GÖTEBORGS UNIVERSITET

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Rektors plan för utveckling av universitetets organisation Rektor har i slutet av maj presenterat sin syn på varför och hur universitetets organisation bör utvecklas. Det gjordes i ledningsrådet, vid chefsmötet och för kansli- och avdelningschefer. Bifogat finns rektors sammanfattning jämte 6 bilder som underlag för en inledande diskussion i universitetsstyrelsen. p-o Rehnquist Förvaltningschefen Vasaparken, Box 100, SE Göteborg , (fax) Styrelsesammanträde punkt 7

2

3 Göteborgs universitets organisation Nyhet: Jag presenterade i förra veckan min syn på varför och hur universitetets organisation bör utvecklas. Presentationer gjordes i ledningsrådet, vid chefsmötet för bland andra prefekter och för kansli- och avdelningschefer. Bakgrunden är att det under senare tid har blivit allt tydligare att vår struktur inte är optimal, dels via olika utredningar och dels via många spontana synpunkter. Detta har också lyfts fram i diskussioner med deltagare i chefsutvecklingsprogram, vid möten med informella forskargrupperingar och i det pågående strategiarbetet. Vi lyckas inte riktigt bra att ta tillvara den samlade kvaliteten av vår bredd och den totala kompetens som finns inom universitetet och därmed inte den potential vi har för utveckling av vår forskning och utbildning. De principer som ligger till grund för min syn på fortsatt utveckling finns sammanfattade i bifogade bilder som jag visat på ovan nämnda möten föregående vecka och somjag planerar att presentera i universitetsstyrelsen den lojuni. I den bilden ingår att stärka institutionerna så att de får det handlingsutrymme som behövs för att de ska kunna bedriva och utveckla utbildning, forskning och samverkan av hög kvalitet. Detta samtidigt som det skapas nya områden på nuvarande fakultetsnivå som har ett särskilt ansvar för de strategiska utbildnings- och forskningsfrågoma. Den administrativa verksamheten skall struktureras därefter. Utifrån den angivna färdriktningen är det nu angeläget att få igång en diskussion ute i verksamheten. Inte minst viktigt är att fundera på hur institutionsverksamheten kan stärkas och hur de nya områdena ska byggas upp. Vilka institutionsgrupperingar hör bäst ihop? Det behövs mer konkreta förslag på hur institutionernas handlingsutrymme ska kunna öka. En samordnad universitetsadministration får också konsekvenser som måste analyseras och diskuteras. Någon tidsplan är ännu inte fastställd, men det är viktigt att de principer somjag lagt fram diskuteras i lämpliga sammanhang. Inom kort kommer en projektledare att tillsättas som utifrån givna direktiv får ansvara för den fortsatta processen. Pam Fredman, rektor

4

5 [e GÖTEBORGS UNIVERSITET IS'}l' Motiv för förändring Förbättrade förutsättningar för forskning och utbildning genom en starkare basorganisation. Starkare fakultetsfokus på planering, samordning och uppföljning av forskning och utbildning Effektivare administrativ stödorganisation

6 ~8J GÖTEBORGS UNIVERSITET '18'H' Svagheter idag Institutionerna är uppstyrda från många olika håll Dagens starka fakultetsstruktur försvårar gränsöverskridande initiativ Fakulteternas ansvar idag gör att de belastas med administrativa detaljfrågor, vilket leder till ett svagare fokus på utbildning och forskning Universitetet har en växande ledningsöverbyggnad, ökande osäkerhet om ansvar och uppgifter Externa utvärderingar har visat på svagheter i internkommunikation mellan olika nivåer Gemensamma förvaltningen och fakultetskanslierna arbetar till stor del med samma frågor men under olika ledningar. Oklara roller och dubbelarbete - också en dyr organisation Universitetsledningens tjänstemannastöd för hantering av utbildningsoch forskningsfrågor är underdimensionerat

7 Utveckling av den akademiska organisationsstrukturen Institutionsnivån ges ett större operativt handlingsutrymme Nuvarande fakultetsstruktur luckras upp och ersätts med 4-5 nya "områden" Områdena byggs upp av ett antal institutioner med närliggande/ kompletterande verksamhet Området leds aven kollegialt vald nämnd/styrelse med en områdeschef/dekan. Eventuella områdesutskott kan dessutom inrättas Områdesstyrelsen fokuserar på utbildning och forskning - planering, samordning och uppföljning - med stöd av ett mindre kansli Studenterna garanteras representation i alla områdesstyrelsen och organ som ansvarar för utbildningsfrågor Områdeschefen är prefekternas linjechef Förutom kanslistödet har områdeschefen "dragningsrätt" på den gemensamma administrationen i övrigt

8 ~B~ 'ti<)\' GÖTEBORGS UNIVERSITET Utveckling av ledningsfunktionerna Universitetsledningen utgörs av rektor, prorektor och universitetsdirektör Centralt samordnas utbildningen och forskningen av akademiska ledningspersoner som arbetar i nätverk med ansvariga inom områdena Det framtida ledningsrådet utgörs av universitetsledningen, områdescheferna, utbildnings- och forskningssamordnarna plus en student Det bör övervägas om en central utbildningsstyrelse (valda ledamöter) med begränsat mandat ska inrättas

9 ~e GÖTEBORGS UNIVERSITET '/8')\' Utveckling av verksamhetsstödet Gemensam förvaltning och huvuddelen av nuvarande fakultetskanslier samordnas i en ny universitetsadministration som leds aven administrativ direktör. Universitetsadministrationen inplaceras organisatoriskt i nivå med områdena och UB Till universitetsledningen knyts en ledningsstab med olika nyckelpersoner, främst med kompetens för att hantera utbildnings- och forskningsfrågor samt myndighetsuppgifter

10 ~81~ GÖTEBORGS UNIVERSITET IR'}I' Mer att tänka på Tidplanen Samverkansuppgiftens inplacering Innovationssystemet Nuvarande centrala beredningar och rådgivande organ/personer