RESULTAT I GRUNDSKOLAN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN

Transkript

1 BUN Bilaga 1 Dnr: 2011/ /2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN

2 2 INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 GRUNDSKOLAN... 5 NYCKELTAL I GRUNDSKOLAN... 5 ELEVER... 5 ELEVER I KOMMUNENS GRUNDSKOLOR... 6 ELEVER MED SKYDDAD IDENTITET... 7 ELEVER I ANNAN KOMMUNAL ELLER FRISTÅENDE GRUNDSKOLA... 7 FÖRSÄLJNING AV GRUNDSKOLEPLATS... 8 BARN I SKOLBARNSOMSORGEN... 9 LÄRARE OCH PERSONAL ENKÄTEN 2011 (LÄNSGEMENSAMMA FRÅGOR) DISKUSSION (NYCKELTAL I GRUNDSKOLAN) RESULTATSAMMANSTÄLLNING ÅRSKURS 2 (LÄSTEST: DLS) ÅRSKURS 2 (MATEMATIKTEST: PRIM) ÅRSKURS 3 (NATIONELLA PROV OCH MÅLUPPFYLLELSE) ÅRSKURS 5 (NATIONELLA PROV OCH MÅLUPPFYLLELSE) ÅRSKURS 6 (LÄSTEST: DLS) ÅRSKURS 8 (MATEMATIKTEST: PRIM) ÅRSKURS 8 (BETYG) ÅRSKURS 9 (BETYG OCH NATIONELLA PROV) DISKUSSION () UPPFÖLJNING AV SKOLPLANEN FÖRFATTNINGSENLIG LIKABEHANDLINGSPLAN DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE ARBETET MED ARBETSRO OCH REGLER FÖR TRIVSEL OCH ORDNING ELEVERNAS UTVECKLING MOT MÅLEN EXTRA STÖD TILL ELEVER ANPASSAD UNDERVISNING SAMVERKAN ÅTGÄRDER I SKOLPLANEN SOM INTE FÖLJS UPP I DENNA RAPPORT... 46

3 3 INLEDNING Barn- och utbildningsnämndens kärnverksamheter, förskola, skolbarnsomsorg och skola har ett nationellt uppdrag. Det finns formulerat i skollagstiftningen, där främst läroplanerna beskriver målen för respektive verksamhet. Skolinspektionen granskar kvalitet och genomför regelbunden tillsyn för att se att lagar och regler följs. Statistiska centralbyrån samlar årligen in uppgifter om barn, elever, personal, kostnader och utbildningsresultat. Skolverket sammanställer statistiken och den ger underlag för uppföljning och utvärdering på både nationell och lokal nivå. Barn- och utbildningsnämnden är ytterst ansvarig för att skolväsendet i Nynäshamns kommun når de nationella målen. Nynäshamns skolplan är ett stöd i detta arbete. Den utgår från det nationella uppdraget och skolinspektionens kännetecken för god kvalitet. Skolplanen lyfter fram några områden i det nationella uppdraget som huvudmannen har bedömt som särskilt angelägna att ge en fördjupad uppföljning. Den nya skollagen lägger ett tydligt ansvar på huvudmannen för skolväsendet. Barn- och utbildningsnämnden ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. I samband med detta har nämnden beslutat att verksamheternas resultat ska följas upp och sammanställas i en årlig utbildningsrapport. De nyckeltal och resultat som presenteras i rapporten bestäms i nämndens mål- och resultatuppföljningsplan. Den följer med som en bilaga i nämndens verksamhetsplan. Utbildningsrapporten ska följa skolornas läsår. Rapporten tas fram av barn- och utbildningsförvaltningen i samarbetet med företrädare för verksamheterna förskola, skolbarnsomsorg och skola. Arbetet med rapporten följer en ny modell med resultatdialoger mellan central förvaltning och verksamheterna. Med utgångspunkt i nämndens mål- och resultatuppföljningsplan (MRUP) rapporterar förskolor och skolor in resultat till central förvaltning. Resultaten sammanställs och lämnas tillbaka till verksamheterna för bearbetning och analys. De bildar sedan underlag för en övergripande bearbetning och analys som sammanställs i utbildningsrapporten. Kvalitetsledningssystemet har utvecklats under läsåret 2010/2011 och beräknas vara helt implementerat under läsåret 2011/2012. Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat delvis helt

4 4 nya system för inrapportering och sammanställning av resultat. Ett nytt system för presentation av data ur verksamhetssystemet Extens har tagits i bruk för att ytterligare snabba upp processerna. Arbetet med Utbildningsrapport 2011 har påverkats av flera faktorer. Resultatdialogerna har inte kunnat genomföras i önskvärd omfattning vilket begränsar kvaliteten i bedömningar och analyser. Flera genomgripande arbetsuppgifter har pågått under läsåret 2010/2011. Anpassningar till en förändrad skollagstiftning och uppföljningen av Skolinspektionens tillsyn 2010 har varit ansträngande för såväl central förvaltning som för verksamheterna. Detta medför att Utbildningsrapport 2011 inte blir ett samlat dokument utan resultaten från läsåret 2010/2011 kommer att presenteras i en separat rapport för varje verksamhet. Nedan följer grundskolans rapport.

5 5 GRUNDSKOLAN NYCKELTAL I GRUNDSKOLAN De nyckeltal som följs upp i denna redovisning är beslutade av barn- och utbildningsnämnden och finns sammanställda i mål- och resultatuppföljningsplanen för läsåret 2010/2011. Den obligatoriska skolan omfattar grundskolan och särskolan. Sammanställningen nedan omfattar även förskoleklassen, som är en frivillig skolform. ELEVER Läsåret 2010/2011 hade Nynäshamns kommun elva enheter med grundskoleverksamhet. Vid två av dessa enheter bedrevs även särskoleverksamhet. NYNÄSHAMN ÖSMO SORUNDA Viaskolan (Grundskola) Vanstaskolan (Grundskola + särskola) Sunnerbyskolan (Grundskola) Torö skola (Grundskola) Tallbackaskolan (Grundskola + särskola) Kyrksskolan (Grundskola) Gröndalsskolan (Grundskola) Vika skola (Grundskola) Humlegårdsskolan (Grundskola) Fagerviks skola (Grundskola) Svandammsskolan (Grundskola) Antalet individer i årsklasserna 6 15 år minskar i Nynäshamns kommun. Från den sista december 2006 till den sista december 2010 har antalet barn och unga i dessa årsklasser minskat från till individer. Vid halvårsskiftet 2011 var målgruppen 6 15 år individer. Minskningen är genomgående något större än de senaste årens befolkningsprognoser har antagit. Nynäshamns kommun har en positiv syn på befolkningsutvecklingen och målsättningen är nya invånare inom en tioårsperiod BEFOLKNINGSUTVECKLING (NYNÄSHAMNS KOMMUN) BEFOLKNINGSPROGNOS

6 6 Det behöver flytta in 68 individer i målgruppen 6 15 år det andra halvåret av 2011 för att nå upp till nivån i befolkningsprognosen. ELEVER I KOMMUNENS GRUNDSKOLOR Grundskolan är en obligatorisk skolform. Den består av nio läsår, och varje läsår består av en höstoch en vårtermin. Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Antalet elever i grundskolorna i Nynäshamns kommun minskar ELEVER I DEN OBLIGATORISKA SKOLAN ANTAL ELEVER FÖRSKOLEKLASS - ÅK 9 (EXKL ELEVER MED SKYDDAD IDENTITET) Årskullarna som fyller på grundskolan har legat relativt stabilt de senaste åren med mellan 250 och 300 individer per årsklass. Det är långt upp till rekordkullarna i början av 1990-talet med över 400 individer per årsklass. I tabellen nedan ingår även elever från andra kommuner som har valt att gå i någon av kommunens grundskolor. Däremot ingår inte elever med skyddad identitet. Läsåret 2010/2011 sålde kommunen 51 grundskoleplatser fördelat på kommunens alla skolor. F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Summa Läsåret 2010/ Läsåret 2009/ Läsåret 2008/ Läsåret 2007/ Läsåret 2006/ De stora elevförändringarna har skett i Nynäshamns tätort och i Sorunda ELEVER I DEN OBLIGATORISKA SKOLAN ELEVFÖRÄNDRING I GRUNDSKOLAN PER KOMMUNDEL ( ) Nynäshamns skolor Ösmo -3 skolor Sorunda skolor

7 7 Elevminskningen i Nynäshamns tätort avser främst elever i högstadieålder i Gröndalskolans och Svandammsskolans upptagningsområde. Torö skola har minskat med 34 elever under perioden. I Sorunda har Sunnerbyskolan minskat med 53 elever och Vika skola har minskat med 41 elever. Läsåret 2010/2011 fördelade sig eleverna i grundskolan enligt tabellen nedan. Sammanställningen innehåller elever med skyddad identitet. Läsåret 2010/2011 F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Summa Viaskolan Torö skola Svandammsskolan Gröndalsskolan Humlegårdsskolan Vanstaskolan Tallbackaskolan Sunnerbyskolan Kyrkskolan Vika skola Fagerviks skola ELEVER MED SKYDDAD IDENTITET I Nynäshamns kommun finns barn och ungdomar med skyddad identitet. Kommunens skolor hanterar dessa med särskild sekretess. Antalet elever med skyddad identitet är relativt jämnt över perioden ELEVER I GRUNDSKOLAN ANTAL ELEVER MED SKYDDAD IDENTITET Läsåret 2006/2007 Läsåret 2007/2008 Läsåret 2008/2009 Läsåret 2009/2010 Läsåret 2010/2011 ELEVER I ANNAN KOMMUNAL ELLER FRISTÅENDE GRUNDSKOLA Nynäshamns kommun köpte 178 platser i annan grundskola läsåret 2010/2011. Antalet har ökat något de senaste två åren. ELEVER I GRUNDSKOLAN KÖP AV GRUNDSKOLEPLATS MÄTDATUM: DEN 15 FEBRUARI RESPEKTIVE LÄSÅR Läsåret 2006/2007 Läsåret 2007/2008 Läsåret 2008/2009 Läsåret 2009/2010 Läsåret 2010/2011 Annan kommunal skola Friskola Total

8 8 De elever som har valt att gå i en grundskola i en annan kommun väljer i de allra flesta fallen en skola i Haninge kommun. En större andel av eleverna som väljer annan kommunal grundskola går i de högre årskurserna. ELEVER I GRUNDSKOLAN KÖP AV GRUNDSKOLEPLATS (ANNAN KOMMUNAL SKOLA) Läsåret 2006/2007 Läsåret 2007/2008 Läsåret 2008/2009 Läsåret 2009/2010 Läsåret 2010/2011 F-klass Åk 1-5 Åk 6-9 I Nynäshamns kommun finns en friskola. Skolan heter Binomen och är placerad i Ösmo. Den har drygt 30 elever från förskoleklass till och med årskurs 3. En stor andel av eleverna bor i Ösmo. Kunskapsskolan i Stockholm, Vittra i Östertälje och Västra skolan i Haninge är andra populära friskolor med mellan tio och tjugo elever var från Nynäshamns kommun. ELEVER I GRUNDSKOLAN KÖP AV GRUNDSKOLEPLATS (FRISKOLA) Läsåret 2006/2007 Läsåret 2007/2008 Läsåret 2008/2009 Läsåret 2009/2010 Läsåret 2010/2011 F-klass Åk 1-5 Åk 6-9 FÖRSÄLJNING AV GRUNDSKOLEPLATS Nynäshamns kommun säljer platser i den kommunala grundskolan till andra kommuner. Det gäller i huvudsak elever från Haninge kommun (Muskö) som väljer att gå i Vanstaskolan i Ösmo. ELEVER I GRUNDSKOLAN FÖRSÄLJNING AV PLATS Läsåret 2006/2007 Läsåret 2007/2008 Läsåret 2008/2009 Läsåret 2009/2010 Läsåret 2010/2011 F-klass Åk 1-5 Åk 6-9

9 9 BARN I SKOLBARNSOMSORGEN Skolbarnsomsorgen (fritidshemmet) kompletterar utbildningen i skolan. Fritidshemmet ska stimulera barnens utveckling och erbjuda dem meningsfull fritid. Nynäshamns kommun erbjuder plats i skolbarnsomsorgen för barn mellan sex och tolv år. Antalet barn i fritidshemmen ökar. BARN I SKOLBARNSOMSORGEN ANTAL BARN I KOMMUNENS VERKSAMHET MÄTDATUM: 15 FEBRUARI FÖR RESPEKTIVE LÄSÅR Läsåret 2007/2008 Läsåret 2008/2009 Läsåret 2009/2010 Läsåret 2010/2011 Nynäshamns kommun köper platser i andra kommuners och friskolor fritidshem. BARN I SKOLBARNSOMSORGEN KÖP AV FRITIDSHEMSPLATS Läsåret 2007/2008 Läsåret 2008/2009 Läsåret 2009/2010 Läsåret 2010/2011 Annat kommunalt fritidshem Fritidshem i friskola Total Nynäshamns kommun sålde en fritidshemsplats till annan kommun läsåret 2010/2011.

10 10 LÄRARE OCH PERSONAL Den 15 februari 2011 hade grundskolorna i Nynäshamns kommun 190 lärare. Antalet avser lärartjänst i årskurserna 1 till och med 9 och är omräknat till heltidstjänster. Det motsvarar 7,6 lärare per 100 elever och är i paritet med de senaste årens resultat. Nynäshamns kommun har lägre lärartäthet än den genomsnittliga i kommunen i Sverige. PERSONAL I GRUNDSKOLAN (ANTAL PER 100 ELEVER) SKOLVERKETS DATABAS PER DEN 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR 8,3 8,4 8,4 8,5 8,2 8,3 8,3 8,3 7,5 7,5 7,6 7, Samtliga huvudmän Samtliga kommuner Nynäshamns kommun Lärartätheten i Nynäshamns kommun motsvarar den i övriga Södertörnskommuner. PERSONAL I GRUNDSKOLAN (ANTAL LÄRARE PER 100 ELEVER) SKOLVERKETS DATABAS PER DEN 15 OKTOBER ,9 7,4 7,7 7,5 7,5 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Tyresö Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är låg i Nynäshamns kommun. PERSONAL I GRUNDSKOLAN ANDEL BEHÖRIGA LÄRARE SKOLVERKETS DATABAS PER DEN 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR 85% 87% 85% 87% 87% 88% 86% 88% 75% 74% 72% 72% Samtliga huvudmän Samtliga kommuner Nynäshamns kommun Det gäller såväl i jämförelse med den genomsnittliga kommunen i Sverige som i jämförelse med övriga Södertörnskommuner.

11 11 PERSONAL I GRUNDSKOLAN ANDEL BEHÖRIGA LÄRARE SKOLVERKETS DATABAS PER DEN 15 OKTOBER % 78% 82% 72% 81% Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Tyresö Andelen behöriga lärare i Nynäshamns kommun ökar under I nyckeltalsredovisningen i samband med ordinarie budgetuppföljning i september redovisade grundskolan att 150 av 190 lärare var behöriga. Det motsvarar omkring 79 % av lärarkåren. Förskoleklasserna i Nynäshamns kommun hade 17 årsarbetare den 15 februari Av dessa hade 14 stycken en pedagogisk högskoleexamen. Personaltätheten ökade något PERSONAL I FÖRSKOLEKLASS ANTAL PER 100 ELEVER SKOLVERKETS DATABAS PER DEN 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR 6,9 6,8 6,6 6,5 6,4 6,7 6,3 6,2 6,4 6,2 6,2 6, Samtliga huvudmän Samtliga kommuner Nynäshamns kommun Kommunens fritidshem hade 45 årsarbetare den 15 februari Det innebär nästan 23 barn per årsarbetare, vilket motsvarar det genomsnittliga värdet för riket. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen är lägre än för riket i övrigt. Riksgenomsnittet var 60 % för 2010 vilket ska jämföras med 35 % för Nynäshamns kommun.

12 12 ENKÄTEN 2011 (LÄNSGEMENSAMMA FRÅGOR) Nynäshamns kommun genomför årligen en enkät i grundskolan. Elever och föräldrar tar ställning till ett antal påståenden om verksamhetens kvalitet. Svarsalternativen varierar mellan instämmer helt (4) och instämmer inte alls (1). Svaren räknas samman till ett medelvärde. Mittvärdet är 2,5. Påståendena nedan är länsgemensamma och används bland annat i jämförelserna för Södertörns nyckeltal. ELEVENKÄTEN 2011 ÅK 5 ÅK Jag känner mig trygg i skolan. 3,48 3,54 3,45 3,38 Jag får stöd och hjälp om jag behöver det. 3,67 3,64 3,42 3,24 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 3,53 3,62 3,33 3,27 Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt arbete. 3,60 3,63 3,20 3,10 Jag kan rekommendera min skola till en kompis. 3,17 3,23 2,79 2,80 FÖRÄLDRAENKÄTEN 2011 ÅK 5 ÅK Mitt barn känner sig trygg i skolan. 3,49 3,40 3,47 3,43 Mitt barn för det stöd och den hjälp som behövs. 3,29 3,23 3,04 3,03 På utvecklingssamtalen samtalar vi om mitt barns kunskaper och färdigheter. 3,88 3,84 3,71 3,79 Jag kan rekommendera mitt barns skola. 3,08 3,12 2,88 2,97 DISKUSSION (NYCKELTAL I GRUNDSKOLAN) Det blir färre barn och unga i Nynäshamns kommun. Det kommer att påverka nämndens verksamheter flera år fram över. Kommunen har skrivit ned prognoserna för befolkningsutvecklingen och antalet invånare ökar inte i takt med kommunens ambitioner. Detta märks särskilt bland barn och unga. I flera av nämndens målgrupper kommer till och med antalet individer att minska något. Målgruppen för grundskolan har minskat med flera hundra individer de senaste åren. Det påverkar tilldelningen av kommunbidrag och måste mötas med en effektivare organisation. Små skolor blir extra känsliga för elevminskningar. I yttrandet över budgettilldelningen 2012 lyfter barn- och utbildningsnämnden fram att det krävs stora tag för att möta denna utveckling. Nämnden har inlett arbetet med att avveckla överytor i verksamhetslokaler. Men för att rymma verksamheten inom tilldelad budgetram och för att säkra kvaliteten behöver nämnden eventuellt koncentrera verksamheten till några färre enheter. Det är en angelägen diskussion. Flera enheter har redan idag för få elever för att skapa en stabil organisation. Men planeringsförutsättningarna är oklara. Parallellt med ett vikande elevunderlag har stora områden detaljplanerats för en förtätning av bostadsbebyggelsen i både Nynäshamn och Ösmo. Dessa är planerade för flera tusen nya invånare och kommer, om de byggs, att ställa stora krav på kommunal service i form av förskolor och skolor. Nynäshamns kommun har haft en låg lärarbehörighet de senaste åren. SKL lyfter fram betydelsen av lärarnas kompetens för den framgångsrika skolkommunen. Den kompetenta läraren har en pedagogisk högskoleexamen som fundament men det räcker inte med att låta frågan om lärares kompetens stanna med det. Läraryrket är föränderligt och kräver ständig påfyllning av kompetenser.

13 13 Gemensamt för kommuner med skolframgångar att de har en plan för strategiskt långsiktiga kompetensutvecklingsinsatser med utgångspunkt i skolans behov. Kommunstyrelseförvaltningens personalenhet har räknat fram att rekryteringsbehoven för grundskolan är stora de närmaste åren. Det beror bland annat på stora pensionsavgångar. Skärpta behörighetskrav i skollagen medför också stora ansträngningar i rekryteringsarbetet. Nya skollagen föreskriver att endast behöriga (legitimerade) lärare får ansvara för undervisning och sätta betyg. Den nya lagstiftningen kräver inte bara att läraren har en pedagogisk examen utan den ska även vara adekvat ålders- och ämnesmässigt. Detta försvårar rektorernas tjänstefördelning. En lärare som har examen för matematik och biologi men som även undervisar i fysik är inte längre behörig och får därför inte sätta betyg i fysik. För mindre högstadieskolor riskerar tjänsteunderlaget att bli för litet för att kunna erbjuda hela tjänster. Övergångsregler gäller till och med 30 juni 2015 men därefter får inte lärare utan legitimation sätta betyg. Skolornas organisation och tillgången till behörig personal påverkar måluppfyllelsen. Barn- och utbildningsförvaltningen möter detta med följande åtgärder för läsåret 2011/2012. Barn- och utbildningsförvaltningen samverkar med övriga förvaltningar för att få bättre planeringsunderlag för att möta framtida behov. Det gäller både förbättrade prognosverktyg och ökad delaktighet i planprocessen. Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att ta initiativ till en fördjupad diskussion om hur Nynäshamns kommun ska förena grundskolans utmaningar att möta aktuella krav på effektiviseringar i en krympande organisation och samtidigt rusta för att möta kommunens planerade befolkningsutveckling. Barn- och utbildningsförvaltningen samverkar med kommunens arbetsgivarenhet och kartlägger behoven av rekrytering och kompetensutveckling för att nå upp till skollagstiftningens krav. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en plan för att öka antalet lärarstudenter i kommunens skolor och för att i förlängningen rekrytera dessa till kommunens skolor. Lärare stimuleras till att söka lärarlyftet och obehöriga lärare uppmanas att söka VAL, en vidareutbildning till lärare. Obehöriga lärare informeras om situationen inför 2015.

14 14 De resultat som följs upp i denna redovisning är beslutade av barn- och utbildningsnämnden och finns sammanställda i mål- och resultatuppföljningsplanen för läsåret 2010/2011. Uppföljningen redovisar resultat från diagnostiska tester, nationella prov och måluppfyllelse. Resultat redovisas på kommunnivå och i vissa fall på enhetsnivå. För många av redovisningarna finns det få möjligheter att göra jämförelser utanför Nynäshamns kommun. Det beror bland annat på att det inte finns någon officiell statistik från Skolverket vid tidpunkten för denna rapports publicering. För flera av resultaten som presenteras har rapporteringen och sammanställning förändrats till detta år, vilket försvårar jämförelser. RESULTATSAMMANSTÄLLNING ÅRSKURS 2 (LÄSTEST: DLS) DLS är ett standardiserat läsförståelsematerial, avsett att användas som kartläggning av de yngre skolbarnens läsförmåga. Eleverna i årskurs 2 genomförde testet i februari. Testet är utarbetat av Psykologiförlaget och normeringstabellen bygger på resultaten från 500 elever. Testet ger maximalt 18 poäng. Resultaten jämförs med en normalfördelningskurva i nio steg p 5p 6p 7p 8 11p 12p 13p 14p 15 18p 4 % 7 % 12 % 17 % 20 % 17 % 12 % 7 % 4 % Lästestet genomfördes av 268 elever, 147 flickor och 121 pojkar. Det motsvarar 97 % av eleverna i årskursen. Eleverna i Nynäshamns kommun klarade testet något bättre än referensgruppen. Flickornas resultat är något bättre än pojkarnas. Det gäller både i absoluta tal och i relation till normen. Medelvärdet är beräknat på de elever som genomfört testet. 11,34 10,33 10,35 9,64 10,89 9,97 Flickor Flickor (norm) Pojkar Pojkar (norm) Alla Alla (norm) Nynäshamns kommun har en lägre andel elever med låga resultat än referensgruppen och en betydande andel av eleverna (40 %) nådde det normerade medelvärdet Stanine 5.

15 15 DLS LÄSTEST ÅK 2 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 1: 2: 3: 4: 5: 6: 7: 8: 9: ALLA NORM Knappt sex procent av eleverna (16 stycken) fick låga resultat motsvarande Stanine 1 2 eller färre än sex poäng. Det är en förbättring jämfört med resultatet från läsåret 2009/2010 då närmare tio procent av eleverna fick låga resultat. Psykologiförlaget menar att denna grupp elever behöver särskilda insatser. DLS LÄSTEST ÅK 2 ANDEL LÅGA RESULTAT ( 1-2) 4,8% 7,4% 6,0% 11% Flickor Pojkar Alla Norm Flickor Pojkar Alla Norm Andelen elever med låga resultat varierade mellan kommunens skolor. Andelen är beräknad på det antal som genomförde testet, se parentes. DLS LÄSTEST ÅK 2 ANDEL LÅGA RESULTAT ( 1-2) 25% 11% 6% 0% 6% 0% 5% 12% 4% 0% 14% 0% Fler än var fjärde flicka fick höga resultat motsvarande Stanine 8 9 eller fler än 13 poäng. Något färre än var femte pojke nådde motsvarande resultat.

16 16 ÅRSKURS 2 (MATEMATIKTEST: PRIM) Under februari månad genomförde eleverna i årskurs 2 ett diagnostiskt test i matematik. Testet genomförs varje år. Det sker i samarbete med ett forskningsprojekt på Stockholms universitet och Nynäshamns kommun är en av flera kommuner som deltar. Det diagnostiska provet är konstruerat så att om eleven klarar kravnivåerna inom alla delområden är förutsättningarna goda att nå målen i matematik i slutet av årskurs 3. Provet genomfördes med en svarsfrekvens på drygt 99 %. Uppgifterna ger maximalt 48 poäng. 18 elever nådde denna poäng och hälften av eleverna fick 45 poäng eller fler. För de elever som genomförde alla delprov varierade poängen mellan 20 och 48. Testet mäter elevernas kunskaper inom fem områden; aritmetik, problemlösning och geometri. Aritmetik (A1) (taluppfattning) Max: 9 Kravnivå: 6 Aritmetik (A2) (nakna sifferuppgifter) Max: 10 Kravnivå: 6 Aritmetik (A3) (vilket tal fattas) Max: 8 Kravnivå: 5 Problemlösning Max: 11 Kravnivå: 6 Mätning Max: 10 Kravnivå: 7 8,6 8,6 8,6 9 9,2 9,2 9,2 MATEMATIKTEST PRIM ÅK 2 MEDELPOÄNG PER UPPGIFTSOMRÅDE 10 6,7 6,7 6, ,4 9,4 9,4 9,2 8,9 9,1 10 Aritmetik (A1) Aritmetik (A2) Aritmetik (A3) Problem Mätning Flickor Pojkar Alla Maxpoäng Eleverna hade lägst lösningsfrekvens inom problemlösning och de delarna av aritmetiken där de skulle avgöra vilket tal som fattades. Varje delmoment har en kravnivå som eleverna ska uppnå. Tabellen nedan visar andelen elever som nådde kravnivån för respektive delområde. Klarar eleven alla fem kravnivåerna har eleven en god matematikutveckling och har goda möjligheter att nå målen i matematik efter årskurs 3. Flickorna klarade kravnivåerna inom alla delområden i högre utsträckning än pojkarna. Resultaten är marginellt lägre än läsåret 2009/2010. MATEMATIKTEST PRIM ÅK 2 ANDEL ELEVER PER ANTAL UPPNÅDDA KRAVNIVÅER (alla) (minst 4) (minst 3) (minst 2) (minst 1) FLICKOR 89,3% 96,0% 98,7% 99,3% 100,0% POJKAR 85,6% 91,2% 97,6% 100,0% 100,0% ALLA 87,6% 93,8% 98,2% 99,6% 100,0% ALLA (2010) 88,0% 97,0% 98,0% 99,0% 100,0% FLICKOR POJKAR ALLA ALLA (2010)

17 17 88,0% 87,6% MATEMATIKTEST PRIM ÅK 2 UPPNÅTT KRAVNIVÅN PÅ ALLA DELPROV (ANDEL ELEVER PER SKOLA) 82,4% 94,4% 90,9% 92,5% 87,5% 88,5% 85,7% 81,0% 73,7% 80,0% ÅRSKURS 3 (NATIONELLA PROV OCH MÅLUPPFYLLELSE) I årskurs 3 finns kursplaner med nationellt uppställda mål i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Eleverna genomför även nationella prov. De nationella proven består av sammanlagt 15 delprov och är konstruerade för att mäta kurplanernas innehåll. 282 av 286 kommunens (NK) elever i årskursen genomförde de nationella proven helt eller delvis. En något högre andel pojkar än flickor klarade kravnivån för alla delprov. NATIONELLA PROV ÅRSKURS % 99% 93% 62% 60% 63% Andel Andel (flickor) Andel (pojkar) Elever som genomfört alla delprov (15 st): Elever som nått kravnivån på alla delprov: Fler flickor än pojkar klarade alla delprov i svenska. Resultaten varierade något mellan skolorna. 77% 71% NATIONELLA PROV ÅRSKURS ELEVER SOM NÅTT ALLA KRAVNIVÅER (SVENSKA/SVA) 88% 73% 75% 82% 82% 76% 77% 75% NK GR HU SV VI VA TA SU KY VK

18 18 Fler pojkar än flickor klarade alla delprov i matematik. Även i matematik varierade resultaten mellan skolorna. NATIONELLA PROV ÅRSKURS ELEVER SOM NÅTT ALLA KRAVNIVÅER (MATEMATIK) 71% 57% 96% 60% 57% 89% 96% 61% 59% 75% NK GR HU SV VI VA TA SU KY VK Resultaten per delprov ligger i nivå med förra årets resultat. Förra årets resultat motsvarade resultatet i riket. NATIONELLA PROV ÅK RESULTAT PER DELPROV (SVENSKA) 93% 91% 90% 92% 95% 93% 86% Delprov SVBÄP3 (Läsning) Delprov SVCÄP3 (Läsning) Delprov SVDÄP3 (Läsning) Delprov SVEÄP3 (Skrivning) Delprov SVFÄP3 (Skrivning) Delprov SVGÄP3 (Skrivning) Delprov SVHÄP3 (Skrivning) Det samma gäller för ämnet matematik. NATIONELLA PROV ÅK RESULTAT PER DELPROV (MATEMATIK) 92% 86% 94% 90% 93% 84% 94% Delprov MAAÄP3 (Mönster) Delprov MABÄP3 (Massa och tid) Delprov MACÄP3 (Taluppfattning) Delprov MADÄP3 (Räkna i huvudet) Delprov MAEÄP3 (Matematiska problem) Delprov MAFÄP3 (Skriftliga räknemetoder) Delprov MAGÄP3 (Spelet) 211 elever bedömdes nå kursplanernas mål i både svenska och matematik för årskurs 3. Det är några fler än de 177 elever som bedömdes nå kravnivåerna för alla delprov i de nationella proven. Avvikelserna mellan resultaten i de nationella proven och måluppfyllelsen enligt kursplanen är störst i ämnet matematik.

19 19 NATIONELLA PROV ÅK 3 - MÅLUPPFYLLELSE ENLIGT KURSPLANEN ÅK 3 50% 93% 88% 96% 77% 50% 52% 60% 79% 76% 82% 82% 58% 64% 68% 50% 58% 67% 62% 74% GR (14 st) HU (24 st) VI (56 st) SV (48 st) VA (28 st) TA (45 st) SU (33 st) KY (22 st) VK (12 st) NK (286 st) Nationella prov (SV + MA) Kursplanens mål efter åk 3 (SV + MA) ÅRSKURS 5 (NATIONELLA PROV OCH MÅLUPPFYLLELSE) Läsåret 2010/2011 fanns nationellt uppställda mål i grundskolans alla ämnen för årskurs 5. I den nya läroplanen för grundskolan, som gäller från och med läsåret 2011/2012, har dessa flyttats till årskurs 6. Läsåret 2010/2011 genomförde årskurs fem nationella prov i svenska, matematik och engelska. Proven var inte obligatoriska men Nynäshamns kommun beslutade ändå att alla elever skulle genomföra proven. Resultatet i svenska och därmed även det sammanvägda resultatet för alla ämnen påverkas av att två skolor (Viaskolan och Kyrkskolan) inte genomförde alla delprov. NATIONELLA PROV I ÅK 5 59% 48% 53% 76% 81% 78% 79% 78% 80% 79% 60% 67% Uppnått alla kravnivåer (SV + MA + EN) Uppnått alla kravnivåer (SV) Uppnått alla kravnivåer (MA) Uppnått alla kravnivåer (EN) Flickor Pojkar Alla Drygt hälften av eleverna (134/253) klarade kravnivåerna i alla delprov i svenska, matematik och engelska. NATIONELLA ÄMNESPROV ÅK / % 71% 90% 25% 62% 30% 0% 50% NK GR (31 st) SV (51 st) VI (56 st) VA (68 st) SU (23 st) KY (16 st) VK (8 st) Andelen elever som uppnått kravnivån på alla 13 delprov (SV, MA, EN)

20 20 Nationella provet för årskurs 5 var samma prov som föregående läsår och lämpar sig därför väl för en jämförelse. Resultaten har förbättrats i flera jämförelser. NATIONELLA PROV ÅK 5 RESULTAT PER DELPROV (SVENSKA) 88% 84% 89% 91% 92% 93% 92% 92% 93% 88% 88% 90% 88% 90% 79% Läsa, förstå litterär text Läsa, förstå sakprosa Skrivuppgift, berättande Skrivuppgift, förklarande Läsa, samtala NK 2010/2011 NK 2009/2010 Riket 2009/2010 NATIONELLA PROV ÅK 5 RESULTAT PER DELPROV (MATEMATIK) 94% 94% 92% 90% 82% 84% 92% 91% 85% 87% 85% 86% Miniräknare, räknesätten Längd, area, skala Tid, statistik Räknemetoder NK 2010/2011 NK 2009/2010 Riket 2009/ % 87% 88% NATIONELLA PROV ÅK 5 RESULTAT PER DELPROV (ENGELSKA) 85% 83% 85% 93% 94% 86% 88% 88% 89% Samtala/tala Lyssna/förstå (skriva) Läsa/förstå (skriva) Skriva NK 2010/2011 NK 2009/2010 Riket 2009/2010 Andelen elever som når målen i kursplanerna är högre än andelen elever som klarar alla kravnivåer i de nationella proven. Avvikelserna i svenska för Viaskolans och Kyrkskolans elever beror på att alla elever inte har genomfört samtliga delprov i de nationella proven. ANDELEN SOM NÅR ALLA KRAVNIVÅERNA I NATIONELLA PROV OCH KURSPLANENS MÅL ÅK5 (SVENSKA) 90% 84% 98% 100% 91% 78% 86% 65% 74% 63% 36% 0% 88% 63% 67% 86% GR SV VI VA SU KY VK NK NP KP

21 21 ANDELEN SOM NÅR ALLA KRAVNIVÅER I NATIONELLA PROV OCH KURSPLANENS MÅL ÅK 5 (MATEMATIK) 87% 100% 100% 98% 96% 73% 78% 94% 48% 78% 75% 94% 88% 88% 79% 93% GR SV VI VA SU KY VK NK NP KP ANDELEN SOM NÅR ALLA KRAVNIVÅER I NATIONELLA PROV OCH KURSPLANENS MÅL ÅK 5 (ENGELSKA) 84% 100% 90% 98% 84% 95% 75% 83% 74% 91% 81% 56% 63% 63% 79% 89% GR SV VI VA SU KY VK NK NP KP ANDELEN ELEVER I ÅK 5 SOM NÅR KURSPLANERNAS MÅL I RESPEKTIVE ÄMNE 100% 89% 97% 97% 93% 97% 100% 99% 99% 99% 98% 98% 97% 97% 99% 97% 86% 90% Andelen elever som når kursplanernas mål motsvarar resultaten från föregående läsår. En nedgång har registrerats i ämnet svenska där andelen elever som når kursplanens mål har minskat från 98 % till 86 %. Eleverna på Sunnerbyskolan är bara bedömda i 15 av kursplanens 16 ämnen. Drygt 60 % av eleverna klarade målen i de 15 ämnen där de blev bedömda. ANDELEN ELEVER I ÅK 5 SOM NÅR KURSPLANENS MÅL I ALLA ÄMNEN 93% 96% 100% 98% 77% 65% 83% 79% 80% 79% 69% 74% 100% 50% 56% 75% 71% 38% 70% 70% 0% 0% 0% 0% GR SV VI VA SU KY VK NK Flickor Pojkar Alla

22 22 ÅRSKURS 6 (LÄSTEST: DLS) DLS för årskurs 6 är omarbetat för 2011, vilket försvårar jämförelser med föregående år. Testet för eleverna i årskurs 6 ger maximalt 47 poäng. Resultaten jämförs med en normalfördelningskurva i nio steg. Stanine 1 Stanine 2 Stanine 3 Stanine 4 Stanine 5 Stanine 6 Stanine 7 Stanine 8 Stanine p 19 26p 27 33p 34 37p 38 41p 42 43p 44p 45 46p 47p 4 % 7 % 12 % 17 % 20 % 17 % 12 % 7 % 4 % 234 av 242 elever genomförde testet. Flickorna nådde ett bättre resultat än pojkarna, både i absoluta tal och i jämförelse med normen. För årskurs 6 skiljer sig normerat värde för flickor och pojkar. Resultaten är beräknade på de elever som genomförde testet. 40,71 38,60 37,62 36,40 39,10 37,50 Flickor Flickor (norm) Pojkar Pojkar (norm) Alla Alla (norm) Resultaten för kommunens elever (alla) är något bättre än för referensgruppen (norm) men följer i princip normalfördelningskurvan. DLS LÄSTEST ÅK 6 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 1: 2: 3: 4: 5: 6: 7: 8: 9: Alla Norm Stanine 1 3 bedöms som låga resultat för eleverna i årskurs 6. Grupperna flickor och pojkar är bedömda efter respektive normeringstabell. Sammanlagt 32 elever bedömdes ha låga resultat. DLS LÄSTEST ÅK 6: ANDELEN LÅGA RESULTAT 10,7% 13,1% 13,7% 23% Flickor Pojkar Alla Norm

23 23 DLS LÄSTEST ÅK 6: ANDELEN ELEVER MED LÅGA RESULTAT 23% 20% 26% 14% 13% 13% 14% 0% Stanine 8 9 bedöms som höga resultat. Något fler pojkar (12,3 %) än flickor (9,8 %) fick 45 poäng eller fler. I de flesta skolorna nådde eleverna en högre genomsnittlig poäng än de normerade medelvärdet för referensgruppen. DLS LÄSTEST ÅK 6: KOMMUNEN I JÄMFÖRELSE 38,6 40,7 37,6 40,9 42,2 42,3 36,4 37,6 37,8 38,1 41,9 40,8 40,9 32,0 36,7 41,1 Flickor Pojkar DLS lästest finns normerat för årskurserna 4 6. En femtedel (20 %) av eleverna i årskurs 6 hamnade under normerat medelvärde för årskurs 5. Motsvarande värde för föregående läsår var 25 % eller var fjärde elev. DLS LÄSTEST ÅK 6: ELEVER MED RESULTAT UNDER NORMERAT MEDELVÄRDE FÖR ÅK 5 11% 25% 31% 23% 16% 23% 0% 4% 0% 52% 7% 22% 17% 20% Flickor Pojkar

24 24 ÅRSKURS 8 (MATEMATIKTEST: PRIM) Utvärderingen i matematik genomfördes i februari Provet är indelat i tre områden; Aritmetik (max:8, krav:5), Algebra (max:12, krav:5) och Problemlösning (max:16,krav:8). Årskurs 8 hade vid provtillfället 309 elever. 303 elever medverkade vid ett eller fler delmoment och 289 elever medverkade i alla delar av provet. Maximalt kan eleverna nå 36 poäng. Fyra elever nådde maximal poäng och var fjärde elev fick 30 poäng eller fler. Något färre än var tionde flicka nådde inte upp till tio poäng. Pojkarnas medelpoäng är något högre än flickornas. MATEMATIKTEST PRIM ÅK 8: MEDELRESULTAT 36 22,2 23,7 22,9 Flickor Pojkar Alla Max Lösningsfrekvensen är lägst inom området algebra där eleverna klarade omkring 60 % av uppgifterna. MATEMATIKTEST PRIM ÅK 8: LÖSNINGSFREKVENS PER PROVOMRÅDE 66% 72% 69% 64% 71% 67% 61% 58% 60% Aritmetik Problem Algebra Flickor Pojkar Alla MATEMATIKTEST PRIM ÅK 8: MEDELRESULTAT PER PROVOMRÅDE OCH SKOLA 12,1 10,6 10,6 10,1 10,8 7,2 7,4 7,6 5,8 5,6 5,3 5,3 6,3 5,5 7,1 Viaskolan Gröndalsskolan Vanstaskolan Sunnerbyskolan Kommunen Aritmetik (8) Problemlösning (16) Algebra (12) Pojkarna klarade i högre utsträckning än flickorna kravnivåerna i de olika delmomenten.

25 25 67% MATEMATIKTEST PRIM ÅK 8: ANDEL ELEVER SOM KLARAT RESPEKTIVE KRAVNIVÅ 72% 70% 87% 76% 81% 76% 78% 77% Aritmetik Problem Algebra Flickor Pojkar Alla 69% MATEMATIKTEST PRIM ÅK 8: ANDEL SOM KLARAT RESPEKTIVE ANTAL DELOMRÅDEN 95% 94% 83% 82% 89% 92% 92% 93% 77% 73% 80% 81% 57% 61% 59% 50% 55% Viaskolan Gröndalsskolan Vanstaskolan Sunnerbyskolan Kommunen Kommunen 2010 Alla tre delområden Minst två delområden Minst ett delområde ÅRSKURS 8 (BETYG) Eleverna i årskurs 8 får terminsbetyg. Betyg varierar mellan G (godkänd) och MVG (mycket väl godkänd. Om det saknas underlag för betygsättning kan inte ett betyg sättas. Det markeras med (A). Rektor kan besluta om anpassad studiegång (APS) för en elev och det innebär att ett eller flera ämnen lyfts ur elevens studiegång. Det sattes betyg för 308 elever i årskurs 8 efter läsåret 2010/2011. BETYGSFÖRDELNING (FLICKOR) BL EN HKK IDH MA M2 ML MU NO BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK MVG 9% 8% 4% 11% 10% 17% 11% 10% 0% 8% 4% 3% 6% 5% 7% 3% 8% 8% 0% 6% VG 55% 44% 48% 30% 30% 38% 44% 40% 55% 32% 30% 32% 29% 33% 27% 32% 38% 39% 11% 42% G 33% 37% 43% 45% 46% 39% 33% 47% 31% 53% 58% 57% 60% 57% 60% 59% 51% 47% 56% 40% A 2% 10% 6% 13% 15% 5% 11% 3% 10% 5% 8% 7% 5% 4% 4% 5% 3% 5% 33% 10% APS 1% 1% 0% 1% 0% 0% 0% 0% 3% 2% 2% 2% 1% 1% 1% 1% 0% 1% 0% 2%

26 26 BETYGSFÖRDELNING (POJKAR) BL EN HKK IDH MA M2 ML MU NO BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK MVG 5% 5% 0% 14% 10% 4% 20% 9% 0% 2% 4% 0% 1% 4% 2% 2% 1% 1% 0% 3% VG 29% 36% 24% 42% 25% 38% 60% 33% 52% 24% 25% 30% 23% 25% 22% 19% 22% 22% 6% 30% G 60% 47% 62% 33% 48% 53% 13% 55% 42% 58% 52% 54% 69% 60% 66% 68% 69% 66% 63% 58% A 5% 11% 12% 9% 18% 5% 7% 1% 6% 12% 15% 12% 6% 9% 8% 8% 5% 12% 31% 7% APS 1% 1% 2% 2% 0% 0% 0% 2% 0% 3% 4% 4% 2% 2% 2% 2% 2% 0% 0% 3% Godkända betyg i svenska, matematik och engelska är grundläggande krav för att bli behörig till gymnasieskolan. BETYG ÅK 8: ANDELEN ELEVER MED GODKÄNDA BETYG I SV + MA + EN 78,9% 79,0% 78,8% ALLA FLICKOR POJKAR BETYG I ÅK 8: ANDELEN ELEVER MED GODKÄNDA BETYG (FLICKOR) 90% 86% 85% 94% 88% 93% 86% 95% 93% 96% 83% 83% 90% 95% 83% 83% 89% 83% 89% 91% NYNÄSHAMNS KOMMUN GRÖNDALSSKOLAN VIASKOLAN VANSTASKOLAN SUNNERBYSKOLAN EN IDH MA SV BETYG ÅK 8: ANDELEN ELEVER MED GODKÄNDA BETYG (POJKAR) 88% 93% 100% 89% 90% 97% 90% 93% 82% 88% 91% 98% 94% 100% 83% 86% 70% 52% 48% 62% NYNÄSHAMNS KOMMUN GRÖNDALSSKOLAN VIASKOLAN VANSTASKOLAN SUNNERBYSKOLAN EN IDH MA SV

27 27 ÅRSKURS 9 (BETYG OCH NATIONELLA PROV) Eleverna i årskurs 9 får ett avgångsbetyg från grundskolan. Betyg sätts i ämnen, beroende på vilka val eleven gör. De redovisar i vilken utsträckning och till vilken grad de har nått målen med undervisningen. Betygen fungerar även som urvalsinstrument för antagning till gymnasieskolan. Att nå målen i grundskolan innebär att eleven har minst betyget G i alla ämnen. Andelen elever med betyg i alla ämnen blir ett mått på hur många som klarar grundskolan och de kunskapskrav som ställs i kursplanerna. Skollagstiftningen garanterar alla elever rätten att nå målen i grundskolan. ANDELEN ELEVER SOM NÅR MÅLEN I ALLA ÄMNEN IST ANALYS MÄTDATUM JUNI ,3% 84,2% 90,9% 90,9% 86,5% 71,7% 77,8% 76,6% 80,0% 90,9% 75,4% 76,0% 62,5% 66,7% 70,1% NYNÄSHAMNS KOMMUN GRÖNDALSSKOLAN VIASKOLAN VANSTASKOLAN SUNNERBYSKOLAN Flickor Pojkar Alla Ungefär 78 % av eleverna i grundskolan nådde alla mål i kursplanerna. Det är en liten försämring jämfört med föregående år men förra årets kraftiga resultatförbättring kvarstår. Skillnaden mellan andelen flickor och pojkar som klarade grundskolan ökade från 4 % förra läsåret till 12,6 % detta år. 81% 77% ANDEL ELEVER SOM NÅR MÅLEN I ALLA ÄMNEN (2009/2010) SKOLVERKETS DATABAS 85% 88% 93% 93% 87% 82% 78% 59% 60% 68% NYNÄSHAMNS KOMMUN GRÖNDALSSKOLAN VIASKOLAN SVANDAMMSSKOLAN VANSTASKOLAN SUNNERBYSKOLAN Flickor Pojkar Betygen fördelade sig enligt tabellen nedan. BETYGSFÖRDELNING ÅK 9 IST ANALYS MÄTDATUM JUNI 2011 BL EN HKK IDH MA M2 ML MU BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK MVG 18% 16% 23% 20% 13% 20% 50% 15% 16% 13% 12% 14% 14% 13% 12% 13% 13% 0% 12% VG 41% 46% 35% 36% 26% 32% 19% 42% 25% 29% 28% 24% 32% 33% 32% 39% 41% 13% 40% G 37% 29% 35% 37% 51% 45% 28% 40% 48% 47% 46% 53% 46% 44% 46% 43% 41% 50% 42% A 3% 7% 5% 5% 11% 2% 3% 3% 6% 6% 9% 6% 6% 6% 6% 4% 5% 38% 5% APS 1% 2% 1% 1% 0% 0% 0% 0% 4% 5% 4% 3% 2% 3% 4% 0% 0% 0% 1%

28 28 Elevernas 16 bästa betyg räknas samman till ett meritvärde. (G 10 p, VG 15 p, MVG 20p) Maximalt kan eleverna nå 320 poäng. Fyra elever klarade detta. En elev erhöll inget betyg och fick noll i meritvärde. Höga meritvärden ger konkurrensfördelar vid intagningen till populära gymnasieprogram. FÖRDELNING AV MERITVÄRDE ÅK 9 IST ANALYS MÄTDATUM JUNI % 8% 44% 44% 4% > 300 Eleverna samlade betygsresultat ger ett genomsnittligt meritvärde. Eleverna i Nynäshamns kommun har förbättrat betygsresultaten något från föregående år och det genomsnittliga meritvärdet ökade med två poäng till 202. Det är cirka 5 poäng under riksgenomsnittet för läsåret 2009/2010. GENOMSNITTLIGT MERITVÄRDE IST ANALYS MÄTDATUM JUNI ,8 213,4 232,1 228,6 185,7 202,0 202,9 207,6 198,9 218,8 204,5 207,5 176,6 170,1 183,7 NYNÄSHAMNS KOMMUN GRÖNDALSSKOLAN VIASKOLAN VANSTASKOLAN SUNNERBYSKOLAN Flickor Pojkar Alla Även avseende det genomsnittliga meritvärdet har skillnaderna mellan pojkar och flickor ökat. GENOMSNITTLIGT MERITVÄRDE (2009/2010) SKOLVERKETS DATABAS 207,9 192,4 180,3 168,3 205,3 223,8 227,2 201,0 206,8 196,4 197,5 197,0 NYNÄSHAMNS KOMMUN GRÖNDALSSKOLAN VIASKOLAN SVANDAMMSSKOLAN VANSTASKOLAN SUNNERBYSKOLAN Flickor Pojkar Betygen avgör om eleverna blir behöriga ett nationellt program i gymnasieskolan. I år gäller nya intagningsregler. Föregående år gav godkända betyg i svenska, matematik och engelska behörighet

29 29 att studera i ett nationellt program. ANDELEN ELEV MED GODKÄNDA BETYG I SVENSKA, MATEMATIK OCH ENGELSKA IST ANALYS MÄTDATUM JUNI ,1% 89,5% 93,9% 82,8% 85,3% 85,1% 87,1% 95,5% 94,5% 86,5% 84,0% 71,9% 79,7% 81,0% 82,1% NYNÄSHAMNS KOMMUN GRÖNDALSSKOLAN VIASKOLAN VANSTASKOLAN SUNNERBYSKOLAN Flickor Pojkar Alla Årets resultat är en försämring jämfört med föregående år. 91,7 SKOLVERKETS DATABAS 88,9 88,3 88,8 89,2 88, Andel elever (%) som är behöriga till gymnasieskolan (Nynäshamn) Andel elever (%) som är behöriga till gymnasieskolan (Riket) De lägsta kraven gäller behörigheten till ett yrkesförberedande program. För att nå denna behörighet ska eleven vara godkänd i svenska, matematik och engelska samt ytterligare fem ämnen. Drygt 85 % av eleverna nådde denna lägsta behörighet. ANDELEN ELEVER BEHÖRIGA ETT YRKESFÖRBEREDANDE PROGRAM IST ANALYS MÄTDATUM JUNI ,1% 82,8% 85,3% 89,5% 85,1% 87,1% 93,9% 95,5% 94,5% 86,5% 71,9% 79,7% 84,0% 81,0% 82,1% NYNÄSHAMNS KOMMUN GRÖNDALSSKOLAN VIASKOLAN VANSTASKOLAN SUNNERBYSKOLAN Flickor Pojkar Alla För att bli behörig till ett studieförberedande program ska eleven vara godkänd i svenska, matematik och engelska samt ytterligare åtta ämnen. För natur- och samhällsvetenskapsprogrammet krävs dessutom särskild behörighet i programmens karaktärsämnen.

30 30 ANDELEN ELEVER BEHÖRIGA ETT HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM IST ANALYS MÄTDATUM JUNI ,3% 80,0% 83,5% 89,5% 85,1% 87,1% 93,9% 95,5% 94,5% 86,5% 68,8% 78,3% 80,0% 78,6% 79,1% NYNÄSHAMNS KOMMUN GRÖNDALSSKOLAN VIASKOLAN VANSTASKOLAN SUNNERBYSKOLAN Flickor Pojkar Alla Var femte elev blev inte behörig ett naturvetenskapligt program. ANDELEN ELEVER BEHÖRIGA ETT HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM (NV) IST ANALYS MÄTDATUM JUNI ,8% 84,2% 93,9% 75,9% 80,6% 83,0% 83,5% 90,9% 92,7% 86,5% 68,8% 78,3% 80,0% 69,0% 73,1% NYNÄSHAMNS KOMMUN GRÖNDALSSKOLAN VIASKOLAN VANSTASKOLAN SUNNERBYSKOLAN Flickor Pojkar Alla ANDELEN ELEVER BEHÖRIGA ETT HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM (SP) IST ANALYS MÄTDATUM JUNI ,3% 89,5% 93,9% 77,9% 82,4% 85,1% 87,1% 95,5% 94,5% 86,5% 80,0% 62,5% 75,4% 76,2% 77,6% NYNÄSHAMNS KOMMUN GRÖNDALSSKOLAN VIASKOLAN VANSTASKOLAN SUNNERBYSKOLAN Flickor Pojkar Alla Några fler än sex elever av tio erhöll ett betyg i språkval. ANDELEN ELEVER SOM HAR LÄST MODERNA SPRÅK IST ANALYS MÄTDATUM JUNI ,9% 70,1% 56,6% 63,1% 60,5% 70,2% 65,9% 77,3% 83,6% 59,5% 80,0% 37,5% 49,3% 47,6% 63,1% NYNÄSHAMNS KOMMUN GRÖNDALSSKOLAN VIASKOLAN VANSTASKOLAN SUNNERBYSKOLAN Flickor Pojkar Alla

31 31 32 elever i årskurs 9 hade undervisning i sitt modermål. 16 elever fick undervisning i svenska som andraspråk. RESULTAT GRUNDSKOLAN ANTAL ELEVER SOM LÄSER MODERSMÅL IST ANALYS MÄTDATUM JUNI NYNÄSHAMNS KOMMUN GRÖNDALSSKOLAN VIASKOLAN VANSTASKOLAN SUNNERBYSKOLAN Flickor Pojkar Alla Eleverna i årskurs 9 genomför nationella prov i svenska, matematik, engelska och naturorientering. Provens syfte är att skapa underlag för en likvärdig bedömning i riket. Proven betygsätts enligt den bedömningsskala som gäller för kursplanerna. 244 av 279 elever genomförde alla delprov i svenska, matematik och engelska. 199 av dessa erhöll minst betyg G i samtliga bedömningar. NATIONELLA ÄMNESPROV I SV, EN OCH MA 2011 (ÅRSKURS 9) 87% 86% 95% 88% 82% 71% 69% 76% 71% 70% KOMMUNEN NGRSKGR NVISKVI NOSSKVA NSOSKSU Elever som genomfört alla delprov (10 st): Minst det sammanvägda betyget G i SV, MA och EN: En jämförelse mellan betygen i de nationella proven (NP) och elevernas slutbetyg ska inte visa för stora avvikelser. Fler flickor än pojkar fick minst betyget G i svenska. JÄMFÖRELSER NP/SLUTBETYG ÅK (SV/SVA) 91% 94% 93% 94% 93% 98% 90% 88% 88% 94% KOMMUNEN NGRSKGR NVISKVI NOSSKVA NSOSKSU Elever med minst betyget G i svenska (NP): Elever med minst betyget G i svenska (SLUTBETYG):

32 32 I matematik fick eleverna ett betydligt bättre betyg i slutbetyget än i de nationella proven. Fler pojkar än flickor klarade de nationella proven i matematik men fler flickor än pojkar fick ett godkänt slutbetyg. JÄMFÖRELSER NP/SLUTBETYG ÅK % 89% 93% 96% 75% 78% 74% 83% 78% 85% KOMMUNEN NGRSKGR NVISKVI NOSSKVA NSOSKSU Elever med minst betyget G i matematik (NP): Elever med minst betyget G i matematik (SLUTBETYG): Flickorna fick generellt något bättre betygsresultat i engelska än pojkarna. JÄMFÖRELSER NP/SLUTBETYG ÅK % 91% 88% 86% 100% 100% 94% 93% 87% 90% KOMMUNEN NGRSKGR NVISKVI NOSSKVA NSOSKSU Elever med minst betyget G i engelska (NP): Elever med minst betyget G i engelska (SLUTBETYG): Elevernas resultat i de nationella proven i naturorientering motsvarade väl slutbetygen. NATIONELLA PROV ÅK 9 (NO) ANDEL GODKÄNDA ELEVER 88% 86% 98% 86% 85% KOMMUNEN NGRSKGR NVISKVI NOSSKVA NSOSKSU DISKUSSION () Att klara grundskolan innebär att eleverna når de mål som finns i läro- och kursplaner. I skollagstiftningen som gällde för läsåret 2010/2011 fanns nationellt uppställda mål för årskurserna tre, fem och nio. Till sin hjälp vid bedömningen av eleverna hade lärarna kursplaner med mål att uppnå inom respektive ämne och för årskurs nio innehöll även kursplanerna betygskriterier som redovisade vilka kunskapskvaliteter som motsvarade de olika betygen. Skollagstiftningen garanterade alla elever att nå lägst målen att uppnå i samtliga ämnen.

33 33 Den stora utmaningen för grundskolorna i Nynäshamns kommun är att öka andelen elever som når målen med utbildningen. 74% ANDELEN ELEVER SOM NÅDDE KURSPLANEMÅLEN 2010/ % 78% Årskurs 3 Årskurs 5 Årskurs 9 En betydande andel av eleverna nådde inte kursplanernas mål i tillräcklig grad läsåret 2010/2011. Var femte elev (62 stycken) lämnade grundskolans årskurs 9 utan ett fullständigt betyg. Skolforskningen lyfter fram flera faktorer som påverkar skolornas resultat. Lärarens betydelse framträder särskilt tydligt men även hur skolorna organiserar och bedriver sin verksamhet. Skolornas måluppfyllelse påverkas också av olika elevers förutsättningar. För att bättre förstå olika elevers studieresultat har Skolverket lyft fram några bakgrundsfaktorer som påverkar. Det gäller: Social bakgrund Kön Föräldrars utbildningsbakgrund Nynäshamns kommun hade en jämn könsfördelning i grundskolan totalt sett läsåret 2010/2011 men med avvikelser i vissa årskurser. Årskurserna 3, 5 och 9 hade en högre andel pojkar än flickor. KÖNSFÖRDELNING 2010/ ,6% 50,4% 45,9% 54,1% 48,0% 52,0% Årskurs 3 (284 elever) Årskurs 5 (257 elever) Årskurs 9 (279 elever) Flickor Pojkar Andelen elever med utländsk bakgrund var något lägre i Nynäshamns grundskolor än för riket totalt. Andelen föräldrar med en eftergymnasial utbildning var låg. Haninge, Botkyrka och Norrtälje kommuner hade motsvarande låga andel. I Danderyds kommun hade 86 % av föräldrarna en eftergymnasial utbildning.

34 34 50% 51% 52% BAKGRUNDSFAKTORER 2010/2011 ÅK 1-9 SKOLVERKETS DATABAS 14% 25% 18% 39% 57% 51% Andelen pojkar Andelen med utländsk bakgrund Andelen med föräldrar som har eftergymnasial utbildning Nynäshamns kommun Stockholms län Riket Statistiken (utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå) finns bara på kommunnivå och inte nedbruten på skola eller årskurs för läsåret 2010/2011. Resultaten för läsåret 2010/2011 visade stora skillnader inom och mellan skolor. Det gällde för alla årskurser. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 för kommunens skolor varierade med hela 35 poäng och andelen elever som nådde målen i alla ämnen varierade med 20 procentenheter. Inom en skola varierade det genomsnittliga meritvärdet med 33 poäng mellan två klasser. Resultaten varierade även i hög grad mellan flickor och pojkar med bland annat stora skillnader i genomsnittligt meritvärde. AVVIKELSER FRÅN KOMMUNENS GENOMSNITTLIGA MERITVÄRDE 2010/ ,1 26,6 11,4 0,9 5,5 Gröndalsskolan Viaskolan -3,1 Vanstaskolan Sunnerbyskolan -25,4-31,9 Flickor Pojkar Skillnaden i meritvärde mellan flickor och pojkar i kommunen ökade och den har inte varit så här stor på många år. Skillnaden blev drygt 34 poäng för läsåret 2010/2011. Det är en betydligt större skillnad än för riket totalt GENOMSNITTLIGT MERITVÄRDE ÅK NYNÄSHAMNS KOMMUN År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Flickor Pojkar

35 35 Flickornas betygsresultat försämrades tillfälligt läsåret 2009/2010 men nådde 2010/2011 tillbaka till tidigare års nivåer. Samtidigt sjönk pojkarnas genomsnittliga meritvärde med nästan sju poäng. Vid de allra flesta jämförelser fick pojkarna ett lägre resultat än flickorna. Flickorna i årskurs 3 och 5 når i betydligt högre grad målen i alla ämnen än pojkarna och betydligt färre pojkar (71,7 %) i åk 9 än flickor (84,3 %) nådde målen i alla ämnen. Barn- och utbildningsförvaltningens resultatsammanställning för 2010/2011 visar att skillnaderna mellan könen är särskilt stora i ämnet svenska. Det gäller både måluppfyllelse och betygsresultat. Fler pojkar än flickor har låga resultat i kommunens lästest. Var fjärde pojke i årskurs 3 nådde inte kursplanens mål i svenska. Färre pojkar i årskurs 5 når kravnivåerna i nationella proven i svenska. AVVIKELSE FRÅN GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG ÅK /2011 1,41 0,51 0,65 0,73 1,11 Svenska Matematik Engelska Idrott Alla ämnen -0,47-0,60-0,79-1,02-1,34 Flickor Pojkar Många av de kvaliteter som värderas och betygssätt i ämnet svenska är viktiga för elevernas studieresultat i övriga ämnen. Det gäller i allra högsta grad elevernas läsförmåga. I en fördjupad analys av PIRLS 2006, en internationell lässtudie, framkommer betydelsen av ett aktivt läsutvecklingsarbete. Analysen visar bland annat hur starka läsare kan använda alla typer av läsfärdigheter i långt fler olika sammanhang med olika typer av uppgifter och texter. Resultaten från PIRLS 2006 visar att svensk skola stödjer elevers utveckling av en grundläggande läsförmåga men den stödjer inte elevernas vidare utveckling av mer avancerade förmågor att läsa såväl skönlitterära texter som faktatexter i olika ämnen i tillräcklig utsträckning. Det gynnar inte svaga läsare. En slutsats som framkommer är att ansvaret för elevernas läsutveckling vilar på skolans alla ämnen. Alla lärare behöver därför kunskaper om vad det innebär att läsa och utveckla läsandet inom sina respektive ämnen. Föräldrarnas utbildningsbakgrund ger ett stort utslag på elevernas genomsnittliga meritvärde. Läsåret 2009/2010 var skillnaden i genomsnittligt meritvärde så stor som 60 poäng mellan gruppen elever som har föräldrar med en eftergymnasial utbildning och gruppen elever som har föräldrar med en förgymnasial utbildning.

36 36 GENOMSNITTLIGT MERITVÄRDE ÅK 9 NYNÄSHAMNS KOMMUN (FÖRÄLDRARNAS UTBILDNINGSBAKGRUND) / / / / / / / / /2010 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Gruppen elever med utländsk bakgrund får i stor utsträckning ett lägre genomsnittligt meritvärde än gruppen elever med svensk bakgrund. Skillnaden varierar dock kraftigt. Det beror på att gruppen med utländsk bakgrund inte är homogen. Här finns exempelvis elever med hög studievana och högutbildade föräldrar tillsammans med elever som kommer till Sverige utan någon skolbakgrund alls GENOMSNITTLIGT MERITVÄRDE ÅK 9 NYNÄSHAMNS KOMMUN (ELEVERNAS BAKGRUND) Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Skolverket har tagit fram ett verktyg för lokala sambandsanalyser, SALSA. Där beräknas resultat efter en modell som tar hänsyn till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. Det ger kommunerna ett bra underlag för att fördjupa diskussionerna om skolornas resultat. SALSA presenterar ett modellberäknat värde för såväl genomsnittligt meritvärde som andelen elever som når målen i alla ämnen. Det faktiska värdets avvikelse från det beräknade värdet blir det så kallade värdet på SALSA. Der kan vara både positivt och negativt. Läsåret 2009/2010 hade Nynäshamns kommun högre faktiska värden än de modellberäknade värden som presenterades i SALSA. SALSA har ännu inte redovisats för läsåret 2010/2011.