Talande tystnader om heder

Transkript

1 Examensarbete Talande tystnader om heder En analys av socialsekreterares och förvaltningsrättens bedömning genom rättsfall av hedersrelaterade LVU-ärenden Författare: Emma Martinsson Kurs: 2SA47E Termin: VT14 Handledare: Marie Eriksson Examinator: Ulf Drugge

2 Abstract Author: Emma Martinsson and Emma Martinsson Title: The Talking Silence about Honor - an analysis of the social workers and administrative law s assessment by the court cases of honor related The Compulsory Care of Young Persons Act (1990:52) [Translated title] Supervisor: Marie Eriksson Assessor: Ulf Drugge One of the social services primary missions is to protect children from suffering harm. Social service work should work based on the child s best and have the child's perspective in mind. In all cases involving children, the focus is on the child's needs and interests and is regulated in Convention on the Rights of the Child (CRC). Both of the previous research and this study reveal the various markers that are evident in the social services handling of honor related cases. Previous research has shown that the evidence of ill-treatment in honor related cases is higher for a LVU disposal than other LVU disposal. The aim of the study was to examine the basis on which decisions are made, whether there is a discrepancy or consistency between the social and judicial assessment of honor related cases. The paper also examines how honor problems are constructed in and through social services and the administrative law judgments. To study this phenomenon, the study was based on a document analysis of nine cases from administrative law. In the analysis it appeared that the administrative law does not use the concept of honor in their decisions while the social services and other agencies usually assume that the problem is honor related. Thereby the social services and other authorities are contributes to construct and reconstruct honor related problems as a social problem. Another result that was found in the study is that the administrative law are listening to the child s voice and considering a child's perspective in their decisions which is different from previous research results. Keywords: Compulsory care, The Compulsory Care of Young Persons Act (1990:52), social work, honor related violence (HRV), administrative law verdicts Nyckelord: Tvångsomhändertagande, Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, hedersrelaterat våld och förtryck (HRV), socialt arbete, förvaltningsrättsdomar 1

3 Förord Vi vill börja med att tacka vår fantastiska handledare Marie Eriksson, för hennes engagemang, stöd och värdefulla kommentarer. Hon har under hela vårterminen varit med och bidragit till inspiration för uppsatsen. Vi vill även tacka vår opponeringsgrupp samt seminarieledare Peter Hultgren för konstruktiv kritik, idéer och värdefulla kommentarer till vår uppsats. Vidare vill vi tacka de personerna som på olika sätt bidragit med givande information om de olika områden som berört uppsatsen. Avslutningsvis vill vi tacka varandra för en rolig, stundtals jobbig när humöret inte vart på topp, men en väldigt spännande och givande vår tillsammans. Emma Martinsson och Kalmar, juni

4 Innehållsförteckning 1. Problembakgrund Problemformulering Syfte och frågeställningar Avgränsningar Disposition av uppsatsen Tidigare forskning Teman i tidigare forskning Oskuld och kyskhet Pojkväns/flickvänsförbudet Kontroll och handlingsutrymme Ambivalens Indikationer på hedersrelaterad problematik Vetenskapsteoretisk ansats, teorier och begrepp Socialkonstruktivism som vetenskapsteoretisk ansats Feministisk teori och könsmaktordning som begrepp Barns perspektiv som utgångspunkt Metod och datainsamling Analysmodell Urval Forskningsetiska överväganden Autenticitet, reliabilitet och validitet Arbetsfördelning Från anmälan hos socialtjänsten till förvaltningsrättens beslut Socialtjänsten uppgifter, anmälan, utredning, bedömning, beslut Rättsväsendets ärendegång Vad innefattar lagen och vilka är rekvisiten? Resultat och analys Bifall på ansökan om beredande av vård enligt 2 LVU Avslag på ansökan om beredande av vård enligt 2 LVU Markörer och teman i rättsfallen Fysiskt våld Kontroll/begränsningar Hot Kränkningar Ambivalens

5 6.3.6 Skyddat boende Pojkvänsförbud Rykte Barnet samtycker eller barnet samtycker inte till vård enligt 2 LVU Konklusion: Den hedersrelaterade problematiken i sin komplexitet Slutdiskussion Referenslista Bilaga

6 1. Problembakgrund Hedersrelaterat våld är utbrett över hela världen. Hederskulturen har i sig ett starkt ursprung i länder i mellanöstern såsom Turkiet, Iran och Irak. Årligen dödas ungefär 5000 flickor och kvinnor världen över med koppling till hedersrelaterat våld. Dock kan det verkliga antalet vara högre då det finns ett stort mörkertal (Schlytter & Linell, 2010; Alizadeh, Törnkvist & Hylander, 2011). Eftersom problemet är globalt fastslog FN år 1999 en definition för att klargöra vad hedersrelaterat våld är: Honour is defined in terms of women s assigned sexual and familial roles as dictated by traditional family ideology. Thus adultery, premarital relationships (which may or may not include sexual relations), rape and falling in love with an inappropriate person may constitute violations of family honour (United nations, 1999). Trots att det finns en definition beskriver Eva Wikström och Mehdi Ghazinour (2010) i sin artikel Swedish experience of sheltered housing and conflicting theories in use with special regards to honour related violence, att begreppet hedersrelaterat våld är ett fenomen som är svårdefinierat. Det är oklart vad begreppet egentligen innefattar, vilket skapar en osäkerhet inom exempelvis socialt arbete, när det ska bedömas vad som är hedersrelaterat våld (Wikström & Ghazinour, 2010: ). Astrid Schlytter och Hanna Linell (2010) belyser i sin studie Girls with honour-related problems in a comparative perspective, att hedersrelaterad problematik är ett relativt nytt fenomen för socialtjänsten. Detta får till följd att socialsekreterarna inte har tillräcklig kunskap samt att pojkarna och flickorna som är utsatta för hedersrelaterad problematik inte får det skydd och hjälp de behöver och har rätt till (Schlytter & Linell, 2010:153). Eva Friis (2003) argumenterar för att olika definitioner av de juridiska förutsättningarna när ett barn far illa i olika professioner inom socialt arbete är en orsak till att barn inte får det skydd eller den hjälp de behöver (Friis, 2003:99 100). När socialtjänsten har gjort en utredning om att ett barn far illa, ansöker de till förvaltningsrätten om ett tvångsomhändertagande och de tar ett beslut (Lundgren et al., 2014:365) (se vidare kap.5 Från anmälan hos socialtjänsten till förvaltningsrättens beslut). År 2004 sökte 1500 unga flickor med utländsk bakgrund hjälp från olika organisationer angående hedersrelaterat våld (protection of the family honor) i Sverige. Då hedersrelaterat våld är svårdefinierat skapar det problem för de professionella i deras dagliga arbete inom socialtjänsten. Venus Alizadeh, Lena Törnkvist och Ingrid Hylander (2011) påvisar i sin studie Counselling teenage girls on problems related to the protection of family honour 5

7 from the perspective of school nurses and counsellors att även många flickor som lever i hederrelaterade kontexter i Sverige söker hjälp av organisationer, vilket ökar kraven på organisationernas kunskap så att flickorna får det stöd och skydd de behöver (Alizadeh et al., 2011:476). Dessa fyra delar, relativt nytt fenomen, svårdefinierat begrepp, kunskapsbrist samt olika definitioner av de juridiska förutsättningarna hos olika professioner, hör ihop och är en grund för att få förståelse för helheten av problematiken. Enligt Socialstyrelsen beskrivs hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) som ett problem som inkluderar att en person blir utsatt för fysisk eller psykisk misshandel men det innefattar även en social begränsning. Med social begränsning avses att en persons dagliga aktiviteter blir kontrollerade eller begränsade. Vanligt är att hedersrelaterat våld är planerat, kollektivt utövat och legitimerat. Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar både flickor och pojkar och kan även innebära tvånget att underkasta sig arrangerade äktenskap (Socialstyrelsen, 2011). Som framgått ovan fokuserar FN:s definition av hedersrelaterad problematik på familjens och släktens problem och bara utifrån ett kvinnoperspektiv. FN:s definition bortser från att även pojkar och män kan bli drabbade av hedersrelaterat våld. Socialstyrelsen däremot framför i sin beskrivning att hedersrelaterat våld är något som även kan drabba pojkar och män. Om det bortses från att pojkar och män kan bli drabbade återskapas och konstrueras problematiken ytterligare. FN:s definition utgår från ett kulturellt fokus då den beskriver vad heder innefattar. Socialstyrelsens definition däremot beskriver även de sanktioner som kan drabba en flicka eller pojke som är utsatt för hedersrelaterat våld. Båda perspektiven är viktiga för att kunna belysa och kartlägga problemet. Studien kommer att utgå ifrån Socialstyrelsens definition av hedersrelaterat våld och förtyck. Definitionen täcker in många olika delar av hedersproblematiken och framförallt är den tydlig med att både flickor och pojkar kan drabbas. 1.1 Problemformulering Tidigare forskning har visat att socialsekreterarnas åtgärder i ärenden rörande hedersproblematik har kommit sent i utredningen och att de då inte tagit barnets totala situation som utgångspunkt. Det har även framkommit att beslut har tagits på felaktiga grunder inom rättsväsendet och att beslut enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) tillämpats restriktivt när det gäller hedersrelaterat våld (Schlytter & 6

8 Linell, 2010:153). Om besluten inte tas på goda grunder kan konsekvenserna bli att de utsatta flickorna och pojkarna drabbas och råkar illa ut. Med utgångspunkt i tidigare forskning vill vi i föreliggande uppsats belysa problematiken hedersrelaterat våld. Mer specifikt uppmärksammar och undersöker uppsatsen den kunskapslucka som finns beträffande socialsekreterares bedömning av hedersrelaterade ärenden för omhändertagande enligt LVU. Det som har fångat vårt intresse gällande hedersrelaterat våld är att det är ett omdiskuterat och samtidigt ett känsligt ämne där personer i många fall drar sig för att uttrycka sina åsikter och bedömningar i ämnet. I dagsläget finns det inte en specifik lag för hedersrelaterade ärenden. Problematiken återges inte i lagtexten utan enbart i kommentarerna till 2 LVU som är socialtjänstens redskap (Lundgren et al., 2014:5, ). Dessa oklarheter skapar ett intresse av, och motiverar en undersökning av hur förfarandet vid bedömningarna i hedersrelaterade LVU-ärenden går till. Genom att studera hur problematiken rörande hedersrelaterat våld bedöms inom socialtjänsten samt förvaltningsrätten i rättsfall, för att vidare kunna urskilja eventuella mönster i bedömningarna av besluten. Vad avgör om ett ärende tilldöms bifall som ett LVU-ärende och vad utgör en grund för ett avslag? Mot bakgrund till tidigare forskning är det relevant att studera vilken kunskap och fakta som ligger till grund för besluten och om besluten fattas på tydliga och transparanta grunder. Vidare är det väsentligt att undersöka på vilka sätt socialsekreterarnas och förvaltningsrättens bedömningar skiljer sig åt eller överensstämmer i olika rättsfall, och vad som leder till ett bifall eller avslag i förvaltningsrätten. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att utifrån en dokumentanalys av rättsfall från förvaltningsrätten undersöka socialsekreterarnas bedömningsgrunder samt förvaltningsrättens beslut för omhändertagande av barn enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) i hedersrelaterade ärenden. Hur ser socialsekreterarnas bedömningskriterier för LVU-omhändertaganden i hedersrelaterade ärenden ut? Hur konstrueras hedersproblematiken som socialt problem inom socialtjänsten och förvaltningsrätten, vilka likheter eller skillnader framträder? 7

9 Finns det en diskrepans eller en överstämmelse mellan socialtjänstens och förvaltningsrättens bedömningar av hedersrelaterade LVU-ärenden, och hur ser den i så fall ut? 1.3 Avgränsningar I uppsatsens början presenterades hedersproblematiken ur ett globalt perspektiv. I uppsatsen har vi dock valt att avgränsa oss till hur problematiken ser ut i Sverige. Den tidigare forskningen är vald utifrån en svensk kontext för att belysa hur problematiken har sett ut och hur problematiken ser ut idag. Forskningen har även avgränsats till en svensk kontext då rättsfallen, som ligger till grund för undersökningen, är från det svenska domstolsväsendet och är domar som avgjorts i förvaltningsrätten (se vidare diskussion i kap. 4.2 Urval). 1.4 Disposition av uppsatsen Uppsatsen disposition ser ut som följande: i nästkommande kapitel beskrivs den tidigare forskningen som ger en introduktion till hur forskningsläget ser ut. I det följande kapitlet presenteras den vetenskapsteoretiska ansats, teorier och begrepp som vi använder oss av genomgående i uppsatsen, fram till slutdiskussionen. I kapitlet därefter beskrivs val av metod samt vårt tillvägagångssätt för insamlandet och analysen av empirin. Här återges även etiska överväganden samt en diskussion om uppsatsens tillförlitlighet. Innan presentationen av resultatet och analysen kommer en beskrivning av socialtjänstens arbete samt av hur rättsväsendets ärendegång ser ut, för att ge läsaren en kontext som möjliggör förståelse av resultat- och analysdelen. I resultat- och analyskapitlet presenteras insamlad data utifrån rättsfallens bifall och avslag som studerats. Här framkommer även våra egna kopplingar mellan rättsfallen, tidigare forskning samt vetenskapsteoretiska ansats och begrepp. Här presenteras även de mönster och teman som framkommit i vår studie. I det avslutande kapitel finns vår slutdiskussion, som följs av en bilaga med kortfattade sammanfattningar av våra rättsfall. 2. Tidigare forskning I detta kapitel kommer vi att återge forskningsläget om hedersproblematiken, vad forskare kommit fram till, när hedersproblematiken uppdagades i Sverige samt hur problematiken ser ut idag. Vi börjar kapitlet med en introduktion av olika forskares studier, därefter har vi valt 8

10 att tematisera olika centrala markörer som flera forskare beskriver för att göra det mer överskådligt för läsaren. I Sverige formulerades hedersrelaterat våld som ett socialt problem och ett ämne för politiken år 2002 (Schlytter & Linell, 2010:152). Som bakgrund till detta beskriver Åsa Eldén i sin avhandling, Heder på liv och död. Våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder, att det hedersrelaterade våldet uppmärksammades redan vintern 1996/1997 då flera mord och mordförsök begicks mot flickor och unga kvinnor i Sverige. Flickorna och de unga kvinnorna hade ursprung från mellanöstern och att heder var ett motiv till brottet framkom genom berättelser från förövare, offren och vittnen. I och med mordet på Sara år 1996 som kopplades till en hedersrelaterad kontext, skapades en stor mediadebatt om ämnet och hedersrelaterat våld kom upp på den svenska offentliga politiska agendan. Efter mordet på Sara startade även en diskussion om hur svenska domstolar ska hantera hedersrelaterat våld med lagen som redskap (Eldén, 2003:9,19). I avhandlingen försöker Eldén (2003) förstå berättelser om kvinnors liv i ett sammanhållet analytiskt perspektiv genom att studera rättsfall samt göra intervjuer. Ett resultat av Eldéns (2003) studie med utgångspunkt i rättsfallen och intervjuerna är att hon kunde synliggöra ett mönster av tre teman: oskuld, ryktet och heder. Vid intervjuerna framkom det att flickor och kvinnor måste förhålla sig till olika krav från omgivningen, kvinnan måste vara oskuld fram tills bröllopsnatten och hon måste hela tiden tänka på sitt rykte för att inte smutsa ner familjens heder. Det framkom även i intervjuerna att det inte är oskulden som skadar flickorna, utan ryktet. Släkten vill sällan veta vad som egentligen har hänt och som ett resultat av detta kan en flicka få en horstämpel. Om en flicka förlorade sin oskuld kunde det resultera i att flickan var tvungen att förlora sitt liv för att familjen skulle kunna återupprätta sin heder (Eldén, 2003:17). Schlytter och Linells (2010) studie grundar sig på kvinnor som råkat ut för hedersrelaterat våld och på kvinnor som inte råkat ut för hedersrelaterat våld, där syftet är att jämföra deras erfarenheter och problem. För att kunna göra jämförelsen analyseras rättsfall med flickor i åldrarna år som har sitt ursprung i Nordafrika, Mellanöstern och Östra Asien. Flickorna var på väg att tas in i vården på grund av brister i hemmiljön enligt 2 LVU. Schlytter och Linell (2010) beskriver att tidigare forskning synliggjort att det finns brister dels i lagstiftningen och dels i socialtjänstens tillvägagångssätt genom tidigare forskning när det 9

11 gäller hedersrelaterat våld. I en intervjustudie med socialsekreterare i Stockholm från 2005 framkom det att det fanns en tydlig ovilja att omhänderta flickor under 18 år med hedersproblematik. En anledning var att handläggare ofta blev personligt hotade i anknytning till ärendet, inte ansåg att de hade tillräckligt med kunskap samt att de upplevde svårigheter att hantera flickornas ambivalens kring situationen. Forskarna upptäckte även att det fanns en diskrepans mellan existerande lagstiftning, värderingar och ungdomars levnadsvillkor som orsakar svårigheter för socialsekreteraren (Schlytter & Linell, 2010). Vid LVU-beslut har det visat sig att det krävs en högre grad av bevis för att misshandel har förekommit i hedersrelaterade våldsärenden än vid andra LVU-ärenden. Det har även uppmärksammats att pojkar och män sällan omhändertas i anknytning till hedersrelaterat våld. Med utgångspunkt här, påvisar Schlytter och Linell (2010) brister i kunskapen om hedersrelaterat våld och att det behövs nya studier för att nå fördjupad kunskap om indikatorerna när det gäller flickors utsatthet för hedersrelaterad problematik. De konstaterar fortsättningsvis att det är mycket viktigt att uppdatera de juridiska reglerna samt de metoder i socialt arbete som används när socialtjänsten kommer i kontakt med hedersproblematik (Schlytter & Linell, 2010: ). Åsa Eldén och Jenny Westerstrand (2004) har i sin artikel Hederns försvarare. Den rättsliga hanteringen av ett hedersmord gjort en liknande analys. De kom fram till att det behövs mer än enstaka insatser och lagändringar för att förstärka skyddet för kvinnorna, rättsväsendet osynliggjorde medan socialtjänsten bagatelliserade kvinnornas våldsbild (Eldén & Westerstrand, 2004:51). I Eva Friis avhandling Sociala utredningar om barn (2003) är syftet att ur ett kritiskt perspektiv analysera och diskutera hur de rättsligt angivna handlingsdirektiven för utredningsförfarandet ser ut, samt hur de stöd- och behandlingsarbetet som tillämpas i socialtjänstens utredningar ser ut i förhållande till föräldrarna. Friis (2003) beskriver att det finns problem i tillämpningen av 2 LVU. Det finns skillnader på definitionen av barn som far illa mellan olika professioner inom socialt arbete. Olika arbetsplatser för med sig olika definitioner av samma fenomen samt olika måttstockar för hur hög risk det ska vara för att tvångsomhändertagande ska vara motiverat, vilket i sin tur medför att vissa barn inte får det skydd eller vård de behöver (Friis, 2003:99 100). Som tidigare forskning visar är det svåra situationer som kan uppkomma i relation till hedersrelaterad problematik, vilket gör att en riskbedömning av den utsattes situation behövs. Problematiken lyfts även i en rapport från Socialstyrelsen (2011) då det framkommer att det 10

12 sätter stor press på socialtjänsten som behöver kunskap för att kunna identifiera och hantera fall där en flicka eller pojke är offer för hedersrelaterat våld och förtryck (Socialstyrelsen, 2011). I Siv-Britt Björktomtas (2012) avhandling Om patriarkat, motstånd och uppbrott tjejers rörelse i sociala rum har hon gjort en kvalitativ intervjustudie med 11 flickor med utländsk bakgrund mellan åldrarna år. Flickorna med familj kom från en utvidgad mellanöstern region. Syftet med Björktomtas avhandling var att se hur utsatta flickor i patriarkala familjer själva beskriver sin situation och hur flickorna själva talar om sitt familjesammanhang och handlingsutrymme. Flickorna beskriver bland annat att de lever i en vardag med kontroll, förtryck samt att de är utsatta för hot om våld av sina familjer. Men det är inte en utmärkande markör som beskrivs mer ingående. Björktomta beskriver olika markörer som är kopplade till hedersrelaterat våld och förtryck. Genom intervjuer med flickor och unga kvinnor framkom det att oskuldskravet, pojkvänsförbudet, klädsel och ryktet om familjen påverkade deras vardag. I resultatet av avhandlingen framkommer det att det finns starka band mellan flickorna och familjen, vilket bland annat kommer till uttryck genom att de har anmält föräldrarna och sedan tagit tillbaka det igen. Flickorna har uppvisat en ambivalens mellan att själva vilja bestämma över sina liv och att låta föräldrarna bestämma så att de kan fortsätta vara en del av familjen. Björktomta (2012) beskriver familjen som att den kan vara en kärnfamilj med mamma, pappa och barn men det kan även innebära en utvidgad familj med exempelvis mor och farföräldrar eller andra nära släktingar (Björktomta, 2012:107,171). I likhet med Björktomta (2012) definierar vi begreppet familj på så sätt att det innefattar mamma, pappa, barn men även mor och farföräldrar eller andra släktingar. 2.1 Teman i tidigare forskning I studien kommer vi att studera hur hedersrelaterad problematik konstrueras med hjälp och inspiration av Björktomtas markörer och teman som även är centrala i den övriga tidigare forskningen Oskuld och kyskhet En av markörerna som framkommit är oskuld och kyskhet. Mariet Ghadimi (2007) skriver i sin artikel Om kravet på oskuld. En studie av flickors respektive pojkars föreställningar som 11

13 grundar sig på en enkätstudie om flickor och pojkars föreställningar om sex. Av personerna som besvarade enkäten hade 57 % svensk bakgrund och 22 % rötter i Mellanöstern. Utifrån enkäterna visades det att ungdomarna inte fick delta i skolans sexualundervisning. Detta gällde främst flickor med utländsk bakgrund. I resultatet av Ghadimis (2007) studie framkom det även en skillnad på synen på sex mellan flickor och pojkar. Pojkarna ansåg att det var av större vikt att flickorna var oskuld innan äktenskapet och flickorna tyckte inte att det var lika viktigt att pojkarna var oskuld innan äktenskapet. Ungdomarna ansåg att det fanns ett samband mellan oskulden och religiositet. De som var mer religiösa såg att oskulden hade en större betydelse än för de som var mindre religiösa (Ghadimi, 2007:28 29). I Björktomtas (2012:239) avhandling beskriver en flicka hur hon blev gravid och utsattes för mordförsök av sin pappa då hon hade haft sex före äktenskapet och bröt mot oskuldskravet. Ghadimi (2007) beskriver att den kvinnliga sexualiteten och oskulden kan ses som två grundläggande markörer för släktens ärbarhet och heder (Björktomta, 2012; Eldén & Westerstand, 2004; Ghadimi, 2007). Det handlar inte enbart om att flickorna har sex utan bara risken att ryktet om den förlorade oskulden finns, det spelar ingen roll om det är sanning eller inte för familjen. Det räcker att det uppstår rykten härom för att familjen ska betraktas som vanärad (Ghadimi, 2007; Eldén, 2003) Pojkväns/flickvänsförbudet I forskning om hedersproblematik framkommer att föreställningar om sexuell kyskhet och sexuell ära medför en stark kontroll av särskilt flickor och deras möjligheter att ha nära relationer och kontakter med pojkvänner. I Ghadimis (2007) enkätstudie framkom det att ungdomarna inte fick har pojkvän respektive flickvän, den största delen som hade förbudet visade sig vara flickor med utländsk bakgrund (Ghadimi, 2007:22). Det är även en av de starkaste markörerna som Björktomta (2012) beskriver i sin avhandling. Flickorna som har blivit intervjuade berättar att familjen håller hårt på pojkvänsförbudet. I samband med att familjerna fått reda på att döttrarna haft pojkvän har hoten och våldet startat. Flickorna beskriver vidare att deras bröder kunde ha svenska flickvänner men det var värre om dottern kom hem med en svensk pojkvän. Det är dotterns handlingar som främst är knuten till föreställningar om sexuell ära, och som symboliserar familjens heder (Björktomta, 2012: ). 12

14 2.1.3 Kontroll och handlingsutrymme En annan markör som framträder i tidigare forskning är kontroll och handlingsutrymme. Flickorna i Björktomtas (2012) studie skildrar det begränsande handlingsutrymme och den kontroll flickorna i hedersrelaterade kontexter lever under. Flera av flickornas vardag kan präglas av utegångsförbud, och starka krav på att gå hem direkt efter skolan. Om flickorna ska vara utanför hemmet ska hon synas från fönstret samt att hon exempelvis inte får gå på disco. När de kommer hem granskas mobilen och väskan, flickorna upplever att de inte har någon frihet eller privatliv. Det framkom även i avhandlingen att handlingsutrymmet är kopplat till kön, dottern/kvinnan hade mindre handlingsutrymme än vad sonen/mannen hade. Gränserna och begränsningarna av handlingsutrymmet är till för att säkerställa familjens rykte (Björktomta, 2012: ). Schlytter & Linell (2010) och Ghadimi (2007) tar upp i sina studier att en konsekvens för flickor är att de inte får delta i skolans verksamhet samt att fritidsaktiviteter är begränsade (Schlytter & Linell, 2010; Ghadimi, 2007) Ambivalens I hedersrelaterande ärenden är det vanligt att flickorna uppvisar en ambivalens inför en utredning (Länsstyrelsen, 2009:28). Lena Gemzöe (2002) beskriver i sin bok Feminism att flickorna står inför ett vägval mellan familjefrid, kulturtraditioner och trygghet eller mänsklig frihet, ett självständigt och värdigt liv men med en otrygghet när inte familjen är den trygga punkten (Gemzöe, 2002:157). Björktomta (2012) beskriver hur flickorna upplever en ambivalens då de dels är i behov av familjen och älskar sin familj dels har flickorna invändningar mot föräldrarnas regler och beslut. Flickorna berättade att de vanligen hade en bättre relation till mamman än pappan och kunde prata med sina mammor, men flickorna uppvisar en ambivalens mot sina mammor då de upplevde att de först hade deras stöd men sedan kände sig svikna av sin mamma. Flickorna kände även en ambivalens mot socialtjänstens stöd under utredningen. Ett resultat av ambivalensen kan vara att flickorna ofta tar tillbaka sina anmälningar och berättelser för att sedan anmäla igen (Björktomta, 2012: , ). I Schlytter och Linells (2010) studie framkom det att socialsekreterarna hade svårt att bedöma flickornas trovärdighet då flickorna var ambivalenta och motsägelsefulla (Schlytter & Linell, 2010:153). 13

15 2.1.5 Indikationer på hedersrelaterad problematik I detta stycke kommer en beskrivning av den eventuella krocken i samband med en flytt till Sverige, varningssignaler på hedersproblematik samt en övergripande jämförelse mellan hedersrelaterat våld och våld i nära relationer. Åklagarmyndighetens handbok (2006) beskriver flytten till Sverige från ett annat land som en stor förändring som kan skapa en krock då solidariteten ligger hos släkt och familj istället för att integreras i samhället. Krocken består av att familjen hamnar i kläm mellan den gamla traditionella familjestrukturen och den nya svenska strukturen (Åklagarmyndigheten, 2006:19). Det är vad släkt och andra landsmän tycker och uppfattar om familjen som avgör om familjen får ett bra eller dåligt rykte. Det har en större betydelse än vad svenska myndigheter och svenska grannar tycker om familjen (Björktomta, 2012:17). I Åklagarmyndighetens handbok (2006) för hedersrelaterat våld beskrivs varningssignaler som är indikationer på hedersrelaterad problematik. Några av dessa är: anmälan av försvunnen person, dödshot, misshandel, att personen bevakas kontinuerligt, hotas med bortgifte, stängas in i hemmet och om personen har en pojkvän eller flickvän som inte familjen har godkänt (Åklagarmyndigheten, 2006). Även Schlytter och Linell (2010) anser att socialsekreterarna måste få större kunskap och kunna se indikatorerna om hedersrelaterat våld (Schlytter & Linell, 2010:153). Hedersrelaterat våld och våld mot en person i nära relationer har vanligen vissa tydliga skillnader. När det gäller heder är det ofta kollektivt utövat, det vill säga flera gärningsmän är inblandade. Brottet är sanktionerat, vilket innebär att gärningsmännen har familjens stöd samt att brotten är ofta planerade. Gärningsmännen känner ofta ingen ånger för våldet då de känner att familjen har återfått respekten genom bestraffningen. I våld i nära relationer är det ofta bara en gärningsman och brottet fördöms vanligen av människor runt omkring. Enligt vår mening något okritiskt och förenklat, beskriver Åklagarmyndigheten (2006) att våldet är ofta oplanerat och att gärningsmännen känner ofta ånger för sitt beteende (Åklagarmyndigheten, 2006:12). 3. Vetenskapsteoretisk ansats, teorier och begrepp I följande kapitel kommer vi att presentera våra teoretiska utgångspunkter samt de teoretiska begrepp som kommer att genomsyra uppsatsen fram till slutdiskussionen. Som övergripande 14

16 teoretisk ansats kommer vi att använda oss av socialkonstruktivism. Och med utgångspunkt i denna vetenskapsteoretiska ansats kommer vi att knyta an till relevanta och fruktbara teorier och begrepp såsom: feministisk teori, könsmaktordning och barns perspektiv. 3.1 Socialkonstruktivism som vetenskapsteoretisk ansats I uppsatsen utgår vi från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som vetenskapsteoretisk ansats, eftersom vi vill belysa hur vi etablerar vår självförståelse och vår verklighetsuppfattning genom konstruktioner, något som Magdalene Thomassen beskriver i sin bok Vetenskap, kunskap och praxis: Introduktion tillvetenskapsfilosofi (Thomassen, 2007:205). Det sociala arbetet är med och skapar sociala konstruktioner då det inte existerar en verklighet utan skapas och bildas med hjälp av idéer, föreställningar, diskussioner och handlingar (Payne, 2008:24 29). Detta gäller till exempel hur hedersrelaterad problematik konstrueras som ett socialt problem, kunskap skapas genom ett samspel i relation till andra. Kunskapen uppdateras ständigt genom nya erfarenheter som måste förstås i relation till sitt sammanhang (Ahrne & Svensson, 2011). Malcolm Payne (2008) framför att kunskap skapas i relation till andra. Det skapas i samspel mellan olika arenor som finns i samhället, exempelvis mellan klient, socialsekreterare samt myndighet (Payne, 2008:44). När det gäller kunskapen om hedersrelaterat våld skapas det i relation till forskning, socialtjänsten och klienten. Göran Bergström och Kristina Boréus (2012) beskriver i sin bok Textens mening och makt metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys att det är med hjälp av språket som det skapar ett sätt att se världen som kan uppfattas som en verklighet (Bergström & Boréus, 2012:28). I en konstruktivistisk hållning påverkar språket och andra sociala praktiker hur vi tolkar samhället och världen. I förlängningen skapas således även världen men hjälp av vårt språk och våra diskurser. Det är världen, diskurserna och språket som avgör hur vi agerar (Boréus, 2011:151). Då hedersrelaterat våld är ett socialt problem som samhället konstruerar genom hur problematiken uppfattas, tolkas och hanteras, vill vi försöka förstå hur den konstrueras i våra undersökta rättsfall. Det är i och genom språket i rättsfallen som konstruktioner kan komma till uttryck om hedersrelaterat våld och förtryck. Genom att använda ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som vetenskapsteoretisk ansats skapa förutsättningar för en fördjupad förståelse och kunskap för att analysera rättsfallen. Istället för att betrakta konstruktionen av problematiken i rättsfallen som givna sanningar ser vi rättsfallen som 15

17 uttryck för konstruktionsprocesser genom vilka det sociala problemet hedersrelaterad problematik blir till. Samt se om socialtjänsten återskapar och konstruerar problematiken innan ett beslut tas av förvaltningsrätten. 3.2 Feministisk teori och könsmaktordning som begrepp En central teoretisk utgångspunkt har vi hämtat inom feministisk forskningstradition som sätter analyser av kön och makt i fokus. Med hjälp av denna har vi valt att utgå från begreppet könsmaktordning. Paulina De los Reyes (2003) beskriver i sin rapport Patriarkala enklaver eller ingenmansland? Våld, hot och kontroll mot unga kvinnor i Sverige begreppet könsmaktordning. Hon ställer sig frågan om våldet mot kvinnor har en kulturell bakgrund eller om det är den generella könsmaktordningen som ligger till grund. De los Reyes (2003) beskriver att könsmaktordning finns i alla samhällen inklusive det svenska samhället. Kulturer kännetecknas av könsstrukturer samt av att könsmaktordning hänger samman med maktstrukturerna i samhället. De los Reyes (2003) framhäver i sin rapport en jämförelse mellan att det är lika givet att förtryck hör ihop med kulturella föreställningar och att det inte skulle finnas en könsneural kultur. Det finns olika slags förtyck som människor kan utsättas för (och utsätta varandra för) och anledningen kan variera till varför det utövas. Det kan handla om klass, kön, etnicitet men kan samtidigt vara en kombination av flera olika anledningar, exempelvis maktsymmetrier, maktordningar samt förtryck. De los Reyes (2003) påtalar att många feminister numera insett vikten och värdet av att integrera könsanalyser med klass och etnicitet. Kvinnor som är invandrare utsätts till exempel för ett så kallat dubbelt förtryck, genom hur kategorierna/maktsymmetrierna klass och enticitet integrerar. De menar att det blir en dubbel diskriminering för exempelvis de som både är invandrare och kvinnor (De los Reyes, 2003:33). Även Payne (2008) beskriver olika typer och kombinationer av förtryck för kvinnor genom att lyfta fram svart feminism (black feminism) som ett feministiskt perspektiv som inkluderar ras och etnicitet i sina analyser av makt och ojämlikhet. Han anser att svarta kvinnor är förtrycka inom många områden till skillnad för vad vita kvinnor är (Payne, 2008:361). I Lena Gemzöes (2002) bok Feminism beskriver hon genus som ett begrepp som har introducerats i vetenskapssamhället för att förtydliga att kön och föreställningar om manligt och kvinnligt är socialt tillskapat. Det är i och genom specifika historiska processer, och inte givet, naturligt och biologiskt som feminismens konstruktivistiska uppfattning av kön skapas. 16

18 Hierarkin mellan könen finns inom alla områden, exempelvis inom politiken, ekonomin samt inom familjen. En definition av vad en feminist är kan vara att personen anser kvinnor vara strukturellt och samhälleligt underordnade män samt att detta förhållande bör ändras. Det som modern feminism poängterar är att denna hierarki underbyggs av våra föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Några vanliga exempel på detta är att det kvinnliga arbetet kopplas ihop med hushållsarbete samt vård och omsorg. Medan mäns arbete utgör normen för arbete det vill säga lönearbete, heltid med en lön som går att försörja en familj på (Gemzöe, 2002:13,80 82). Gemzöe (2002) lyfter fram att ett syfte med begreppet kön/genussystem är att skapa en teori som kan förklara kvinnoförtrycket. I boken beskrivs det att i det patriarkala samhället är våld och sexuellitet sammanvävda och att de är svåra att skiljas åt. Synen på kvinnan skiljer sig åt beroende på etnicitet samt kultur. Inom varje kultur skapas skillnader på grund av kön, ekonomin och status. Personer i en viss kultur kan vara kritiska mot den egna kulturens normer och seder. Det är bland annat genom sådan kritisk som normförskjuter och förändringsprocesser äger rum. Vidare beskriver hon i sin bok att invandrarflickor som tillhör de mansdominerade kulturerna lever i en konflikt mellan den egna gruppens norm på kvinnosyn samt den frihet som finns i det svenska samhället, exempelvis personliga, sexuella och ekonomiska frihet. Det har blivit vanligare att dessa invandrarflickor protesterar mot arrangerade äktenskap och att deras pappor och bröder kontrollerar deras umgängen och val av pojkvänner (Gemzöe, 2002:85 98, ). En genusvetare vid namn Tina Mattsson (2010) beskriver i sin bok Intersektionalitet i socialt arbete Teori, reflektion och praxis hur begreppet kön konstrueras. Mattsson (2010) beskriver att samhället kännetecknas av en maktordning där mannen är överordnad och kvinnan underordnad. Kön är något som konstrueras beroende på vilken social, historisk och kulturell kontext vi befinner oss i. Kön konstrueras på olika nivåer inte enbart på samhällsnivå, då det exempelvis handlar om normer, utan även på individnivå, då det handlar om personens egen identitet. Maktordningen återspeglar hur individer lever sina liv exempelvis vilken utbildning eller arbete de har. Könskonstruktionen kan ses som en effekt av könsmaktordningen i samhället (Mattsson, 2010:46,54 58). Vi har valt begreppet könsmaktordning med sina rötter i en feministisk forskningstradition, därför att vi vill undersöka hur socialsekreterarna samt hur förvaltningsrätten är med och 17

19 konstruerar föreställningar om heder, kultur och kvinnlighet. Kvinnlighet konstrueras inte enbart i förhållande till manlighet utan konstrueras även i förhållande till kultur, etnicitet, makt, klass och genus. Kvinnlighet kan även konstrueras i relation till andra kvinnligheter till exempel baserat på kategorier som etnicitet, klass och sexualitet. Därav har vi valt begreppet könsmaktordning som innefattar alla dessa kategorier och dessutom sätter könsmakten i fokus. I studien vill vi studera hur flickorna framställs i rättsfallen samt se om kvinnan är underordnad mannen. 3.3 Barns perspektiv som utgångspunkt När det gäller arbete med barn så bygger barns perspektiv på deras egna upplevelser och är central för vetenskaplig kunskapsbildning. I boken Barns syn på vuxna Att komma nära barns perspektiv definierar Elisabeth Arnér och Britt Tellgren (2010) de barns perspektiv då barn blir betraktade som informanter, de blir lyssnade och hörda på. Barnen kommer själva till tals och kan berätta om sin situation, sin miljö samt sina föreställningar om sina liv. Barnens perspektiv kommer till uttryck genom begrepp som barnets bästa barnens rättigheter och barnperspektiv då det är viktigt att se barnets intressen. Barns perspektiv får dock inte förväxlas med barnperspektivet, då det är vuxna som tolkar barns situation (Arnér & Tellgren, 2010:28). Vi har valt att utgå från barns perspektiv som utgångspunkt i föreliggande uppsats, eftersom det ger en möjlighet att visa det eventuella mönster som kan framkomma i studien samt se hur barnets röst står sig i förhållande till socialtjänstens och förvaltningsrättens beslut. Det är socialtjänstens uppgift att sätta barnet i främsta rummet vilket vi vill studera om de faktiskt gör. Barnets röst har blivit tydlig i den tidigare forskningen, exempelvis Björktomta (2012) och Eldén (2003), då deras studier grundar sig på utsatta flickors egna beskrivningar av sina upplevelser. Sett ur ett sådant perspektiv går det också att argumentera för att barns perspektiv är viktigt rent forskningsetiskt. Dock har det framkommit i Schlytter och Linells (2010) studie att socialtjänsten inte har tagit barnets totala situation som utgångspunkt i besluten angående LVU-omhändertagande vid hedersrelaterade ärenden. 18

20 4. Metod och datainsamling I detta kapitel beskrivs vårt val av metod samt tillvägagångssätt för insamlingen av data. Här presenteras även urvalsprocessen, etiska överväganden, studiens tillförlitlighet samt arbetsfördelning. Studien grundar sig på en dokumentanalys av rättsfall där vi avser att studera bifall och avslag i hedersrelaterade LVU-ärenden. Vi kommer att använda oss av en kvalitativ metod då vi med en analys av rättsfallens bedömningar kan besvara våra frågeställningar och kunna se ett eventuellt mönster. Vi kommer samla in forskningsdata som redan är tryckta för vår analys. Claes Levin (2008) definierar kvalitativ metod som beskrivande data, då det är personers egna texter och bedömningar som analyseras (Levin, 2008:37). Även Alan Bryman (2011) beskriver den kvalitativa forskningsmetod som tolkande. Då man tolkar det empiriska data som samlats in (Bryman, 2011:651). Det beskrivna materialet ovan beskrivs i forskningssammanhang som sekundär data. Sekundär data innebär att data redan är tryckt av andra. Det finns vissa konsekvenser när man använder redan tryckt data, exempelvis att forskaren inte har kontroll över hur data har samlats in (Jacobsen, 2012: ). I dokumentanalysen är vi medvetna om att rättsfallens innehåll är en sammanfattning av den totala utredningen och att vår analys enbart grundar sig på rättfallens data. I studien kommer vi att försöka förstå och beskriva hur bedömningar görs och inte förklara varför de görs. Vi vill studera hur socialsekreterarens bedömningsgrunder för LVUomhändertaganden i hedersrelaterade ärenden ser ut. Vi vill få en ökad förståelse genom att studera hur beslutsunderlag är uppbyggda av begrepp, markörer och idéer i besluten vid bifall eller avslag. Uppsatsens val av metod motiveras genom att vi vill komma åt hur bedömningar görs och hur problematiken hedersrelaterat våld konstrueras i och genom beskrivningarna av barnets situation i rättsfallen. Genom en dokumentanalys kan vi komma åt problematiken på ett bättre och övergripande sätt än vid en intervjustudie. Ur rättsfallen hoppas vi komma åt olika skikt av utlåtanden och bedömningar från flera myndigheter. Insamlingen av rättsfall kommer att ske genom InfoTorg som är en rättsbank som innehåller ett 30-tal databaser, med avgöranden, författningar och förarbeten (Infotorg, 2014). Enligt kontakt med InfoTorg gällande urval på förvaltningsrättsdomar finns samtliga fall från år 2013 med, men endast ett urval av domar från tidigare år (Linda Bernbo, InfoTorg

21 25). Studien kommer att grunda sig på avgörande, bifall eller avslag, rättsfall på LVUomhändertagande i förvaltningsrätten. I dessa rättsfall finns socialnämndens bedömning med vilket synliggör deras bedömning i förhållande till förvaltningsrättens bedömning och beslut. Vi vill undersöka om det finns en eventuell diskrepans mellan socialnämndens och förvaltningsrättens beslut. 4.1 Analysmodell När socialkonstruktivism används som vetenskapsteoretisk ansats används det ofta i samband med textanalyser. Rättsliga dokument kan exempelvis ligga till grund för aktforskning. Akter innehåller exempelvis utredningar och journalanteckningar från socialtjänsten och är lättillgängliga vilket gör att de ofta används i forskning. I och med aktforskning kan forskaren följa flera personers ärenden samt se olika myndigheters perspektiv och bedömningsgrunder vilket kan leda till en större förståelse för problematiken, i vårt fall hedersrelaterat våld. Vi kommer att göra en textorienterad kvalitativ forskning eftersom vi fokuserar på hur utredningarna i rättsfallen är konstruerade och uppbyggda, vilka övergripande mönster som vi kan urskilja samt vilka roller klienterna tillskrivs (Lundström, 2008:126). Kristina Boréus (2011) beskriver att texter påverkar samhället och relationer mellan människor. Texter bidrar till att skapa människors föreställningar om hur samhället är och hur det borde vara som i sin tur påverkar relationen mellan grupper som bidrar till att upprätthålla och skapa vissa identiteter. Genom att studera texter kan man se de rådande föreställningarna och relationer i ett samhälle (Boréus, 2011:132). Texter som ligger till grund för analysen i vår studie är rättsfall där den språkliga processen skapar föreställningar om hedersrelaterat våld och förtryck som socialt problem samt föreställningar i anknytning till makt, genus, kultur och etnicitet. I uppsatsen kommer det att göras en textanalys, vilket innebär en närläsning av socialtjänstens och rättsväsendets beslut för att se hur de skapar och beskriver problematiken. Jens Rennstam och David Wästerfors (2013) beskriver i Handbok i kvalitativa metoder att när kvalitativ data ska analyseras är det viktigt att kunna sortera, reducera och argumentera med utgångspunkt i materialet. Kvalitativ data är vanligtvis mycket omfattande och det krävs sortering och reducering av materialet då inte allt får plats att redovisas. En svårighet med att sortera och reducera sina data är att inte vinkla sitt material efter eventuella förväntningar på ett specifikt resultat, utan att vara medveten om risken för förutfattade meningar och försöka bibehålla en 20

22 öppenhet inför vad materialet säger. I avslutningsfasen av behandlingen av materialet argumenterar vi för vårt resultat i förhållande till den tidigare forskning och belyser vad som framkommer som nytt i studien, samt vad som bekräftar tidigare studier (Rennstam & Wästerfors, 2013:195, ). Med en utgångspunkt i detta resonemang börjar vi sorteringen samt reduceringen av materialet genom att sammanfatta alla rättsfall i vår studie samt sammanställa ett mönster som framträder i en tabell. Trots denna medvetenhet om vikten att sortera och reducera materialet, har vår data varit rik på information. För att göra materialet rättvisa och för att verkligen komma åt de bakomliggande normer och föreställningar om hedersrelaterad problematik som bedömningarna grundar sig på, har omfånget på resultatredovisningen av nödvändighet blivit relativt omfattande. I analysen har vi inspirerats av Björktomtas (2012) markörer och teman när vi ska analysera vårt material, men vi kommer vara öppna och inte vara låsta vid den tidigare forskningen. Björktomtas (2012) markörer och teman är konstruktioner av idealtyper för att kunna göra en analytisk studie och få en större förståelse om problematiken. Vi vill ha en öppenhet för att kunna urskilja eventuella nya markörer eller teman som kan framträda. I analysdelen kommer vi att koppla samman vårt resultat med teori och tidigare forskning. Vidare vill vi studera hur socialnämnden och förvaltningsrätten konstruerar, argumenterar och motiverar sina beslut och hur gränserna mellan bifall och avslag ser ut. Samt hur formuleras utsatthet och hur konstrueras gränserna för utsatthet och när anses den vara tillräckligt stor för att vara motiverande för ett LVU-omhändertagande. I och med studien vill vi kritiskt granska bedömningar i hedersrelaterade LVU-ärenden så att det kan bli bättre i framtiden. 4.2 Urval I urvalsprocessen på InfoTorg (beskrivs i metod och datainsamling kap. 4) användes sökordet hedersrelaterat våld då framkom det 719 olika rättsfall mellan åren År 2004 var begreppet hedersrelaterat våld aktuellt i propositioner, ersättningsmål och i andra ärenden men inte vad gäller omhändertagande och LVU, en jämförelse över tid skulle därför vara svår att genomföra. År fanns det avgöranden gällande LVU-omhändertagande. Mot bakgrund av detta valde vi att avgränsa oss till år 2013 då det fanns 147 rättsfall, från år 2013 är samtliga rättsfall med i rättsarkivet. Av dessa 147 rättsfall gjordes en avgränsning på avgöranden vilket innebar 106 avgjorda rättsfall. I nästa urvalsprocess valde vi att precisera sökningen utifrån att enbart ta med avgöranden i förvaltningsrätten och hamnade då på 33 21

23 stycken. Av dessa 33 rättsfall fanns det totalt 25 relevanta hedersrelaterade LVU-rättsfall, 22 bifall och 3 avslag, som motsvarar studies syfte. Resterande rättsfall handlade om umgängesbegränsning, bistånd, uppehållstillstånd och ärenden i migrationsverket, något som inte är relevant i vår forskning. För att kunna finna ett mönster i rättsfallen ansåg vi att ett större dataunderlag behövdes. Vi valde därför att inkludera rättsfalls hittills från 2014, vilket resulterade i 7 avgörande rättsfall. Av dessa fanns det 2 bifall och 2 avslag. Resterande rättsfall uppfyllde inte våra kriterier och handlade om andra saker, som inte var relevant för studien. Av de 29 avgörande rättsfallen som finns i Rättsbanken delade vi upp dessa 29 i bifall och avslags grupper. I studien valde vi att välja en typ ur obundet slumpmässigt urval på 5 stycken avgörande rättsfall som är bifall. Vid urvalet av bifall använde vi oss av ett systematiskt urval, då vi valde vart femte rättsfall av de 24 bifallen (Bryman, 2011:185). Resultatet av vårt urvalsförfarande blev 24/5=4,8. Vi avrundade 4,8 till 5, det blev vart femte rättsfall på de fyra första men de sista rättsfallet är 24 rättsfallet, 5,10,15,20,24. Tillvägagångssättet påverkade inte urvalet av bifallen då vi försökte skapa ett så jämt intervall som möjligt. Detta var en av de intervallfördelningar som var lämpliga i urvalet. Listan på de 24 rättsfallen var i alfabetisk ordning. Av avslagen kom de 5 som var tillgängliga från att användas, och ligga till grund för uppsatsen då det endast fanns fem krävdes inget ytterligare urval. För att uppnå syftet med vår uppsats som är att se hur socialtjänstens bedömning och hur rättsväsendets bedömning ser ut valde vi att studera rättsfall från förvaltningsrätten. I dessa rättsfall fanns både socialtjänstens samt förvaltningsrättens bedömningsgrunder och beslut motiverade. Under urvalsprocessen framkom det efter vi skrivit ut rättsfallen och gjort vårt första urval av bifallen att vi hade 24 rättsfall. Vid kontroll av det strategiska urvalet innan utskrift framkom det att ett av de fem vi valt var 3 LVU, vilket inte innefattas i uppsatsen. Vi valde då att ta bort detta rättsfall från urvalsgruppen och då återstod 24 rättsfall. När vi skrivit ut våra fem bifall och fem avslag och påbörjat första genomläsningen av rättsfall upptäcktes det att ett av rättsfallen från bifallsgruppen var ett bifall på ett avslag, då föräldrarna överklagat beslutet. Vi valde därför att ta bort detta rättsfall då det inte uppfyllde våra kriterier för vad rättsfallen 22