Modeller för omorganisation. Dekanernas underlag för diskussion i nämnden den 20/12.

Transkript

1 Dekanus Sally Boyd Prodekanus Martin Hellström DISSKUSSIONS-PM 1 / dnr A /07 Ledamöter i Humanistiska fakultetsnämnden Modeller för omorganisation. Dekanernas underlag för diskussion i nämnden den 20/12. Utgångspunkter En omorganisation av Humanistiska fakulteten har diskuterats åtminstone sedan Lennart Olaussons tid som dekan ( ). Fakulteten består idag av 18 institutioner/enheter. En del samgåenden i liten skala och på frivillig väg har genomförts, men vi bedömer det som hög tid för en genomgripande omorganisation. Det finns flera skäl till detta. Ett viktigt skäl har sin bakgrund i den omfattande delegeringen av ansvar och befogenheter till institutionsnivå som Göteborgs universitet har genomfört under senare år. Detta har inneburit att prefekter har fått nya komplicerade och viktiga arbetsuppgifter, t ex vad gäller ekonomi, personalansvar och arbetsmiljö förutom att ha det övergripande ansvaret för forskning, forskarutbildning och undervisning på institutionen. Det blir svårt att sätta sig in i och engagera sig i allt detta under den begränsade tid, som mandatperioden utgör. Med den kollegiala ledningen ska man också ha tid för forskningsoch undervisningsuppgifter. Även administratörerna har fått större ansvar för en rad nya system (ekonomi, personal, studentadministration), samtidigt som nya arbetsuppgifter tillkommit (t ex webbsidor, registrering av publikationer, uppdragsutbildningar m m). Det behövs en specialisering och professionalisering av såväl prefektrollen som administratörsrollerna. Detta tror vi kan uppnås genom att institutionerna blir större, vilket möjliggör att den kollegiala ledningen och administrationen blir samlad, och individerna specialiserar sig och professionaliserar sig. Det blir problem bland annat med sårbarhet om institutionsledningen består av en prefekt (som saknar möjlighet i praktiken att delegera ansvar) och en administratör, exempelvis när någon av dessa nyckelpersoner tar semester, blir föräldraledig eller blir sjuk. I förlängningen kan omorganisationsprocessen frigöra kraft hos samtliga att ägna sig åt det man är utbildad för; detta gäller såväl administrativa som forskande och undervisande anställda.

2 2 / 8 Omorganisationen kommer med all sannolikhet att innebära att ytterligare befogenheter och ansvar delegeras till institutionerna, vilket innebär en närhet till besluten för de anställda. Ett annat viktigt skäl att genomföra en genomgripande omorganisation är att vitalisera och stimulera samarbete när det gäller undervisning och forskning. Bland annat har nätverksforskningen inom samhällsvetenskap (exv Cochran 1990) visat att människor som lever i större grupper eller miljöer bygger starkare och mer stödjande personliga nätverk än de som lever i mindre miljöer. De förra kan helt enkelt välja sina kontakter ur en större grupp av potentiella samarbetspartners. Idag tilldelas en allt större del av både externa och interna forskningsmedel till grupper av forskare, snarare än till enskilda individer. Man talar om starka och kreativa forskningsmiljöer och målar upp bilden av ett forskarhotell i avskräckande färger. Fördelarna med samarbete mellan forskare och handledare är kanske mest uppenbara vad gäller forskning samt utbildning på forskaroch avancerad nivå, men finns också vad gäller utbildning på grundnivå. Vi är alltså övertygade om att forsknings- och undervisningsverksamheten gynnas av större samarbete än vad som är fallet idag. Fakultetsnämnden har i sin strategiska plan och i sitt underlag till universitetets forsknings- och utbildningsstrategier uttryckt sin intention att öka samarbete både vad gäller forskning och utbildning samt att skapa kompletta miljöer med stark undervisning och forskning. Flera av målen i den strategiska planen uttrycker nämndens intention att skapa större enheter med en stärkt ledning, samtidigt som bredden av ämnen bibehålls. I universitetets forsknings- och utbildningsstrategier betonas vikten av kompletta forsknings och utbildningsmiljöer, medan vissa styrkeområden (däribland språkteknologi och kulturarv) beskrivs. En strävan efter samarbete och tvärvetenskap genomsyrar dokumentet. I den rapport, som sammanfattar personalens synpunkter framförda under diskussionsdagarna i oktober, redogör Ingela Thylefors även för en del forskning om omorganisationer. Där skriver hon bland annat att organisationsforskningsexperter har visat att organisatoriska förändringar i sig kan vara stimulerande, åtminstone på sikt. Det innebär en vitalisering av verksamheten när man får skäl att reflektera över gamla rutiner i den och får stimulans att ompröva den. Man kan som lärare jämföra, i mindre skala, stimulansen det innebär att byta kurslitteratur för en kurs man har undervisat på flera gånger. Även om varje förändring innebär extra arbete, innebär själva förändringen oftast en stimulans till utveckling. Ett fjärde skäl till omorganisationen är den psykosociala arbetsmiljön. Organsationsforskningen visar att små, familjära enheter har en tendens att utveckla en kultur som i förlängningen inte gynnar medarbetarnas utveckling. Vi kan se problem av det här slaget på flera håll idag på Humanistiska fakulteten. Även om själva omorganisationen innebär arbetsmiljörisker under en övergångsperiod, är vi övertygade om att större institutioner kommer att utgöra en grund för förbättrad psykosocial arbetsmiljö för flertalet. Mot bakgrund av ovanstående skäl tog styrelsen i juni beslut om att uppdra åt HFN att genomföra en omorganisation under Det första beslutet nämnden ska fatta gäller hur de nya institutionerna ska se ut i förhållande till de nuvarande. När vi presenterade idén med omorganisationen för personalen för ett år sedan var tanken att vi skulle skapa

3 3 / nya institutioner; styrelsen har uppmanat oss att utreda möjligheten för 4 institutioner. Kriterier för en bra indelning i institutioner Med bakgrund i de utgångspunkter vi diskuterar ovan, anser vi att det främsta kriteriet för en bra indelning i institutioner är att kvaliteten på hela fakultetens forsknings- och utbildningsverksamhet, nu och i framtiden, stärks. Den nya indelningen i institutioner ska främja de strategiska mål fakulteten och universitetet har formulerat. Särskilt relevant kan vara att samarbete inom redan starka forskningsmiljöer ska underlättas samtidigt som nya potentiella styrkeområden får möjlighet att växa och bli starka. Begreppet kompletta miljöer ska också vara en ledstjärna för våra diskussioner. Det innebär dels att utbildning och forskning ska gå hand-i-hand dels att utbildning och forskning i vissa humanistiska ämnen (t ex medeltidsstudier) förutsätter komplementära kompetenser i andra ämnen (t ex latin). Ett annat vikitgt kriterium för en bra indelning i institutioner är personalens preferenser. Här är vi väl rustade med underlag i form av Ingela Thylefors sammanställning av personalens synpunkter, framförda under diskussionsdagarna i oktober (länk). Det finns också en rad skrivelser från institutioner och forskningsgrupper som utgör ett viktigt underlag (utskick till nämnden den 18/10). I mångt och mycket bygger preferenserna på befintliga samarbeten och allianser av olika slag. De speglar vetenskapliga och utbildningsmässiga likheter, samtidigt som det i vissa fall finns en tendens att ta avstånd från närmaste grannen. Ett underordnat kriterium som kan underlätta samarbetet i framtiden är storlek. Det är nog mindre fördelaktigt om de nya institutionerna är alltför olika i storlek. De nya institutionerna bör vara någorlunda jämnstora. Ett annat underordnat kriterium är lokaler. Det är ofrånkomligt att omorganisationen kommer att innebära en del omflyttningar. De nya institutionerna kommer inte att bli verkliga om inte medarbetarna i de nya grupperingarna har sina arbetsrum, fikarum, seminarielokaler osv i närheten av varandra. Det hade varit idealiskt om man hade ett nytt hus att flytta in i, i samband med omorganisationen. Men vi kan inte vänta de 4-5 år det kommer att ta innan det planerade nybygget, som kommer att samla hela fakulteten i intilliggande hus, är klart. Om det väger mellan två i övrigt likvärdiga förslag kan ett förslag som innebär mindre omflyttningar på kort sikt vara att föredra. Slutligen bör vi tänka på arbetsmiljön för alla medarbetare. Som nämndes ovan siktar vi på en förbättrad arbetsmiljö, åtminstone på sikt. Förslag som utgår ifrån ovanstående kriterier Nedan framför vi fyra förslag till nya institutioner. De tre första förslag nedan bygger i stor utsträckning på resultaten från diskussionsdagarna och skrivelserna som har kommit till oss. De innebär att (med ett eller två mindre undantag) nuvarande enheter behålls intakta. Det anges i rapporten en lång rad fördelar och nackdelar med kombinationer som

4 4 / 8 finns i dessa förslag. Vi anger nedan bara ett urval av dessa och lägger till några som utgår ifrån de övriga kriterier som anges i föregående avsnitt. Det fjärde förslaget innebär en radikal organisationsförändring främst för språk- och litteraturämnenas del. Vi är övertygade om att förändringen skulle vara gynnsam, även om det skulle bli något kaotiskt under tiden. Idén bakom det fjärde förslaget framfördes av konsulterna på diskussionsdagarna, och, vad vi förstår, möttes den med skepsis. Vi framför den ändå som förslag 4, därför att vi, trots denna skepsis, fortfarande tror på tanken. Vi har dessutom under tiden sedan diskussionsdagarna hört några röster som stödjer idén och vi vill stimulera till en öppen diskussion på nämndsammanträdet den 20/12. De tre inledande förslagen till indelning i institutioner bygger på följande underlag: Ingela Thylefors rapport Skrivelser från prefekter m fl (utskickade tidigare) Beräkningar och prognoser för grundutbildningsuppdrag, fakultetsanslag, externa intäkter för 2008 (anges nedan i kolumnen summa intäkter ) Administrativa personalens synpunkter, framförda den 15 november Studenternas synpunkter, framförda den 27 november Arbetsmiljöbarometern, arbetsmiljöundersökningar Förslag 1: Fyra institutioner Summa intäkter Religion, filosofi, idéhistoria & vet.teori, historia, arkeologi/antiken, SSKKII 65,0 Svenska + lingvistik 57,4 Språkämnena* exkl svenska 50,4 KEM/Genus, konst & bild, etnologi, litteraturvet. 44,1 * I detta och följande förslag grupperas de klassiska språken tillsammans med övriga språk, utom svenska och/eller engelska. Vi använder benämningen globala språk, som användes på diskussionsdagarna och i Thylefors rapport. (Beslut om namn fattas av de nya institutionerna längre fram under 2008.) Fördelar: + Språkteknologi och kulturarvsprofiler (ganska) samlade + Logiskt att engelska finns bland globala språk. + Institutionerna ganska lika i storlek

5 5 / 8 + Antalet institutioner som styrlelsen har föreslagit (behöver ej motiveras) Nackdelar: - Institutionen för globala språk har tillsammans mer än hälften av fakultetens grundutbildningsuppdrag - Rädsla för lösningar där små ämnen kombineras med stora - Svårt att lösa med dagens lokaler - Största institutionen blir ganska heterogen; svår att hålla ihop? - Åtminstone på språksidan: tendens att forskningstunga och undervisningstunga institutioner skiljs åt ( kompletta miljöer) Förslag 2: Fem institutioner Svenska + lingvistik 57,4 Globala språk (som ovan) 50,4 KEM/Genus, konst & bild, etnologi, litteraturvet. 44,1 Religion, filosofi, idéhistoria + vet.teori, SSKKII 35,2 Historia, arkeologi/antiken 29,7 Fördelar: + Logiskt att engelska finns bland globala språk. + Lokalsituationen något bättre än i förslag 1, men problem kvar + Språkteknologi och kulturarvsprofilerna (ganska) samlad + Befintligt samarbete mellan litteraturvetenskap och genus underlättas Nackdelar: - Rädsla för lösningar där små ämnen kombineras med stora - Stor skillnad i storlek mellan största och minsta institutionen

6 6 / 8 Förslag 3: Sex institutioner KEM/Genus, konst, etn, litt 44,1 Engelska och lingvistik 37,5 Globala språk (ej engelska) 35,7 Rel, fil, vet, SSKKII, idé 35,2 Svenska 34,7 Historia, ark/ant 29,7 Fördelar: + Något lättare att fixa lokalmässigt Nackdelar: - Ej optimal för effektivisering av ledning och administration - En institution oberörd - Ologiskt med globala språk utan engelska (namnet kan ju ändras ) - Språkteknologi splittrad - Stor skillnad i storlek mellan största och minsta institution Förslag 4: Vision för sex institutioner Förslaget nedan bygger snarare på strategiska överväganden, än situationen som den är idag. Vi tänker oss en renodling av de tre komponenterna i de flesta av dagens språkinstitutioner (litteraturvetenskap, språkinlärning, språkvetenskap). Detta dels för att höja kvaliteten av den verksamheten som bedrivs, bland annat för att försäkra forskningsanknytningen, dels för att höja kvaliteten på verksamheten vid i litteraturvetenskap och allmän språkvetenskap. Språkinlärning för högskolan (alla nuvarande språkinstitutionernas språkfärdighetskurser och språkpedagogisk forskning, SVISS [und], Svenska som andraspråk [und & forskn], nordiska språk [ und och forskn]) Litteraturforskning och utbildning (litteraturvetenskap + de nuvarande språkinstitutionernas litteraturinriktningarna) tillsammans med KEM/Genus + konst, etn. Språkvetenskaplig forskning och -utbildning (lingvistik, resten av svenska språket + de nuvarande språkinstitutionernas språkvetenskapliga verksamheter)

7 7 / 8 Övriga hist-fil institutioner som i något av ovanstående förslag, minus litteraturvetenskap. Eller en liknande hist-fil -vision? Fördelar: + Ökad internationalisering av vissa ämnen + Ökat samarbete mellan forskare som arbetar inom liknande verksamheter. Stimulerande för allmänna språk- resp litteraturvetare att arbeta ihop med experter på enskilda språk resp litteratur. + Ökad forskningsanknytning av språkfärdighetskurser + Lättare att planera lärarutbildning + Lättare för studenter att inrikta sina språkstudier på språkfärdighet resp språk och kultur/litteratur + Statushöjning för språkfärdighetsverksamheten; Samarbete bör innebära avsevärd kvalitetshöjning. + Bryter upp språk kontra hist-fil indelningen av fakulteten + Får gehör och uppskattning i olika sammanhang inom GU. + Lättare att erbjuda uppdragskurser i språkfärdighet Nackdelar: - Kaotiskt. Många nuvarande enheter splittras. Blir svåröverskådligt under en övergångsperiod. - För tidigt? Uppbyggnad av ett språkinlärningsinstitut bör bygga på forskning i området. Forskningen måste profileras gentemot Stockholm (forskningsprogram om avancerade inlärare) och Lund (SoL center och forskningsprofil om språkinlärning). - Svårt att genomföra med nuvarande grundutbildningskurser - Vissa personer delar idag sin verksamhet mellan språkfärdighet/-vetenskap och litteratur - Forskning om fransk-, spansk-, tysksspråkig osv litteratur kan komma att behandlas på seminarier som hålls på svenska eller engelska - Fick ej gehör på diskussionsdagarna Avslutning Som redan framgått, förordar dekanerna det sista förslaget. Av de tre inledande förslagen, förordar vi förslag 2 med fem institutioner. Vi tror den har fler och tyngre vägande fördelar jämfört med förslagen 1 och 3. Vi siktar mot att nämnden enas kring ett förslag i slutet av dagen den 20/12.

8 Hur än indelningen blir, blir beslutet sådant att det tilltalar vissa nämndledamöter, anställda och studenter mer än andra. Inget förslag kommer att välkomnas av alla. Som Thylefors skriver (s. 4) Det handlar om ett intrikat pussel där slutresultatet inte kan bli någonting annat än en tillräckligt bra kompromiss. Vi är övertygade om att en omorganisation kommer att gynna fakulteten som helhet och rusta oss inför framtida utmaningar och möjligheter. 8 / 8