Strategisk plan för Institutionen för historiska studier

Transkript

1 Strategisk plan för Institutionen för historiska studier Utgångspunkter Denna plan bygger på ett strategimöte vid den nya institutionen den 6 mars 2009 där alla personalgrupper var representerade tillsammans med ledningsgruppen. Planen vidareutvecklades av ledningsgruppen under hösten 2009 och antogs av institutionsstyrelsen i december Planen har sin överordnade utgångspunkt i Göteborgs universitets strategiska omorganisation av humanistiska fakulteten. Dess bakgrund är etableringen av sex nya institutionsbildningar, varav en, institutionen för historiska studier kom att omfatta de tre disciplinerna: historia, arkeologi och antikens kultur och samhällsliv. Den nya institutionen etablerades slutgiltigt i och med omflyttningen till gemensamma lokaler under sommaren Institutionens strategiska plan har som överordnat mål att skapa en välintegrerad ny institution som går i täten för utvecklingen inom de tre ämnesområdena, men som också vill satsa på att skapa helt nya, integrerade inriktningar. Ett delmål är att utnyttja olika styrkeområden hos de tre ämnena med avsikt att profilera dem genom nya tvärgående initiativ, men samtidigt stärka vart och ett av dem. Strategiplanen vill påvisa de viktigaste punkterna för hur institutionen kan utvecklas, så att den om tre år framstår som helgjuten och integrerad med breda och starka forsknings- och undervisningsprogram. Ett sådant förhållningssätt utgör en framtidsförsäkring. Bara genom att konstant ligga i framkant på utvecklingen kan man upprätthålla en attraktiv miljö med tillströmning av studenter och forskningsmedel. Det kan konstateras att förutsättningarna och utgångspunkterna för en lyckosamt implementerad strategiplan är goda, då institutionen är välfungerande inom alla centrala områden. Den deltar i en av Göteborgs universitets särskilda forskningssatsningar (kulturarv), har en god personalkultur och en ekonomi i balans. Det finns således både resurser och motivation för en fortsatt stark utveckling. Målsättningar Der finns tre överordnade målsättningar för institutionens strategiska plan: 1. Att stärka ämnena, samt utveckla nya former för samarbete mellan dem internt, med andra institutioner och fakulteter och inom regionen i stort. 2. Att utveckla internationaliseringen av institutionen inom både forskning och undervisning. 3. Att vidareutbilda personalen med hjälp av nya kurser, nyrekrytering, betoning av likabehandling och arbetsmiljö. Punkterna 1 och 2 bidrar också till detta. Dessa mål bör följas upp med konkreta förslag för att kunna iscensättas och detta är den strategiska planens huvudsakliga målbeskrivning. Förslagen skall i görligaste mån vara konkreta och uppnåeliga, förankrade i tidsramar och resurstilldelning. Förslag Nedan följer de konkreta förslagen fördelade under rubrikerna grundutbildning, forskarutbildning, forskning, samarbete samt personal. 1

2 Del 1. Grundutbildningen Ett historiskt och humanistiskt perspektiv präglat av kritisk värdering och en förståelse för historiens roll i samtiden utgör ett gemensamt synsätt för institutionens tre ämnen och kompletteras av den ämnesmässiga fördjupningen i de olika källmaterialen. Teorierna och metoderna som tillämpas av de tre disciplinerna är till stora delar internationella. Den nordiska eller nationella utgångspunkten för undervisningen förstås således bara i ett större europeiskt och globalt sammanhang. Det betyder konkret, att kurserna både ska avspegla senaste rön från den internationella forskningsfronten och samtidigt inrikta sig mot de speciella kunskaper och färdigheter som efterfrågas av arbetsmarknaden i Sverige och Norden. Speciellt kulturarvssektorn har visat sig utgöra en ny expanderande marknad. I det följande görs åtskillnad mellan löpande justeringer av kursinnehållet och mer långsiktiga satsningar på nya kurser och program. Samordningssatsningar, som sker löpande: - Samordning av undervisningstid mellan de tre ämnena (klocktimmar) - Kurssaxning, så att de studerande kan läsa delmoment på olika kurser inom de tre ämnena. - Lärarutbyte, så man utnyttjar lärare från de tre ämnena i kurser inom de olika ämnena där det är påkallat. - Gemensam utveckling av pedagogik, examination och utvärderingar sker genom ett kontinuerligt pedagogisk seminarium. - Enhetliga administrativa rutiner Nya kurser och program: - Gemensamma orienteringskurser på grund- och avancerad nivå 7.5 och 15 p. - Implementera ett nytt gemensamt kulturarvsprogram på 180 hp, i samarbete med museion/samfak. Start Utveckla kurser inom området historisk arkeologi. Klart Arbeta vidare på att få naturvetenskaplig prislapp på fältkurser och kurser med höga omkostnader bl.a. till dyrbar teknisk utrustning. - Kartlägga behov och möjligheter för uppdragsutbildning (t. ex. skogsstyrelsen, arkiv, museer etc.). Genomförs HT Vidareutveckla och samordna distansundervisningen. Förslag klart HT Utveckla kurser med fokus på arbetsmarknaden. - Analysera hur många f.d. studerande som får arbete efter masterkurser och, senare, det nya kulturarvsprogrammet. - Utveckla kvalitetskontroll. Förslag: vart tredje år inkallas externa censorer som går igenom kursprogram och med hjälp av stickprov läser olika examensuppgifter, i syfte att inspirera till diskussion bland ämnets lärare om fortsatt kurs- och kompetensutveckling. Studenter: - Stödja ämnesgrupper vid institutionen och studentföreningar som GAST. Del 2. Forskarutbildningen: Forskarutbildningen präglas av ett sjunkande antal doktorander p.g.a. fakultetens dåliga ekonomi. vilket bara till vissa delar kompenseras av externfinansierade 2

3 doktorander, i kombination med doktorander med egen finansiering eller institutionell finansiering från t.ex. museer eller Rikantikvarieämbetet. Vi ska satsa på nationellt och nordisk samarbete om forskarseminarier med internationella lärare. Vid institutionen ges en kombination av utbildningsseminarier gemensamma för alla doktorander vid institutionen och ämnesspecifika högre seminarier, som förläggs vid olika tidpunkter för att den som vill ska kunna delta i all denna verksamhet. Forskarutbildningen ska hålla hög internationell standard, eftersom en sådan måttstock för kvalitet kommer att gälla framöver, liksom det faktum att arbetsmarknaden kan förväntas bli mer internationell. Följande konkreta förslag avser att stärka forskarutbildningen de kommande tre åren. - Integrerade forskarseminarier med gemensamma och ämnesspecifika inriktningar ska vidareutvecklas. Samordningsformer med masterutbildningen undersöks och utprovas under Internationaliseringen stärks genom minst ett internationellt forskarseminarium per år. - Utveckla samarbetet inom forskarutbildningen med andra svenska/nordiska institutioner om ett gemensamt årligt forskarseminarium inom vart ämne. - En gemensam, kortare introduktionskurs för nya doktorander med start HT Etablera läsgrupper, samt invitera doktorander/masterstudenter till redan existerande läsgrupper. - Medverka till etablering av en nationell forskarskola ingående i kulturarvsakademien före Att utveckla ett alumnprogram, komplett med adressregister, så att alumner kan få invitationer till större begivenheter, internationella forskarseminarier och annat. Klart Del 3. Forskning. Forskningen inom de tre ämnena är i varierande grad internationell. Den håller generellt en hög nivå med god publiceringsfrekvens. Antikens kultur är i kraft av sitt tema ett internationellt ämne, under det att disciplinen historia av hävd har en tradition som bärare av specifik svensk eller nordisk inriktning. Arkeologi står mitt emellan, med en ganska starkt internationell profil både forskningsämnesmässigt och med hänseende på publicering. Strategiplanen satsar på ökad internationalisering, således att historia utvecklar en starkare internationell profil, samtidig som antikvetenskap och arkeologi fasthåller och fördjupar sina positioner. Detta är nödvändigt då internationell publicering och samarbete i stigande grad används som en måttstock på forskningen. Denna satsning kräver dessutom en utveckling av forskningsnätverk. Regelmässigt deltagande i konferenser (nationella/internationella) är ett fundament för både nätverk och vetenskaplig uppdatering. Man bör arbeta på att uppnå en viss synergieffekt ämnena emellan, bl.a. genom internationella forskarseminarier, samt genom coaching av forskningsprojekt, som stöds ekonomisk av institutionen via friköp. - internationaliseringen styrks genom forskarseminarier med internationella lärare (gärna mer än ett per år), samt genom deltagande i minst två konferenser per år per och lärare/forskare (nationella/internationella), och minst en studieresa eller nätverksmöte per år. - Existerande forskarnätverk kartläggs och det formuleras en strategi för vidareutveckling och etablering av nya nätverk. Klart sommaren Institutionen bistår forskare med språkgranskning av texter. 3

4 - Stöd till projektansökningar, finansiellt och i synnerhet genom coaching från erfarna forskare. Det upprättas en exempelsamling på ansökningar som beviljats finansiering. Doktorander och masterstuderende får undervisning i konsten att formulera projektansökningar. - Om möjligt avsätts medel för att stödja lektorers forskning och forskningsansökningar. - Institutionen ska hålla minst en stor konferens vart femte år. - Inom de kommande tre åren skapas ekonomiska förutsättningar för att etablera SvenskHällristningsForskningsArkiv (SHFA) som en permanent institution under GU. Detta bör ske som del av kulturarvssatsningen vid GU. - Institutionen ska vara en aktiv deltagare i GUs kulturarvssatsning/kulturarvsakademi och utveckla forskningsprojekt och forskningsansökningar i relation härtill. Del 4 Samarbete Regionalt och internationellt samarbete prioriteras i ökande omfattning inom universitetsvärlden som en parameter på kreativ utveckling i både forskning, undervisning och forskningsförmedling. Därför får insatser på detta område hög prioritet. Samarbete är således en överordnad målsättning som genomsyrar alla förslag under 1-3. Denna utveckling, som vi antagligen bara ser början av, understöds genom följande strategiska insatser - Nya kurser med externa aktörer i syfte att samarbeta med lärarutbildningen vid mindre högskolor för att senare kunna ta emot deras studenter på kurser på högre nivå. Undersöks VT 2010, och eventuella kurser utarbetas därefter. - Det bör utvecklas nya samarbetsrelationer med museer och arkiv, samt kommuner rörande uppdragsundervisning och ny forskning. Ett exempel på detta är kulturarvsakademin. Parter i nya forskningsprojekt med regional finansiering ska utprovas. Ett förslag utarbetas under Utveckla nätverk och forskningssamarbete med utländska universitet, bl.a. genom Erasmussamarbetet (se förslag ovan). Formulera en strategi/plan för vart ämne över vilka universitet man samarbetar med eller planerar att inleda samarbete eller möjliga forskningsprojekt tillsammans med. Ska vara klart under loppet av Kulturarvsakademien blir en vikig utgångspunkt för samarbete från 2010, om det nya förslaget godkänns av GUs ledning. Det bör i så fall utarbetas ett program for institutionens deltagande våren Vidareutveckla Erasmussamarbetet och särskilt främja att även lärarutbyte sker. Del 5. Personal. Der finns på institutionen en god kollegial kultur som ska vidmakthållas och utvecklas. Det är av avgörande betydelse för institutionens framtid att personalen utvecklas och trivs, både professionellt, mänskligt och socialt. Det är också viktigt, att det finns en god balans mellan åldersgrupper, kön, tillsvidare- och deltidsanställda. Detta skapar inspiration och motivation, en förutsättning för fortsatt utveckling. Därtill kommer transparens i alla beslut, samt delaktighet och hjälpsamhet i forskning och undervisning. Kollegialitet och trivsel kan inte framkommenderas, den reproduceras dagligen genom det goda exemplets makt. Men den kan hjälpas på väg genom målriktade aktiviteter och strategier. 4

5 - Det ska utarbetas en långsiktig rekryteringsplan med hänsyn taget till kommande stora pensionsavgångar, och ämnenas forsknings- och undervisningsprofil, samt en god balans m.h.t. kön, ålder mm. Färdig vid utgången av Likabehandling och en god arbetsmiljö har hög prioritet. Årlig handlingsplan och rapportering, samt en prioritering av insatser. - All personal ska regelbundet erbjudas målinriktade kurser och kunskapsutveckling. GU har ett brett utbud av utbildningar men det bör utarbetas en policy och plan for kunskapsutveckling och kursbehov för alla personalgrupper, som kan träda i kraft under Eventuellt kan målinriktade kurser köpas in. Detta kan också ingå i utvecklingssamtal. - Den sociala arbetsmiljön värnas, i första hand med inrättning av the common room, men bör också följas upp av målriktade insatser. Gemensamma sociala traditioner, som julfester, sommarexkursioner etc. är också viktiga för utveckling av samhörighet och trivsel. Gemensamma luncher likaså. Därtill specialinrättade föreläsningar/seminarer om allt från rätt arbetsställning till psykosociala insatser. Avslutning: De största insatserna kommer att ske under 2010, och det kräver avsättning av medel i budgeten. Der bör likaledes ske en årlig kontroll och justering av planen. Till slut: alla handlingar har en ekonomisk konsekvens, och det är förutsatt att det avsätts medel i budgeten till strategiplanens olika element från lärarfriköp till konferensresor och assistans till att utarbeta de förslag som ovan specificerats. De flesta insatser faller innanför de ansvarsområden som täcks av prefekter, viceprefekter och lärarkollegiet. Eventuelle extrainsatser som kräver månadslön är antydda i planen. 5