PM 5- Sanddynskusten i Laholmsbukten efter stormen Gorm den november 2015.
|
|
- Rut Hansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 PM 5- Sanddynskusten i Laholmsbukten efter stormen Gorm den november Läsanvisning: Läses med PM 4 2Kolonivägen vid middagstid, före stormen. 1Kolonivägen vid middagstid, ett dygn senare. Den 29 november dagen före stormen och den 30 november samt några dagar senare besöktes stranden-strandhedarna i Skummeslöv och Mellbystrand för att studera erosionen efter stormen Gorm och för att jämföra detta med vad som hände efter stormen Berit november 2011 (redovisat i PM 1), stormen Simone den 28 oktober 2013 (redovisat i PM 2) och stormen Sven december 2013 (PM 3) samt Egon januari 2015 (PM 4). Detta PM bör läsas ihop med PM 4 för att jämföra med vad som hände under tidigare stormar. I detta PM läggs en del bilder in som togs dagen före stormen för att visa på läget precis före Gorm, där en viss uppbyggnad skett sen Egon stormade i januari Stormen Gorm hade byvindar på upp emot 40 m/s vid Hallands Väderö. Stormen drog in under söndagskvällen och nådde sin kulmen vid midnatt. Vindriktningen var västlig till nordvästlig. De riktigt starka vindbyarna var relativt kortvariga. Vattenståndet var upp mot 240 cm över normalvattenstånd (uppmätt utanför Halmstad) trolig det högsta uppmätta värdet hittills. Stormen avtog snabbt men högt vattenstånd var det även under måndagen. Det relativt korta stormförloppet med extremt hög vattennivå gjorde att havet åt av/ påverkade stranden och dynområde kraftigt. Under alla de stormar som vi nu jämför kan man konstatera att vid alla stormtillfällena har lufttrycket gått ner till drygt 970 hpa (normaltryck 1013 hpa) alltså ett mycket djupt lågtryck, med sitt centrum något norr om oss. Stormen Gorm föregicks av en väldigt nederbördsrik period, vilket gjorde att redan före stormen var hedområdet vattenmättat.
2 2 Läs mer på SMHI:s sida om stormen Bilden visar stormläget kl 23 den 29 november. Efter de senaste stormarna hade återigen ganska mycket sand lagrats på i dynerna och en fördyn hade på sina ställen hunnit utvecklas. Dynfronten har vid varje storm tryckts tillbaka ytterligare och eftersom stormarna kommit tätt de senaste åren har ingen ny växtlighet hunnit utvecklas ordentligt och därmed stabilisera dynfronten. Erosionen tycks återigen ha varit starkast i norra Skummeslöv och i Mellbystrand. I Mellbystrand har erosion skett i likhet med tidigare stormar och en lodrätt vägg har bildats. Efterhand som sanden torkar rasar den ner och tar ovanpåliggande växtlighet med sig (ingen skillnad på om det är vresros eller strandgräs). Vattnet har generellt gått längre in och brutit igenom dynfronten mer än någon gång tidigare. På vägar i både Skummeslöv och i Mellbystrand går vattnet in långt upp mot tomterna och runt dräneringsutloppen sker en extra kraftig erosion.
3 3 Jämförelse med bilder i PM 4 Kristinavägen, Birger Pers väg
4 4 Berndtssons väg Dagvattenutlopp vid Kolonivägen Dagvattenutlopp vid reningsverket Dagen före Dagen efter
5 5 Fortet vid Kolonivägen Vänster bild innan stormen, samma dag, visar fortet med den lagning som gjordes förra året med snäckrik sand. Höger bild är dagen efter stormen. Inte ett sandkorn kvar, viss underminering har skett. Vattnet står fortfarande högt. Blåshål strax söder om Birger Pers Väg Blåshålet förändras kraftigt vid var storm och en stor vandrande dyn finns i dess östra kant. Även en stark påverkan sker då vinden hela tiden påverkar och lagrar om sanden.
6 Fiskeboden strax norr om Birger Pers väg 6
7 7 Exempel på andra områden som påverkats i stormarna Detta ligger inte i samma ordning som i PM 4. Vallbergavägen Söderut har havet ätit sig långt in över heden och den lilla trekanten mitt i vägen med vägmärket blir allt mindre då havet går extra långt upp längst vägen och spolar ut vägmaterialet. Fortet har nu varit helt omringat av vatten och sanden spolas bort. Paulssons Före stormen. Efter de tidigare stormarna vintern byggdes skyddande vallar upp framför den inre höga vallen. Dessa spolades fullständigt bort av Gorm då havsytan och vågorna tog allt utanför den inre vallen. Jämför buskarna på bilderna. Efter Gorm har kommunen återigen byggt upp en vall framför den inre vallen. Sand, markduk och ytterligare sand.
8 8 Hålvägar I stort sett alla de små vägarna nere i Skummeslöv är nu kraftigt nerskurna i heden och vattnet från havet rör sig ut och in och gröper ytterligare ur dem. De fungerar nu också som små dräneringsdiken där vattnet rinner ut från hedområdet efter regn. Driftvallen väg och hed Driftvallen är den lilla vall av tång, skräp och växtdelar som lägger sig där vågorna når som längst in. Driftvallen är längre upp på heden och vägarna än någonsin.
9 9 Stora Strandvägen Dagvattenutlopp vatten rinner in inte ut så bra när utloppen är under havsnivån, Till och med dagen efter täcktes utloppet av vatten varje våg som kom in. Pumphuset här var denna gång helt omflutet av vatten Kolonivägen Vatten har nu brutit igenom den smala dynfronten både söder och norr om fortet. Detta har resulterat i att alla innanförliggande svackor i heden översvämmades, vattnet gick in bakom toaletten och en stor sjö bildades.
10 10 Mellbyvägen Kraftig erosion har ägt rum speciellt på södra sidan av vägen. En vresrosbård finns kvar men denna är underminerad och trillar allteftersom nu ner. Viktigt att försöka stabilisera denna kant.
11 11 Sammanfattning och samlade erfarenheter Att erosionen blev omfattande även under stormen Gorm beror dels på att inga skyddande fördyner eller större pålagring av sand på dynerna hunnit ske sedan förra stormen. Den här gången var själva stormen kortvarig, men vattennivån var extremt hög och det höga vattenståndet fanns kvar även dagen efter. Störst påverkan har det varit i norra Skummeslöv och norr ut i Mellbystrand. Även Hökafältet drabbades hårt med mycket branta lodräta kanter i dynfronten som följd. Det är på långa sträckor i stort sett omöjligt att ta sig ner till stranden. I delar av norra Skummeslöv och i de södra och mellersta delarna av Mellbystrand med låga, smala dyner har vattnet gått igenom dynfronten. Dynfronten har försvunnit och material från innanförliggande områden har försvunnit ut. Stora vattensamlingar har bildats på heden innanför, på ett sätt som troligen inte skett tidigare. I Mellbystrand där dynerna blir allt högre ju längre norr ut man kommer har vågorna ätit i botten på dynerna och sedan har sanden med sitt vegetationstäcke rasat ner och havet har fortsatt äta underifrån. Det spelar ingen roll vad det är för vegetation på toppen det rasar ner ändå. De nerfallande vegetationsflakens storlek kan variera. Vägarna tog generellt sett något mindre skada än vid föregående stormar, troligen då de lagats på enklare sätt utan asfalt. En del av småvägarna i Skummeslöv är nu djupa hålvägar och helt olämpliga - omöjliga att färdas på. Dessa mindre vägar är djupt nerskurna i omgivande hedmark och fungerar som insläpp för havet och varje våg äter sig allt djupare och spolar ut ytterligare material. Även stigar ner mot stranden där vegetationen är nedtrampad eller sliten har orsakat ökad erosion. Många dagvattenledningar har under stormen återigen blottlagts och har i vissa fall flyttat på sig och gått sönder. Djupa erosionsområden skapas runt utloppen. Detta trots att många av dem kortats ned och förstärkts sedan förra stormen. Utloppen är fasta anläggningar och ger erosionsskador oavsett vindriktning. I de låglänta områdena i Skummeslöv där tidigare vresrosgrävningar skett och ingen stabiliserande växtlighet hunnit etablera sig ordentligt, har också en kraftig erosion skett. Speciellt i vissa områden där det sparades en yttre bård av vegetation som skydd och denna nu är helt bortspolad. Precis som i tidigare PM beskrivs här en del av problematiken kring erosion i dynkanten. Erosionen är återkommande på utsatta platser. En övergripande förvaltningsplan och strandpolicy bör tas fram och åtgärder måste vidtas både på kort och lång sikt. Nedan finns en sammanfattning på vad en förvaltningsplan bör inriktas på. Mätning av strandprofilen En årlig mätning under juni/juli av strandprofilen påbörjas snarast. Detta för att få kunskap om vad som sker och få ett bra underlag för kommande åtgärder. Dagvatten och nödutlopp Kan man lägga ihop dessa till färre utsläppspunkter? Så få utsläppspunkter som möjligt rekommenderades av erosionsskadecentrum (ett nätverk vi är med i tillsammans med skånekommunerna, länsstyrelsen Skåne, Sweco och några andra konsultföretag) Kan man samla vattenmassorna till färre rör för att på så sätt minska antalet riskpunkter?
12 12 Kan man göra som med vattnet från reningsverket släppa det i rör på 6 meters djup? Kan man prova andra metoder för att få ut vattnet? Öppna diken? Var skall utloppen mynna och hur lagar/döljer/gräver man fram dem efter en storm? Ansvarsfrågan för samtliga dagvattenutläpp? Vägar och strandskötsel Behövs alla vägar? Hur kan man skydda vägarna från vatten vid storm? Tillfälliga skydd, sandsäckar, suggor med sand över? Hur hindrar man främmande material som makadam och asfalt från att komma ut på strand och hed? Kan vi ha en obruten dynfront? Packar bilkörningen sanden? Hur underlättar vi för naturlig uppbyggnad av dynerna, hur får vi mer sand att blåsa upp och bilda dyner? Fördynens betydelse, vikten av att låta den vara kvar? Kan man starta eller påskynda processen med att bilda en fördyn? Kan strandskötseln utformas för att minska på erosionsrisker? T.ex. sopställsplacering och hämtning? Vilken betydelse har alger och tång på strandplanet för sandpålagringen? Stigar/ spänger Kan utformningen vara på ett sätt så att erosion minskas? Tex som i Ängelholm? Naturligt trämaterial istället för makadam, kross och stenmjöl? Kan man ändra riktning på befintliga stigar? Fasta anordningar Kan man ta bort allt som inte behövs vintertid och ställa ut de igen till sommaren? (suggor, skyltar, stolpar, sopställ, bänkar, elledningar m.m.) Kan forten avlägsnas? Erosionsskador Skall sand läggas på där stormen tagit som värst? Kan man plantera dyngräs, bygga risgärden eller skydda utsatta ställen på annat sätt? Mer läsning och förslag på åtgärder finns i PM 1 efter stormen Berit, PM 2 efter stormen Simone och PM 3 efter stormen Sven. Expertkompetens behövs, samt samsyn och ökad kunskap. Problemen både på kort och lång sikt måste lösas genom samarbete mellan alla berörda parter: LBVA: dräneringar, dagvatten Planeringskontoret/ samhällsbyggnadskontoret: strandskötsel, service, vägar, parkering, strandhedsprojekt, naturvärden, klimatanpassningsplan, fördjupad översiktsplan, nya detaljplaner m.fl. Miljökontoret Markägare Länsstyrelsen SGI SGU
13 13 m fl Generellt sägs det att 1 meters havsnivåhöjning eroderar stranden ca 100 meter (1 meters havsnivåhöjning är att vänta till år 2100). Förvaltningsplanen och klimatanpassningsarbetet bör samspela. Kusterosion med uppbyggnad och nedbrytning, omformation och att sanden rör på sig med hjälp av vind och vatten är ett helt naturligt och fascinerande spel i sandig kustmiljö, men med tanke på närheten till bebyggelse blir det nu ett växande problem. I tjänsten Margareta Lindgren, miljöstrateg i samarbete med Charlotte Fajerson stadsträdgårdsmästare
PM 6- Sanddynskusten i Laholmsbukten efter stormen URD den 27/12 december 2016
PM 6- Sanddynskusten i Laholmsbukten efter stormen URD den 27/12 december 2016 Stranden besöktes under november 2016,vilket visas med några bilder nedan. Detta för att visa läget efter en sommar med bra
PM 4 - Sanddynskusten i Laholmbukten efter stormen Egon den 10 januari 2015.
1 PM 4 - Sanddynskusten i Laholmbukten efter stormen Egon den 10 januari 2015. Den 12,13 och 15 januari besöktes stranden-strandhedarna i Skummeslöv och Mellbystrand för att studera erosionen efter stormen
Se stormförloppet:
1 PM 3 - Sanddynskusten i Laholmbukten efter stormen Sven 5:e och 6:e december 2013 Lör den 7/12 besöktes stranden-strandhedarna i Skummeslöv och Mellbystrand för att studera erosionen efter stormen Sven
PM- Sanddynskusten i Laholmbukten efter stormen Berit nov 2011
PM- Sanddynskusten i Laholmbukten efter stormen Berit 27-28 nov 2011 Under en gemensam fältdag den 7 dec besökte Margareta Lindgren, Krister Larsson och Kill Persson sanddyns- och strandhedsområden från
Sandynsmorfologi och kusterosion i Laholmsbukten, Hallands län
Sandynsmorfologi och kusterosion i Laholmsbukten, Hallands län Del II En uppföljande kartering LAHOLMS KOMMUN November, 2016 Ulrika Isvén Inledning Tidigare utredningar visar på att Laholmsbuktens kustområden
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla
Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion
Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Regional planering enligt PBL finns inte i Skåne men länsstyrelsen har många uppdrag
Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U
Sida 1(7) Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U Denna checklista är främst tänkt som ett stöd under själva fältbesöket. Den är tänkt att användas i bedömningen av dikets status, utseende och problematik.
PM, dagvattenhantering
, dagvattenhantering Tillhörande detaljplan för Isgärde 4:74, Mörbylånga kommun 2015-12-02 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 DAGVATTEN...
VA och dagvattenutredning
Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.
Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Vackert idag katastrof i morgon Hur löser vi det?
Vackert idag katastrof i morgon Hur löser vi det? Gunnel Göransson (gunnel.goransson@swedgeo.se) Per Danielsson (per.danielsson@swedgeo.se) Statens geotekniska institut På säker grund för hållbar utveckling
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga
DSTAKET. det vill säga. Björn. Almström. Björn. Hans Hanson. Figur. klitterövergångar, (5) pm04s Swec DATUM UPPDRAGSLEDARE
PM ÖVERGÅNGAR, SANDSTAKET, STRAN DSTAKET UPPDRAG Hållbar strandförvaltning av Ängelhoms stranden UPPDRAGSNUMMER 1220093000 UPPDRAGSLEDARE Björn Almström UPPRÄTTAD AV Björn Almström DATUM 1 GRANSKAD AV
EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN
RAPPORT EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN RAPPORT 2018-04-09 UPPDRAG 284481, Erosionsutredning Spraggehusen Titel på rapport: Erosionsutredning Spraggehusen Status: Datum: 2018-04-09 MEDVERKANDE Beställare:
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
SGI
6.2 Förutsättningar/prognos för fara 6.2.1 Pågående och historisk påverkan Det finns även för denna kuststräcka endast begränsade mätningar av bottentopografin och strandplanen inom området, varför det
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera
Århundradets väderdramatik Vädret i Sverige är växlingsrikt med många exempel på dramatiska väderhändelser. Såväl nyhetsbevakning som rapportering av vädrets ibland svåra härjningar har dock förbättrats
Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05
Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng
Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet
Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet Dagvatten Med dagvatten menas tillfälligt, avrinnande vatten på ytan, mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten eller framträngande grundvatten.
Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson
Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran
RAPPORT. Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län 2012-05-24
RAPPORT Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län 2012-05-24 Upprättad av: Mattias Svensson, Bo Nilsson Granskad av: Ulf Possfelt Godkänd av: Thomas Storberg RAPPORT Kund Länsstyrelsen
Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?
Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassningsdag 2015 på temat Varför kommunala klimatanpassningsplaner? Länsstyrelsen i Västra Götaland den 3 september 2015 Cecilia Wyser, Pussel
PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD
PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD Karlstad har ett utsatt läge! Översvämningsrisken i Karlstad Karlstads läge på och vid Klarälvsdeltat
Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening.
BRÄNNEKULLAVÄGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 150124 sid 1 Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. 1. Förnyelseplan. I föreliggande plan presenteras förslag till underhålls- och förnyelseåtgärder
KUNGSLEDEN SANTA MARIA DAGVATTENUTREDNING KRAFTVÄGEN 2 HEDE 3:122 KUNGSBACKA. Göteborg Rev GICON Installationsledning AB
KUNGSLEDEN SANTA MARIA KUNGSBACKA DAGVATTENUTREDNING KRAFTVÄGEN 2 HEDE 3:122 Göteborg 2014-01-08 Rev 140415 /Christoffer Ericsson/ GICON Installationsledning AB GICON Installationsledning AB Åvägen 17C
2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån
Vi riskerar att dränkas nerifrån 1 2 1 3 2014-12-16 4 2 5 Stigande havsnivåer, exempel Malmö, Svenskt Vatten M134 Havsnivå = +1,56 m 3 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs Höjda nivåer i hav,
Samrådsytttrande angående förslag på detaljplanen Havsstranden Mellbystrand
Mellbystrand och Skummeslövsstrand 23 september 2013 Samrådsytttrande angående förslag på detaljplanen Havsstranden Mellbystrand Strandmiljö Laholm ställer sig bakom att - stranden är öppen för alla människor
Hökafältet TÖNNERSA. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr
Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr om Tönnersa och projektet Sand Life, som pågår fram till 2018 i reservatet. Här finns information och fakta om projektet och platsen, presenterat
Hökafältet GULLBRANNA
Du håller i en digital informationsbroschyr om Gullbranna och projektet Sand Life, som pågår fram till 2018 i reservatet. Här finns information och fakta om projektet och platsen, presenterat på ett enkelt
Riskbedömning för översvämning
Riskbedömning för översvämning Kallfors ängar och Norra Myrstugan GRAP 17127 Alexander Hansen Geosigma AB Maj 2017 Uppdragsnummer Grap nr Datum Antal sidor Antal bilagor 604502 17127 2017-05-22 Uppdragsledare
Strandskydd. Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet
Strandskydd Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet Strandskydd Gäller - Samtliga stränder vid havet, insjöar
Minnesanteckningar från Erosionsskadecentrums medlems- och styrelsemöte den 27 januari i Malmö.
Minnesanteckningar från Erosionsskadecentrums medlems- och styrelsemöte den 27 januari i Malmö. Beslutande: Hans Lilja Sofia Warpman Skurups kommun Trelleborgskommun Halmstads kommun Ej NV Övriga medlemmar:
VA-UTREDNING Kv. Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Oskarshamns kommun A 5012
VA-UTREDNING Oskarshamns kommun PM 2015-03-10 Upprättad av: Jonas Mörhed Granskad av: Reino Erixon Godkänd av: Reino Erixon A 5012 VA-UTREDNING Oskarshamns kommun KUND ICA Fastigheter AB Truckgatan 15
Borgviks hamnområde, Grums kommun
Datum 2017-03-24 Uppdragsnr 731844 Borgviks hamnområde, Grums kommun PM Geoteknik för detaljplan ÅF-INFRASTRUCTURE AB Helena Kernell GRANSKARE Per Axelsson INNEHÅLL 1. Objekt... 3 2. Syfte och begränsningar...
PM 2009-05-28 Trelleborgs Hamn rådgivning
Effekt av utbyggnaden av Trelleborgs Hamn avseende tång och erosion Trelleborgs Hamn planerar att expandera verksamheten och avser därför bygga ut hamnen. Det finns en oro att hamnutbyggnaden påverkar
Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
PM UNDERSÖKNING AV EROSION LÄNGS SJÖÅKRA GÅRD
LÄNGS SJÖÅKRA GÅRD UPPDRAG Sjöåkra gård UPPDRAGSNUMMER 2204062100 UPPDRAGSLEDARE Matilda Wall UPPRÄTTAD AV Sebastian Irminger-Street DATUM Syfte Föreliggande utredning avser att ge en översiktlig bild
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
Klimatanpassning Daniel Bergdahl
Klimatanpassning Daniel Bergdahl Jag heter Daniel och jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen. Nederbörd och flöden kommer att förändras i ett framtida klimat. Tittat vi historiskt så har förhållandena
1 (12) Skate- och aktivitetspark. Rättvik Rättviks kommun. Plannummer XXXX. Riskanalys. Samrådshandling
1 (12) Skate- och aktivitetspark Rättvik Rättviks kommun Riskanalys Plannummer XXXX Samrådshandling 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING.. OMRÅDEN... Vid Stationen.. Gamla tennisplanen.. På Helsingland...
MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM. Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11
MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson 2013-01-11 / rev.
Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se
Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning
Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH
1 Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH Följande analyser baseras på nya nationella höjdmodellen, NNH, i kombination med data från Ronneby kommun. Kartor och höjdmodell är framställda med MapInfo
Groddjursinventering och värdering av vatten i Västra Sömsta/- Johannisdalsskogen
UPPDRAG Utredningar MKB Västra Sömsta UPPDRAGSNUMMER 1186619100 UPPDRAGSLEDARE Jennie Brundin UPPRÄTTAD AV Anders Selmer DATUM Groddjursinventering och värdering av vatten i Västra Sömsta/- Johannisdalsskogen
Samråd II om utvecklingen av strövområdet Friseboda
Regionstaben Centrum för folkhälsa och miljö Avdelning för miljöstrategier Eerika Olausson Utveckling av natur- och rekreationsområden 042-17 61 12, 0768-93 01 96 eerika.olausson@skane.se MINNESANTECKNINGAR
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
FASTIGHETEN FREGATTEN 16 M FL RÅÅ, HELSINGBORGS STAD 1(7) Dnr 1504/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsavdelningen har ansökt om planändring för fastigheterna Fregatten 16, Råå
Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl
1(7) Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl Detaljerad undersökning avseende stabilitetsförhållandena samt risk för slamströmmar och störtfloder inom området Rapport:
Dokumentation och registrering av lämningar i anslutning till två dammar i Moraån, Järna, Södertälje kommun.
Rapport PM Dokumentation och registrering av lämningar i anslutning till två dammar i Moraån, Järna, Södertälje kommun. Rapport nr 2011:32 Göran Werthwein Stockholms läns museum Produktion: Stockholms
Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren
Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren Dagvattenutredning Linero-Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden
Behovsbedömning av detaljplan för Prinsens väg
Behovsbedömning av detaljplan för Prinsens väg Tumba maj 2017 Behovsbedömningen av detaljplan för Prinsens väg är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra
Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning
Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)
Bergteknisk undersö kning fö r detaljplan fö r Kalvbögen 1:129 m.fl. Smö gen
426-30 1 (6) Datum 2015-09-10 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet DP Smögen- Torbjörn Gustafsson Dokumenttyp PM Torbjörn Gustafsson Bergteknisk undersö kning fö r detaljplan fö r Kalvbögen 1:129
DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING
DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Beskrivning av geotekniska förhållanden och rekommendationer för projektering Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10105448 Datum
VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04
LERUMS KOMMUN SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Översiktlig gatu- och VA-utredning för detaljplan Götebo 1:5 m.fl Lilla bråta VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04 På uppdrag åt Lerums Kommun, sektor samhällsbyggnad, planarkitekt
Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län
Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Datum 2011-02-07 Uppdragsnummer 61381041185 Anders Nises Björn Dehlbom Handläggare
Höga havsnivåer Falsterbonäset samt områdena vid Höllviken/Kämpinge
RAPPORT Vellinge kommun Höga havsnivåer Falsterbonäset samt områdena vid Höllviken/Kämpinge Uppdragsnummer 1220063000 Översikt över dagvatten- och dräneringssystem Malmö 2011-07-08 SWECO Environment AB
VA-utredning för: Detaljplan för Tubberöd 1:201 m.fl. Buskär Skärhamn Tjörns kommun
Uddevalla 0-0- VA-utredning för: Detaljplan för Tubberöd :0 m.fl. Buskär Skärhamn Tjörns kommun Fastigheterna :0 och : från syd. Uddevalla 0-0- Detaljplan för Tubberöd :0 m.fl. Buskär Skärhamn Tjörns kommun
PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND
Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra
Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson.
Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson. Berggrund Hallands Väderös berggrund består, liksom de skånska horstarnas, av ådergnejs och insprängda partier av gnejsgraniterna
Detaljplan för del av kvarteret Kofoten
Detaljplan för del av kvarteret Kofoten SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2018-061 Dnr. 2018-061 2(7) 3(7) Innehållsförteckning Sammanfattning av samrådsredogörelsen... 4 Yttranden med synpunkter... 4 Räddningstjänsten
Bilaga 8. Översvämningskänsliga områden i Markaryds kommun Översiktskarta över översvämningskänsliga områden i Markaryds kommun.
Bilaga 8. Översvämningskänsliga områden i Markaryds kommun 2010. Översiktskarta över översvämningskänsliga områden i Markaryds kommun. Innehåll 801. Traryd... 3 805. Strömsnäsbruk... 4 806. Kylhult, södra
Remissvar på klimatutredningens betänkande
1 (5) Hållbarhetsingenjör klimatanpassning Geraldine Thiere 0431-468994 geraldine.thiere@engelholm.se Kommunstyrelsen Remissvar på klimatutredningens betänkande Bakgrund Kommunens svar samordnades internt
UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING
UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING I den här rapporten presenteras resultatet från en vindberäkning som har utförts på förslag på utformning av innerstaden norr om strömmen
För bästa översikt, välj sidlayout: Kontinuerligt - motstående sidor
För bästa översikt, välj sidlayout: Kontinuerligt - motstående sidor Fastighet Fastigh typ Anslutna_enheter Typ_av_slamavskilj. Reningsanläggning Byggnadsår GNARPS MASUGN 1:129//1: Camping WC+BDT 3 kammar
Mark de Blois/Behroz Haidarian Bilaga 9. Sjöförlagda VA-ledningar från Sandviken, Orust kommun (Hydrogis AB)
H2OLAND Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 9 Sjöförlagda VA-ledningar från Sandviken, Orust kommun (Hydrogis AB) Orust kommun 2013-07-02 MKB Tångens ARV HYDROGIS AB SJÖFÖRLAGDA
Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
PM DAGVATTEN SÖDRA TORSHAMMAR
UPPDRAG Div. konsulttjänster UPPDRAGSNUMMER 13001315-900 UPPDRAGSLEDARE Linnea Larsson UPPRÄTTAD AV Hamed Tutunchi DATUM GRANSKAD AV Linnea Larsson Inledning Detta PM ska ligga som planeringsunderlag för
Sårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län
Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är
Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5 Orsa kommun, Dalarnas län
ORSA KOMMUN Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5 Orsa kommun, Dalarnas län Tekniskt PM ytvattenavrinning Falun 2012-05-07 Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN,
Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder
Tekniskt PM Avvattning och ledningar Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Lomma kommun, Skåne Län Vägplan 2016-06-03 Projektnummer: 145981 1 Innehåll 2 ALLMÄNT 3 3 AVVATTNING 3 3.1 Förutsättningar
Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern
2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram
Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1
1(6) YTTRANDE 2017-09-25 Dnr 4.5.17-10288/17 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Ert dnr; N2017/01407/K1 Jordbruksverket har fått möjlighet att lämna synpunkter
Så fungerar en NOAQ boxvall Tätande del Förankrande del Dämmande del Gör så här: 1. Inspektera den sträcka där boxvallen ska byggas upp
Bruksanvisning NOAQ Boxvall BW50 1 (6) En NOAQ Boxvall är en självförankrande mobil skyddsvall mot översvämningar. NOAQ Boxvall BW50 dämmer vatten till en höjd av 50 cm. Genom att en boxvall är så lätt
UPPRÄTTAD AV. Johan Danielsen GRANSKNING. Thomas Reblin
UPPDRAG Rensbo DP UPPDRAGSNUMMER 2418194000 UPPRÄTTAD AV Johan Danielsen GRANSKNING Thomas Reblin DATUM Detaljplan Rensbo 1:30 Uppdrag På uppdrag av Hedemora kommun har Sweco Civil AB utfört en översiktlig
Information om dag- och dräneringsvatten
Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador
Naturanpassade erosionsskydd
Naturanpassade erosionsskydd Gunnel Göransson, Per Danielsson, Anette Björlin Statens geotekniska institut Avd. Klimatanpassning Foto: Anette Björlin Foto: Anette Björlin Hårda ingenjörsmässiga skydd skyddar
Vanliga frågor RÖREVIKEN. Allmänna begrepp. Allmänna frågor
SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN Tekniska avdelningen 21 juni 2010 Vanliga frågor RÖREVIKEN Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Har ni
Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26
Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440
VÄG 642 OCH 678, NY ALLMÄN FÄRJELED NORRA LAGNÖ - TYNNINGÖ
PM Avvattning och ledningar VÄG 642 OCH 678, NY ALLMÄN FÄRJELED NORRA LAGNÖ - TYNNINGÖ Värmdö kommun och Vaxholms stad, Stockholms Län UTSTÄLLELSEHANDLING 2017-03-29 Uppdragsnummer: 107130 Dokumenttitel:
Omdränering. Information om VA-lösningar för husgrundsdränering
Omdränering Information om VA-lösningar för husgrundsdränering Information till fastighetsägare Du gör precis rätt i att kontakta UMEVA när du ska ändra VA-förhållandet på huset! Vi ger råd och anvisningar
PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK
VARBERGS KOMMUN, STADSBYGGNADSKONTORET Adjunkten 6 m.fl., Varberg ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING OCH UTREDNING FÖR DETALJPLAN UPPDRAGSNUMMER 12703597 STATUS: FASTSÄLLD SWECO CIVIL AB HALMSTAD GEOTEKNIK
Bilaga 3 Fältundersökning - okulärbesiktningar samt inventering av brunnar
Bilaga 3 Fältundersökning - okulärbesiktningar samt inventering av brunnar Innehåll 1 Inledning... 1 2 Milsbro... 2 Bilaga 3 (1/16) 2.1 Fastighet Milsbrokvarn 1:2... 2 2.2 Fastighet Rogsta 1:4 och Rogsta
VA och dagvattenutredning
Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden
GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN
GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV NÖDINGE AB VIA ALE KOMMUN 2012-05-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.ahlen@naturcentrum.se
Bytomten Sund. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:42 Bytomten Sund Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Fornlämning Österlövsta 866 och 847 Sund 1:26 m.fl. Österlövsta socken Tierps kommun
Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25
Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Upprättad av: Sara Jorild Granskad av: Michael Engström Uppdragsnr: 10148220 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34
PM Groddjursinventering. Infart västra Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län Projektnummer:
PM Groddjursinventering Infart västra Trosa Trosa kommun, Södermanlands län 2016-05-23 Projektnummer: 22030890 Trafikverket Postadress: Tullgatan 8, 632 20 Eskilstuna E-post: trafikverket@trafikverket.se
Allemansrätten paddling
Allemansrätten paddling Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Allemansrätten gäller både på land och
Dagvattenutredning inkl. VA-försörjning, Mellby 1:115
Uppdragsnr: 10211323 1 (8) PM Dagvattenutredning inkl. VA-försörjning, WSP Samhällsbyggnad i Halmstad har fått i uppdrag av Euro Commercial att inför detaljplan utreda dagvattenhantering inkl. VA-försörjning
HAMMARÖ KOMMUN RUD 4:176 PM DAGVATTENUTREDNING GRANSKNINGSHANDLING
HAMMARÖ KOMMUN RUD 4:176 PM DAGVATTENUTREDNING GRANSKNINGSHANDLING 2017-10-26 UNIVA Ann-Britt Lawén Hamntorget 1 Univa AB 62 26 KARLSTAD Org. Nr 906 68 Mobil +46 (0)70 60 91 19 www.univa.se Styrelsens
På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,
EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.
Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun
Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog
Installationsanvisningar för BIOROCK 2011
Installationsanvisningar för 2011 LÄS NOGA HELA MANUALEN INNAN INSTALLATION AB Evergreen Solutions West 08 4100 77 27 031 744 07 37 040 630 29 66 Innehåll Det viktigaste kom ihåg inför din installation:...
Översvämningar vårt ansvar för ett gemensamt samhällsbyggnadsproblem Vattendagen den 30 januari 2013
Översvämningar vårt ansvar för ett gemensamt samhällsbyggnadsproblem Vattendagen den 30 januari 2013 Christine Andersson Jurist, LRF Konsult (Malmö) Översvämningsdirektiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007