Forskningens styrkeområden strategier för det fortsatta arbetet

Transkript

1 Universitetsledningens kansli Ingela Elofsson PM 1 / Dnr H /08 Forskningens styrkeområden strategier för det fortsatta arbetet Bakgrund I universitetets Forsknings- och utbildningsstrategier konstateras att Göteborgs universitet under senare år allt mera har kommit att bli ett lärosäte med tonvikt på utbildning. Målet för de närmaste åren är att forskningen ska stärkas. På sikt krävs en bättre balans mellan forskning och utbildning, inte minst för att kunna utveckla det som i universitetets forsknings- och utbildningsstrategier beskrivs som kompletta miljöer. En förutsättning för att en sådan balans ska kunna uppnås är att ytterligare forskningsmedel tillförs. Det är därför en strategisk fråga hur såväl statsanslaget som den externt finansierade forskningen ska kunna öka. Samtidigt ter det sig allt viktigare att utarbeta olika modeller för forskningsprioritering; d v s modeller som ger möjlighet att våga satsa också på nydanande områden. Mot ovanstående bakgrund finns en stark vilja från universitetets ledning att stärka forskningen i allmänhet och styrkeområdena i synnerhet. I det följande redovisas hur detta arbete är tänkt att ske. Forskningens styrkeområden I universitetets forsknings- och utbildningsstrategier anges fem tillvägagångssätt för att stärka universitetets forskning generellt och där ansvaret i huvudsak åvilar fakulteterna: att inom universitetets ram stimulera nyskapande forskning att förbättra möjligheten till forskning av hög internationell klass att bilda strategiska forskningsallianser med andra lärosäten. att avsätta en ökad andel av lärarnas arbetstid åt forsknings- och utvecklingsarbete inom områden som bedöms ha svårigheter att med egna resurser attrahera externa medel och där forskningen måste stärkas. Processen ska inkludera utvärdering och uppföljning. att arbeta vidare med kvalitetsindikatorer som underlag för strategiska prioriteringar mellan olika forskningsfält och vetenskapsområden. Göteborgs universitet Vasaparken, Box 100, SE Göteborg , (fax)

2 2 / 6 Vidare presenteras i forsknings- och utbildningsstrategierna åtta s k styrkeområden, för vilka universitetets ledning har ett särskilt ansvar för att utveckla strategier. Tre kriterier har varit särskilt viktiga i valet av styrkeområdena. Det första är att området har hög vetenskaplig kvalitet och/eller att det befinner sig inom en miljö där det bedrivs kvalificerad forskning, gärna i samverkan över traditionella fakultetsgränser. Det andra är att området i något avseende kan betecknas som unikt för Göteborgs universitet eller att Göteborgs universitet i ett nationellt eller internationellt perspektiv har en styrka inom fältet. Det tredje kriteriet är att området har samhällsrelevans i den betydelsen att Göteborgs universitet tror sig om att kunna ge ett bidrag till samhällsutvecklingen. De åtta styrkeområdena är: Den patientnära forskningen om hjärta och kärl inklusive fetma samt biomaterial och vaccin Forskningen om lärande Forskningen om språkteknologi Forskningen om demokrati och opinion Forskning om havsmiljö Forskning om kulturarv Forskning om globalisering Forskning om kultur och hälsa Ytterligare några forskningsområden har bedömts ha en stor framtida potential: risker och säkerhetsfrågor, systembiologi och genusvetenskap. Tidsperspektiv Det arbete med att stärka forskningen vid Göteborgs universitet, som nu påbörjas ska ses i ett långsiktigt perspektiv, i första hand åren , d v s den period som forsknings- och utbildningsstrategierna omfattar. För vissa forskningsområden/projekt är det rimligt att medel tillförs fr o m 2009, medan andra (som idag har finansiering) tilldelas ekonomiska resurser först senare i perioden. Senare kan även de forskningsområden, som i forsknings- och utbildningsstrategierna bedömts ha potential att bli framtida styrkeområden, komma ifråga.

3 3 / 6 Strategier för styrkeområdena Värdfakulteter Arbetsprocessen utgår ifrån att det för varje styrkeområde utses en värdfakultet, som ges det administrativa samordningsansvaret för respektive styrkeområde. Flertalet styrkeområden är av tvärvetenskaplig karaktär varför arbetet förutsätts ske i samverkan med övriga berörda fakulteter. Nedan ges förslag på tänkbar värdfakultet för respektive styrkeområde. Styrkeområde Hjärta och kärl inklusive fetma samt biomaterial och vaccin Lärande Språkteknologi Demokrati och opinion Havsmiljö Kulturarv Globalisering Kultur och hälsa Värdfakultet SA UFN HFN SFN NFN HFN alt KFN alt NFN HHFN alt SFN KFN alt SA Samordnare För varje styrkeområde utser rektor efter förslag av berörd(a) dekan(er) - en eller flera samordnare som ska vara väl förankrade i fakulteten/fakulteterna. De utsedda samordnarna ges av rektor i uppdrag att utforma en utvecklingsplan för hur forskningen inom området ska stärkas med avseende på vetenskaplig kvalitet och förmåga att attrahera externa medel. Planen ska redovisas till rektor senast den 31 mars Den ska skrivas på engelska och får omfatta högst 20 sidor samt två bilagor (se nedan). Berörda dekan/er har det övergripande ansvaret för att utvecklingsplanen lämnas till rektor enligt anvisningar samt för att det tvärvetenskapliga perspektivet beaktas. För det inledande planeringsarbetet avsätts av strategiska medel en summa om kronor per styrkeområde. Om särskilda skäl skulle föreligga för tilldelning av ytterligare medel kommer rektor att ta beslut efter diskussion i varje enskilt fall.

4 4 / 6 Utvecklingsplanerna granskas av universitetets Advisory Board (Arild Underdal, f d rektor vid Oslo universitet, Iain Robinson, National Institute for Medical Research, UK, och Krista Varantola, rektor vid universitetet i Tampere). Besked om tilldelade medel lämnas i maj De tilldelade medlen avser hela perioden men utbetalas per budgetår. En utvärdering av det inledande arbetet kommer att ske sommaren 2010, efter vilken omfördelning av medel kan ske. Ytterligare en utvärdering görs Med utgångspunkt i denna tar rektor därefter ställning till en mera långsiktig finansiering. Utvecklingsplanen Planen ska ta sin utgångspunkt i de ovan angivna fem tillvägagångssätten för att stärka forskningen och ska innehålla följande komponenter: En definition och avgränsning av forskningen inom styrkeområdet samt en redovisning av områdets utveckling En kunskapsöversikt av forskningsläget nationellt och internationellt inklusive en redovisning av eventuella motsvarande kompetenscentra En beskrivning av universitetets särskilda kompetens inom området (bl a med hjälp av GUP och GUPEA) En plan för hur forskningsområdet ska stärkas. Planen ska också omfatta eventuella behov av kompletterande kompetens. En prioritering av projektområden uppdelat i pågående och planerade projekt (med angivande av tänkt startår) En beskrivning av hur forskningen inom området kopplas till utbildning och samverkan, d v s hur man skapar en komplett miljö En beskrivning av hur verksamheten ska organiseras (ledning, bemanning och infrastruktur) inom ramen för befintlig organisation (Lämnas som bilaga) En redovisning av nu känd finansiering samt strategier för framtida finansiering En plan för nyttiggörande av forskningsresultaten En kommunikationsstrategi för hur de åtta styrkeområdena ska synliggöras internt, nationellt, och internationellt Förslag på adekvata parametrar att användas vid kommande utvärdering Medelsansökan Till utvecklingsplanen ska fogas en ansökan om medel för perioden (Lämnas som bilaga). Medel kommer att fördelas på tre nivåer omfattande 3, 5 respektive 7 miljoner kronor per år. (Halva beloppen för år 2009.) Medelsansökan ska omfatta en budgetplan specificerad per år för samtliga tre nivåer samt inkludera OHkostnader.

5 5 / 6 Tids- och arbetsplan Hösten augusti Ledningsråd 1 september Ledningsråd (Dekanerna lämnar en lägesrapport angående värdfakultet och samordnare.) (26 augusti 16 september Fakultetsdialoger) 15 september Ledningsråd tillsammans med universitetets Advisory Board (Dekanerna lämnar förslag på värdfakultet och samordnare.) (20 september Budgetpropositionen) 20 september Rektor utser värdfakulteter och samordnare. Uppdrag att utarbeta utvecklingsplaner för styrkeområdena skickas ut till samordnarna November februari Återkoppling i form av seminarier Våren mars Utvecklingsplanerna redovisas till rektor April - maj April Advisory Board konsulteras Ledningsråd (tillsammans med Advisory Board) 25 maj Rektors beslut 29 maj Besked om medelstilldelning

6 6 / 6 Budgetkonsekvenser De till Utbildningsdepartementet ingivna forsknings- och utbildningsstrategierna kommer förhoppningsvis att i höstens budgetproposition resultera i förslag om ökad resurstilldelning från statsmakterna. Universitetet måste räkna med att medfinansiering av tilldelade forskningsmedel kommer att bli nödvändig men även satsa egna strategiska medel. Omprioriteringar inom universitet kan också bli aktuella. Tidigast i november kommer universitetsledningen att kunna överblicka hur stor summa som totalt kan disponeras för detta ändamål. Ur posten Strategiska medel 2008 avsätts totalt 4 miljoner kronor för att utarbeta utvecklingsplaner för styrkeområdena enligt ovan. Därtill kommer resurser för Advisory Board och eventuella reviewers samt för arbetet inom universitetsledning och gemensam förvaltning. Kopplingar till andra styrdokument/arbetsprocesser Utgångspunkt för arbetet med att stärka forskningen vid Göteborgs universitet är forsknings- och utbildningsstrategierna samt den strategiska planen En direkt koppling finns till budgetarbetet inför 2009, vilket samordnas av en arbetsgrupp bestående av prorektor Lennart Weibull, förvaltningschef P-O Rehnquist, ekonomidirektör Lars Nilsson samt Kristina Johansson från universitetsledningens kansli. Arbetet ska också samordnas med de planerade fakultetsdialogerna under tidig höst liksom med det pågående arbetet med utveckling av kvalitetsindikatorer. Dokumentation/synliggörande De åtta styrkeområdena ska synliggöras på ett sådant sätt att det tydligt framgår att de samlat utgör universitetets speciella forskningsprofil. Styrkeområdena ska presenteras såväl på webben som i tryckt material. Under våren 2009 utarbetas presentationsmaterial såväl samlat som för vart och ett av styrkeområdena. Vidare planeras en seminarieserie, där de åtta styrkeområdena presenterar sig. Det fortsatta arbetet För samordning av det strategiska arbetet med styrkeområdena har rektor utsett en arbetsgrupp bestående av prorektorerna Margareta Wallin och Lennart Weibull, rektorsrådet Staffan Edén samt Ingela Elofsson från universitetsledningens kansli. En projektplan för hur arbetet med styrkeområdena ska bedrivas inom universitetsledningen och gemensamma förvaltningen ska utarbetas och kostnader för detta redovisas.