands ställning. Den ekonomiska utvecklingen i Ryssland är viktigare för Finland och Nyland än för EU i allmänhet. Miljöriskerna är en del av livet idag. Olika miljöolyckor är osäkerhetsfaktorer, liksom även globala miljöförändringar. Även olika osäkerhetsfaktorer i samhället kan ändra på den kommande utvecklingen. Sådana är faktorer i anslutning till bl.a. samhällsfrid och trygghet, som kan påverka öppenheten i det västerländska samhället. Starka Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 37

39 förändringar av värden och attityder kan ändra levnadsförhållandena.. Landskapsöversiktens konsekvenser i helhet Strategierna i landskapsöversikten bildar en helhet, som betonar växelverkan mellan boendet, trafiken, ekonomin och livskvaliteten. Om man ser till de strategier som gäller boendet och bostadspolitiken, blir den här landskapsöversiktens konsekvenser konkretare än den förras. Bostrategierna ger en stark grund för ett tryggt, hälsosamt och trivsamt liv både ur individens och ur samfundets synvinkel. Välgenomtänkt och -genomförd bostadspolitik lyfter i främsta hand upp bokvaliteten och man strävar efter sänkta bokostnader. Välfungerande bostadsområden, en skälig prisnivå och goda bostäder förebygger uppkomsten av sociala problem. Om man vill uppnå de eftersträvade konsekvenserna förutsätter det att man jämlikt främjar de strategier som gäller bofrågor och att det sker både tidsmässigt och regionalt samt gäller alla befolkningsgrupper. En bättre bostadssituation ökar konkurrenskraften i Nyland. Att överdrivet betona konkurrenskraften och de ekonomiska värdena kan föra med sig inkomstskillnader och ökad segregation. Strategierna strävar efter att via ekonomisk tillväxt och ett bättre sysselsättningsläge uppnå ett stabilt uppehälle för individer och hemhushåll. De främjar verksamhetsförutsättningarna för den offentliga ekonomin och kommunernas möjligheter att producera service för sina invånare. En god utbildning och en mångsidig hantering av olika saker stöder på många sätt det mentala välbefinnandet hos invånarna. Det internationella samarbetet ökar och effektiveras och Nyland kopplas allt intensivare till den globala strukturen och utvecklingen. Nylands ledande ställning i Finland betonas speciellt i ekonomin och landskapet fungerar i det här avseendet allt mera som lokomotiv. De förbättrade förutsättningarna i Nyland att ta emot inflyttare från övriga delar i landet innebär att de övriga områdena i landet förlorar befolkning i arbetsför ålder och kompetens till Nyland. Landskapsöversiktens strategier utnyttjar möjligast bra den nuvarande regionstrukturen, som man kan göra allt funktionellare. Konsekvenserna är positiva både ur ekonomisk och ekologisk synvinkel. Den största delen av förändringarna i regionoch infrastruktur koncentreras till huvudstadsregionen och dess närområden, där även den största delen av landskapets befolkning bor. Speciellt bostads- och trafikstrategierna stöder utvecklingen inom huvudstadsregionen och området intill järnvägsspåret norrut. De positiva konsekvenser som åtgärderna har kan inom hela landskapets område utnyttjas med bl.a. effektivare regionsamarbete. Uppföljning av konsekvenser I uppföljningen av landskapsöversiktens konsekvenser har det kommande landskapsprogrammet och dess miljöbeskrivning en central ställning. Strategierna som gäller boendet får ett konkret genomförande via markanvändningsplanering och planläggning. I samband med dem bedöms åtgärdernas konsekvenser i enlighet med markanvändnings- och bygglagen och med den noggrannhet som där föreskrivs. När det gäller beredningen av infrastrukturella och övriga projekt utreds även deras miljökonsekvenser. De som genomför större projekt berörs av ett omfattande bedömningsåliggande, som ingår i den lag som gäller miljökonsekvensbedömning. Dessa och övriga bedömningar ger möjligheter att följa upp de konsekvenser som genomförandet av landskapsöversikten har. Sålunda kan man i justeringsskedet av landskapsöversikten avgöra behovet att förnya strategierna. 38 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

40 Bakgrundsmaterial 1. Nuläget Nyland är Finlands krona Finland är lokomotivet för Finland, både i psykisk och ekonomisk betydelse: landskapet för livskraftig kultur samt i genomsnitt landskapet för hög produktions- och inkomstnivå. Landskapet Nyland innehar en betydande roll som upphovsgivare till nya tankar, idéer och innovationer. Nyland tar emot intryck utomlands ifrån och sprider dem till övriga delar av landet. I jämförelse med det övriga Finland är Nyland landskapet för unga vuxna, löntagare och svenskspråkig befolkning. Enligt europeisk måttstock är Nyland ett metropolområde. Vare sig man definierar ett metropolområde snävt eller brett, ligger kärnan för Finlands enda metropolområde i Nyland. Metropoloch huvudstadsfunktionerna är det som på många sätt skiljer Nyland från det övriga landet. Förutom kärnan inom metropolområdet är Nyland dessutom en omfattande och livskraftig landsbygd med tätortsområden i utveckling. Att effektivera den interna samverkan mellan dessa olika områden så att den kan betjäna alla nylänningar är en ständig utmaning för utvecklingsverksamheten. Östersjöområdet i utveckling Metropolområdena kring Östersjön är Nylands mest naturliga samarbetsparter på det internationella planet, men i vissa funktioner är de de hårdaste konkurrenterna. Metropolområdena kring Östersjön karakteriseras av stora skillnader i levnadsstandard och production, som exempel Nyland och Stockholmsregionen samt å andra sedan områdena kring St. Petersburg och Tallinn. För Nylands del ändrades den internationella verksamhetsmiljön väsentligt under Valborg 2004 då de baltiska länderna och Polen anslöt sig till EU. Den formella anslutningen sker på en gång, men den funktionella och mentala anslutningen är långa processer, som de baltiska länderna nu inlett. Indirekt sett berör de här processerna även Finland och Nyland. Det följande betydande steget i de baltiska ländernas integration är att de ansluter sig till EU:s gemensamma valuta kanske redan under år En annan betydelsefull ändring i verksamhetsmiljön kring Östersjön är att Ryssland ansluter sig till världshandelsorganisationen WTO under de kommande åren. En fjärdedel av Finlands befolkning Det finns ca 1,3 miljoner nylänningar, vilket utgör ca en fjärdedel av Nylands befolkning. Nylänningarnas andel växte snabbt under åren Sedan år 2002 har den här tillväxten stagnerat. Under år 2004 visade invånarantalet i Nyland en tillväxt på nästan personer. Om man ser till åldersstrukturen är den nyländska befolkningen klart yngre än den övriga befolkningen i landet. Men om man ser till åldersstrukturen i västra Nyland, liknar den situationen för hela landets del. Över hälften av alla personer med utländskt ursprung bor i Nyland. Nylänningarna är friskare än finländarna i genomsnitt och det förekommer klart mindre folksjukdomar än i det övriga Finland. Till Nyland och speciellt till huvudstadsregionen samlas många för urbana områden typiska sociala problem. Andelen långtidsarbetslösa, bostadslösa och drogmissbrukare är t.ex. större än i resten av landet. Utgifterna inom bashälsovården är aningen högre i Nyland än vad som är genomsnittet för hela landet och utgifterna inom specialsjukvården och socialväsendet är klart högre än i de övriga delarna av landet. Befolkningens höga utbildningsnivå Den nyländska befolkningen har en så hög utbildningsnivå att den motsvarar den absoluta toppen i Finland. De regionala skillnaderna i Nyland är dock stora. Utbildningsnivån i såväl Lojo som Ekenäs ekonomiska region underskrider det finländska genomsnittet. De nylännigar som avlagt en doktorsexamen och en akademisk examen Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 39

41 i allmänhet är relativt sett flera än finländarna i allmänhet, medan det finns klart färre nylänningar som fått en yrkesmässig grundutbildning, d.v.s. händiga personer. Relativt sett har Nyland ett större antal sådana ungdomar och ungdomliga personer i medelåldern, som bara har gått grundskolan eller har en studentexamen, men saknar en yrkesmässig examen. Speciellt de nyländska tillväxtkommunerna har att möta omfattande utmaningar inom den grundläggande utbildningen. Utmaningarna gäller finansiering, byggandet av undervisningsutrymmen och tillgången på behöriga lärare. I många kommuner är situationen med speciallärare närapå outhärdlig. Problemet med att finansiera undervisningen är ett av de många sätt som den svagare kommunala ekonomin kommer till uttryck på. Mångsidigt och rikligt kulturutbud Den nyländska befolkningen är i internationell jämförelse en storkonsument av kulturservice. De nationella kulturinstitutioerna i huvudstaden skapar en god grund för ett rikligt utbud av kultur. Även utanför Helsingfors har många orter en livskraftig kultuverksamhet med egna regionala traditioner. Den nyländska kulturen berikas av ett tvåspråkigt landskap, den interna flyttningsrörelsen i Finland och invandrarna. Servicen sysselsätter Av den finländska bruttonationalprodukten, d.v.s BNP, har drygt 35 procent sitt ursprung i Nyland. Produktionsnivån per invånare är inemot 40 procent högre i Nyland än vad som är det finländska genomsnittet. I Lojo och Ekenäs ekonomiska regioner är den dock klart lägre än i det övriga landet i medeltal. I alla de tre ekonomiska regionerna i Nyland sysselsätter servicebranschen klart mest. Speciellt när det gäller Helsingfors ekonomiska region är den sysselsättande andelen inom servicebranscherna betlydande. I Lojo och Ekenäs ekonomiska regioner är servicens sysselsättande andel mindre och de förädlande näringarna står för en klart större andel än i det övriga Finland. Produktiviteten inom finländsk och nyländsk industri representerar nuförtiden en internationell medelnivå inom vissa branscher t.o.m. en god internationell nivå. Produktiviteten inom de finländska servicebranscherna är internationellt sett svagt, även om det servicedominerade Nyland företagsmässigt kan visa upp en produktivitet som ligger tvåa efter Salo-trakten. Den nyländska företagsverksamheten har sitt största fotfäste inom informations- och kommunikationsbranschen. Under de senaste åren har inte branschen kunnat producera en tillräcklig mängd innvoationer, som skulle ha gett upphov till produkter eller nyheter jämte ny företagsverksamhet. Dessutom har Finland och Nyland mist sin spetsposition som tillämpare nr 1 av informationsteknologi; nu är vi bara medelmåttor. Finland ändrades ganska snabbt från ett lantbruksdominerat samhälle till ett servicedominerat sådant. Däremellan var Finland i internationell jämförelse enbart en kort tid som industrisamhälle. Föregångare i den här processen var i själva verket Nyland. Likaledes har Nyland gått i spetsen för urbaniseringen av Finland. Urbaniseringen och en servicedominerad produktionsstruktur är två olika avspeglingar av en och samma process. Urbaniseringsgraden i Finland är ännu också låg om man jämför med övriga liknande länder såsom Sverige. Det problematiska boendet Mätt med nästan alla de vanligaste mätarna är Nyland det mest utvecklade området i Finland. Boendet utgör ett undantag. I Nyland bor man genomsnittligt trångt och dyrt, även om boendeutrymmet i vissa av de små kommunerna överskrider medeltidsnivån för hela landet. Orsaken till att det är så dyrt att bo i Nyland är ett otillräckligt utbud, som gäller både bostäder och tomter. Då det under senare år varit enkelt att få bolån och räntorna har varit på en låg nivå, så har efterfrågan 40 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

42 på och utbudet av bostäder även historiskt sett anpassat sig till en rätt hög prisnivå. Kvalitativt sett är bostadsläget i Nyland relativt sett bra. Jämfört med befolkningen i hela landet bor nylänningarna oftare på hyra och bostadsbeståndet innehåller mera höghus än i övriga delar av landet. Även internationellt sett är detta en typisk skillnad mellan metropolområden och landet i övrigt. I huvudstadsregionen kulminerar de nyländska bostadsproblemen rätt långt i en kraftig avspegling på andra delar av landskapet, speciellt på kranskommunerna. De kommer bl.a. till uttryck som en betydande intern flyttningsrörelse och som tilltagande resor till och från jobbet, d.v.s som pendling över kommungränser. Överbelastat trafiknät I och med den ökande trafiken har huvudnätverket belastats. På landsbygdsmässiga områden är problemet att vägar av lägre rang är i dåligt skick. Nyland är centrum för den inhemska och utländska trafiken i Finland. Här finns den enda betydelsefulla flygstationen för utlandstrafik, Helsingfors-Vanda. En stor del av passagerartrafiken till Finland och även av den utländska godstrafiken passerar hamnarna i Helsingfors. I egenskap av metropolområde är tätorternas och vägnätets andel av hela arealen i landskapet stor. Byggandet och de övriga ändringarna i miljön har försvagat den nyländska naturens mångfald. Ytvattnen och havsområdena är kraftigt överbelastade. Östersjön är en av de mest förorenade innanhaven. Trots miljöproblemen har miljön huvudsakligen utnyttjats på ett kontrollerat sätt och resultatet är trivsamma, mångsidiga och tidsmässigt olika stads- och landsbygdsmiljöer. Det rika kulturarvet i Nyland, landskapen samt närheten till natur och hav ger goda utgångspunkter för att utveckla en trivsam fysisk omgivning. 2. Megatrender Megatrenderna avser stora, oftast världsomfattande utvecklingslinjer, med vilka man kan se inriktningen som känns igen på basen av tidigare skeenden och som man tror att ska fortsätta i samma riktning även i framtiden. Megatrenderna med sina uppåtgående och neråtgående skeden är tidsmässigt sett utveckling på lång sikt. Megatrenderna kan omfatta ett flertal trender med kortare tidsperspektiv och smalare områden. Genomförandet av dem varierar i olika scenarier. 1 megatrenden FÖRNYELSE AV KUNSKAP OCH KOMPETENS Forskningen och annan dataproduktion skapar ny kunskap, som kullkastar och kompletterar tidigare kunskaper och utvidgar kompetensområdet. Konkurrensen om sanningen och den rätta, väsentliga och betydande kunskapen hårdnar. Då betydelsen av data, kompetens och skapandet förstärks som produktionsfaktor och även som konkurrensfaktor, är det ännu viktigare att anpassa ett högklassigt kunnande så att det motsvarar de snabbt föränderliga produktionsförhållandena. 2 megatrenden GLOBALISERINGEN Globaliseringen syns såväl i företagens och organisationernas som i staternas, regionernas och städernas allt mer komplicerade världsomfattande förhållanden. I denna förändring varierar intressena snabbt i och med att olika aktörers inbördes beroende ökar. Å andra sidan ökar den globala konkurrensen om kapitalet, om såväl de mänskliga resurserna som naturresurserna samt om makten. Det uppstår ett komplicerat globalt, internationellt och lokalt nät av företag, som befinner sig i ett ständigt tillstånd av förändring. Som en följd av detta förändras konkurrens- och samarbetsförhållandena och får många såväl tidsmässigt som områdesmässigt varierande former. Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 41

43 3 megatrenden DEN TEKNOLOGISKA OCH TEKNISKA UTVECKLINGEN OCH DET ALLT MER TEKNISKT INRIKTADE LEVNADSSÄTTET Inverkningarna av automationen och robottekniken i produktionsprocesserna, rörligheten, hobbyutövandet och växelverkan förändrar snabbt människans dagliga liv. Med hjälp av till exempel mikro- och nanoteknik kan man utveckla nya, till exempel rengörande och vårdande material. Integreringen av olika teknologier och system öppnar möjligheter som verkar vara gränslösa. Sammanslagningen av komplicerad informationsteknik och olika datasystem samt utnyttjandet av dessa gör samhället synnerligen sårbart vid olika störningssituationer. Bioteknologins (bl.a. genteknologins) eventuella genombrott lyfter för sin del många etiska frågor, som skapar osäkerhet för utvecklingen inom branschen. 4 megatrenden BEFOLKNINGENS KONCENTRERING Oberoende av den teknologiska utvecklingen bibehålls platsens betydelse. Kravet på kunnande och innovation snarare påskyndar koncentreringen, och urbaniseringen och metropolernas tillväxt fortsätter. I bakgrunden av städernas och stadsregionernas tillväxt finns en produktiv strukturförändring, vars bärande kraft är näringslivets och arbetsmarknadens mångsidighet, volym och förnyelseförmåga. Ofta är det utbildnings- och serviceutbudet som utgör den attraktionsfaktor som är orsak till migrationen i riktning mot städerna. Som en följd av koncentrationen av befolkningen och funktionerna glesnar centrumnätet och perifieringen av de områden som ligger utanför centrumregionerna förstärks. 5 megatrenden ÅLDRANDET Många industriländer, bl.a. Japan och många EU-medlemsländer, såsom Finland, Tyskland och Italien är länder som visar upp en åldrande befolkningsstruktur. I och med att de stora åldersklasserna åldras, ökar behovet av hälsovårds- och socialtjänster, serviceförhållandet försvagas och leder till att storleken på hushållen minskar och deras antal ökar. Åldersstrukturen varierar områdesvis, och speciellt på landsbygden kommer en dryg tredjedel av befolkningen att vara äldre än 65 år. 6 megatrenden INTE KRIG MEN INTE HELLER FRED Den rädsla som uppstått på grund av terrorism, brottslighet och extremiströrelser förstärker prioriteringen av trygghetsbehov i beslutsfattandet. Den ökar kontrollen av vanliga människor, företag, samfund samt styr privata och offentliga resurser allt mer till att upprätthålla säkerheten trots vissa länders minskande försvarsutgifter. 7 megatrenden ÖKNINGEN AV MILJÖRISKERNA Energiförbrukningen ökar både i de utvecklade länderna och speciellt i utvecklingsländerna såsom i Kina, Indien och Brasilien. Förutom att industrins behov av energi ökar och leder till ökad konsumtion, ökar den dessutom i och med att befolkningens levnadsstandard stiger. Oljan är även i framtiden en central naturresurs i världsekonomin och det finns en risk för att konkurrensen om oljetillgångarna leder till nya konflikter. Den förväntade prishöjningen av energin kan bromsa världsekonomins tillväxt. Ökade bränslekostnader återspeglas snabbt bl.a. i kostnaderna för boende och trafik. En prisstegring å ena sidan förorsakar tryck på energibesparingar och energieffektiva innovationer, å andra sidan på utvecklandet av alter-nativa energiformer. 8 megatrenden ÖKNINGEN AV MILJÖRISKERNA Uppvaknandet till miljömedvetenhet i de utvecklade länderna styr medborgarnas, företagens och beslutsfattarnas val allt mer i enlighet med en 42 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

44 hållbar utveckling. Detta syns i att man förbinder sig till internationella miljöavtal. Att hålla drivhusgasutsläppen inom de gränser som förutsätts i internationella avtal verkar dock inte lätt. Andra globala miljöproblem bl.a. de risker som förorsakas av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, en slösaktig användning av naturresurserna och föroreningen i utvecklingsländerna. Ökad kärnkraft försvaras på många håll som ett sätt att å ena sidan dämpa drivhuseffekten och å andra sidan att minska beroendet av oljan. På många delar av jordklotet är vattnet en knapp naturresurs, och det gör miljoner människors liv outhärdligt på deras nuvarande boplatser. Föroreningen av havsområdena är internationellt sett ett betydande miljöproblem. Föroreningen av Östersjön utgör ett stort hot för Nyland. 9 megatrenden STANDARDISERINGEN OCH DIFFERENTIERINGEN AV VÄRDERINGAR OCH LEVNADSSÄTT På global nivå har det amerikanska levnadssättet redan länge blivit mer allmänt. Det stämplas av individualitet och kommersialism. Även många andra levnadssätt omfattas på olika håll i världen, och levnadssätten standardiseras. På samma gång som de traditionella enhetskulturerna försvagas eller försvinner syns samma fenomen nationellt som en mångkulturell differentiering. På grund av den allmänna internationaliseringen, urbaniseringen, förändringen av den politiska kulturen och immigrationen splittras även det finländska samhället allt mer. Allt fler står inför globala och/eller nationella värdeval, då den vetenskapliga och teknologiska utvecklingen medför nya etiska problem som berör hela mänskligheten. 10 megatrenden NYFÖRDELNING AV MAKTEN Tyngdpunkterna i makthierarkin håller på att överföras från statscentrering till allianser och världsmakt samt medborgarsamhälle. Vid nyfördelningen av den globala makten förstärks däremot internationella alliansers - liksom EU:s - betydelse som politiska, demokratiska beslutsfattande organ som motvikt till de multinationella företagen. En annan inriktning är att de lokala samfunden och medborgarnas ansvar och makt ökar. Ett mellansteg i denna utveckling är en förstärkning av områdenas och regionernas roll, varvid deras uppgifter ökar och ansvaret växer. 3. Scenarion fram till år 2035 SCENARIO 1 Den lätta länken Det största bekymret i Nyland år 2035 är människornas hälsa, som hotas av livsstilssjukdomar. Alkoholism och övervikt är samhällsproblem. En betydande del av finländarna stöder starkt tanken, att samhället inte bör bekosta vården av självförvållade sjukdomar. De ungas frisinnade och stadsbornas värderingar samt de åldrandes traditionella och de konservativas värderingar har stundom varit på kollisionskurs i Nyland. I allmänhet har de åldrande människornas konservativa värderingar haft en stark position. Nyland och Finland har utvecklats stadigt och säkert och dessutom ganska gynnsam, med undantag av en kort depressionstid i början av 2020-talet. Inom EU har sex statsgrupperingar bildats, som bedriver ett intimt politiskt samarbete internt. En statsgruppering bildas av de små staterna kring Östersjön och Norge samt som associerad medlem området kring S:t Petersburg. Den mest betydande förändringen i den internationella verksamhetsmiljön för Nylands del har varit bildandet av tvillingstaden Helsingfors-Tallinn. Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 43

45 Det globala beslutsfattandet förändrades väsentligt i slutet av 2020-talet, då bland annat världsparlamentet grundades. En lågkonjunktur i världsekonomin och häftiga växlingar i väderleken ledde till ett effektivare system för beslutsfattandet. NYLAND Folkmängd 1,6 milj. år 2035 (förändring ) Över 65-åringarnas befolkningsandel ökar från 12 % till 22 % Serviceförhållandet (icke-sysselsatta mot en sysselsatt) ökar från 1,01 till 1,14 Bruttonationalprodukten ökar cirka 1,5 2 % per år Arbetsplatsernas antal ökar cirka 10 % Antalet yrkesverksamma ökar en tredjedel mindre än arbetsplatsernas antal, på motsvarande sätt ökar inpendlingen utifrån området och distansarbete Bostadsbeståndet ökar nästan 1,5 ggr SCENARIO 2 På spångbrädor Tyngdpunktsområdet för den snabba internationella ekonomiska utvecklingen har förflyttat sig till Asien. Finland har ramlat av kälken beträffande den internationella ekonomiska utvecklingen och ett flertal företag har flyttat till Asien. I suget av företagen har även rikligt med felskolad arbetskraft lämnat Finland. Som motåtgärd till Asien-fenomenet har man i Finland koncentrerat sig på att skapa och förverkliga en nationell överlevnadsstrategi, nämligen Upplevelse-Finlandprogrammet. I och med programmet har turismen blivit Finlands viktigaste näringsgren. Den dåliga utvecklingen av ekonomin och sysselsättningen har haft påföljder, som syns bl.a. som ett partiellt sönderfall av välfärdsstaten. Befolkningen minskar i synnerhet i städerna, eftersom flyttningsrörelsens riktning har vänt från de största städerna till de omgivande kommunerna och närområdenas lansbygdsområden. Den finländska värderingsvärlden domineras av individualism, varför olika livsstilar och livsåskådningar har ökat. Allt fler har strävan efter en andlig tillväxt och balans i sikte. NYLAND Folkmängd 1,4 milj. år 2035 (förändring ) Över 65-åringarnas befolkningsandel ökar från 12 % till 26 % Serviceförhållandet (icke-sysselsätta mot en sysselsatt) ökar från 1,01 till 1,36 Bruttonationalprodukten ökar med bara cirka 0,5 % per år Arbetsplatsernas antal minskar med cirka 15 % Antalet yrkesverksamma minskar ungefär i samma utsträckning som arbetsplatsernas antal. I områdena utanför Helsingfors ekonomiska region ökar självförsörjningen av arbetsplatser, i huvudstadsregionen minskar arbetandet Bostadsbeståndet ökar nästan 1,25 ggr SCENARIO 3 Bryssel-linjen Den ekonomiska utvecklingen leds av USA, men EU är en nästan jämlik konkurrenspartner. Sedan Kina-fenomenet upphört är landsdelarna nästan isolerade från varandra. EU har blivit en stark och koncentrerad federalstat, vilket även förändrat Finlands makt- och förvaltningsstrukturer. Finland har blivit en delstat i EU, och en regionkommunnivå har bildats som en lokal nivå för förvaltningen. De traditionella kommunerna hör till historien. I Finland har befolkningen koncentrerats till några stadsregioner och stadsnätet har blivit mycket glest. I Nyland har befolkningen koncentrerats till Helsingforsregionen och regioncentra. I och med federalstatsutvecklingen har förvaltningen och beskattningen i EU förenhetligats, och speciellt miljöpolitiken och -förvaltningen är stram. Specialiserade regionekonomier förstärker EU:s konkurrenskraft. I Finland har ett nytt, starkt NI (New Industries)-kluster uppstått, och Nyland är en stark kompetenskoncentration i EU. Finländarnas livsvillkor har förändrats ganska litet, närmast i och med den teknologiska utvecklingen. Speciellt boendeservicen har utvecklats, och pro- 44 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

46 blemen som hör ihop med befolkningens åldrande har sålunda delvis kunnat lösas. Antalet ensamboende har ökat, och nygemenskapen har fått nya former. Välfärdssamhällets tjänster har i någon mån minskat, men basservice erbjuds fortfarande, och man har allt mera samarbete med den privata och den tredje sektorn. NYLAND Folkmängd 1,8 milj. år 2035 (förändring ) Över 65-åringarnas befolkningsandel ökar från 12 % till 21 % Serviceförhållandet (icke-sysselsatta mot en sysselsatt) ökar från 1,01 till 1,08 Bruttonationalprodukten ökar cirka 2,5 3 % per år Arbetsplatsernas antal ökar över 40 % Antalet yrkesverksamma ökar bara litet över hälften av ökningen av arbetsplatserna, på motsvarande sätt ökar pendlingen och distansarbete i olika former. Nylands självförsörjning av arbetsplatser ökar kraftigt Bostadsbeståndet ökar nästan 1,7 ggr SCENARIO 4 På yttersta banan De teknologiska innovationerna förändrar på ett grundläggande sätt företagens verksamhet samt människornas vardag. De ekonomiska värderingarna samt individualiteten styr människornas beteende. Världsekonomins tyngdpunkt flyttas till Europa och EU:s roll är framför allt att befrämja utvecklingen av den fria konkurrensen och den teknologiska utvecklingen. Nyland utgör i Nordeuropa en betydande kompetenskoncentration, som lockar arbetare från hela världen. Skillnaderna i människors välmåga är stora och kriminaliteten utgör den viktigaste faktorn för samhällets sönderfall. Med betonandet av individualiteten syns i människornas vardag en aktiv strävan att förbättra det egna välbefinnandet. Egen företagsverksamhet, att leda egen business, är ett allmänt levnadssätt. Teknologin har utvecklats marknadsinriktat och nästan utan kontroll, vilket har haft överraskande följder, såväl positiva som även negativa. NYLAND Folkmängd 2,0 milj. år 2035 (förändring ) Över 65-åringarnas befolkningsandel ökar från 12 % till 19 % Serviceförhållandet (icke-sysselsatta mot en sysselsatt) ökar från 1,01 till 1,10 Bruttonationalprodukten ökar i cykler cirka 2 6 % per år Arbetsplatsernas antal ökar cirka 60 % Antalet yrkesverksamma ökar bara litet över hälften av ökningen av arbetsplatser, motsvarande ökar pendling och distansarbete i olika former. Nylands självförsörjningsgrad av arbetsplatser ökar kraftigt Bostadsbeståndet ökar nästan 1,8 ggr Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 45

47 Framtidstabell SCENARIO 1 Den lätta länken SCENARIO 2 På spångbrädor SCENARIO 3 Bryssel-linjen SCENARIO 4 På yttersta banan VÄRLDEN EKONOMI ganska snabb tillväxt, depressionen i början snabb tillväxt snabb tillväxt varierande tillväxt, regression 2010 av 20-talet tyngdpunkten i Asien tyngdpunkten i USA, EU en stark konkur- tyngdpunkten i EU ingen klar tyngdpunkt, block frihandel renspartner frihandel begränsningar av handeln begränsningar av handeln POLITIK världsparlament (svagt), Folkens Gemenskap makten på drift oroligt i Asien instabilt i Asien storföretagen som makthavare USA och EU isolerade från varandra USA:s ställning försvagad MILJÖ alarmerande tecken på klimatförändringar globala miljöproblem har ökat miljöproblemen under kontroll många nya miljöproblem stora variationer i regnmängderna ett problem EU EU:S EKONOMI regionalt varierande tillväxt långsam tillväxt, dålig konkurrenskraft stabil, god tillväxt synnerligen snabb tillväxt baserad på teknologin euron unionens gemensamma valuta medlemsstaternas inbördes konkurrens specialiserade regionekonomier, starka metropoler metropolområdena som dragare även nationella valutor euron unionens gemensamma valuta euron unionens gemensamma valuta EU:S MAKT OCH Östersjöns gemenskap och andra block ett löst förbund av nationalstaterna en kompakt förbundsstat oklart politiskt och förvaltningssystem ADMINISTRATION Norge och Turkiet nya medlemsländer inre oenigheter EU-omfattande partier de f.d. Jugoslaviska länderna, Turkiet, inga nya medlemsländer, Storbritanniens utträde Bulgarien, Ukraina, Vitryssland, Schweiz, stränga miljödirektiv och -beskattning Norge till EU FINLAND EKONOMI en jämn, fördröjd tillväxt (1,5 2 %) synnerligen långsam tillväxt (0,5 %) stabil, god tillväxt (2,5 3 %) synnerligen snabb tillväxt (3 3, 5 %) den offentliga ekonomins skuldsättning våldsamma nedskärningar i den stora konjunkturväxlingar efter 20-talets depression offentliga ekonomin NÄRINGAR, småföretag företagens massflykt till Asien ganska ensidig branschstruktur mångsidig produktionsstruktur VERKSAMHETSOMRÅDEN företag inom social- och hälsovård programmet Upplevelse-Finland NI- (New Industries) och servicebranscherna skogs- och ICT-klustren förnyade bioteknologi turism innovativa pionjärföretag ARBETE inga stora förändringar i arbetets karaktär arbetslöshet, flykten av de felutbildade toppkunniga, serviceprofessionella, placerare freelancer, projekt vårdpersonalens starka ställning flexibilitet, personer med många yrken arbete och fritid skilt avskaffande av pensionsåldern hantverkare automatiserat arbete två arbetsmarknader MAKT, POLITIK, kommunsammanslagningar: Huvudstads- en stark centralförvaltning Finland en delstat specialförvaltning i Helsingfors kommunbeskattningens tyngdpunkt tvångssammanslagningar av kommunerna som lokalnivå röstning på nätet FÖRVALTNING regionen PKS (stadsdelsförvaltning) experter, tjänstemannaelit fyra landskap, den ekonomiska regionen metropolområde på fastighetsskatten sträng miljöpolitik förnyad partikarta målsökande kommunförbund starkt medborgarinflytande en stark ställning för seniorerna och kvinnorna BEFOLKNINGEN måttlig flyttning inom landet migration från huvudstadsregionen koncentration till stora stadsregioner koncentrering till huvudstadsregionen MIGRATIONEN ringa immigration ingen betydande immigration behärskad invandring efter arbete befolkningens rörlighet stor i EU, inflyttning VÄRDERINGAR globalt ansvar individualism individualitet företagsamhet, konkurrens befolkningen minskar och åldras poängsättningssystem i immigrationen från länder utanför EU konservatism, de åldrandes värderingar starka pluralism eget ansvar individens självständighet värdekonflikter mellan generationerna andliga värden positiv inställning till miljöfrågor tro på teknologin LIVSSTIL, IDENTITET nationella program för att förhindra olika livsstilar kringresande, rörlighet stora skillnader i inkomst- och levnadsstandard livsstilssjukdomar finskheten europeiskhet virtualverklighet djurens rättigheter behärskande av det egna livet urbanisering mångkulturellhet KONSUMTION övergång till vegetarisk näring och dålig köpkraft konsumtionscentrering stor konsumtion av varor, tjänster och ökad alkoholkonsumtion återanvändning skräddarsydda massprodukter differentierade konsumtionsgrupper lokalt producerad mat att göra själv i stället för att köpa konsumtionen av ekoeffektiva produkter ökar underhållning konsumtion av tjänster stor SOCIALA FÖRHÅLLANDEN differentiering av livsstil enligt åldern mångfalden av familjeformer ökad mängd av ensamlevande, en märkbar förlängning av aktiv ålder och hälsotillstånd, trygghet) åldringarnas känsla av otrygghet olikvärdighet nysamfundskap snabba, stora förändringar av livssituation (familjen, människans vardag, livsstilssjukdomar tryggt ensamheten ett problem levnadsålder relativt tryggt kriminalitet, droger en del av invandrarna diskriminerade UTBILDNING OCH KULTUR vid universiteten tyngdpunkt på forskningen utbildning privatiserad kunskapsmiljöer i stället för läroinrättningar en ständig självutveckling i stället för konsumentavgifterna betydande mångformad kulturverksamhet yrkeshögskolornas andel stor i utbildningen finskhet och Kalevala-samhörighet förenhetligande av utbildningsinnehållet i EU betoning på examina vid kulturtjänster 46 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

48 Framtidstabell Nyland SCENARIO 1 Den lätta länken SCENARIO 2 På spångbrädor SCENARIO 3 Bryssel-linjen SCENARIO 4 På yttersta banan NYLAND REGIONAL OCH kommunalekonomin svag i början av 10-talet i Nyland svagare ekonomisk utveckling Helsingforsregionens ekonomi stark (NI-kluster) snabb, men växlande ekonomisk tillväxt KOMMUNAL EKONOMI och efter depressionen i början av 20-talet än i övriga landet gynnsamma effekter även på övriga Nyland minskat uppgiftsområde, tillräckliga resurser på grund av en god skattegrund avgiftsbelagda tjänster inkomsterna från fastighetsskatten stora knappa skatteintäkter regionskatt i stället för kommunalskatt även vid konjunkturväxlingarna (buffertfonder) FÖRVALTNING kommunernas antal halverats, bl.a. rikets förvaltning koncentrerad Helsingfors ett starkt delstatscentrum den offentliga förvaltningens roll ringa, stadsdelsförvaltning i Helsingfors tvångssammanslagning av kommuner, direkt påverkan (röstning via nätet) Storhelsingfors i huvudstaden starka administrativa regioncentra kommunsammanslagningar det populistiska partiet har stort understöd i Nyland 6 kommuner den lokala frivilliga verksamheten har NÄRINGAR antalet arbetsplatser ökat 10 % till år 2035 antalet arbetsplatser minskat 15 % antalet arbetsplatser ökat 40 % till år 2035 antalet arbetsplatser ökat 60 % till år 2035 folkrörelser en stor roll företag inom social- och hälsovårdsbranschen till år 2035 Helsingforsregionen en internationellt teknologicentralisering bio- mikro/nanoteknologin betydande näringar arbetslöshet betydande kompetensmiljö toppenheter inom forsknings- och miljö- och välfärdsteknologi underhållnings- och medieindustri regionen, i övriga Nyland robotik- och företagsamhetens betydelse stor i enlighet med den allmänna utvecklingen i huvudstadsregionen kultur-, NI-(New Industries) branscherna i Helsingfors- utvecklingsverksamheten i övriga Nyland turismen en betydande produktionsverksamhet och småföretagsamhet kultur och underhållning näringsgren BEFOLKNING, MIGRATION 1,6 milj. invånare 2035, befolkningsökning 14 % 1,4 milj. invånare 2035, befolkningen 1,8 milj. invånare 2035, befolkningsökning 29 % 2,0 milj. invånare 2035, befolknings- nettoflyttningen obefintlig på 20- och 30-talen huvudstadsregionen flyttningsförlust- regionen och regioncentra befolkningsökning överallt i Nyland interna befolkningsutvecklingen jämn minskat 2,5 % befolkningen koncentrerats till Helsingfors- ökning 41 % de äldres och de ungas värderingar på område den kompetenta arbetskraftens migration hälften av flyttningsvinsten från utlandet kollisionskurs i Helsingfors i övriga Nyland befolkningsökning mellan EU:s tillväxtcentra BOENDE bostadsbeståndet 1,5-dubblerats till år 2035 bostadsbeståndet 1,25-dubblerats bostadsbeståndet 1,7-dubblerats till år 2035 bostadsbeståndet 1,8-dubblerats till år 2035 nyproduktion småvåningshus och egnahemshus till år 2035 dessutom ersätts bestånd i dåligt skick på landsbygden elitistiska, bevakade Helsingfors ökat uppskattningen av stadsboende stor, lätt olik förslumning i förorterna och lågt och tätt byggande uppskattningen av områdena utanför med nybyggande områden stammarnas bostadsområden deltidsboendet ökat utanför Helsingfors- bostadsområdena får olika värden, värdering av bostadsområdena centrumområdena gamla våningshus står tomma regionen TRAFIK långsam ökning av trafiken trafiken ökar i Nyland bara litet, trafiken vuxit kraftigt i Helsingfors regionen trafiken ökat synnerligen kraftigt trafikpolitiken betonar kollektiv- minskar i huvudstadsregionen kollektivtrafikens starka ställning i Helsingfors- marknadsdriven trafikpolitik med betoning på måttliga investeringar i infrastrukturen siering lett till en ökning av bilberoendet rätt kraftiga investeringar i infrastrukturen, nya trafikkoncept omformat kraftigt trafik- och den lätta trafiken brist på trafikpolitik och offentlig finan- regionen ny teknologi trafiken och rörligheten nivå, knappa resurser för underhållet med hjälp av rusningsavgifter håller man efter- kraftig investering i infrastrukturen, speciellt vägtrafiken dämpas med hjälp av kontroll av trafikinvesteringarna rasat från 1990-talets speciellt i bannätet formerna och deras arbetsfördelning kollektivtrafikförbindelsernas tvinande frågan och utbud av vägtrafiken i huvudstads- i banorna som en följd av befolkningens och ökat betydelsen av cykling regionen i balans och finansierar en del av ekonomins kraftiga ökning infrainvesteringarna OMRÅDES- OCH effektiv markanvändning, förtätande huvudstadsregionens starka betydelse urbanisering och centralisering av en flerkärnig struktur SAMHÄLLSSTRUKTUR samhällsstruktur försvagats områdesstrukturen bostadsbyggande även utanför centra och år 2015 huvudstadsregionen, livskraftig landsbygd markanvändningen förtätats på områden inga nya obebyggda områden i bruk efter byggandet inriktar sig på områden utanför stadsområdena förtätats och blivit mångsidigare tätorter MILJÖ en stark miljömedvetenhet och medborgarnas nedskräpning, miljöförslitning försämring av luftkvaliteten i städerna Östersjöns tillstånd svagt infrastrukturen förfaller delvis invid banorna påverkan mot bakgrunden av en miljö i ganska den offentliga miljön delvis i dåligt skick buller ett problem gott tillstånd vattenskyddet väsentligt försämring av miljöns tillstånd KOMPETENS, UTBILDNING yrkeshögskolorna en central utbildningsnivå tillbakagången av kompetensen försvagar Helsingfors en kompetensmiljö mångsidig och intensiv kulturverksamhet OCH KULTUR omfattande fortbildningsutbildning, en del av konkurrenskraften mångfasetterad stadskultur subkulturerna blomstrar det offentliga systemet kulturen en viktig dragkraft öl- och vinkulturen blomstrar Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 47

49 4. Efterfrågan på arbetskraft Framgången inom näringslivet och därav föranledd efterfrågan på arbetskraft är en betydelsefull faktor för befolkningsutvecklingen i Mellersta Nyland. Å andra sidan är utbudet av arbetskraft är en enskild faktor som är av betydelse för verksamhetsmöjligheterna inom näringslivet. Efterfrågan på arbetskraft har beräknats enligt arbetskraftsministeriets långsiktiga och branschvisa utvecklingskalkyler för hela landet. I kalkylerna har man beaktat utvecklingen i Nyland, d.v.s. det som redan skett och det som förväntas ske snabbare här än i övriga Finland samt den avvikande nyländska näringsstrukturen. I Nyland fanns det år 2003 ca arbetsplatser. Landskapet förväntas ha ca arbetsplatser under år 2030, d.v.s ca flera än nu. Kalkylen som erbjuds för arbetskraftens del baserar sig främst på befolningsutvecklingen, d.v.s tillväxten och ändringarna i åldersstrukturen. Enligt planeringstalen för befolkningens del räknar man med nylänningar i arbetsför ålder (20-64 år) under år Det betyder att antalet växer med personer från år 2003 till år Antalet personer i arbete förväntas dock växa (relativt sett) i större omfattning än antalet personer i arbetsför ålder, eftersom allt flera personer i arbetsför ålder då är aktivare med i arbetslivet, arbetslösheten är mindre än nu och pendlingen till Nyland utanför landskapets gränser är något livligare än nu. Ca personer utgör arbetskraften i landskapet år 2030, vilket i jämförelse med år 2003 ( personer) innebär en antalsmässig ökning på Den ekonomiska tillväxten i Västeuropa grundar sig framför allt på privata servicebranscher. Transport, telekommunikation, funktioner som betjänar affärslivet och övriga privata tjänster och finansieringsverksamhet är branscher med den snabbaste tillväxten. I Finland har dessa tjänster fokuserat sig till Nyland. Redan med tanke på den framtida utvecklingen av regionen, är dessa branscher av strategisk betydelse. Den ökande sysselsättningen i Nyland har synts som en kvantitativ ökning inom nästan alla branscher. Den relativt sett snabbaste tillväxten har ägt rum inom byggnation, inom de branscher som betjänar finansierings-, försäkrings- och fastighetsbranschen samt inom det sociala. Branscher som relativt sett visar en tillbakagång är branscherna inom primärproduktionen, den offentliga förvaltningen, försvaret och den allmänna säkerheten samt de flesta industribranscher. Den mest akuta frågan inom den framtida utvecklingen av befolkning och arbetskraft är den snabbt åldrande befolkningen. Åldersstrukturen för den nu arbetsföra befolkningen utvecklas så att den redan nu påverkas av att de stora åldersklasserna åldras. Ändringen i åldersstrukturen påverkar tillgången på arbetskraft, reformerna inom näringsverksamheten, efterfrågan på och utbudet av service samt den kommunala ekonomin. Antalet unga som bor i Nyland visar en liten uppgång, liksom även sysselsättningsgraden. 5. Utsikterna för befolkningsutvecklingen Befolkningen i de nyländska kommunerna har vuxit under hela den senare delen av 1900-talet och i början av 2000-talet. Befolkningen förväntas växa ytterligare. Under år 2005 bodde ca 1,36 miljoner invånare i Nyland. På basis av de beräkningar som gjorts enligt den nutida utvecklingen och nutidsfakta uppgår invånarantalet i landskapet till 1,55-1,66 miljoner. Sålunda växer antalet nylänningar med st, d.v.s i genomsnitt med 0,5-0,8 % under de kommande 25 åren. På grund av den positiva utvecklingen för arbetsplatsernas del förväntas flyttningsrörelsen förbli stark. Urbaniseringsgraden i Finland är låg i jämförelse med övriga liknande stater, såsom Sverige, bl.a. därför att själva urbaniseringen i Finland är en relativ ung företeelse. Man utgår ifrån att urbaniseringsgraden i Finland höjs och närmar sig den svenska. Den här utvecklingen förväntas innebära en flyttningsrörelse till Nyland. Inflyttarnas antal till Finland och Nyland beräknas stiga en aning. 48 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

50 Invandringsöverskottet till Finland har klart stigit under de senaste åren och visade under år 2004 ett antal på 6700 personer. I jämförelse med dem som flyttar ut beräknas ca 6000 personer mera flytta till Finland. Av dem kommer drygt hälften att bosätta sig i Nyland. Därmed har ca en fjärdedel av den nyländska befolkningstillväxten sin förklaring i invandringen. Antalet invandrare årligen kan fluktuera rätt mycket. De ekonomiska regionerna i Nyland är mycket olika och tillväxtutsikterna varierar. I de värderingar som gjorts för varje ekonomisk region har man utgått ifrån att invånarantalet inte minskar i någon av dem. En närmare studie om hur befolkningen fördelar sig inom landskapet (mellan ekonomiska regioner och kommuner) ingår i arbetet som görs för landskapsprogrammet och utvecklingsbilderna. Tabell 1. Den regionvisa nyländska befolkningsutvecklingen från år 2000 till år beräkning 2015 beräkning 2030 tillväxt/år Huvudstadsregionen ,48 %-0,72 % Helsingfors ekonomiska ,82 %-1,17 % region i övrigt Helsingfors ekonomiska ,55 %-0,81 % region Ekenäs ekonomiska ,21 %-0,49 % region Lojo ekonomiska ,60 %-0,90 % region Nyland ,54 %-0,81 % Den relativt låga nativitetsnivån, förlängningen av genomsnittlig livslängd, vilket betyder en åldrande befolkning, innebär att befolkningens åldersstruktur förändras. Andelen barn och personer i arbetsför ålder sjunker och andelen 64-åringar och äldre växer. Flyttningsrörelsen fokuserar sig mycket klart på åringar, vilket påverkar åldersstrukturen för nylänningarnas del. Tack vare flyttningsrörelsen är förändringarna för den nyländska befolkningens del inte lika stora och drastiska som i övriga delar av landet. Trots förändrad åldersstruktur kommer antalet barn och personer i arbetsför ålder att växa under hela planperioden. Tabell 2. Nylänningarnas åldersstruktur från år 2000 till år 2030 (absoluta mängder och procentandelar). Åldersgrupp beräkning 2015 beräkning ,4 17,8 16,5-16,6 16,1-16, ,2 70,0 67,0-67,4 62,8-63, ,4 12,2 16,9-16,1 21,1-19,8 Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 49

51 Då de stora åldersklasserna närmar sig pensionsåldern, faller flera arbetstagare bort än vad det kommer nya. Året 2005 utgör vändpunkten. Schema 1 illustrerar förhållandet mellan den åldersklass som tillträder arbetsmarknaden (15-19-åringarna) och den som lämnar arbetsmarknaden ( åringarna). Schema 1. Åldersklass som tillträder och lämnar arbetsmarknaden Samhällsdebatten har fört fram att en ökning av antalet 64-åringar och äldre kan leda till en situation, där de mänskliga och inte heller de ekonomiska resurserna räcker till för att hålla den nuvarande välfärdsnivån. Inom Nyland ser den här hotbilden inte ut att förverkligas, åtminstone inte av orsaker förknippade med befolkningsstrukturen. Å andra sidan förändras åldersstrukturen i de nyländska kommunerna på många olika sätt, varmed problem kan uppstå lokalt. Speciellt i Ekenäs och Lojo ekonomiska regioner förändras åldersstrukturen snabbt i den riktning att andelen äldre ökar. Människorna lever allt längre och de äldre är i mycket bättre kondition än vad de var förr. Då man firat sin 75-årsdag, växer efterfrågan på hälsovård och omsorg klart i omfång. I Om man jämför åren 2003 och 2030, växer antalet åldringar i Nyland med nästan det dubbla. Då antalet 74-åringar och äldre uppgick till nästan under år 2003, är siffran drygt under år Under 27 år hade den här gruppen vuxit med nästan personer. 50 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

52 Tabell 3. %-andelen 75 år fyllda per ekonomisk region under åren (Alternativ som man förbereder sig för eller beräknar som maximalt) Huvudstadsregionen 5,0 5,3 5,5 5,7 6,5 7,8 8,1 Helsingfors ekon. region i övrigt 4,0 4,3 4,5 5,0 5,9 7,6 8,3 Helsingfors ekonomiska region 4,8 5,1 5,3 5,6 6,4 7,7 8,1 Ekenäs ekonomiska region 8,6 8,9 8,8 9,1 10,2 12,3 12,7 Lojo ekonomiska region 5,6 6,1 6,3 6,8 7,6 9,6 10,5 Nyland 5,0 5,3 5,5 5,7 6,6 8,0 8,4 Andelen invånare som fyllt 75 år växer under alla femårsperioder fram till år Efter år 2015 ökar andelen åldringar i snabb takt. I Ekenäs ekonomiska region är den här befolkningsgruppens relativa andel redan nu större än vad den beräknas stiga till i övriga delar av regionen senast år Utvecklingsutsikter för boendet och bostadsproduktionen Det antalsmässiga behovet att producera bostäder grundar sig i främsta hand på befolkningsutvecklingen och på att bostadshushållens genomsnittliga storlek ändras. Behovet påverkas dessutom av bostadsbortfall och på reservationens omfattning. Utgångspunkten för bostadsproduktionens kalkyler är Statistikcentralens uppgifter om bostadsbestånd och befolkning samt de befolkningskalkyler som Nylands förbund har. Beräkningarna påvisar inte enbart ett riktigt resultat, utan påvisar den genomsnittliga storleken på bostadshushållen, bostadsreservationen och det behov av bostadsproduktion som man fått via det beräknade bortfallet av bostäder. Alla de här utgör grundvalen för beräkningarna. Bostädernas genomsnittliga storlek i Nyland var 2,41 under år 1980 och 2,15 under år Man räknar med att den är 1,90 under år Bostadsbeståndens storlek i Nyland har klart minskat. En åldersstruktur med en större andel äldre och mindre familjer har varit den viktigaste faktorn. Tabell 4. Utvecklingen för storleken på bostadshushåll i Nyland från år 1980 till år 2000 och en beräkning fram till år Huvudstadsregionen 2,33 2,29 2,17 2,09 2,07 2,01 1,94 1,86 Helsingfors ekon. region i övrigt 2,75 2,71 2,58 2,48 2,41 2,34 2,27 2,18 Helsingfors ekonomiska region 2,40 2,36 2,24 2,16 2,13 2,07 2,01 1,92 Ekenäs ekonomiska region 2,47 2,45 2,36 2,34 2,26 2,15 2,09 2,04 Lojo ekonomiska region 2,63 2,62 2,53 2,42 2,35 2,28 2,21 2,15 Nyland 2,41 2,37 2,26 2,18 2,15 2,08 2,01 1,90 Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 51

53 Storleken på bostadshushållen påverkas mest av de ändringar som sker för befolkningens del, befolkningens åldersstruktur, ändringarna i familjens storlek samt de ekonomiska möjligheter som hemhushållen har. Då bostadshushållens genomsnittliga storlek i hela regionen i nuläge är ca 2,08 personer, så kan man beräkna att en årlig ökning på ca invånare ger upphov till en efterfrågan på mindre än 6000 nya bostäder. Samtidigt leder en hundradels minskning av genomsnittstorleken på bostadshushållen till att ca 3000 nya bostäder skall byggas. Då den genomsnittliga storleken på bostadshushållen ständigt minskar, ökar efterfrågan på bostäder relativt sett mycket mer än vad befolkningstillväxten förutsätter i sig. Kalkylen som gjorts för bostadsbehovets del, har man utgått ifrån att bostadsreservationen, d.v.s. antalet sådana bostäder, som inte har mantalsskrivna bostäder, hålls procentuellt på nuvarande nivå. De bostäder som hör till bostadsreservationen står verkligen tomma eller är temporärt tomma, eftersom de säljs, hyrs ut eller repareras. Till reservationen hör även de sk. andrabostäderna. Bostadreservationen är vanligen störst inom områden med långsam tillväxt. Det är svårt att avgöra bostadsbortfallet bl.a. för att källuppgifterna lämnar rum för tolkning. När det gäller värderingen av bostadsbortfallet i kalkylen för bostadsbehovet har man använt sig av VTT:s utredning (av avdelningen för byggnadsoch samhällsteknik) Asuinrakennukset vuoteen 2025, uudistuotannon ja perusparantamisen tarve (Bostadshusen fram till år 2025, behovet av nyproduktion och grundförbättringar). VTT-utredningen sträcker sig inte fram till planperioden och bortfallets kvantitet kan ännu ändras mycket. Tabell 5. Bostadsproduktionen i Nyland under perioderna och , beräknad produktion under perioden samt behovet av bostadsproduktion under perioderna ja år/st) min max min max Huvudstadsregionen Helsingfors ekon. region i övrigt Helsingfors ekonomiska region Ekenäs ekonomiska region Lojo ekonomiska region Nyland Ändringarna i det genomsnittliga boendeutrymmet påverkas av bostadshushållens storleksutveckling samt den genomsnittliga storleken på nya bostäder. Den kan dessutom påverkas genom att sammanslå eller dela på bostäder. Bostädernas pris och boendekostnadernas pris i förhållande till köpkraften påverkar efterfrågan och därmed storleken på nya bostäder. Bostadshushållen storlek och förmågan att skaffa sig egen bostad påverkar för sin del boendeutrymmet för en ensamstående invånare. 52 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

54 Schema 2. Ökningen av invånare och bostäder under femårsperioden Bostäder årligen MAX Bostäder årligen MIN Invånare årligen MIN Invånare årligen MAX Schema 3. Andelen trångbodda i Nyland (mindre än ett rum per person/köket inte medräknat) Trångbodda bostadshushåll, % av samtliga bostadshushåll Trångbodda bostadshushåll med barn, % av samtliga bostadshushåll med barn År 1970 bodde man i Nyland och i huvudstadsregionen aningen rymligare än i Finland i genomsnitt. Under trettio år har det skett en betydande förändring. Under år 2000 var det genomsnittliga boendeutrymmet i hela landet klart större än i Nyland och i huvudstadsregionen. Under perioden växte boendeutrymmet i Nyland i en klart mindre skala än i hela landet. I huvudstadsregionen var den här ökningen som minst, ca 0.42 m 2 /invånare/år. I hela landet var ökningen ca 0,52 m 2 /invånare/år. Landskapsöversikt för Nyland 2030 : 53

55 Tabell 6. Boendeutrymmet i hela landet och i Nyland 1970, 2000 ja 2004 (m²/invånare) Ökning/år 2004 Ökning/år Huvudstadsregionen 20,8 32,8 0,40 34,0 0,35 Helsingfors ekon. region i övrigt 19,5 34,7 0,52 36,4 0,50 Ekenäs ekonomiska region 24,1 38,0 0,46 39,1 0,53 Lojo ekonomiska region 20,8 35,7 0,50 37,2 0,49 Nyland 20,8 33,5 0,42 34,8 0,39 Hela landet 19,3 35,3 0,53 Tabell 7. Fördelningen enligt hustyp år Hela bostads- Bostäder Andelen bostäder beståndet i småhus i småhus % Huvudstadsregionen ,3 Helsingfors ekon. region i övrigt ,0 Ekenäs ekonomiska region ,7 Lojo ekonomiska region ,8 Nyland ,9 Det räknas med att ökningen av boendeutrymmet i Nyland blir långsammare så att ökningen inom perioden ligger under 0,4 m 2 /år. Orsaken till detta är bl.a. att det nyländska bostadsbeståndet innehåller så många små bostäder, som bara har en invånare. Boendeutrymmet kan inte bli större i dessa bostäder. Detta gäller speciellt för Helsingfors och Vanda. I Nyland 2000 är det största boendeutrymmet i Grankulla; 43 m 2 /invånare. Av det nyländska bostadsbeståndet år 2000 var ca 32,8 % småhus, d.v.s egnahemshus och radhus. Höghusbostädernas andel uppgår därmed till 67,2 %. Bostäder i nyländska småhus fanns det mest av i Sammatti, d.v.s. 97 % av bostadsbeståndet och minst i Helsingfors där andelen var mindre än 13 %. Under femårsperioden var andelen bostäder i småhus 40 % av nyproduktionen och höghusen uppgick till 60 %. Ifall hustypsindelningen förblir likadan som under de senaste åren, så ökar andelen bostäder i småhus. Ökningen är dock rätt långsam, eftersom nyproduktionens andel av hela bostadsbeståndet är rätt liten. 54 : Landskapsöversikt för Nyland 2030

56 ISBN ISBN ISSN X (inb.) ISSN X (PDF) Uudenmaan liitto Nylands förbund Aleksanterinkatu 48 A Helsinki Alexandersgatan 48 A Helsingfors Finland puh. tfn +358 (0) fax +358 (0) toimisto@uudenmaanliitto.fi