LANTBRUKSHÖGSKOLAN. Studier av arbetstiden vid ändbogsering av spridarledning. Per-Olof Andersson Måns Ryden STENCILTRYCK NR 55

Transkript

1 LANTBRUKSHÖGSKOLAN Studier av arbetstiden vid ändbgsering av spridarledning Per-Olf Anderssn Måns Ryden STENCILTRYCK NR 55 INSTITUTIONEN FÖR LANTBRUKETS HYDROTEKNJK UPPSALA 1973

2 .lmtitl. tillen för lantbrukets hydrteknik delger bl. a. i sin tidskrift Grund Iörbättring re3ultat från institutinens lika verksamhetsgrenar. Allt material blir emellertid inte föremål för tryckning. Undersökningsresultat av preliminär natur ch annat material sm av lika anledningar ej ges ut i tryck delges fta i stencilerad frm. Institutinen har ansett det lämpligt att redvisa dylikt material i frm aven i fri följd utarbetad serie, benämnd stencil tryck. Serien finns endast tillgänglig p1 institutinen ch kan i m1n av tillg1ng erhållas därifrån. Adress: Institutinen för lantbrukets hydrteknik, Uppsala 7 Stencil tryck Nr Ar Författare ch titel Aug. Håkanssn, Gösta Berglund, Janne Erikssn. Redgörelse för resultaten av täckdikningsförsöken åren Aug. Håkanssn, Gösta Berglund, Janne Erikssn, Waldemar Jhanssn. Resultat avtäckdikningsförsök ch bevattningsförsök lren Gunnar Ha.llgren. Dalgångarna Fyrisån-östersjön; några hydrtekniska studier Gunnar Hallgren. Om sambandet mellan grundvattenstindet ch vattennivån i en recipient Gunnar Hallgren. Om sambandet mellan nederbörd ch skördeavkastning Sigvard Anderssn. Kmpendium agrnmisk hydrteknik. Elementär hydrrnekanik Sigvard Anderssn. Kmpendium agrnmisk hydrteknik. Tabeller ch kmmentarer Sigvard Anderssn. KapilIari tet Sigvard Anderssn. Ma rkens temperatur ch värmehusmllning Waldemar Jhanssn. Bevattningsförsök i ptatis, krn ch fderbetr vid Tönnersa försöksgård Waldemar Jhanssn. Metdik ch erfarenheter vid användning av hålkrt för undersökning av trrläggningsförhåhanden ch ytsänkning vid Nedre Olalldsån Waldemar Jhanssn. Utredning för förslag till bevattningsanläggning vid Sör Sal b, S~lbhed, Västmanlands län Sigvard Andersrn. Skrivningar i agrnmi~ hydrteknik Gösta Berglund ch Stig Sjöberg. Undersökning av plaströrstäckdikningar Aug. Håka.nssn. Anvisning rörande täckdikning med plaströr av styv PVc Gösta Berglun:d. Vattendragsförbundet: Förslag till överenskmmelse ch stadgar samt någt m kstnadsfördeln.ingar Tryggve FahIsredt. Kvismaredalsprjektet - en rientering samt Redgörelse för undersökning i syfte att klargöra avkastningens berende av högvattenstånden i Kvismare kanal Gunnar Hallgren. Vattenrätt Nils Brink. Hydrlgi YlJgve Jnssn, Ytplanering med planersladd Aug. Håkanssn, Gösta Berglund, Janne Erikssn, Waldemar Jhanssn. Resultat av 1966 års täckdikningsförsök ch bevattningsförsök Ulrich Nitsch. Om östersjövattnets användbarhet för bevattningsända.mål Aug. Håkanssn, Gösta Berglund, Janne Erikssn, Waldemar Jhanssn. Resultat av 1967 års täckdikningsförsök ch bevattningsförsök: Nils Brink. Ansvarsfördelningen vid underhåll av vattendrag inm Sagåns vattensystem Aug. Håkanssn, Waldemar Jhanssn, Tryggve Fahlstedt. Nederbördens strlek ch fördelning Gösta Berglund. Om genmsläppligheten i återfyllning ch rörfgar Aug. H1kansspn, Gösta Berglund, Janne Erikssn, Waldemar Jhanssn. Resultat av 1968 års täckdikningsförsök ch bevattningsförsök. Frts. på mslagets tredje sida

3 \1 " -"I" ',I.,,,

4 DISPOSI'nON Sid 1. Inledning 2. Materinlbeskrivning 3. Undersökningens uppläggning 3.1. Yttre betingelser 3.2. Metdik för utläggn~ng av spridarledning Utläggning genm ändbgsering Utläggning på knventinellt sätt 3.3. Metdik för flyttning av spridarledning Längs en stam vid fältkant På ömse sidr m en stam 3.4. Metdik för intagning av spridarledning Genm ändbgsering På knventinellt sätt 3.5. Rör- ch kpplingstyper 4. Resultat 4.1. Utläggning genm ändbgsering 4.2. Flyttning av spridarled~ing Stam vid fältkant Stam vid fältets mitt 4.3. Intagning av spridarledning 4.4. Rör- ch kpplingstypens inverkan på resultatet 4.5. Allmänna bservatiner 5. Exempel på flyttningsscheman vid flerstamssystem 6. Exempel på jämförelse av nrbetsbehvet mllan lindbgsering ch flyttning för hand av spridarledning 7. Diskussin 8.,SammanfattniDg 9. Litteraturförteckning

5 1. Intresset för ch mfattningen av bevattning i Sverige har ökat starkt under den senaste tiårsperiden. Förutm ftiltmässigt dlade köksväxter, vallar ch ptatis har man numera även börjat bevattna stråsäd ch ljeväxter. De faktrer, sm är bestämmande för den enskilde brukaren nör det gäller anskaffning aven bevattningsanläggning, är tillgången :tilj. vatten ch arbetskraft samt brukarens eknmiska situati6n. Brist på tid ch arbetskraft gör att många jrdbrukare inte skaffar sig bevattningsanläggningar trts gdp naturliga ch eknmiska förutsättningar. Detta medför att mer ch mer Jättskötta utrustningar ch nya tillvägagång~8ätt t~ingas fram. Dt har visat sig, att det lättaste ch billigaste sättet att förenkla flyttrdngsarbetet är att bgsera eller släpa ledningarna direkt på marken. Denna metd med ändbgserinc av spridarledningar har.~under de senaste åren främst utvecklats ch an~änts i Israel '(Jhanssn, 1965). Glasw (1959) har visat, att 75 % av arbetsbehvet vid flyttning av spridarledning på knventinellt sätt ~tgörs av gångtid. Vidare menar Christensen (1961), att det inte finns mycket tid att vinna med en utveckling av nya kpplingstyper. Vid ändbgsering med traktr eljr annat frdn elimineras gångtiden nästan helt. I stället tillkrnmer transpl'tticl Enligt Wdward (1959) kan arbets- tiden minskas med % jämfört med vanlig flyttning för hand. Jämförelsen avser 3 11 stålrör i 6-meterslängd~r. Dck blir anläggningskstnaden % större (Elhanani, 1965) På be.sis av d israe11 tiell\:8. erfarenheterna vid flyttnirl[; av spridarledning genm ö.ndbgi.:'ering, kan lilan vi'inta sig att; tekniken bör kunna användas öven i Sverige vid bevattning av t.ex. vallar. stråsäd ch ljeväxter. För att närmare ctudera detta har föreliggande arbete gjrts 1 syfte att dls välja ut ch studera ett antal e~~la förfaringssätt vid flyttning av spridarledning genm äddbgse~ing. de1s att göra en ~jiimfönlnd tidnstucji mellan [hjdbgs:cing ch flyttning på knventinejlt sätt..

6 2. 2. Matarialbsskrivning =================== En krt beskrivning av den i undersökningen ingående utrustningen ges nedan. Utrustningen är inköpt i Israel. BiY:.lJ2..su~: Det finns hjulpar knstruerade fö r tre lika användningsmråden; för 1,5", 2 11, 3" ch 411. spridarledning (bild 1), för 16-- (. Jd ) h f" 6 11 cll 8 11 '<J"tR.IIJ,l_edl1.1 ',',Lg (bild 7,). 32 mm plyetenrör bl" 2 c 'r - _.. / Hjulen,sm Hr av hårdplast, har en diameter av 20 cm ch är mnterade på en enkel järnaxel föy'sedd med fästen för röj:'klamrar. I'å mnterl,7:),g av ett hjulpar kräver c.a 2 min (22 rör förgågs med hjul på ca 40 mensminuter). Detta är ett engångsarbete. Hjulen kan försvåra hanteringen a~ rören utanför fält, varför en s.k. snabbkppling skulle vara att föredra. Med en sådan kppling skulle hjulen lätt kunna frånkpplas utan att klamrarna på rören behöver avmnteras. Hjulparen mnteras nrmalt vid mitten eller i ena änden av rören. 1~e(L1:}!:' (bild 4-5): rrvå typer av medar finns. Dels en dubbelmed sm ett alternativ till hjulparet, dels en enkelmed, 80m k~pletterar användandet av hjulpar genm att mntera?,:; u.nder rörkpplingarna Då dubbelmdn används, mnteras dnna under spridaren. fllxp;ejl (bild 6): Då stammen ej är nedgruvd, finns en specie11 bryggknstruktin md valsar för flyttning av spridarledningn över stammarna. J.llll}c.Q., (bild 7): Vid uppenbara hinder, exempelvis i fruktttd.dsdlingar, kan en speciell gummirulle användgf:3 för att underlätta fr8.llikmligh~ ten ch slcydda träden. Gummirullen, sm är av 4,0 cm digllieter ch si t- ter i n järnställning, placera~ så, att spridarledningn löper utefter denna ch lättgre fås i rätt läge. För att spridarledningen på ett tillfredsställande sätt skall kunna passera rullen ch för att påfrestningarna på rören inte skall bli för stra, kan speciella byglar mnteras över hjulen. k,n vanligt rep anviinda:::;. Det flnnd elci.;: en specill kpplings8-11ord ning. }'CL elenng finns Liven htdlare för eln f31ang, sm fta anvär:du för att unde:chitta kofp1:iylgen a.v spric1arldn:i.ng till stam. linvr),nds en sådan 3-4 m lång slang behöver inte spridarledningens slutgiltiga 'L" ~ al, varet r3u. e:x,alt fö r :i nkrrj 1i ng,

7 ?..J. Undersökningen utfördes på en vall på Lövsta gård tillhörande Ultuna egendm. Fältet var kuperat ch hade ett småtuvigt ch nyslaget bestånd. En trr ch varm smmar medförde ett uttrkat ch hårt underlag. Sm inledningsvis nämnts, var den primära avsikten med undersökningen att välja ut ch studera ett antal enkla förfaringssätt vid flyttning av spridarledning, varför studierna km att begränsas till förhållarjden inm fäl t. Vidare föruts[\ ttes. att stammarna var nedgrävda. All anslutning av spridarledning till stamkppling har därför simulerats. Undersökningar med vattenfyllda rör kunde inte genmföras. Spridarledningen hude en längd av c:a 290 ffi (22 x 9 m). Hjulparen mnterades mitt på rören. Några tidsstudier med medar på rör gjrdes inte. Tidsåtgången för de lika förfaringssätten, uppdelade i delmment, mättes med n vanlig krnmeter. Vid ändbgsering av spridarledningen användes en traktr. Rören mnteras pt successivt alj.teftersm ledningen drag ut av traktrn. Vagnen md rörn står ccies hela tiden kvar vid starnrjln c1t!.j' utlhggningen plbörjats. Förfaringsslittet kräver följdaktlign två man. ).2.2. En man kör traktr ch vagn alj.t under det att en man gäl' med ch lastar av ch kpplar ihp rören.. 1 }l:i.g. 1. }\lyttni.nc av :;:Pri(;~r"

8 2 l 3 Fig. 2. Flyttning av pridarledning pa c5inse sidr m en stam. rrvt~ förfar:i.ngfl!2;[itt studrades, flyttning frbl le.ge 1 till. 2, swnt från läge 2 till 3 (jfr figut 2). Avståndet iii' 18 respektive 27 m SEtBOlll i 3 ~ 3 (; 1 E Stammen förutsattes ligga 5--6 m från fältlw.nten. Två flyttning~) avstånd 18 respektive 27 m brdnde p ej. i3pridaravdtånd [J-[;uderadI3. Flyttning genm ändbgsring jämförs i tabell 1 med flyttning för hand, dels genm att två man bär tre rör, dels genm att en cian biir ett rör åt gången. Dessa flyttningar krävei att spridarldningns båda lindar ka~ kpplas till ::!'l:xnmcn. Därför lcrävs en speciall:rwtrurad rördetalj 1 sm har samma kppling i båda ändar. Em man kör traktr ch drar fram ledningen en sträd;:a av tre rör, Dessa kpplar en annan man 18ar ch en vagn. Under lastningen backas traktrn tillbaka ch kpplas till ledningen för ny framkörning. En man kör traktr ch vagn medan den andre går bredvid, kpplar is~r ch lastar rör. Följande rör- ch kpplings typer ingick i undersökningn: A. Alumin:l.1Jmrö:c,.~) Yil, 0 3'" a. T'll-kppling b. 1\J3C--kppliTig c. GD~na-kppling B. Grl1vn.D.'i.sOJ u(1e Dti:l.lrör, 6 ra, 0 :3 11 ppj.ing,

9 .- ). 4. TIesultat :::.:::::.:::::.-:::::::::::::::::: Sm van ni:i.mnts var ett av undersökningens huvud::\yftn att göra en j~mförande tidsstudie mellan tindbgsering av spridarledning ch flyttning pä knventinellt sätt. Dhrför har huvudsakligen ttala tidsskillnader ch övriga praktiska j~mförelsepunkter tagits fram. HeDultaten måste hela tiden ses mt bal\:g:l:'und av de förutsättningar, sm beskrevs under 3.1. De får därför inte ges för str allmängiltighet, utan bör ::marare betrakta:') sm riktv(trden. Alla f:camj':'8.knade v~irden avfoer 8.rbetsbebvt för f1yttning av spridarledning vid _ett bevattningsti.llfälle. Då systemet med lindbgsering av spridar1edning anv~nds, lir utläggning på ett enskilt fält ett engängsarbete. Utläggningen kan ske pä de två slitt sm beskrivits under punkt 3.2. Det visade sig att utläggning av 200 ffi spridarledning genm hndbgsering tg 12 mansminuter ch utläggning på )cnvntil1l1 t sätt 10 mansminutel'. att tidsfaktrn inte är av avgörande betydelse vid val av utl~ggningsmgtd. Det får ~ndå.ses sm en fördel vad g~ller ändbgsring, att man slipper gå i den v~xande grödan Enligt har jhmförande tidsstudier gjrts mellan ändbgsering ch flyttning för hand aven resp. två man. Figur 3 visar principen för flyttning genm änc1bgsering. 1"örfsrandet k:d3.vc:c ett utrymme minst lika strt sm spridarledningens l~ngd bakm spridarledningen frän stammen sett. Fig. 3. Principen för UndbgscrJng av spridarledning

10 6. De erhållna resultaten har mrhknats till mansminuter per hektar ch redvisas i tabell 1. Tabell 1. Arbetsbehvet vid flyttning av 200 m spridarlcdning gcnm ändbg<3ering ch för hand, Inm parentes anges antal 'mi:i t:hingar ch variatinsvidd.,"""".,,",,-,,",',,"',-.;"»''''-''''''''-~'-''''--~---"-'-'."---'1"-',.,''.---"'-,,.,,''.-,,:'''---.''''''''''----.,., ij WE;'J 1 0D A I 1:1 I e! I Ärldbgc:;ering 2 man bär tre rör 11 man bi:ir ett rör l ~--~1 "1~1"(~:~:~~::~~::~:J_G:_ """,,,,,_,,_,,~~,l!: an"~j~::~~!32~:_,, """,,.,,", 1,:1: ~~~~-):,~:/~,<)~.""", """"1 ~,18 122,0 (4/21,5-24,0) 139,0 0/17,5-20,0)! 41,0 0/:59,0-41,5) \ i ,0 ()/1;;,5-16,5)! 32,0 (3114,5-16,';) 13B,O (3/36,0-39,0) I l ~~, ",.._""~..,~~~,_,,_""_"''''_'''_'"''~=,~,~l_,_,,~,,~,_ "'"'~..,,,.,,_'''',,.,'_,,_,,~,_,,_L,._,,,,,'''''''''''''_.~._''' '",.. 'l'abel1,,,,.,,,,,,,,,,,.,,,,,,, J visar, att tindbgseringen krävr minst tidsåtgång. Man skulle kunna vtinta sig en större skillnad i arbctsbhv mellan metderna B ch e, ftersm metd C kr~vr n någt l~ncre gångsträcka tin metd B. Mn det visade sig t att en man gick frtare med ett rör än vad två man gjrde md tre rör. Samtidigt val' kpplingstided någt krtare i metd e (jfr tabe11 2). Det bör påpekas, att rören var tmma vid flyttning. Förmdligen blir resultatet n&- gt anni'lunda då mmentet med tömning av :['ör ti1lkmmer. Tabe1l 1 visar vidare, att ett längre arbetsåtgi'mg per hekta:r', eftersm ett mind:t' anta1 flyttningd,r l:rä\lel. flyttning av sprldarledning för hand samt tidsåtgången per 9 m respektive 100 m rör. tånd mellan ledn., m f3, 1(3 e ppling, sey; :5 :5 Gäng 18 resp. 27 m, sek KppLLng,,,:ek 9 5 ') "7 {,,/ G~ng tijlbnkn, sck 22 1 El ;)um,i.cl. ~,cl:: '1 '. 0,', lic "l ~.. 'J 'C'L',J. c' 'j'n a C "'"... l I,) " h.) c' \0 ",J' /O \. j ly ~ J r, Ö)',' )8!JO tal tid mansmin/l00 m rör '7,0 '/,Il 10,4

11 7. Om stammen placeras mitt på ett f~lt ch spridarledningen skall flyttas från den ena sidan till den andra, sker detta på två s~tt enligt Principerna för dessa förfaring3s~tt medelst tindbgsering visas i figur 4-1 (:f:'1yttning 1--'72 resp- 2-):5). Fig. 4. Principen för dndbgsering av spridarledning över stam Arbetsbehvet för dessa tväflyttningstyper redvisas i tabell 3. Tiderna anges dels i mansminuter pr flyttningstillfdlls t dels i mansminuter per hektar. för flyttning av 200 m öm::le sidr m n stam genm dndbgsering (jfr fi[;. 4). Inm paren- tes anges antal mlitningar ch variatinsvidd. -.-:'~~;-~~{;~~~~~~~'j:;. ~:~;~~;=L=:~;=~~:;';= _.. L ", ~, _._,.~_,_><_~,.,., _~....," ~ Intressant tir att göra en jtimförelse mellan d lika flyttningsscheman, sm blir aktueilar då stammen lir placerad i fliltts mitt. JJeiJsa fjchman är dela f1yttrdng meljan 1Fgenu 1.,)2,, '~3 (A) ~ dej:; mellan :LUgena 1,,> 2,,)4 (B) (jf:c fig. 4). ]l'ör utri3.kning av arbti:)ljr.. :hvet föt alternativ J3 har vlrdet för flyttning 1ij,ge ~2- :;7~ tn,gitlj ur tabell 1. Arbetsbehvn för alternativ A ch B, uttryckt i manaminu- :f:'lyttni:ngrll' knventinllt uutt, sm her kan kmma i fr&ga. DC3sa vlirden redvisades i tabe:ll 1 under n ch C.

12 (3. Tabell 4 redvisar de lika altrnativens arbetsbehv. rtsj2,gjj,-~ll. spridarledning. Arbetsbehv vid lika alterna ti v för flyttning nv 200 JU m 1--")'2--;,3 EW.Yl.,:>nn n/ha. B c ]J 2 man bär 3 rör LLC. P',,".. l' J.01 r"l' ~ "~l l~' )./ 'n. c ".. 1--') 2 '-'? 4 liwy,mnin/ha 1 man bell' 1 J:'ör manrjlilin/ha 27 1 :5 j Sm framgår av tabell 4 ~ k:r:äver alternativ0m,l\. ch B, dvs. cndbgseringssystmen, mindre än halva arbetsbehvet jämfört med flyttning för hand på knventinellt sfitt (alt. C ch D). Vidare kan knst&teras;. att alternativ A ur arbetsbhvssynpunkt är det mest fördelaktiga tndbgseringssystemet. Fördelen med alternativ A understrykes ytterligare av det faktum, att det rent arbetstekniskt är lättare att genmföra med ett gtt resultat. Spridarledningen är lättare att placera i avsett läge. Arbetsbehvet för två lika förfaringssätt vid intagning av spridarldning studera.des, Till vägagångsbättet beskrevi':; i punld ).4. Intagning genm ändbgsering tg 22 mansminuter medan intagning på knventinellt sätt tg 13 mansminuter. Metden med ändbgsering visade sig vara mständlig ch tg därför avsevärt längre tid i anspråk. ilen till dess fördel bör framhållas att all gång ch körning :L grödan elimineras. Det ställs specifika krav på d rö1'- ch kpplingstypert sm skall användas vid tindbgseringstekniken. Rent generellt kan sagas, att rören måste vara stabila ch kpplingarna aven sådan knstruktin, att de inte DkakrH' lsf:lvid bgseringen. Under 3.5. redvidades d rör- ch kpplingstyper v Bm ingick i undersökningen. Il~::JL(2J?,E,:ljJJi:: Denna typ av }:ppling fung:cad bra. Vid för f3to:c8, jiill1n,~ heter i marken ch alltför hög kör~astigh0t kunde dck haken, sm h&l- 1(::(' :illop rören, hppa ur lij.[;'. Detta kan liht fi:i~chindrnc; genm att b a, ken förss md en nkej. fjuder. Dnna typ av fjäderförsdda hakar

13 finns ckså pi'!, marlmaden. Wright I1.ahw kpplingstyp ingick inte i undersökningen, men kan v~ntas fungera på ett likv~rdigt stitt, då kpplingen bygger på se,mma JwnstruktiD med hake sm PR-rören.,-f\)H;'-k>2.PJ?,lt~}B:.L Denna typ av kppling fungerade i:nte tillfredr-jställande vid ändbgsering då rören hela tiden gick lsar. Detta berr trligen på, att ett j~mnt underlag medför att rören vrids lika i förhållande till varandra. Det tir nämligen på den_principen, 80m rörens urkppling bygger. Fören är ~ven tyngre!:in PH-rören på grund av stöi; re gdstjcklek, vilket medför att kpplingarna ljgger lägre mellan hjulen ch stöter i marken. Detta kan dck elimineras m enkelmedar plaeras under kppllngarna, elj,er m hjulparen mnteras i ena tindn av rören,.r~lj2}ll]lt::is:.9j)j2~ltdli: Kpplingstypen fungerel.de tillfrcd~le;tt:ilj.and ftir iindbgsering. J~~<l:(LC:u:'l.,-:l';,9.)?J)~U22E: BÖl'm; längd var sx: meter, varför b~julen mnterades pet varta.nnat rör. IFan kan h[":,11a btycuic;t högre haeltighet med dnna kpplings typ i förhållande till de övriga, utan risk för urkppling.prblemet är dck att rörens tyngd medför att kpplingarna. shlpar :L marken, vi11<et kan skada viijsa g:d5dr. J~ör att förhindr" detta kan mdd.i' (undr punkt 2) modtrlul tmdejr kppline:arnn 11e:{' allra bäst ett hjulpar under varje rör. AndbgfJeringen är till ~itr del n tekn:u,fre'i,ga. Körhastigheten måste anpasf:;8.c:; eftr kppl:i.ngstyp Del'!. cfinu')beter :L m.arl<:n. Vidare påvrkac3 spridarledningens slutliga lhge av svhngradien ch may~cns lutning. Vid för skarpa sv tingar stjtilpr rören nhrmast traktrn. Det visade sig liven att hjulen vid kraftig Bvting rörde sig i sidleds ch dtirigenm kan en vjss grtivande effekt thnkas uppstå. SpridarJ.edningen visade sig vara förvånansvtirt följsam, vilket avsvitet unclerltitt.d :CLyttnin[,'cn. Utöver körning på vall ~ prvd..od ~j.v()rj. xl.julcnf3 funktinm'lugligbct vid

14 ,<=,",.""","",,","~~_,," ---=~"" 1 u.. ::3 C 11. ern e.tt V --- _ _. -- 1"öl' att f{'i ett minimaj.t 81'bet;3behv vid D.Jlvi:i11d2ndet [lv tj.ndl)g,~;:r'ing kruvs ett vd} genmttnkt flyttningsscbema, speciellt vid flerstaussystern ~ Sm exempel pä flyttningsschman har valts ett trestamssystem där antalet spridarldningar varieras. Sm framgår av tabell :3 under gäller det att i sä str utntr'uckrnng 80m möjlitrl; utnyttja b g:::; e:c'in ; tviirs öve:c stanrmarna (lt~ge 1 2). 1J 2 ~1~ ~-~~ 1- -~ ~ _.~~~.".~._~... ~=~~~. -"l-~~-' M~' =.. ~-~'~-~-I-'-'---~' ~ "i[;. 5. l på flyttning aven spridarledning vid trestamss,'y"c"tem. 6 D.. 2 b 1 b ~)Y [; teln (; :I :E'lyttn:i.nc 8.V sprider! vid trc,':.:ta:mc)-- 1 a 2 a :3 a 4 a 5 a 6 a 8 l> 7 b 6 b ~) b 4 b :3 c 4 c '7 c 8 a 2 b b 5 c 6 c 2 c 1 c 7 c C3 c._d... ~V~ ==--~.,.=,"''>".;=. f

15 11, För att få n bild av skillnaderna i arbtsbehv vid flyttning av spridarledning genm lindbgsering ch flyttning på knventinellt slitt med två man, har följande exempel uppställts. Av ett större flilt skall en areal av 12 ha bevattnas. Stammen, sm ~r 300 m, förutsättes vara nergrävd. Spridarledningen antas vara 200 m ch flyttas 18 m (l) per bevattningstillfälle (se fig. 8). För att täcka 12 ha åtgår således 34 uppställningar. Hjulen förutstittes vara påmnterade vid ändbgsering. 2 _.=-~. --~-~----~'-'l-'~'~ -- ~- ~ ~ w>= 1 ~~.2- _~ =.~ ~,-~,,~,-~._._~ _.--~.~._ -- _a rn -~--t:,""" _ 71, ~ _~a _-2. ~~_ u _,~_._ ~7 ').._.~ ~= ~"""""= ",J",/:~._"'''',..,..., Fig. 8. Principskiss för flyttning av spridarledning vid bevattning av 12 ha. Arbetsbehv't för de båda al tern,),[;:i ven har i tabell :5 uppdelats :i. traktrminutr ch mansminuter (se sidan 12). Av de itubell 5 framruknade v~rddna framgår,att tindbgseringn kr~ver ett betydligt Jligre arbetsbehv vid flyttning av spridarledning. Jihnföl't med fl::/,"ctning P~l knventine1j.t sött l,an arbetijbc:hve-[; fö):' flyttn:ir){~ inm ett flnt I'educ:ca:::; l1j.d G~) 'f. JJiiTemt bllc cmöelen h'ej:--" toj'minv.-[;e:c betydligt h15g:l:'(';.

16 1 2 ~. (D f-j (Il p,,--1 r:1 :(jj '01 'f-~ El rc1 UJ rc5 ~ Ql (IJ ~ S 1.(\ N l~' (\j IJ\ t-- IJ\ Ql f~ (u H :0 et.; C ~-I >1 O '01 4.) n,!xj UJ (Il ~:: }., «j E-, fel [(\ L(\ 1.(\ Ll\ II\ (\J 'c>.,-j E-I cd,.c' -< N.j.> C.l.. p r-i :cj <j 1 r ~~ ID r c(' 5 p, (D f ; ("i'\ Ii :0 'H /-1 >~ 'r!.j-),_~ fl [f) cd f... ~ ~:: c:j C-j f~ (') Ll\ () l.f\ '-.0 10(\ '-.0 \..0 '-.0 (\! '> ~,j l\d,1 (L).{-'>,-l :C0 ~--l,r~ d f.,:1 "0 (O r~'1 f. 1 ej "O 'd f-, I::t, "() UJ ',,1 l:> (\J t j Ii bjj LO :u5.p r l +, i>-.:.,,,.! t"::) fr'i -p (I) t [,~ 0J (\J,-,,., [J) lto c-, ~-,, _~. _...._......_..._".~......_.k~_._~... L..._...,, _....._......'..... 'rl r:~.j.) _F' n.i., l.f\,~ r.l <"'i " e' " I O ~'r.ij f -\.j-..) r" ' 1 p, Ql ;] (li 1 " U) +-> f~:.. r~ ~l m U2 "ld (!).. 1 f j p, (:1 w 'H

17 Diskussin Den genmförda undersöln~d.ngen vi EjClr, att mycket finne] att vinna ur al'betsbellvssynpunlct genm att anvi3.nda tekniken med tindbg~ sering av spridal'ldning. Jtimförs detta förfaringssätt med flyttning på knventinellt slitt (1 man bär 1 rör ller 2 man blir 3 rör) visar resultaten att arbetsbehvet i btista fall kan reduceras med hela 70 i. Förklaringen till dnna till synes höga siffra är Vjdare brtfaller det tunga arbete sm flyttning för hand på nybevattnad jrd innebär. Traktrn, sm anvtinds vid bgsering, behöve,:; f3å gtt sm ald:cig körae3 på fuletig j:c-d" För att hel t eli minera denna körning kan en längre lina utnyttjas sm kppling mellan rör ch traktr. Placeringen av spridarldningen genm ändbgsering i ett ur bevattningeje,lynpunkt ril-ctigt läge tir naturl:igtv:i,i3 en frc"tga m kör- vana. För att underltitta en rätt placering bör någn frm av, markörer anvi:indas, deh~ vid f')tammen för att mal'l:era var inkpp- li,ng skall ske, dels sm en avståndsmarkerjng vid körning frän 's tmndlen. Då unde:csöl;ningcn tyvärr intel:undc utförl1.d under }Jelt rcal:lsti3- ka förhållanden, kvarstår frtfarande en del prblemställningar, sm måste studeras för att få en klar bild a~ tindbgscringcns användbarhet under de fcirhchlanden s sm ~j_r a}-tuell. i Sveri[';e. De frågr, sm i första hand lir av intresse att få besvarade, är hur typ av gröda ch jrdart påverkar tlndbgseringen. Klein (1959) ch Hrning (1957) menar att typ av gröda ch grödans utvecklingsstadium vid bevattningstillftillet i str utsträckning påverkar arbtsbehvet vid flyttning på knventinellt slitt. Ändbgseringen påverkas säkerligen inte ur arbets1ehvdsynpunkt av dc grödr, 80m htir tir aktuelja, utan av intresse är i flyttningsmetdn skadar grödan. vilken grad HjuJ ens funk -el (lieic] ugji t pa ny l )ve -; t ';nu'; l t underlag påverkas 2ntag 1. Jl1f:.n I)U. JElDJ. f j CJ..\l israeliliska erfarenheter bör jrdarten inte ha n/leon avgörande

18 14. J?ör att tekniken med ~indbc;sering av' spridarledning till :[u110 skall kunna utnyttjas kr~vs relativt stra arealer med gd arrodderinc;. Fa~lta, nergri::i.vda stammar underliittar avsevärt ändbgsering ch höjer dtirför effektivjteten ytterligare. Smmaren 1972 genmfördes en undersökninc; med syfta att studera tekniken ch arbetsbehvet vid ändbgsring av hjulförsedda spridarledningar ch jämföra detta med arbetsbehvet vid flyttning för hand. Resultaten visar att arbetsbehvet minskar avsevärt vid ändbgsering, då denna metd, vilken endast kräver en traktrförare, helt eliminerar gångtiden, sm utgör största delen av arbetsbehvet vid knventinell flyttning. I"örfaringssättet vid :flyttning av c;pridarlednid{:; genm ~i.ndbgse:riqs innebiir inga E3törre svår:i.ghet()y't utan tir till största delen en frl.. ge m körteknik. Trts att grödans ch jrdartens betydelse för tindbgsrlngens effektivitet i,imlu [ir klar, frej.mstl'u' dck metden sm det enl>: - lasts ch biljignst aj.ternntivet för bevattning av vallar, 8tråsHd ch ljev~xter på stra arealer. Chr:l~3tnsen, ~)"A. 1961, Markvandning, Afpr~vning af vandningsmatrj.el. s181 Elhanani, S., 1965 SprinkJ.er irrigatin in Israel. lrrig. EDgn. Maint. G1a[~v/, \'! Hrning, H.M., 1957 Die Entwicklung neur tckniken und deren

19 1 ~) Jhanssn~ w Bevattning md mindre arbete - en översikt över material ch tillvtigagängsstitt. Svensk Valltidsskrift l h~:fte 5. Klein, K.F., 1959 Handhabung und Arbeitswirtschaft der Beregnung im Bauernbctrieb. KTL-Ber. Landtech. 57, 80 s.

20 P' njd 1. J d' n'j"" ~ eu,t)',. (1 n',l d e :f'" "'. _. J,ng _.I. 'S'Or-i J. ~,CLal'l '..." Enkel. lned Dubl) )'. (..Lmc;c1 Bild 2 --.,'f") J.l(1. '/.J. F'j At. u._~pa ').. r,,,r P, stamj.le! '(. n:l.1] ( u. v ',.,[; Om _. 11 i 11(' "I'}"; el, ViJde-- )..! (; I', ", 'il:c J,J,!l t V)r)

21 F rts. från mslagets andra sida Nr År Författare ch titel Nils Brink. Kväve ch fsfr i Sävjaån Nils Brink. Sagåns vatten Waldemar Jhanssn. Anvisning för prjektering ch dimensinering a v beva ttnings a ni äggn inga r Gunnar Hallgren. Dränering av tmtmark, vägar, trädgårdar, kyrkgårdar, idrttsplatser, flygfält m.m. Aug. Håkanssn, Gösta Berglund, Janne Erikssn, Waldemar Jhanssn. Resultat av 1969 års täckdikningsförsök ch bevattningsförsök Gösta Berglund. Kalkens inverkan på jrdens struktur Aug. Håkanssn, Gösta Berglund, Janne Erikssn, Waldemar Jhanssn. Resultat av 1970 års täckdikningsförsök ch bevattningsförsök \ Jhn Sandsbrg. Exempelsamling i hydrmekanik Janne Erikssn. Bevattning. Trpiskt lantbruk Janne Erikssn. Ersin. Trpiskt lantbruk Aug. Håkanssn, Waldemar Jhanssn, Gösta Berglund, Janne Erikssn. Resultat av 1971 års täckdiknings-, bevattningsch kalkningsförsök Sigvard Anderssn. Agrhydrlgi. Skrivningar för 5 päng, med svar, lösningar ch kmmentarer. Gösta Berglund. Försök med påskyndad snösmältning. Lars Kristianssn, Gunilla Sund~ll. Studier av arbetstiden för lika bevattningssystem. Per-Olf Anderssn, Måns Ryd~n. Studier av arbetstiden vid ändbgsering av spridarledning.