KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

Transkript

1 KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r

2 R RHEBORG Marinen 1 "vågskåen" r I marsnumret av TiS redogjorde edamoten Danck- ' wardt för 1965 års försvarsutrednings betänkande. Inför det nu förestående försvarsbesutet tecknar här chefen för marinstabens paneringsavd, kommendörkapten ROLF RHEBORG mot bakgrund av den snäva ekonomiska ram som kung proposition nr 110/68 anger för marinen i breda drag äge och behov för den marina ersättningsanskaffningen. Ledamoten Rheborg skriver b a, att äget ger anedning ti både oro och starkt engagemang. Han betonar nödvändigheten av en utåtriktad uppysning i syfte att kargöra marinens uppgifter och ansvar inom ramen för vårt ands försvarsansträngningar. N u förestående försvarsbesut kommer att få en utomordentigt stor inverkan på vårt försvars framtida utformning och omfattning. Det senaste årets försvarsdebatt har i huvudsak varit en diskussion kring medestidening och paneringsnivåer inom ramen för fjärde huvudtiten och därmed förbunden anays av försvarseffekt och värnkraft hos krigsmakten som hehet. Att nu förestående försvarsbesut får utomordentigt stor inverkan på vårt försvars framtida utformning och omfattning därom råder ingen tvekan. skijaktigheterna i den poitiska uppfattningen om vika risker vi kan ta för framtiden är också stora. Att det rör sig om en het ny resursbid framgår kart av den stora nedtrappning från 1963 års omsorgsfut vägda och vä inarbetade paneringsnivå, som nu föresås årets riksdag. Siffrorna (bid 1) taar här för sig sjäv. Att omstäningen kommer pötsigt och är sakigt omotiverad och att den i hög grad drabbar krigsmaktens ångsiktiga materieanskaffning gör, att den negativa effekten bir särskit påtagig för de försvarsfunktioner som är starkt materieinriktade. Härti kommer att statsmakternas försag bygger på en säkerhetspoitisk försvarsfiosofi, som föraneder ti obaans och utomordentig risktagning när det gäer att i en starkt begränsad medesram prioritera och avväga resursbehovet inom krigsmakten

3 ... r-- td L C> Q) en ~... ::s ro (f) E Q) L Q) c::n...c :m o ~ o Q) c = :o c,;_..c: ~ O) '-' i3 o a::. en L a t \\ I ~ \ I ~~r ~ /} I I 1) P_ ----~-1~--=~:-:- - w ~ LO u; 2 ~ :~ C) Bid I ----(/) L = CI ~ ~ --_ i... ::s en ~ a Q) en "' L > (f),;_ :o -en,;_ oc ~ (V) i J_o c::::. C> ffi - -c:n ~ = <.D ~ r- = LO Det borde tveköst vara så att överbefähavarens genomarbetade försag finge utgöra grunden för den poitiska instansens besut - på den nivå detta kan komma att igga. Så är emeertid inte förhåandet. Detta utsägs kart i överbefähavarens yttrande över försvarsutredningens betänkande, varur föjande passussar må citeras: "... finner man att försvarsutredningen i förhåande ti OB ffiedesfördening inom A-ramarna avdear mer resurser ti gemensamma ändamå och ti armestridskrafterna. Motiven ti utredningens medesfördening är kortfattade och i det närmaste intetsägande samt främst knutna ti kortsiktiga aspekter." samt vidare "OB förordade en annan inriktning av krigsorganisationen och föresog därför en annan medesfördening. Utredningen har i betänkandet icke anayserat OB:s överväganden och försag inom A-nivån. Inga nya skä har tikommit, som förändrar OB miitära bedömning i ÖB-svaret 67." Försvarsutredningens extrema fördeningsprinciper enigt de särskida direktiven för ett markoperativt försvar återspegas het i det försag som försvarsministern agt fram för årets riksdag. Det är därför av särskit intresse att studera hur marinen "vägts in" på de nivåer, som nu är poitiskt mest aktuea. En enke översiktsbid (s 290) säger oss att OB tvingats söka ösningar inom den "nedre havan", deramarna 1-3, för att inte äventyra förutsättningarna för ett baanserat försvar inom en åg totaram. Biden visar också, att OB förordar en "bästa ösning" på A nivån, som ger ett rimigt utrymme för marinen och fygvapnet - även om OB-svaret 67 måste konstatera att "Marin- och fygstridskrafternas motverkan i samband med s t o r a n f a 11 bir mycket svagare än nu. Angriparen får stor frihet att väja anfasområden." att "Under n e u t r a i t e t s t i 11 s t å n d kommer våra möjigheter att övervaka sjö- och uftterritoriet att minska iksom möjigheterna att eskortera handesfartyg." Men på den högre B-nivån har chefen för marinen tvingats anmäa sin uppfattning om de påtagiga risker, som här föjer med av överbefähavaren vad avvägning mean oika försvarsfunktioner. Att en sådan obaans skue få ännu avarigare föjder på den åga A-nivån har kart framhåits av OB - men här har försvarsministern en annan uppfattning. 289

4 O G:.~ M..-- N c: <t - ~ ~ M N c '- f Q).... c > n! o 'o ~ L <.--- M N... o c c :ö.~ E n; r=t c o E ~ o, cc x: ~ '- (,() C.D <D o E o ()!.D L{) ' ;t -..j" -..j" f-... Q) Q)..0 2: <( (Y) M M /) '- z o w N ('J N 2: i:' w <D :Q :L > <t: L 0 Bid 2 <(... ru '- ~ a;.._ V ru C> ru V -.. " m..._. ru.o.. ru > V.. :o.._ m ~ ;o 2;1 ~, > A. o LL... :o! ru ~ u-) w j 21 :\y\ ::: L - -~.&.: '-"" Q).. V ru -.. C > ru V m;,... ru.o 0..>o ru ~ > 1-V. ru.. 2: ~ 2: u + m I'U > z m I'U > z <( I'U > z <( I'U > z s..0 E o ~ t=1 D E o ~ Inför det försvarsbesut som vårriksdagen har att fatta är marinens situation exakt sådan som ÖB beskriver den, nämigen "Försvarsutredningen ger inte någon kar bid av utveckingen för oika försvarsfunktioner. Särskit gäer detta sjö- och kustförsvaret." Vi i marinen måste stäa oss frågande inför detta faktum, som i och för sig ger anedning ti både oro och starkt engagemang. Bakgrunden ti vår instäning är främst vissheten om att utredningsunderag i form av objektiva stridsekonomiska värderingar entydigt pekar mot kravet på en stark sjöoperativ försvarsfunktion inom krigsmakten. Detta förhåande har sin naturiga återförankring i vårt ands speciea miitärgeografi. Vi är ett havsomfutet and! Det är också väsentigt att marinens försvarseffekt får utveckas panmässigt och efter principer om vika enighet råder. Aven här finns en god grund att stå på! Men trots en intensiv utåtriktad uppysning - inte minst av marinchefen personigen - måste sakinformation ges i än större omfattning. Det vi tror på sjäva måste vi föra ut för att kunna få gehör i hea vårt svenska vardagssamhäe. Under riksdagens marina studiedag den 25 apri gavs ett naturigt tifäe att informera edamöterna både om marin nutid och framtid. I det sistnämnda avseendet fick riksdagsedamöterna föjande information. "Biden av marinens situation inför förestående försvarsbesut är tyvärr inte atför jus. Idag har vi resurser som i huvudsak svarar mot de uppgifter, som statsmakterna och ÖB åägger marinen i ofredstid. De fåtaiga eskortfartygen för sjöfartsskydd är dock redan nu en svag punkt. M en vi har stor tiit ti de vapensystem som vi har - icke minst ti dem som är ett resutat av marinens påbörjade och pågående omstrukturering. Denna har sina rötter i den strukturpan som går under namnet marinpan 60. Som idepan har den accepterats av statsmakterna och är därmed också den grund på viken marinens materiepanering viar. För fottans de innebär detta en växing av de större övervattensfartygen (kr och jag) i ett större anta mindre enheter som bärare av aternativt torpeder - artieri eer robotvapen och en samtidig utvecking av skrov och maskineri. Härti kommer en ökad satsning på ubåts- och minvapnen samt på heikoptrar

5 Utveckingstendenser ytfartyg Oika KA-system Bid 4 Bid 3 För kustartieriets de ett frångående a v de grövsta kaibrarna med en utvecking mot ökad edkraft av främst det ätta artieriet, ökad räckvidd och sagkraft genom satsning på tunga och ätta robotar mot sjömå samt ökad rörighet respektive bättre fortifikatoriskt skydd för stridskrafter i kust- och skärgårdsförsvaret. Men vår handin-gskraft bir at snävare. 292 Tiåt mig att beröra några fundamentaa grunder för vårt marina försvar. Försvarsutredningen pekar på storstrategiskt viktiga områden som kan beröra vårt ands säkerhet i norr och i söder och utredningen berör dessutom Norges strategiska äge. Däremean igger vår ånga kust som vi måste kunna försvara både i öster och i väster. Trånga passager som t ex Öresund och Kategatt, Åandshav och N or ra K varken är särskit känsiga. Vårt and är en sjöfartsnation. Det västånd och den höga evnadsstandard som vi nu har är i ara högsta grad beroende av vårt internationea varuutbyte. Idag går mer än 95 0/o av hea vår utri- 293

6 Fartygshafiken ti Sver(ge Genornsnittfi.9t anta ankommande och av9ående farty9 perda9 o 10 :O 30 tio ftg ', ' ',... +., ~ +.. ) ~._-t+ + "' Bid 5 Bid

7 ur~der VK2. \Betan-;10 G orthon _Q \Vänersborg\ 0-iRamona) Osengt Sture 0\Argo\ Bid 7 Bid 8 keshande över havet. Bid 6 visar den dagiga trafikintensiteten på svenska hamnar.. Som exempe kan nämnas storhamnen Stockhom med ett 100-ta ankommande och avgående fartyg per dag

8 Marint djupförsvar + St r id s f ar tygs förband (ej ersätt~ingsbyggnad Bid JO Bid 9 Även i ofredstid är vi beroende av sjötransporter - framför at sjöfarten på Västkusten, Norrand och Gotand. Under 2. värdskriget drabbades yår sjöfart av svåra föruster, ofta i direkt ansutning ti vårt territoriavatten. (Se bid 7) 298 Svenskt territoriahav är svenskt territorium och sträcker sig 4 distmin (sjömi)) utanför öppen kust eer utanför de yttersta skären. Bid 9 ger exempe på vika ytor det gäer att i aa ägen kunna försvara och där vår neutraitet måste kunna hävdas. Försvaret kan förberedas genom noggrannt panagda mineringar. En utökning av vårt territoriahav ti 6 distmin skue ge ökad effekt åt våra sjömineringar. 299

9 Ar/TiL H~LIKOPTRAR \(~ -~ATTE.~16t (.e ersqhnin~sb'11,"cac«) Tung, medetung hkp 1 r Panerad ersättningsanskaffning 4 10 A~.. 2 Tung hkp Bid n Men det direkta försvaret av vår ånga kustgräns måste kunna tas upp i så god tid att en angripare i det ängsta hindras i sitt syfte att nå fast fot på svenskt territorium. Den marina försvarsprincipen bygger på samverkan mean ubåtar, minor, ytattackfartyg, robotförband och attackfyg samt fasta och röriga kustartieristridskrafter. Därmed bir våra kustfarvatten en försvarad och skyddande vagrav. Men medan änderna i vår närmaste omvärd visar på en markant ökning av sin marina försvarspotentia måste vi konstatera en fortgående minskning - särskit påtagig efter försvarsbesutet Bid O visar utveckingen för våra stridsfartyg utan ersättningsbyggnad. Antaet förband nedgår kraftigt under de två närmaste 4-årsperioderna. Och det tar 5- O år från besut ti ett nytt förband kan ingå i krigsorganisationen. Särskit avarigt är äget för ytattackkomponenten. I biden har icke medtagits de enheter som årets riksdag kan komma att fatta besut om. 300 O Lätt hkp Bid 1 2 Panerad ersättningsanskaifning

10 Budgetjämförese Föresagna kompetteringsmede 200 mkr <x> Ansag Mkr ÖB 65 _> oo Ram 8 ÖB 67 ~--- -Ram A:2 ÖB <-- Utfa prop 110 / r::- 6BL0~,9-----,~9~n-o----~7~o/~7/-----1~1~/~7~~----~RR Bid I 3 För kustartieriets de redovisas i bid 11 nedgången i antaet fasta och röriga batterietr med de ådersnormer som nu gäer. Tikommande röriga spärrförband varom besut fattats redovisas inte på biden. Nedgångstendensen är något mindre markant än för stridsfartygens de. I bägge faen kan det dock bi fråga om en 50 Ofo minskning på sikt, om icke erforderig ersättningsbyggnad kommer ti stånd. Marinens effektivt uppbyggda heikopterorganisation står inför en akut situation när det gäer att omsätta den fygande materieen. Både när det gäer ätta och tunga heikoptrar krävs direkta åtgärder redan under nästa budgetår. Kurvorna i bid 12 taar för sig sjäva. Det är teknisk försitning och fygsäkerhet som sätter gränsen. En jämförese mean den paneringsnivå som gäde för marinen med utgången av 1963 års försvarsbesut - i stort sett "ingaffad" mean de yttervärden som angavs för OB 65 ("3600" resp "3460") och de ramar som gät för OB 67-arbetet- här exempifierade med ram B och A:2, den ägsta - visar hur utomordentigt prekär marinens nuvarande budgetsituation är. Sammanfattningsvis tvingas ma- 302 (x). De av dessa gar t1 ökade grundkostnader (VU 60 mm) Behov av mede för hand ingsf rih et 1 Spica sene II 175 mkr 2 Lätta heikoptrar 10 3 Tunga heikoptrar 60 4 Minsvepare 5 5 Lätta robotförband 25 6 Fasta batterier 40 7 Ubåtar 35 Bid I4 S:a 350 mkr rinen ti en nivå som understiger 63 års paneringsnivå med mer än 500 mkr för den närmaste 4-årsperioden. Handingsfrihet finns endast när det gäer att möta heikoptersituationen, men kraven på ersättningsbyggnad av i första hand ytattackfartyg avsedda för uppgifter såvä i det direkta invasionsförsvaret som för neutraitetsförsvar tvingar ti prioritering inom den snäva ekonomiska ram som prop 110/68 anger för marinen

11 Kompetteringsmede om c:a 200 mkr ska en prop avses för ersättningsanskaffning av b a torpedbåtar, tunga kustartieribatterier samt för inköp av ätta heikoptrar. Chefen för marinen har fö r överbefähavaren anmät de minimibehov som skue göra det möjigt att bibehåa rimig handingsfrihet inför nästa försvarsbesut Biden visar att en höjning eer omfördening med c:a 50 mkr/år, d v s omkring 0 /o av den totaa försvarsbudgeten skue vara tiräckig. Overbefähavaren har principiet och med skärpa stät sig bakom marinchefens framstäning - men har icke kunnat ange någon möjighet ti ekonomisk ösning." Vi kan inte anstränga oss nog mycket för att med enka ord fö ra en måmedveten och sakigt underbyggd taan i syfte att kargöra marinens uppgifter och ansvar inom ramen för vårt ands försvarsansträngningar. Försvarsutredningen har gjort begreppet handingsfrihet ti ett honnörsord. Overbefähavaren fastsår i detta sammanhang i sitt yttrande över försvarsutredningens betänkande b a föjande: "OB vi understryka att en metodisk och måinriktad uppbyggnad måste igga som grund för kommande år. Först därigenom kan man taa om handingsfrihet på ång sikt. OB anser därför att enda sättet att bibehåa verkig handingsfrihet - om man dessutom vi bibehåa nuvarande krigsorganisation i stort de närmaste åren - är att under den nu aktuea fyraårsperioden öka medestideningen. För att få en ree handingsfrihet krävs dessutom att ångsiktiga bemyndiganden ämnas under perioden, främst ti marinen. Om så ej sker är risken stor för omedebara och kraftigt negativa återverkningar inom förvatningsverksamheten." Den tekniska kvaiten hos dagens marina vapensystem är en sjävkar grund för eftersträvad och nödvändig handingsfrihet. Men ika betydesefut är tiräckiga investeringar i forsknings- och utveckingsprogram på vapen- och skeppsbyggnadsteknikens områden. 304 GORAN WAEN Definierade edningsuffryck ett diskussionsinägg, , Behov av funktionea edningsbegrepp för sjöstridskrafter har änge föreegat faststäde chefen för marinen sådana, vika senare modifierades Sedan dess har den ändrade regionaa edningsorganisationen jämte b a därmed ökad strävan ti gemensam terminoogi att använda vid edning av oika sags stridskrafter aktuaiserat en förändring ti namnet av nu vä invanda begrepp för edning av sjöstridskrafter. Chefen för marinen har därför provisoriskt utgivit ändring ti tidigare bestämmeser. sutgitiga definitioner av edningsformer torde ej kunna bestämmas förrän stabstjänstinstruktion för krigsmakten (Stabs! K) utgivits och bestämmeser för befäsförhåanden inom krigsmakten m m (BefäsB) överarbetats. Kapten GÖRAN W ALLEN, som f n genomgår stabskursen på Miitärhögskoan, framägger i denna artike försag, som kan betraktas som ett aktuet inägg i dagens överväganden. ~ / Behövs det definierade edningsuttryck? I och med införandet av den nu gäande regionaa organisationen har b a edningsförhåandena vid insats av sjöstridskrafter i särskit hög grad diskuterats. Denna debatt har framför at rört sig om den edningsverksamhet som chefer på den ägre regionaa nivån d v s örogsbaschef, bevakningschef samt Chefen för Gotands miitärkommando avses utöva. Denna edning har härunder givits oika benämningar. Några utåt synbara strävanden att tiskapa för hea krigsmakten gäande benämningar på de oika former av edningsverksamhet som förefinns syns dock icke ha förekommit. Fera skä taar emeertid för att man inom hea krigsmakten bör ha samma benämningar på ikartade befäsförhåanden eer med andra ord att edningsverksamheten på en nivå benämns på samma sätt inom de tre försvarsgrenarna. I och för sig bör de oika edningsformerna eer -benämningarna icke vara avhängiga av den befäsnivå de utövas på. Det avgörande är i stäet innehået i de oika uttrycken d v s vad innebär det t ex att utöva företagsedning. Man finner emeertid att oika omstän- 305

12 digheter som kapacitet i oika staber, underrätteseäge, sambandsvägar etc tvingar ti en uppdening av edningsfunktionerna på oika nivåer, varför det ej torde vara fe att knyta de oika edningsfunktionerna ti befäsnivåerna. Det kanske i detta sammanhang även kan vara ämpigt att något beröra behovet av en fackmässig edning av våra sjöstridskrafter. Dessas stridsinsats är genomgående starkt knuten ti och beroende av andra marina verksamheter, ofta av detajkaraktär. Som exempe på dyika tämigen hårt speciaiserade marina stödfunktioner kan nämnas bas- och underhåstjänsten, minröjningstjänsten, navigeringstjänsten, sjötrafikedningen samt samverkan med i kust- och skärgårdsområdena grupperade andra stridskrafter, främst kustartieristridskrafter. För en samad uppföjning och samordning av a denna verksamhet som direkt påverkar sjöstridskrafternas insatsmöjigheter, krävs det en omfattande fackmässig stabskapacitet i den instans som avses eda våra sjöstridskrafters insats. För att man ska ernå den eftersträvade effekten av denna insats erfordras det även att aa dessa fackmässiga stödfunktioner integreras i edningsverksamheten. Önskemået att vid diskussioner om edningsprobem a persona "taar samma språk" förefaer vara uppenbart med tanke på att miitärområdesstaberna numera, iksom tidigare försvarsstaben, sammansätts av officerare ur aa försvarsgrenarna och med chefsbefattningarna (miitärbefähavare, stabschef, souschef, sektionschefer) tisatta oberoende av försvarsgrenstihörighet. Behovet att ha de oika edningsfunktionerna definierade torde vara särskit framträdande när det gäer sjöstridskrafterna. Dessa, som ju har en utprägad strategisk - eer rättare operativ - rörighet, kan - och avses - omgrupperas mean oika operationsområden at efter ägets växingar. Härvid kommer de ej säan att understäas eer yda under annan regiona chef. Ett sådant ändrat ydnadsförhåande ska icke behöva innebära att innebörden i oika edningsuttryck ändras. Vika edningsuttryck gäer i dag? Som grund för det fortsatta resonemanget bör tas de bestämmeser och definitioner som finns i BefäsB 1 ). 1 ) BefäsB = Bestfumeser för befäsfövhåanden inom krigsmakten samt för miitär samverkan med civia myndigheter i regiona instans. 306 Denna skiss söker åskådiggöra betydesen av att begreppet företagsedning har samma innehå inom aika miitärområden. Ett fartygsför- J;" band omgrupperas från mio S ti mio O. Så änge förbandet befinner~ sig inom mio S område uiovar COriB S företagsedningen. Denna övertas av COriB O vid cimpigt tifoie i samband med f passagen av mio gransen. Under passagen genom Bo 9 ~ cir det ämpigt att den uppf61jande deen av fciretagsed- P- -\~ ningen - i artiken föresagen benämnas färeagsöver- - _ - < vekning - överamnos av COriB S ti Cbo 9, som har - bottre möjigheter än COriB S att övervaka - ;, P~ förfyttning. kj!,! ~ ~ -;~ If fp Qd f~o ~ d d Moment och i denna yder: Operation syftar ti att - genom insättande av stridskrafter - nå ett för andets försvar betydesefut må. Operation eds under överbefähavaren av miitärbefähavare. Ledning av operation benämns operativ edning och består i att 307

13 bedöma äget i stort, stäa uppgifter och fördea resurser, regera befäsförhåandena, samordna stridande förbands verksamhet och erforderiga stödfunktioner sinsemean och med det civia försvaret samt föja händeseutveckingen och vid behov ändra uppgifter och omfördea resurser stridsverksamhet inom ramen för en operation benämns efter sin art på sätt som regeras i försvarsgrenarnas taktiska regementen t e avvärjningsstrid, mineringsföretag, jaktsvep. Ledning av stridsverksamhet benämns stridsedning eer taktisk edning. Ledning av annan verksamhet benämns efter sin art på sätt som regeras i försvarsgrenarnas regementen. Operativ edning är såedes kart definierad i BefäsB. Definieringen av övrig edningsverksamhet överämnas i princip ti försvarsgrenscheferna. För edningen av stridsverksamhet anges dock att uttrycken stridsedning och taktisk edning ska användas. F n används dessa båda benämningar inom de tre försvarsgrenarna på föjande sätt: Stridsedning Inom a r m e n definieras stridsedning på föjande sätt (AR ip) : De av den totaa edningen, varigenom chef eder sitt förband. Genom stridsedning anpassar och samordnar chef understäda och understödjande förbands strid at efter ägets växingar. För k u s t a r t i 11 e r i e t är definitionen i stort sett densamma. Definitionen återfinns i FRKN). Inom såvä armen som kustartieriet utövas stridsedning av chefer för fördening, brigad och batajon, stundom även kompani. På fördeningschefspanet är dock stridsedning icke ika vanigt förekommande som inom de två andra förbanden. 1 ) AR 1II = Armeregemente, de III - definitioner 2 ) 1FRKA = Fätregemente för kustartieriet 308 En definition på stridsedning inom f y g v a p n e t finns intagen i T A ]). Enigt denna pubikation innebär direkt stridsedning att strif) beordrar styrkurser samt ger orienteringar om fi....med stridsedning förstås såunda uppenbarigen edning av enskida fygpan eer förband i uften. Denna edning sker från edningscentraer av oika sag på marken. Underaget för denna edning framtas och presenteras av uftbevakningen 2 ). Inom f o t t a n är stridsedning definierad på föjande sätt (ISF :S, de 1 3 ): stridsedningen har inom ett fartygsförband/enskit fartyg ti. uppgift att mottaga informationer om egna och fientiga stndskrafter, sammanstäa informationerna och på ett åskådi~t sätt presentera dem för förbands- och fartygsedningen. V1d samverkan med andra vapengrenar åigger det dessutom stridsedningen att biträda med erforderiga sammanstäningar en. ovan. I stridsedningsbegreppet har man såedes inom fottan icke inbegripit någon form av edning av fartyg eer förband. Denna verksamhet har i stäet kaats taktisk edning. T aktisk edning Detta uttryck har varit i bruk under ett anta år och vunnit hävd ~nom f o t t a n som beteckning för edningsverksamheten på eer 1 omedebar ansutning ti stridspatsen. I praktiken - dock icke utsagt - har det område inom viket en taktisk edare kunnat utöva sin edningsverksamhet begränsats ti att omfatta den vattenyta som den taktiska edarens förband kunnat övervaka med egna spaningsmede. Taktisk edning förekommer icke definierat inom a r m e n eer ~u s t a~ t i! e r i e t. Beträffande användandet av begreppet taktisk edmng mom f y g v a p n e t sägs i FUK 4 ) b a: 1 ) TAJ = Taktiska anvisningar för jaktförband 2 ) Stri = Stridsedning och uftbevakning ~) ISF :SI, de r = Instruktior för st~idst)änsten vid fottan. Stridsednin g, de. r. ) FUK = Fygvapnets upptradande 1 kng 309

14 Taktisk (fackmässig) edning av attackförbanden utförs rege av CE F). I fygstridsedarstaber samt vissa sektorstaber ingår en attackavdening med kapacitet att taktiskt eda enstaka attackförband. I fråga om fygspaningen anges att denna... inriktas och eds av miitärbefähavare. För taktisk edning biträds denna av fygstridsedare eer sektorschef. I fråga om edning av stridsverksamhet på förbandschefspanet kan man såedes konstatera att armen, kustartieriet samt fygvapnet använder stridsedning under det att fottan benämner denna edningsverksamhet taktisk edning. Ledningsuttryck på den ägre regionaa nivån I diskussionen om ämpig benämning på den sjöoperativa edningsverksamheten på ägre regiona nivå - den s k fackmässiga edningen - har såvä stridsedning, taktisk edning som företagsedning förekommit. Företagsedning används t v inom krigsmakten för att beteckna den fackmässiga edningen från and av sjökrigsföretag. Uttrycket har definierats i den provisoriska Stabsi M 2 ). På de nyssnämnda tre edningsuttryckens ämpighet kan man ägga föjande synpunkter: Stridsedning Då BefäsB definierat stridsedning som en edningsform torde de t vara ofrånkomigt att den nu uti fottan gäande innebörden av detta uttryck ändras. I avsnittet "Benämning av stridsinformationsverksamheten ombord" nedan återkommer jag härti. Eftersom stridsedning av övriga försvarsgrenar utnyttjas för att beteckna edningsverksamheten på förbandschefsnivån är det naturigt att så även sker inom fottan. Sjäva innebörden av ordet stridsedning - att eda en strid - eder tankarna ti direkt ordergiv- 1) CE I = Chefen }ör I. fygeskadern (attackeskadern) 2) Stabi M = stabstjänstinstruktion för marinen 310 ning, i vårt fa om kurser, fördening av må för de oika vapensystemen o s v - med andra ord direkta ingripanden i sjäva stridsverksamheten. Genom att inom fottan ersätta begreppet taktisk edning med stridsedning på förbandschefsnivån kan man inom hea krigsmakten få samma benämning på den edningsverksamhet, som chefer för stridande förband utövar. Benämningen svarar het mot den verksamhet den avser. Man skue kunna tänka sig att stridsedning användes för att beteckna örogsbaschefs edningsverksamhet. Enda fördeen härmed är, såvitt jag kan se, att edningen på förbandschefsnivån även i fortsättningen kan kaas taktisk edning. Men om man benämner örogsbaschefs edningsverksamhet stridsedning, får man den enigt min åsikt stora nackdeen att stridsedning inom fottan är en edningsform på högre nivå än taktisk edning. Dessutom ernår man ej den tidigare omnämnda ensningen av edningsuttrycken inom krigsmakten. Som en ytterigare negativ konsekvens kan anföras att stridsedning från edningscentra i and (örogsbaschefs uppehåspats) ätt associeras med fygvapnets stridsedning d v s ett styrande eer "dirigerande" i detaj av fartyg och förband. Inte minst p g a det sistnämnda skäet anser jag att örogsbaschef icke ska utöva stridsedning. Takti sk edning Bibehåes taktisk edning med nuvarande betydese vinner man inom fottan fördeen att icke behöva ändra på ett begrepp som vunnit hävd. Den eftersträvade ensningen i uttryckens användning erhås dock ej. Härti kan fogas att ordet taktik icke kan sägas vara knutet ti någon särskid nivå. Taktik är sättet att utnyttja tideade stridskrafter oavsett på viken nivå. Detta kan vä exempifieras med omfattningen av taktikundervisningen på Miitärhögskoan. Inom ramen för denna studeras såvä raidföretag med attackdykargrupper som avvärjande av kustinvasion med ett miitärområdes samade stridskrafter. Företag sedning En faktor som taar ti förmån för denna benämning är att uttrycket är ogiskt bidat; operation eds av operativ edare och före- 311

15 tag eds av företagsedare. Eventuet kan företaget övervaka~ av företagsövervakare (ti detta begrepp återkommes ängre fram 1 artiken). Aven inom fygvapnet förekommer uttrycket företag t ex fygpanföretag, spaningsföretag. Företagsedning bör därför även kunna användas som uttryck för motsvarande edningsverksamhet på ägre regiona nivå inom fygvapnet. I fråga om armen saknas ju f n ett definierat uttryck för annan edning än stridsedning på nivån under miitärbefähavare. Företagsedning förefaer kunna vara användbart för att beteckna t ex fördeningschefs edningsverksamhet; en fördening, som är ett rörigt förband, insätts t ex i ett avvärjningsföretag - fördeningschefen utövar därvid företagsedning. F örsag ti edningsuttryck För att beteckna den edning av våra sjöstridskrafter, som utövas på respektive högre regiona, ägre regiona samt förbandschefsnivå förefaer uttrycken o p e r a t i v e d n i n g, f ö r e t a g s e d n i n g och s t r i d s e d n i n g vara de ändamåsenigaste. Dessa tre uttryck torde dessutom med ämpigt avfattade definitioner även kunna användas för att beteckna motsvarande edningsverksamhet inom armen, kustartieriet och fygvapnet. Synpunkter på uppföjning av sjökrigsföretag I samband med att begreppen operativ edning och taktisk edning för ett anta år sedan infördes i fottan tikom även uttrycket f ö r e t a g s k o n t r o 11. Härmed avsågs i stort en uppföjning av verksamheten, vissa åtgärder i samband med ut- och inöpande främst i syfte att säkerstäa att vådabeskjutning icke skedde samt utsändande av orienteringar om egna och fientiga stridskrafter m m. Betydesen och nödvändigheten av denna uppföjande och understödjande verksamhet har kart beysts i samband med oika övningar sedan en ång rad år tibaka. I den tidigare marinkommandoorganisationen förekom i tämigen stor omfattning att den operative edaren deegerade företagskontroen, oftast ti bevakningschef. Företagskontroanten hade icke rätt att operativt ingripa i företaget. Det syns mig emeertid naturigt att den chef som eder företaget - eer med nedan föresagen definition utövar företagsedning även sjäv föjer upp det och vid behov på ämpigt sätt ingriper (stäer ny uppgift, omfördear resurser etc). Den uppföjande deen bör ingå som en sjävkar och integrerad de i edningen av a krigföring (jfr BefäsB def på operativ edning!). Detta torde även vara innebörden i motsvarande benämning inom NATO, operation contro, som sannoikt varit förebid för uttrycket företagskontro (det engeska verbet contro betyder behärska, bestämma över, regera, bemästra, styra, övervaka, kontroera; i ordet igger ett aktivt ingripande). För att med ett sammanfattande ord kunna beteckna och omnämna den uppföjande deen av företagsedningen (jfr nedan) är det dock händigt att ha ett definierat begrepp. Des för att få ikhet med den enda av mig kända iknande verksamheten inom krigsmakten, spanings- och attackövervakarens (savak) i sektorstaber arbete des erhåa ett annat och mer med svenska språkbruk ö v erensstäm~ande uttryck än det tidigare använda, föresår jag att uttrycken f ö r e t a g s ö v e r v a k n i n g och f ö r e t a g s ö v e r v a k a r e används (ordet övervaka är - i varje fa för mig- mindre aktivt styrande än kontroera). F örsag ti benämningar och de f initioner på ednings förhåanden vid sjökrigsföretag Ehuru jag tidigare i artiken argumenterat för för krigsmakten gemensamma edningsuttryck saknar jag underag för att utforma definitioner som gäer för hea krigsmakten. Nedanstående försag berör därför enbart edningsförhåandena vid sjökrigsföretag. Definitionerna bedöms dock efter endast begränsade modifieringar och kompetteringar kunna gäa även för övriga försvarsgrenar. Företagsedning (föedn) utövas av örogsbaschef och bevakningschef samt Chefen för Gotands miitärkommando. I vissa fa kan även miitärbefähavare utöva företagsedning. Uppgiften som företagsedare kan tideas förbandschef, som utövar sitt befä från uppehåspats iand. Företagsedare (FöL) utses för varje sjökrigsföretag. Företagsedning består i att inom ramen för av högre chef städ uppgift 313

16 bedöma de faktorer som inverkar på företaget, utse stridsedare, stäa uppgift( er) ti denne, (vid behov) fördea resurser och regera befäsförhåanden, regera beredskap och vid behov utgångsägen, vid behov detajregera samverkan, om så är möjigt och ämpigt anordna företagsgenomgång, föja händeseutveckingen genom företagsövervakning, då så påfordras ti högre chef anmäa behov av att få städ uppgift ändrad, resurser omfördeade eer ändring av edningsförhåandena, regera bas- och underhåstjänsten samt inhämta underrätteser efter företag b a genom utfrågning. Företagsövervakning (fövak) benämns den de av företagsedningen som innebär uppföjning av händeseutveckingen. Företagsövervakningen ingår normat som en integrerad de i företagsedningen. Särskid företagsövervakare (Fövak) utses därför normat icke. Vid vissa företag - exempevis när ett förband under ett företag tifäigt (för kortare tid) uppehåer sig inom annat område (annan örogsbas eer bevakningsområde) - kan det dock vara ämpigt att annan chef (örogsbaschef eer bevakningschef) av företagsedaren utses att vara företagsövervakare. Företagsövervakning innebär att föja upp berörda enheters förfyttning och verksamhet, dege aktuea underrätteser och orienteringar ti berörda förbands- (fartygs-) chefer (såvä stridsedare som sidoordnade chefer). Om företagsövervakaren icke tiika är företagsedare ska denne jämvä deges dessa uppgifter, kontroera att åtgärder som underättar ut- och inöpande (förhandsmeddeande, hinderöppning, edanvisningar, fyrbeysning etc) vidtagits och degivits berörda förband m m samt vidta åtgärder för att förhindra vådabeskjutningar och vådasprangmngar. 314 Stridsedning (striedn) utövas av chef ombord och innebär den direkta edningen av understäda eer underydande fartygsförbands, fartygs och heikoptrars verksamhet. Varje sjökrigsföretag ska edas av en stridsedare (StriL). Denne utses av företagsedaren. Detar sidoordnade förband (fartyg, heikoptrar) i företaget, tideas en chef stridsedningen över samtiga förband etc. Stridsedningen tideas den chef som har de bästa förutsättningarna att utöva edningen. Detar fera förband i samma företag utan att gemensam stridsedare bivit utsedd, ska ädste chef u töva stridsedningen. Ansvar för underhå och administration åviar den chef som har förbanden (fartygen, heikoptrarna) sig understäda. Benämning av stridsinformationsverksamheten ombord Det f n använda uttrycket, stridsedning, är som tidigare nämnts, het missvisande för denna verksamhet och bör ersättas med ett mera adekvat ord. Ett tänkbart sådant hade varit underrättesetjänst. Detta är emeertid i Und K 1 ) definierat på föjande sätt: Verksamhet, som omfattar karäggande av underrättesebehov samt inhämtning, bearbetning och degivning av underrätteser. Underrättese är i sin tur definierad som uppysning om äget hos fienden, hans avsikter och åtgärder mot vårt and samt om förhåanden, som kan påverka hans handingsmöjigheter. Då stridsinformationsverksamheten ombord innefattar såvä inhämtning, bearbetning och presentation av uppgifter om såvä fienden som egna stridskrafter, kan uttrycket underrättesetjänst uppenbarigen icke användas. Rubrikens ord, s t r i d s i n f o r m a t i o n, förefaer mig vara den mest ämpiga och täckande benämningen. Ordet kan anses som en direkt översättning av det engeska "originauttrycket" action information (jfr även det amerikanska uttrycket combat information eer det danska kampinformation!). 1 ) Undi K = Underrättese in struk tion för krigsmakten 315

17 En ämpig definition kan var föjande: stridsinformation (striinf) innebär insamande, bearbetning och presentation av underrätteser uppgifter om våra stridskrafter, dessas äge och verksamhet m m stridspatsen (operationsområdet) samt vädereksförhåanden m m viket at skaigga ti grund för respektive chefs besut och order. w z Q._ <{ > C) Benämning på den verksamhet som utövas av marinens kustbevakning Nära sammanhängande med stridsinformationstjänsten är den verksamhet som bedrivs av MKB-förbanden. Het entydiga benämningar på denna verksamhet synes icke förefinnas. Såunda definieras i ISM:S, de N) stridsedningstjänst som den verksamhet, som äger rum i stridsedningscentra under det att stridsedning innebär edning av stridskrafter. Andra uttryck som förekommer ar MKB-tjänst och marin underrättesetjänst. Då stridsedning är en edningsform anser jag att detta ord endast ska brukas i den betydesen. För MKB-förbandens verksamhet bör ett annat och ämpigt uttryck faststäas t ex k u s t b e v a k n i n g eer s j ö b e v a k n i n g. Det senare är visserigen het anaogt med fygvapnets motsvarande uttryck, uftbevakning, men kustbevakning är att föredraga eftersom det redan finns i Marinens kustbevakning (MKB), kustbevakningskompani, kustbevakningsgruppcentra (kbgc). z,_ <{,_ o -' z u_ w z a: <( ::;: z w ::;: a: <{,_ w a: w -' -' '-" z z o w > <{ a: w Q._ o Sammanfattning Ledningsförhåandena på högre regiona, ägre regiona och fö r bandschefsnivå föresås benämnas respektive 1) ISIM:S, de A = Instruktion för stridstjänsten vid marinen. Stridscd ningstjänst, 316 de A. Tjänsten vid stri dsedningscentra i and. <{ > z -' <{,_ a: z w u -' <( z g C) w a: w a: '-" o O I <t. z o i3 1.1) w o a: z w <i a: a: C) o o<( u.. -' 317

18 operativ edning företagsedning stridsedning. I begreppet företagsedning ingår företagsövervakning. Särskid företagsövervakare utses vid behov. Uttrycket stridsinformation införes för att beteckna det som nu ombord kaas stridsedning. Uttrycket kustbevakning införs för att beteckna verksamheten inom MKB-organisationen. Om man inom de tre försvarsgrenarna kan åstadkomma ikaydande benämningar på edningsverksamheten på de oika befäsnivåerna kan man iustrera edningsförhåandena inom krigsmakten i enighet med biden på föregående sida. OLOF HÄRiN r I Några synpunkter på "trädets" användbarhet för projektering Ett inägg ti artiken "Systematisk fartygsprojektering" TiS januarinummer i år har marindirektör N Degren presenterat ett sätt att projektera systematiskt. Hans tidigare chef, edamoten HARLIN, chef för projektsektionen vid MF ubåtsbyrå, ämnar här några synpunkter på De/grens intressanta försag. I detta TiS-nummer återfinnes på sid 322 ytterigare ett inägg med anedning av De/grens försag. ~ / När marindirektör Degren på sin tid föresog att "trädet" skue komma ti användning i vissa dear av arbetet inför ubåtsprojektet A 14, gav jag honom principiet stöd i detta företag. Des finns ett atent behov av överbick samt "ordning och reda" i ubåtssystemet för sådana som - ikt för några år sedan Degren - utan gedigna tidigare kunskaper i ämnet har att på kort tid sätta sig in i och göra ett meningsfyt arbete i ubåtsfrågor. Des finns ett behov av att den som arbetar med en större eer mindre de i ubåtssystemet har kart för sig hur hans område passar ihop med hehetsbiden och med andra deområden i denna. Det föreskrevs att "trädet" skue användas vid ordningsföjdsbestämning i presentationer etc gäande de sex projektutkasten och därefter de två förprojekten A 14 B och A 14 FC. Vidare skue vissa kostnadssammanstäningar göras både enigt "trädet" och enigt Kockums Verkstads itterasystem. Det vi förefaa som om "trädet" i dessa sammanhang har gjort en viss nytta, sannoikt mest därför att funktionerna inordnats i ett mer eer mindre ogiskt system, där man kan gå från funktioner ti motsvarande materiegrupper och dessas kostnader. En av svårigheterna i tiämpningen av "trädets" metodik för jämföreser mean kostnader och prestanda är att kostnader ätt åter

19 sio- brytas ned på materieposter, men ej ika ätt eer naturigt på funktionsdear. Försök har gjorts att komma över enna svang et, men de har knappast givit het övertygande resutat än så änge. Särskit stora bir svårigheterna när funktionen omfattar stora och många materiegrupper, t ex buer- eer stötdämpning, hjäpkraft. b d o o h En nackde med "trädet" är att marinstaben ej anser sig ha nytta av dess hierarki. Där önskar man here se ett samband mean " aktiva" och "passiva" funktioner, eftersom de operativa avvägningarna i ett projekt snarare sker mean sådana motpoer än mean fu nktioner som ordnats mer eer mindre i tidsföjd. Den verkiga orsaken ti att det är väsentigt med binära saj11- band har Degren ej yppat för mig. Om systemet skue använ d z~s för databehanding, vore dock kanske binariteten en förde vid programmeringen. Man kunde tänka sig en ubåts totakostnad uppbyggd av dekostnader, var och en representerande en funktion eer defunktion (förutsatt att parametrar såsom buer- och stötdämpning, hjäpkraft etc kunde hanteras, viket kanske kan praktiskt genomföras). Varje dekostnad kunde vara mutipicerad med en på något bra sätt deducerad värdekonstant för ifrågavarande funktion, och genom att variera dekostnader och därmed värdekonstanter inom totasummans ram, skue man kunna få ett grepp om var kostnaderna borde äggas för att ett värdemässigt optimat system skue erhåas. Dock - detta har ej gjorts, trots att mycken tid och möda åtgått för att gradvis förbättra "trädet", och därför kan jag ej bidraga med några erfarenheter om "trädets" användning för värdcring av projekt. Att "trädet" använts i ubåtsprojektet A 14 är en sanning med viss modifikation. Som ovan nämnts fick det viss användning i de stv dier som föregått det regerätta projektarbetet - viket ännu ej startat - men det har mean marinförvatningen och Kockums Verkstad överenskommits att från och med detta och genom det påföjande konstruktionsarbetet ska uppdening enbart enigt ittera, som tidigare brukigt, användas. Sannoikt kommer "trädet" att på nytt kunna användas i förarbetena på ett kommande ubåtsprojekt, men därom har besut än så änge ej fattats. sutigen - risken för att ett projektarbete ska styras underifrån, varmed Degren torde mena av den detagande industrin, är nog ganska ringa" Marinförvatningen håer med rätt säker hand i både ekonomiska bemyndiganden och tidspan, och ett vä arbetande nät- 320 verkssystem för tidsuppföjning samt en funktione teknisk och ekonomisk rapportering är nog fortfarande verksammare mede för bestäarens styrning än "trädet" visat sig vara - åtminstone hittis. Därmed är ej sagt att "trädets" metodik ej har titaande drag för användning under ett utkast- och förprojektskede, då man bör göra variationer i mängd i avsikt att komma at närmare optimum. Men då bör "trädet" dataprogrammeras, annars torde det bi för svårhanterigt för verkig, praktisk användning. Svårigheten vid en sådan programmering torde inte igga i vad som hittis visats av "trädet" utan i vad som hittis ej visats av Degren, nämigen ett rationet samband mean funktioner, prestandavärdering och kostnader. Kanske kommer detta i en senare version av "trädet"? I så fa kommer en sådan att mottas med stort intresse av åtminstone m1g. Skue det å andra sidan visa sig möjigt att för värderingsbruk bygga en annan mode, kanske baserad på motsatsen mean aktiva och passiva funktioner, så är det ej sannoikt att en sådan mode skue ha fördear. Det kunde kanske vara tiräckigt med ganska grova översättningar från funktion ti kostnad för att en sådan mode skue fungera tiräckigt vä. "Trädets" fuständighet (åtminstone reativt - minerings- eer spaningsföretaget är ej med i biden i samma grad som torpedföretaget) torde dock ej åstadkommas med en sådan ny mode, eftersom åtskiiga funktioner måste finnas vika ej ogiskt kan betecknas som uttaat aktiva eer passiva. 321

20 B A LEMTE och B von SCHENCK Systemafisk farfygsprojek fe ring - sef ur projektörens synvinke en artike i januarihäftet av denna tidskrift har marindirektör Degren framagt sina synpunkter på systematisk fartygsprojektering. Eftersom artiken ger uttryck inte bara för bestäarens behov utan även för hur behoven ska kunna tifredsstäas, kan det vara befogat, att det senare beyses även ur projektörens synvinke. Civiingenjörerna B A LEMTE och B von SCHENCK vid Kockums Mekaniska Verkstads Ma, inritkontor gör här ett inägg i fr/j.gan. Författarna har på nära hå föjt utformningen av metodiken, atsedan Degren för nu mer än tre år sedan började utvecka densamma. Författarna har också bidragit med synpunkter inför de av MF gjorda avvägningarna av i hur stor utsträckning metodiken kan och bör användas i det dagiga arbetet med ett aktuet fartygsprojekt. ~ / Inedningsvis säger Degren: "Med teknikens snabba utvecking och en bestäares växande krav på prestanda bir det en atmer kompex uppgift att utvecka ett nytt fartygsprojekt. I dag är det därför nödvändigt att, med hänsyn ti marinförvatningens begränsade personaresurser, åta ett civit varv eer annat civit företag utföra projektarbetet. För bestäaren medför detta, att det bir svårare att utifrån föja upp och effektivt påverka arbetet med projektet ti aa dear. Då möjighet ej finns att direkt eda arbetet, föreigger emeertid risk för att projektet kommer att 'styras underifrån', ytterigare understruken av att det civia företaget medvetet eer omedvetet kan komma att påverka projektet med hänsyn ti sina egna intressen." Utgångspunkten för Degrens framstäning är såedes, att det föreigger en risk för att ett projekt kommer att "styras underifrån". Varje seriös projektör är vä dock överens med Degren om att det är nödvändigt.att bestäaren ska styra arbetet. Vad som diskuteras är metoderna. 322 Låt oss först fastså, att det i vårt moderna samhäe är en vanig metod att köpa tjänster. Vi vi t ex ha en egen via, åter vi en arkitekt rita denna. Detta förfaringssätt förutsätter givetvis, att vi kan kart och entydigt taa om för arkitekten vad vi önskar. Hur stor ska vian vara? Hur många sovrum? En- eer tvåpansvia? Garage? Osv. Ett sätt att styra projektören är atså att ge kara direktiv för hans arbete. Nu ska genast erkännas, att detta inte är så ätt. För örogsfartyg gäer det ju, att inom en begränsad kostnadsram erhåa ett vapensystem, som är det bästa som kostnadsramen medger. Och inte nog med detta, det gäer även att kontroera, att kostnadsramen är avpassad för ett meningsfyt vapensystem. Ar ramen för åg, kan det vara dåigt använda pengar att bygga upp vapensystemet; det kan vara bättre att utöka ett annat vapensystem. Ar ramen för hög, kan detta innebära, att marginavinsten är åg i förhåande ti marginakostnaden, och då bör kostnadsramen minskas. Det är därför nödvändigt att t ex medest operationsanays studera vapensystemet, men härför erfordras givetvis kännedom om kostnaderna för oika utföranden av ifrågavarande vapensystem. Projektören måste därför kunna ämna uppgift om bedömt pris för fartyget (serien av fartyg) och om hur detta pris är sammansatt. Vidare bör han kunna redovisa ändringarna i dessa priser vid ändringar i högsta fart, uthåighet, anta torpedtuber etc (marginaeer gränskostnader). Han bör också kunna redovisa totaa kostnadsändringen på fartyget vid va av aternativt utförande på en anäggning, t ex en hydrofonanäggning (s k aternativkostnad). Metoder för skattning av dyika kostnadsdifferenser har beskrivits av Harad Lange i denna tidskrifts oktoberhäfte (Det bör nämnas, att Degren var en pådrivande kraft och en intresserad detagare i framtagandet av nämnda metoder.) Vad nu Degren beskriver är des (A) ett "mönster", fig 3 i hans artike, des (B) oika användningssätt för detta mönster. Användningssätten är des (B) att kunna presentera fartygets dekostnader under vissa rubriker och huvudrubriker, des (B2) att kunna presentera hur gräns- och aternativkostnader (dvs mot prestandaändringar svarande kostnadsändringar) sammansätts. Därutöver antyds andra användningssätt. ("Varje arbetsinsats kommer emeertid att beröras såtivida, att arbetsresutaten ska kunna presenteras i en ma.") Dessa senare användningssätt framstår ej så tydigt, att de här kan 323

21 bi föremå för kommentar. Däremot kommer nedan att ges några synpunkter på A, B och B2. "Trädet" Vad gäer A ovan, dvs sjäva mönstret (som av Degren i andra sammanhang getts den måande benämningen "trädet") har strävan varit att sätta in a materie på en funktionsbetingad pats. Detta syfte är gott. Dock överensstämmer funktionerna i de festa fa ej med dem, som för närvarande här i andet används vid utvärderingen av örogsfartyg (operationsanays). Därmed synes det egentiga syftet med uppdeningen tis vidare ej ha nåtts. Inte så få av Degrens funktioner har fått en krystad formuering p g a den binära uppdeningen. Det är svårt att inse, att binariteten gett "ökad karhet och överbick". (Man bör kanske fästa avseende vid, att den citerade avsikten är bott en av fera. Degren skriver nämigen i sammanhanget "b a". Övriga avsikter med binariteten, vika de nu kan vara, måste ha vägt tungt.) Eftersom en anäggning kan ha fera funktioner (t ex navigering och spaning för radaranäggningen) ider trädet av den för aa iknande uppdeningar ofrånkomiga nackdeen, att en anäggning kan ha fera patser i mönstret. Sammanfattningsvis kan sägas om sjäva trädet, att tanken är god, men resutatet p g a binariteten diskutabet. Presentation av kostnadsfördening Vad gäer B, dvs trädets användning för presentationen av ett fartygs dekostnader, bör en kommentar avse såvä nyttan av en sådan presentation som sättet, på viket presentationen sker. Att visa hur en totakostnad är sammansatt sker ofta. Att göra det för ett örogsfartyg, t ex en ubåts byggnadskostnad, är inte nytt. Nytt är, som Degren säger, att med utgångspunkt från de oika anäggningarnas kostnad, redovisa mot funktionerna svarande kostnad. Nyttan av detta synes dock vara begränsad ti mer eer mindre fiosofiska konstateranden i sti med: "J as å, manövreringen tar så stor de av totakostnaden." (Sannoik reaktion - ej citat ur Degrens artike.) Emeertid ska medges, att sådana konstateranden 324 kan ge impuser ti radikat nytänkande, särskit första gången man ser en sådan redovisning. Något nyanserat redskap för optimeringen av ett fartyg är en sådan redovisning dock inte. För projekt A 14, där sådan redovisning skett i samband med några projektutkast, har den såvitt bekant, ej initierat några nya direktiv från bestäarens sida, viket kan vara ett tecken på, att den ej gett något egentigt nytt. Vad gäer sättet att åstadkomma denna funktionsuppdeande kostnadsredovisning, kan hänvisas ti vad som ovan i samband med sjäva trädet sagts om att en anäggning kan ha fera patser. Hur stor de av radaranäggningens kostnad, som bör hänföras ti funktionen spaning och hur stor de ti funktionen navigering kan t ex diskuteras. Ar det rättvisande att ägga 50 /o på varje stäe, eer är navigeringen den viktigaste funktionen? Radaranäggningens typ inverkar givetvis på uppdeningen. Sammanfattningsvis kan sägas, att en redovisning av funktionsuppdead totakostnad möjigen kan igga ti grund för radikat nytänkande, men att den ej kan användas för nyanserad optimering. Gräns- och aternativkostnader Om användningssättet B2, dvs trädets användning för en presentation av hur gräns- och aternativkostnader sammansätts, kan föjande sägas. Nyttan av gräns- och aternativkostnader är uppenbar. En bestäares besut torde i hög grad underättas om de kostnadsmässiga konsekvenserna av oika, aktuea aternativ redovisas. Vad som intresserar bestäaren torde dock huvudsakigen vara resutatet. Hur aternativkostnaden är uppbyggd i varje enskit fa kan knappast vara av primärt intresse (sedan bestäaren övertygat sig om, att den begagnade metoden är acceptabe). Därmed synes den av Degren beskrivna presentationsmetoden (dvs inverkan fördead på respektive materie av 1. och 2. ordningen enigt hans fig 3) vara av mindre intresse. För A 14 har heer varken gräns- eer aternativkostnader redovisats på det av Degren beskrivna, detajerade sättet, utan man har nöjt sig med summan (2: L.K enigt Degrens fig 3). Häredningen av gräns- och aternativkostnader kan mycket vä, viket skett för A 14, ske oberoende av trädet. (Dock har för A 14 aternativkostna- 325

22 r derna, enigt bestäarens önskemå, hänförts ti anäggningar enigt trädet och med dettas materienummer.) Sammanfattningsvis kan sägas, att gräns- och aternativkostnader är nödvändigt underag för bestäarens direktiv, men att den av Degren visade detajerade presentationen torde vara av mindre intresse. H STEPHENSON-MOER Underhå av fottans artierimaterie. Utvecking av resurser och metodik under senaste decennium Projektsynteser Beträffande de av Degren nämnda projektsynteserna kan sägas, att dessa, ika vä som genom den av Degren visade metoden, kan sammanstäas av på andra sätt framtagna gräns- och aternativkostnader. Oberoende av om projektsyntesen skett på det ena eer det andra av dessa sätt, är den, viket måste beaktas, en numerisk syntes, som kan ange tendenser, men inte ändringens totaa inverkan på projektet. Tendenserna måste med nödvändighet verifieras genom åtminstone en arrangemangsritning samt korrigerad beräkning av ång- och tvärskeppsstabiiteten, byggnadskostnaden och besättningsstoreken. Optimeringsskedet måste begränsas Optimering är ett viktigt steg på vägen ti en vä avvägd måsättning. I varje tibiveseprocess bör det emeertid finnas en tidpunkt, vid viken måsättningen faststäs, så att man därefter kan koncentrera resurserna på att förverkiga måsättningen. Med den vokabuär, som är vanig vid örogsfartygsprojekt igger punkten strax före vad som benämns projektering. (Projektering = skedet mean faststäd TTEM och byggnadsspecifikationen.) Oavsett kommentarerna i övrigt ti Degrens artike måste atså kraftigt betonas, att gräns- och aternativkostnadsresonemangen och på dem baserade optimeringar måste vara i huvudsak avsutade före projekteringen. Detta är ett vikor för att projekteringsarbetet ska kunna tids- och kostnadspaneras på ett tiföritigt sätt och projekteringsarbetet ska kunna bedrivas effektivt och därmed ekonomiskt. Årsberättese i artieri och handvapen för år (2. avsnittety-) Underhå av ededningsmaterie Senare års utvecking inom eektronik, servo- och datateknik har frambringat ett omfattande nytt underag för konstruktion av ededningsutrustningar. Med tiämpning av nya konstruktionsprinciper och ny komponentteknik har successivt framtagits atmer tekniskt avancerad materie, som i reativt hög takt tiförts fottan, varvid underhåsvoymen ökats kraftigt under en begränsad tidrymd. En ingående redogörese för denna utvecking har ämnats i 1965 års årsberättese (TiS nr 12/65).- Utbyggnad och kompettering av underhåsresurserna för att skapa förutsättningar för bibehåande av det utökade och rikt differentierade materiebeståndet i. funktionsdugigt skick har erbjudit åtskiiga svårigheter och en he de eftersäpningar i verksamheten har icke kunnat undvikas. Probemen har accentuerats genom bristande erfarenheter av funktionssäkerhet och motståndskraft hos det stora antaet nya komponenter och konstruktionseement och av de små serierna av ett ferta oika anäggningstyper. Härutöver har vidtagna organisationsändringar samt rekrytering och vidareutbidning av persona för arbetsuppgifterna våat många probem. Underhåsorganens uppbyggnad och organisation När svagströmstekniken med början under 1930-taet i större omfattning togs i anspråk för konstruktion av ededningsmaterie upp- ''') I aprinumret av TiS behandade edamoten Stephenson-Möer i sin årsberättese undeihå av pjäsmaterieen samt för denna materie erforderiga underhåsorgans uppbyggnad och organisation

23 kom behov av eektrotekniskt skoad persona för materieens underhå, viket gav anedning ti etabering av underhåsresurser för denna materie vid ingenjörsdepartementens eektraverkstäder på varven. Den fortsatta utveckingen och ökade krav på nära samarbete vid underhå av pjäs- och ededningsmaterie i artierisystemen föranedde under 1940-taet uppbyggnad av särskida ededningsdetajer vid artieridepartementen. I dessa inrangerades servicegrupper eer mindre verkstadsenheter för det produktiva underhået av speciet ededningsteknisk utrustning. För underhå av ti ededningsmaterie hänförd rent eektroteknisk utrustning såsom motorer, generatorer, ikriktare och kabenät m m anitades dock även fortsättningsvis de tidigare utnyttjade resurserna, som inrangerades i Marinverkstäderna vid dessas tikomst under 1940-taet. - I takt med utökningen av materiebeståndet utbyggdes ededningsdetajer och servicegrupper med för underhå av oika anäggningstyper speciea resurser. Mot sutet av 1950-taet bev dock möjigheterna för anpassning av resurserna ti de snabbt växande behoven begränsade ti föjd av såvä organisatoriska skä som personabrist. Omkring år 1960 fanns vid artierisektionerna vid OVS och OVK ededningsdetajer bestående av 3-4 civianstäda ingenjörer, sporadiskt under edning av en eektroingenjör (speciaingenjör vid mariningenjörkåren) samt några underofficerare. Servicegrupperna bestod av ett tiota man under edning av en ingenjör och en arbetsedare. OVG ededningsdetaj bestod av en civianstäd ingenjör och en underofficer och disponerade en servicegrupp omfattande en arbetsedare och tre arbetare som formet tihörde verkstadsavdeningen ehuru driften ombesörjdes av ededningsdetajen. - Tikomsten av ett ferta oika anäggningstyper medförde att direkt arbetsedning i ökande utsträckning fick ombesörjas av detajernas speciautbidade ingenjörer och underofficerare varigenom det produktiva underhåsarbetet icke enbart kom att effektueras av servicegrupperna. När under 1950-taet anskaffade ededningsutrustningar började kräva omfattande underhåsinsatser och ytterigare kapacitet erfordrades för instaationer och intrimning av nytikommande materie vid ny- och ombyggnader av fartyg bev de disponiba resurserna vid varven otiräckiga och underhåsäget på fartygen atmer prekärt. Möjigheter för utökning av personaresurserna i takt med underhåsvoymens ökning föreåg ej, des i avvaktan på resutat av pågående utrednirfgar om varvens organisation, des på grund av den 328 amänna bristen på kompetent persona inom facket. När OVK den 1/ uppdeades på KkrV och förvatningsorgan föreskrevs att servicegruppen vid ededningsdetajen skue tiföras det nybidade boaget men någon utökning av den vid artierisektionen kvarstående deen av detajen erhös ej med hänsyn ti kommande organisarionsundersökningar. Då Kkr V saknade resurser för edning a v underhåsverksamheten fick denna t v kvarbiva vid artierisektionen och den enda påtagiga föjden bev att personaen vid servicegruppen anstädes vid boaget och förhyrdes a v artierisektionen. När en definitiv organisation sutigen erhös fr o m den 1/ fick ededningsdetajen en personatidening av en mariningenjör, tre civianstäda ingenjörer och två underofficerare. Dessa bygsamma personaresurser motiverades med att den personakrävande edningen av det produktiva underhåsarbetet skue övertagas av KkrV, men då dessa arbetsuppgitfer t v kvarstod och detajens arbetsuppgifter utökades med underhå av torpedededningsmaterie medförde organisationsbesutet i praktiken en reduktion av resurserna. Personaäget bev ytterigare ansträngt genom vakantsättning av mariningenjörsbefattningen. En förbättring har dock numera kommit ti stånd sedan vakansen kunnat fyas och två nya ingenjörstjänster tikommit. - Ehuru i den nya organisationen definitivt föreskrevs att servicegruppens verksamhet skue överföras ti KkrV kom en etabering av härför erforderiga resurser vid boaget t v icke ti stånd. Vid denna tidpunkt vidtagna åtgärder för att överföra dear av underhåsverksamhet ti centraa organ gav anedning ti tveksamhet hos KkrV angående framtida behov av resurserna och räntabiitet av nödvändiga investeringar för övertagande av verksamheten. Vissa åtgärder för ersättning av avgången persona vid servicegruppen vidtogs dock och efter tidsödande utredningar och undersökningar kunde under våren 1967 överenskommese träffas om boagets övertagande av edningen av verksamheten under året. Erforderiga resurser är nu under etabering i omedebar ansutning ti Kkr V teeverkstad inom företagets eektroa v dening och utbidning av persona för arbetsuppgifterna har igångsatts. När OVS och OVG avveckades under år uppdeades underhåsverksamheten a v seende ededningsmater i e i de nya förvatningsorganisationerna - på motsvarande sätt som pjäsunderhået - mean tekniska förvatningarnas artierisektioner med panerings-, bestänings- och kontrouppgifter och verkstadsförvatning- 329

24 arna med produktionsfunktioner. - Vid DrB O har härvid ededningsservicegruppen tisammans med för underhå av optisk materie befintiga resurser överförts från artierisektionens ededningsdetaj ti verkstadsavdeningen, där de i form av edednings- och optisk verkstad sidoordnats b a e- och teeverkstäder. I samband härmed har personastyrkan för verkstaden faststäts ti att omfatta en mariningenjör, två civianstäda ingenjörer, två arbetsedare och 25 arbetare. Vid uppbyggnaden av bergverkstäderna på Muskö har åtgärder vidtagits för att kunna etabera resurserna för ededningsunderhå i nära ansutning ti övriga verkstadsresurser för underhå av i artierisystem ingående materiesag viket kan förväntas underätta ett rationet systemunderhå samtidigt som de oika enheterna mera fuständigt kan inrangeras i verkstadsavdeningen. - Ansvaret för underhå av torpedededningsmaterie har överförts ti den resterande deen av ededningsdetajen vid artierisektionen, som utökats ti att omfatta fem civianstäda ingenjörer, tre underofficerare och ett underbefä. Härigenom har sammanagt erhåits en påtagig förstärkning av personaresurserna för underhå av ededningsmaterie vid Dr!B O, som dock t v icke kunnat reaiseras ti föjd av vakantsättningar band persona med kårtihörighet och svårigheterna att snabbt rekrytera och speciautbida persona. - Vid Dr!B V har samtidigt - som närmare redovisats i föregående avsnitt om pjäsmaterieens underhå - bidats gemensamma organisationsenheter för underhå av pjäs- och ededningsmaterie vid såvä tekniska förvatningens artierisektion som vid verkstadsförvatningen. I sammanfattning har de senaste årens organisationsändringar medfört att de produktiva resurserna för underhå av ededningsmaterie avskijts från artierisektionernas ededningsdetajer och etaberats vid särskida organ för verkstadsdrift - vid Dr!B S ett statigt boag, vid DrB O och Dr!B V en verkstadsförvatning sidoordnad resp tekniska förvatning. Härvid underättas en närmare samordning av de produktiva resurserna för underhå av ededningsmaterie och teematerie, viket får successivt större betydese i takt med den ökande förekomsten av komponenter av teeteknisk karaktär i ededningsanäggningarna och den atmer intima sammanbyggnaden av edednings- och radarmateriel Å andra sidan kommer uppdeningen av ansvaret för materieens underhå mean två sidoordnade-organ att medföra uppkomsten av ett kund-eve- 330 rantörförhåande dem emean. En viss ökning i den administrativa och devis improduktiva bestänings- och kontroverksamheten torde härvid bi ofrånkomig. I princip kommer fuständig kompetens inom hea materieomfånget att erfordras såvä vid ededningsdetajerna som vid verkstadsorganen om direkt arbetsedning genom detajens försorg ska kunna undvikas. Tigodoseendet härav kan våa probem med hänsyn ti materieens fördening på ett stort anta oika anäggningstyper i små serier i förening med bristen på standardiserade underhås- och kontrorutiner. Utveckingen har dessutom medfört, att aktuea arbetsuppgifter fortsättningsvis bir av mindre renodat verkstadsteknisk karaktär utan mera kännetecknas av besiktningar, funktionsprov, fesökningar samt trimning och justering d v s arbeten som icke på förhand kan specificeras i arbetsbestäningar. Från beredskapssynpunkt bir å andra sidan tigång ti dubberad kompetens av obestridigt värde. Vid sidan av resurser för underhå av rent ededningsteknisk utrustning har vid artierisektionerna sedan ång tid tibaka funnits organ för underhå av optisk materie. Ehuru dyik förekommer såvä band pjäs- och ededningsmaterie som inom andra materiegrupper är dock en betydande de av denna utrustning i förvatningshänseende hänförd ti ededningsdetajerna s ansvarsområde varigenom en redovisning av resurserna ifråga ämpigen bör ske i detta sammanhang. - Vid DVS anknöts tidigt en optisk servicegrupp ti ededningsdetajen där den sidoordnades servicegruppen för ededningsunderhål Under senare år har personaresurserna omfattat en verkmästare och c:a fyra optiker. Vid DVK har motsvarande resurser fram ti tidpunkten för Kkr V :s tikomst ingått i artierisektionens tygdetaj och omfattat en verkmästare och c:a sex optiker. K ven vid DVG artierisektion etaberades en optisk servicegrupp när varvet uppbyggdes under 1940-taet. Under senare år har underhåsvoymen av optisk artierimaterie i viss utsträckning reducerats i samband med att optiska avståndsmätare ersatts med ededningsradar. Då varvens resurser även utnyttjas för underhå av materie för kustartieriet, där optiska mätare t v bibehås, så har dock arbetsbeäggningen endast reducerats i måttig utsträckning. I Karskrona och Göteborg har enheterna dessutom varit dimensionerade för underhå av ubåtsperiskop. När KkrV bidades år 1961 gick DVK optiska servicegrupp samma öde timötes som ededningsservicegruppen i det att personaen 331

25 överfördes ti det nybidade boaget under det att edningen av verksamheten t v anförtroddes år artierisektionen. Vid undersökning av möjigheterna för etabering av resurserna inom boaget och önsamheten av härför erforderiga investeringar har KkrV t v icke funnit det ämpigt att övertaga enheten och b a okatekniska skä taar för att gruppen även fortsättningsvis bör ingå i OrB S/T organisation. statskontoret har efter kompetterande undersökningar föresagit en sådan ösning varvid enheten bör sammansås med nautiska detajens servicegrupp, som icke heer kunnat övertagas a v Kkr V. Arbetsgruppens persona har reducerats ti en förman och fyra optiker viket t v i stort sett motsvarar behovet. Då edningsresurser för enheten icke kunnat tigodoses inom ramen för tygdetajens nya organisation har gruppen t v inrangerats i ededningsdetajen. - Vid OrB O har motsvarande resurser enigt ovan tisammans med resurserna för ededningsunderhå överförts ti verkstadsavdeningen. F n syssesättes därstädes en verkmästare och sex optiker med underhå av optisk materie. - Vid OVG inrangerades de optiska serviceresurserna i verkstadsavdeningen när denna etaberades. När sedan vissa underhåsresurser för teeteknisk utrustning utbröts ur denna avdening vid bidandet av Försvarets teeverkstad i Göteborg i början av 1960-taet medföjde de optiska underhåsresurserna ti detta organ, som numera, med bibehåen okaisering ti Nya Varvet, överförts ti Försvarets Fabriksverk. Centraa underhåsresurser Under senare år har centraa resurser för underhå av ededningsmaterie aktuaiserats i oika sammanhang och i begränsad utsträckning också kommit ti stånd. När det i början av 1960-taet stod kart att förutsättningar icke föreåg för en tiräckigt snabb utbyggnad av underhåsresurserna vid varven för tigodoseende av de kraftigt utökade behoven måste andra ösningar prövas för att få underhåsprobemen under kontro och motverka den sjunkande funktionssäkerheten hos materieen. I detta äge tog marinförvatningen 1962 initiativ ti att engagera tiverkare av ededningsmaterie i underhåsverksamhet och fö r handingar upptogs med Svenska AB Phiips om underhå av ti marinen everer~d utrustning. A ven om ett anitande av en privat everantör kunde förväntas försvåra underhåspaneringen vid oika 332 varv och reducera förutsättningarna för upprustning a v varvens resurser, som i aa fa måste anses nödvändig ur beredskapssynpunkt, hade underhåsäget vid denna tid bivit så ansträngt att inga försag ti probemösningar i princip kunde ämnas oprövade. Ett avta tecknades mean marinförvatningen och Phiips under hösten 1963 enigt viket everantören åtog sig att med kort varse ämna assistans vid uppkommande haverier samt verkstäa periodiska tisyner på ti marinen evererade anäggningar. Genom insats av kvaificerade ingenjörer med god kännedom om materieen från konstruktionsstadiet och förmåga att arbeta sjävständigt åstadkoms en avastning av varvens resurser. Däremot uppkom vissa svårigheter i paneringsfunktionen vid fördening av Phiips centraa resurser på aktuea objekt vid oika varv och samordningen med övrig underhåsverksamhet på aktuea fartyg. - I avtaet inrymdes även idriftsättning av nyinstaerade anäggningar och Phiips åtagande att svara för intrimning och underhå av arte m/62, som framtagits enigt het nya konstruktionsprinciper av N V Hoandse Signaaapparaten i Phiipskoncernen, har otviveaktigt bidragit ti att denna materie kunnat tagas i bruk på fartyg inom rimiga tider efter instaation. För everantörens de har detagandet i idriftsättning och underhå säkerigen också gett värdefua erfarenheter om materieens praktiska prestanda i kompetta vapensystem, som härigenom successivt torde kunna omsättas i förbättrade egenskaper och större underhåsvänighet hos framtida konstruktioner. Aven om avtaet med Phiips utan tvekan har bidragit ti att i ett kritiskt äge få underhåsäget beträffande ededningsmaterie under kontro så torde denna probemösning i princip böra betraktas som en extraordinär åtgärd. När Phiips övertog ansvaret för underhå reducerades möjigheterna för fottans persona vid förvatningar och verkstadsorgan att genom praktiskt underhåsarbete förskaffa sig kunskap och erfarenhet om aktue materie. Härti kommer att örogsbasernas tekniska förvatningar i princip endast är dimensionerade för att repiera på en everantör (resp verkstadsförvatning, KkrV) som måste kunna åtaga sig aa på ett fartyg aktuea underhåsarbeten. Utveckingen har medfört tikomst av betydande kvantiteter tekniskt kompicerad utrustning, som måste underhåas inom atmer begränsade utrymmen i fartygen viket ökat kraven på samordning av aa aktuea åtgärder vid ett effektivt paneringsorgan. Vid t ex en översyn av en jagare kan av utrymmesskä 333

26 endast ett begränsat anta timmar disponeras för arbeten med ededningsmaterie enär övrig tid måste fördeas ti översyner på övrig materie och utrustning i utrymmet ifråga. Härti kommer tidvis krav på samtidig tigängighet ti ededningskomponenter i samma vapensystem med oika okaisering i samma vapensystem med oika okaisering i fartyget och behov av samordning av ededningsunderhå med arbeten på stridsednings-, radar- och pjäsmaterie samt anäggningar för kraftförsörjning. Aven med fut utnyttjande av senare års utvecking inom paneringstekniken är det härvid ofrånkomigt, att en hård styrning av verksamheten från en paneringsinstans, som har fu disposition över samtiga erforderiga resurser, bir en förutsättning för ett rationet och ekonomiskt utnyttjande av dessa. Möjigheterna bir då begränsade för repiering på organ, som samtidigt avses för behov vid oika varv. Sedan avtaet med Phiips tikom har förutsättningarna förbättrats för etabering av erforderiga resurser för ededningsunderhå vid fottans regionaa underhåsorgan. Vid DrB S föreigger såunda inga organisatoriska restriktioner för utbyggnad av resurserna efter pågående etabering av dessa vid KkrV och vid DrB O har, som ovan redovisats, resurserna för ededningsunderhå utökats i den 1966 faststäda organisationen. Med denna bakgrund har en successiv avvecking av Phiipsavtaet beträffande underhåsuppgifter bedömts ämprig i den takt motsvarande resurser hinner uppbyggas vid örogsbaserna och paner har uppgjorts för dessas övertagande av underhåsarbeten avseende vissa av de tidigast från Phiips evererade anäggningstyperna. Det torde f ö icke igga i everantörens intresse att ombesörja underhå av en konstruktion under hea dess ivsängd. På ängre sikt torde ett förfarande, där fottans underhåsorgan, efter en begränsad tid för utbidning och uppföjning av everantörens verksamhet, kan övertaga det fua underhåsansvaret, från fertaet oika synpunkter erbjuda den mest rationea ösningen. Svårbemästrade underhåsprobem uppkom i början av taet även beträffande andra materiesag. Otiräckiga underhåsresurser för teematerie inom samtiga försvarsgrenar gav 1962 anedning ti en utredning inom försvarsdepartementet angående organisations- och driftsformer för underhå av krigsmaktens teetekniska materie genom försorg av Försvarets arbetsgrupp för teeunderhå (FATU): Utredningen föranedde år 1963 besut om etabe- 334 ring av ett för försvaret gemensamt teeunderhåskontor (TUK) vid fygförvatningen samt koncentration av mera omfattande översyner samt modifieringar och reparationer av teematerie ti ett anta centraa underhåsanstater. En närmare redogörese härför har ämnats i 1966 års årsberättese i stridsednings- och förbindeseväsende (TiS nr 3/66 ). - A ven om ededningsmaterie i fottan i förvatningshänseende är kart avgränsad från teematerie så innehåer den otviveaktigt - band mycket annat - även komponenter av teeteknisk eer eektronisk konstruktion. Detta förhåande gav anedning ti en viss tveksamhet om dear av ededningsmaterieen borde bi föremå för underhå vid de nya centraa anstaterna, viket i sin tur kunde få återverkningar på dimensioneringen av fottans regionaa resurser. Såunda medförde överföringen av översyner av viss ur fartygen demonterbar teematerie ti det nyetaberade underhåsorganet AB Teeunderhå (Teub) i Växjö en viss reduktion i arbetsbeäggningen vid KkrV teeverkstad. Då Phiips samtidigt fick hand om underhå av åtskiig nytikommen ededningsmaterie är det förkarigt att KkrV städe sig tveksamt ti önsamheten av erforderiga investeringar för uppbyggnad av resurser för övertagande av den vid artierisektionen bedrivna verksamheten enigt organisationsbesuten 1961 och På initiativ av KkrV bidades 1966 en arbetsgrupp med representanter för detta företag, Teub och DrB S/T för att närmare studera probemstäningarna. Härvid konstaterades b a att kraven på samordning av underhået av ededningsmaterie och övriga materiesag i fartygen och förhåandet att verksamheten i betydande utsträckning måste bedrivas ombord medförde behov av permanenta persona- och verkstadsresurser i Karskrona. Sedan TUK dessutom uttaat sig för ämpigheten av fördening av ededningsunderhå ti KkrV och marinförvatningen stät reduktioner i avtaet med Phiips i utsikt i den takt resurser kan etaberas vid de regionaa organen för övertagande av verksamheten har KkrV numera - som ovan redovisats - vidtagit åtgärder för uppbyggnad av resurser för underhå av ededningsmateriel Härigenom synes f n förutsättningarna reativt goda för att en uppdening av underhået av fottans mycket speciea och på ett stort anta typer differentierade ededningsmaterie mean regionaa och centraa organ på ängre sikt ska kunna undvikas. Ur beredskapssynpunkt är det givetvis av vita betydese att ha tigång ti

27 r kompetta resurser för aa aktuea underhåsinsatser inom fotta?s primära basområden, des för att snab?t ku~na etaberao en effekt.v krigsreparationstjänst, des för att kontmuerhgt kunna baa matene på beredskapsföragda fartyg i funktionsdugigt skick och vid behov snabbt kunna sätta samtig materie i drift. En utbrytning av större översyner och modifieringar - eer generaöversynsarbeten enigt skeppsteknisk nomenkatur - och överföring av dessa ti ~entraa organ skue dessutom medföra mycket stora och oekonom1ska beäggningsvariationer vid örogsbaserna. Såunda uppkommer fyra gånger om året utprägade maxi~a i und~rhåspersonaer:s ~!sse: sättning ombord i fartygen varv1d prakuskt taget a tdganghg persona erfordras för provning, kontro, tisyner, trimning och justering m f arbetsuppgifter inom ramen för re~io~a un?er~åsverksamhet. Förhåandet sammanhänger med den arhga utbddmngscyken inom fottan med rustningar och provturer höst och vår. sam t fartygens tigängighet vid övningsuppehåen sommar?ch vmter. Ett bortfa av arbeten av generasynskaraktär skue antmgen reducera möjigheterna för att tigodose personabehovet vid ovannämr: da tidpunkter eer skapa syssesättningsprobem under meantiderna. Å andra sidan medför de begränsade seriestorekarna och det stora antaet oika typer av anäggningar svårigheter vid etabering av speciaresurser för a~ nödvändiga insatser vid samtiga aktuea örogsbaser. Genom ett mera amänt införande av utbytessys~~m torde man emeertid kunna nöja sig med uppbyggnad av fustandiga resurser för översyn och renovering av utbytta kompon.~nt~r vid en örogsbas. Investeringar i utbyteskomponenter kan h~rv1d medföra besparingar genom reducerat behov av dyrbara speciautrustningar vid fera baser och samtidigt bidraga ti ökad beredskap genom kortare reparationstider på fartygen. En ämpig fördening av oika speciaresurser mean baserna underättar en ratione verksamhet genom större frekvenser i vissa arbetsuppgifter utan att den totaa arbetsvoymen reduceras så att svårigheter uppkommer för att tidvis tigodose krav på omfattande insatser i fartygen. Steg har tagits i denna riktning under senare år varvid t ex resurs~r f.ö~ reparation och renovering av vissa gyrostater koncentrerats u OrB O. Förändringar i underhåsvoym och utvecking av arbetsmetodik En siffermäs~ig redovisning av förändringar i underhåsvoymen 336 ti föjd av den påtagiga utökningen av materiebeståndet under senare år kan f n svårigen åstadkommas. Resurser har ännu icke kunnat disponeras för systematisering och standardisering av underhåsrutiner i en utsträckning som möjiggjort framtagande av normatider för oika aktuea underhåsåtgärder. Dessutom saknas ännu tiräckiga erfarenheter av i vad mån oika förekommande underhåsinsatser är ämpigt avvägda med avseende på åtgärdernas omfattning samt periodicitet. Personabehov för vidmakthåande av befintig materie i funktionsdugigt skick på ängre sikt kan härigenom icke preciseras med tifredsstäande noggrannhet ti föjd av bristande kännedom om erforderigt anta arbetstimmar för nödvändiga insatser vid en rationet och optimat bedriven verksamhet. Härti kommer att den erforderiga arbetstiden för en viss underhåsinsats i väsentig utsträckning beror av kompetens och erfarenhet hos utnyttjad persona. Det tidigare materiebeståndet, som huvudsakigen utgöres av mekaniska räkneapparater med eektromekaniska transmissioner har i stor utsträckning kompetterats med nya utrustningar, som uppbyggts av ett betydande anta eektroniska komponenter av varierande art, varvid även digita teknik kommit ti utnyttjande vid sidan av den traditionea anaogitekniken. Denna utvecking har medfört krav på utvidgning av underhåspersonaens kompetensområde med behov av kompetterande utbidning och devis omskoning som föjd. Samtidigt har emeertid disponiba personaresurser i stor omfattning måst ianspråktagas för avhjäpande av uppkomna driftstörningar på materie i bruk och för kontrouppgifter och medverkan vid instaationer, intrimning och prov med ny materie, varigenom möjigheterna för fristäning av personaen för vidareutbidning t v varit begränsade. I detta äge har underhåsverksamheten, des ti föjd av personabrist, des på grund av brist på erfarenheter av ivsängd och motståndskraft hos oika typer av nya komponenter, företrädesvis kommit att kännetecknas av haveriavhjäpande åtgärder, under det att förebyggande underhå endast kunnat insättas i mindre omfattning. Utan tigång ti på erfarenhetsmässiga grunder framtagna rutiner för underhå av oika anäggningstyper har också de förebyggande åtgärderna från fa ti fa fått grundas på underhåspersonaens bedömanden av insatsbehov i ansutning ti resutat av besiktningar och funktionsprov, varvid man stäts inför åtskiiga 337

28 avvägningsprobem, där i många fa bristen på resurser fått fäa avgörandet. Härti kommer att förebyggande underhåsåtgärder av sedvanig karaktär icke ökar funktionssäkerheten hos det omfattande anta eektroniska komponenter med exponentie fefördening, som ingår i nyare anäggningar - i många fa kan justeringsåtgärder och komponentbyten på denna materie få direkt negativ effekt. Underhåsverksamheten måste härigenom insättas efter oika principer at efter materieens konstruktiva utformning varvid rent förebyggande ingrepp endast bör omfatta komponenter med norma fefördening, vars funktionssäkerhet successivt nedgår genom t ex mekanisk försitning, korrosionsangrepp eer nedsmutsning. Underhået av övriga komponenter måste inriktas på provning och kontro av funktion och prestanda med reativt täta meanrum varvid man får eftersträva att avhjäpa upptäckta fe med så små ingrepp som möjigt i konstruktionen och därefter genom förnyad kontro förvissa sig om att åtgärderna icke givit anedning ti ytterigare fe. Särskid uppmärksamhet måste dessutom iakttagas vid underhå av komponenter med bandad fefördening vika äro utsatta för såvä sumpvisa fe som en successiv försämring av prestandan. Utveckingen har härigenom medfört reducerade möjigheter för att genom traditionea underhåsåtgärder i form av översyn, rengöring, komponentbyten och justeringsarbeten ~kunna öka sannoikheten för att fe icke ska uppkomma inom en viss tidrymd. Verksamheten måste i stäet inriktas på att uppföja materieens funktionsdugighet genom driftsprov samt periodisk uppmätning och observation av prestanda och tistånd. En hög frekvens i provningsverksamheten ökar sannoikheten för tifredsstäande funktion vid viss tidpunkt och är såunda önskvärd från beredskapsspunkt. Ju oftare materieen provas, desto större möjigheter erhåes för upptäckt av komponenter med hög fekrekvens varvid vissa förebyggande åtgärder kan vidtagas. Iband kan modifiering av en konstruktionsdetaj eer förbättringar inom driftsmijön öka funktionssäkerheten och om detta icke visar sig möjigt kan framtagning av en specie rutin för övervakning under drift och ämpigaste åtgärder vid fe underätta ett snabbt återstäande av materieen i funktionsdugigt tistånd när fe uppstår. Kännedom om fefrekvensen hos oika komponenter underättar även dimensionering av ämpigt sortiment av reserydear. 338 Omfattande insatser måste dessutom nedäggas på bearbetning av resutat från successivt utförda prov och kontroer av materieen. Upptäckta fe måste ingående anayseras så att orsakerna ti dessa kan faststäas - det är t ex icke atid ätt att karägga om ett fe kan häredas från konstruktiva svagheter eer ovarsam hantering av ovan betjäningspersonal - I möjig utsträckning måste också eftersträvas att söka karägga återstående ivsängdet med acceptabe funktion hos oika konstruktionsdetajer genom jämföreser mean resutat från prov vid oika tidpunkter, varigenom underag för besut om oika ingrepp kan erhåas. En föjd av denna utvecking har bivit att kraven ökas på tigång ti persona som besitter ingående kunskaper om oika anäggningars konstruktion och funktion vid sidan av färdigheter inom mät- och instaationsteknik. Erfarenheter från senare års verksamhet har också utvisat att en at större ande av aktuea arbetsuppgifter måste anförtros persona med ingenjörskompetens under det att den antasmässigt övervägande deen av för ededningsunderhå disponibe persona med kompetens från yrkesskoor fått en atmer begränsad användbarhet. Såunda har t ex Phiips genomgående utnyttjat ingenjörer för enigt avtaet med marinförvatningen åtagna underhåsarbeten. Huruvida det på sikt bir nödvändigt att ersätta den timavönade personaen med vanig yrkesskoeutbidning med ingenjörer eer speciautbidad miitärpersona kan knappast avgöras ännu även om successiv utvecking i denna riktning f n synes sannoik. Från kostnadssynpunkt torde en större tigång ti persona med högre kompetens vara att föredraga, då härmed föjande större arbetskapacitet mycket vä torde uppväga de ökade önekostnaderna. K ven om funktionssäkerheten hos modern ededningsmaterie fortfarande ämnar åtskiigt övrigt att önska och många arbetsuppgifter återstår på vägen mot ett effektivt och optimat underhåssystem har dock senare års utvecking och erfarenheter i viss utsträckning ämnat underag för successiva förbättringar i underhåsäget. B a torde inom arbetsmetodiken den kontinueriga uppföjningen av variationer i materieens prestanda kunna ge ett bättre utbyte i ökad funktionssäkerhet, när moderna metoder för mätteknisk registrering av servoegenskaper och driftsförhåanden m m hos oika dear av anäggningarna kan ge ett förbättrat underag för preventiva åtgärder. - Inom modern ededningsteknik utnyttjade komponenter har dessutom under senare år fått en atmer spridd användning för civit bruk för b a ADB-verksamhet och automa- 339

29 tion i oika former. Härigenom skapas en önsam marknad för komponenter med ökad driftsäkerhet och för utvecking av förbättrad underhåsmetodik, som direkt kan komma ededningsunderhået tigodo. De abnormt stora kapitabeopp som under senare år satsats av supermakterna på materie för rymdfärder och inom robottekniken tjänar samma syfte. Åtskiiga tecken på en snabb utvecking av nya eektroniska konstruktioner med avsevärt förbättrad driftsäkerhet föreigger redan, där den i och för sig betydesefua ersättningen a v eektronrör med transistorer sannoikt endast utgör en detaj i utveckingsprocessen. - Genom tivaratagande av senare års erfarenheter från underhå av eektronisk materie bör, med tigång ti förbättrade komponenter, framtagning av betydigt mera underhåsväniga och driftsäkra utrustningar bi möjig. Då emeertid konstruktion, tiverkning och instaation tar ång tid i anspråk och då nu befintig materie kan förväntas kvarstå i bruk under år kan några påtagiga reduktioner i underhåsvoymen inte förväntas uppkomma annat än på ganska ång sikt. Det förefaer dessutom inte osannoikt att dessa reduktioner kommer att baanseras av ökningar i materiebeståndet då ededningsutrustningar - från att ha tidigare exkusivt ingått i artierisystem - nunrera erfordras i titagande utsträckning inom b a robot-, torped- och ubåtsjaktsystem. Ubåt Notiser från nar och fjärran Israe Den ti Israe överförda engeska ubåten TRUNCHIEiON heter numera DOIT...BHIN och har anänt ti Haifa. (Marine News, mars 1968) Svävare Libyen 1 Tre 50-knops svävarpatrubåtar byggs för närvarande av Vasper Thornyeraft för!libyen. Beväpning bir 8 trådstyrda robotar och en 40-mm kanon. Fregatt Maaysia (The Shipping Word and Ship Buider) Den första fregatten av typ Mark I som byggs av Yarrow Ltd, Storbritannien har sjösatts för Maaysia. Fartyget har fått namnet HANG-JiEBAT och är det första av två i kassen för Maaysia. LängdX,breddXdjup: 93X10,4X3,1 m. Fart 27 kn. Depacement 1600 ton. Maskin: Diese och gasturbin, resp hk. Besättning 120 man.!fartyget har framtagits av varvet med tanke på behov av små, biiga fregatter med stor aktionsradie, men ändå försedd med stark beväpning och stor uthåighet. Kassen paneras för fera oika bestyckningsaternativ, b a med robot. (The Shipping Word and Ship Buider, mars 1968) Landstigningsfartyg Storbritannien ~Landing Ship Tank (IT...ST) EMPIRE GUL[JEMOT; EMPIRIE PIE,TREL, EMPIRE TERN och MAXWELL BRANDER är ti sau i Singapore. (Marine News, mars 1968) USA.Sagskeppet NiEW ]1ERSIEY har tagits fram ur mapåse för att med sina 9 40,6 cm-kanoner göra tjänst i Vietnam. New Jersey har inte varit i tjänst på 10 år och har kostat 27 mijoner doar att rusta och modernisera. Atomubåtar (Nyhetsbyråer, dagspress, apri 1968) DhNFEIT... BOONE och JAM!E'S MADISiON ska byggas om för att kunna ta ombord Poseidon-robotar. CMarine News, mars 1968)

30 Jagare Amerikanska försvarsdepartementet har infordrat anbud på en ny jagarkass av 6 större varv. Genom detta för,farande med anbud på "paket", dvs varven svarar för såvä utformning som konstruktion hoppas man kunna kraftigt minska departementets framtagningskostnader. 246 mij doar har begärts för nästa budgetår för projektet. Antaet :fartyg i kassen har ännu ej bestämts, men förmodas kunna uppgå ti fer än 100. (Wa Street Journa, feb 1968) Jagare Västtyskand 13 apri öpte den andra av tre bestäda tyska robotjagare av stapen i Bath, Maine, USA.!Hon döptes ti MOLDiERS efter en av de mer framstående tyska jaktfygarna under VK 2. Det första fartyget i serien, LOTJENS träder i tjänst i början av 1969 och det tredje, ännu odöpta, ska vara i tjänst Vapenmässigt är dom ungefär jämstäda med sagskeppet 'BISIMARCK från VK 2. Priset för en jagare är ungefär 210 mij mark. CFrankfurter Agemeine, mars 1968) Fregatter mars togs den första av de sex amerikanska jagarna av :FLETOHER-kass ur tjänst. PiLETIOHER-jagarna ska ersättas av fyra bestäda fregatter av "70" kass. Dessa får en bart på ca 30 knop och beväpningen ska utgöras av Tartarrobotar, AU-vapen och 76 mm fjärrstyrda automatkanoner. Fartygen byggs i stäet för :förut panerade O uftförsvarskorvetter. Kassen ska byggas på tyska varv för mean mij mark och beräknas tas i tjänst 1972/73. Persona (Frankfurter A gemeine, mars 1968) " 1 Bundesmarine" är nu panerad att få en personastyrka på man i fu t utbyggt skick i stäet för förut panerad (Frankfurter Agemeine, mars 1968) RATTELSER AV KORREKTURFEL I TiS Januari 1968 sidan 32, bid 4: Bidtexterna byter pats. Mars 1968 sidan 201: 3. stycket "Sverfges aiansfria poitik- - -"utgår. 342

31