Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Transkript

1 Socialnämnden , 40 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År Monica Lundgren Verksamhetschef Åsa Engman Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1

2 Innehållsförteckning PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE... 1 FÖR VÅRDGIVARE... 1 Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 7 Struktur för uppföljning/utvärdering... 7 Uppföljning genom egenkontroll... 8 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 9 Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Strukturmått Aktiviteter Resultatmått Övergripande mål och strategier för kommande år

3 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna som vidtagits under 2013 i syfte att öka patientsäkerheten har innefattat Arbete med måluppfyllelse utifrån socialnämndens mål gällande hälso- och sjukvård har genomförts genom att mäta effektmått och indikatorer inom bla området läkemedel och avvikelsehantering, som redovisats till socialnämnden och i årsredovisning. Egenkontroller inom hälso- och sjukvårdsområdet i form av strukturerad journalgranskning och kontroll av loggar för patient/vårdrelation har genomförts enligt fastställd egenkontrollplan samt utifrån krav i patientdatalagen. Särskilda boenden har deltagit i de nationella PPM mätningar som genomförs gällande risk för trycksår och fall, samt efterlevnad av regler för basal vårdhygien och klädregler, utifrån de krav som ställs på vårdgivaren. Interna egenkontroller kring bla infektionsförekomst, trycksår och kvarliggande katetrar har också genomförts kvartalsvis. Risk- och väsentlighetsanalys har genomförts med utgångpunkt i avvikelsehanteringen, i enskilda ärenden, vid synpunkter och klagomål inom hälso- och sjukvårdsområdet och vid införande av tex ny teknik. Ur ett arbetsmiljöperspektiv, i samband med ändringar inom organisationen, inom ram för egenkontroll och i budgetprocessen görs också en inventering, kartläggning och bedömning av risker och i vilken omfattning verksamheten, organisationen påverkas. Samtliga medarbetare har bidragit i patientsäkerhetsarbetet bla genom rapportering av risker, avvikelser och negativa tillbud. Sammanställning och återföring av det som rapporterats har använts i lärande syfte och för att kontinuerligt höja patientsäkerheten. Den information som verksamheten fått genom risk och avvikelserapportering, riskbedömning, egenkontroller och utredning av förslag synpunkter och klagomål inom hälso- och sjukvårdsområdet har legat till grund för förbättringar för enskilda och på verksamhetsnivå. Genom att dra lärdom och lyfta förbättringar till en övergripande systemnivå, har det bidragit till en ökad säkerhet och höjd kvalitet på vård processerna, där ledningens genomgång är av yttersta vikt. Handledning, utbildning och kompetensutveckling för medarbetarna har bidragit till att höja patientsäkerheten. 3

4 Extern samverkan med andra vårdgivare, patientnämnden och andra externa aktörer på region- och nationell nivå inom området patientsäkerhet är en ständigt pågående process. Förslag, synpunkter och klagomål som har betydelse för patientsäkerheten är en viktig del i förbättringsarbetet. Patienter och anhöriga har involverats genom information och delaktighet i det inträffade genom samtal, information och möten. Uppmärksammade brister samt förslag till förbättringsbehov har använts i det fortsatta patientsäkerhetsarbetet. Goda resultat har uppnåtts inom samtliga målområden i regeringens och SKL s överenskommelse om sammanhållen vård- och omsorg för de mest sjuka äldre, som omsatts i strategi och handlingsplan för Jämtlands län och som beslutats av SVOM 1. Lokalt förbättringsarbete har genomförts i samverkan med primärvårdens vårdgivare. Kommunen har deltagit i nationella PPM 2 mätningar, samt interna mätningar som möjliggjort uppföljning av resultat under året. En fortsatt utveckling av området e- hälsa och användning av sammanhållen journalföring genom Nationella patientöversikten (NPÖ 3 ) har implementerats och arbetetfortgår, i syfte att uppnå en säkrare informationsöverföring mellan vårdgivare. 1 Social vård- och omsorg, tjänstemanna och politikerarena på länsnivå, kommunerna och landstinget 2 Punktprevalensmätningar, syftar till att ge en jämförelsebild mellan kommuner och riket 3 Plattform för elektronisk sammanhållen journalföring, för utbyte av information efter patientens samtycke 4

5 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Mål för hälso- och sjukvården Socialnämndens vårdgivaransvar regleras bl. a i HSL (1982:763) om skyldighet att erbjuda vård. 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Patientsäkerhetslagen (2010:659) reglerar, också vårdgivarens ansvar. I föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår vårdgivarens ansvar att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Med kvalitet avses att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar och andra föreskrifter för verksamheten. Socialnämndens mål Som vårdgivare har nämnden en skyldighet att erbjuda kvinnor, män, flickor och pojkar i befolkningen en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Detta medverkar nämnden till genom att: Planera hälso- och sjukvården med utgångspunkt i befolkningens behov, även den hälso- och sjukvård som erbjuds av andra vårdgivare (samverkan med landstinget och privata vårdgivare inom primärvård) Erbjuda hälso- och sjukvård (även förebyggande insatser) i nära samarbete med socialtjänsten Socialnämnden antog inriktningsmål och mätetal. Nämndens arbete med inriktningsmål och effektmått har utgått från kommunfullmäktiges beslut om politiska prioriteringar I kommunfullmäktiges dokument finns övergripande mål till alla förvaltningar samt prioriterade mål riktade till olika verksamhetsområden. Under 2013 har uppföljningar gjorts utifrån socialnämndens antagna målområden som berör hälso- och sjukvården. 5

6 Mål och strategier Förvaltningens mål och strategier för 2013 har i huvudsak byggt på ett fortsatt arbetet inom redan beslutade målområden från socialnämnden och i nationella, regionala och lokal överenskommelser Strategier och planer som ska ge en struktur med hållbarhet på längre sikt och som ligger till grund för ett ständigt förbättringsarbete innefattar bla Deltagande i Öppna jämförelser Utvecklingen fortgår i strukturerat arbetssätt inom ram för överenskommelsen om de mest sjuka äldre åren , med vårdprevention, god palliativ vård, god demensvård, deltagande i nationella kvalitetsregistren Senior Alert 4, palliativa registret 5, sammanhållen vård och god läkemedelsbehandling för äldre. Strukturerade munhälsobedömningar påbörjades Kommunen har under 2013 anslutit till nationella kvalitetsregistret Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD 6 ). Utvecklingsområden inom palliativ vård följer grundkraven i nationella överenskommelsen som syftar till att i samverkan med andra vårdgivare öka genomförande av brytpunktssamtal, erbjudande om efterlevandesamtal samt att lindrande läkemedel mot ångest finns förskrivna. Kommunen deltar fortsatt i nationella PPM- mätningar för uppföljning av trycksår och fall, samt följsamhet till basal vårdhygien -och klädregler. Plan för anhörigstöd har reviderat och utveckling pågår. Socialnämnden beslutade 2012 om införande av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med (SOSFS 2011:9). Utifrån det har ett kvalitetsledningssystem som ska vara styrande tagits fram och fastställts. Kvalitetsledningssystemet ska vara ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet för hela förvaltningen. Med utgångspunkt i föreskriften finns olika fokusområden som avser viktiga processer inom vårdgivarens ansvarsområde som kartlagts och beskrivits i ledningssystemet. 4 Nationellt kvalitetsregister som syftar till att bidra till utveckling, förbättrat preventivt arbetssätt inom områdena fall, trycksår och kost/nutrition 5 Nationellt kvalitetsregister som syftar till att förbättra vården i livets slut 6 Nationellt kvalitetsregister som syftar till att bidra till en förbättrad demensvård 6

7 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivaren/socialnämnden Vårdgivaren ansvarar ytterst för patientsäkerhetsarbetet, fastställer mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet, följer kontinuerligt upp och utvärderar målen. I förvaltningsorganisation har verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ett övergripande ansvar för patientsäkerhetsområdet. Utvecklingsarbeten inom patientsäkerhet, införande av kvalitetsledningssystem, egenkontroller samt samordningen av PPM mätningar och deltagande i öppna jämförelser, är några av de övergripande områdena. Det är av största vikt att vård- och socialförvaltningen har kunskap, kompetens att bedriva systematiskt förbättringsarbete på alla nivåer inom förvaltningen för att nå förbättrade resultat. Verksamhetschef och MAS Verksamhetschef, MAS och chefer i linje ansvarar för att alla medarbetare engageras, har rätt kompetens och förutsättningar att bedriva en god och säker vård utifrån socialnämndens mål och ambitioner. Alla medarbetare ska bidra i patientsäkerhetsarbetet. Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Medarbetare deltar i patientsäkerhetsarbete i det dagliga arbetet under ledning av enhetschef och legitimerad personal. Olika samverkansavtal med landstinget utgör stödfunktioner i patientsäkerhetsarbetet t.e.x, avtal om vårdhygienisk expertis och medicintekniska produkter. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Strukturer för uppföljning och utvärdering som använts är de som beslutats av nämnden och förvaltningsledningen, samt nationellt och regionalt i olika överenskommelser, strategier och handlingsplaner. Inom ram för förvaltningens egenkontrollplan samt utifrån socialnämndens mål, mätetal och nämndens internkontrollplan har uppföljning och utvärdering skett. Uppföljning och utvärdering av resultat har också innehållit ledningens genomgång och redovisning av resultat till socialnämnden enligt fastställd plan. Därutöver finns strukturer för uppföljning av re- 7

8 gistreringar i nationella kvalitetsregister och via Ledningskrafts arbete och utdataportal I detta ingår också analys av resultat och vidtagande av förbättringsåtgärder på individ-, arbetsplats- och verksamhetsnivå. Resultat i nationella PPM mätningar har använt för uppföljning och förbättringsåtgärder. Risker i vården och har följts upp med hjälp av avvikelsehanteringssystemet, Lex Maria anmälningar, risk och händelseanalys, samt utredning av förslag, synpunkter och klagomål enligt socialnämndens rutin. Intern uppföljning och utvärdering har kontinuerligt genomförts med stöd av Ledningskrafts utdatabas för vårdresultat. Uppföljning av olämpliga läkemedel, infektionsförekomst, olika intravenösa infarter, trycksår och kvarliggande katetrar har genomförts kvartalsvis. Strukturerad journalgranskning har genomförts enligt rutin och egenkontrollplan. Olika loggkontroller har utförs i enlighet med lagkrav inom hälso- och sjukvårdsområdet, samt patientdatalagen. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontrollen under 2013 har bl. a omfattat Avvikelserapportering Analys och uppföljning av förslag, synpunkter och klagomål Jämförelser och analys av verksamhetens resultat i Öppna jämförelser Analys och jämförelser av verksamhetens resultat i nationella kvalitetsregister inom äldreområdet samt via Ledningskrafts utdataportal Deltagande i nationella PPM- mätningar via Senior Alert och SKL med jämförelse och analys av resultat, samt åtgärder Jämförelser av 2013 års verksamhetsresultat jämfört med 2012 Strukturerad journalgranskning med analys och uppföljning av resultat Inhämtande av synpunkter från externa granskningar Egenkontroll utifrån fastställda områden i förvaltningens egenkontrollplan för 2013, område hälso- och sjukvård 8

9 Intern PPM mätning av läkemedelsanvändningen i särskilt boende, gällande olämpliga läkemedel för äldre Regelbunden loggkontroll utifrån krav i patientdatalagen, rutiner för samordnad vårdplanering och informationsöverföring, journalföring i kommunen samt sammanhållen journalföring via NPÖ Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 För att uppnå en ökad patientsäkerhet och minska risken för vårdskador har patientsäkerhetsarbetet bedrivits och åtgärder vidtagits enligt följande Fortsatt utveckling av dokumentation enligt ICF i gemensam patientjournal, med gemensamma termer och begrepp samt enhetlig struktur Utifrån bla strukturerad journalgranskning, utveckling av innehållet i journalföringen för ökad kvalitet, säkerhet och spårbarhet i dokumentationen Elektronisk avvikelsehantering, fortsatt utveckling för en säkrare hantering och spårbarhet Elektronisk hantering och dokumentation av delegeringar, för en säkrare hantering och överblick E- hälsa. Fortsatt utveckling inom området e- hälsa utifrån nationell överenskommelse, med målområden i samverkan med Regionförbundet, länets kommuner och Jämtlands läns landsting Sammanhållen journalföring (delmål i e- hälsa) genom (NPÖ) konsument, för säkrare informationshantering och informationsöverföring infördes i dec där utveckling kommer att fortgå de närmaste åren Kompetenshöjning utifrån behov som svarar mot de krav som ställs på verksamheten och för fördjupade kunskaper inom respektive yrkesområde. Detta har skett genom påbyggnad med specialistutbildning för sjuksköterskor samt inom lämpliga områden för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Viss utökning av legitimerad personal har genomförts under 2013 såväl som under I samverkan med Vård- och omsorgscollege och vuxenutbildning har ett antal medarbetare validerat och utbildats till undersköterska 9

10 En hög andel av legitimerade har specialistutbildning Kommunens huvudhandledare är en viktig länk mellan student, praktikplats och universitet Kompetenshöjning och stöd från Regionförbundets utvecklingsledare inom området de mest sjuka äldre har getts regelbundet, vilket har bidragit till förbättrad patientsäkerhet Med stöd av prestationsbaserade medel har projekt om läkemedelsgenomgång på distans genomförts i några särskilda boenden. Kompetenshöjning har getts till vård- och omsorgspersonal och distriktssjuksköterskor och sjuksköterskor. Tre team har under 2013 påbörjat teamutbildning i systematiskt förbättringsarbete med stöd av Senior Alert och i utveckling av palliativ vård. Utbildning i kontaktmannaskap har genomförts. Olika andra kompetenshöjande insatser har pågått utifrån de behov som förvaltningen haft Fem enhetschefer deltar i nationell ledarskapsutbildning för äldreomsorgens chefer. Utbildningens innehåll kommer bland annat att innefatta värdegrund, lagstiftning och ledarskap. Särskild tonvikt läggs även på styrning, upphandling, uppföljning och organisation För säkrare informationshantering och mobil åtkomst till uppgifter sker rapportering av hälso- och sjukvårdsåtgärder som vård- och omsorgspersonal utför efter delegering via verktyget Intraphone som sedan skrivs in i patientjournalen Förslag, synpunkter och klagomål inom hälso- och sjukvårdsområdet har analyserats och använts för att öka patientsäkerheten Strukturerad journalgranskning har genomförts under 2013 inom ram för egenkontroll Utbildning/information om äldre och läkemedel har getts till kommunens distriktssjuksköterskor, sjuksköterskor och primärvårdens läkare via läkemedelskommitténs ordförande. Arbetet kommer att fortsätta under 2014 enligt länets strategi- och handlingsplan Fortsatt utveckling av olika områden inom e- hälsa under med projekt, t.ex. Inera, förskrivning av läkemedel via surfplatta, mobil dokumentation 10

11 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 Samverkan och etablerade rutiner finns internt, mellan kommunerna och med landstinget i syfte att förebygga vårdskador och tydliggöra vårdprocesser. Förebyggande av vårdskador sker internt inom vårdgivarens ansvarsområde, med externa aktörer som Inspektionen för vård- och omsorg (IVO), patientnämnden, regionalt i länet, primärvårdens vårdgivare lokalt och med landstinget centralt. I de samverkansforum som finns mellan vårdgivarna i länet på politisk- och tjänstemannanivå genom Fredagsgruppen och Social vård- och omsorg (SVOM), finns patientsäkerhetsfrågor och olika vårdprocesser med på agendan. Samverkan sker regelbundet mellan länets medicinskt ansvariga sjuksköterskor, överenskommelser i form av ÄDEL avtal finns mellan landstinget och kommunen gällande sjuksköterskor/distriktssköterskor samt sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Regionförbundet är en viktig samarbetspart i samtliga samverkansfrågor. Samverkansöverenskommelser med landstinget finns inom flera olika områden bl.a. i den samlade hjälpmedelsverksamheten för Jämtlands län med Hjälpmedelscentralen, kring medicintekniska produkter. Överenskommelse med landstingets medicintekniska avdelning om hantering av medicinteknisk utrustning, avtal om vårdhygienisk expertis, samverkansdokument kring demens, strategi och handlingsplan för de mest sjuka äldre, e- hälsa, överenskommelse om samverkan och implementering av nationella riktlinjer inom äldreområdet, (Se Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Risk och konsekvensanalys inom olika områden har genomförts enligt gemensam rutin för kommunen. Identifiering av risker sker på samtliga nivåer i verksamheten, på individnivå, verksamhets- och organisationsnivå. Rapportering av risker bedöms och analyserar fortlöpande. Riskanalys sker även utifrån föreskrift inom arbetsmiljö i samband med större förändringar inom förvaltningen och t.ex. vid införande av ny teknik, omorganisa- 11

12 tion, i budgetprocessen och i andra förekommande frågor. Verksamhetschef och MAS har ett huvudansvar för riskanalyser inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Rapportering av risker och avvikelser inom hälso- och sjukvårdsområdet, sker skriftligt från hela förvaltningen, dessa läggs in elektroniskt, åtgärdas och går till MAS för information, bedömning och uppföljning. Risker, avvikelser och negativa händelser har kontinuerligt följts upp av verksamheten och av MAS. Sammanställning och analys görs årligen, återföring sker till vårdgivaren, i linje till förvaltningsledningen, chefer och legitimerade samt medarbetare. Förvaltningsledningens genomgång och analys är av stor vikt. Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Förslag synpunkter och klagomål inkommer till vårdgivaren på olika sätt, direkt från IVO som ett enskilt klagomål eller från patientnämndens tjänstemän. Klagomål från IVO, respektive patientnämnden hanteras och utreds med svar till tillsynsmyndigheten/patientnämnden. Förslag, synpunkter och klagomål kan också komma muntligt, skriftligt eller via e- post till vårdgivaren, via verksamhetschef, MAS, chefer, legitimerad personal, vårdoch omsorgspersonal eller biståndsenheten. Synpunkter och klagomål har hanterats och åtgärdats enligt en samlad rutin inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning görs i samverkan med klagande via brevsvar, möte och/eller muntligt per telefon. Av de 17 synpunkter och klagomål som kom in till förvaltningen 2013 inom äldreomsorgen och LSS, från den enskilde själv eller anhöriga, rörde 5 stycken olika kontakter kring vård- och behandling/hälso- och sjukvård. I samtliga frågor har synpunkterna utretts och åtgärdats från hemsjukvårdens sida i kontakter med den enskilde och anhöriga. 12

13 Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Sammanställning, analys och redovisning görs årligen, i syfte att se mönster trender och tendenser som kan indikera brister i verksamhetens kvalitet. Återföring sker till vårdgivaren, i linje till förvaltningsledning, chefer, samt medarbetarna. Generellt när det gäller synpunkter och klagomål oavsett vad det handlat om, visar en enkel analys från förvaltningsledningen att minskningen av synpunkter inom området äldreomsorg och LSS under 2013 har sin grund i en tydligare styrning från ledningen och att lyhördhet för synpunkter finns. Vikten av att möta upp och aktivt följa upp i ett tidigt skede har gynnat hantering i de enskilda fallen och kan eventuellt ha bidragit till att det inte inkommit några enskilda klagomål från IVO. Rutinen för förslag, synpunkter och klagomål har ändrats och förvaltningen informerar om möjligheten att lämna synpunkter i olika sammanhang, bl.a. till anhöriga och pensionärsorganisationer, vilket har resulterat i att förvaltningen upplevs som mer öppen transparent. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Patienters och närståendes förslag, synpunkter och klagomål som har betydelse för patientsäkerheten är en viktig del i kvalitetsarbetet. Personliga samtal, möten med involverade och representanter från förvaltningsledningen, brevsvar och vårdoch omsorgsplaneringar utgör exempel på hantering som vanligen förekommer i olika kombinationer i syfte att rätta till, ge insyn, information och delaktighet. Uppmärksammade brister samt förslag till förbättringsbehov har tillvaratagits och använts i det fortsatta patientsäkerhetsarbetet. I samband med anmälningsärenden till IVO ges information till patienter och/eller närstående/legal företrädare om hur utredningsprocessen fortskrider, samt innebörden av anmälan. Patienten och/eller anhöriga/legal företrädare erbjuds alltid att foga sin beskrivning och upplevelse av händelsen med anmälan. Beslut från IVO delges muntligt och efter önskemål skriftligt av MAS, om inte hinder föreligger enligt Offentlighets- och sekretesslagen. 13

14 Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Socialnämndens mål Socialnämndens arbete med inriktningsmål och effektmål har utgått från Kommunfullmäktiges beslut om politiska prioriteringar , dessa antogs av socialnämnden under Socialnämnden ansvarar för olika former av stöd-, vård- och omsorgsinsatser till kvinnor och män, flickor och pojkar inom den kommunala hälso- och sjukvården, den samlade socialtjänstlagens ansvarsområde, samt till vissa funktionshindrade (LSS). Socialnämndens utgångspunkt i arbetet är att de tjänster som förvaltningen levererar till kvinnor och män, flickor och pojkar ska vara kostnadseffektivt utförda, samt svara mot kraven på en god kvalitet i verksamheten. Strukturmått Strukturmått, utgör förutsättningar för att nå uppsatta mål och utgår i huvudsak från Vårdgivarens mål SKL och regeringens överenskommelse om sammanhållen vård- och omsorg för de mest sjuka äldre inom områdena: sammanhållen vård- och omsorg, förebyggande arbetsätt inom områdena fall, trycksår och undernäring, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling och god vård i livets slut SKL och regeringens överenskommelse inom området e- hälsa Jämtlands län har överenskommit om en gemensam strategi och handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre under motsvarande period, planen reviderades i januari 2014 och antogs av SVOM i februari Arbetsgruppen Ledningskraft bestående av representanter från Regionförbundet Jämtlands län, länets kommuner samt landstinget har utarbetat handlingsplanen. Planen ska vara styrande i arbetet med att utveckla kvaliteten för äldres vård och omsorg i Jämtlands län. 14

15 Aktiviteter 2013 Aktiviteter under 2013 har baserats på vårdgivarens mål och viljeinriktning samt beslut från förvaltningen Fortsatt arbete inom ram för överenskommelsen om de mest sjuka äldre utifrån målområden och strategi- och handlingsplan för länet samt lokal handlingsplan för Strömsunds kommun i samverkan med Primärvårdens vårdgivare Vårdpreventivt arbetssätt och registrering i Senior Alert har syftat till att minska andel fall, fallskador, trycksår och undernäring. 100% av särskilda boenden ska delta i mätningen vår och höst som sker via Senior Alert, vilket är ett grundkrav för 2014 Förbättring av den palliativa vården har skett genom registrering i palliativa registret. Ökad andel brytpunktssamtal, eftersamtal, smärtskattning med validerat instrument samt ordination av injektionsläkemedel har eftersträvats Andel korrekt efterlevnad till basala hygienrutiner och klädsel i särskilt boende har fortsatt att öka. 100% av särskilda boenden ska delta i mätningen vår och höst Fortsatt utveckling av e- hälsa utifrån målområden och handlingsplan för länet samt lokal handlingsplan för Strömsunds kommun, bla. -ökning av användningsområden för SITHS kort - antalet, och användningen av, e-tjänster inom socialtjänsten för invånarna (ex e-hemtjänst) ska öka - andelen av berörd personal inom socialtjänsten som har tillgång till säker roll och behörighetsidentifikation (eid) ska öka - andelen av berörd personal inom socialtjänsten som kan dokumentera och komma åt information mobilt ska öka (tex via surfplattor, smartphone) - samtlig behörig personal (legitimerade) ska komma åt relevant information i informationsverktyget Nationell patientöversikt NPÖ. Fortsatt implementering och ökat utnyttjande av sammanhållen journalföring genom NPÖ för säkrare informationsöverföring mellan vårdgivarna - införande av digitala trygghetslarm, enligt fastställd plan Uppföljning av anmälningsärenden till IVO 15

16 Strukturerad journalgranskning, avseende innehåll och kvalitet utifrån patientdatalagens krav löpande under året inom ram för egenkontroll Deltagande i nationella kvalitetsmätningar och jämförelser Resultatmått Mål och strategier för 2013 har baserats på vårdgivarens mål och viljeinriktning. Redovisning ges också av resultat gällande aktiviteter för 2013 beslutade av förvaltningen. I redovisningen inkluderas också resultat för Närvård Frostviken, den del som rör kommunal hemsjukvård. Verksamheten bedrivs så att det är tryggt och säkert och att det är rättssäkert i myndighetsutövningen Effektmått. Andelen personer med risk för fall, undernäring, trycksår ska minska med 10%, 2013 jämfört med före gående år Trycksår PPM mätning v Kommun Andel med trycksår v Genomsnitt i Sverige v Strömsund 8,2% 9,19% Referens: Senior Alert, Särskilt boende. PPM mätning trycksår ht 2013, 100% av boendena deltog. 183 kvinnor och män av 189 platser i särskilt boende (97%) riskbedömdes för trycksår, andel med trycksår 8,2%, en förbättring med 6,8% jämfört med mätning 2012, då motsvarande andel var 15%.Resultatet finns inte uppdelat på kön per kommun i nationella statistiken. Dock redovisas sammantaget nationellt skillnader i risk för trycksår/ trycksår mellan kvinnor och män. Fall PPM mätning v Kommun PPM v Antal fall Antal personer med fall Andel personer med fall Strömsund N= ,35 0 Referens: Senior Alert, Antal personer som fallit 3 ggr eller mer 16

17 PPM mätning fall ht 2013, 100% av boendena deltog. 183 kvinnor och män av 189 platser i särskilt boende (97%) riskbedömdes för fall. Resultatet finns inte uppdelat på kön per kommun i nationella statistiken. Dock redovisas sammantaget nationellt skillnader i risk för fall mellan kvinnor och män. Skillnader mellan kvinnor och män risk för trycksår och fall Nationell statistik från Senior Alert perioden tom visar att andelen med risk för fall (Fa), undernäring (Un) och trycksår (Tr) är signifikant högre för kvinnor på nivån 0,0001%. Skillnaden för medelnivån är så pass stor att den betraktas som praktiskt signifikant. (68%/60%, 61%/56% och 24%/20%) Referens: Senior Alert, Andelen kvinnor/män med svåra skador, större frakturer vid fall ska minska med 10% 2013 jämfört med föregående år Avvikelsehantering falltillbud och fallskador Falltillbud och fallskador Andel Vård- och socialförvaltningen Antal Antal Kvinnor %% Män %% Summa Förändring +11% 2013 redovisas (423) st. fall 57% för kvinnor och (315) st. fall 43% för män. Målet om en minskning av andelen fall med 10% från föregående år har inte uppnåtts. Andelen fall har ökat med 11% jämfört med Ökningen härrör från ordinärt boende och ett antal personer med komplexa behov och omfattande fallproblematik, där lämpliga åtgärder kontinuerligt följts upp. Viss variation av antal fall kan ses mellan olika år. En variation uppåt och nedåt på 210 fall ses under en 10 års period. Skadeindelning Större frakturer 2012 Större Frakturer 2013 Summa 12 st 16st (2%) 9 kvinnor 7 män Mindre frakturer 2012 Mindre frakt. frakturer st 12st (1,6%) 6 kvinnor 6 män Mjukdelsskador st (15%) 58 kvinnor 54 män 17

18 2013. Av totalt 738 fall, har 9 kvinnor och 7 män (16) st. 2% fått större frakturer, vanligen höftfraktur eller bäcken fraktur till följd av fall. Motsvarande siffror för mindre frakturer visar en fördelning på 6 kvinnor och 6 män (12) st. frakturer 1,6%, tex handled eller revbensfraktur. 58 kvinnor och 54 män (112) st. 15%, fick mjukdelsskador till följd av fall år Närvård Frostviken Antal 2012 Antal 2013 Kv 2013 Mä 2013 Föränd ring Antal falltillbud % Större 4 2(kvinnor) 4% frakturer Mindre 1 0 frakturer Rapporteringen från Närvård Frostviken avser verksamhetsområde hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende. En minskning ses av andelen falltillbud och frakturer för 2013 med 6%. Medarbetare inom de olika verksamheterna fullgör sitt ansvar att rapportera avvikelser om falltillbud och fallskador enligt de krav som ställs i kvalitetsledningssystemet och föreskrift SOSFS(2011:9), följsamhet till rapporteringsrutinerna är goda. I överenskommelsen om sammanhållen vård- och omsorg för de mest sjuka äldre, 2014 kommer fokus att ligga på riskbedömningar och preventivt arbetssätt i ordinärt boende med stöd av nationella kvalitetsregistret Senior Alert där riskbedömningar för fall, undernäring och trycksår ingår. Falltillbud och skador Närvårdsavdelningen NÄVA 2013 Kvinnor 11 Män 13 Skador 0 Antal falltillbud/skador summa 24 Från Närvårdsavdelningen i Strömsund delges information om antalet falltillbud och skador gällande kommunala korttidsplatser. Uppgifter för jämförelse för 2012 saknas. En trygg och säker läkemedelsanvändning Effektmått. Andelen läkemedelsavvikelser ska minska med 10%, 2013 jämfört med föregående år 18

19 Avvikelsehantering läkemedel, övriga avvikelser Läkemedelsavvikelser Andel Vård- och socialförvaltningen Antal Antal Kvinnor % Män % Ej angivet 7 0 Summa Förändring + 44% Av 304 läkemedelsavvikelser gällde (192) st. 63% kvinnor och (112) st. 37% män. Intern statistik visar att totalt fler kvinnor än män har regelbunden hemsjukvård. Hjälp med läkemedelshantering är en vanlig insats, vilket bör kunna vara en förklaring till skillnaden i avvikelser mellan kvinnor och män. Målet om en 10% minskning av andelen avvikelser inom vårdoch socialförvaltningen gällande läkemedel har inte nåtts. En ökning ses från föregående år med (93) rapporter dvs 44% jämfört med Ökningen handlar i huvudsak om uteblivna doser. En beräkning om att ca 500 personer har hjälp med läkemedelshantering, i snitt 2 doser/dygn, ger överlämnade doser per år. Dividerat med antal läkemedelsavvikelser (304 st) innebär det ett snitt på avvikelse kring läkemedel i förhållande till det totala antal doser som överlämnas. Vid analys ses att rutiner följts och korrekta åtgärder har vidtagits. Ingen reaktion eller patientskada har förekommit som föranlett ytterligare utredning. Elektronisk rapportering har gett ett mer tillförlitligt statistikunderlag jämfört med tidigare år vilket kan vara en förklaring till ökningen. Vård- och social förvaltningen Föränd ring Övriga avvikelser antal % Övriga inrapporterade avvikelser år 2013 gällde (10) st kvinnor 42% och (14) st män 58%. Samverkan, vårdplanering och informationsöverföring mellan vårdgivare samt internt står för totalt (14) av totalt (24) rapporter, 58%. Informationsöverföring samt extern och intern samverkan är en viktig process i kvalitetsledningssystemet och en utmaning för samtliga vårdgivare att gemenamt hantera 19

20 Läkemedelsavvikelser Närvård Frostviken Andel Kvinnor % Män % Summa Förändring +10% Övriga avvikelser antal * 6 Av totalt 34 läkemedelsavvikelser år 2013 har (24) st 71% gällt kvinnor och (10) st. 29% män. Rapporteringen har ökat med 10%, uteblivna doser överväger. Andelen kvinnor/män i särskilt boende för äldre där årlig läkemedelsgenomgång genomförts under de senaste 12 månaderna, ska uppgå till 100% Vid 6 av 7 särskilda boenden i kommunen (Vård- och socialförvaltningen och Närvård Frostviken) har läkemedelsgenomgång genomförts till mellan %. I vissa fall har 100 % ej uppnåtts pga att det inte bedömts lämpligt att genomföra genomgång, ex vid vård i livets slut, det har också förekommit tomma platser. Vid ett boende har andelen läkemedelsgenomgångar varit lägre 29%, vilket åtgärdas inom kvartal 1, Mätningen har inte redovisats könsuppdelat. Andelen personer i särskilt boende som får olämpliga läkemedel ska minska Mätperiod tom , jmf period Andel olämpliga läkemedel > = 75 år och äldre - 16,1% Andel antipsykotiska läkemedel via apodos > = 65 år - 6,0% Andel antiinflammatoriska läkemedel > = 75 år - 2,7% Summa total minskning -24,8% Referens: Ledningskraft, 2013 Inriktningsmålet trygg och säker läkemedelsanvändning, med effektmålet att andelen (%) personer som får olämpliga läkemedels särskilt boende ska minska har uppfyllts för Mätperioden är tom med jämförelse mot samma period

21 Uppgifter på helårsbasis har inte redovisats i Ledningskrafts utdataportal Uppgifterna är inte fördelade på kön. Nytt i den nationella överenskommelsen 2014 är justering av ålder för de indikatorer som mäts, vilka 2014 i samtliga fall utgår från personer 75 år och äldre. Inom ram för överenskommelsen om de mest sjuka äldre och den strategi och handlingsplan som antagits av SVOM och Ledningskraft för 2014, är målområdet god läkemedelsbehandling för äldre också fortsättningsvis ett prioriterat område. Under 2014 kommer aktiviteter att genomföras hos samtliga vårdgivare och i samverkan, i syfte förbättra läkemedelsbehandling för äldre. För information om målområden och utveckling nationellt, regionalt och lokalt se Vårdprevention i enlighet med överenskommelsen om de mest sjuka äldre Kommunen deltar fortsatt i regeringens och SKL satsning Bättre liv för sjuka äldre , för 2014 inkluderas också sköra äldre, vilka definieras som: riskgrupp som börjar uppvisa begynnande skörhet i form av utmattning, viktminskning, svaghet, långsamhet och låg aktivitetsgrad. Deltagande sker också i nationella palliativa registret och vårdpreventivt arbete i Senior Alert, samt i kvalitetsregistret för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Resultat. Riskbedömning av trycksår, fall och risk för undernäring i särskilt boende 98% 2013 med stöd av Senior Alert Referens: Ledningskraft, 2013 Kommunen har genom resultatet bidragit till förbättringar i vårdprevention och förebyggande arbete om de mest sjuka äldre och samtidigt uppnått grundkravet i nationella överenskommelsen. Resultatredovisningen finns inte redovisad per kön. 21

22 Palliativ vård Resultat i procent, palliativ vård Förbättringar under 2013, jämfört med 2012 ses inom alla områden i spindeldiagrammet utom avliden utan trycksår (där 100% ej kan nås enligt registret) och lindrad från ångest, där kommunen ligger lika som % måluppfyllelse av indikatorn avliden utan trycksår är enligt registret ej möjligt att uppnå (grått fält). Uppgifter i nationella palliativa registret har inte presenterats uppdelatpå kön. Punktprevalensmätning Nationell PPM mätning av hygien och arbetskläder sker vår och höst. Intern egenkontroll av bla infektionsförekomst kvartalsvis. De vanligaste infektionerna inom kommunal hemsjukvård och äldreomsorg är som tidigare år 2013, urinvägsinfektion och lunginflammation eller övre luftvägsinfektion. Förekomsten är något vanligare i särskilt boende jämfört med ordinärt boende och trygghetsboende. PPM mätning Hygien och klädregler v 40, 2013 Andel i samtliga sju steg hygien och klädregler Hygienrutiner Klädregler Strömsund 63% 65% 92% Riket 52% 57% 86% Referens: SKL, 2013 MMP mätning hygien och arbetskläder riktar sig till medarbetare. 100% av särskilda boenden deltog i mätning basala hygienrutiner och klädregler ht Medarbetarnas följsamhet till basala hygienregler och kläder samtliga sju steg, andel 63% visade en 22

23 förbättring med 20% från fg. mätning, riket 52%. Den nationella sammanställningen har inte redovisats uppdelat på kön. e- hälsa Aktiviteter pågår enlig handlingsplan för Jämtlands län, samt lokal plan för e- hälsa som ligger i linje med länets handlingsplan. Införande av elektronisk avvikelsehantering, delegering, Procapita januari- mars 2012 har underlättat och tydliggjort säkerheten i den information som rapporteras SITHS kort för legitimerad personal har säkerställt säker inloggning i olika system och uppfyller de krav som ställs i patientdatalagen Införande av PASCAL maj Systemet har behov av ytterligare kvalitetssäkring för att svara mot de krav som ställs inom hälso- och sjukvården. Regelbundna uppgraderingar i syfte att förbättra säkerheten pågår nationellt från Inera AB Implementeringen av konsument NPÖ i december 2012 har fortgått under Möjligheten till elektronisk direktåtkomst genom sammanhållen journalföring har ökat säkerheten i informationsöverföringen vid övertagande av vårdansvar. Samtycke från patienten och en vårdrelation är ett krav Anmälningsärenden 2013 anmäldes en vårdskada enligt Lex Maria till IVO från socialnämnden och vård- och socialförvaltningen. Hänvisning till patientförsäkringen har skett vid ett tillfälle. Deltagande i nationella jämförelser Kommunens verksamheter inom vård- och omsorgsområdet, äldreomsorg har lämnat uppgifter till och deltagit i Öppna jämförelser 7, KOLADA 8 och KKIK Kommun och landstingsdatabasen, nyckeltal för kommuner och landsting 9 Kommunens kvalitet i korthet 23

24 Övergripande mål och strategier för kommande år Fortsatt arbete kring de inriktningsmål och effektmål beslutade av Socialnämnden, som berör området hälso- och sjukvård Fortsatt arbete med systematiskt kvalitetsarbete utifrån föreskrift (SOSFS 2011:9) samt de fokusområden som finns i antagen kvalitetshandbok och som har sin utgångspunkt i föreskriften Fortsatt arbete inom ram för överenskommelsen om mest sjuka äldre 2014, de mål och grundkrav som satts nationellt i överenskommelsen, samt den av SVOM antagna strategi och handlingsplanen för mest sjuka äldre 2014 regionalt i länet och lokalt Fortsatt arbete inom ram för överenskommelsen om ehälsa och etjänster 2014, de mål som satts nationellt i överenskommelsen, samt den handlingsplanen som finns regionalt i länet och lokalt i kommunen Att konceptet och processen trygghet, delaktighet och service i hemmet antas av relevant nämnd. I överenskommelsen som avser e- hälsa och e- tjänster för 2014 framgår bl.a. att varje kommun i länet ska visa ett beslut från relevant nämnd eller styrelse om att påbörja processen om trygghet, service och delaktighet i hemmet samt att övergå till digital teknik för trygghetslarmen och därmed kunna utnyttja nuvarande och kommande möjligheter för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet. Fortsatt deltagande i nationella PPM mätningar via Senior Alert och SKL Deltagande i nationell PPM mätning om vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling, via Folkhälsomyndigheten 24