Mötesanteckningar Miljöchefsmöte Trollhättan 28 april 2017

Transkript

1 Mötesanteckningar Miljöchefsmöte Trollhättan 28 april 2017 Program: Fika och välkomstmingel Inledning och information kring dagen Föreläsning och Workshop, Gró Einarsdóttir pratar om miljöpsykologi och hur man kan motivera andra att ändra sig Lunch Walk and talk Uppdateringar från miljösamverkan Avtackning av Sonja Lejmark Avslutning Fika och avslutningsmingel Deltagare: 32 deltagande chefer, två projektledare från miljösamverkan. Sida 1 av 9

2 Inledning Maria Bylund, miljöchefs Mellersta Bohuslän och Anna Kölfeldt, miljöchef Trollhättan, hälsade alla välkomna till dagens miljöchefsmöte i Trollhättan! Maria och Anna inledde med att berätta att det går bra för Trollhättan! Cheferna i Fyrbodal har tillsammans med gruppen chefssamverkan i mijösamverkan planerat dagen. Chefssamverkan är den grupp av chefer som arbetar med chefsmötena som hålls två gånger per år. Chefssamverkan består chefer från Västra Götalands länsdelar och Halland. Gruppen träffas ca 5 gånger per år, oftast på länsstyrelsen i Göteborg. De här personerna ingår i chefssamverkan: Anna Kölfeldt, Trollhättan/Fyrbodal (ordförande) Christina Marmolin, Skara/Skaraborg Anna Säfsten, Borås/Sjuhärdad Daniel Eek, Göteborg/GR Maria Jacobsson, Alingsås/GR Anders Rarmberg, Falkenberg/Halland Annika Ekvall, Kungsbacka/Halland Patrik Giehler, Laholm/Halland Chefssamverkan är tillsammans med någon länsdel i Västra Götaland eller Hallands län är ansvariga för att anordna chefmötena/miljöchefsmötena. De hålls två gånger per år i miljösamverkan. Mötena är nätverksträffar som de ca chefer som Sida 2 av 9

3 finns i Västra Götaland och Hallands län har möjlighet att gå på. Vi bestämmer oss för att endagsmöten för nätverket hålls i Göteborg för mindre åkning. Föreläsning och workshop Gró Einarsdóttir, forskar på miljöpsykologi, Att motivera där det finns ett motstånd Varför är de vi möter motvilliga och hur kan man lirka igenom det? Upplägget på föreläsningen är ett litet fjäll som vi ska klättra uppför. Vi har mycket motstånd men vi ska ta oss upp för backen. När vi kommit upp har vi hittat bättre lösningar och sedan är det nedför. Myter om miljölösningar Mer information! Fler workshoppar! Mer engagemang! Mer jippon! 5 saker du kan göra Implicit antagande: om bara människor förstår kommer dom att göra det rätta. Slutsats: information har ingen påverkan på hur människor agerar. Psykologiska barriärer Barriär Första barriären: Begränsad kognition Andra barriären: Ideologier Tredje barriären: Jämförelse med andra Problem Människors hjärna utvecklades för ett antal 1000 år sedan. Den utvecklades för att hantera direkta hot- vi är bra på detta. Tänker på saker som händer i framtiden: vi tänker på varför. Tänker vi på nära saker: tänker vi på hur. Världssyn- samling med ideer. Kan fungera som en barriär. Vi ska hålla kvar i det som är nu. Kan ni ändra politiskt åsikt- ändras den? Kan vi gå runt den? Är jag normal? Vem är jag? Vi jämför oss med andra: granne, vän, släktning. Sida 3 av 9

4 Fjärde barriären: Motstridande mål Femte barriären: Misstro Sjätte barriären: Upplevd risk Sjunde barriären: Begränsat beteende Andra mål är viktiga förutom miljömålen. Mål som kanske inte går i linje med varandra. Går de åt helt olika håll blir det problematiskt. Gäller den Sverige? Ja! Finns något i samhällsstrukturen som har ändras- människor börjar ifrågasätter fakta. När man ska införa stora förändringar så har folk en tendens att tro att förändringen är förenad med risk. Upplevelsen spelar roll. Man kan uppleva att det inte kommer att fungera, social risk, osv. Viktigt att bli medveten om upplevelsen. Lika viktig som den faktiska riskerna. Folk vill förändra och är villiga men sedan blir det jobbigt. Väljer att ändra beteenden som har liten inverkan på målet för att de är lätta att genomföra. Green washing -framstår som miljövänliga men har ingen substans. Lösningar Bryta ned de psykolgiska barriärerna Klättra över barriärena Gå runt barriärena Bryta ned de psykolgiska barriärerna Gör det lätt att gör rätt. Bra alternativ= bra val! Klättra över barriärena Hur höga är barriärerna- hur motvilliga är personerna? Liten motvilja: kan gå med information. Måttlig motvilja: Arbeta med återkoppling och åttaganden. Social modellering- visa hur man gör det, hur ska vi göra den här förändringen. Sociala normer vad är normalt- var är de önskade normerna? Väldigt hög barriär: (det värsta folk kan tänka sig) Belöningar- payoff struktur (ändra alternativen), skatter, rabatter (statlig nivå) Tävlingar. Gå runt barriärena Sido-vinster Visioner Sida 4 av 9

5 Vad är det som är viktigt för samhället- de som vi vill påverka. Para ihop de som är viktigt i vårt budskap- kan målen mötas. We cannot solve our problems with the same thinking we used when we created them Albert Einstein Workshop Vad behöver göras? Vad motiverar redan? Aktören som jag ska påverka vad är den redan motiverad av? (krav på eknomi, krav på effektivitet, tryggt samhälle där vi känner oss säkra, vi tar hand om varandra) Går det att blanda ihop? Syfte: genom att lära sig om psykologin bakom kan man se systematik i varför människor inte vill göra vissa saker. Att ta med sig: Planera för motstånd! Summering efter workshopen: Några grupper redovisar vad som diskuterats. Tillsyn Äldreboenden och vårdlokaler: Barriärer: framför allt misstro (vi letar problem, de problemen vi letar inte är så primära i deras verksamhet), motstridande mål (kommer att ta betalt av tillsynen), begränsat beteende (ivrigt uppdaterar egenkontroll men sedan fallerar det). Hur kan vi sampela med vård och omsorg? Gemensam värdegrund i kommunen- t ex friskare arbetsplatser. Hitta en gemensam värdegrund. Tillsynen ska inte komma som en överraskning utan meddelas till rätt personer innan. Viktigt att vi kan visaulisera hur tillsynen går till och vilka steg innehåller den. Möjlighet att Sida 5 av 9

6 effektivierser tillsynen- lägre kostnad för verksamheten. Tydliggöra syftet på ett sådant sätt att de förstår. Möta upp barriären begränsat beteende- involverar organisationen. Tillsyna frisörerna: Vi kanske måste fundera över den inre barriären. Varför måste vi göra tillsyn. Vi tittar på kemikalier och hygienen. Påverkan på den egna hälsa inte är uppenbar och tillsynen kostar pengar. Ideologiska barriärer (vi ska ut till personer som inte har med oss att göra i vanliga fall). Samsyn innan vi startar och under tiden internt eftersom många bedömningar. De kommer att jämföra sig mellan kollegorna i staden (frisörerna). Motstridiga mål- kund och företagsvänligt men de ska se till god miljönytta (interna mål) Vi ska ha gjort klart för oss själva varför vi ska ha en diskussion- kundvänliga förelägganden. Ekonomin spelar roll- vi tar betalt. Det kommer att kostar pengar. Upplevd risk hos de som vi kommer ut till. Liten ekonomisk bäring. Viktig om uppföljande tillsyn. Nöjda kunder- bygger på ryktet och bra arbetsmiljö. Vad kan vi jobba mot- god hygien- nöjda kunder. Kemikalierbra arbetsmiljö. Kanske kundernas kund argument. Hur harnterar vi verksamheter som inte vill göra rätt? Vilka barriärer finns och vilka möjligheter har vi att gå framåt. Barriärer hos oss själva. Rädsla hos oss själva- att göra fel hindrar oss att göra nåt alls. Vi tänker innanför boxen- gör som vi alltid har gjort. Vårt system är uppbyggt efter att verksamheter ska göra rätt. Testat nya sätt för att komma åt verksamheten. Ekonomin har stor betydelse. Kunderna- kundunderlaget sviktar. Samverkan mellan kommuner. Granskar de som köper av verksamheterna- granska produkterna. Sviktande kundunderlag. Vi köper inte råvaror från en speciell leverantör. Har vi tillräckligt höga vitesbelopp. Vad bryr sig organisationen om? Verksamheter vet om att de gör fel men struntar i det. Konkurrerande verksamheten tipsar myndigheten. Andra verksamheter pressar pånorm- hur gör alla andra. Walk and talk Vi genomförde en walk and talk direct efter lunch i mindre grupper. Ingen återkoppling skedde till storgruppen från walk and talken. Sida 6 av 9

7 Uppdateringar från miljösamverkan Maria Andersson, projektledare Miljösamverkan Västra Götaland Pia Gustafsson och Eva Berglund, gruppen som arbetar med skolor och högskolor Maria presenterar vad som händer i miljösamverkan. Vi går igenom hur miljösamverkan är organiserat och vad respektive grupp gör samt vad vi samverkar kring mellan Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Våra styrdokument har uppdaterats och beskriver bla verksamhetens syfte, mål, organisation mm. Ett medskick är att gärna använda kommunikationsstrategin (Kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan) som är ett verktyg för cheferna att presentera för medarbetarna men kan även användas för politiker om tex myndighetens roll. Kommunikationsstragtegin är en power point och du hittar även den på Miljösamverkan Hallands sida. Det kommer en ny utbildning som är en fortsättningsutbildning på Kommunikation & bemötande (K&B). Den kommer bli en dag i Göteborg med samma målgrupp som K&B. Tidigare kallades denna utbildning för Feedbackutbildningen och handlade endast om feedback. Detta har alltså justerats till fokus på komunikation och bemötande men där feedback är en del i innehållet. Anna Malmros kollar igen om det är möjligt för Länsstyrelsen Västra Götaland att upphandla även för kommunerna att avropa. Det ska ialla fall vara möjligt att använda det underlagsmaterail som Länsstyrelsen haft i upphandlingen. Tyvärr var det för få som anmälde sig till skuggningsprogrammet. Vi vet inte när vi ska återuppta programmet. Vi är uppe i planeringen av Mötesplats Goda exempel (MGE) 2017! MGE kommer att hållas den november på Lindholmen i Göteborg. Projektgruppen har skickat ut en föranmälan till alla chefer. Det är mycket viktigt att alla svarar på förnamälan eftersom konferensen är helt deltagarfinansierad. Svara senast den 2 maj! MÖS vill utmana övriga kontor genom att skicka alla på kontoret till MGE 2017! Tillsynsportalen Väst är en samarbetsyta för handläggare och chefer på miljömyndighet i både Västra Götaland och Hallands län. På portalen finns även miljösamverkans arbetsgrupper för projekten. Syfte med samarbetsytan är att handläggare och chefer på miljömyndighet från både Västra Götaland och Hallands län ska kunna mötas, samverkan, dela erfarenheter och kompetens till exempel i nätverk och få information om pågående och kommande arrangemang mm. En specifik sida för chefsnätverket kommer att skapas på Tillsynsportalen Väst. Sida 7 av 9

8 Är du inte användare så e-posta till: Gruppen som samverkan med skolor och högskolor återrapporterade. Gruppen bildades för att föra en dialog med miljöutbildningarna och försöka att föra fram de behov som verksamheten hade på handläggarna. De arbetar med till exempel högskolan i Halmstad och ska få ge input på kursupplägget. Naturvårdverket är intresserade av arbetet och vill gärna ta del av det. Gruppen fortsätter arbetet och planen är nu att de ska träffa Lunds universitet efter sommaren. Avtackning Sonja Lejmark, förbundschef MÖS Vi avtackar Sonja Lejmark efter 45 år i branschen varav 37 år som chef! Sonja minns tillbaka och berättar om sina år. Det har varit en lång resan med mycket arbete. Hon började karriären 1972 efter en miljövårdsutbildning i Östersund. På utbildningen var det 18 killar och hon.sonja valde Skara som arbetsplats. Det fanns en chef och en kanslist som satt i en trerummare mitt på stan. Som ny inspektör skulle världen räddas! Andra dagen komer Bert Karlsson in och skällde ut chefen. Tydligen hade det varit en inspektion på en lönnkrog där inget var godkänt. Bert ägde krogen och var upprörd. Djursskydd blev också en arbetsuppgift. Inspektören från Lidköping skulle lära Sonja hur man skulle jobba men det enda som hon lärde sig var att så där skulle hon inte göra! Götene sökte inspekör och Sonja fick jobbet utan intevjuv. På den tiden fanns t ex inga lavar på träden och inga gödselvårdsanläggningar bra år och de blev två inspektörer i Götene på grund av att flera 1000 sälar dog. Men sedan visade det sig att säldöden inte var någon miljöfråga Götene- Skara- Lidköping skulle samarbeta. Men det fungerade inte så bra. Åren gick i Götene kommun. Sonja började som miljöchef i Vara. Falköping och Vara skulle samarbeta men de hade aldrig träffats..det var ju en stor skog emellan! Sonja kom fram till att samarbete var hennes grej. Tibro, Falköping, Karlsborg, Hjo fick 2011 gemensam nämd. Sonja är även väldigt bra på verksamhetsövergångar. Sida 8 av 9

9 Sonja berättade att hon suttit löst vid ett par tillfällen. Vid miljöbalkens införande så la hon på en MSA på en verksamhet i Götene. Politikerna funderade på att säga upp henne. En annan gång när MÖS var nytt var Falköpings tidning emot MÖS. Det var strider och funderingarna kom på att byta ut Sonja. Men det har också varit uppgångar, till exempel i Insikt i veckan: bästa resultaten i hela Sverige är just nu Falköping på livmedelssidan. Vad är Sonja är stolt över: fått rodda Klimp program, MÖS, fått ut medarbetar på fältet, strukturat arbete med LEAN, har haft ett 60-tals studiebesök från hela landet på kontoret i MÖS och TUV-resan mot det miljökontor som vi själva vill möta. Sonjas medskick: Vi är chefer allihopa och demokratins väktare. Vi måste fortsätta ha förtroendefulla samtal med våra beslutsfattare och hjälpa dem göra rätt utan att ge avkall på grunduppdraget. Tack för det goda samarbetet! Ge aldrig upp! Avslutning Fybodalsregionen tackade för sig och lämnade över till Skaraborg. Höstens chefsmöte kommer att vara integrerat med Mötesplats Goda exempel den noveber 2017 på Lindholmen Science centre i Göteborg. Vi ses! Antecknat av: Maria Andersson, projektledare Miljösamverkan Västra Götaland Sida 9 av 9