Klimatanpassning - Från ord till handling

Transkript

1 Klimatanpassning - Från ord till handling Lund Therése Ehrnstén

2 Presentationens upplägg: Vad händer med klimatet? Så påverkas Skåne av: - Höga temperaturer - Ökad nederbörd - Stigande hav Kunskapsunderlag Ansvar

3

4 Olika klimatscenarier

5 Klimatförändringarnas påverkan

6 6 Skadorna blir dyrare

7 Översvämningsskador Kostnader för de Svenska försäkringsbolagen År Antal Mkr

8 Köpenhamn 2011 och Malmö 2014 Köpenhamn skador 8 miljarder 150 mm/ 3h Malmö skador* 400 miljoner* 90 mm/ 23h 8

9 Konsekvenser Hem och villa försäkringen i Danmark En förhöjd självrisk har införts för byggnader samt för lösöre i källarutrymmen Det går inte att försäkra organiska material i källarutrymmen Kunder som har haft skador upp till DKK fick 25% premiehöjning och kunder med skador mellan och DKK fick en 100% premiehöjning 9

10 Viljeinriktning Vi vill kunna erbjuda ett gott försäkringsskydd för naturskador till alla Men då krävs att det bedrivs klimatanpassningsarbete Försäkringsbolagens roll är att ersätta och återställa skador inte att vidta och bekosta skadeförebyggande åtgärder 10

11 Vad händer nationellt Klimatanpassningsutredning Nationell strategi Pengar att söka från SMHI Pengar att söka från MSB

12

13 Högre temperaturer och värmeböljor

14 Klimatanpassning i den fysiska planeringen Högre temperaturer

15 Förändring i temperatur för hela året jämfört med Beräknad förändring av årsmedeltempera turen ( C) för perioden jämfört med

16 Rikligt med regn skapar aktivitet! Emporia Foto: Ludvig Thunman Balladgatan Foto: Stephanie Barjasic Foto: Kerstin Ekvall Foto: KvP Ulf Ryd Dalaplan Foto: SDS Camilla Nilsson Estlandsgatan Foto: P4 Malmöhus Edina Hrustic

17 Klimatanpassning Skåne Klimatanpassning i den fysiska planeringen Ökad nederbörd och översvämningar

18 Avrinning (l/s, ha) Hårdgjorda ytor och avrinning Regn med återkomsttid 10 år med 10 min varaktighet kan ge en avrinning på 200 l/s ha från hårdgjord yta. Motsvarande avrinning från naturmark = 2 l/s ha före exploatering efter exploatering år 3 år 10 år 30 år 100 år Återkomsttid för regn (varaktighet 10 min)

19 Förändring i antal dagar med kraftig nederbörd RCP 8,5 RCP 4,5 RCP 2,6

20 Antal dagar med kraftig nederbörd Antalet dagar per år med dygnsnederbörd på minst 10 mm baserat på direkta stationsdata genomsnitt för hela landet Största dygnsnederbörden Den största dygnsnederbörden (mm) i genomsnitt för hela landet per år baserat på stationsdata.

21 SKYFALLSKARTERING Exempel på användningsområden : Förebygga översvämningar i tätbebyggelse En grund till beredskapsplanering och dagvattenhantering Öka samhällets beredskap Minska risken för människors liv och hälsa Förhindra störningar i trafik och samhällsviktiga verksamheter Undvika stora kostnader för exempelvis skador på fastigheter Planeringsbarhet

22 Rosengård

23 Lomma kommun

24 Dikningsföretag med dess båtnadsområden

25 Klimatanpassning Skåne Ta översvämningskartorna ett steg längre Vilken markanvändning finns i riskzonerna idag? Riskerar viktiga samhällsfunktioner såsom el-, vatten- och värmeförsörjning att sättas ur funktion? Vilken framtida markanvändning är lämplig på platsen? Använd kartorna som underlag för ÖP, finns där områden som behöver utredas vidare? Underlag för tillsyn, beredskapsplanering och rådgivning

26 Frekventa problem som uppdagats vid inventering - underdimensionerade ledningar/brunnar som leder till översvämning i samband med kraftig nederbörd/ - Snösmältning i branta slänter som utsätts för yterosion - bristande underhåll vid omhändertagande av vägdagvatten vid brunnar, vilket på sikt kan leda till skada på väganläggningen - lågpunkter på vägnätet där översvämningsrisk föreligger - problem med frost vid underfarter utförda som betongtråg - avledning av vägdagvatten vid broar som kan leda till erosion i bankslänter - vatten kan slå ut el- och pumpstationer vid underfarter.

27 Riskanalys för vald vägsträcka God omledningstrafik i Skåne 15 identifierade riskobjekt varav 5 har eller bör åtgärdas, dock inte kritiska ur ett nationellt perspektiv En del problem med översvämning kan avhjälpas med kontinuerlig skötsel Mycket av vägnätet klarar ökade regnmängder och påverkas inte tillräckligt för att motivera åtgärder Inga broar är i riskzonen för att inte klara mer nederbörd Konsekvenser år fram i tiden har inte beaktats

28

29 Problembild - Skåne Landhöjningen har upphört Erosionskänsliga jordarter Havsytan stiger 3 mm/år (sedan 1980, SMHI) Högst andel exploaterad yta inom en zon på 300m från strandlinjen Källa:SGU Höga vattenstånd vid stormar 2015 Stormen Egon 1,45 m 2013 Stormen Sven 1,5 m 2011 Första Adventsstormen 1,5 m 1902 Julstormen 2,06 m Lomma 1872 Backafloden 3,6 m Sydkusten

30 Cirka st befintliga bostadshus och kyrkor kan påverkas av en havsnivåhöjning år bostadshus och kyrkor påverkas redan vid dagens extremnivåer I Helsingborg stad kan cirka 490 st bostadshus och kyrkor påverkas av en havsnivåhöjning år 2100.

31 Stigande havsnivå kommer att skapa en ny kustlinje Skräckscenario eller verklighet?

32 Erosionsförhållande nutid

33 Naturlig strandprofil ofta glöms det bort att stranden är en yta där naturliga processer verkar både på land och i vattnet

34 Hur ser det ut i fält? Fortuna, Hårda strukturer och erosion

35 Fortuna, norrut där de naturliga processerna får verka sanden dämpar vågornas krafter och en flack dyn bildas. Vegetation kan etableras som binder dynerna

36 Exempel på åtgärder hårda erosionsskydd Problemen förflyttas sandstränder försvinner! Foto SGU

37 Exempel på åtgärder-strandfodring Skapar andra problem skador på bottnar där sandtäkt sker Foto: Sydsvenska dagbladet

38

39 Undvika (ny kustnära exploatering) Bevara (sanddyner, ålgräsängar) Förstärka (strandfodring, sandmotor, vegetation på dyner) Restaurera (återplantera ålgräs, ta bort oönskad vegetation) Ta bort (hårda erosionsskydd, byggnader, infrastruktur) Ekosystembaserade lösningar kan vara mer kostnadseffektiva och hållbara skydd mot klimatförändringar jämfört med konventionella metoder t.ex Temmerman m fl., Nature 2013 Forsknings- och utvecklingsprojekt behövs

40 Vem ansvarar för vad? Den enskilde Kommunen Staten

41 Ansvar vid översvämning orsak Urban Mark Verksamhetsområden för VA Gles bebyggelse Utanför verksamhetsområde för VA Regnvatten dagvatten Hav Sjö vattendrag kommun Enskild, Kommun vid försummelse vid beslut max 10 år enskild Enskild, Kommun vid försummelse vid beslut max 10 år

42 Hur kan man gå till väga? Identifiera risker/sårbarheter Bred förankring Ta fram åtgärder Integrera i ordinarie verksamheter Beakta tidsperspektiv Handlingsplan med ansvar Samverkan Uppföljning

43