Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2019

Transkript

1 BUN Datum 1 (31) Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2019 BUN

2 Sammanfattning 2019 Prioriteringar (31) förbättrade kunskapsresultat både i grundskola och i gymnasieskola genom ökat fokus på de nationella målen och stärkt systematiskt kvalitetsarbete ökad likvärdighet och jämställdhet i både förskola, grundskola och gymnasieskola genom fler förskolor och skolor, stärkt elevhälsa och systematiskt arbetsmiljöarbete snabbare och flexiblare omställningar och tydligare processer Antalet elever i grundskolan och gymnasieskolan ökar och insatser behöver göras för att anpassa och dimensionera lokaler för att möta den demografiska utvecklingen. Inom några år behöver en ny låg- och mellanstadieskola byggas, eller motsvarande lokalyta skapas, för att möta det ökade befolkningsunderlaget. Även gymnasieskolan behöver byggas ut de kommande åren. En fjärde gymnasieskola beräknas stå klar Därutöver har förskolan som en inriktning för 2019 att behålla personaltätheten utifrån målet att antal barn per personal ska vara färre än i jämförbara kommuner En förutsättning för förbättrade resultat är att behålla utbildad personal och att arbeta aktivt för långsiktig försörjning av chefer, behöriga lärare och andra yrkeskategorier i förskolan och skolan. Bristen på behörig personal ökar och det blir allt viktigare att behålla, stödja och utveckla medarbetare genom kompetensutveckling. En annan viktig insats är att arbeta med aktiviteter för att motverka arbetsrelaterad utmattning och hög arbetsbelastning främst inom förskolan och grundskolan. För att lyckas behöver vi arbeta med bilden av vår verksamhet och tydliggöra allt bra arbete som våra medarbetare i förskolor och skolor gör varje dag. Några av nämndens anslagsfinansierade verksamheter har inte resursförstärkts i takt med den demografiska utvecklingen i kommunen. Antalet barn och elever ökar och därmed behovet av resurser i våra verksamheter. Utökade uppdrag drivna av lagar, förordningar, interna processer och liknande gör att vi måste anpassa hur vi arbetar för att utföra våra uppdrag effektivt. Vi ser ett behov av resursförstärkning inom både skolverksamheterna och anslagsfinansieringen till följd av detta. Statsbidrag med villkor om bibehållen kostnadsnivå för utbildning, elevhälsa, personaltäthet samt utökade icke påverkbara kostnader gör att det i vissa lägen är svårt att få en ekonomi i balans. Budgeten för tilläggsbeloppen för 2018 överskrids. En anledning till överskridandet av budgeten är att beslut är fattade under gamla kriterier under 2018, men gäller även Det gör det svårt att budgetera för En närmare analys och uppföljning av nivåer med hänsyn till de nya kriterierna behöver göras. Denna analys kommer närmare att visa behovet av budget för Tillgängliga prognoser för barn-/elevutvecklingen för de närmaste åren visar En fortsatt ökning för förskolan, 82 barn per år i snitt fram till 2023 En kraftig ökning i grundskolan, 269 elever per år i snitt fram till 2023 En kraftig ökning för gymnasieskolans del, 138 elever per år fram till 2023 Ovanstående siffror baseras på SCB prognos från april SCB siffrorna tar inte fullt ut höjd för nybyggnation och inflyttning. Grundskolan har under de senaste åren upplevt en ökad rörlighet mellan de kommunalt drivna skolorna. Tendensen har varit att elever i de högre årskurserna söker sig mot de centrumnära skolorna Fristadsskolan, Faktoriet och Djurgårdsskolan. Hur den kommande

3 3 (31) bostadsutbyggnaden kommer att påverka behovet av nya platser i alla våra tre verksamhetsområden är kan var svår att prognosticera. Vi kan dock konstatera att behovet av nya lokaler kommer att finnas flera år framåt. Behovet av evakueringslokaler för förskolan blir allt mer viktigt då flera av förskolorna är byggda på 60- och 70-talet och byggnadernas status är inte tillfredsställande längre. Gymnasieskolan behöver maximera sina lokalytor för att kunna möta ett ökat elevantal. Ombyggnationer och ny fjärde gymnasieskola kommer att behövas. Verksamhetens förutsättningar 2019 Demografiska förändringar med en ökning av antalet barn i förskolan, i grundskolan och i gymnasieskolan påverkar nämndens planering. Bristen på förskoleplatser är akut. Den kommunala grundskolan och den kommunala gymnasieskolan kommer i snabbare takt än tidigare, ställas om till fler elever. Kommunala förskolan kommer att öka personaltätheten utifrån målet att öka andelen personal per barn i förskolan. Bristen på behöriga medarbetare och den demografiska utvecklingen gör att fler medarbetare behöver rekryteras och nya yrkeskategorier och kompetenser komplettera behöriga lärare. På sikt kommer lärarbristen i Sverige att bli bekymmersam på ett bredare plan. Den långsiktiga lokalplaneringen är därför av strategisk betydelse och det är i detta arbete av stor vikt att kostnaderna för våra olika projekt kan hållas på rimliga nivåer så att vi inte försämrar förutsättningarna för att ha god tillgång på personal. Flera stora statsbidrag till förskolan och grundskolan förutsätter att vi inte minskar personaltätheten. Den snabba takten i digitaliseringen av samhället och de förändringar i läroplanerna som genomförs under 2018 och 2019 gör att digitalisering av undervisning och administration sätts centrum för förvaltningens utvecklingsarbete. Förvaltningens arbete med de barn och elever som kommit de senaste åren behöver stärkas ytterligare. Såväl värdegrundsarbetet som undervisningen i svenska som andraspråk är viktiga områden att stärka för att öka måluppfyllelsen i skolan. I våra verksamheter har vi också en stor andel medarbetare med annat modersmål vilket är en tillgång men där vi ser att kunskaperna i svenska behöver höjas för att kunna kommunicera med kollegor, förstå uppdraget i läroplanen och kunna bidra till att de små barnen utvecklar det svenska språket. Därför startas under läsåret 18/19 en utbildning i yrkessvenska för tillsvidareanställda i samarbete med Kompetensutvecklingsinstitutet. Totalt utbildas 50 personer under läsåret. Förvaltningens samverkan med andra förvaltningar och aktörer i arbetet med social hållbarhet är av avgörande betydelse för att vi ska kunna ge den uppväxande generationen de bästa tänkbara förutsättningarna för framtiden. Ett viktigt arbete är att Barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med kultur och fritid och socialförvaltningen fokuserar gemensamt på barn och ungas i prioriterade stadsdelar och i arbetet med barn och elever i behov av komplexa insatser

4 Hållbar utveckling 4 (31) 1. Attraktiv stad och landsbygd Berikande kultur och fritid P40. Invånare kvinnor såväl som män ska vara nöjda med kommunens insatser för kultur Nämnderna ska utreda hur samverkan mellan skola, regionala och lokala kulturinstitutioner kan bidra till nytta utifrån läroplanen och utifrån analysen ta fram en kulturförsörjningsplan. (BUN, KFN) Miljö och samhällsbyggnad Nämnderna ska bidra till en effektiv och resultatinriktad process för att täcka behovet av verksamhetslokaler. (KS, SBN, VON, SN, BUN, KFAST) 2. Höjd utbildningsnivå Utbildning Huvudprocess Förskola Förskolan är en egen skolform och syftet med utbildningen i förskolan är enligt skollagen att den ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. I läroplanen anges att den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Förskolan är frivillig men det är ändå många barn som går i förskolan. Förskolan är därför en viktig del i att höja kunskapsresultaten i Eskilstuna Enligt läroplanen för förskolan har förskolechef som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i sin helhet. Detta innebär att förskolechefen systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Detta ska ske i samverkan med förskollärare, barnskötare och övrig personal.

5 Såväl skollag som läroplan påvisar att det är förskolläraren som har ansvaret för undervisningen men att hela arbetslaget ska genomföra arbetet. 5 (31) Förskollärare ska leda de målstyrda processerna så att läroplanens mål och intentioner uppfylls. Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet och för att det målinriktade arbetet främjar varje barns utveckling och lärande. Förskollärare har därmed ett särskilt ansvar i den verksamhet som arbetslaget genomför gemensamt. Som ett led i att öka kunskapsresultaten i Eskilstuna behöver begreppet undervisning i förskolan och hur undervisning ska bedrivas i barn- och utbildningsförvaltningens förskolor bli tydligt. Det behöver också bli tydligt hur förskollärares ansvar för undervisningen kan ta sig uttryck så att det synliggör förskollärarens roll som undervisande lärare i barn- och utbildningsförvaltningens förskolor. Skollagen anger att det är endast den som är legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskola som får bedriva undervisning i förskolan men att det i undervisningen också får finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Detta innebär att andra yrkeskategorier än förskollärare får arbeta i förskolan. Vanligtvis finns förutom förskollärare även barnskötare anställda i förskolan. I barnoch utbildningsförvaltningens förskolor behövs synen vidgas om vilken annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas som kan anställas. Förutom barnskötare kan andra kategorier anställas som både kan bidra i undervisningen i förskolan samt underlätta för förskollärarens uppdrag. Av stor vikt för höjd kvalitet på förskolorna är förskollärare, barnskötare och övrig personals kompetens. För alla yrkeskategorier inom förskolan behöver kompetenshöjande insatser prioriteras. En del av detta kommer att vara arbetet med att på varje förskola skapa goda förutsättningar och prioritera en hållbar organisation för reflektionstid och kollegialt lärande i olika konstellationer. En annan del kommer att vara att fortsätta med uppdragsutbildningen för erfarna barnskötare på Mdh, med fokus på kompetensutveckling kring förskolans uppdrag. Detta eftersom denna utbildning har bidragit till att öka medvetenheten och kunskaperna om läroplanen. Andelen förskollärare på de olika förskolorna i kommunens förskolor skiftar. Detta läsår har det arbetats med insatser kring en likvärdig andel utbildad personal per område/förskola. Detta genom att rikta rekrytering av förskollärare till vissa av kommunens förskolor. Förskolan har under året arbetat fram ett utvecklingsprogram för att förstärka att Eskilstunas förskolor har en likvärdig utbildning med hög kvalitet på undervisningen och som ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Satsningar under 2018 har varit dessa: Ny omgång av uppdragsutbildningar för barnskötare, Mdh 30 platser (90 barnskötare har redan genomfört utbildningen) Utbildning i yrkessvenska för tillsvidareanställd som behöver utveckla yrkesspråket i förskolan. Utvecklingsprogram med stöd av Skolverket Samverkan för bästa skola, 4 förskolor deltar. Samarbetet kommer att löpa över tre år. Genom riktade insatser bidrar skolverket till att stärka förskolan, skolan och huvudmannen i arbetet med att planera, följa upp och utveckla utbildningen efter förskolornas unika mål och behov. Arbetet har inletts med en nulägesanalys. Arbetet med jämställdhet pågår i likabehandlingsplanerna och vi kommer att ha utbildningssatsningar för pedagoger och chefer. Utifrån den nya läroplanen för förskolan som börjar gälla from den 1 juli 2019 betonas jämställdhet. Här pågår planering för att utveckla det arbetet i våra verksamheter. Förste förskollärare planeras med tjänster på 3-årigt förordnande riktade till specifika förskolor.

6 6 (31) För att kunna möta lagkravet på 4 månader samt att ha möjlighet att öka utnyttjandegraden ytterligare behöver barn- och utbildningsförvaltningens säkerhetsställa tillgången på förskoleplatser. Det handlar bland annat om att hitta en struktur där vi över tid och rum kan bilda mindre barngrupper i de redan befintliga grupperna på förskolorna. Att arbeta flexibelt med grupper gör att det blir lättare att möta upp kravet på förskoleplatser. Vi kommer att behöva utöka våra lokaler, här finns investeringsbehov och byggplaner framtaget. Vi ser också över hur vi nyttjar våra befintliga lokaler för att säkerhetsställa att vi använder alla våra lokaler på mest effektiva sätt. Vad gäller övergång mellan förskola och förskoleklass behöver ett arbete göras för att säkerhetsställa kvalitet och likvärdigheten i detta. Det finns ett stort behov att utarbeta och framför allt införa en rutinbeskrivning som säkerhetsställer en lägsta gemensam grund för samtliga förskolor och skolor. Utifrån den ska varje enhet ha möjlighet att utveckla sitt eget arbete utifrån behov och förutsättningar. Digitalisering inom förskolan Varje förskola har under första delen av 2018 gjort en nulägesanalys genom SKL s skattningsverktyg LIKA (Ledning, Infrastruktur, Kompetens, Användning) vilket utmynnat i en enskild handlingsplan med förslag på aktiviteter för respektive förskola. Förskolecheferna har utbildats under våren i Skolverkets utbildningsverktyg -Leda digitalisering. Vi har bildat ett digitaliseringsråd bestående av förskolechefer, pedagoger och representant av utveckling strateg- Konsult och uppdrag som har regelbundna träffar. Fyraårigt processmål P6. Plats i förskolan ska erbjudas inom 4 månader. 100 % 100 % 100 % P7. Föräldrar ska uppleva att barnet är tryggt i förskolan 3,6 3,7 Med en god introduktion i förskolan läggs grunden för en trygg vistelse för såväl barn som vårdnadshavare. Detta säkerställs kontinuerligt förutom via den dagliga kontakten även genom uppföljning i utvecklingssamtalen som erbjuds 2 ggr/år. P8. Antal barn per personal i förskolan ska vara färre än i jämförbara kommuner.(närvarande barn) 5,4 5,4

7 7 (31) P9. Alla barn i förskolan ska uppleva lustfyllt lärande 2,8 2,8 Genom att utgå från varje enskilt barns nyfikenhet och intresse skapas förutsättningar för ett lustfullt lärande. Detta säkerställs kontinuerligt via dialog med barnet på förskolan samt genom uppföljning vid utvecklingssamtalen som erbjuds 2 ggr/år. P10. Alla barn i förskolan ska uppleva att de har inflytande i verksamheterna 2,75 2,80 Genom att ge barnen förutsättningar och möjlighet att uttrycka sina synpunkter och tankar om sin dag på förskolan skapas inflytande och möjlighet till påverkan. Detta följs, förutom via samtal med barnen, även upp med vårdnadshavarna vid utvecklingssamtalen som erbjuds 2 ggr/år P11. Alla barn i förskolan ska uppleva att de blir bemötta med respekt och blir lyssnade på 2,75 2,80 Genom ett aktivt och systematiskt likabehandlings-och jämställdhetsintegreringsarbete med en tydlig plan mot kränkande behandling säkerställs att barnen blir bemötta med respekt och blir lyssnade på.

8 En förskola utses för att utvecklas till att bli modell för jämställdhetsintegreringsarbetet. En förskola får ett särskilt fokus att fungera som en testförskola för jämställdhetsintegrering med början Modellförskolans arbetssätt och metoder ska sedan få spridning till övriga förskolor i kommunen och därmed erbjuds en jämställdhetsintegrerad verksamhet för barn i enlighet med förskolans läroplansmål. 8 (31) Åtagandena blir ett utvecklingsarbete som barn- och utbildningsförvaltningen börjar med under Åtagandet behöver finnas med i verksamhetsplaneringen under flera år för att få möjlighet att utvecklas, implementeras och spridas till övriga enheter inom för-, grund- och gymnasieskola. Grundskola Grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola Skolans ska främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Skolans huvuduppdrag är att ge eleverna de kunskaper och färdigheter de behöver för fortsatta studier och för att klara sig i vuxenlivet samt att bidra till att de omfattas av normer och värden som ligger i linje med det demokratiska samhällets värderingar. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Alla elever, oberoende könstillhörighet och föräldrarnas utbildningsbakgrund, ska nå målen med skolans arbete och så många som möjligt ska tillägna sig de förmågor som krävs för de högre kunskapskraven. Arbetet i skolan ska bedrivas i en miljö som präglas av trygghet och studiero och där eleverna ges inflytande och delaktighet. Att efter avslutad grundskola ha grundläggande gymnasiebehörighet är för eleven biljetten in i framtiden. Skolan ska på alla sätt bidra till att varje elev ska lyckas med detta och i arbetet med det måste skolan alltid utgå från att elever har olika förutsättningar och behov. Hög skolnärvaro, hög och jämn kvalitet i undervisningen samt goda relationer är tre viktiga förutsättningar för att skolan ska lyckas i sitt kompensatoriska uppdrag. Kunskapsresultat uppnås i det goda mötet mellan elev och lärare och när undervisningen utgår från elevernas förutsättningar och behov. Skolans arbete ska utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och grundskolan samverkar därför i olika projekt med Mälardalens högskola, Kungliga musikhögskolan, Uppsala universitet, Göteborgs universitet och ifous När undervisningen upplevs som rolig och meningsfull av eleverna ökar elevernas närvaro samt tryggheten och studieron och genom att elevhälsan tillsammans med ledning och personal arbetar förebyggande och främjande stärks förutsättningarna ytterligare för att skolan ska vara en lugn och trygg plats. I arbetet med trygghet och studiero är även samverkan med andra kommunala förvaltningar en viktig beståndsdel

9 Inom såväl fritidshemmen som förskoleklassen måste det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas både på enhetsnivå och på huvudmannanivå. Inom särskolan ska den utvecklingsplan som processats fram nu genomföras. Såväl fritidshemmen, förskoleklassen som grundsärskola behöver tydligare syliggöras som egna skolformer utan att vi tappar det gemensamma i vårt arbete Gemenast för våra fyra skolformer är att vi strävar efter att nå effekter på elevens lärande genom fokus på ökade kunskapsresultat 9 (31) fokus på social hållbarhet ökad digitalisering utvecklat kollegialt lärande åtgärder som utgår från analyserna i ett fördjupat sytematiskt kvalitetsarbete strävan mot inkluderande lärmiljöer Fyraårigt processmål P ska 81 % av alla elever i årskurs 9 ha godkänt betyg i alla ämnen 78 % 81 % Höjda kunskapsresultat i årskurs 7-9 Skolans huvuduppdrag är att ge eleverna de kunskaper och färdigheter de behöver för fortsatta studier, ett framtida yrkesliv och ett livslångt lärande. Skolan har två övergripande uppdrag enligt läroplanen. De övergripande målen omfattar normer och värden samt kunskaper, som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Det är i mötet mellan den enskilde läraren och eleven som förutsättningar för elevens lärande skapas. Det goda mötet kännetecknas av ett professionellt bemötande av lärare med hög social komptens, goda ämneskunskaper och god didaktisk samt metodisk förmåga sker i en miljö där det råder trygghet och studiero kännetecknas av ett jämlikt och jämställt bemötande är välorganiserat och utgår från en pedagogisk planering som bygger på kunskapskraven och de förmågor eleven ska utveckla leder till kvalitativa och framåtsyftande samtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare om elevens lärprocess

10 10 (31) Höjda kunskapsresultat i alla årskurser 7-9 (Stadievis samlad analys av nedanstående punkter) 1. Ökad gymnasiebehörighet 2. Ökad andel elever med betyg i alla lästa ämnen 3. Det genomsnittliga meritvärdet ökar i årskurs Måluppfyllelse per ämne redovisas per årskurs 5. Andelen elever med minst ett betyg A/B ökar i årskurs Betygsresultat redovisas utifrån kön Undervisningen i fritidshemmet/öppna verksamheten stödjer elevernas lärande och utveckling mot högre måluppfyllelse Undervisningen i fritishemmet ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av kapitel 1 och 2 i läroplanen. Undervisningen ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också utmana negativa stereotyper och normer som begränsar elevernas utveckling. Kapitel 4 i läroplanen förtydligar syftet med det centrala innehållet i undervisningen i fritishemmet. Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. Undervisningen i fritidshemmet utgår från och omfattar målen i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Genom undervisningens i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéer i handling, ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt, kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och frö skilda syften, skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer, utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle samt röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande. P13. Så många elever som möjligt i årskurs 6 ska nå de högre betygen 71 % 74 %

11 Höjda kunskapsresultat i åk F-6 11 (31) Skolans huvuduppdrag är att ge eleverna de kunskaper och färdigheter de behöver för fortsatta studier, ett framtida yrkesliv och ett livslångt lärande. Skolan har två övergripande uppdrag enligt läroplanen. De övergripande målen omfattar normer och värden samt kunskaper, som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Det är i mötet mellan den enskilde läraren och eleven som förutsättningar för elevens lärande skapas. Det goda mötet kännetecknas av ett professionellt bemötande av lärare med hög social komptens, goda ämneskunskaper och god didaktisk samt metodisk förmåga sker i en miljö där det råder trygghet och studiero kännetecknas av ett jämlikt och jämställt bemötande är välorganiserat och utgår från en pedagogisk planering som bygger på kunskapskraven och de förmågor eleven ska utveckla leder till kvalitativa och framåtsyftande samtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare om elevens lärprocess Höjda kunskapsresultat i åk 1-6 (Stadievis samlad analys av nedanstående punkter, lägg bilagor med resultat) 1. Årskurs 1 läsförståelse särredovisat (bilaga 1) 2. Höjda kunskapsresultat i alla årskurser Ökad andel elever med betyg i alla lästa ämnen i åk 6 4. Andelen elever med minst ett betyg A/B ökar i årskurs 6 5. Måluppfyllelse per ämne redovisas per årskurs 1-5 samt könstillhörighet (bilaga 2,excelfil) Undervisningen i förskoleklass stödjer elevernas lärande och utveckling mot högre måluppfyllelse Undervisningen i förskoleklassen ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av kapitel 1 och 2 i läroplanen. Undervisningen ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också utmana negativa stereotyper och normer som begränsar elevernas utveckling. Kapitel 3 i läroplanen förtydligar syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella skolformen. Undervisningen i förskoleklassen utgår från och omfattar målen i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.

12 12 (31) Genom undervisningens i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéer i handling, skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt, kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang för skilda syften, skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer, använda matematiska begrepp och resonemangför att kommunicera och lösa problem, utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle samt röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande. P14. Alla elever i grundskolan ska uppleva att de har delaktighet och inflytande i verksamheterna 3,40 3,50 P15. Alla elever i grundskolan ska uppleva att skolan är en trygg plats 3,40 3,50 Normer och värden -den upplevda tryggheten skall öka Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Alla som arbetar i skolan ska bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också utmana negativa stereotyper och normer som begränsar elevernas utveckling. 1. Att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Detta kräver i sin tur ett systematiskt arbete och en skolövergripande diskussion som syftar till att utveckla en samsyn gällande normer och värden. 2. Att eleverna i större utsträckning ges möjlighet att delta i utformningen av lärandemiljön, och att medverka i utarbetandet av ordningsregler. Det är även viktigt att skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa gemensamma förutsättningar för en trygg skolmiljö. 3. Att rektor inom ramen för sitt pedagogiska ledarskap lägger större vikt på att följa upp elevernas rätt till trygghet och studiero. Detta kan bland annat ske genom att systematiskt följa

13 13 (31) upp på elevernas upplevelse under hela läsåret och genom riktade lektionsbesök för att bedöma graden av studiero i olika undervisningssituationer. 4. Att rektor organiserar lärmiljön och tillsynen på sådant vis att miljöer/platser som upplevs som otrygga av elever blir trygga genom antingen personalbemanning eller lokalförändringar. Normer och värden - upplevelsen av studiero skall öka Studieron skall öka och andelen elever som upplever att de har arbetsro på lektionerna ska öka. Kriterier som visar att målet är uppnått: Varje månadsmätning i respektive klass visar en ökning av den upplevda studieron. Alla klasser arbetar aktivt kring trygghet och studiero varje vecka på klassrådet. Eleverna är delaktiga i forma av att lärare leder diskussioner kring trygghet och studiero. Att upplevelsen av studiero är jämlik, oberoende av bl.a. könstillhörighet. P16. Alla elever i grundskolan ska uppleva att de blir bemötta med respekt och blir lyssnade på 3,50 3,50 Normer och värden - allaelever skall bli bemötta med respekt Alla elever ska uppleva att de blir bemötta med respekt och lyssnade på. De grundläggande värden som skolans värdegrund omfattar ligger i linje med de värden som vårt demokratiska samhälle vilar på. Värdegrunden omfattar människolivets okränkbarhet individens frihet och integritet alla människors lika värde jämställdhet mellan könen solidaritet mellan människor Det är dessa värden som ska förmedlas och gestaltas. All personal ska också främja aktning för människans egenvärde och vår gemensamma miljö. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också utmana negativa stereotyper och normer som begränsar elevernas utveckling.

14 14 (31) Värdegrundsarbetet kan beskrivas utifrån perspektiven; om, genom och för. Barn och elever ska få kunskaper om mänskliga rättigheter och demokrati. Dessa kunskaper får de genom demokratiskt arbetsätt och där barns och elevers inflytande och delaktighet är centrala. Deras demokratiska kompetens utvecklas då för vår gemensamma framtida demokrati. Demokratiska förmågor utvecklas i möten med andra, genom samtal och i relationer. Ett tillåtande klimat, tillitsfulla relationer och att ingen kränks, är förutsättningar för en god lärandemiljö. Grundskolan har som mål att varje elev: kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt, medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Lgr 11 Kap 2, Normer och värden) Särskilt fokus skall läggas på att synliggöra hur alla elever inkluderas i värdegrunden och på att i de yngre åren arbeta förebyggande kring mäns våld mot kvinnor. P97. Så många elever som möjligt årskurs 9 ska nå de högre betygen 79 % 80 % P ska andelen elever i åk 6 som får godkänt i alla ämnen närma sig rikssnittet Elevhälsan systematiska arbete förstärks på samtliga skolor Undervisningen och elevhälsans verksamhet är utformad så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver och resursfördelningen och stödåtgärderna är anpassade till lärarnas värdering av elevernas utveckling. Elevhälsans systematiska kvalitetsarbete identifierar främjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Elevhälsans arbete är av central betydelse för att elevernas skolsituation blir de bästa tänkbara. Framgångsrika skolor kännetecknas ofta av att det finns en väl fungerande elevhälsa som även ges utrymme att arbeta med det förebyggande och främjande arbetet. En förutsättning för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen är att eleven har en hög närvaro i skolan. Alla elever måste ges tillgång till kurator, skolsköterska och psykolog på det sätt skollagen anger.

15 15 (31) Elevhälsans arbete måste fortsätta utvecklas mot ett förebyggande och främjande arbete. Elevhälsans arbete ska gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska elevhälsan också arbeta för att utmana negativa stereotyper och normer som begränsar elevernas utveckling. Ökad grad av digitalisering I den digitaliserade skolan i Eskilstuna har vi förändrat vårt sätt att tänka kring undervisning, eleven upplever nya lärmiljöer och den digitala tekniken har höjt kvalitén på undervisningen. I Eskilstunas digitaliserade skolor utgår vår undervisning från en lärplattform där undervisningen görs tillgänglig för våra elever. Eleven ges möjlighet att i lärplattformen följa sitt lärande och utveckling genom en tydlig kommunikation av kärnuppdraget, resultat och formativ återkoppling. Dokumentationen följer eleven genom dennes resa i olika stadier och garanterar en hög kvalité vid olika överlämningar. Lärplattformen Vklass är ett naturligt verktyg i det dagliga arbetet i grundskolan och det utgår från skolchefens förväntansdokument. En grundskola utses för att utvecklas till att bli modell för jämställdhetsintegreringsarbetet. En grundskola får ett särskilt fokus att fungera som en testgrundskola för jämställdhetsintegrering med början Modellgrundskolans arbetssätt och metoder ska sedan få spridning till övriga grundskolor i kommunen och därmed erbjuds en jämställdhetsintegrerad verksamhet för elever i enlighet med grundskolans läroplansmål. Åtagandena blir ett utvecklingsarbete som barn- och utbildningsförvaltningen börjar med under Åtagandet behöver finnas med i verksamhetsplaneringen under flera år för att få möjlighet att utvecklas, implementeras och spridas till övriga enheter inom för-, grund- och gymnasieskola. Gymnasieskola Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i gymnasieskola Sedan hösten 2015 har gymnasieskolans elevvolymer ökat. Ökningen härrör huvidsakligen till flyktingmottagandet och de nya eleverna har antagits till språkintroduktionsprogrammet som har ökat kraftigt. Flertalet av de nyanlända har inte hunnit göra sig behöriga till ett nationellt program under gymnasietiden. Kring dessa elever har ett samarbete utvecklats med vuxenutbildningen så att de får slutföra sina studieplaner på Komvux. Övriga program har inte ökat nämnvärt utan ligger jämnt på samma nivå över flera års tid. Den demografiska kurvan

16 16 (31) pekar uppåt de kommande åren. Förutsättningar för utökning med en fjärde gymnasieskola har utretts under året och enligt planeringen så beräknas den nya skolan öppna i augusti 2021 i lokaler som Mälardalens högskola lämnar. Elever med annat modersmål än svenska har ökat de senaste åren. Ett viktigt fokusområde är att integrera de nyanlända eleverna till värdegrunden och kunskapssynen i svenska gymnasieskolan. Här är även elevråden viktiga i arbetet kring alla elever på skolan. Tillsammans med alla elever arbetar skolorna med värdegrunden, det vill säga allas lika värde, jämställdhet och trygghet och studiero. I elevenkäternas sammanställning ligger trygghet och studiero högt, men det är fortsatt viktigt att arbeta inom området. Under pågående läsår inleds kompetensutveckling av lärare och elever enligt Mentors in Violence Prevention (MVP) - förebygg våld tillsammans med barn och unga. Först ut är Rekarnegymnasiet som genomför programmet med alla elever under detta år. Fler elever behöver få undervisning i sitt modersmål samt erbjudas studiehandledning på sitt modersmål. Gymnasieskolan har sett över organisationen av modersmål och samordnat undervisningen inom olika språk för att få en högre kvalitet. De stora språken har varit lättare att rekrytera kompetenta lärare till medan det inte alltid varit möjligt i några av de mindre språken. Samordning i de mindre språken med intilliggande kommuner behöver göras samt utveckla fjärrundervisning och digitalt stöd. Fler elever innebär även ett utökat kompetensförsörjningsbehov. I nuläget har gymnasieskolan fullt ut behöriga och legitimerade lärare, där så krävs. Men lärarutbildningarna har svårt att fylla sina utbildningsplatser på ämneslärarutbildningen vilket innebär att alltför få personer utbildas till gymnasielärare i landet. Samtidigt som det blir fler elever i landets gymnasie-skolor så minskar utbildningarna till gymnasielärare. Därför måste gymnasieskolan se över både organisation och planering av verksamheten för att klara den kommande kompetensförsörjningen och behålla nuvarande kvalitet. Andra kompetenser såsom socionomer/beteendevetare har anställts för att förstärka elevhälsan och hantera de sociala delarna kring eleverna. Det innebär att lärarna avlastas arbetsuppgifter så att de i högre grad kan ägna sig åt undervisning. Sedan några år tillbaka har alla elever och lärare en varsin laptop. Gymnasieskolan har en gemensam digital lärplattform som lärare och elever fått lära sig att använda till stöd för sitt lärande. Lärplattformen är även ett viktigt digitalt verktyg för kommunikation och för att lägga upp lektioner och planera undervisningen. Läsåret 2018/2019 har skolorna ett stort fokus på att höja lärarnas digitala/didaktiska kompetens. Förra året var Sörmland det län som ökade mest gällande UF inom gymnasieskolan. Detta tack vare den stora satsningen som gymnasieskolan i Eskilstuna gjort. I de statliga styrdokumenten anges det att eleverna ska utveckla entreprenöriellt arbetssätt under gymnasietiden. UF är ett bra stöd till lärare och alla elever att utveckla entreprenöriella idéer och lärande. Arbetet fortsätter och fokus har varit att få med sig fler elever från olika program särskilt arbete bedrivs för att utveckla nyanlända i UF. Elevernas kunskapsresultat har utvecklats de senaste åren. Målen är att resultaten ska ligga på minst riksnivå, vilket både examensgrad, betygsmedelvärde och grundläggande högskolebehörighet gör. Analyserna har förfinats för att ge ett riktat stöd till vilka skolor och/eller elever som har större behov av att utveckla resultaten. Målsättningen är att resultaten ska fortsätta att minst ligga på riksnivå. Fler elever ska nå de högre betygsstegen och pojkarnas resultat ska upp till flickornas nivå. Ungefär 20 procent av eleverna i årskurs 9 blir inte behöriga till ett nationellt gymnasieprogram, de antas då till något av introduktionsprogrammen. Cirka 15 procent av eleverna på ett introduktionsprogram gör sig behöriga till ett nationellt program under första år.

17 17 (31) I riket är snittet 25 procent. Ett särskilt utvecklingsarbete bedrivs tillsammans med Skolverket för att utveckla arbetssätt och motovation så att fler elever gör sig behöriga. Inom gymnasiesärskolan pågår ett treårigt utvecklingsarbete av verksamheten på Rinmangymansiet tillsammans med Skolverket och Uppsala universitet under Samverkan för bästa skola. Fyraårigt processmål P % av avgångseleverna ska ha grundläggande behörighet till universitet och högskola 67 % 70 % 70 % av avgångseleverna på nationella program vårterminen 2019 ska ha grundläggande behörighet till universitet och högskola Beskriv P20. Elever i gymnasieskolan ska uppleva att de har delaktighet och inflytande i verksamheterna 3,15 3,20 Elever i gymnasieskolan ska i elevenkäten höstterminen 2019 uppnå värdet 3,2 på området Ansvar och inflytande Beskriv P17. Andel elever som tar examen på de nationella gymnasieprogrammen ska vara högre än rikssnittet 90 % 91 % Andel elever som tar examen i juni 2019 på nationella gymnasieprogramska uppgå till 90 % Beskriv

18 18 (31) P18. Genomsnittliga betygspoäng på de nationella gymnasieprogrammen ska vara högre än rikssnittet 14,1 14,1 Genomsnittliga betygspoängen för de elever som tar examen på de nationella gymnasieprogrammen ska uppgå till 14,2 poäng. Beskriv P21. Elever i gymnasieskolan ska uppleva trygghet i skolan 3,50 3,80 Elever i gymnasieskolan ska i elevenkäten höstterminen 2019 uppnå värdet 3,4 på området Trygghet och trivsel Beskriv En gymnasieskola utses för att utvecklas till att bli modell för jämställdhetsintegreringsarbetet. En gymnasieskola får ett särskilt fokus att fungera som en testgymnasieskola för jämställdhetsintegrering med början Modellgymnasieskolans arbetssätt och metoder ska sedan få spridning till övriga gymnasieskolor i kommunen och därmed erbjuds en jämställdhetsintegrerad verksamhet för elever i enlighet med gymnasieskolans läroplansmål. Åtagandena blir ett utvecklingsarbete som barn- och utbildningsförvaltningen börjar med under Åtagandet behöver finnas med i verksamhetsplaneringen under flera år för att få möjlighet att utvecklas, implementeras och spridas till övriga enheter inom för-, grund- och gymnasieskola.

19 19 (31) Skapa en gemensam ingång för barn och elever med behov av komplexa insatser. (BUN, SN) Synliggöra investeringar för ny- och ombyggnationer för förskola och skola genom att synliggöra byggprojekt på eskilstuna.se samt genom att planera kommunikationen för varje byggprojekt. 3. Fler jobb Näringsliv och arbete Huvudprocess Arbetsmarknadsåtgärder Förutsättningar för nya jobb ska skapas av Eskilstuna kommunkoncern tillsammans med andra aktörer genom affärsplan Eskilstuna. (KS, alla nämnder och bolag) I samverkan med näringslivet utveckla kommunkoncernens företagsservice för att uppnå goda hållbara möten med näringsliv, föreningsliv och akademi oavsett om mötet sker i en digital lösning eller genom ett fysiskt möte. (KS, alla nämnder och bolag) Språkhöjande och integrationsstärkande verksamheter ska etableras. Målsättningen är att främst utveckla språket så att de med behov kan tillgodogöra sig de insatser som finns och därmed påbörja sin väg mot egen försörjning. (AVN, alla nämnder)

20 4. Social uthållighet 20 (31) Vård och sociala tjänster Nämnderna ska utveckla barn- och ungdomsinsatser på hemmaplan. (SN, BUN, AVN, KFN, VON) Demokrati Trygghet P ska index för trygghet vara 45 för att invånarna känner att kommunen är en trygg och säker plats att leva i. Utifrån olika stadsdelars förutsättningar och behov ska alla nämnder samt Eskilstuna kommunfastigheter AB arbeta samlat med främjande och förebyggande trygghetsinsatser. (KS, alla nämnder, KFAST) Alla nämnder och bolag ska gemensamt arbeta för att Eskilstuna ska vara en kommun fri från våld för alla flickor och pojkar, kvinnor och män. Jämställdhetsperspektivet ska vara synligt i alla mål, i budgeten och i andra styrdokument. Individbaserad statistik ska redovisas och analyseras efter kön. (KS, alla nämnder och bolag) Flerårigt fokus på prioriterade stadsdelar. Samlat krafttag för att motverka utanförskap genom stärkta skolresultat, ökad trygghet, trivsamma utemiljöer, höjd kompetens och fler i jobb. Nämnder och bolag förväntas att göra prioriteringar inom ram för att förstärka den statliga satsningen. (KS, alla nämnder och bolag)

21 21 (31) Effektiv organisation 6. Kvalitet En effektiv organisation har fokus på invånare, brukare, kunder och gör rätt saker på rätt sätt. Viktiga beståndsdelar är att utveckla en processorienterad och kommunikativ organisation, arbeta med ständiga förbättringar och använda IT som möjliggörare. Eskilstuna kommunkoncern kännetecknas av en helhetssyn utifrån invånares, brukares och kunders behov. De ska uppleva gott bemötande och god tillgänglighet. Processkvalitet Med grund i processarbetet utvecklar vi gemensamt en tjänste- och serviceinriktad organisation. Genom att utgå från invånares, brukares och kunders kontakter med kommunkoncernen från det att ett behov uppstår till dess att det är tillgodosett, tar vi ett helhetsgrepp på kommunikation, kontakter, tjänster, service och verksamhet. På så sätt ökar vi tillgängligheten, effektiviserar organisationen, undviker onödigt arbete och uppnår en hög processkvalitet. En god internkommunikation och tydlig ledningskommunikation är en förutsättning för effektiv ledning och styrning. Ett kreativt och kommunikativt klimat gynnar innovationer, ständiga förbättringar och ger möjlighet till delaktighet, inflytande och en god arbetsmiljö. Framgångsrika verksamheter lyfts fram så att andra kan inspireras och lära. Processtyrningen utvecklas och utgör grunden för ett gott kvalitets- och kommunikationsarbete, bland annat genom att standardisera delar av verksamhetsprocesserna och genom att utveckla processer i samverkan med invånare, brukare och kunder. En stor utmaning är att tillvarata digitaliseringens och automatiseringens möjligheter till ökad tillgänglighet och service samt en effektivare organisation. En innovativ kultur och ITperspektivet ska prägla utvecklingsarbetet. Bra resultat säkerställs genom systematiska mätningar och analyser utifrån styrkort. Parallellt drivs ett arbete för att öka invånarnas förtroende för kommunkoncernen. Tillsammans med en tydlig och konsevent kommunikation och ett professionellt bemötande ger det förutsättningar för goda möten och ett gott anseende. Fyraårigt processmål P70. Andelen ekologiska livsmedel ska öka 50 % 50 % P71. Andel (procent) av verksamheter i förvaltningar och bolag ha en enkel handlingsplan för hur verksamheten ska utvecklas genom kartläggning och analys ur jämställdhetsperspektiv. 100 %

22 P ska antalet idéer/förbättringsförslag uppgå till (31) P uppgår matsvinn i kommunens verksamheter till max 10 % 12 % 10 % P jobbar alla anställda på en miljöcertifierad arbetsplats P uppgår andelen förverkligade idéer/förbättringsförslag till 10 % P4. Invånarna ska vara nöjda med hur kommunkoncernen sköter sina verksamheter Tillitsbaserad styrning och tjänstedesign Medarbetare på Kommunikation utbildar sig i Tjänstedesign för att utveckla medskapande kommunikationsstöd som utgår från verksamheternas behov. Tillitsbaserad styrning och tjänstedesign Ny struktur på eskilstuna.se tas fram för förskolor, grundskolor och gymnasieskolor för att bli mer anpassad efter användarnas behov och önskemål Tillitsbaserad styrning och tjänstedesign Under 2019 ska 3 kommunikationsprojekt genomföras med tjänstedesign (medskapande)

23 Kommunikation De kommunikativa prioriteringarna inför 2019 är gjorda utifrån årsplan, skolchefernas prioriteringar inom förskola, grundskola och gymnasieskola samt satsningar inom PLG kommunikation. Kommunikationsarbetet är uppdelat på: 1. Utvecklingsprojekt 2. Löpande kommunikation, utifrån prioriterade områden Utvecklingsprojekt 23 (31) En utbildning i kommunikativ ledarskap och varumärke ska genomföras bland våra chefer. Utbildningen förväntas ge flera positiva effekter, till exempel: förbättrad service och tillgänglighet, skapa förtroende för våra verksamheter, utveckla chefernas kommunikativa förmåga. (process kvalitet) Ett samarbete inleds med KLK och kultur- och fritid kring kommunikationsarbetet i så kallade prioriterade stadsdelar. (process värna demokrati) Ett arbete med att se över strukturen på eskilstuna.se inleds för att göra webbplatsen mer anpassad för användarnas självservice och underlätta kontakt med våra verksamheter. (process kvalitet) Ett mått tas fram för att mäta invånarnas förtroende för våra verksamheter, varumärkesgap. (process kvalitet) Förvaltningen är med i pilotarbetet med att utforma en karriärsajt på eskilstuna.se. (process Medarbetare) I samband med att barn- och utbildningsnämnden blir tre nämnder vid årsskiftet 2018/2019 säkerställs ärendeprocessen. I arbetet säkerställs rutiner för kommunikation, insyn och jämlikt inflytande så den är tillgänglig för invånarna (Process värna demokrati) Prioriteringar i löpande kommunikation Den löpande kommunikationen i våra kanaler utgår ifrån prioriterade områden i årsplanen: Betygsresultat och satsningar på likvärdighet samt att höja utbildningsnivån. Resultat i våra enkäter, arbetet med nya gymnasieskolan och utbyggnad av förskolan. Andra prioriterade områden som ska kommuniceras under året är satsningar på medarbetarskapet till exempel förstelärare inom förskolan. Fyraårigt processmål P upplever 70 % nytta av internportalen 70 % Genomföra en nulägesanalys av hur medarbetarna i BUF upplever nyttan av internportalen. Ta fram en åtgärdsplan för användningen av BUFs internportal utifrån analysen.

24 P får 95 % svar på e-post inom 2 dagar 95 % 24 (31) P får 80 % kontakt med handläggare via telefon inom 2 minuter 80 % P uppfattar 90 % ett gott bemötande vid telefonkontakt 90 % Införa rutin så att alla nya chefer får information om kommunens riktlinjer för Service och tillgänglighet vid sin introduktion med kommunikation. Skapa förtroende genom varumärkesarbete och förbättrad service och tillgänglighet 70 % av BUFs chefer ska gå förvaltningens varumärkesutbildning under Skapa förtroende genom varumärkesarbete och förbättrad service och tillgänglighet En varumärkesplattform för BUF, inklusive arbetsgivarvarumärke, tas fram senast 31 mars 2019 Skapa förtroende genom varumärkesarbete och förbättrad service och tillgänglighet Konceptet KunskapsEvolution tas fram i samarbete med KLK och AMF senast31 augusti Tillgodose behovet av IT stöd Fyraårigt processmål

25 25 (31) P ska minst 60 % av ärenden komma in via e-tjänst - inom utvalda viktiga områden 45 % 100 % Tillgodose behovet av säkerhet En tvåårig plan för digital transformation, nedbruten i årliga handlingslaner, tas fram. En tydlig organisation och resursbild ska i samband med program och handlingsplan fastställas för att driva den fortsatta digitala verksamhetsutvecklingen på såväl kommunövergripande som förvaltnings och bolagsnivå. (KS, alla nämnder och bolag) Alla nämnder ska verka för att minst 80 procent av de som kontaktar kommunen via telefon ska få svar på sin fråga inom två minuter och via mail inom två dagar. (KS, alla nämnder) Samtliga nämnder och bolag deltar i ett gemensamt utvecklingsarbete för förbättrad styrning och ledning av jämställdhetsintegreringsarbetet i respektive förvaltning och bolag. Arbetet leds av kommunstyrelsen och utgår från Modellkommunprojektets benchmarkingmetodik. Ledningen ska säkerställa organisationens kompetens för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering. (KS, alla nämnder och bolag) Som ett steg i att öka tillit i ledning och styrning ska samtliga nämnder och bolag genomföra en gapanalys av sina processer, enheter och olika professioner utifrån önskad målbild om tydliga uppdrag och resultat, medarbetarnas handlingsutrymme och involvering samt brukares och kunders delaktighet i utveckling av våra tjänster. Analysen ska utmynna i en handlingsplan på enhetsnivå. (KS, alla nämnder och bolag) Tillitsbaserad styrning och tjänstedesign Under 2019 ska 3 kommunikationsprojekt genomföras med tjänstedesign (medskapande)