Lagakraft

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret ANTAGANDEHANDLING Planavdelningen Dnr Torbjörn Johansson Telefon Sida 1 (16) Lagakraft Planbeskrivning Detaljplan för fastigheten Tönsberg 4 m m i stadsdelen Husby, Dp Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Planområdets läge och ungefärliga utbredning markerat med gul ring.

2 Sida 2 (16) Sammanfattning Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att möjliggöra LSS-boende (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) med sex lägenheter för ungdomar i en numera nedlagd förskola på fastigheten Tönsberg 4. Behovet av denna form av boende är stort i området. Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) är tomträttsinnehavare och förvaltare av fastigheten. Förskolan nordöst om det planerade LSS-boendet behåller sin befintliga användning. En ny fastighet bildas för LLS-boendet genom avstyckning från Tönsberg 4. Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra så betydande miljöpåverkan, enligt PBL (2010) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11. Frågor som bedömts viktiga att hantera i planarbetet är eventuell påverkan på habitatnätverk för barrskogsfåglar samt dagvattenhantering. Tidplan Plansamråd 12 dec feb 2015 Granskning 3 juni juli 2015 Antagande 3 kv. 2015

3 Sida 3 (16) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Planens syfte och huvuddrag... 4 Plandata... 4 Tidigare ställningstaganden... 5 Förutsättningar... 5 Natur... 5 Geotekniska förhållanden... 6 Hydrologiska förhållanden... 6 Markutnyttjande... 6 Stads- och landskapsbild... 6 Befintlig bebyggelse... 7 Kulturhistoriskt värdefull miljö... 8 Offentlig service och kommersiell service... 8 Gator och trafik... 8 Störningar och risker... 8 Planförslag... 9 Bostäder... 9 Angöring, parkering Tillgänglighet Teknisk försörjning Räddningstjänst Förskola Park Konsekvenser Behovsbedömning Miljökvalitetsnormer för vatten Stads- och landskapsbild Kulturhistoriskt värdefull miljö Störningar och risker Barnkonsekvenser Tidplan enligt normalt förfarande Genomförande Organisatoriska frågor Verkan på befintliga detaljplaner Fastighetsrättsliga frågor Ekonomiska frågor Tekniska frågor Genomförandetid... 16

4 Sida 4 (16) Inledning Planhandlingar Planförslaget består av en plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH Till planen hör denna planbeskrivning. Medverkande Planprojektledare stadsbyggnadskontoret: Torbjörn Johansson Plankonsulter: Eva Strömbäck och Filippa Andersson, WSP Stadsutveckling. Projektledare exploateringskontoret: Joakim Norell Lantmätare, lantmäterimyndigheten: Sara Engström Askelin SISAB: Susanne Christensson Cedervall arkitekter: Carin Öman Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att möjliggöra inrättandet av ett LSS-boende för ungdomar med sex lägenheter i en nedlagd förskola. LSS-lagen är lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Av plantekniska skäl ingår ett parkområde i planen. Plandata Läge, areal, markägoförhållanden Planområdet berör fastigheten Tönsberg 4 och del av Akalla 4:1. Området ligger centralt i Husby och avgränsas i öst och väst av bostäder, i söder av Norgegatan och i norr av ett grönområde. Planområdet är ca 1,3 ha och all mark ägs av Stockholm stad. Tomträttshavare är Skolfastigheter i Stockholm (SISAB). Flygbild över fastigheten Tönsberg 4 med den ungefärliga planavgränsningen markerad med röd streckad linje. Byggnaden för det nya LSS-boendet markerad med gul ring.

5 Sida 5 (16) Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Den mark som omfattas av detaljplanen ligger inom det område, som enligt stadens översiktsplan utgör tät stadsbebyggelse. Där ingår bl.a. att beakta lokala behov samt att dessa främst sker i goda kollektivtrafiklägen. Förslaget till förändring är i linje med översiktsplanens intentioner. Detaljplan Fastigheten Tönsberg 4 är enligt gällande stadsplan Pl 7425, fastställd 1974, avsedd för barnstugeändamål. Kommunala beslut i övrigt Ett start-pm godkändes av Stadsbyggnadsnämnden i februari Markanvisning Beslut om markanvisning för LSS-boendet togs i exploateringsnämnden 23 maj Förutsättningar Natur Mark och vegetation Planområdet utgörs av hårdgjord yta och en barrskogspark. Naturvärden Ett habitatnätverk för barrskogsfåglar sträcker sig över fastigheten och intilliggande parkmark. Illustrationskarta: Habitatnätverk för barrskogsfåglar. Den ungefärliga planavgränsningen markerad med röd streckad linje.

6 Sida 6 (16) Rekreation och friluftsliv I anslutning till den för LLS-boendet aktuella byggnaden finns ett parkområde med bland annat bollplaner, lekplats och grillplats. Parken ingår i ett större parkområde som sträcker sig i öst-västlig riktning mellan Norgegatan och Hanstavägen. Inom planområdet finns gång- och cykelstråk i både öst-västlig och nord-sydlig riktning. Geotekniska förhållanden Markförhållanden Marken inom planområdet består huvudsakligen av berg i dagen. Hydrologiska förhållanden Miljökvalitetsnormer för vatten och dagvatten Dagvattnet från området går till Edsviken som är en ytvattenförekomst (SE ). Enligt VISS september 2014 har Edsviken otillfredsställande ekologisk status och ej god kemisk status. Miljökvalitetsnormer för vatten som ska uppnås för Edsviken är God ekologisk status till 2021 samt God kemisk ytvattenstatus till 2015, med undantag för Tributyltennföreningar till Dagvatten Dagvattnet rinner idag till befintliga dagvattenbrunnar som avleds till en dagvattenledning. Dagvatten från hårdgjorda ytor på förskolegården avleds ut i intilliggande grönytor. Vatten från avloppsledningar renas vid Bromma reningsverk för att sedan släppas ut via bergtunnel i Saltsjön. Markutnyttjande Ledningar för vatten, dagvatten, spillvatten, fjärrvärme, el, tele samt rörsystem finns inom planområdet. Stads- och landskapsbild Husby ligger på norra Järvafältet där utbyggnaden skedde mellan 1972 och Centrumanläggningen var färdig vid årsskiftet 1975/76 och tunnelbanan kunde invigas Bebyggelsen i Husby ligger på en höjdplatå med svaga sluttningar i alla väderstreck. Den stora matargatan Norgegatan strax sydväst om planområdet löper som ett djupt dike rakt genom stadsdelen. På detta sätt delas stadsdelen in i två relativt lika stora delar.

7 Sida 7 (16) Flygfoto: De låga förskolorna i bildens centrala del. Även om naturen på sina ställen tar sig in bland bostadshusen så är det framförallt utmed Järvafältet respektive mot Hanstavägen som större skogspartier finns. Speciellt för Husby var att man ville ta till vara på den positiva kontrasten mellan stad och land, natur och byggnader. Genom att man inte tillät byggmaskiner att komma utanför yttersta husfasad når tallskogen på sina ställen ända fram till husknuten. Bebyggelsen i Husby utgörs till största delen av lamellhus i 5-6 våningar. Befintlig bebyggelse På fastigheten står två byggnader. Den nordöstra byggnaden används i dag som förskola och inrymmer fem barngrupper. Byggnaden utgörs av ett plan, har platt tak, vita fönsterkarmar och orangefärgad träfasad. Den för LSS-boende aktuella byggnaden står idag tom. Byggnaden utgörs av ett plan, har ett svagt lutande tak, vita fönsterkarmar och gul träfasad. Foto: Den för LLS-boende aktuella byggnaden. Förskolan skymtar till höger.

8 Sida 8 (16) Kulturhistoriskt värdefull miljö Bebyggelse Fastigheten är gulmarkerad på stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta vilket innebär att bebyggelsen har positiv betydelse för stadsbilden och/ eller har ett visst kulturhistoriskt värde. Den för aktuella byggnaden är en av de så kallade kvartersgårdar som Abrahamsson Arkitektkontor AB ritade för norra Järvafältet. Kvartersgårdarna innehöll parklek, fritidshem och klubbhem. Offentlig service och kommersiell service Husby centrum ligger i anslutning till tunnelbanan med god tillgång till olika sorters service. Det finns såväl offentlig service i form av vårdcentral och bibliotek samt kommersiell service med dagligvaruhandel, butiker och restauranger. Gator och trafik Gator Angöring till fastigheten sker från Nidarosgatan via en mindre platsbildning. Gång- och cykeltrafik Runt om och genom planområdet går viktiga gång- och cykelstråk. Kollektivtrafik Planområdet ligger i ett bra kollektivtrafiksläge med mindre än 200 meter till tunnelbana. Störningar och risker Luft, lukt Miljökvalitetsnormen för luft klaras för planområdet. Halten av partiklar (PM10) är (dygnsvärde) att jämföra med miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3. Halten av kvävedioxid är (dygnsvärde) att jämföra med miljökvalitetsnormen 60 µg/m 3. Buller Trafikbullernivåerna är låga i planområdet och ligger mellan dba ekvivalent nivå.

9 Sida 9 (16) Planförslag Detaljplanen innebär att planbestämmelsen barnstugeändamål för en av de befintliga byggnaderna ändras till bostäder. Detta för att kunna anordna ett gruppboende. LSS-lagen är lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Mindre områden av det som idag är parkmark övergår till kvartersmark för angöring och utvidgad tomtyta. Den befintliga förskolan blir kvar. I detaljplanen ingår att fastigheten Tönsberg 4 delas och ny fastighet bildas för LSS-boendet. Bostäder Den för LSS-boende aktuella byggnaden byggs om till sex lägenheter på ca 50 kvm med tillhörande gemensamma utrymmen och personalutrymmen. Den nuvarande byggnadens storlek på ca 620 kvm påverkas inte. Däremot föreslås en ombyggnad av det befintliga svagt lutande taket till sadeltak. Detta för att förhindra fuktskador. Illustration: Fasader och nytt sadeltak.

10 Sida 10 (16) Situationsplan Angöring, parkering I nordväst går ett parkstråk med en gång- och cykelväg. En mindre del av gång- och cykelvägen övergår till kvartersmark för angöring till LSS-boendet. Två områden avgränsas på plankartan med bestämmelsen x som innebär att marken ska vara tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafik. För verksamheten redovisas tre parkeringsplatser, varav en handikappsplats. Tillgänglighet Inom 10 meter från huvudentré finns handikapparkering, parkering för verksamheten och angöring för färdtjänst. Ambulans och räddningstjänst förutsätts även kunna köra på befintligt parkvägsnät. Alla entréer görs tillgängliga med ramper för rullstolsburna. Gång- och cykelstråket nordväst om fastigheten får en lutning på 5%. Teknisk försörjning Ledningar för vatten, dagvatten, spillvatten, fjärrvärme, el, tele samt rörsystem för sopsug finns inom planområdet.

11 Sida 11 (16) Avfallshantering I östra Akalla finns en central sopsugsanläggning som även betjänar Husby, den ägs och drivs av en lokal samfällighet. Från stadsdelarnas flerbostadshus, skolor, daghem, tunnelbanestationer m m. sugs sopor och avfall med hjälp av högtrycksfläktar via grova rör till anläggningen, där avfallet komprimeras. Anslutning till den befintliga förskolans sopsugs-system utreds. Om anslutning till sopsugsanläggningen inte är möjlig kan hämtning av hushållssopor ske från vändplatsen på Nidarosgatan. Förråd för kärl placeras vid platsbildningen. Hämtning kan ske inom 27 m och lämning för verksamheten inom 35 m. Avsteg görs från stadens rekommendationer, (bör vara max 10 m, både för hämtning och lämning av kärlsopor). Vid placering närmare entrén ökas avståndet till vändzonen och risken för att sopbilen då kör in på parkvägen anses öka. Stockholm Vattens renhållningsavdelning rekommenderar därför sopsugslösning eller förråd så nära platsbildningen som möjligt. För LSS-boendet är tanken att källsortering av grovsopor sker inomhus alternativt i utvändigt förråd och lämnas på återvinningscentral/insamlingsplats. Räddningstjänst Planerad användning samt byggnadens placering utgör inget problem för räddningsinsatser. Förskola Den befintliga förskolan i den nordöstra delen av fastigheten behålls. Den reglering av användning, byggrätt, tomtens utformning m m som redovisas för denna del av fastigheten i stadsplan Pl 7425 behålls men ändras för att bättre överensstämma med befintliga förhållanden och dagens planbestämmelser. Park Av plantekniska skäl ingår ett befintligt parkområde i planen. Parkområdet minskas med sammanlagt ca 600 kvm. En del på ca 500 kvm är idag hårdgjord och tillförs den nya fastigheten för LSS-boendet. Även ca 100 kvm av en gång- och cykelväg nordöst om fastigheten överförs till kvartersmark för angöring. I övrigt medför detaljplanen inga förändringar för parken.

12 Sida 12 (16) Konsekvenser Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL(2010) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. Underlag till bedömningen har lämnats av miljöförvaltningen, stadsmuseum och brandförsvaret. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas nedan. Miljökvalitetsnormer för vatten Dagvattnet från området går till Edsviken som är en ytvattenförekomst (SE ). Enligt VISS september 2014 har Edsviken otillfredsställande ekologisk status och ej god kemisk status. Miljökvalitetsnormer för vatten som ska uppnås för Edsviken är God ekologisk status till 2021 samt God kemisk ytvattenstatus till 2015, med undantag för Tributyltennföreningar till Planförslaget bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna för Edsvikens ytvattenförekomsten. Inga särskilda åtgärder planeras då LSS-boendet inte medför större förändringar och biltrafiken till och från fastigheten är mycket ringa. Dagvattnet avleds via befintliga dagvattenbrunnar till dagvattenledningen. Eventuellt behöver en dagvattenbrunn kompletteras på angöringsytan. Hårdgjorda ytor med ringa trafik/besökstrafik och färdtjänst ökas med 290 kvm. Samtidigt skapas grönytor och träd/buskplanteringar på gården som blir cirka 200 kvm stor. I och med att gården görs om och blir grön med lokal dagvattenhantering ökas inte arean hårdgjord yta som avvattnas mot ledningsnätet. Takvattnet avleds till befintlig dagvattenledning. Byggherren får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter.

13 Sida 13 (16) Stads- och landskapsbild I en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen får den minskning av de hårdgjorda parkytorna som föreslås anses rimlig då en större uteyta för LSS-boendet kan tillskapas och angöring till fastigheten inte behöver ske över parkmark utan kan ske på kvartersmark. Barrskogsbältet med habitatnätverk för barrskogsfåglar berörs ej. Kulturhistoriskt värdefull miljö Byggnadens träfasader och gula färg behålls. Byggnadens svagt lutande tak byggs om till sadeltak för att minska risken för fuktskador. Störningar och risker Förslaget medför ingen ändring i rådande förhållanden. Barnkonsekvenser Byggnaden kommer inte längre att nyttjas som förskola. Däremot tillskapas ett välbehövligt boende för ungdomar med särskilda behov. Den befintliga förskolans lekytor ute minskar något då ytan föreslås bli angörings- och parkeringsyta för LSS-boendet. Behovet av av LSS-bostäder är stort i området och i en avvägning mellan de olika intressena får den lösningen anses rimlig då den typen av bostäder förutsätter goda angöringsförhållanden. SISAB för tillsammans med Stadsdelsförvaltningen och förskolechefen en dialog och ser över hur den kvarvarande förskolegårdens kvalitet kan höjas. Tidplan enligt normalt förfarande Plansamråd 12 dec feb 2015 Granskning 3 juni juli 2015 Antagande 3 kv Genomförande Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret ansvarar för upprättandet av detaljplan samt myndighetsutövning vid bygglov och bygganmälan.

14 Sida 14 (16) Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildnings- och fastighetsregleringsåtgärder, på SISAB:s initiativ och bekostnad. Exploateringskontoret ansvarar för träffande av erforderliga avtal och överenskommelser. Staden ansvarar för anläggande inom allmän platsmark. Trafikkontoret och stadsdelsförvaltningen ansvarar för drift och underhåll av allmän platsmark. Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) ansvarar för uppförande, drift och skötsel av erforderliga anläggningar inom kvartersmark. Huvudmannaskap Allmän platsmark utgörs av park. Huvudman för allmän plats är staden genom dess trafik- och renhållningsnämnd. Avtal Befintligt tomträttsavtal för Tönsberg 4 ska inskränkas till att avse endast den del som återstår av Tönsberg efter avstyckningen beskriven nedan. Avtalet ska skrivas in i fastighetsregistret. Staden kommer att upprätta en överenskommelse med SISAB som reglerar frågor om ekonomi och genomförandet av projektet. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintlig stadsplan Pl 7425, fastställd 1974 helt upphör att gälla inom planområdet. Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter och ägoförhållanden Planen berör fastigheten Tönsberg 4 vilken är upplåten med tomträtt till SISAB samt del av fastigheten Akalla 4:1 som ägs av staden. Planområdet är ca 1,3 ha. Användning av mark Detaljplanen redovisar avgränsningar mellan användningar inom kvartersmark och allmän plats. Fastighetsbildning Figur 1, 2 och 3 på kartskiss nedan ska genom avstyckning från Tönsberg 4 och fastighetsreglering från Akalla 4:1 bilda en ny fastighet (det som är redovisat som kvartersmark för LSS-boende m m). För att avstyckningen ska kunna genomföras måste befintligt tomträttsavtal för Tönsberg 4 inskränkas, se under avtal ovan. Genomförd fastighetsbildning (fastighetsreglering och avstyckning) är en förutsättning för bygglov. Ansökan om avstyckning och fastighetsreglering görs av Stockholm Stad (lagfaren ägare) och SISAB (tomträttshavare) gemensamt och

15 Sida 15 (16) bekostas av SISAB. Den nybildade fastigheten kommer också att upplåtas med tomträtt. Kartillustration: Redovisning av markytor. Gemensamhetsanläggning I närområdet finns en gemensamhetsanläggning för ett sopsugsystem (Helsingfors ga:1). Tönsberg 4 är ansluten till gemensamhetsanläggningen och den nybildade fastigheten ska eventuellt ansluta sig till gemensamhetsanläggningen. Anslutning till gemensamhetsanläggningen sker i en lantmäteriförrättning, förslagsvis samtidigt som avstyckningen görs. Det enklaste sättet att ansluta är att en överenskommelse om inträde i gemensamhetsanläggning upprättas mellan samfällighetsföreningen och fastighetsägaren/tomträttshavaren där de kommer överens om ett lämpligt andelstal m m. Överenskommelsen inges sedan till lantmäterimyndigheten för beslut. Servitut och ledningsrätter Allmänhetens rätt att nyttja kvartersmarken för gång och cykel säkras genom två x-bestämmelser i planen. X-bestämmelserna bör genomföras med upplåtelse av servitut till förmån för en av staden ägd fastighet. I servitutet bör även inkluderas rätt till belysning med därtill tillhörande ledningar och andra anordningar. Ansökan om att bilda servitut bör göras av staden i samband med ovanstående beskriven avstyckning. Inom planområdet har Stockholm Vatten ledningar för vatten samt dag- och spillvatten. Fortum Värme har en fjärrvärmeledning. Fortum Distribution har en elledning. Telia Sonera Skanova har en teleledning. Stockholm stad har en belysnings-

16 Sida 16 (16) ledning. Samfällighetsföreningen För sopsug i Husby-Akalla har en sopsugsanläggning i stadsdelen. Genom planområdet går ett rörsystem som tillhör anläggningen. De ledningar som finns inom u-område på plankartan kan säkras med ledningsrätt eller servitut. Ledningshavaren kan ansöka om ledningsrätt/servitut hos lantmäterimyndigheten. Det är lämpligt att detta görs samtidigt som ovanstående beskriven avstyckning. Tönsberg 4 är belastat av ett avtalsservitut till förmån för Floden 1 (Fortum Distribution AB) avseende väg och elledningar. Elledningarna ligger inom u-området i planen. Servitutet ska efter blivande avstyckning belasta den nya fastigheten istället för Tönsberg 4. Ekonomiska frågor Förrättningskostnader betalas av SISAB. Flytt av ledningar med därtill tillhörande anordningar för belysning bekostas av SISAB, eventuella andra flyttar av ledningar eller anläggningar bekostas av Staden. Anslutningsavgifter bekostas av planbeställaren. Tekniska frågor Ingen förändring väntas för anslutning till befintliga ledningar vatten, dagvatten, spillvatten, fjärrvärme, el, tele. Belysningsstolpar inom den blivande kvartersmarken kommer att behöva flyttas eller tas bort. En ny dagvattenbrunn kan eventuellt komma att ordnas på angöring- och parkeringsytan till den nya fastigheten. Anslutning till befintlig sopsugsanläggning utreds och kan bli aktuellt i framtiden. Genomförandetid Planens genomförandetid upphör fem år efter att planen vunnit laga kraft. Monika Joelsson planchef Torbjörn Johansson stadsplanerare