Varför miljöproblem finns och vad man kan göra åt dem med utgångspunkt i nationalekonomisk teori

Transkript

1 Del 2 Miljöekonomi Varför miljöproblem finns och vad man kan göra åt dem med utgångspunkt i nationalekonomisk teori Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster Miljö- och naturresurser används som produktionsfaktorer indirekt välfärd Miljö- och naturresurser används som en konsumtionsvara direkt välfärd Resursfördelningsteori (mikroekonomi) Knappa miljö- och naturresurser Brist på väldefinierade äganderätter för många miljövaror Risk för överutnyttjande 1

2 Externa effekter Felaktig allokering av samhällets resurser Kollektiva varor medför free-rider -problem Underproduktion Hur mycket bör miljöskador minska? Avvägning mellan fördelar och nackdelar Hur nås denna minskning på ett effektivt sätt? Hur förbättra resursallokeringen? 2

3 Politik som ger korrekta signaler Kan baseras på: Prismekanismen Äganderättsreformer Informationskampanjer Frivilliga avtal Kvantitativa regleringar Lagstiftning med administrativa styrmedel (tillståndsprövning) Subventioner Miljöskatter, miljöavgifter Marknader för utsläppsrättigheter Uthållig utveckling 3

4 Enskilt företag kontra marknaden vid perfekt konkurrens Monopol och negativa externa effekter 4

5 Globala miljöproblem Drabbar alla oavsett problemkällans lokalisering Växthuseffekten (p.g.a. ökad koncentration av s.k. växthusgaser) klimatförändringar Uttunningen av stratosfärens ozonskikt Ozonfilter för kortvågiga ultravioletta strålningen Brom och klor Freoner Regionala miljöproblem Utsläppskällans lokalisering har viss betydelse för problemet Försurning av mark och vatten Övergödning av sjöar och vattendrag 5

6 Nedfall av kväve- och svavelföreningar, förbränning av fossila bränslen Ammoniakutsläpp Lokala miljöproblem Utsläppskällans lokalisering är av helt avgörande betydelse Buller, lokala luftföroreningar, utsläpp av organiska miljögifter till vattendrag De allmänna tillgångarnas tragedi Fritt tillträde leder till överutnyttjande Garrett Hardin (1968) En gemensamt ägd resurs är ingens resurs 6

7 Gemensam betesmark (allmänning) används av många boskapsägare Ingen kan exkludera annan överbetning Den individuella boskapsägaren får nyttan av ytterligare djur som betar själv men delar kostnaden för detta med alla andra Individuellt rationellt kollektivt irrationellt Marginella positiva effekten > marginella individuella negativa effekten men Marginella positiva effekten < marginella totala negativa effekten Misshushållningen bör begränsas 7

8 Heckscher: samfällighet i mark, skogsbruk och jordbruk medför misshushållning När knapphet uppstår blir det problem Graden av utnyttjande, kritiska gränsvärden Utfiskning, utrotning av djurarter, ökenspridning, regnskogsskövling De allmänna tillgångarna luft, ozonskiktet, biologisk mångfald och klimatet passa på innan tillgången tar slut Allmänningarnas tragedi mest tillämplig på stora geografiska resurser Överkonsumtion av vissa gemensamt ägda resurser som atmosfären och världshaven (utfiskning) 8

9 Olika slag av nyttigheter Randall (1987) 4 olika Rivalitet Ej rivalitet Exkluderbar (Utstängbara) Ej exkluderbar (Icke-utstängbara) Slag av nyttighet? 1. Bron över Öresund 2. Torskbeståndet i Kattegatt 3. Det svenska skogsbeståndet 4. En väg på landsbygden i Sverige 5. En badstrand 9

10 Hur förhindra de allmänna tillgångarnas tragedi? Frivillighet och moral Allemansrätten Utbredd moral Det finns gott om natur Problemet är att incitamentsstrukturen leder fel Moral hazard Opportunistiskt beteende Varför göra rätt när andra gör fel Socialt dilemma 10

11 Spelteori: Fångarnas dilemma Exempel fångar Exempel fågelungar Exempel utsläppsbegränsande investeringar 11

12 En droppe i havet Varför sluta köra bil när alla andra kör bil Spontan samordning Samspel, gemensamma normsystem Få parter, återkommande situationer med samma parter Riksbankens pris i ekonomi till Alfred Nobels minne 2009 Oliver Williamsson och Elinor Ostrom Ekonomisk organisering Problemen med att utforma bindande kontrakt Oliver Williamsson Företaget är ett sätt att lösa konflikter 12

13 Ju mer relationsspecifika transaktioner desto troligare att transaktionerna sköts inom ett företag istället för på marknaden (vertikal integration) Ellinor Oström Självförvaltning av gemensamma resurser (allmänningar där rivalitet råder) kan vara framgångsrik Föreningar av brukare Mekanismer för beslutsfattande och upprätthållande av regler Samarbete svårare ju större grupp av brukare och ju mindre vikt dessa fäster vid framtiden 13

14 Informationsbrister Överordnad tredje part Informationsekonomiska vinster Frivillighet i miljösammanhang är svårt Små uppoffringar kan fungera Stora uppoffringar central samordning krävs Privata äganderätter North et al (1973) Myndigheterna fördelar och sedan sanktionerar privata rättigheter Möjlighet att överlåta rättigheter 14

15 Coase-teoremet Coase (1960) Rätten att förorena eller slippa föroreningar Klargöra föroreningsrättigheten Parterna kan sedan själva förhandla fram optimal lösning om låga transaktionskostnader Incitament till avtal som innebar optimal utsläppsnivå! 15

16 Coases exempel Ett vattendrag där det ligger ett företag uppströms och ett jordbruk nedströms Företagets produktion medför föroreningar Jordbruket utnyttjar vattendraget för bevattning Förorenat vatten ger sämre skörd Företaget har kostnader för att begränsa utsläppen Marginalkostnad för skada (MSK) Marginalkostnad för reduktion (MRK) 16

17 17

18 För effektivitet viktigt att rättigheter finns och sanktioneras Paretoeffektivitet Överordnad myndighet som kontrollerar och sanktionerar krävs Fördelning av rättigheter, rättvisa Polluter Pay Principle Höga transaktionskostnader Coase förde fram transaktionskostnader Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1991 Teknisk utveckling reducerar transaktionskostnader 18

19 Vissa allmänna tillgångar svåra att skydda med privata rättigheter t ex atmosfären, hav, vilda djurarter Identifiera effekter, vem gör vad, förhandla, övervaka, sanktionera Informationsasymmetrier och strategiskt beteende Trängselvaror Värdering av effekter över tiden 19

20 Allmänningens tragedi Resurser som är gemensamma, begränsade och oreglerade Hur undvika? Frivillighet kan fungera för mindre grupper av brukare Privatisera Definiera/tilldela äganderätter Förhandlingar Låga transaktionskostnader krävs Reglera/korrigera 20

21 Marknadens hushållning med miljöresurser Vid negativa miljöeffekter som inte korrigeras kommer fel varor och tjänster att produceras För mycket produceras av varor som medför negativa externa effekter och för lite av andra varor Resursfördelningen blir inte effektiv Hur kan negativa miljöeffekter korrigeras så att en samhällsekonomiskt effektiv situation uppnås? Myndighet (staten, offentlig sektor) ingriper på olika sätt 21

22 Administrativa styrmedel Lagstiftning med administrativa styrmedel (tillståndsprövning) Myndigheten bestämmer acceptabel utsläppsnivå Direkt reglering Hur mycket får en producent förorena Vilken reningsteknik ska användas Ekonomiska styrmedel Sätter ett pris på utsläppen 22

23 Skatt på produktionen Pigouskatter Avgift på utsläppen Dahmen avgifter Sätt pris på miljön Ändrar den ekonomiska incitamentsstrukturen Kallas avgift om man får något direkt kopplat till avgiften Kallas skatt om man inte får något direkt kopplat till skatten Öronmärkt skatt variant av avgift Skatt och avgift används ofta synonymt 23

24 Förorenare betalar miljöavgifter/miljöskatter till myndigheten för att få utnyttja allmänna tillgångar Exempel optimal utsläppsnivå genom skatt/avgift på produktionen (se tidigare föreläsning) När företaget måste minska produktionen för att minska utsläppen Men ofta går utsläppen även att minska på andra sätt än genom att minska produktionen (rening) Se Coases exempel 24

25 Generella eller selektiva styrmedel Generella påverkar alla Selektiva påverkar enskilda Generella administrativa styrmedel Förbud mot farliga ämnen Selektiva administrativa styrmedel Krav på enskilda tillstånd Selektiva ekonomiska styrmedel Subvention för att minska specifikt utsläpp Generella ekonomiska styrmedel Miljöavgifter/miljöskatt 25

26 Administrativa eller ekonomiska styrmedel Jämförelse mellan administrativa styrmedel, avgifter och subventioner Viktigt att tänka på marginalen MRK=MSK är det optimala tillståndet Fördelningseffekter Effekter för olika parter Styrmedel Förorenaren Myndigheten De som skadas Administrativt Subvention Avgift/skatt 26

27 Avgifter liknar marknadsekonomin MSK visar säljarens (de drabbades) lägsta kompensationskrav Mest rättvist Polluter Pay Principle Administrativa liknar planekonomi Subventioner får betalt för att minska förbrukning Varor är gratis och sedan kompenseras man för att inte förbruka dem Minst rättvist Ska inte kunna köpa sig fri står mot får förorena gratis 27

28 Myndigheten bör för effektivitet påverka avvägningen så att Negativa externa effekter minskar Varor med negativa externa effekter trängs tillbaka Varor utan negativa externa effekter ökar i omfattning Valet av styrmedel har betydelse Hur priset på varan med negativa externa effekter påverkas relativt andra varor Avgifter har viktiga fördelar Optimal reducering av utsläppsnivån Förorenaren betalar för utsläppen och får finansiell belastning högre MC och AC 28

29 Administrativa De kvarvarande negativa externa effekterna blir ingen finansiell belastning för förorenaren Genomsnittskostnaderna påverkas inte Avgifter innebär i högre grad utträde från marknaden för förorenare den förorenande sektorns storlek minskar Exempel avgift 29

30 Med administrativa styrmedel återstår problemet att korrigera resursanvändningen i ekonomin För att korrigera detta krävs delvis planekonomi med ransonering etc. Subventioner ger stöd till branscher som orsakar utsläpp och lockar nya företag till branschen Subventionsparadoxen Trots att enskilda förorenare minskar sina utsläpp ökar utsläppen totalt i branschen Undanträngningseffekten förstärks istället för att korrigeras 30

31 Exempel subventionsparadoxen Baumol och Oates teorem Avgifter tillåter större flexibilitet Kostnadseffektiva utsläppsminskningar Myndigheten har inte information om olika förorenares MRK 31

32 Administrativa styrmedel troligen olika MRK Samma reduktion kunde åstadkommas till lägre total kostnad Nackdel med kvantitativ reglering: effektiv reglering kräver detaljerad information många utsläppskällor olika reduktionskostnader Fördel med kvantitativ reglering: når utsläppsmålet 32

33 Avgift ger samma MRK för alla företag Avgifters brister Precisionen Vilken avgift ger effektiv utsläppsminskning Informationsproblem Behöver veta skadekostnader samt summan av MRK Administrativa regleringar bättre precision att nå önskad kvantitet Avgifter bättre precision att nå önskad MRK Om MSK varierar leder generella avgifter fel 33

34 Riskerar med avgifter stora skador om avgiften sätts för lågt Kan kombinera administrativa styrmedel och avgifter (svavel) Differentierad avgift när MSK varierar Förhandlingsspel där förorenarna har informationsövertag Mät- och kontrollkostnader Ekonomiska styrmedel starkare drivkrafter till förbättringar mer kostnadseffektiva Rangordning av styrmedel 1. Generella ekonomiska 2. Selektiva ekonomiska och generella administrativa 3. Selektiva administrativa 34

35 Ekonomins omvandling Dynamik lång sikt Olika priselasticitet kort respektive lång sikt olika effekt på marknaden Påverkar omvandling olika exempelvis incitamenten att minska MRK Skatter Skatter behövs för att producera kollektiva varor, producera varor som alla ska ha rätt till och omfördelning Skatter snedvrider och innebär välfärdsförluster 35

36 Exempel marginal cost of public funds Antag följande situation på arbetsmarknaden: En miljon människor har arbete med bruttolön 400 kr per timme. Inkomstskatten är 200 kr, vilket gör att nettolönen är 200 kr. För att finansiera ytterligare offentliga investeringar krävs en skatteökning. Om skatten höjs till 202 kr beräknas bruttolönen stiga till 401 kr, medan nettolönen blir 199 kr Arbetsgivare och arbetstagare delar således på den ytterligare skattebördan. Känt är också att utbudselasticiteten (beräknad på nettolön) för arbetskraft är +0,4. Beräkna MCPF, d.v.s. det tillägg som bör göras för kostnader som finansieras offentligt i en samhällsekonomisk kalkyl. Antag att såväl efterfrågan som utbudet på arbetskraft är linjära funktioner. 36

37 Lika beskattning av alla varor/tjänster Beskatta beroende på priskänslighet Grön skatteväxling Använda intäkter från miljöskatter/miljöavgifter till att sänka skatten på andra marknader Skadestånd Skadestånd för miljöskador Miljöoptioner Pant 37

38 Marknader för utsläppsrättigheter Alternativ till miljöavgifter särskilt när man vill ha kontroll över exakta totala utsläppsnivåer Förorenare köper och säljer utsläppsrätterna som myndigheten har skapat på en marknad J.H. Dales slutet av 1960-talet USA tidiga med marknader för utsläppsrätter Europa och Japan tidiga med miljöavgifter Två varianter av hur man inledningsvis fördelar rättigheterna 38

39 Myndigheten fördelar gratis rättigheter till förorenare som reducerat sina föroreningar till tillåten nivå Därefter skapas andrahandsmarknader Myndigheten säljer rättigheterna via en auktion (en gång eller återkommande) Därefter skapas andrahandsmarknader Alt 1. Sätter priset där utbud=efterfrågan enligt inkomna anbud Som konkurrensmarknad Efterfrågan på utsläppsrätter motsvaras av MRK Försäljning ger samma fördelningseffekter som avgift 39

40 Alt 2. Prisdifferentiera Auktion där utsläppsrätterna säljs enhet för enhet Konkurrensen håller priset nära MRK Fördelningseffekter till förorenarnas nackdel inget överskott 40

41 Fördelningseffekter gratis utdelning, auktion med ett pris, auktion med prisdifferentiering Effekter för olika parter Styrmedel Förorenaren Myndigheten De som skadas Gratis utdelning Auktion med ett pris Auktion en i taget 41

42 Gratis utdelning har varit vanligast Handel med utsläppsrätter på andrahandsmarknad ger mer kostnadseffektiv reduktion Priset per utsläppsrätt ger incitament till förbättringar Administrativt styrmedel blir ekonomiskt styrmedel Alternativkostnad Mer dynamik inom förorenande sektorn Upprätthåller viss nivå på utsläppen men ändå ekonomisk dynamik 42

43 Exempel förorenare med olika MRK Gratis utdelning strider mot PPP 43

44 Ger dessutom sällan optimalitet direkt Kostnadseffektivitet nås direkt med auktion men först efter anpassningsprocess vid gratis utdelning Starkare argument för auktion ju högre transaktionskostnader på andrahandsmarknaden Auktioner ger incitament till förbättringar med större precision Gratis utdelning gynnar gamla förorenare på nyas bekostnad Låta bli att sälja inträdeshinder konkurrensen hämmas Mer omvandling med auktion 44

45 Intäkter från auktioner kan användas till att minska andra skatter med effektivitetsförluster dubbel utdelning Gratis tilldelning lättare att genomföra politiskt Började USA 1970-talet Netting Förorenaren får öka utsläppen från en källa om de minskas från en annan Offsets Nya företag kan köpa tillstånd från gamla förorenare Banking Utsläpp kan omfördelas över tiden 45

46 Bubblor (cap-and-trade) Tak för totala föroreningar från många olika utsläppskällor sätts Kan exempelvis gälla en viss region Mest aktuellt idag Averaging Mobila utsläppskällor Exempelvis från viss slags motor Cap-and-trade har fungerat bäst Avgifter passar bättre när det är många små utsläppskällor som bilister p.g.a. transaktionskostnader Avgifter når viss MRK med mer precision När man vill ha kontroll över kostnaderna för att minska skador Fel total utsläppsnivå Fel avgift 46

47 Fel bedömning av MSK eller MRK För låg avgift kan ge stora skador För låg mängd utsläppsrätter kan ge höga reningskostnader Exempel för låg avgift och för få utsläppsrättigheter Icke-linjär utveckling av skadekostnaden och osäkra MRK handel med utsläppsrättigheter bättre 47

48 Varierande skadekostnader i olika regioner bör tas hänsyn till Myndigheten kan köpa/sälja om variation av skadeverkningar p.g.a. väderleken Olika skadekostnader Olika bubblor eller olika avgifter 48

49 Nackdel avgifter MRK kan ändras Nackdel utsläppsrättigheter Samma mängd utsläpp även när dynamiska effekter motiverar förändringar Med avgifter vet man vilken MRK man hamnar på men inte hur stora utsläppsminskningar Med marknader för utsläppsrättigheter vet man hur stora utsläppen blir men inte vilken MRK man hamnar på Effektiviteten relativt varandra avgörs av om MRK eller nivån på utsläppen är viktigast att ha kontroll över 49

50 Handel med utsläppsrättigheter i EU från 2005 Emission Trading System Energiintensiva industrier och kraftverk inom EU, från 2012 även flyg Handeln sker via en börs respektive Tilldelningen av utsläppsrätter bestäms nationellt, men måste godkännas av EUkommissionen Rör endast 40 % av utsläppen av växthusgaser inom EU Generös utdelning lågt pris Tre syften: minska utsläpp, få förorenare att betala, uppmuntra ny teknik OH Naturskyddsföreningens hemsida 50

51 Transportområdet Koldioxidskatt på motorbränsle Skuggpris Möjlighet: Utsläppsrätter till oljebolagen Vid osäker information och spridda kunskaper i ekonomin är ekonomiska styrmedel generellt mer effektiva Tidsasymmetrier olika ränta Hållbar utveckling Miljöjusterad nationalprodukt Miljöräkenskaper Signalering Grön betalningsvilja Bra miljöval Krav Svanen Miljöfonder 51

52 Public choice Politiker och myndigheter kan agera i egenintresse Politiker röstmaximerar Offentliga administratörer maximerar resurserna till den egna administrationen Asymmetri till de gradvisa förändringarnas nackdel (miljöproblem) Tidsasymmetri p.g.a. begränsade mandatperioder Positiv tidspreferens, kortsiktiga effekter väger tyngre Asymmetri till marginalväljares fördel Små grupper gynnas på bekostnad av stora grupper Lobbyism kan gynna det som är på bekostnad av det som kunde vara och smala intressen istället för breda 52

53 Självpåtagna normer Självständig central miljömyndighet Styra nivåerna på utsläpp Kontrollera totala nivåer på kritiska utsläpp Global samordning Hur undvika de globala tillgångarnas tragedi Gå före? Internationellt system med handel med utsläppsrätter Rika länder skulle delvis kunna betala fattiga länders utsläppsminskningar Miljöns Kuznets-kurva Miljötullar Gemensamma överenskommelser Övergripande organisation Stern-rapporten 53