Lupp Det som gäller ungdomarnas framtid - kortversionen

Transkript

1 Lupp 2009 Det som gäller ungdomarnas framtid - kortversionen

2 Förord Att ungdomar ges möjlighet att delta aktivt i samhället är inte bara en rättighetsfråga. Ungdomars erfarenheter och perspektiv är också en viktig resurs för beslutsfattare på alla nivåer i samhället. Vår kommuns enkät Lokal uppföljning av ungdomspolitiken ger oss ett svar på hur våra ungdomar upplever hur det är att bo och leva i Mörbylånga kommun. Den visar på att Mörbylånga kommun på många sätt är en trygg, stimulerande och tillfredsställande miljö för ungdomar, jämfört med övriga kommuner i länet. Detta medför inte att vi kan stanna upp och slå oss till ro och att det ungdomspolitiska arbetet får avstanna. Här finns en utmaning och en förväntan att vi behåller de goda levnadsvillkor som finns. Vi har också en utmaning till att förbättra oss på de områden där vi ser svar som vi inte kan vara nöjda med. Rapporten ger oss ett viktigt och bra underlag för att arbeta vidare med utvecklingen av ungdomars möjligheter till delaktighet och påverkan. Vi måste ta ställning till på vilket sätt vi kan öka möjligheterna till inflytande och påverkan. Nya arenor till möten mellan ungdomar och beslutsfattare bör skapas. Detta för att ta tillvara det stora intresse som finns för politik och samhällsfrågor. Ett stort tack till alla som medverkat i arbetet med kommunens Lupp 2009! Mörbylånga, 2 juni 2010 Kent Ingvarsson Kommunstyrelsens ordförande

3 Vad är Lupp? Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en nationell enkätundersökning som Ungdomsstyrelsen genomför. Samtliga kommuner i landet bjuds årligen in för att delta och 2009 beslutade sig Mörbylånga kommun för att vara med. Lupp syftar till att ungdomar ska få verklig tillgång till inflytande, såväl i samhället som helhet som i frågor som berör dem i deras närmiljö: Skolan, fritiden, bostadsområdet och arbetet. Därutöver är tanken med Lupp att värna om ungdomars välfärd, både vad gäller fysisk och psykisk hälsa samt att man inte blir utsatt för kränkningar och brott. Lupp riktar sig till olika ungdomsgrupper: Åk 8 på högstadiet, åk 2 på gymnasiet och unga vuxna år. I Mörbylånga kommun u ndersöktes åk 8 och samtliga 177 elever besvarade enkäten! Tack vare att alla svarade på enkäten har kommunen nu mycket omfattande och tillförlitlig information kring ungdomarnas åsikter och attityder. Informationen kan och bör omsättas i konkreta insatser och åtgärder för att förstärka och förbättra livsvillkoren för ungdomar i Mörbylånga kommun. Ett stort tack till alla ni som besvarade enkäten och till all personal som hjälpt till med Fritiden genomförandet av Luppen! Häftet du håller i handen är en sammanfattning av de viktigaste resultaten från Luppen. Vill du läsa om resultaten mer i detalj, gå in på och ladda ned rapporten!

4 Fritiden Hur mycket fritid har unga? 7 av 10 känner att de har lagom med fritid och hinner med att göra det de vill. Det är framför allt landsbygdsboende som upplever att fritiden inte räcker till, trots att de inte gör mer på fritiden än andra. En förklaring till deras upplevelser är att de behöver ägna mer tid åt att transportera sig till fritids Två tjejer aktiviteterna. säger: Det närmaste området att sysselsätta sig ligger 5 km bort. Det är jobbigt att behöva färdas så långt för att ha roligt Det finns nästan inget att göra där jag bor. Men det är så långt att åka, så det blir inte av så ofta som jag vill Fritidsaktiviteter 8 av 10 tycker att det finns mycket att göra på fritiden som de är intresserade av. Det huvudsakliga fritidsintresset är idrott och motion: 6 av 10 idrottar i förening varje vecka, det samma gäller för motion utanför föreningslivet. Ungdomar som ofta idrottar och motionerar är mer delaktiga i andra fritidsaktiviteter än dem som sällan idrottar: Exempelvis sång & musik, dans & teater, gå på fest och vara ute i naturen. Vissa delar av fritiden förenar de flesta ungdomarna: Man hjälper till i hemmet, umgås med kompisar och surfar/chattar på Internet. I övrigt ser fritiden olika ut för tjejer och killar. Tjejer sysslar oftare med: Sång & musik Dans & teater Skapande verksamhet Gå på stan Killar sysslar oftare med: Datorspel/ TV spel Mekar med bil/båt/mc Fiske/jakt

5 Skolan Upplevd studiesituation Elever vid såväl Skansenskolan som Ölands friskola tycker att det är bra stämning på deras skola (86% jmf 79%). De allra flesta anser dessutom att lärare och elever bemöter varandra respektfullt (67% jmf 71%). Diagram 1: Nöjda ungdomar med skolans olika verksamheter (%) Skolbiblioteket Skolmiljön Möjl. att få extra hjälp/stöd om du behöver det Diagram 1 visar att elever på Skansenskolan är betydligt mer nöjda med skolbiblioteket, men att elever vid Ölands friskola är mer tillfredsställda med schemaläggningen. Skolmiljön och möjligheten att få extra stöd och hjälp bedöms på samma sätt Schemat Skansenskola n Ölands friskola Skolmaten Mobbning Mobbning i skolan är ett mindre problem i Mörbylånga kommun än i länets övriga kommuner, men det förekommer likaväl. På Ölands friskola upplevs problemet vara något större än på Skansenskolan (19% jmf 14%). På friskolan finns även fler som anger att de blivit utsatta för mobbning (21% jmf 13%) och att de deltagit i mobbning (19% jmf 10%). Mobbning sker framför allt på raster, men även i klassrummen. Elever som blir mobbade i skolan känner sig mindre trygga där och har lägre tilltro till att skolan löser problemen. Inflytande Eleverna vill överlag ha stort inflytande över sin situation i skolan, men upplever sig ha begränsade möjligheter till faktisk påverkan. Det gäller framför allt skolmat, schema, prov och läxor. På Skansenskolan är viljan att bestämma överlag större, men känslan av att få bestämma är i princip likartad på båda skolorna.

6 Politik, samhälle och inflytande Politisk delaktighet 33 ungdomar (19%) uppvisar en stark politisk delaktighet. De vill både påverka i frågor som berör kommunen och träffa dess beslutsfattare, samtidigt som de har ett intresse för politik/ samhällsfrågor. Gruppen är relativt sett större än i länets övriga kommuner. Att ungdomar och beslutsfattare träffas och diskuterar bedöms vara betydelsefullt, inte bara bland dem som själva vill delta utan i ungdomsgruppen som helhet. 67% tycker det är en viktig fråga, vilket är högre än i länets övriga kommuner. Viljan att påverka är således stor, men de faktiska möjligheterna högst begränsade. Hälften tror sig ha små eller inga möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer. En tredjedel vet inte hur man gör. Situationen som råder är alltså att ungdomarna upplever att deras engagemang inte kan omsättas i praktiken: Antingen för att det inte går eller för att ingen informerat dem om hur. Påverka hur? Diagram 2 åskådliggör hur unga förhåller sig till olika strategier som kan användas i syfte att föra fram åsikter. Diagram 2: Användning av strategier i syfte att föra fram åsikter (%) Måla politiska slagor d på allmän plats 4 12 Skada andr as/ allmän egendom i pr otest 2 15 Ockuper a byggnader 2 15 Delta i olagliga demonstr ationer / aktioner 1 Chatta/ debatter a politik på Inter net Var a medlem i ett politiskt par ti 2 Delta i bojkotter / köpstr ejker 3 Ta kontakt med någon politiker Bär a mär ken/ symboler som uttrycker en åsikt Delta i lagliga demonstr ationer 3 Skr iva insändar e Skr iva på en namninsamling De fyra översta strategierna i diagrammet är olagliga, vilket förklarar varför få använt dem och varför många aldrig skulle använda dem. 14 I övrigt visar det sig att fler ungdomar kan tänka sig att ta direktkontakt med politiker, än att gå med i ett politiskt parti eller debattera politik på nätet % 20% 40% 60% 80% 100% Har gj or t Har i nte gj or t, men kan tänka mi g att gör a Det skul l e j ag al dr i g gör a

7 Lika lön f ör lika arbete (kön) Sjukvår d Skola Idr ottsanläggningar Ar bete mot kr iminalitet Ar bete mot f r ämlingsf ientlighet/ r asism Fr itidsaktiviteter Dj ur ens r ättigheter Skapa arbeten f ör unga Minska anv. av alkohol/ dr oger bland unga Bostäder f ör unga Gator / vägar / cykelbanor Ar bete f ör miljön Kollektivtr af ik Ar betsmiljö i skolan Ställen där ungdomar kan tr äf f as Ungas psykiska hälsa Bar nomsor g Äldr eomsor g Stöd till f ör eningar Stöd till kultur ver ksamheter f ör unga Påverka vad? Diagram 3 visar vilka områden ungdomarna hade velat satsa på ifall de själva varit politiker. Diagram 3: Unga som vill satsa på olika välfärdsområden i kommunen (%) Skola och sjukvård är två övergripande områden som prioriteras högt, men viktigast av allt är jämställdheten i form av lika lön för lika arbete. Barnoch äldreomsorg är däremot lågprioriterat. I övrigt bedöms många områden som ungefär lika viktiga. De som specifikt behandlar ungdomars välfärd (deras arbeten, bostäder, hälsa, mötesplatser) bedöms inte som viktigare än andra. Tjejer och killar prioriterar överlag likadant, men killar fokuserar mer på idrottsanläggningar och tjejer på djurens rättigheter och lika lön för lika arbete. De ungdomar som vill vara med och påverka i frågor som berör kommunen fick skriva fritt kring vad de specifikt ville påverka. Svaren kretsar i första hand kring områden som utgör en stor del av deras egen livssituation: Skolan och fritiden. Några väljer dock att se förbi detta och intar snarare ett samhällsperspektiv än ett individ /grupperspektiv. En tjej säger följande: Jag vill göra kommunen bättre eller i alla fall försöka så att alla blir nöjda Varför inte påverka? De huvudsakliga anledningarna till varför unga inte vill vara med och påverka är ointresse och okunskap. Ointresset är mer utbrett i kommunens södra del och tjejer anser sig vara mer okunniga än killar om hur man ska gå tillväga.

8 Trygghet Trygghet i vardagslivet Diagram 4 visar att ungdomarna känner sig mycket trygga i hemmet, så även i området kring hemmet på dagtid. Nöjesställen upplevs å andra sidan vara den mest otrygga platsen. Diagram 4: Trygghetskänsla på olika platser i kommunen (%) I hemme t Utomhus i mitt bostadsomr åde på dagen På väg till eller f r ån skolan I klassr ummet På r aster na i skolan På ungdomens hus, f r itidsgår d el. likn. Utomhus i mit t bostadsomr åde på kvällen Ute på stan, på allmän plats På buss/ tåg/ tunnelbana etc På diskotek eller annat nöjesställe Tjejer känner sig mer otrygga än killar på vissa platser. Det gäller framför allt i bostadsområdet på kvällen och på nöjesställen, men även delvis i skolmiljön. 94 0% 20% 40% 60% 80% 100% 47 Ja, al l ti d J t a, of tas Nej Orättvis behandling 45% svarar att de under det senaste halvåret blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt sig kränkta. Problemet är i stort sett lika vanligt bland tjejer och killar som bland unga från kommunens alla delar. Den orättvisa behandlingen upplevs framför allt ske i skolan, både av andra elever och av skolans personal. Detta är mer vanligt i Mörbylånga kommun än i länets övriga kommuner, med undantag för Borgholm. Orättvis behandling från andra elever är mer utbrett vid Ölands friskola. Orättvis behandling från skolans personal är mer utbrett vid Skansenskolan. Varför unga känner sig orättvist behandlade är svårt att svara på. Hälften anger annan orsak, vilket betyder något utöver de vanligaste sätten man kan bli kränkt på, såsom p.g.a kön, ålder, utländsk bakgrund eller sexuell läggning. Därutöver säger en tredjedel att de inte vet varför.

9 Hälsa Allmänt hälsotillstånd De flesta bedömer sig ha ett tillfredsställande hälsotillstånd: 82% säger att hälsan är bra, 16% att den är någorlunda och 2% att den är dålig. Resultaten är i stort sett likvärdiga med hur genomsnittsungdomen i länet uppfattar sin hälsa. Diagram 5 visar att tjejer mår sämre än killar. Samtliga sex besvär är mer utbredda bland tjejer. Det gäller i synnerhet magont men även stress, huvudvärk och trötthet. Diagram 5: Unga tjejer och killar som har haft olika besvär minst flera gånger i veckan under den senaste 6 månadersperioden (%) Tr ött under dagar na Känt dig str essad Svår t att somna Tjejer 23 4 Ont i magen Killar Huvudvär k Sovit dåligt på natten Studeras antalet besvär per individ visar det sig att det uteslutande är tjejer som har de mest allvarliga hälsoproblemen. 9 tjejer, men inga killar, anger att de har haft 5 6 besvär minst flera gånger i veckan under det senaste halvåret. Därutöver är andelen helt utan besvär lägre bland tjejer (29% jmf 47%). Varför mår ungdomar dåligt? Hälsan påverkas av en mängd olika saker. Lupp resultaten kan därför inte helt och hållet förklara varför tjejer mår sämre än killar. Att tjejer mår sämre än killar är däremot fallet i de flesta av landets kommuner. Luppen visar dock att ungdomar som blir mobbade, kränkta eller råkar ut för incidenter (hot, stöld, våld etc.) mår sämre än andra och känner sig mindre trygga. Allra sämst mår de som b lir utsatta för både mobbning, kränkning och incidenter. Tänk därför på att respektera varandra och behandla andra såsom du själv vill bli behandlad!

10 Framtid Framtidstro 9 av 10 har en positiv framtidstro. Det innebär att ungdomar i hög grad betraktar framtiden med hoppfullhet och optimism oavsett vilka de är och hur de föreställer sig den. Flytt från kommunen 5 av 10 tror att de kommer att flytta från kommunen i framtiden. Tjejer är mer flyttbenägna än killar. Ungdomar som bor i centralorterna vill flytta i lika stor utsträckning som de på landsbygden. Motiv till flytt Jobb och studier är två vanliga motiv för att lämna kommunen. Jämfört med andra ungdomar i länet är det dock få i Mörbylånga kommun som planerar studier på högskola/universitet, men i praktiken många som sedan faktiskt genomför det. Det visar på att ungas åsikter och attityder förändras över tid. De som pluggar vidare väljer i högre grad Högskolan i Kalmar (numera Linnéuniversitetet) än vad andra ungdomar i länet gör. Motiv för att flytta tillbaka Diagram 6 visar att de som kan tänka sig att flytta från kommunen även kan tänka sig att flytta tillbaka. Endast 8% svarar att ingenting kan få dem att återvända. Dessa ungdomar bor idag i kommunens norra del. Diagram 6: Anledningar för utflyttare att bli inflyttare (%) När heten till släkt/ f amilj Flick-/ pojkvän eller kompisar Jobb Bättr e miljö f ör mina bar n att växa upp i Vet inte Ingenting kan f å mig att f lytta tillbaka Annat Bostadssituationen Studier Drygt hälften kan tänka sig att flytta tillbaka för att få nära till släkt och familj, vilket visar på en stark koppling till hembygden. Det är framför allt tjejer som fokuserar på närheten, medan killarna tänker mer på att det ska finnas jobb. 51

11 Slutord Först och främst vill jag tacka samtliga 177 elever i årskurs 8 som svarade på Lupp enkäten. Utan er hade undersökningen inte varit möjlig att genomföra. Tack för att ni har velat dela med er av era tankar och åsikter. De kommer att vara mycket värdefulla för kommunen när framtida beslut om barn och ungdomar ska fattas. Ni är inte ensamma om att ha deltagit i Lupp Faktum är att högstadieelever från hela Kalmar län har svarat på enkäten. När era svar jämförs med deras visar det sig att ni, tillsammans med Kalmareleverna, är de som är mest nöjda. Nöjdheten avser en sammanvägning av hur ni bedömer skolan och fritiden, tryggheten i kommunen, era möjligheter till inflytande och delaktighet samt känslan av att vara sedd, erkänd och respekterad av omgivningen. Att vara bäst i länet är givetvis bra, men det innebär nödvändigtvis inte att allt upplevs vara perfekt och att kommunen kan sluta prioritera barn och ungdomar. Därför har jag föreslagit att kommunen måste vidta vissa insatser och åtgärder för att förbättra för er. Det gäller framför allt att ta reda på varför ni känner er orättvist behandlade i skolan samt på olika sätt öka era möjligheter till inflytande och delaktighet. När jag redovisade förslagen för kommunen fick jag mycket positiv respons och de tog dem på allvar. Därför känner jag mig trygg i förhoppningen att de kommer att bli verklighet, så att ni kan få ännu bättre levnadsvillkor än vad ni redan har. Växjö, 3 juni 2010 Tony Wågman Utredare Institutionen för samhällsvetenskaper Linnéuniversitetet

12