Slutrapport för utredning av institutionsplaceringar av barn och familjer inom Malmö stad.

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (1) Datum Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare pontus.gleisner@malmo.se Tjänsteskrivelse Slutrapport för utredning av institutionsplaceringar av barn och familjer inom Malmö stad. SOFS Sammanfattning Våren 2012 uppdrog Malmö stads IOF-chefer åt Sociala resursförvaltningen att utreda kommunala lösningar för institutionsplaceringar av barn och familjer samt andra insatser. Syftet med utredningen var att utreda stadsdelarnas behov och hur Enebackens verksamhet svarar mot dessa behov. Utredningens slutsatser skulle ligga till grund för eventuella förslag på förändringar av inriktning och organisation av Enebackens verksamhet. Utredningen skulle även se över verksamhetens finansiering. Sociala resursförvaltningen är nu färdiga med sin utredning och Stadsområdesnämnd Söder har ombetts yttra sig över slutrapporten. I föreliggande remissvar anger Stadsområdesnämnd Söder sin syn på förslagen. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att godkänna remissvaret, samt att översända det till sociala resursnämnden. Beslutsunderlag Remiss Yttrande Slutrapport för utredning av institutionsplaceringar av barn och familjer inom Malmö stad Beslutsplanering Stadsområdesnämndens arbetsutskott Söder Stadsområdesnämnd Söder Ansvariga Eva Stener Avdelningschef, individ- och familjeomsorg SIGNERAD

2 Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 1 (3) Datum Vår referens Pontus Gleisner, utvecklingssekreterare Vårt diarienummer SOFS Yttrande Slutrapport för utredning av institutionsplaceringar av barn och familjer inom Malmö stad. SRN-SRF Stadsområdesnämnd Söder har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Våren 2012 uppdrog Malmö stads IOF-chefer åt Sociala resursförvaltningen att utreda kommunala lösningar för institutionsplaceringar av barn och familjer samt andra insatser. Syftet med utredningen var att utreda stadsdelarnas behov och hur Enebackens verksamhet svarar mot dessa behov. Utredningens slutsatser skulle ligga till grund för eventuella förslag på förändringar av inriktning och organisation av Enebackens verksamhet. Utredningen skulle även se över verksamhetens finansiering. Sociala resursförvaltningen har nu färdigställt slutrapporten och föreslår olika utvecklingsmöjligheter för att möta de behov som stadsdelarna visat. Dessutom föreslår man en modell för hur den förändrade verksamheten ska finansieras. Stadsområdesnämnd Söder har ombetts yttra sig över Slutrapport för utredning av institutionsplaceringar av barn och familjer inom Malmö stad, nedan kallad slutrapporten. Yttrande Enebacken är en institution som tar emot barn 0-12 år med eller utan sina föräldrar för både akuta placeringar och planerade barn- och familjeutredningar och behandling. Enebacken tillhör Sociala resursförvaltningen och har 22 platser uppdelade på tre avdelningar. Enebackens verksamhet är idag helt och hållet anslagsfinansierad. Bakgrunden till detta var att ekonomiska överväganden inte skulle vara avgörande för stadsdelarnas placering av barn. Organisation I slutrapporten lägger Sociala resursnämnden fram ett förslag på hur verksamheten skulle kunna organiseras framöver. Förslaget innebär att Enebacken byggs upp i två delar: institutionsplaceringar på HVB-hem och öppenvårdsinsatser. I realiteten skulle förslaget innebära att verksamheten ser ut enligt följande:

3 - Två avdelningar för familjeutredning: Utredningsverksamheten utökas från en till två avdelningar med totalt sett 16 platser. Båda utredningsavdelningarna ska ha möjlighet att ta emot akuta placeringar. - En avdelning för relationsbehandling för familjer: Behandlingsverksamheten bibehåller nuvarande 8 platser och utvecklar modeller för flexibel placeringstid i kombination med möjlighet till behandlande öppenvårdsinsatser under utslussning till hemmet. 2 (3) - Behandlande öppenvårdsinsatser under utslussning till hemmet: Dessa syftar till att stabilisera uppnådda behandlingsmål i hemmiljö efter en institutionsplacering. - Fördjupad utredning i hemmet: Detta innebär en möjlighet för stadsdelarna till flexibla paketlösningar utifrån behov. - Två jourhem som är knutna till Enebacken: Jourhemmen ska ha kapacitet för två barnplaceringar vardera. Detta medför då att den nuvarande barnavdelningen på Enebacken tas bort. Finansiering Verksamheten föreslås bli finansierad genom bibehållet anslag samt att en vårdavgift införs för samtliga dygnsplaceringar, med 600 kronor per dygn. Öppenvårdsinsatserna blir inledningsvis kostnadsfria. Synpunkter på förslagen Anledningen till att IOF-cheferna aktualiserade föreliggande utredning, var att man skulle utreda möjligheten att skapa fler utredningsplatser på Enebacken. Grunden till detta var att stadsdelar tvingades köpa dyra placeringar av externa vårdgivare när Enebacken inte hade lediga platser. Dessutom upplevdes kösystemet som oklart och det var svårt att förutse när man skulle kunna bli erbjuden en plats. 1. Utöka från en till två avdelningar för familjeutredning, med möjlighet att ta emot akuta placeringar: Detta anser nämnden vara en bra åtgärd då det medför en högre tillgänglighet både avseende planerade och akuta placeringar. 2. Fördjupad utredning i hemmet: Detta anser nämnden vara en bra åtgärd då man på så sätt frigör platser på Enebackens avdelningar. Dessutom är det ibland svårt att placera hela familjer på avdelning, då barnen ej får vara äldre än 12 år. För de familjer med barn i åldern 13 år och över, innebär utredning i hemmet därför en möjlig lösning. 3. Behandlande öppenvårdsinsatser under utslussning till hemmet: Detta är en insats som kan fylla en funktion för några stadsområden men inte andra. De som har en egen väl utbyggd öppenvård kan ha möjlighet att hantera detta internt, medan andra stadsområden inte kan tillhandahålla insatsen själva. Om Enebacken ska erbjuda en sådan insats, är det därför nödvändigt att den är belagd med vårdagift (se punkt 5 nedan).

4 4. Två jourhem som är knutna till Enebacken: Detta anser nämnden vara en onödig åtgärd. Att rekrytera och administrera jourhem är något som stadsområdena själva klarar av. Tidigare, med stadsdelarna, kan detta möjligtvis ha varit problematiskt för vissa mindre stadsdelar, men i dagsläget bör detta ej längre vara ett problem. 3 (3) 5. Finansiering genom anslag samt vårdavgift för dygnsplaceringar: Detta anser nämnden vara ett komplicerat sätt att finansiera verksamheten på. Det vore enklare för de placerande nämnderna, om verksamheten bekostas genom: a. I första hand differentierade vårdavgifter. Hela verksamheten skulle finansieras med vårdavgifter och inget anslag skulle utgå. För alla insatser, inklusive öppenvård, skulle vårdavgift tas ut av det placerande stadsområdet. b. I andra hand anslag i kombination med vårdavgifter som enbart tas ut för öppenvårdsinsatserna. Verksamheten skulle kunna finansieras helt och hållet med anslag för placeringarna. För alla öppenvårdsinsatser skulle vårdavgift då tas ut med den faktiska kostnaden för respektive insats och tidsåtgång, dvs per timme eller dygn. c. I tredje hand anslag i kombination med differentierade vårdavgifter. Verksamheten skulle kunna finansieras med exempelvis 60% anslag och 40% vårdavgifter. För alla insatser, inklusive öppenvård, skulle vårdavgift tas ut av det placerande stadsområdet. Nämnden skulle även vilja att kösystemet för placeringar är så transparent och tydligt som möjligt. Nämnden skulle också vilja föreslå att man tillsätter en referensgrupp som har i uppdrag att följa upp hur Enebackens blivande verksamhet, svarar mot de behov som stadsområdena har. Nämnden skulle dessutom vilja föreslå att man undersöker möjligheten att utforma en modell där stadsområdena abonnerar på ett visst antal platser. På så sätt blir det enklare för ett stadsområde att kunna planera sina placeringar och det blir lättare att förutsäga när man kommer att behöva vända sig till externa aktörer istället. Ordförande Anders Nilsson Nämndssekreterare Malin Lundberg

5 Malmö stad Sociala resursförvaltningen Stadsområdesnämnd Innerstaden Stadsområdesnämnd Norr Stadsområdesnämnd Söder Stadsområdesnämnd Väster Stadsområdesnämnd Öster Ärendet: Slutrapport för utredning av institutionsplaceringar av barn och familjer inom Malmö stad Ärendet med vårt Dnr SRN-SRF överlämnas till ovanstående för yttrande. Svaret ställt till sociala resursnämnden, ska vara Sociala resursförvaltningen tillhanda senast Handläggande tjänsteman på Sociala resursförvaltningen är Sema Soer. Enligt uppdrag Sociala resursförvaltningen Anna-Kajsa Tagesson SOCIALA RESURSFÖRVALTNINGEN Baltzarsgatan Malmö Tel Org.nr

6 Handläggare Martina Anlér Sociala resursförvaltningen Till Sociala resursnämnden Tjänsteutlåtande Ärende: SRN-SRF Slutrapport för utredning av institutionsplaceringar av barn och familjer inom Malmö stad Initierare: Sociala resursförvaltningen INLEDNING Bakgrund Malmö stads IoF-chefer gav våren 2012 barn och ungdomsgruppen i uppdrag att göra en utredning av kommunala lösningar för institutionsplaceringar av barn och familjer och andra insatser. Syftet var att utreda stadsdelarnas behov och hur Enebackens verksamhet svarar mot dessa behov. Utredningens slutsatser skulle ligga till grund för eventuella förslag på förändringar av inriktning och organisation av Enebackens verksamhet. Även Enebackens finansiering sågs över i utredningen. Enebackens organisation idag Enebacken är en institution som tar emot barn 0-12 år med eller utan sina föräldrar för både akuta placeringar och planerade barn- och familjeutredningar och behandling. Enebacken tillhör Enheten för institution och boende inom avdelning barn och familj på Sociala resursförvaltningen. Enebacken har 22 platser uppdelade på tre avdelningar och en administrativ del där administration, vaktmästeri, städ och kök samt psykologen ingår. Bild 1. Organigram Enebacken idag 1(6)

7 Enebackens verksamhet är idag anslagsfinansierad till 100 % vilket innebär att en placering inte utgör en direkt kostnad för stadsdelen. Bakgrunden till att finansieringsmodellen infördes var att ekonomiska överväganden inte skulle vara avgörande för stadsdelarnas insatser för barn. Enebacken leds av två sektionschefer. Personalen på Enebackens tre boendeavdelningar är socionomer och socialpedagoger. Enebackens psykolog gör psykosociala utredningar av barn och familjer vid behov. Assistenterna sköter all fakturering och administrativ rapportering. Enebackens kök tillagar all mat som serveras på institutionen. Utredningens syfte och genomförande Utredningen genomfördes under våren 2013 och leddes av Sema Soer, enhetschef Institution och boende. I arbetsgruppen ingick tre representanter från de tidigare stadsdelarna; Eva Danielson, enhetschef Hyllie, Maria Beckman, enhetschef Södra innerstaden och Joachim Andersson, enhetschef Centrum. Utvecklingssekreterare Martina Anlér från Sociala resursförvaltningen har ansvarat för det operativa genomförandet av utredningen i arbetsgruppen. Utredningen har genomförts i två delar, dels via enkäter, dels fysiska intervjuer med varje stadsdel. Utifrån arbetsgruppens direktiv har utvecklingssekreterare utformat enkät- och intervjumall, sammanställt enkätresultat och genomfört intervjuer samt sammanställt slutrapporten och rekommendationer. Arbetsgruppen antog slutligen rekommendationerna i slutrapporten. UTREDNINGENS SLUTSATSER Utredningens slutrapport är indelad i två delar. Del 1 behandlar innehållet i Enebackens verksamhet, exempelvis vilka typer av utredningar och behandlingar som Enebacken erbjuder och vilka andra former av konkreta insatser stadsdelarna efterfrågar. Del 2 behandlar förbättringar stadsdelarna vill se vad gäller deras samarbete med Enebacken. Även hur kösystemet fungerar behandlas. Del 1 Inriktningen på verksamhet Stadsdelarnas tillfrågades att uppskatta hur stora behov de hade av olika typer av insatser för barn och familjer. De fem insatser som stadsdelarna i fallande ordning ansåg sig ha störst behov av var: Utredning familj Behandling familj Akuta familjeplaceringar Behandling familj med initial kartläggning Akut barnplacering 0-12 år/akut skydd utifrån barnets behov Stadsdelarna efterfrågar inte en större omläggning av Enebackens verksamhet utan Enebackens verksamhet motsvarar idag de övergripande behov som stadsdelarna identifierar. Vissa av stadsdelarna har dock idag mycket begränsad användning av Enebackens verksamhet. Dygnsvården på Enebacken är inte anpassad till de klienter som har arbete eller är egna företagare. Färre stadsdelar använder framförallt behandlingsavdelningen än utredningsavdelningen, baserat på Enebackens statistik från 2011/2012. Enebackens utvecklingsområden är att utveckla en mer flexibel och individanpassad utredning och behandling vad gäller placeringstid och fysisk plats för insatserna, exempelvis genom att erbjuda utredning i hemmet och tidigare utslussning. 2(6)

8 Utrednings- och behandlingsformerna anpassas till fler klienter och placeringstiden förkortas vilket frigör platser. Även enskilda öppenvårdsinsatser i samband med placeringar efterfrågas. Stadsdelarna undviker helst att göra planerade placeringar av ensamma barn på institution. Alla stadsdelar har behov av att göra akutplaceringar både av ensamma barn och familjer, varav en majoritet har ett jämförelsevis stort behov av denna funktion. Planerade och akuta barnplaceringar löser stadsdelarna dock i första hand via jourhem eller familjehem och i andra hand tillfrågas Enebacken. Del 2 Hur verksamheten organiseras Samarbetet mellan stadsdelarna och Enebacken Stadsdelarna vill bli avlastade med det löpande praktiska arbetet när de gör en extern placering. Samarbetet anser stadsdelarna ska präglas av service, flexibilitet och praktisk avlastning. Ömsesidigt förtroende och god dialog är en förutsättning för bra samarbete vilket ansvariga från respektive håll behöver skapa förutsättningar för på både handläggar- och chefsnivå. Stadsdelarna är nöjda med konferenserna och underlag, önskemål finns om tydligare skriftlig analys och slutsatser. Frekvensen på konferenser kan ärendeanpassas i större utsträckning och stadsdelarna önskar sig mer sammanhållen planering och kommunikation mellan Enebackens olika avdelningar. Enebackens kösystem och platsbrist En av de främsta frågorna som stadsdelarna lyfter i både enkät och intervjuer är platsbristen och hur Enebackens kösystem fungerar. Det är svårt att få en plats, kötiderna är långa och det är ofta bråttom i de ärenden där Enebacken är aktuella. Kötiderna ändras också med mycket kort varsel vilket skapar planeringssvårigheter. Det är också svårt att motivera och upprätthålla motivationen hos klienterna då kötiden är lång. Sammanfattar man stadsdelarnas syn på Enebackens kösystem kan kösystemet beskrivas som oförutsägbart, icke-transparent och ineffektivt. Oförutsägbarheten innebär att kön inte med säkerhet reflekterar aktuella behov av placeringar hos stadsdelarna. Ärenden kan vara inaktuella men fortfarande aktiva i kön. Det finns en bristande tilltro hos stadsdelarna till att det endast är kötiden som styr vem som får en plats vilket gör att kösystemet upplevs som icke-transparent. Kösystemet kan slutligen beskrivas som ineffektivt då det tar lång tid att få ett tydligt och rakt svar om det finns plats och är omständligt att aktualisera ett ärende. FÖRSLAG TILL UTVECKLING AV ENEBACKEN UTREDNING, BEHANDLING OCH ÖPPENVÅRDSINSATSER FÖR BARN OCH FAMILJER I MALMÖ STAD Enebackens ledning har utifrån slutrapportens rekommendationer utvecklat ett förslag på framtidens Enebacken Enebackens kompetenscentrum, vilket arbetsgruppen har ställt sig bakom. Förslaget har därefter presenterats för Enebackens personal och ärendet tas upp på facklig samverkan den 19 augusti Fokusområden utifrån utredningens slutsatser Förslaget om utveckling av Enebacken fokuserar på nyckelord som flexibilitet, service och individanpassade utredningar och behandlingar gällande tid och metod. Andra viktiga synpunkter och behov i utredningen som förslaget tagit fasta på är att utveckla kösystemet, hantera platsbristen för familjeutredningar, placeringar för barn över 12 år och utökad längd på akutplaceringar. Förslaget innebär att Enebacken fokuserar på utredning och behandling för barn och familjer vilket ger en sammanhållen organisation med ett tydligt fokus. 3(6)

9 Målsättningen är att genom en flexibel organisation tillhandahålla där stadsdelarnas behov för att utnyttja resurser och kompetens effektivt inom Malmö stad. Framtidens Enebacken Förslaget innebär att Enebacken byggs upp i två delar: institutionsplaceringar på HVB-hem och öppenvårdsinsatser. Enebackens HVB-hem består av: 2 avdelningar för familjeutredning à 8 platser per avdelning 1 avdelning för relationsbehandling för familjer à 8 platser Akuta familjeplaceringar tas emot på båda utredningsavdelningarna Enebackens utredningsverksamhet utökas från en till två avdelningar och platsantalet fördubblas därmed från dagens 8 till totalt 16 platser. Enebackens behandlingsverksamhet bibehåller dagens 8 platser och utvecklar modeller för flexibel placeringstid i kombination med möjlighet till behandlande öppenvårdsinsatser under utslussning till hemmet. Båda utredningsavdelningarna kan vid full beläggning ta emot en akut familjeplacering per avdelning. Enebackens öppenvårdsinsatser består av: Behandlande öppenvårdsinsatser under utslussning till hemmet Fördjupad utredning i hemmet Enebackens behandlande öppenvårdsinsatser syftar till att stabilisera uppnådda behandlingsmål i hemmiljö efter en institutionsplacering. Enebackens fördjupade utredning i hemmet innebär en möjlighet för stadsdelarna till flexibla paketlösningar utifrån behov. Denna del av verksamheten innebär en utökning med ytterligare 2-3 tjänster. Jourhem för akuta placeringar för ensamma barn I förslaget för Enebackens kompetenscentrum ersätts dagens barnavdelning med 2 jourhem med kapacitet för 2 barnplaceringar per jourhem. Stadsdelarna har ett större behov av att placera barn tillsammans med sina familjer för utredning och/eller behandling. Enebacken ansvarar för handledning av jourhemmen och eventuell behovsutredning av barnets behov. En kartläggning av de fem nya stadsområdenas samlade behov av jourhem för akutplaceringar av barn måste göras innan denna del av förslaget implementeras. Bild 2. Organigram Enebackens kompetenscentrum 4(6)

10 Sammanfattningsvis innebär förslaget att Enebackens HVB-hem utökas från dagens 22 platser till 24 platser med möjlighet att akut placera ytterligare två familjer. Parallellt kan öppenvårdsinsatserna nå fler familjer, även de familjer som idag av olika skäl inte samtycker till institutionsplacering. Ett mer flexibelt arbetssätt på både behandling och utredning förväntas också öka tillgången på platser. Finansiering Förslaget bygger på bibehållet anslag samt att vårdavgift införs för samtliga insatser. Enebackens årliga anslag är idag tkr, vilket innebär en genomsnittlig dygnskostnad på 2741 kr. Vårdavgiften för Enebackens kompetenscentrum föreslås sättas till 600 kr per dygn och plats. Med en uppskattad beläggningsgrad på 80 % per år skulle Enebackens budget stärkas med kr årligen. De ökade resurserna är en förutsättning för att kunna utöka verksamheten i enlighet med stadsdelarnas uttrycka behov och önskemål. Endast dygnsplaceringar beläggs med en vårdavgift. Öppenvårdsinsatserna blir inledningsvis kostnadsfria för stadsdelarna. Ett preliminärt finansieringsförslag enligt ovan beräkningar: Tabell 1. Finansieringsförslag Enebacken utökning 2014, preliminärt (kr) Intäkter Antal platser 24 st Beläggning 80% Dygnsavgift 600 kr Antal dygn Utgifter Kostnad enl separat budget tjänster m.m. Arvode 2 familjehem tkr/mån/hem Omkostnader 2 familjehem tkr/mån/hem Skillnad De 6 tjänsterna innefattar utredning i hemmiljö, behandling under utslussning samt utredningar av barn i familjehem. 5(6)

11 Utvärdering För att säkerställa att förändringar av verksamheten leder till önskvärda resultat föreslås att förslaget utvärderas två år efter att implementeringen har påbörjats. I utvärderingen bör både vårdens innehåll i förhållande till stadsdelarnas uttryckta behov samt den ekonomiska delen utvärderas. Annelie Larsson Lene Cordes 6(6)

12 Förslag till utveckling av Enebacken - Utredning, behandling och öppenvårdsinsatser för barn och familjer i Malmö stad Sociala resursförvaltningen Upprättad datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Sema Soer Sociala resursförvaltningen Institution och boende

13 VISION Enebacken ska tillhandahålla spetskompetens för barn och deras familjer inom utredning och behandling. Enebacken är Malmö stads kompetenscentrum för institutionsplaceringar av familjer och barn med den samlade kunskap och erfarenhet om barns behov och föräldrars förmågor som finns i verksamheten. Hos Enebacken främjas konstruktiva lösningar och strategier hos barn och deras föräldrar med det långsiktiga målet att skapa en fungerande familj på hemmaplan. Med Malmö stads behov som utgångspunkt erbjuder Enebacken flexibla lösningar utifrån barns och föräldrars behov och problematik. Enebacken tillhandahåller Malmö stad både institutionsplaceringar för barn och deras familjer med kompletterande öppenvård såväl som enskilda öppenvårdsinsatser i en och samma verksamhet. FOKUSOMRÅDEN UTIFRÅN UTREDNINGENS SLUTSATSER Med utgångspunkt i den utredning som under 2012/2013 genomförts på uppdrag av Malmö stads stadsdelsövergripande IoF-grupp har nedan förslag om utveckling av Enebacken fokuserat på nyckelord som flexibilitet, service och individanpassade utredningar och behandlingar gällande tid och metod. I stadsdelarnas egen behovsanalys framkommer att Malmö stad har störst behov av utredning för familjer, relationsbehandling för familjer och akuta familjeplaceringar. Intresse för utredning i hemmet och mindre insatser som samspelsbedömningar, Marte Meo och psykologinsatser hos stadsdelarna framkommer också i utredningen. Andra viktiga synpunkter och behov i utredningen som förslaget tagit fasta på är att utveckla kösystemet, hantera platsbristen för familjeutredningar, placeringar för barn över 12 år och utökad längd på akutplaceringar. Förslaget innebär att Enebacken fokuserar på utredning och behandling för barn och familjer vilket ger en sammanhållen organisation med ett tydligt fokus. Flertalet av stadsdelarnas uttryckta behov tillgodoses av förslaget. Genom en flexibel organisation tillhandahåller Enebacken insatser där behoven finns vilket bidrar till att resurser och kompetens utnyttjas effektivt i Malmö stad. Förslaget har arbetats fram av arbetsgruppen som utrett Enebackens verksamhet (SDF och SRF) i samråd med sektionschefer på Enebacken. FÖRSLAG FRAMTIDENS ENEBACKEN Förslaget bygger på att Enebacken fungerar som ett kompetenscentrum som erbjuder fler alternativ till utredning familjer och relationsbehandling än idag genom att verksamheten byggs upp i två delar: institutionsplaceringar på HVBhem och öppenvårdsinsatser. Enebackens HVB-hem Enebackens HVB-hem består av: 2 avdelningar för familjeutredning à 8 platser per avdelning 2 Sociala resursförvaltningen

14 1 avdelning för relationsbehandling för familjer à 8 platser Akuta familjeplaceringar tas emot på båda utredningsavdelningarna Enebackens utredningsverksamhet utökas från en till två avdelningar och platsantalet fördubblas därmed från dagens 8 till totalt 16 platser. Flexibel utredningstid baseras på utredningsuppdrag och familjens problematik. Stadsdelarna får snabbare tillgång till plats och kötiden till utredningsavdelningen förväntas minska. Vid behov kan även stödjande inslag till familjen under utredningsplaceringen erbjudas. Enebackens behandlingsverksamhet bibehåller dagens 8 platser och utvecklar modeller för flexibel placeringstid i kombination med möjlighet till behandlande öppenvårdsinsatser under utslussning till hemmet (se nedan). Placeringarnas längd förväntas minska och därmed också kötiden till behandlingsavdelningen. Båda utredningsavdelningarna kan vid full beläggning ta emot en akut familjeplacering per avdelning. Det innebär en utökad möjlighet för stadsdelarna att akut placera familjer på Enebacken jämfört med idag. Enebackens öppenvårdsinsatser Enebackens öppenvårdsinsatser består av: Behandlande öppenvårdsinsatser under utslussning till hemmet Fördjupad utredning i hemmet Enebackens behandlande öppenvårdsinsatser syftar till att stabilisera uppnådda behandlingsmål i hemmiljö efter en institutionsplacering. Forskning visar att en planerad utslussning med stödjande insatser ger mer hållbara resultat i familjen efter avslutad placering. Enebackens fördjupade utredning i hemmet innebär en möjlighet för stadsdelarna till flexibla paketlösningar utifrån behov. Öppenvårdsinsatser som kan erbjudas är bland annat bedömning av barns behov och föräldrars förmåga genom observationer, samspelsbedömningar, strukturerad anknytningsintervju och referenssamtal. Denna del är till för de familjer där barnen inte behöver akut skydd, utan där stadsdelen behöver fördjupad information om förälderns förmåga och barnets behov. Genom att erbjuda korta flexibla öppenvårdsinsatser kan Enebacken öka antalet insatser och möjliggöra insatser för de familjer som inte kan eller vill samtycka till institutionsplacering och därmed komma fler till del. Stadsdelarnas insyn i de familjer där deras eget utredningsförfarande inte är tillräckligt ökar också och fördjupad snabb information om barns behov och föräldrars förmågor kan ges. Denna del av verksamheten innebär en utökning med ytterligare 2-3 tjänster. Inom ramen för både Enebackens HVB såväl som öppenvårdsinsatser ingår även fortsättningsvis psykologutredning och psykologinsatser vid behov i ärendearbetet, liksom metoderna Marte Meo, RePulse, CAP och IAS. 3 Sociala resursförvaltningen

15 Jourhem för akuta placeringar för ensamma barn I utredningen uttryckte stadsdelarna att de har behov av att akutplacera ensamma barn. I första hand vill stadsdelarna dock placera ensamma barn, såväl akuta som planerade placeringar, i jourhem och familjehem. Stadsdelarna har ett större behov av att placera barn tillsammans med sina familjer för utredning och/eller behandling. I förslaget för Enebackens kompetenscentrum ersätts dagens barnavdelning med: 2 jourhem med kapacitet för 2 barnplaceringar per jourhem Jourhemmen kontrakteras för att ta emot målgruppen 0-16 år vilket kan tillgodose stadsdelarnas och social jours behov av att akutplacera såväl spädbarn som barn över 12 år. Enebacken ansvarar för handledning av jourhemmen och eventuell behovsutredning av barnets behov. Genom att ersätta barnavdelningen med jourhemsfunktion skapas utrymme för fler utredningsplatser på Enebackens HVB. Förändringen innebär en minskning av dagens kapacitet för barnplaceringar på Enebacken från 6 platser till 4 platser. Placering i jourhem som alternativ till institution utgör dock en bättre och individuellt anpassad placeringsmiljö för barn och förväntas höja kvaliteten i barnplaceringar. Observera! Den 1 juli 2013 omorganiseras Malmös tio stadsdelar till fem stadsområden. En kartläggning av de fem nya stadsområdenas samlade behov av jourhem för akutplaceringar av barn måste göras innan denna del av förslaget implementeras. Bild 1. Organigram Enebackens kompetenscentrum ENEBACKENS KOMPETENSCENTRUM HVB Öppenvårdsinsatser Jourhem för akutplaceringar barn 4 platser, 0-16 år Utredning 1 & 2 16 platser + akutplacering familj på båda avdelningarna Behandling 8 platser Utslussning till hemmet Fördjupad utredning i hemmet 4 Sociala resursförvaltningen

16 Konsekvenser Sammanfattningsvis innebär förslaget att Enebackens HVB-hem utökas från dagens 22 platser till 24 platser med möjlighet att akut placera ytterligare två familjer. Parallellt kan öppenvårdsinsatserna nå fler familjer, även de familjer som idag av olika skäl inte samtycker till institutionsplacering. Ett mer flexibelt arbetssätt på både behandling och utredning förväntas också öka tillgången på platser. Fler familjer kan då få de insatser och det stöd de behöver. Utredningen visar att socialtjänstens behov i första hand är att bedöma barnens behov i sina familjer vilket erbjuds i ovanstående förslag. Konsekvensen av förslaget är att dagens barnavdelning ersätts med en ytterligare utredningsavdelning för barn och familjer. Om behov finns i stadsdelarna utvecklar Enebacken en akutfunktion för ensamma barn genom jourhemsplaceringar, totalt 4 platser. ÖVRIGA UTVECKLINGSMÅL I utredningen framkommer fler önskemål från stadsdelarna. Enebacken kommer att arbeta vidare med dessa, till exempel har inskrivningsprocessen redan förenklat och förkortats efter Enebacken genomgått Lean. För de olika typerna av placeringar kommer även ett så kallat service level agreement (SLA) att utarbetas i samråd med SDF där ansvarsfördelning och vilket praktiskt stöd som Enebacken ger vid en placering klargörs. Ett annat förbättringsförslag som Enebacken redan åtgärdat är att allt skriftligt material i samband med en placering nu tillhandahålls i digitalt format till SDF istället för endast i pappersformat. FINANSIERING Förslaget bygger på bibehållet anslag samt att vårdavgift införs för samtliga insatser. Med stärkta resurser Enebacken kan genomföra förslaget och därmed erbjuda ett bredare utbud av service och tjänster till SDF som bättre stämmer överens med de uttryckta behoven i utredningen. Enebackens årliga anslag är idag tkr, vilket innebär en genomsnittlig dygnskostnad på 2741 kr. Vårdavgiften för Enebackens kompetenscentrum föreslås sättas till 600 kr per dygn och plats. Med en uppskattad beläggningsgrad på 80 % per år skulle Enebackens budget stärkas med kr årligen. De ökade resurserna är en förutsättning för att kunna utöka verksamheten i enlighet med stadsdelarnas uttrycka behov och önskemål. Endast dygnsplaceringar beläggs med en vårdavgift. Öppenvårdsinsatserna i form av utredningar i hemmamiljö blir inledningsvis kostnadsfria för stadsdelarna. Att uppskatta beläggningsgraden under implementeringsskedet av att bygga upp Enebackens kompetenscentrum är komplicerat. Som en del av utvärderingen som föreslås ska de ekonomiska resultaten och intäkterna analyseras. 5 Sociala resursförvaltningen

17 Ett preliminärt finansieringsförslag enligt ovan beräkningar: Tabell 1. Finansieringsförslag Enebacken utökning 2014, preliminärt (kr) Intäkter Antal platser 28 st Beläggning 80% Dygnsavgift 550 kr Antal dygn Utgifter Kostnad enl separat budget tjänster m.m. Arvode 2 familjehem tkr/mån/hem Omkostnader 2 familjehem tkr/mån/hem Skillnad De 6 tjänsterna innefattar utredning i hemmiljö, behandling under utslussning samt arbete med jourfamiljehem. Tjänsterna kommer att fördelas som följande: -3 tjänster för utredningar i hemmamiljö; -1 tjänst utslussning efter genomförd behandling; -1 tjänst för arbete med jourfamiljer; -1 psykologtjänst. UTVÄRDERING För att säkerställa att förändringar av verksamheten leder till önskvärda resultat föreslås att förslaget utvärderas två år efter att implementeringen har påbörjats. I utvärderingen bör både vårdens innehåll i förhållande till stadsdelarnas uttryckta behov samt den ekonomiska delen utvärderas. 6 Sociala resursförvaltningen

18 UTREDNING AV INSTITUTIONSPLACERINGAR AV BARN OCH FAMILJER INOM MALMÖ STAD Sociala resursförvaltningen Upprättad datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Sema Soer Sociala resursförvaltningen Institution och boende

19 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Syfte och genomförande... 3 Slutsatser... 3 Inriktningen på verksamheten... 3 Hur verksamheten organiseras... 3 Rekommendationer... 4 Inledning... 5 Bakgrund och syfte... 5 Genomförande och metod... 5 Rapportens disposition och struktur... 6 Del 1 Inriktning på verksamheten... 7 Utvecklingsområden för Enebackens verksamhet... 7 Utveckling över tid av behov och problematik bland barn och familjer... 7 Utvecklingsbehov enligt stadsdelarna... 8 Flexibla och individanpassade utredningar och behandlingar... 8 Placeringar av ensamma barn Begränsat behov av planerade placeringar av ensamma barn Utökad tidsgräns för akutplaceringar Barn med särskilda behov Familjer med syskon över tolv år Psykisk ohälsa Missbruk Övrigt Resultaten av Enebackens utredningar och behandlingar Rekommendationer för verksamhetens inriktning Del 2 Hur verksamheten organiseras Att anlita en privat aktör Fördelar med en privat aktör Flexibilitet och service Helhetslösning för en placering Nackdelar med en privat aktör Samarbetet mellan stadsdelarna och Enebacken Praktisk avlastning vid en placering på Enebacken Samordnad kommunikation från Enebacken När stadsdelen och Enebacken gör olika bedömningar Varierande kännedom om rutiner och ansvarsfördelning Konferenser och uppföljningar efter behov Tydliga och gedigna skriftliga underlag Enebackens kösystem och platsbrist Aktualisera ett ärende i kön Platsbrist och kötid Stadsdelarnas syn på Enebackens kösystem Rekommendationer för hur verksamheten organiseras Finansiering av Enebackens verksamhet Avslutning Sociala resursförvaltningen

20 Sammanfattning I sammanfattningen redogörs kort för rapportens syfte och genomförande samt huvudsakliga slutsatser och rekommendationer. Mer ingående detaljer om alla slutsatser och rekommendationer återfinns i slutrapporten. Syfte och genomförande Malmö stads IoF-chefer gav våren 2012 BoU-gruppen i uppdrag att genomföra en utredning för att se över stadsdelarnas behov av att göra institutionsplaceringar av barn och familjer, hur väl Enebackens verksamhet svarar mot dessa behov och hur finansieringen av verksamheten kunde se ut. En arbetsgrupp tillsattes som leddes av Sociala resursförvaltningen med representation från stadsdelarna. Underlag till utredningen har inhämtats genom enkäter och intervjuer med alla tio stadsdelar. Slutsatser Rapportens slutsatser är indelade i två huvudsakliga delar; inriktningen på verksamheten och hur verksamheten organiseras. Inriktningen på verksamheten Enebacken tillhandahåller idag insatser för de fem huvudsakliga största behoven som stadsdelarna identifierar i enkätsvaren, bland annat familjeutredningar- och behandlingar samt akutfunktion. Färre stadsdelar använder behandlingsavdelningen än utredningsavdelningen enligt statistik från 2011/2012. Utvecklingsområdena för Enebackens verksamhet finns framförallt i att utveckla flexibel och individanpassad utredning och behandling vad gäller placeringstid och fysisk plats för insatserna, till exempel genom utredning i hemmet och intensiv utslussning. Utrednings- och behandlingsformerna skulle då passa fler klienter bättre och underlätta stadsdelarnas motivationsarbete. Önskemål om att kunna anlita Enebacken för öppenvårdsinsatser uttrycks. Stadsdelarna anser sig inte ha ett stort behov av att göra planerade ensamplaceringar av barn. Stadsdelarna löser helst i första hand akuta barnplaceringar via jourhem eller familjehem. Resursfördelningen mellan barnavdelningen till utrednings- och behandlingsavdelningen bör ses över. En majoritet av stadsdelarna vill se en utökad tidsgräns för akutplaceringar för både barn och familjer på Enebacken från tre till upp till tio arbetsdagar. Svårigheten att placera familjer med syskon över tolv år är en utmaning som Malmös stadsdelar delar med social jour. Enebacken kan idag inte tillgodose detta behov. Placeringsalternativ både för familjer med barn i skilda åldrar men också ensamma åringar saknas. Även stärkt kompetens och förmåga på Enebacken att ta hand om barn med särskilda behov efterfrågas. Hur verksamheten organiseras Stadselarna vill att samarbetet med Enebacken ska präglas av service, flexibilitet och praktisk avlastning. En jämförelse med att anlita privata aktörer görs i rapporten. Stadsdelarna vill bli avlastade med det löpande praktiska arbetet när de gör en extern placering. Så upplever de inte att det fungerar på 3 Sociala resursförvaltningen

21 Enebacken idag. Stadsdelarna vill att Enebacken ska arbeta självständigt utifrån det uppdrag man gemensamt formulerat vid en placering. Stadsdelarna uttrycker önskemål om en mer samordnad kommunikation från Enebacken i samband med placeringar. I vissa ärenden verkar inte samarbetet ha fungerat mellan stadsdel och Enebacken. Ömsesidigt förtroende och god dialog är en förutsättning för bra samarbete vilket ansvariga från respektive aktör behöver skapa förutsättningar för på både handläggar- och chefsnivå. Konferenserna och de skriftliga underlagen är stadsdelarna nöjda med. Frekvensen på hur ofta konferenser anser stadsdelarna kan ärendeanpassas. De skriftliga underlagen behöver ibland bli tydligare vad gäller analys och slutsatser. Enebackens kösystem och bristen på platser behandlas i rapporten. Framförallt är kön lång till utrednings- och behandlingsavdelningen. Kön behöver göras mer förutsägbar genom att den i större utsträckning reflekterar aktuella behov i stadsdelarna. Principerna för hur platser tilldelas behöver bli tydliga och transparenta gentemot stadsdelarna och hanteringen av kösystemet behöver effektiviseras. Rekommendationer Utredningen har i slutrapporten formulerat följande huvudsakliga rekommendationer: Inriktningen på verksamheten Ersätt barnavdelning med mindre akutavdelning som tar emot både ensamplacerade barn och familjer Utarbeta flexibla och individanpassade former för utredning och behandling Förläng tidsramarna för akutplaceringar från tre till tio arbetsdagar Se över placeringsalternativ för barn över 12 år Säkerställ kompetens på Enebacken för att ta hand om barn med särskilda behov Hur verksamheten organiseras Lär av hur privata aktörer arbetar både vad gäller innehåll i vården och samarbete Ta fram avtal om servicenivå och ansvarsfördelning mellan stadsdel och Enebacken Samordna kommunikation internt och externt Undersök alternativa lösningar på kösystem och platsfördelning Inför digital återaktualisering av ärenden satta i kö och lämna platsbesked fortare vid förfrågan från stadsdelarna 4 Sociala resursförvaltningen

22 Inledning Bakgrund och syfte Malmö stads IoF-chefer gav våren 2012 BoU-gruppen i uppdrag att göra en utredning av befintliga behov och resurser vad gäller kommunala lösningar för institutionsplaceringar av barn och familjer och andra insatser. Syftet med utredningen är att se över stadsdelarnas behov och hur Enebackens verksamhet svarar mot dessa behov. Utredningens slutsatser ligger till grund för eventuella förslag på förändringar av inriktning och organisation av Enebackens verksamhet. Även möjliga finansieringsalternativ för Enebacken ses över i utredningen. Genomförande och metod Utredningen genomfördes under våren 2013 och leddes av Sema Soer, enhetschef Institution och boende, på avdelning Barn och familj på Sociala resursförvaltningen. I arbetsgruppen har också tre representanter från stadsdelarna ingått; Eva Danielson, enhetschef Hyllie, Maria Beckman, enhetschef Södra innerstaden och Joachim Andersson, enhetschef Centrum. Utvecklingssekreterare Martina Anlér från Sociala resursförvaltningen har ansvarat för det operativa genomförandet av utredningen i arbetsgruppen. Utredningen har genomförts i två delar, dels genom en enkät till varje stadsdel, dels genom fysiska intervjuer med representanter från varje stadsdel. Utvecklingssekreteraren har utifrån arbetsgruppens direktiv utformat enkätoch intervjumall, sammanställt enkätresultat och genomfört intervjuer samt sammanställt slutrapporten och rekommendationer. Arbetsgruppen har utifrån sammanställda underlag diskuterat och ställt sig bakom de rekommendationer vilka återfinns i denna slutrapport. Enkäten distribuerades till stadsdelarna i januari 2013 och varje stadsdel valde själva vilka representanter som svarade på frågorna. Varje stadsdel lämnade ett enkätsvar. Enkäten behandlade tre områden: Stadsdelens behov av institutionsplaceringar och insatser för barn och familjer Stadsdelarnas syn på Enebackens verksamhet Enebackens finansieringsmodell Enkätsvaren sammanställdes och redovisades därefter till arbetsgruppen. Utifrån enkätsvaren formulerades en intervjumall med fördjupande och kompletterande frågor till stadsdelarna. Intervjuerna behandlade inte finansieringsdelen. Stadsdelarna utsåg de som skulle intervjuas. Framförallt har detta varit chefer och socialsekreterare på varje stadsdels barn- och ungdomsenhet. Alla intervjuer spelades in och sammanfattades skriftligt. De som intervjuats fick ta del av sammanfattningen och erbjöds att inkomma med eventuella ändringar och tillägg. Intervjuerna har sedan sammanställts i denna slutrapport. Där enkätsvaren förstärker eller kompletterar svaren i intervjuerna har dessa 5 Sociala resursförvaltningen

23 förts in i slutrapporten. Sammanställningen av enkätsvaren kan också läsas som en separat bilaga till rapporten. Rapportens disposition och struktur I intervjuerna och enkäterna har flertalet utvecklings- och förbättringsområden för Enebackens verksamhet kommit fram. Rapporten är indelad i två delar: del 1 behandlar inriktningen på verksamheten och del 2 hur verksamheten organiseras. Del 1 behandlar innehållet i Enebackens verksamhet. Med det menas hur Enebacken möter stadsdelarnas behov, exempelvis vilka typer av utredningar och behandlingar som Enebacken erbjuder stadsdelarna idag, vilka målgrupper som tas emot och vilka andra former av konkreta insatser som stadsdelarna efterfrågar. Även hur insatserna är utformade behandlas i detta avsnitt. Del 2 inleds med hur stadsdelarna ser på att anlita en privat aktör i jämförelse med Enebacken. Dessutom behandlas förbättringar stadsdelarna vill se vad gäller hur vissa delar av Enebackens verksamheten bedrivs rent praktiskt med fokus på hur samarbetet mellan Enebacken och stadsdelarna fungerar. En del av avsnittet ägnas också åt hur kösystemet upplevs av stadsdelarna. Del 1 kan förenklat sägas försöka svara på frågan om stadsdelarna anser att Enebacken gör rätt saker och del 2 om de gör dem på rätt sätt. Enebackens organisation idag Enebacken är en institution som tar emot barn 0-12 år med eller utan sina föräldrar för både akuta placeringar och planerade barn- och familjeutredningar och behandling. Enebacken tillhör Enheten för institution och boende inom avdelningen barn och familj på Sociala resursförvaltningen. Enebacken har 22 platser uppdelade på tre avdelningar och en administrativ del administration, vaktmästeri, städ och kök samt psykologen ingår. ENEBACKEN DUVAN Avdelning ensamplacerade barn 6 platser Planerade + akuta SVALAN Utredningsavdelning 8 platser + akutfunktion LÄRKAN Behandlingsavdelning 8 platser GÖKBOET Administration, vaktmästeri, städ och kök + psykolog Enebacken leds av två sektionschefer. Personalen på Enebackens tre boendeavdelningar är socionomer och socialpedagoger. Enebackens psykolog gör psykosociala utredningar av barn och familjer vid behov. Assistenterna sköter all fakturering och administrativ rapportering. Enebackens kök tillagar all mat som serveras på institutionen. 6 Sociala resursförvaltningen

24 Del 1 Inriktning på verksamheten I kategorin inriktning på verksamheten har svar om målgrupp, former för utredning och behandling inkluderats samt eventuella ytterligare önskemål om utredning och behandling utöver vad som erbjuds idag på Enebacken. Synpunkter har kommit från stadsdelarna vad gäller hur insatserna är utformade vad gäller tid och fysisk plats för genomförandet av utredning och behandling. Ett kort avsnitt behandlar också stadsdelarnas syn på resultaten av utrednings- och behandlingsverksamheten på Enebacken. Utvecklingsområden för Enebackens verksamhet I enkäten ombads stadsdelarna skatta hur stora behov de hade av olika typer av insatser på en skala från 1 till 5. De fem insatser som stadsdelarna som helhet ansåg sig ha störst behov av var: Utredning familj Behandling familj Akuta familjeplaceringar Behandling familj med initial kartläggning Akut barnplacering 0-12 år/akut skydd utifrån barnets behov Det är dessa insatser som Enebacken idag tillhandahåller. Utifrån enkätsvaren kan man dra slutsatsen att det inte är en större omläggning av Enebackens verksamhet som stadsdelarna efterfrågar. Inriktningen på Enebackens verksamhet motsvarar de behov som stadsdelarna identifierar som störst. Svaren i enkäterna ger däremot skäl för att gå djupare kring stadsdelarnas behov och önskemål. Stadsdelarnas enkätsvar har därför legat till grund för ett antal fördjupningsfrågor i intervjuerna, bland annat kring önskemål om vilka behov och målgrupper som stadsdelarna skulle vilja att Enebacken tog emot. Även stadsdelarnas behov av placeringar av ensamma barn har undersökts närmare då arbetet kring just ensamplacerade barn på Enebacken har utvecklats under de senaste åren. Ett uppdrag för Enebacken formuleras även för barnplaceringar för utredning och behandling, framförallt handlar det om att göra behovsutredningar på barnen. Utveckling över tid av behov och problematik bland barn och familjer För att få en bild av om stadsdelarnas behov har ändrats över tid ställdes i varje intervju en fråga om vilken problematik och behov bland barn och familjer som stadsdelarna mötte för ca tio år sedan respektive idag. Inte alla stadsdelar ser en förändring av behoven vad gäller de barn och familjer som aktualiseras hos socialtjänsten. Bland de stadsdelar som redogör för en förändring ser de dock en ökning av följande 1 : Multiproblematik inklusive bristande föräldraförmåga där stadsdelen behöver en mer omfattande utredning för att kunna identifiera vad som brister 1 Faktorerna är listade i fallande ordning av antalet stadsdelar som nämnt dem. 7 Sociala resursförvaltningen

25 Psykisk ohälsa Större familjer med framförallt yngre barn Barn med normbrytande beteende, exempelvis utåtagerande och gränslösa barn Missbruk Utvecklingsbehov enligt stadsdelarna I de svar som stadsdelarna gav i enkäter och intervjuer framkom flera önskemål om utvecklingsbehov som inte möts fullt ut idag. De två främsta behoven som stadsdelarna nämner är flexibla lösningar för utredning och behandling och placeringar för ensamma barn. Även behovet av att kunna placera familjer där ett syskon är över tolv år kom fram, samt önskemål om en bättre hantering av ärenden med inslag av psykisk ohälsa och missbruk. Här nedan sammanfattas stadsdelarnas syn på ovanstående. Flexibla och individanpassade utredningar och behandlingar I enkäterna framkom önskemål från flera stadsdelar om mer flexibla lösningar på utrednings- och behandlingssidan på Enebacken. 9 av 10 intervjuade stadsdelar framför även i intervjuerna konkreta förslag på flexibla lösningar. Med flexibla och individanpassade utredningar och behandlingar menas såväl utrednings- och behandlingstid samt utrednings- och behandlingsformer och innehåll. Vissa av stadsdelarna har idag mycket begränsad användning av Enebackens verksamhet därför att placering i dygnsvård på institution inte är anpassad till deras klienter som ofta har arbete eller är egna företagare. Enebackens statistik visar att det är färre stadsdelar som använder sig av behandlingsavdelningen än utrednings- och akutfunktionen. 2 En av de intervjuade stadsdelarna har till exempel inte utnyttjat Enebackens behandlingsdel sedan åtminstone 1999, det vill säga snart 14 år. Längden på utrednings- och behandlingstiden lyfts fram som ett hinder för att en placering och insatser ska komma till stånd för dessa klientgrupper. Frågan behöver ställas om det är rimligt att delar av en anslagsfinansierad institutions verksamhet som arbetar på uppdrag av Malmös stadsdelar inte kan utnyttjas av alla dess uppdragsgivare? Men detta berör inte endast familjer där en eller båda föräldrarna är förvärvsarbetande. Stadsdelarna menar att det alltid är ett motstånd mot en institutionsplacering bland deras klienter, även från de stadsdelarna som utnyttjar behandlingsavdelningen. Stadsdelarna har ett långt motivationsarbete innan samtycke ges till en placering. Tolv veckor respektive sex månader upplevs av klienterna som mycket lång tid att bo på institution. En mer flexibel utredning och/eller behandling i tid upplever stadsdelarna vore lättare att motivera klienterna till. Efter ett inledande antal veckor på Enebacken tror vissa av stadsdelarna också att det skulle vara lättare att förlänga en placering när klienterna väl fått känna på hur det är att vara på Enebacken. 2 Baserat på statistik från 2011 och Sociala resursförvaltningen

26 En annan aspekt som stadsdelarna lyfter fram i både intervjuer och enkätsvar är behovet av att hitta alternativa utrednings- och behandlingsformer till dygnsvård på Enebacken vad gäller den fysiska platsen för utredningen och behandlingen. 9 av 10 stadsdelar uppgav i enkäten att de har behov av utredning i hemmet. Den typ av utredning som är intressant är bland annat behovsutredningar, anknytning, bedömning av föräldraförmåga och förmåga till gränssättning. 7 av 10 stadsdelar uppgav också att utredning i utredningslägenhet skulle vara intressant. Till exempel kan detta enligt stadsdelarna vara bra när det finns syskon i familjen som är äldre än 12 år, om båda föräldrarna behöver utredas men inte lever tillsammans och även i småbarnsärenden. En av stadsdelarna lägger ett barnperspektiv på möjligheten att vistas endast dagtid på Enebacken och säger om det fanns möjlighet att vistas dagtid på Enebacken skulle det kunna göra mycket för många barn. Det är ju inte barnen som stadsdelen behöver motivera utan föräldrarna. Större flexibilitet och en mer individanpassad form för behandling och utredning kan möjliggöra att Enebacken kan hjälpa fler barn och deras föräldrar. I både enkät och intervjuer har stadsdelarna ombetts att ge förslag på utrednings- och behandlingslösningar som de själva skulle vilja se. Förslag som kommit upp är: Individuellt anpassad utredning och behandling på Enebacken med möjlighet att avbryta placeringen i förtid om mål uppnåtts Utredning och behandling i hemmet Utredning och behandling i utredningslägenhet Behandling med utslussning till intensiv öppenvård i hemmet Utredning och behandling dagtid på Enebacken utan övernattning Utredning och behandling som är utformad för den som är heltidsarbetande, exempelvis genom schema då man vistas på Enebacken Kombinerad behandling på Enebacken/i hemmet med inriktning på de allra yngsta barnen Familjepedagogiska öppenvårdsinsatser som del av behandling som Enebacken tillhandahåller I intervjuerna ställdes också frågan om stadsdelarna har intresse för att kunna ta del av enskilda insatser som öppenvård av det Enebacken idag gör endast inom utrednings- och behandlingsarbetet, liknande att kunna beställa från en à la carte-meny. 7 av 10 stadsdelar svarade positivt på frågan och uppgav följande insatser: Samspelsbedömningar Marte Meo Observationer under en heldag/ett par dagar Psykologisk kartläggning av barn och familj Möjligheten att anlita Enebacken för att göra en samspelsbedömning var det alternativ som flest stadsdelar nämnde. En viss korrelation finns mellan stadsdelens svar och hur omfattande och flexibelt deras egen öppenvård arbetar. Genom att erbjuda denna möjlighet kan Enebacken fungera som en 9 Sociala resursförvaltningen