PM 6- Sanddynskusten i Laholmsbukten efter stormen URD den 27/12 december 2016

Transkript

1 PM 6- Sanddynskusten i Laholmsbukten efter stormen URD den 27/12 december 2016 Stranden besöktes under november 2016,vilket visas med några bilder nedan. Detta för att visa läget efter en sommar med bra uppbyggnad av sand och utveckling av många fördyner med saltarv och dyngräs. Därefter besöktes stranden den 27 dec, natten efter att stormen Urd dragit förbi. Några kompletterande besöks har därefter gjorts för att närmare se på följderna och vilka områden som drabbats efter att vattnet dragit sig tillbaka. Stormen Urd kl / Skalan visar m/s. Stormen Urd nådde sin kulmen vid tiden på natten mot den 27/12. Vindbyarna nådde vid Hallands Väderö upp till 30,5 m/s. Vindriktiningen var till början västlig och gick i slutet av stormen över i nordvästlig. Stormförloppet var den här gången relativt kort jämfört med tidigare stormar. Vattenståndet ökade succesivt redan den 26:e december och gick vid kulmen upp till ca 150 cm över normalvattenstånd. Även under den 27:e kvarstod ganska högt vattenstånd över hela stranden. Erosionen i dynerna är generellt sätt mindre än efter föregående stormar. En del av fördynerna låg kvar och det bildades ingen lodrätt vägg. Före stormen. Nergången Brodds stig vid Höka fältet. Mycket sand efter sommarens påbyggnad.

2 Nedgången vid Brods stig i norra Mellbystrand efter stormen Urd. Dynerna blev inte avhuggna med ett stepp denna gången. Tång samlar upp sand. Resultat efter sommarens påbyggnad.

3 Söder om reningsverket. Mycket sand i systemet. Utveckling av fördyn med vegetation. Reservat. Lite slitage på marken och ingen bilkörning de senaste 15 åren. Samma område efter stormen. Styrmansvägen. Ingen utvecklad fördyn. Hårt slitage och packning av marken utav bilkörning. Grundvattenuppträngning. Samband? Ca 1 km norrut från reningsverket.

4 Jämförelse med bilder i PM 1,2,3,4 och 5 Kristinavägen Nerfarten Kristinavägen, efter stormen. Viss sand/stenmjöl har lagts på. Birger Pers väg Innan stormen Efter stormen Urd

5 Berntssons väg Innan stormen- två bilder Efter stormen Urd. Generellt tog vägarna inte så stor skada denna gång, bara mindre renoveringar krävdes. Dagvattenutlopp Kolonivägen Innan stormen. Sand lades på våren 2016.

6 Efter stormen Urd. 8,5 rör synliga. Vattnet gick lång upp längst Kolonivägen Dagvattenutlopp vid reningsverket Innan stormen Efter stormen Urd. En del av fördynen i bakgrunden bortspolad. Fortfarande lika mycket sand runt dagvattenutloppet.

7 Fortet vid Kolonivägen Fortet innan stormen. Stora mängder sand lades på våren Efter stormen Urd. Sanden bortspolad, dock ej lika omfattande som efter stormen 2015.

8 Blåshålet strax söder om Birger Pers väg Innan stormen. Flacka kanter. Efter stormen Urd. Uppsuget material, branta kanter. Vandrande dyn innanför.

9 Dynstuga norr om Birger Pers väg Innan stormen. Förstärkningsåtgärder gjord av stugägare (markägare) efter förra stormen. Efter stormen Urd

10 Lagning under sommaren 2016 Rydholmsvägen Söder om Rydholmsvägen lagades dynfronten våren 16 genom att sand lades upp och plattades in mot kanten (längst bak i bilden). Norr om Rydholmsvägen gjordes en liknande lagning men sanden lades bara i högar framför dynfronten (främst i bild). Under sommaren och hösten verkade den upplagda sanden norr om Rydholmsvägen ha klarat sig bäst (den som inte plattades till) men efter stormarna var båda lagningarna borta. Söder om Rydholmsvägen efter stormen. (Tillplattat) Norr Rydholmsvägen efter stormen. (I högar)

11 Vallbergavägen Innan stormen. Efter stormen Urd. Fortet Kringspolat. Rondellen blir allt mindre för varje storm.

12 Paulssons Före stormen. Yttre vall uppbyggd med markduk, fylld med sand efter 2015 års storm. Experiment av dåvarande gatuchef. Före stormen. Markduk i vallen.

13 Efter stormen. Yttre vallen med duk ganska bortspolad. Behöver nu ny sand. Efter stormen. Bra? Eller fungerar som ett hårt skydd?

14 Före stormen. På väg norrut mot fortet. Under sommaren 2016 har en ny fördyn börjat bildas. Efter stormen Urd. På väg norrut mot fortet. Fördynen borta, helt plant. Ingen saltarv kvar.

15 Precis som i tidigare PM beskrivs här en del av problematiken kring erosion i dynkanten. Erosionen är återkommande på utsatta platser. En övergripande förvaltningsplan och strandpolicy bör tas fram och åtgärder måste vidtas både på kort och lång sikt. Nedan finns en sammanfattning på vad en förvaltningsplan bör inriktas på. Mätning av strandprofilen En årlig mätning under juni/juli av strandprofilen påbörjas snarast. Detta för att få kunskap om vad som sker och få ett bra underlag för kommande åtgärder. Dagvatten och nödutlopp Kan man lägga ihop dessa till färre utsläppspunkter? Så få utsläppspunkter som möjligt rekommenderades av erosionsskadecentrum (ett nätverk vi är med i tillsammans med skånekommunerna, länsstyrelsen Skåne, Sweco och några andra konsultföretag) Kan man samla vattenmassorna till färre rör för att på så sätt minska antalet riskpunkter? Kan man göra som med vattnet från reningsverket släppa det i rör på 6 meters djup? Kan man prova andra metoder för att få ut vattnet? Öppna diken? Var skall utloppen mynna och hur lagar/döljer/gräver man fram dem efter en storm? Ansvarsfrågan för samtliga dagvattenutläpp? Vägar och strandskötsel Behövs alla vägar? Hur kan man skydda vägarna från vatten vid storm? Tillfälliga skydd, sandsäckar, suggor med sand över? Hur hindrar man främmande material som makadam och asfalt från att komma ut på strand och hed? Kan vi ha en obruten dynfront? Packar bilkörningen sanden? Hur underlättar vi för naturlig uppbyggnad av dynerna, hur får vi mer sand att blåsa upp och bilda dyner? Fördynens betydelse, vikten av att låta den vara kvar? Kan man starta eller påskynda processen med att bilda en fördyn? Kan strandskötseln utformas för att minska på erosionsrisker? T.ex. sopställsplacering och hämtning? Vilken betydelse har alger och tång på strandplanet för sandpålagringen? Stigar/ spänger Kan utformningen vara på ett sätt så att erosion minskas? Tex som i Ängelholm? Naturligt trämaterial istället för makadam, kross och stenmjöl?

16 Fasta anordningar Kan man ta bort allt som inte behövs vintertid och ställa ut de igen till sommaren? (suggor, skyltar, stolpar, sopställ, bänkar, elledningar m.m.) Erosionsskador Skall sand läggas på där stormen tagit som värst? Kan man plantera dyngräs, bygga risgärden eller skydda utsatta ställen på annat sätt? Mer läsning och förslag på åtgärder finns PM1-5. Finansiering behövs för att varje år göra erforderliga lagningar/åtgärder. Expertkompetens behövs, samt samsyn och ökad kunskap. Problemen både på kort och lång sikt måste lösas genom samarbete mellan alla berörda parter: LBVA: dräneringar, dagvatten Planeringskontoret/ samhällsbyggnadskontoret: strandskötsel, service, vägar, parkering, strandhedsprojekt, naturvärden, klimatanpassningsplan, fördjupad översiktsplan, nya detaljplaner m.fl. Miljökontoret Markägare Länsstyrelsen SGI SGU m fl Generellt sägs det att 1 meters havsnivåhöjning eroderar stranden ca 100 meter (1 meters havsnivåhöjning är att vänta till år 2100). Förvaltningsplanen och klimatanpassningsarbetet bör samspela. Kusterosion med uppbyggnad och nedbrytning, omformation och att sanden rör på sig med hjälp av vind och vatten är ett helt naturligt och fascinerande spel i sandig kustmiljö, men med tanke på närheten till bebyggelse blir det nu ett växande problem. I tjänsten Margareta Lindgren, miljöstrateg Elin Tallqvist, miljöstrateg