EXAMENSARBETE. Kvinnors erfarenheter i samband med mammografiundersokning. Anncatrin Mörtvik Emelie Olsson. Luleå tekniska universitet

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2010:004 HV Kvinnors erfarenheter i samband med mammografiundersokning Anncatrin Mörtvik Emelie Olsson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Röntgensjuksköterska Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad 2010:004 HV - ISSN: ISRN: LTU-HV-EX--10/004--SE

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Kvinnors erfarenheter i samband med mammografiundersökning En litteraturstudie Women s experiences in connection to mammography examination A literature review Anncatrin Mörtvik Emelie Olsson Kurs: Examensarbete 15 Hp Höstterminen 2009 Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 Hp Handledare: Stefan Sävenstedt

3 2 Kvinnors erfarenheter i samband med mammografiundersökning En litteraturstudie Anncatrine Mörtvik Emelie Olsson Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Abstrakt Bakgrund; I Sverige erbjuds alla kvinnor under en period av livet regelbundna hälsokontroller av brösten med mammografi, bröströntgen. Undersökningarna görs för att kunna upptäcka och behandla bröstcancer på ett så tidigt stadium som möjligt. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors erfarenheter kring mammografiundersökningar. En metod för systematisk litteraturöversikt för att identifiera, bedöma och sammanställa kunskap från vetenskaplig litteratur genomfördes. Målet med den systematiska översikten var att försöka få en så heltäckande bild som möjligt av var forskningen för närvarande befinner sig inom området. Tretton olika studier, kvalitativa, kvantitativa och översiktsstudier granskades och analyserades utifrån specifika frågeställningar. Olika kategorier identifierades och integrerades till en syntes. Resultatet beskrivs med utgångspunkt från analysdelen och de specifika frågeställningarna, det presenteras med beskrivande text och en syntes under varje rubrik. Resultatet visar på att information och bemötande har betydelse för att minska ångest obehag och smärta hos de undersökande kvinnorna. Genom en effektiv kommunikation från personalen till kvinnor, både före under och efter själva undersökningen bidrar personalen till en upplevelse av trygghet kring undersökningen. Mottagandet, bemötandet, och uppföljning av mammografi har betydelse för känslan av förnöjsamhet kring mammografiundersökningen och öka välbefinnandet. Denna studie kan bidra till en ökad medvetenhet och insikt hos röntgensjuksköterskor gällande informationens och bemötandets betydelse för kvinnan vid mammografiundersökningar. Nyckelord: mammografi, erfarenheter, kvinnor, oro, systematisk litteraturöversikt

4 3 Innehållsförteckning Problemformulering sid 7 Syfte sid 7 Metod sid 7 Frågeställningar sid 8 Litteratursökning sid 8 Kvalitetsgranskning sid 10 Analys sid 10 Resultat frågeställningar sid 10 Diskussion sid 14 Metoddiskussion sid 17 Slutsatser sid 18 Referenser sid 19 Bilaga 1 protokoll kvalitativ studie sid 24 Bilaga 2 protokoll kvantitativ studie sid 25 Bilaga 3 protokoll systematiska översikter sid 26 Bilaga 4 tabellöversikt analyserade artiklar sid 27

5 4 Förord Vi vill tacka vår handledare Stefan Sävenstedt, som läst kommenterat och stöttat oss genom att ge konstruktiv kritik under hela arbetsprocessen. Hoppas härmed att ni får en trevlig läsning om mammografiundersökningar utifrån kvinnligt perspektiv. Det vill säga vad kvinnor utsätter sig för i kampen mot bröstcancer. Tänk att behöva klä av sig inför främmande människor och visa brösten, att dessa främmande människor sen ska ta på dina bröst och klämma fast brösten mellan två kalla plattor, tills det att brösten nästan är helt platta. Detta utsätter vi oss för, dessutom frivilligt, vilket nog inte skulle ske om vi kvinnor inte bar på en latent rädsla för bröstcancer. Luleå Tekniska Universitet Anncatrine Mörtvik Emelie Olsson

6 5 Mammografiundersökning anses enligt forskning som en viktig undersökning för att finna bröstcancer. Forskarna har dock olika uppfattningar om självundersökning av bröst och mammografins fördelar. Det finns även argument för och emot att använda mammografi för massundersökningar av kvinnors bröst. Van Goethem et al. (2003) beskriver i en studie att mammografiundersökning är den mest användbara undersökningen för att finna bröstcancer, och att dödligheten från bröstcancer kan reduceras om kvinnor regelbundet går på mammografiundersökningar. Mammografiundersökning ses som en nyckelundersökning för att diagnostisera bröstsjukdomar och för att följa upp patienter efter behandlad bröstcancer. Enligt Drossart, Boer och Seydel (2001) kan många kvinnor känna ett obehag inför att göra en mammografiundersökning. De menar dock att kvinnor som genomför en mammografiundersökning blir mer positiva till att utföra dessa regelbundna mammografiundersökningar en andra gång. Gøtzsche och Nielsen (2009) har i en studie kommit fram till att självundersökning av brösten inte leder till minskad dödlighet i bröstcancer. De menar att kvinnor fortfarande inte får tillräcklig och inte korrekt information vid mammografiscreening. De menar vidare att om 2000 kvinnor kallas till screening under tio år så får mer än 200 av dessa kvinnor som undersöks felaktiga resultat som leder till månader av stress. Schwartz och Wolochin (2007) har förslag till nya riktlinjer gällande mammografi för kvinnor i åldern år. Hellre än att kalla till undersökning/screening rekommenderas att kvinnor får välja själv efter att ha fått undervisning om fördelar och nackdelar med mammografi. De menar att kvinnor själva skall få välja vad som känns rätt för dem hellre än att bli tillsagda vad som är rätt och fel samtidigt som det finns en frihet att själv välja. I Sverige erbjuds alla kvinnor under en period av livet regelbundna hälsokontroller av brösten med mammografi, bröströntgen. Undersökningarna görs för att man ska kunna upptäcka och behandla bröstcancer på ett så tidigt stadium som möjligt. Med mammografi kan man hitta tumörer medan de fortfarande är så små att man inte kan känna dem (Cancerfonden, 2009). Socialstyrelsen (2009) har analyserat kritik som förts fram mot massundersökningar med mammografi. Efter genomgång av kritikernas argument rekommenderar Socialstyrelsen och även Cancerfonden fortfarande mammografi för kvinnor mellan 40 och 74 år. I andra länder där denna typ av hälsoundersökningar införts, har myndigheterna gjort samma bedömning. Hälsokontrollerna med mammografi minskar dödligheten i bröstcancer i vårt land med cirka 30 procent. Den bedömningen gör en majoritet av forskare och andra experter efter nya uppföljningar av statistik och av tidigare forskning. Ingen undersökningsmetod är hundraprocentig, inte heller mammografi. Särskilt hos yngre kvinnor med

7 6 tät bröstvävnad kan det vara svårt att upptäcka en tumör på röntgenbilden. Det finns också vissa typer av tumörer som syns sämre. Sådana omständigheter eller den mänskliga faktorn kan göra att en brösttumör inte upptäcks vid mammografi. Det är mycket sällsynt, så även när kvinnor går på regelbundna mammografikontroller bör de fortsätta att själva undersöka sina bröst (Cancerfonden, 2009). Enligt Burhenne et al. (2001) är bröstcancer den vanligaste cancerdiagnosen i världen hos kvinnor, den representerar 21 % av nya cancerdiagnoser. Hos kvinnor är bröstcancer även den vanligaste dödsorsaken då det gäller cancer. Enligt Cancerfonden (2009) ställs sju tusen bröstcancerdiagnoser varje år i Sverige. Under de senaste decennierna har möjligheten att bli botad ökat, vilket beror på att fler fall upptäcks tidigt genom undersökning med mammografi och att behandlingen har förbättrats. En tysk studie (Van der Maas, 2000) visar att screening räddar livet på 27 % av alla kvinnor där cancern upptäcks med mammografi. I de andra 73 % ändras inte överlevnaden men de vet några år tidigare att de har bröstcancer. I en artikel av Wujcik och Fair (2008) framkommer att den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor är bröstcancer och statistiken visar att 10-15% av de kvinnor som utför en mammografiundersökning har någon förändring som för att säkerställa en diagnos kräver ytterligare diagnostiska undersökningar. Tiden för uppföljning har visat sig vara ca 9-19 veckor. Det finns även uppgifter som säger att hos kvinnor som är symtomgivande, innebär mer än 3 månaders försening av uppföljning en ökad risk för bröstcancer, återfall och död. Röntgensjuksköterskor ska kunna lindra ångest oro och lidande som kan följa med en mammografiundersökning. En undersökning kan visa på ett oroväckande resultat för kvinnor och då är det viktigt med kommunikation i omvårdnadsarbetet för att hjälpa till att lindra kvinnors eventuella rädsla eller ångest. Då kommunikation och bemötande även kan ha betydelse för hur kvinnor känner att själva undersökningen blir är det viktigt att ha kunskap om kvinnors olika erfarenheter kring mammografiundersökningar. I kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor som ges ut av socialstyrelsen (2005) tas det upp angående omvårdnadens teori och praktik det viktiga i att uppmärksamma och möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande. Även förmågan att kommunicera med patient och närstående, kunna ge stöd och vägledning lyfts fram. Som sjuksköterska bör du förvissa dig om att patienten förstår och tar till sig information som ges. Kompetensbeskrivningen beskriver även förmågan att med omdöme, kunskap och

8 7 noggrannhet informera och tillgodose patientens trygghet och välbefinnande vid undersökning och behandling. Detta gäller även för röntgensjuksköterskor. Problemformulering För att på ett bra sätt kunna möta kvinnors behov är det viktigt att fördjupa kunskapen om kvinnors erfarenheter i samband med mammografi undersökningar. Detta kan ske genom att göra en systematisk kunskapsöversikt över bästa tillgängliga vetenskapliga resultat från vetenskapliga studier. Viktiga vårdbeslut som rör patienternas hälsa ska bygga på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag (SBU-Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2009). Även gällande hälso- och sjukvårdslagstiftning beskriver att omvårdnad i likhet med annat sjukvårdsarbete ska utföras i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. All hälso- och sjukvårdspersonal har ansvar för hur arbetsuppgifterna utförs, ett personligt yrkesansvar. I detta ansvar ligger att i omvårdnadsarbetet ha ansvar och skyldighet mot patienter, samt att hela tiden ta till sig ny kunskap för att möta olika former av behov. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors erfarenheter i samband med mammografiundersökningar. Metod Studien genomfördes med en metod för systematisk litteraturöversikt för att identifiera, bedöma och sammanställa kunskap från vetenskaplig litteratur om studiens frågeställningar. Målet med den systematiska översikten var att försöka få en så heltäckande bild som möjligt av var forskningen för närvarande befinner sig inom det området. Goodman har i en rapport publicerad av SBU beskrivit ett generellt förfarande i sju steg för att systematiskt genomföra en litteraturöversikt. I studien användes en anpassad version av de principer och den struktur som Goodman beskriver. En tydlig skillnad var att studien inte sökte bevis om effekten av en intervention utan fokuserade på att göra en syntes av generell kunskap om frågeställningar (jmf. Willman, Stoltz & Bahtzevani, 2006, s. 19). Däremot användes principerna att identifiera tydliga frågeställningar, tydlig struktur för

9 8 litteratursökning och urval, kvalitetsgranskning av de utvalda artiklarna. Samt att en slutlig analys och värdering av resultaten i de identifierade artiklarna gjordes (jmf. Polit & Beck, 2008, s. 105). Frågeställningar Studien baserades på en övergripande och tre specifika frågeställningar. Övergripande frågeställning Vilka erfarenheter finns bland kvinnor i samband med en mammografiundersökning? Specifika frågeställningar Vilka positiva erfarenheter finns i samband med mammografiundersökningar? Vilka negativa erfarenheter finns i samband med mammografiundersökningar? Finns det skillnader i erfarenhet mellan förstgångskvinnor och de som återkallas för en ny undersökning? Från början hade studien tre frågeställningar. Vid analys av de olika studierna visade det sig att resultatet av studierna med frågeställningen skillnader i erfarenheter mellan förstagångskvinnor och de som kallas för en ny undersökning gick in under de andra två frågeställningarna. Det framkom ingen nämnvärd skillnad förutom okunskap hos förstagångskvinnor om hur undersökningen gick till, därav valdes resultaten från dessa studier att redovisas under de två andra frågeställningarna. Litteratursökning Innan litteratursökningen gjorde författarna en tidsplan för arbetet och specificerade inklusionskriterier och sökord. Inklusionskriterier till studien var att artiklarna skulle vara kvalitativa, kvantitativa eller systematiska översikter. Artiklarna skulle vara av hög eller medelhög kvalitet. De skulle vara vetenskapligt granskade peer reviewed och skrivna på engelska eller svenska för att inkluderas. Inga exklusionskriterier användes i studien. Vid sökning av artiklarna användes sökorden: experience and mammography (erfarenhet och mammografi) för att få fram en bred variation av erfarenheter. Sökandet skedde tills det önskade området upplevdes som avklarat, det vill säga att inga mer relevanta artiklar inom ämnet för att uppnå syftet med studien fanns. De databaser som användes till studien var Cinahl, som riktar sig mot engelskspråkiga tidskrifter inom vårdområdet, Academic Search, som även det riktar sig mot vårdområdet och har till stor

10 9 utsträckning fulltextartiklar och PubMed som täcker Medline, Old Medline och andra biomedicinska källor. Vid artikelsökningen visade det sig att det fanns artiklar av samma författare både i sökbasen Cinahl och i sökbasen Pubmed vilket innebar att antalet utvalda artiklar från de olika sökbaserna blev färre. Genom en första sökning i de olika databaserna hittades 44 artiklar som granskades utifrån syftet. Bland dessa granskade artiklar identifierades 11genom att läsa abstract. En andra sökning av artiklar gjordes manuellt utifrån referenslistorna i de identifierade studierna. På det sättet identifierades ytterligare två artiklar till för analys. Av dessa var det slutligen 13 artiklar som svarade mot syftet. Sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes av båda författarna som på varsitt håll genomförde artikelsökning i de olika databaserna för att därefter tillsammans gå igenom de funna artiklarna. Båda författarna läste var för sig igenom de valda artiklarna i sin helhet för att bedöma om de uppfyllde inklusionskriterierna. Därefter gjordes en gemensam bedömning av de identifierade artiklarna. Tabell 2 översikt av litteratursökning. Den booleska operatorn and är använd i sökningen av artiklar. Sökbas, datum (per Söknummer Söktermer Antal Antal lästa Antal utvalda reviewed) referenser abstract artiklar Cinahl Experience Mammography PubMed Experience Mammography Academic Search Experience Mammography Manuell sökning 2 2 Totalt 46 13

11 10 Kvalitetsgranskning De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades med granskningsformulär som är anpassade efter typ av studier (Willman et al., 2006, s ). Artiklarnas kvalitetsbedömning gjordes utifrån formulär (bilaga 1 till 3). Studiernas kvalitet bedömdes utifrån dessa formulär och klassificerades sedan i skalorna hög, medel och låg. För att studien skulle bedömas som hög krävdes att problemformulering, metodbeskrivning och syfte presenterades tydligt. För att bedömas som medel saknades något av kriterierna för att uppnå hög nivå, men studien var välgjord utifrån syftet med studien. För att bedömas som låg uppfylldes inte dessa ovanstående kriterier. Resultatet av kvalitetsbedömningen redovisas i tabell för litteraturöversikt bilaga 4. Analys Analysen genomfördes med en metod för systematisk litteraturöversikt utifrån ett system där artiklarna analyserades utifrån specifika frågeställningar. Analysen gjordes på 13 artiklar med utgångspunkt från studiens specifika frågeställningar. De delar av studiernas resultat som ansågs svara på frågorna integrerades till en syntes. Stegen i analysen var att först läsa igenom alla artiklars resultat och därefter identifiera de beskrivningar som svarade på frågeställningarna. Beskrivningar som svarade mot en frågeställning grupperades sedan för varje fråga och analyserades separat. Under varje fråga identifierades sedan olika kategorier av svar som beskrev olika aspekter av frågeställningen. Exempel på olika aspekter under frågeställningarna som beskrev kvinnornas erfarenheter var information, bemötande, rädsla, ångest obehag eller smärta. Slutligen gjordes en syntes av kunskapen för varje frågeställning. Analysen följde principer beskrivna av Polit och Beck (2004, s. 111) där en viktig del är att organisera materialet logiskt och strukturerat för att kunna integrera olika typer av resultat, göra en kritisk analys som mynnar ut i en syntes av befintlig information inom området. Resultat Resultatet grundar sig på tretton olika studier och presenteras med beskrivande text och en sammanfattande syntes under varje rubrik, med utgångspunkt från analysen av de specifika frågeställningarna. Positiva erfarenheter i samband med mammografiundersökningar De positiva erfarenheterna delades in i områden, kommunikation/ information och bemötande.

12 11 Kommunikation/ information I studier (Peart, 1994; Shrestha & Poulos, 2001) visades att kommunikation och information kring undersökningar hade stor betydelse för kvinnors upplevelse av mammografiundersökningar. Informationen visade sig ha betydelse för vilken erfarenhet som togs med sig efter undersökningen. Kvinnor med erfarenhet av flera undersökningar visste hur en undersökning gick till, och vad som skulle ske och var därför inte så oroliga inför själva undersökningen. Muntlig information visade sig vara viktigare bland förstagångskvinnor än bland dem med erfarenhet av mammografi för att minska upplevelsen av smärta, obehag och oro (Aro, Absetz-Ylöstalo, Eerola, Pamilo & Lönnqvist, 1996; Drossaert, Boer & Seydel, 2002; Shrestha & Poulos, 2001). Informationen hade betydelse för erfarenheter av förnöjsamhet och påverkade även upplevelsen av smärta och obehag på ett positivt sätt. Shrestha och Poulos (2001) kom i deras studie fram till att verbal information hade en signifikant effekt för att reducera nivån på upplevt obehag. Genom att det skickades ut information innan undersökningen och att det muntligt förklarades hur undersökningen skulle gå till, så minskades upplevelsen av smärta och obehag betydligt. Bakker, Lightfoot, Steggler och Jackson (1998) visade att information hade betydelse för upplevelsen av tillfredställelse. Studien visade att en bra information kring undersökningen medförde att kvinnor fick med sig en positiv upplevelse och skulle fortsätta att undersöka sig fler gånger. I en studie av Peart (1994) om anledningar till att många kvinnor inte genomför en mammografiundersökning, framkom att kommunikation var mycket viktig och de som fick en positiv syn av en första undersökning var mer benägna att genomföra mammografi rutinmässigt. Genom en effektiv kommunikation från personalen till de undersökande kvinnorna, både före under och efter själva undersökningen så bidrog personalen till en upplevelse av trygghet kring undersökningen. Genom informationen kunde röntgensjuksköterskan hjälpa till att lindra rädslan inför en mammografiundersökning. Bemötande Doyle och Stanton (2001), Engelman Kimberly, Cizik, Ellerbeck och Edward (2005) visade i studier att personalens agerande och bemötande spelade en stor roll och hade stor betydelse för upplevelsen av en mammografiundersökning. Aro et al. (1996) undersökte vilka olika faktorer som

13 12 hade inverkan på smärta i samband med mammografiundersökning. I resultatet framkom att bemötande hade en stor betydelse för hur undersökningen upplevdes. I Engelman et al. (2005) framkom att mottagandet, bemötandet, och uppföljning av mammografi ökar välbefinnandet vid mammografiundersökningen. Tillfredställelse begränsades inte till enbart undersökningen utan omfattade även det som skedde runt omkring. Hamilton, Wallis, Barlow, Cullen och Wright (2003) visade i en studie att personalens sätt hjälpte kvinnor att inte känna ångest eller förlägenhet i samband med mammografiundersökningen. Även i en studie (Doyle & Stanton, 2001) framkom det att bemötandet och hög kvalitet på service hade betydelse för att känslan av förnöjsamhet under undersökningen. Genom att personalen var trevlig och ingav lugn, och att atmosfären runt omkring var lika trevlig och lugn så ökade det välbefinnandet vid undersökningen. Sammanfattande syntes Resultatet av studierna bygger på en analys av sju olika studier genomförda med olika metodsatser som kvantitativ CCT studie, kvantitativ enkätstudie, kvalitativ intervju studie, kvalitativ enkätstudie, kvalitativ deskriptiv studie och litteraturöversikt. Studiernas resultat visade enhälligt på vikten av information men även på att personalens bemötande hade betydelse för upplevelsen vid mammografiundersökningen. Både informationen och bemötandet spelade in för känslan av trygghet, välbefinnande och förnöjsamhet, men också för upplevelsen av obehag och rädsla. Negativa erfarenheter bland kvinnor i samband med mammografiundersökning De negativa erfarenheterna delades in i områden, smärta/obehag och oro/ångest. Smärta och obehag I två studier (Aro et al., 1996; Hafslund, 2000) framkom det att kvinnor med hög utbildning och de som bor i städer upplevde mer smärta vid en mammografiundersökning än de med lägre utbildning och kom från landsbygden. Smärta var det som upplevdes mest vid mammografi men det var dock endast en liten del som upplevde svår smärta. Smärta visade sig hänga ihop med ångest som kunde vara förknippat med rädsla inför undersökningen men också rädsla inför resultatet. Davey (2007) gjorde en studie över vilka faktorer som kunde ligga bakom att kvinnor upplever mammografi så smärtsamt. Hon kom fram till att många kände en viss smärta i samband med mammografi och

14 13 orsaken till detta var biologiska faktorer och även psykologiska faktorer. Rädsla för smärta fanns innan undersökningen, men även rädsla för besked efter undersökningen som att få ett cancerbesked. Hamilton et al. (2003) visade på att alla upplevde någon form av obehag i samband med mammografiundersökningen. Förstagångskvinnor visste inte att någon skulle ta på dem eller att de skulle behöva lyfta upp brösten. Aro et al. (1996) beskrev att personalens agerande mot förstagångskvinnor hade stor betydelse för upplevelsen av smärta. Genom uppmuntran och tillfredställelse under undersökningen så distraherade personalen dem från smärtupplevelsen. I en studie (Shresta & Poulos, 2001) kom de fram till att den verbala informationen hade en stor betydelse på det upplevda obehaget speciellt hos förstagångskvinnor, muntlig information för att minska obehag och oro visade sig ha effekt. Drossart et al. (2002) visade att de som upplevde smärta vid första undersökningen var mer benägna att uppleva smärta de nästföljande undersökningarna. Keefe, Hauck, Eggert, Rimer och Kornguth (1994) tog upp att vissa upplevde mammografiundersökningar som smärtsamma och obehagliga. Smärta visade sig vara en faktor som påverkade kvinnor att inte göra uppföljande mammografiundersökningar. De menade vidare att smärtupplevelse vid mammografiundersökning inte fått tillräcklig forskning eller klinisk uppmärksamhet. I studier (Hamilton et al. 2003; Poulos & Llewellyn, 2005) framkom det att obehag upplevdes i de flesta fall av mammografiundersökning. Personen kände sig utelämnad, det blev en obehagskänsla att behöva klä av sig och att någon annan ska ta på brösten. Kvinnor med stor byst upplevde mer obehag. Oro och ångest I en studie av Brett, Bankhead, Henderson, Watson och Austoker (2005) bedömdes vilka faktorer som låg bakom negativa psykologiska konsekvenser vid mammografi. Det framkom att negativa psykologiska effekter var högre bland dem som fick svaret att ytterligare undersökningar behövdes för att säkerställa diagnos än bland dem som fick ett klart och tydligt resultat efter sin mammografiundersökning. Ålder, låg utbildning och boende i tätorter var några associerade faktorer med negativa psykologiska effekter. Davey (2007) tog upp om ångest och orsaker till ångest inför undersökningen. Det visade sig att ångest fanns för att få ett cancerbesked efter undersökningen. Hafslund (2000) beskrev att det fanns ett samband mellan ångest och upplevd smärta, men ångest ansågs inte vara ett stort problem bland dem som deltog i studien. Poulos och

15 14 Llewellyn (2005) visade att oro ofta berodde på förväntningarna på mammografin, riskerna vid undersökningen, förväntningar som fanns på dagen och själva mammografiproceduren. För att minska oro hade muntlig information betydelse, speciellt bland förstagångskvinnor som oroade sig för resultatet av undersökningen, samtidigt led inte kvinnor av någon extrem ångest inför själva undersökningen. Deltagarna i deras studie var mer nöjda efter sin andra undersökning då oron inte var lika stor som inför den första undersökningen (Drossart et al., 2002). Sammanfattande syntes Resultatet bygger på en analys av nio studier genomförda med olika metodsatser, kvantitativa enkätstudier, kvalitativa intervju studier, översiktsstudie, litteraturöversikter och kvantitativ CCT studie. Studiernas resultat visade på att negativa upplevelser i samband med mammografiundersökningar förknippades med smärta, oro och ångest. Ett samband mellan oro och smärta kan ses, där ökad oro gav förstärkt upplevelse av smärta. Smärta under undersökningen var vanlig och påverkade inställningen till uppföljande behandlingar. Även förväntningarna hade betydelse för upplevelsen av undersökningen. Informationen hade betydelse speciellt hos förstagångskvinnor. Diskussion Syftet med denna studie var att med en systematisk litteraturöversikt beskriva kvinnors erfarenheter i samband med mammografiundersökningar. Resultatet är summerat från tidigare empiriska och teoretiska studier för att försöka ge en sammanfattad bild inom området. Resultatet visar att muntlig information och personalens bemötande är av stor vikt för att få kvinnor att känna sig mer avslappnade och tillfreds under undersökningen. Dessa faktorer är en mycket viktig del i mötet mellan röntgensjuksköterskor och de kvinnor som genomgår en mammografi undersökning. Personalens agerande har betydelse för hur kvinnor upplever att undersökningen blir. Studier visar på att om personalen agerar på ett lugnt och trevligt sätt så kan kvinnor uppleva mindre smärta. Kvinnor upplever även mindre obehag och oro om personalen agerar på ett trevligt sätt och ger en bra muntlig information. Det är av vikt att kvinnor känner sig tillfreds med att gå på mammografikontroller då flera studier visar på att mammografiscreening minskar dödligheten i cancer (Burhenne et al. 2001; Van der Maas, 2000; Van Goethem et al., 2003). Det är viktigt att kvinnor får med sig en bra och positiv bild av mammografiundersökningen för att återvända.

16 15 Resultatet i den här studien visade att kvinnors positiva bild kunde stärkas genom god information och kommunikation i samband med en mammografiundersökning. Sjölin och Maerker (1994) har i en studie kommit fram till att informationsbrev som skickas ut innan mammografi undersökningen gör att kvinnor känner sig mer nöjda med behandlingen. Deras studie visar på att muntlig och skriftlig information är mycket viktig för att minska oro och ångest, vilket även finns beskrivet i en studie av Absetz, Aro och Sutton (2003) som också tar upp informationens betydelse. Individuell rådgivning och uppföljning så kvinnor får svar på sina frågor och funderingar har visat sig vara mycket positivt för att minska oro och ångest efter en mammografi undersökning. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) har sjukvårdspersonal skyldighet att ge patienter information anpassad för den undersökning som skall genomföras. Davies et al. (2004); Kvalvaag Grǿnnestad och Blystad (2004); Murphy (2001); Shaw, Williams, Assassa och Jacksson (2000) beskriver att många patienter upplever att de inte får tillräckligt med förberedande information inför en undersökning vilket leder till onödig oro inför undersökningen. Studierna (Kvalvaag Grǿnnestad et al., 2004; Shaw et al. 2000) visar att patienter känner ett behov av information angående undersökningens längd och tillvägagångssätt. Enligt Davies et al. (2004) har patienter som fått information innan undersökningen en klarare bild av hur undersökningen kommer att gå tillväga. Kombinationen av muntlig och skriftlig information ger en bättre förståelse än enbart muntlig information. Enligt Murphy (2001) känner patienter sig mer tillfreds om de innan en undersökning får möjligheten att sitta ned och prata med sjukvårdspersonal som förklarar hur undersökningen kommer att gå tillväga. Informationens viktigaste uppgift är att ge trygghet och den ger patienter en upplevelse av att ha kunskap och lindrar osäkerhet. God information och kommunikation utger en trygghet för patienter (Kvalvaag Grǿnnestad et al., 2004). Tang, Patterson, Roubidoux och Duan (2009) visar i en studie att personalens bemötande har en stor betydelse för hur kvinnor uppfattar undersökningen. Bemötande och tillfredställelse på klinikerna är en viktig faktor som påverkar kvinnor i deras beslut om de ska göra uppföljande mammografi undersökningar. Det intryck kvinnor får på under mammografiundersökning är det som ligger till grund för upprepad screening. God kommunikation och respekt får fler kvinnor att återvända på årliga mammografier. Enligt studier (Croona, 2005; Hydén, 2001) ska vårdpersonal hela tiden vara professionella i sitt arbete. vilket innebär att möta och svara upp mot samhällets och medborgarnas förväntningar, samtidigt som att se till samhällets resurser. Vårdsökande är utsatta och sårbara vilket gör att vikten

17 16 av ett gott bemötande förstärks ytterligare. I resultatet i litteraturstudien beskrivs vikten av kommunikation och bemötande inom vården. De beskriver även informationens betydelse för att öka tryggheten bland patienterna. Vikten av kommunikation och bemötandet beskrivs även av Croona (2003). Kommunikationen och bemötandet är den viktigaste delen i ett möte med patienter, vårdpersonal måste kunna kommunicera med och lyssna till vad patienter har att säga. Det viktigaste är inte att se på framtiden utan att fokusera på det som är här och nu. Bemötande är en del i den allmänna medmänskligheten, att kunna bemöta människor på ett acceptabelt sätt. Enligt Wiman och Wikblad (2004) är bemötandet mycket viktigt i mötet med patienter, att vara öppen, lyhörd och att ha ett intresse för patienter är viktigt att ha som vårdpersonal. Lögstrup (1994) beskriver att det finns etiska krav i alla relationer och ett krav som vi människor har är att ta hand om varandra. Vi är alla på något sätt beroende av andra människor. Andersen, Saribay och Thorpe (2008) menar att vi människor har olika synsätt och att bemötandet handlar om hur vi uppfattar och ser på olika saker. Att bemöta patienter med förståelse, delaktighet och trygghet samt att bevara patienters integritet är ett gott bemötande inom vården. I vår studie framkommer att bemötandet är den viktigaste delen under ett möte mellan vårdpersonal och patient, för att patienten ska uppleva god omvårdnad. Detta beskrivs även i en studie av Nygren (2009) som har belyst distriktssköterskors synsätt, gällande bemötandets betydelse för att främja en god vårdrelation till patienter inom primärvården. Det är svårt att sätta ord på vad bemötande egentligen betyder. Utifrån distriktssköterskornas erfarenheter är bemötandet lika viktigt varje gång ett möte sker mellan patient och vårdpersonal. Exempel på ett bra bemötande är att ta i hand, ha ögonkontakt, och att bevara patientsekretessen. Att bemöta en annan människa och vara ärlig, är bemötande. Det är viktigt att inte visa om man är stressad utan uppträda på ett avstressat sätt och ge patienten den tid som behövs, det första mötet har stor betydelse. Nygren (2009) tar vidare upp att värderingar och personlighet har betydelse för bemötandet av andra människor. Det handlar inte bara om hur du är som människa på jobbet, utan även hur du bemöter personer generellt, och att du är medveten om hur du är som person. Du måste bemöta alla lika oavsett vem personen är. Grunden till en god relation skapas i det första mötet och det är då viktigt att ta god tid på sig. När vårdgivarna är engagerade, stödjande och bemöter patienterna med helhetssyn är det ett gott bemötande. Metoddiskussion Studier kan diskuteras utifrån begrepp som tillförlitlighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet som visar på en studies trovärdighet (Polit & Beck, 2004, s. 430). Trovärdigheten i

18 17 denna studie stärktes av att det användes en tydlig struktur. Arbetet genomfördes med stor noggrannhet av båda författarna vilket bidrar till att studien blir mer tillförlitlig. Enbart artiklar med medel och hög kvalitet har använts vilket ger en ökad trovärdighet. Den valda forskningsansatsen och metoden för att samla in data och analys i denna studie upplevdes som relevant då det analyserades både kvalitativa artiklar, kvantitativa artiklar och översiktsstudier, där syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter i samband med mammografiundersökning. Whittemore och Knafl (2005) har i en artikel tagit upp de utmaningar som finns i översikter, som integrera resultat från artiklar med olika metodsatser. Kvalitativa utsagor och resultat kan inte direkt jämföras med kvantitativa resultat. Det kan därför upplevas svårt att få en noggrannhet och säkerhet då resultat från olika studier med olika metodsatser granskas. Problemet hanterades genom att materialet i studien organiserades som tidigare beskrivits, logiskt och strukturerat. Resultaten från de olika studierna integrerades med en kritisk analys som mynnade ut i en syntes av befintlig information inom området. Som struktur i arbetet användes principen att identifiera tydliga frågeställningar, tydliga principer för litteratursökning, urval och kvalitetsgranskning av de utvalda artiklarna samt att en slutlig analys och värdering av resultaten i de identifierade artiklarna enligt ett generellt förfarande i sju steg för att systematiskt genomföra en litteraturöversikt enligt Willman et al. (2006, s.51). Polit och Becks flödesschema beskriver uppsatsens tillvägagångssätt med identifiering, urval och analysprocess (Polit & Beck, 2008, s. 105). Inga begränsningar gjordes gällande exklusionskriterier i studien, detta för att få fram så många aspekter som möjligt inom området. Genom att det användes breda sökord vid inklusionskriterier, som erfarenhet och mammografi sågs möjligheten att få fram både positiva och negativa erfarenheter som stor. Svagheten i denna studie kan vara att studien är gjord under begränsad tid och att båda författarna har ringa erfarenhet av att söka, granska och bedöma vetenskaplig litteratur sedan tidigare. Då de analyserade artiklarna är på engelska kan språkförbistringar uppkomma. För att hantera dessa problem har materialet granskats och gåtts igenom av båda författarna till studien oberoende av varandra för att därefter tillsammans sammanställa ett resultat. Förhoppningen är då att det inte har missats några relevanta artiklar eller resultat. Styrkan i att vara två författare i en studie kan vara att källorna uppfattas, diskuteras och resoneras utifrån olika perspektiv, vilket kan innebära en ökad trovärdighet av studiens resultat.

19 18 Slutsatser Röntgensjuksköterskor kan minska oro, rädsla och smärta för kvinnor med information, kommunikation och ett bra bemötande. Det är av stor vikt att se till patienters förväntningar och behov kring en undersökning, samt att bemöta patienter på ett bra sätt genom att vara personlig, lugn och ge tid till dem. Genom att ge bra information och ge ett bra intryck ökas välbefinnandet och bidrar till att patienten upplever ett lugn inför en undersökning. Inom röntgen och inom mammografin är det oftast många korta möten, bemötandet är därför mycket viktigt. När patienter bemöts med förståelse och delaktighet upplevs trygghet, vilket leder till en god omvårdnad. Denna litteraturstudie visar på betydelsen av samverkan mellan vårdtagare och vårdgivare gällande informationens och bemötandets betydelse för kvinnan vid mammografiundersökningar. Ytterligare forskning inom området mammografi som kan belysa och fokusera på ämnet behövs för att förbättra omvårdnad av kvinnor i samband med mammografiundersökningar. Även mer utbildning gällande dessa faktorer behövs inom röntgen för att ge en optimal och professionell vård. Ett oväntat resultat som framkom i studien indikerar att kvinnor boende i tätorter upplever smärta i högre grad än de som bor på landsbygden. Det skulle vara väldigt intressant att göra en studie över orsaker till detta för att fördjupa kunskapen om ämnet och bidra till en ännu bättre omvårdnad.

20 19 Referenser Artiklar märkta med asterisk (*) ingår i analysen Absetz, P., Aro, A., & Sutton, S.R. (2003). Experience with breast cancer, pre-screening perceived susceptibility and the psychological impact of screening. Psycho-Oncology, 12, Andersen, S.M., Saribay, S.A., & Thorpe, J.S. (2008). Simple kindness can go a long way. Relationships, social identity and engagement. Social Psychology, 39, * Aro, A.R., Absetz- Ylöstalo, P. P., Eerola, T., Pamilo, M., & Lönnqvist, J. (1996). Pain and discomfort during mammography. European Journal of Cancer, 32, * Bakker, D.A., Lightfoot, N.E., Steggles, S., & Jackson, C. (1998). The experience and satisfaction of women attending breast cancer screening. New York Oncology Nursing Society, 25, * Brett, J., Bankhead, C., Henderson, B., Watson, E., & Austoker, J. (2005). The psychological impact of mammographic screening: a systematic review. Psycho- Oncology, 14, Burhenne, L.J., Smith, R.A., Tabar, L., Dean, P.B., Perry, N., & Sickles, E.A. (2001). Mammographic screening: international Perspective. Department of Radiology, University of British Columbia. Semin Roentgenol, 36, Cancerfonden. (2009, oktober). Croona, G. (2005). Bemötandes etik och praktik ur ett diskursteoretiskt perspektiv. [Elektronisk] vårdalinstitutets Tematisk rum: Etik. Tillgänglig: Tematiska rum [ ].

21 20 *Davey, B. (2007). Pain during mammography: possible risk factors and ways to alleviate pain. Radiography, 13, Davies, L., Laasch, H., Willbraham, L., Marriott, A., England, R., & Martin, D. (2004). The consent process in interventional radiology: the role of specialist nurses. Clinical Radiology, 59, *Drossart, C.H.C., Boer, H., & Seydel, ER. (2002). Monitoring women s experience during three rounds of breast cancer screening: results from a longitudinal study. Journal of Medical Screening, 9, Drossart, C.H.C.; Boer, H.; & Seydel, E.R. (2001). Does mammographic screening and negative result affect attitudes towards future breast screening? Journal of Medical Screening, 8, * Doyle, C.A., & Stanton, M.T. (2001) Significant factors in patient satisfaction ratings of screening mammography. Radiography, 8, * Engelman, Kimberly, K., Cizik, A. M., Ellerbeck, & Edward, F. (2005). Women s satisfaction with their mammography experience: results of a qualitative study. Women & Health, 42, Gøtzsche, P.C., & Nielsen, M. (2009). Screening for breast cancer with mammography. Cochrane Database of Systematic Reviews, 4, * Hafslund, B. (2000). Mammography and the experience of pain and anxiety. Radiography, 6, *Hamilton, E.L., Wallis, M.G., Barlow, J., Cullen, L., & Wright, C. (2003). Women s views of a breast screening service. Health Care for Women International, 24, Hydén, L-C. (2001). Att bemöta och bemötas. I Socialstyrelsen (Red.), Utan fast punkt. Om förvaltning, kunskap, språk och etik i socialt arbete. (pp 48-65) [Elektronisk]

22 _ pdf [ ]. Hälso- och sjukvårdslagen, (1982:763). Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser (2009, december). * Keefe, F.J., Hauck, E.R., Egert, J., Rimer, B., & Kornguth, P. (1994). Mammography pain and discomfort: a cognitive-behavioural perspective. Pain, 56, Kvalvaag Grǿnnestad, B., & Blystad, A. (2004). Pasienters opplevelse av informasjon i forbindelse med en operasjon. En kvalitativ studie. Vård i Norden, 24, 4-8. Lögstrup, K.E. (1994). Det etiska kravet. Göteborg: Daidalos. Murphy, F. (2001). Understanding the humanistic interaction with medical imaging technology. Radiography, 7, Nygren, M. (2009). Distriktssköterskors synsätt gällande bemötandets betydelse för att främja en god vårdrelation till patienter inom primärvården. Luleå Tekniska Universitet, *Peart, O. (1994). Helping patients overcome their fear of mammography. Radiologic Technology, 66, Polit, D.F., & Beck, C.T. (2004). Nursing research: principles and methods (7 th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. *Poulos, A., & Llewellyn, G. (2005). Mammography discomfort: a holistic perspective derived from women s experience. Radiography, 11, SBU-Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2009). Evidensbaserad vård.

23 22 Schwartz, L.M., &Woloshin, S. (2007). Editorials participation in mammography screening. British Medical Journal, 335, Shaw, C., Williams, K., Assassa P, & Jackson, C. (2000). Patient satisfaction with urodynamics: a qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 32, * Shrestha, S., & Poulos, A. (2001). The effect of verbal information on the experience of discomfort in mammography. Radiography, 7, Sjölin, M., & Maerker, M. (1994). Effects of information on and reflection of women's pain experience during mammography. Nordic Journal of Nursing, 14, Socialstyrelsen. (2005, februari). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. [WWW dokument]. URL 1_ pdf. Tang, TS., Patterson, SK,. Roubidoux, MA., & Duan, L. (2009). Women's mammography experience and its impact on screening adherence. Psycho-Oncology, 18, Van Goethem, M., Mortelmans, D., Bruyinicks, E., Verslagers, I., Biltjes, I., Van Hove, E., & De Scepper, A. (2003). Influence of the radiographer on the pain felt during mammography. Journal of European Radiology, 13, Van der Maas, P.J. (2000). Population screening for breast cancer: an interim assessment. National Evaluation Team of Breastcancer Screening, 144, Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of Advanced Nursing, 52, Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan forskning och kliniskverksamhet. Lund: Studentlitteratur.

24 23 Wiman, E., & Wikblad, K. (2004). Caring and uncaring encounters in nursing in an emergency department. Journal of Clinical Nursing, 13, Wujcik, D., & Fair, A.M. (2008). Barriers to diagnostic resolution after abnormal mammography: a review of the literature. Cancer Nursing, 31, E16-30.

25 24 Protokoll kvalitativ studie Bilaga 1 1. Typ av studie 2. Är resultaten i denna studie tillförlitliga? Finns det en tydlig avgränsning, problemformulering och syfte? Är urvalet av deltagare tydligt beskrivet? Inkluderade Exkluderade 1 Är kontext/sammanhang för studien tydligt beskrivet? Är metoden tydligt beskriven? Datainsamling Analys 3. Etiskt resonemang Finns ett etiskt resonemang beskrivet? 4. Vad visar studien för resultat? Är resultatet logiskt, begripligt och kommunicerbart beskrivet? Kvalitetsbetyg Gradera kvalitén Hög Medel Låg Kommentar:.

26 25 Protokoll kvantitativ studie Bilaga 2 1. Typ av studie.. 2. Finns en tydlig avgränsning/problemformulering/syfte 3. Bedöma antalet deltagare utifrån frågeställning och metod Är urvalsförfarande tydligt? Är randomiseringsförfarande tydligt och adekvat? Är kriterier för inkluderade beskrivet? Är kriterier för exkluderade beskrivet? Hur stort är bortfallet? 4. Är kontext/sammanhang tydligt beskrivet? 5. Om det är en interventionsstudie, är interventionen tydligt avgränsad? 6. Finns ett relevant etiskt resonemang 7. Är metoden tydlig beskriven och adekvat för frågeställning? Datainsamling Analys 8. Är resultat logiskt, begripligt, kommunicerbart och generaliserbart? Är resultaten valida? Är resultaten reliabla? 9. Kvalitetsbetyg Gradera kvalitén Hög Medel Låg Kommentar:.

27 26 Protokoll för kvalitets bedömning av systematiska översikter Bilaga 3 Utgår studien från en väldefinierad frågeställning? Ja nej vet ej Överensstämmer studiens fokus med egna inkluderingskriterier avseende: Urval, korrekt fokus? Ja nej vet ej Vårdsituation, korrekt fokus? Ja nej vet ej Resultat, korrekt fokus? Ja nej vet ej Finns redovisning av relevanta inkluderingskriterier i studien avseende: Ingår rätt sorts studier för ändamålet? Ja nej vet ej Var sökningen rigoröst utförd? Ja nej vet ej Är inkluderade studier kvalitetsvärderade? Ja nej vet ej Är studiens inkludering, sökning, kvalitetsgranskning reproducerbar? Ja nej vet ej Var resultaten liknande i de inkluderade studierna? Ja nej vet ej Är resultaten från samtliga inkluderade studier klart och tydligt redovisade? Ja nej vet ej Är förekommande variationer i resultatet diskuterade? Ja nej vet ej A. Övergripande resultat från studien (signifikans, NNT, odds ratio, m.m.): B. Finns precisa resultat i studien (konfidensintervall)?

28 Tabellöversikt över analyserade artiklar. Studiens syfte; Litteraturöversikt över kvinnors erfarenheter i samband mammografiundersökning Bilaga 4 27 Författare År Typ av studie Syfte med studien Deltagare (bortfall) Metod. Datainsamling. Analys Huvudfynd Kvalitet Hög/Medel Aro et al. Kvantitativ Undersöka olika 765 slumpmässigt utvalda Frågeformulär Smärta är det som kvinnor upplevde mest vid Hög (1996) enkätstudie faktorer som har finska kvinnor i åldern 50 år Statistisk analys en mammografi. 61 % upplevde smärta. 59 % inverkan på smärta vid som genomgår sin första upplevde obehag. 4 % upplevde svår smärta mammografi. mammografiundersökning. eller obehag. Kvinnor med hög utbildning eller (65) urban bakgrund upplevde mer smärta och obehag. Personalens agerande mot förstagångskvinnor hade stor betydelse av upplevelsen. Bakker et al. Kvalitativ Att undersöka kvinnors 315 kvinnor över 50 år fick Data från telefonintervju Kvinnor upplevde en hög grad av Hög (1998) deskriptiv studie erfarenhet av svara på frågor direkt efter en och frågeformulär tillfredställelse med bra information och skulle mammografi och undersökning. En annan grupp sammanställdes fortsätta att undersöka sig. förnöjsamhet ringdes upp och genomförde en telefonintervju 3 veckor efter undersökningen. Brett et al. Litteraturöversikt Bedöma vilka faktorer Sammanställning av 92 Negativa psykologiska effekter var högre Hög (2005) som ligger bakom tidigare studier bland de kvinnor som fick svaret att ytterligare negativa psykologiska undersökningar behövdes för att säkerställa konsekvenser vid diagnos än bland dem som fick ett klart och mammografi. tydligt resultat efter sin mammografi. Faktorer associerade med negativa psykologiska effekter av mammografi screening var bland annat ålder, låg utbildning, och boende i tätorter.

29 Författare År Typ av studie Syfte med studien Deltagare (bortfall) Metod. Datainsamling. Analys Huvudfynd 28 Kvalitet; Hög/Medel Davey B (2007) Litteraturöversikt Vilka faktorer ligger bakom att vissa kvinnor tycker att mammografi är så smärtsamt. Sammanställning av 38 tidigare studier Många kvinnor kände en viss smärta vid mammografi. Orsakerna till detta var biologiska faktorer och psykologiska faktorer som ångest, rädsla för smärta, men också rädsla för att kanske få ett cancerbesked efter Hög undersökningen. Drossart et al. (2002) Kvantitativ enkät studie Se vad tidigare erfarenheter har för effekt på upplevelsen av mammografi kvinnor fullföljde en mätning om mammografi. Svarsfrekvensen efter första gången var 67 % Uppföljande mätning var svarsfrekvensen 86 Statistiskt frågeformulär. Statistisk analys De flesta kvinnor var nöjda efter deras första undersökning och var positiva till uppföljningar. De kvinnor som upplevde smärta vid första undersökningen var mer benägna att uppleva smärta de nästföljande Hög % den tredje svarsomgången 80 undersökningarna. %. Doyle.& Stanton. (2001) Kvantitativ frågeformulärs studie Undersöka faktorer som påverkar kvinnors upplevelse av förnöjsamhet kring mammografi 50 kvinnor fick frågeformulär att svara på angående mammografiundersökning (4) Statistisk analys av frågeformulär 90 % kvinnor upplevde förnöjsamhet och skulle fortsätta med undersökningar. Äldre kvinnor var mer nöjda än yngre kvinnor men det värdet mellan grupperna var mycket lågt. Ingen signifikant skillnad fanns. Förnöjsamhet grundades på hög kvalitet av service runt Hög omkring.

30 Författare År Typ av studie Syfte med studien Deltagare (bortfall) Metod. Datainsamling. Analys Huvudfynd 29 Kvalitet Hög/Medel Engelman et al. (2005) Kvalitativ studie Med hjälp av kvalitativa metoder göra en bedömning tillfredsställelse vid mammografi undersökning. 103 kvinnor i 11 fokusgrupper från stad och landsbygd. (70) Frågeformulär och diskussion med frågeställning om upplevelse av mammografi. Kvalitativ analys Mottagandet och uppföljning av mammografi hade betydelse för att känna förnöjsamhet kring mammografiundersökning och öka välbefinnandet. Tillfredsställelse begränsades inte till enbart undersökningen utan omfattade det runtomkring. Hög Hafslund B (2000) Kvantitativ studie Bedöma hur smärta och ångest drabbar kvinnor i 70 kvinnor i åldrarna år deltog i undersökningen Olika frågeformulär Statistisk analys Ångest och smärta upplevdes men ansågs inte vara något stort problem. 66,5 % kvinnor Hög samband med upplevde smärta vid undersökningen men mammografi smärtan upplevdes som lindrig. Det fanns samband mellan ångest och upplevd smärta. De med lägre utbildning hade de högsta nivåerna av upplevd ångest. Kvinnor i städer upplevde mer ångest än kvinnor från landsbygden. Hamilton et al. (2003) Kvalitativ intervjustudie Att få en förståelse över kvinnors synpunkter och erfarenheter i samband med mammografi. 28 kvinnor i fokusgrupper som gjort en mammografiundersökning med normala resultat deltog. (21) Data samlades från fyra fokusgrupper. I varje diskussionsgrupp deltog i genomsnitt 7 kvinnor. Innehållsanalys Personalens sätt hjälpte kvinnor att inte känna ångest eller förlägenhet. Alla kvinnor upplevde någon form av obehag. Förstagångskvinnor hade inte vetat att de skulle lyfta sina bröst och att någon skulle ta Hög på dem. Kvinnor med stor byst upplevde mer obehag. Ett oväntat resultat av undersökningen visade på att kvinnor upplevde den mobila mammografin som bättre, mysigare och mer personligt. Men det fanns inte plats att vara privat och kunna diskutera känsliga frågor.