ÅRSREDOVISNING Årsredovisning Barn- och kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för. Kvinnors och barns allra bästa hälsa

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING Årsredovisning 2006 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Tillsammans för Kvinnors och barns allra bästa hälsa

2 ÅRSREDOVISNING Produktionsenhetschefens kommentar 3 Uppdrag och vision 5 Organisationsbeskrivning 6 Omvärldsanalys och framtidsbedömning 7 Medborgar/kundperspektivet 9 Förnyelseperspektivet 11 Processperspektivet 14 Medarbetarperspektivet 17 Ekonomiperspektivet 22 Förklaring till resultat Kvinnokliniken 23 Förklaring till resultat Barnklinikerna 27 Utomlänsremisser 32 Förklaring till resultat centrumgemensamt 33 Verksamhetsstatistik 34 Resultaträkning 36 Balansräkning 37 Finansieringsanalys 38 Investeringsredovisning 39

3 ÅRSREDOVISNING Produktionsenhetschefens kommentar Barn- och kvinnosjukvård består i mycket liten omfattning av planerbar vård. Sedan vårdgarantin infördes har vi, tack vare aktivt utvecklingsarbete, klarat tillgängligheten till besök och behandling. Det är dock viktigt att veta att det bara är en liten del av våra patienter som överhuvudtaget låter sig ställas på kö. Den övervägande andelen patienter måste alltid tas omhand utan fördröjning. Produktionen har ökat kraftigt inom barn- och ungdomsmedicin. Sedan 2004 har antalet vårdtillfällen ökat med 9% och läkarbesöken med 8%. Samtidigt har den medicinska utvecklingen gått snabbt och vårdtyngden mätt i antal DRG, har under samma period ökat med 19 %. Inom kvinnosjukvården är det inom den öppna vården som produktionen ökat. Orsaken är främst överföring av operationer från slutenvård till dagkirurgi/mottagningsoperationer. Läkarbesöken har ökat med 16% och dagkirurgin med 19% sedan 2004 och mottagningsoperationer har sedan förra året ökat med 14%. Antalet förlossningar ökar successivt och även andelen kejsarsnitt ökar. Vi prognostiserar fortsatt ökning av förlossningstalen under flera år framöver och därmed kommer belastningen inom såväl kvinnosjukvård som barn- och ungdomsmedicin att fortsätta öka. Kostnaderna följer patienterna. Efter de stora förändringar vi genomfört under de senaste åren finns inte längre några marginaler i verksamheten utan med de ökade volymerna har det följt ekonomiskt underskott relaterat till såväl personalkostnader som kostnader för medicinsk service och läkemedel. Med hjälp av externt stöd har vi under hösten gått igenom de ekonomiska förutsättningarna för vår verksamhet och utifrån detta också önskat en mer ingående revision, liksom stöd i framtagande av en utförlig prognos för hur utvecklingen kommer att se ut vad gäller födelsetalen i Östergötland, liksom hur detta och den samtidigt snabba medicinska utvecklingen, kommer att påverka belastningen i verksamheten. Vi hoppas på så sätt få ett bättre underlag för jämförelse med andra och för dialog då det gäller framtida resursfördelning. Vi har en mycket besvärlig generationsväxlingsproblematik fra bland barnläkare och barnmorskor, vilket påverkar både ekonomi och arbetsmiljö negativt. Inom några områden är vi beroende av inhyrd personal. Patientsäkerhet har varit ett viktigt focusområde under året. Patientsäkerhetsdialog har genomförts för andra året. Medicinska resultat har sammanställts i en verksamhets- och kvalitetsrapport. Händelse- och riskanalyser har genomförts. Utifrån detta har en rad åtgärder för förbättring av patientsäkerheten vidtagits ex utbildning och förändring av arbetssätt och arbetsorganisation. Inom några områden behövs också personalförstärkning och vi har dessutom behov av en ökad andel vidareutbildade sjuksköterskor och barnmorskor. Vi arbetar nu vidare för att lösa dessa delar. Vi är stolta över att ha en bra struktur och hög aktivitet inom forsknings- utvecklings- och undervisningsområdet. BKC:s årliga kvalitets- och forskningsdag är uppskattad. I utvecklingsarbetet används kundsynpunkter vilka fångas upp med focusintervjuer och enkäter. Under 2006 har vi genomfört patientenkäter inom dagkirurgi, förlossning, MVC, ungdomsmottagningar, barnkirurgisk avd och barnmottagningar. Studerandeenkäter genomförs fortlöpande. Focusgruppsintervjuer har genomförts gällande stabsfunktioner. Vi har också under året genomfört kvalitetsrond Triangelrevision, av länets tre gyn-mottagningar, tre BB-mottagningar respektive tre Aurora/Nikemottagningar. SPUR-inspektion av läkarnas vidareutbildning på barnkliniken US/LiM har genomförts och Socialstyrelsen har genomfört inspektioner av förlossningsavdelningarna. Vi har

4 ÅRSREDOVISNING också deltagit i genombrottsprojekt gällande tillgänglighet med Kvinnohälsan i Linköping och gällande operationsprocessen på US, LiM och ViN. Utöver detta har det stora programarbetet kring barns- och ungdomars behov i mötet med hälso- och sjukvården fortsatt. Som ett led i tillskapande av barnsjukhuset på US överfördes HPK:s barnkirugiska vårdavdelningen från RC till BKC. Under året har ett nära och framgångsrikt samarbete utvecklats såväl vad gäller patientvård som då det gäller verksamhetens ledning. Under året har plan 16 på US byggts om. Lokalerna är planerade utifrån patienternas vårdkedjor. Resultatet är också att neonatalvård och kvinnosjukvård nu ryms på totalt sett betydligt mindre yta än tidigare. Även spädbarnsverksamheten Timjan i Norrköping har fått nya funktionella lokaler. Dagkirurgi och mottagningsverksamhet flyttades från Sergelkliniken till KK. Verksamheten har bedrivits på ett mycket bra sätt med såväl nöjda patienter som medarbetare. KK har också framgångsrikt arbetat vidare med sin operationsprocess, där alltfler operationer sker i dagkirugi och på mottagningarna och man dessutom om möjligt använder medicinska metoder istället för kirurgi. Efter upphandling av privat mödravård i Norrköping minskades ersättningen till KK. Dock har KK ViN pga de under året ökande födelsetalen, bara haft en mycket marginell minskning av verksamheten inom mödravården. Detta har varit ansträngande för medarbetarna och också bidragit till det ekonomiska underskottet. Slutligen kan jag konstatera att såväl det länsövergripande samarbetet som regionsamarbetet fungerat väl under året. Den nya politiska majoriteten har inför 2007 givit oss i uppdrag att också stärka det lokala perspektivet på varje sjukhus och att utreda kvinnoklinikens organisation. Utifrån dessa uppdrag kommer vi att genomföra en förändring av KK:s organisation och vi kommer självklart också att aktivt verka för ett gott samarbete inom varje sjukhus i länet. Fokus för kommande år är självklart också att uppnå ekonomisk balans. Ett godkänt underskott på 20 Mkr ger något bättre förutsättningar är 2006, men mycket återstår för att nå detta mål. Ditte Pehrsson-Lindell Centrumchef

5 ÅRSREDOVISNING Årsredovisning 2006 Antal invånare att betjäna är Uppdrag och Vision Barn- och kvinnocentrum (BKC) bildades i januari Ingående verksamheter är barn- och ungdomsmedicin och kvinnosjukvård i Östergötland. BKC - Vision - Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa. BKC - Verksamhetsidé - Förebygga, bota och lindra sjukdomar hos kvinnor och barn. - Skapa och förmedla kunskap inom vårt verksamhetsområde. BKC - Grundläggande värderingar - Verksamheten präglas av helhetssyn, samverkan och respekt för alla som unika individer - Allas delaktighet - Engagerat och kompetent ledarskap - Lära av andra, ständiga förbättringar och kompetensutveckling - Vi ser forskning, utveckling och utbildning som viktiga delar av verksamheten - Ett gott etiskt förhållningssätt Barn- och ungdomsmedicin tillhandahåller hälso- och sjukvård till personer upp till fyllda 18 år. Följande sjukdomsgrupper utgör huvudsakligt innehåll: Allmän och akut pediatrik, allergi- och luftvägssjukdomar, endokrinologi/diabetes, magtarmsjukdomar, barnkardiologi, neurologi, neonatologi, onkologi, ledsjukdomar samt njur- och urinvägssjukdomar. Kvinnokliniken bedriver hälso- och sjukvård inom gynekologi och obstetrik.

6 ÅRSREDOVISNING Huvudprocesserna är: Vårdkedjan kring kvinnan med gynekologisk sjukdom med gynekologisk mottagning, dagkirurgi och gynekologisk slutenvård. Vårdkedjan kring den gravida kvinnan med MVC, förlossning, BB och BB-hemvård. Preventivt och hälsofrämjande arbete med t ex preventivmedelsmottagning, ungdomsmottagning och STD-verksamhet. BKC bedriver forskning, utveckling och undervisning i nära samarbete med Hälsouniversitetet i Linköping. Vi betjänar huvudsakligen de invånarna i Östergötlands län samt tillhandahåller högspecialiserad regionvård inom pediatrik, gynekologi och obstetrik för sydöstra regionens invånare. Verksamheten bedrivs på länets tre sjukhus och på flera vårdcentraler. Organisationsbeskrivning HU-samordnare Centrumchef EA Ekonomi -chef HR Personalchef IT IT-samordnare Verksamhetsutvecklare Kvinnokliniken i Östergötland Verksamhetschefer Barnklinikerna i Östergötland Verksamhetschefer Antal anställda omräknat i heltider 798 Omsättning Mkr 616,5 Resultat Mkr -20,5 Eget kapital Mkr -31,9 Antal vårdplatser 120 Antal vårdtillfällen Antal läkarbesök Antal sjukvårdande behandlingar Barn- och kvinnocentrum i Östergötland är en enhet inom landstinget i Östergötland.

7 ÅRSREDOVISNING Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svarar för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett friskt liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig, svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktions-organisation är omfattande och uppgår till c:a medarbetare. Bruttoomslutningen år 2006 var c:a 10 miljarder kr. Omvärldsanalys och framtidsbedömning Barn- och kvinnocentrum bildades 2004 som en ny länsövergripande organisation. Att gå från en traditionell sjukhusbunden organisation till att arbeta tillsammans i hela länet är en stor omställning där olika kulturer och arbetssätt måste jämkas samman till något som kan fungera för alla. Nya arbetssätt är berikande och vi har mycket att lära av varandra, samtidigt inser vi att detta också är en process som kommer att ta lång tid. Med tanke på framtida utmaningar för sjukvården är det viktigt att arbeta vidare med helhetssynen och Vi-känslan så att visionen om ett landsting för östgötarna blir självklar för alla medarbetare i länet. Som länsövergripande organisation ska BKC samverka med de tre närsjukvårdscentrumen, med andra länscentrum, med Östergötlands alla kommuner och med barn- och kvinnoklinikerna i vår region. Att finna bra och effektiva former för denna samverkan är viktigt och en utmaning för oss. I de uppdrag som den nya politiska majoriteten givit ingår att stärka det lokala perspektivet på varje sjukhus liksom att länsövergripande kliniker skall omprövas. Efter organisationsutredning har vi därför beslutat att förändra kvinnoklinikens organisation under Målet är att skapa en organisation för kvinnosjukvården som är enkel och tydlig, stärker det lokala perspektivet, ger lokalt närvarande chefer och ger förutsättningar för fortsatt aktiv länssamverkan. Regionsamarbetet inom barn- och kvinnosjukvården fungerar bra med ett väl fungerande samarbete i RMPG och regionala centrumrådet. Fortsatt arbete för att ömsesidigt stärka förtroendet och utveckla formerna för samverkan inom sydöstra regionen är viktigt.

8 ÅRSREDOVISNING Medicinskt står vi inför många utmaningar. Inom barn- och ungdomsmedicin ökar psykosomatiska och psykosociala problem i omfattning och svårighetsgrad, barnet är symtombärare i familj och samhälle. Likaså har vi ett ökande antal barn med kroniska hälsoproblem och därmed återkommande och långvariga behov av kontakt med sjukvården. Dels är det fråga om sjukdomar vi inte kände till eller hade tidigare, dels barn med kända sjukdomar som vi idag klarar av att behandla men där barnet har kvarstående sjukvårdsbehov. Således har gruppen svårt sjuka och kroniskt sjuka barn ökat. Vi ser samtidigt också ökande födelsetal och därmed större grupper av barn i de yngre åldrarna där vi vet att konsumtionen av vård är högre än hos äldre barn. Följden av såväl den medicinska utvecklingen som volymförändringarna är att vi nu är i en situation där resurserna för barn- och ungdomsmedicin i Östergötland är långt ifrån tillräckliga för att täcka behoven. Inom kvinnosjukvården finns också en tydlig ökning av psykosocial problematik och förändringar i befolkningens sjukdomspanorama påverkar dessutom starkt kvinnosjukvården, med exempelvis fler komplicerade graviditeter och förlossningar pga ökad andel mödrar med övervikt, diabetes osv. Nya medicinska möjligheter inom ex fosterdiagnostik ställer också nya krav. Samtidigt har vi just nu stora ungdomskullar och födelsetalen ökar successivt och kommer att fortsätta öka under en rad av år, resurserna skall därmed också räcka till alltfler patienter. Följden av såväl den medicinska utvecklingen som av de ökade volymerna är att de resurser som finns för kvinnosjukvård i Östergötland idag inte täcker behoven. Utökningen av dagkirurgi och mottagning (pga förändringen i Sergelavtalet) har utfallit mycket positivt med goda resultat för patienterna och nöjda medarbetare. Förhoppningen är därför att få fortsätta detta uppdrag också efter Vi ser med viss oro en utökad privatisering av mödrahälsovård i vårt land. Den i Östergötland idag välfungerande och kostnadseffektiva vårdkedjan inom obstetriken liksom den mycket aktiva forskningsverksamheten inom vår mödravårdsverksamhet riskerar att försämras om verksamheten blir alltför splittrad. En omfattande konsekvensanalys måste därför göras innan eventuell ytterligare privatiseringar inom denna verksamhet planeras. Hög produktion och ökad vårdtyngd avspeglas i ekonomiskt underskott. Mycket liten del av verksamheten inom barn- och ungdomsmedicin och kvinnosjukvård är styrbar och kostnaderna följer patienterna. Utifrån patientsäkerhetsperspektivet finns dessutom behov av personalförstärkningar inom delar av verksamheten och vi behöver en ökad andel vidareutbildade sjuksköterskor och barnmorskor. Vår strävan är att ha en så kostnadseffektiv verksamhet som möjligt, men vi ser idag ett alltför stort gap mellan vårt uppdrag och den budget vi har, framför allt inom den tunga förlossnings- och barnmedicinska vården. Förhoppningen är att vi i avtalsdialogen får gehör för dessa behov. Vi har också en önskan om en revision av verksamheten för att på så sätt få ett underlag både för jämförelse med andra och för dialog i samband med resursfördelning. Arbetsmiljön är ansträngd inom flera av våra enheter. Stressnivån är hög pga hög belastning och för lite resurser. En mycket besvärlig generationsväxlingsproblematik, särskilt bland barnläkare och barnmorskor, påverkar också under de närmaste åren såväl arbetsmiljö som ekonomi negativt och gör att vi inom några områden kommer att vara beroende av inhyrd personal. Även många chefer är ansträngda och behovet av att få en bättre balans mellan uppdrag och resurser är stort. Att arbeta vidare för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser är mycket viktigt.

9 ÅRSREDOVISNING Ett systematiskt förbättringsarbete med bred delaktighet av medarbetarna och tid, engagemang och resurser för FoUU är avgörande för en positiv utveckling och långsiktigt den viktigaste framgångsfaktorn för att vi skall klara vårt uppdrag. Medborgar-/ kundperspektivet Strategi 1: Tillgänglighet Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde God tillgänglighet Tillgänglighet för behandling inom 90 dgr Antal patienter som väntat >90 dagar till mottagning Tillgänglighet för operation inom 90 dagar 90% 94% 88% 88% % 97% 94% 88% Strategi 2: Högkvalitativ och individanpassad vård Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Medicinsk- och omvårdnadskvalitet Andel nöjda patienter ÖV PTI ÖV PTI SV Andel nöjda remittenter 90% 80% 80% >5 Mäts % 67% 63% 5,6 Medicinska resultat/kvalreg Årlig kvalitetsrapport Årlig pat.säkerhetsdialog Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Strategi 3: Skapa goda förutsättningar för undervisning, forskning och utvecklingsarbete Framgångsfaktor Förståelse för och positiv attityd till FoUU Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde 2006 Vt/Ht Andel nöjda studenter 90% 100/96 % Förändringsklimat enl Bättre Mäts medarbetarenkät än LiÖ Vt/Ht 95/89 % 42% mål45 % 2004 Vt/Ht -/95 % -

10 ÅRSREDOVISNING Analys och reflektion Aktivt och fortlöpande arbete pågår för att ha en god tillgänglighet. Tack vare införande av TeleQ, förbättringsarbeten bland annat enligt genombrottsmodellen, förbättringar i operationsprocessen och utökat avtal gällande IVF-behandling har vi idag god tillgänglighet till telefon, mottagning, behandling och operation. Vi klarar därmed vårdgarantin till besök och behandling. Dock är det viktigt att veta att det bara är en liten del av våra patienter som överhuvudtaget kan ställas på kö. Den övervägande delen av patienterna måste tas omhand utan fördröjning. Från 1 mars har Kvinnoklinikens åtagande utökats med dagkirurgi och mottagningsverksamhet från Sergelkliniken. Mottagningsverksamheten utökades främst på US medan dagkirurgin utökades på LiM som numera omhändertar patienter från Centrala och Västra länsdelen, och ViN där östra länsdelens gynekologiska dagkirurgi utförs. Enkäter till patienter som genomgått dagkirugi visar att patienterna både på LiM och ViN är mycket nöjda. I utvecklingsarbetet används kundsynpunkter vilka fångas upp med focusintervjuer och enkäter. Patienttillfredsställelseindex (PTI) och övriga resultat i landstingets patientenkäter ÖV/SV återkommer vid mätningar Under 2006 har vi genomfört egna patientenkäter på följande enheter: Dagkirurgi LiM och ViN. Förlossning US och ViN. MVC US, ViN och LiM. Ungdomsmottagningar ViN och LiM. Barnkirurgisk enhet US. Barnmottagningar US, ViN och LiM. Studerandeenkäter genomförs fortlöpande. Focusgruppsintervjuer har genomförts gällande stabsfunktioner med chefsgrupper inom BKC. Vi har också under året genomfört kvalitetsrond Triangelrevision av länets tre gyn-mottagningar, tre BB-mottagningar respektive tre Aurora/Nikemottagningar. SPUR-inspektion av läkarnas vidareutbildning på barnkliniken US/LiM har genomförts och Socialstyrelsen har genomfört inspektioner av förlossningsavdelningarna på US och ViN. Socialstyrelsen har också gjort inspektion av ansvarsförhållandet mellan olika kliniker på US då det gäller handhavande av barn- och ungdomar. Vi har deltagit i genombrottsprojekt gällande tillgänglighet med Kvinnohälsan i Linköping och operationsprocessen på US, LiM och ViN. Utöver detta har det stora programarbetet kring barns- och ungdomars behov i mötet med hälso- och sjukvården fortsatt. De patientenkäter som genomförts visar att majoriteten av våra patienter är mycket nöjda med vården. Vi har också fått mycket positiv återkoppling i samband med de revisioner och inspektioner som genomförts under året. Studerandeenkäter visar att studenterna är mycket nöjda med sin kliniska praktik inom BKC. Regionsamarbetet fungerar bra med väl fungerande RMPG och regionalt centrumråd. Barnmedicin och kvinnosjukvård har ett omfattande icke direktfinansierat kompetensstöd gentemot regionen. Dessutom träffas professionen i ett flertal regionala fortbildnings- och samordningsmöten. Remittentenkät genomfördes 2005 och planeras igen Såväl Barn- som Kvinnokliniken arbetar med kvalitetsindikatorer från de olika kvalitetsregister vi deltar i (se utvecklingsperspektivet). Under året har verksamhets- och kvalitetsrapport innehållande bl a medicinska resultat sammanställts för centrum.

11 ÅRSREDOVISNING Bedömning av måluppfyllelse - Tillgängligheten till bedömning och behandling är god. - Ett flertal enkäter visar att patienterna är nöjda med vården. - Studenterna är mycket nöjda med sin kliniska praktik. - Regionsamarbetet fungerar bra. Remittentenkät genomfördes 2005 och planeras igen Medicinska resultat sammanställs i årlig verksamhets- och kvalitetsrapport, resultaten är överlag goda. - Årlig patientsäkerhetsdialog genomförs för kvinno- och barnklinikerna. Förnyelseperspektivet Strategi 1: Effektiv dokumentationshantering Framgångsfaktor Tillgänglighet i hela länet. God teknisk kvalitet. Nyckelindikator/annan uppföljning Användning av publiceringstjänsten Målvärde Se ovan % 42,5% - Strategi 2: Nationellt ledande inom utbildning, forskning i internationell klass, gynna sjukvårdsnära forskning. Framgångsfaktor Handledning och introduktion. Samverkan med HU. Nyckelindikator/annan uppföljning Antal disputationer Antal halvtidskontroller Antal doktorander Antal övergripande regionala FoU-projekt Antal stategisk forskn proj Ett fritt och kritiskt tänkande. Synliggöra FoU för alla. Antal pågående ALF-projekt Antal ALF-veckor Antal Publikationer Strategi 3: Hög aktivitet gällande förbättringsarbeten Framgångsfaktor Tid och resurser till förbättringsarbeten Nyckelindikator/annan uppföljning Antal genomförda förbättringsarbeten Kontinuerliga förbättringar enl LiÖ medarb enkät Målvärde Målvärde st/år Bättre Mäts 45% - än LiÖ 2007 mål 47

12 ÅRSREDOVISNING Analys och reflektion BKC kännetecknas av hög aktivitet inom forskning, utveckling och utbildning. Arbetet sker utifrån den FoU-policy som tagits fram. Dessvärre har vi haft vissa svårigheter att utnyttja all tilldelad forskningstid pga hög belastning i sjukvårdsverksamheten och en slimmad organisation. Medarbetarna på våra kliniker har hög aktivitet i bedside-undervisning av såväl läkarstudenter som studenter från sjuksköterske- och omvårdnadsprogrammet. Enligt enkäter var studenterna mycket nöjda med sin kliniska praktik (se kundperpektiv). Inom BKC finns ett flertal länsövergripande samarbetsgrupper/nätverk som bidrar till att sprida kunskap och kvalitetsförbättringar. Ett led i kvalitetsarbetet är att kritiskt granska sin egen verksamhet och att välkomna extern granskning av olika slag. Inom BKC har under året genomförts: - Kvalitetsrond triangelrevision av länets tre gyn-mottagningar, tre BBmottagningar och tre Aurora/Nike mottagningar. Resultaten från revisionerna används i det fortsatta förbättringsarbetet. - Barnkliniken US-LiM har genomgått SPUR-inspektion, där kvaliteten i läkarnas specialistutbildning bedömts. Återkopplingen var mycket positiv. - Socialstyrelsen har inspekterat samtliga förlossningsavdelningar i regionen. Besöken på förlossningsavdelningarna på ViN och US gav positiv feed-back. En enhet på barnkliniken, US deltar i projektet Vårdnära service och EU-medel har erhållits till Barnklinkerna för utvecklingsprojekt inom jourverksamheten. Barnkirurgisk enhet på US har börjat arbeta utifrån modellen patientnära vård. Som ett led i utvecklingen av ett barnsjukhus på US, överfördes vid årsskiftet barnavdelningen Barnkirurgisk enhet, från HPK till BKC. Under året har ett nära och framgångsrikt samarbete utvecklats såväl vad gäller patientvård som verksamhetens ledning. Fem multiprofessionellt sammansatta arbetsgrupper inom områdena; Öppenvård, Slutenvård, Dagvård/dagkir/LAH, Paramedicin och Administration har under ledning av projektledarna tagit fram strategier för det nya barnsjukhuset. Under hösten har lokalplanering skett och ombyggnation planeras starta Fortsatt planering pågår också för Ronald McDonald Hus i Linköping. Ultraljudsscreening under graviditet ser idag olika ut i länet. Ny regiongemensam screeningmodell planeras nu. I modellen ingår även ultraljudsundersökning av nackuppklarning (NUPP) hos fostret. Utbildningsinsatser har påbörjats under hösten. Inom den gynekologiska operationsprocessen sker mycket utvecklingsarbete. Alltfler operationer utförs i dagkirurgi och på mottagningar och medicinska metoder används i allt högre utsträckning (ex medicinsk abort) istället för operation. Utökning av dagkirurgi och mottagning har skett efter att Sergelavtalet flyttades till KK. Ombyggnationsprojektet på plan 16 på US med neonatalvård och kvinnosjukvård har skett med målsättning att skapa lokaler som möjliggör ökad integrering och arbete utifrån patienternas vårdkedjor.

13 ÅRSREDOVISNING Ambitionen har varit att såväl barnmedicin som KK skulle använda publiceringstjänsten. Denna har dock initialt haft stora tekniska brister och införandet har därför varit problematisk. Kvinnoklinikens kvalitetsregister, gynop-registret, som omfattar stor del av den gynekologiska kirurgin visade sig inte kunna användas i publiceringsfunktionen, varför KK beslutat helt avstå från att använda denna. Även inom barnmedicin har problemen varit stora och publiceringstjänsten används nu endast av barnkliniken ViN. Vi ser fram mot införande av PJ08.. Kvalitetsregister Barnkliniken deltar i följande nationella/regionala kvalitetsregister: Nationell sammanställning för astma och allergi (ett för födoämnesanafylaxi, ett för svår astma) Nationell sammanställning av celiaki Nationell sammanställning av inflammatorisk tarmsjukdom Nationell sammanställning av kronisk aktiv hepatit/skleroserande cholangit Nationell sammanställning av parenteral nutrition i hemmet Flera nationella register för barn- och ungdomsdiabetes Flera nationella register för barnonkologi (även nordiska/europeiska) Nationellt missbildningsregister Socialstyrelsens uppföljning av assisterad befruktning (IVF-utfall) PKU-register (även KK deltar) Tillväxthormonbehandling KIGS (även internationellt) NYSS regionalt register för nyföddhetsvård samt riskbarnsuppföljning Verksamhetsuppföljning av barnmedicinsk vård i samarbete mellan Socialstyrelsen och Svenska Barnläkarföreningen Nationellt register för epilepsikirurgi Regionalt CP-register Nationellt PNQ-register+Medscinet Nationellt studieregister avseende barn med födelsetid < 27 veckor. Lokalt register om neonatal hemvård Nationellt register för hjärtopererade barn i Lund. Nationellt endokrinologiskt register Kvinnokliniken deltar i följande nationella/regionala kvalitetsregister: Mödrahälsovårdsregister Medicinskt födelseregister (även barnmedicin deltar) Årsrapport för kvinnosjukvården Gynekologiska operationsregistret Gynonkologiregister Missbildningsregister DRG rapport för sydöstra sjukvårdsregionen IVF register

14 ÅRSREDOVISNING Systematiskt förbättringsarbete Kvalitets- och förbättringsarbeten pågår ständigt. Vår organisation för systematiskt förbättringsarbete innebär att det på varje enhet finns kvalitetsombud/kvalitetsansvariga som tillsammans med vårdenhetschefer och medicinskt ledningsansvariga läkare är motorer i arbetet med ständiga förbättringar. Kvalitetsombuden/kvalitetsansvariga bildar ett nätverk i länet. Förbättringsarbetet görs strukturerat med hjälp av olika verktyg såsom PDSA-hjulet, processkartläggning och genombrottsprojekt. Verksamhetsutvecklarna finns vid behov som ett stöd i detta arbete. Färdiga arbeten skrivs in i en särskild kvalitetsmall. I denna mall ingår att beskriva mål, syfte, nyckeltal, metod/handlingsplan, resultat/måluppfyllelse samt vilka som deltagit i förbättringsarbetet. Ifyllda formulär skickas till verksamhetsutvecklarna som lägger ut dessa på gemensamma servern. Alla medarbetare kan då gå in och läsa vad som är gjort på centrumets olika enheter. Årligen ordnas en kvalitets- och forskningsdag där goda exempel presenteras. Förbättringsarbeten redovisas ibland även i nyhetsbladet BKC.nu. Ytterligare forum för att sprida kunskap om förbättringsarbeten är via deltagare i kvalitetsråd och avvikelsegrupper. Bedömning av måluppfyllelse - Hög aktivitet och goda resultat inom FoUU - Kundsynpunkter och synpunkter från revisioner och externa inspektioner används i utvecklingsarbetet - Större utvecklingsprojekt som pågått 2006 är Barnsjukhuset på US, Ronald McDonald Huset, förberedelse för NUPP-screening under graviditet, effektivisering av den gynekologiska operationsprocessen, utökning av dagkirurgi och mottagning efter överföring av Sergelavtal, ombyggnation för neonatalavdelning och KK på US, deltagande i projektet vårdnära service, arbete enligt modellen patientnära vård och arbete för att förbättra tillgängligheten. Processperspektivet Strategi 1: Gemensamma, säkra och kostnadseffektiva processer. Framgångsfaktor Processorienterat arbetssätt Använda avvikelser till förbättringar Nyckelindikator/annan uppföljning Förändring av produktivitet uttryckt i procent jmf m bokslut 2005* Antal avvikelser Lex Maria Målvärde >=0% *-1,6% 1,2% 4,79% Ökad reg. Sjunk ande öka BK 2 KK BK 4 KK BK 2 KK 2 Riskanalyser * Organisationsförändring 2006 innebär bl a att kostnaden men inte produktionen för en hel vårdavd (barnkirurgisk enhet) övertagits från RC. Detta påverkar produktivitetstalet negativt. Även ökning av vikarieanställda, plusjobbare och projektanställningar ger negativ påverkan på produktivitetstalet. Detta förklarar större delen av förändringen mellan år 2005 och Utöver detta ses påtagligt ökad vårdtyngd inom barnmedicin, vilket rimligen ska påverka produktivitetstalet.

15 ÅRSREDOVISNING Strategi 2: Kundorienterat arbetssätt Framgångsfaktor Teamarbete. Använda kundsynpunkter till förbättringar Nyckelindikator/annan Målvärde uppföljning PTI i LiÖ-enkät(se kundpersp) 80% 2006 Mäts /63 % Strategi 3: Långsiktighet och samhällsansvar Framgångsfaktor Gemensamma lättillgängliga PM/vårdprogram Nyckelindikator/annan Målvärde uppföljning Antal nya BK 5 KK BKC BK133 KK BK 17 KK 12 Analys och reflektion Produktionen inom öppen och sluten vård, liksom vårdtyngd har ökat kraftigt under året, se verksamhetsstatistik och ekonomiperspektiv. Ombyggnation av KK och neonatalavdelningen på US har pågått hela året. Att bedriva oförändrad verksamhet samtidigt som byggnadsarbete pågår i lokalerna är mycket krävande för medarbetare och patienter. Målet är funktionella lokaler som möjliggör en mer processorienterad vård. De nya lokalerna invigs i april Även spädbarnsverksamheten Timjan har fått nya funktionella lokaler centralt belägna i Norrköping. Patientsäkerhet är ett viktigt fokusområde. BKC använder IT-stödet Synergi och arbetar systematiskt med avvikelsehantering. Under hösten har såväl barnklinikerna som kvinnokliniken för andra gången haft patientsäkerhetsdialog med landstingets patientsäkerhetsenhet. I samband med detta fastställdes förbättringsområden, man konstaterade också att vi har en god säkerhetskultur. Inom både barnmedicin och KK har vi haft ett flertal Lex Maria ärenden vilket varit mycket tungt för alla inblandade. Händelseanalyser genomförs alltid vid Lex Maria fall och andra allvarliga avvikelser. Riskanalyser har under året genomförts avseende förlossningsvården på US och ViN, dagkirurgiska verksamheten på LiM, operationscentralens ombyggnad US, gynekologisk cellprovskontroll ViN och arbetsrutiner vårdavdelningar KK ViN. Händelse och riskanalyser har legat till grund för förbättringsarbete. Medicinska resultat sammanställs i årlig verksamhets- och kvalitetsrapport. Genom att bland annat arbeta med processkartläggningar förbättras också våra processer. Exempel på processer som kartlagts under 2006 är öppenvård och gynekologisk slutenvård på ViN och processerna inom barnsjukvården på US. Kundsynpunkter och synpunkter från egna och externa revisioner används för att förbättra våra processer (se kund- och utvecklingsperspektiven). Kvinnokliniken har sedan 1 mars övertagit gynekologisk dagkirurgi och mottagningsverksamhet från Sergelkliniken. Förändringen innebär att gynekologisk dagkirurgi för Centrala och Västra länsdelens befolkning utförs på LiM och för Östra länsdelen på ViN. Inför övertagandet genomfördes riskanalys och verksamheten har fungerat mycket bra med god tillgänglighet och, enligt patient- och

16 ÅRSREDOVISNING medarbetarenkäter, mycket nöjda patienter och medarbetare. KK har också aktivt arbetet med operationsprocessen utifrån målsättningen om bästa effektiva omhändertagandenivå. Slutenvårdsoperationer överförs till dagkirurgi och dagkirurgiska ingrepp överförs till mottagningsoperationer. Dessutom används, där så är möjligt, medicinska metoder istället för operation (ex medicinsk abort). Processförbättringar har genomförts efter deltagande i Genombrottsprojekt gällande operationsverksamheten på ViN och LiM. Kvinnohälsan i Linköping har deltagit i genombrottsprojekt Bra mottagning vilket resulterat i förbättrad tillgänglighet. EU-medel har erhållits för processutveckling inom barnmedicins jourverksamhet. Barnavdelning 16 på US ingår i projektet Vårdnära service och barnkirurgisk enhet på US har börjat arbeta enligt modellen patientnära vård. Efter LiÖ:s upphandling överfördes 1 januari, 300 graviditetsövervakningar och 1200 preventivmedelsbesök i Norrköping, till privat vårdgivare och ersättningen till KK minskades av den anledningen. Övergången har fungerat tillfredsställande med gott samarbete med den privata vårdgivaren. Dock har KK på VIN pga de under året ökade födelsetalen bara haft en marginell minskning av verksamheten inom mödravården. Detta har varit ansträngande för medarbetarna och dessutom bidragit till det ekonomiska underskottet. Som ett led i utvecklingen av ett barnsjukhus på US har barnavdelningen Kirurgisk enhet den 1 januari överförts från HPK till BKC. Därefter har ett nära och framgångsrikt samarbete utvecklats såväl vad gäller patientvård som då det gäller verksamhetens ledning. Under hösten har det påbörjats ett projekt där de barnkirurgiska patienter som tidigare vårdats på vårdavdelning 16 överförs till denna enhet. IT-frågor tas upp på samtliga ledningsmöten och vi har mycket stor aktivitet inom detta område. Exempel på vad vi arbetat med under året är fosterljudsövervakningssystemet Milou, nytt ultraljudsprogram, utveckling och samordning av centrumets informationssidor på LISA, installation av Obstetrix hos privata vårdgivare och förberedelsearbete inför PJ08 med bl a inventering och utbildning i IT-baskunskaper. Bedömning av måluppfyllelse - Produktionen inom öppen och sluten vård, liksom vårdtyngd har ökat kraftigt under året. - Patientsäkerhet är viktigt focusområde inom BKC. - BKC arbetar systematiskt med avvikelsehantering och använder Synergi för uppföljning. Målet att öka antalet anmälda avvikelser har uppnåtts. - Årlig patientsäkerhetsdialog genomförs. - Årligen sammanställs medicinska resultat i verksamhets- och kvalitetsrapport. - Resultat av händelse- och riskanalyser liksom kundsynpunkter och synpunkter från egna och externa revisioner, ligger till grund för förbättringsarbete. - Processutveckling har under året skett inom många områden ex operationsprocessen, barnsjukhus på US, tillgänglighet, lokalombyggnader, vårdnära service, patientnära vård, barnjourverksamhet osv

17 ÅRSREDOVISNING Medarbetarperspektivet Strategi 1: Skapa attraktiva arbetsplatser Framgångsfaktor Arbetsvillkor Ledarskap Nyckelindikator/annan uppföljning Total frånvaro (december) Total sjukfrånvaro Föräldraledighet (december) Upplever arbetet stimulerande Chef kan stimulera/skapa arbetsmotivation 80% % Mäts ,24% 6,70% 7,86% ,73 7,80% 8,59% 84% - 40% 2002: 44% Strategi 2: Hög formell och reell kompetens Målvärde ,30% 6% 6,20% 10,02% mäts Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Långsiktig Individuell utvecklingsplan 70% Mäts 50% kompetensutveckling 2007 PoU-samtal 90% 78% Befattningsutveckling för alla Andel yrkeskategorier 100% 100% 100% : 48% Strategi 3: Värna om medarbetare och attrahera nya Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde Arbetsvillkor Helt nöjd med arbetssituationen 60% Mäts % 2002: 50% Marknadsmässiga löner Löneanalys I nivå Under Under med riket Analys och reflektion Hög arbetsbelastning och produktion, kombinerat med för lite resurser har skapat en alltför hög stressnivå i verksamheten. Arbetsmiljön är inte bra och även om vi arbetar aktivt med detta måste resurserna inom barnmedicin och kvinnosjukvården öka så att bemanningen i förhållande till arbetsbelastningen kan bli mer rimlig. Vi är också mitt i en generationsväxling med en sned åldersstruktur, hög medelålder och samtidigt många unga/nyutbildade medarbetare. Mest tydligt för närvarande är detta bland barnläkare och barnmorskor. Även utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv och med en alltmer komplex verksamhet måste bemanningsstrukturen ses över inom BKC, det gäller

18 ÅRSREDOVISNING framförallt behov av kompetensförstärkning med ökad andel barnmorskor och vidareutbildade barnsjuksköterskor. Personalredovisning Barn- och Kvinnocentrum är en tjänsteproducerande verksamhet med höga krav på kompetensutveckling och arbetsmiljö. Därav är personalförsörjning en central fråga och en framgångsfaktor för att möta framtiden. BKC har ca 900 medarbetare varav ca 750 tillsvidareanställda. Inom centrumet kan vi se en tydlig ökning av tidsbegränsade vikarier, detta framför allt till följd av en stor andel föräldralediga, vilket i sin tur är en effekt av den generationsväxling som pågår inom flera yrkesgrupper. Antal anställda Antal anställda inom BKC, per yrkesgrp (exkl timanställda) Sjuksköterskor./motsv Undersköt/barnsköt. Läkare Administration Socialterapeut. Personal Medicinteknisk personal år 06-dec år 05-dec år 04-dec år 04-jan Undervisning/kultur Driftservice Under 2006 har antalet medarbetare ökat. Uppdraget har utökats då nya verksamheter har tillkommit; barnkirurgisk vårdavd och övertagande av verksamhet från Sergelkliniken. Till detta kan läggas ökat antal friårsvikarier, projektanställda och PLUS-jobbare som under begränsad tid har anställning inom vårt centrum och vars anställningar också är helt finansierade. Vi har också övertagit 2 läkare som tidigare haft Östgötablock inom barnmedicin. Totalt utgör dessa personal- och verksamhetsförändringar 48,5 heltidstjänster. Därutöver ses ett utökat antal vikarier framför allt pga ökning av antalet föräldralediga.

19 ÅRSREDOVISNING Analys, förändring antal medarbetare BKC i heltidsmått Totalt antal frånvarande Personal o verksamhetsförändr Anställda i tjänst Åldersstruktur Könsfördelning och åldersstruktur inom BKC, dec 2006 medelåldern 44,5 år, 794 kvinnor och 47 män A n t a l Kvinnor Män Ålder Arbetsmiljö BKC arbetar aktivt för en bra arbetsmiljö, dels genom de centrala och lokala medbestämmandegrupperna dels genom lokala samverkansgrupper. Verksamheten tillämpar ett systematiskt arbetsmiljöarbete och klinikerna följer kontinuerligt upp sjukfrånvaron. Under 2006 genomförde BKC utbildningsdagar för samtliga medarbetare. Temat för dagarna var chef- och medarbetarskap. Under året har en centrumgemensam arbetsmiljöpolicy processats fram för BKC.

20 ÅRSREDOVISNING Frånvaro / Sjukfrånvaro BKC har under de senaste åren genomfört stora strukturförändringar. Trots denna process har sjukfrånvaron minskat inom vårt centrum. Den totala sjukfrånvaron har minskat från 7,75% 2004, 6,66% 2005 och är nu 2006 nere på 6,15%. Den totala frånvaron har dock inte minskat utan vi ser en stigande frånvaro på grund av föräldraledighet. Vid föräldraledighet måste vi ersätta med vikarier, vilket förklarar det ökande antalet vikariatsanställningar på BKC 2006 (se ovan antal anställda). Procentuell sjukfrånvaro år , per yrkesgrp yrkesgrp med < 10 anst exkluderade 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% 7,75% 6,66% 6,15% År 2004 År 2005 År 2006 Läkare Administrativ Ssk/motsv. Social-terapeut. Totalt BKC Usk/Barnsköt Procentuell sjukfrånvaro fördelat på kön 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Kvinnor 2004 Kvinnor 2005 Kvinnor 2006 Män 2004 Män 2005 Män ,1-14dag > 14 dag Totalt 9,1% Frånvaro i relation till arbetad tid under ,8% 2,1% 4,5% 9,5% Arbete Sjukfrånvaro Semester Föräldraled. Utbildning Övr.frånvaro m lön Övr.frånvaro u lön 6,2% 65,9%

21 ÅRSREDOVISNING Kompetensutveckling Inom såväl barn- som kvinnosjukvården eftersträvar BKC att medarbetarna har adekvat vidareutbildning. Ett led i detta är bl a kontinuerlig vidareutbildning för läkare, sjuksköterskor och undersköterskor / barnsköterskor. BKC ser framöver ett stort behov av vidareutbildade barnsjuksköterskor och barnmorskor för att möta de kommande behoven utifrån volym, kvalitet och patientsäkerhet. Utöver nämnda kategorier föreligger brist på läkare inom vissa barnmedicinska specialiteter samt inom obstetrik och gynekologi. För att möta glappet mellan tillgång och efterfrågan har verksamheterna tidvis varit tvungna att anlita uthyrningsföretag, vi är också beroende av att ha ett flertal pensionerade medarbetare kvar i tjänst. Chefsförsörjning Under året har BKC haft en onormalt hög omsättning av 1:a linjens chefer. Denna rörlighet har inte varit bra för verksamheten. Men då de flesta chefsposter nu är återbesatta ser framtiden ljusare ut. BKC har ambitionen att aktivt stärka chefsrollen. Detta sker främst genom landstingets ledarutvecklingsprogram men även andra chefsstödjande utbildningar. Utöver detta erbjuds kontinuerlig handledning och löpande kompetenspåfyllnad utifrån behov. Under året har en chefsförstärkning gjorts inom Barnkliniken US/LiM, genom att man under begränsad tid anställt en biträdande verksamhetschef. Inför 2007 planeras förändring av KK:s organisation, vilket påverkar verksamhetschefernas uppdrag. Lön / kön BKC har inga påtagliga löneskillnader mellan män och kvinnor inom respektive kategori och i de fall som det förekommer kan man inte koppla detta till kön utan i huvudsak till år i yrket och särskild kompetens. Centrumet arbetar målinriktat för att undvika könsrelaterade löneskillnader. Man kan i landstingets lönekartläggning konstatera att just specialiteterna barnmedicin och obstetrik/gynekologi har en medellönenivå som ligger lägre än andra specialiteter. Denna problematik påverkar rekryteringsläget och är därför en viktig strategisk fråga för BKC och Landstinget i Östergötland att arbeta med såväl kort som långsiktigt. I november månad gjordes in riktad satsning för att marknadsanpassa lönenivåerna för kvinnoklinikens barnmorskor. Lönejusteringen var nödvändig ur rekryteringssynpunkt men också ett viktigt incitament för att behålla medarbetare. Bedömning av måluppfyllelse - Sjukfrånvaron har minskat under de senaste åren och närmar sig nu målvärdet. - Ökat antal föräldralediga innebär att total frånvaro inte minskat och att vikariatsbehovet, och därmed antalet anställda på BKC, har ökat. - Antal anställda har också ökat pga att en barnavdelning tillkommit, dagkirurgi har utökats samt utökat antal helt finaniserade projektanställningar, plusjobbare och friårsvikarier. Två läkare med Östgötablock har övergått till anställning inom BKC. - Arbetsmiljön är ansträngd pga hög arbetsbelastning, för lite resurser i kombination med en besvärlig generationsväxlingsproblematik. - Vi har behov av ökad andel vidareutbildade sjuksköterskor och barnmorskor. - För att klara vårt uppdrag är vi på några områden beroende av inhyrd personal. - Medellönen för barnläkare och gynekologer ligger lägre än andra jämförbara läkarspecialiteter.

22 ÅRSREDOVISNING Samtliga yrkeskategorier har framtagen befattningsutveckling och alla medarbetare erbjuds årligt PoU-samtal, då individuell utvecklingsplan upprättas. - Process för att ta fram väl förankrad chefs- medarbetarpolicy pågår. - Ledningsstrukturen inom barnkliniken US/LiM har förändrats under året och inför 2007 planeras förändring av kvinnoklinikens organisation. Ekonomiperspektivet Strategi 1: Budget i balans Framgångsfaktor Balans mellan uppdrag och åtagande Nyckelindikator/annan uppföljning Målvärde 2006 Ekonomiskt resultat pos -20,5 Mkr Eget kapital pos -31,9 Mkr ,1 Mkr -11,4 Mkr ,4 Mkr 1,8 Mkr Strategi 2: Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde uppföljning Kostnadsmedvetna Lönekostnadsutveckling i <3% *7,3% 3,2% -4,87% medarbetare. Regelbunden verksamhetsuppföljning. procent jmf med motsvarande period föregående år* Personalekonomiskt synsätt Jourkostnadsutveckling -7,3% 0% -13,7% Uttag i ledighet 68,5% 64,7% 65,1% * Lönekostnadsutveckling korrigerad för verksamhetsmässiga förändringar (se ovan medarbetarpersp 48,5 tjänster) är 2,2%. Analys och reflektion Resultat ,5 Mkr, varav Barnklinikerna 17,1 Mkr och Kvinnokliniken 1,3 Mkr, samt gemensamt BKC 2,1 Mkr. Mycket hög arbetsbelastning och produktion inom barnmedicin avspeglas i negativt ekonomiskt resultat. Barnmedicin har mycket liten planerbar verksamhet och resurserna räcker inte vid hög belastning i den akuta verksamheten. Kostnaderna för såväl medicinsk service som läkemedel och löner överskrider budget och kostnaderna har inte kunnat sänkas med bevarad medicinsk säkerhet. Under de senaste åren har vårdtyngd och komplexitet i den barnmedicinska verksamheten successivt ökat och trots intensivt arbete med att effektivisera och rationalisera i verksamheten räcker inte resurserna till det uppdrag vi har. Dessutom finns, utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv, stort behov av kompetensförstärkning med ökad andel vidareutbildade sjuksköterskor i denna allt mer komplexa verksamhet. Kvinnosjukvården har i någon mån kunnat kompensera för ökade kostnader inom den obstetriska verksamheten där produktionen under året ökat, genom aktivt arbete med den gynekologiska

23 ÅRSREDOVISNING operationsprocessen. Förlossningstalen kommer dock att fortsätta öka och den medicinska utvecklingen går snabbt framåt vilket ställer nya krav. Vi ser också utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv ett stort behov av förstärkning framför allt vad gäller barnmorskekompetens. Kvinnosjukvården är därmed i stort behov av mer resurser för att klara sitt nuvarande och framtida uppdrag. Kostnaderna för läkemedel mot exempelvis barnreumatism, neuropsykiatriska sjukdomar, cancer och diabetes har ökat liksom kostnaderna för de nya, bättre preventivmedlen och hormonbehandlingen i samband med IVF. Övertagande av HPK:s barnavdelning innebär att 28 medarbetare överförts till BKC from årsskiftet. Personalförstärkning med 3,5 tjänster för övertagandet av Sergels gyn-verksamhet from 1 mars. Barnkliniken ViN har växlat in två Östgötablock utan budgetförstärkning. Det har också tillkommit 5,8 plusjobbare, 3 friårsvikarier och 6,35 projektanställningar under 2006, samtliga dessa är helt finansierade. Ökat antal föräldralediga inom centrumet har resulterat i ökat antal vikariatsanställda. Totalt har ovanstående medfört ökade lönekostnader inom BKC. PÅ KK ViN har en del av mödrahälsovårdsverksamheten lagts över till privat verksamhet. Kvinnoklinikens ersättning minskades därför med 1,4 Mkr. Dock har, pga ökande födelsetal, belastningen inom mödrahälsovården i Norrköping bara minskat marginellt. Detta har bidragit till ekonomiskt underskott på KK. Med externt stöd har vi under hösten gått igenom de ekonomiska förutsättningarna för vår verksamhet. Vi har efter detta beviljats ett ekonomiskt underskott på 20 Mkr för Under våren 2007 kommer vi att genomgå mer ingående revision, detta kommer att ge ett bra underlag för jämförelse med andra och för dialog då det gäller framtida resursfördelning. Förklaring till resultatet för kvinnokliniken Negativt resultat -1,6 Mkr förklaras av höga kostnader för inhyrda barnmorskor på ViN och övertidskostnader inom förlossningsvården på US och ViN. Jämfört med 2005 har kvinnokliniken förbättrat sitt ekonomiska resultat. Bakom detta ligger framgångsrikt utvecklingsarbete inom operationsprocessen med målsättning bästa effektiva omhändertagandenivå. Slutenvårdsoperationer överförs till dagkirurgi och dagkirurgiska ingrepp överförs till mottagningsoperationer. Dessutom används i utökad omfattning medicinska metoder istället för operation. Förändringen inom operationsområdet liksom de sjunkande vårdtiderna kompenserar till viss del den successiva ökningen inom förlossningsvården. Vi förväntar oss dock en fortsatt ökning av förlossningar under de närmaste åren, vilket kommer att öka belastningen inom kvinnosjukvården.

24 ÅRSREDOVISNING Antal födda barn i Östergötlands län Operationer Kvinnokliniken jan-dec SV-op Dagkirurgi mottn op Slutenvårdsoperationer har minskat inom gynekologi, men pga ökande födelsetal och därmed ökat antal kejsarsnitt, är totala antalet slutenvårdsoperationer väsentligen oförändrat. Kvinnoklinikens vtf och vdg jan-dec vtf vdg

25 ÅRSREDOVISNING Medelvårdtid Kvinnokliniken 2,70 2,60 2,50 2,40 2,30 2,20 2,10 2, medelvårdtid Den kortade medelvårdtiden innebär besparing med 5000 vdg årligen jämfört med Mottagningsbesök Kvinnokliniken jan-dec Läkarbesök Sjukv beh Totala antalet läkarbesök har ökat med drygt 3500 besök sedan 2004 och sjukvårdande behandlingar med nästan 3000 besök. Jourkostnader Kvinnokliniken har också trots en ökande arbetsbelastning under jourtid lyckats behålla en oförändrad nettokostnad jämfört med 2005.