Adhd, huvudsakligen ouppmärksam form (add)

Transkript

1 Thomas, R., Sanders, S., Doust, J., Beller, E., & Glasziou, P. (2015). Prevalence of attention-deficit/hyperactivity disorder: a systematic review and meta-analysis. Pediatrics, Apr;135(4):e Willcutt, E. G., Nigg, J. T., Pennington, B. F., Solanto, M. V., Rohde, L. A., Tannock, R.,... & Lahey, B. B. (2012). Validity of DSM-IV attention deficit/hyperactivity disorder symptom dimensions and subtypes. Journal of abnormal psychology, 121(4), 991. Willcutt, E. G. (2012). The prevalence of DSM-IV attention-deficit/ hyperactivity disorder: a meta-analytic review. Neurotherapeutics, 9, Adhd-center Tideliusgatan 12, huvudentrén, bv, Rosenlund Box 17056, Stockholm adhd-center.slso@sll.se habilitering.se/adhd-center December 2018

2 Vad är add?

3 Adhd, huvudsakligen ouppmärksam form (add) Adhd (Attention Deficit, Hyperactivity Disorder) är ett samlingsnamn för olika former av adhd. Adhd innebär att en person ofta är ouppmärksam. Ibland är ouppmärksamheten kombinerad med svårigheter att styra impulser och reglera aktivitetsnivå. Det finns en grupp barn, ungdomar och vuxna som har problem med ouppmärksamhet, men få eller inga symtom på hyperaktivitet och impulsivitet. Svårigheterna sammanfattas i en form av adhd som kallas adhd, huvudsakligen ouppmärksam form, som du kan läsa mer om i det här faktabladet. I Sverige kallas denna form av adhd ofta för add, en term som används i faktabladet. Många av symtomen vid adhd, kombinerad form och adhd, huvudsakligen ouppmärksam form, liknar och överlappar varandra. Vid add är de tydligaste svårigheterna ouppmärksamhet, avledbarhet, glömska, igångsättningssvårigheter, bristande energi/trötthet och problem att organisera och planera. När det i denna text står adhd utan någon närmare beskrivning menas adhd som ett samlingsnamn för alla dess former. Termen adhd, kombinerad form, används enbart när jämförelser mellan olika former av adhd görs. Att ställa diagnosen Diagnosen adhd ställs av läkare och/eller psykolog med hjälp av diagnosmanualen DSM-5, som används inom psykiatrin. För att diagnosen ska ställas måste svårigheterna vara ovanligt stora i förhållande till ålder, ha funnits sedan minst sex månader tillbaka och skapa stora problem i vardagen i många olika situationer. De flesta symtomen ska ha funnits före tolv års ålder. Diagnosen add ställs på barn under 17 år om minst sex av nio symtom på ouppmärksamhet finns. När det gäller ungdomar och vuxna över 17 år krävs endast fem symtom. 2

4 Vad beror add på? Forskning genom tvilling- och adoptionsstudier visar att genetiska faktorer har störst betydelse för uppkomsten av alla former av adhd och att orsaken i grunden är biologisk. Det är vanligt att flera i en familj eller släkt har adhd i någon form. De neurobiologiska mekanismerna bakom de olika formerna av adhd är fortfarande oklara. Några av de gener som har en koppling till adhd har att göra med signalöverföringen av signalsubstansen dopamin i hjärnan. Det gäller särskilt främre delen av hjärnan, där planering, problemlösning och beslutsfattande styrs. Studier tyder på att hjärnans belöningssystem hos personer med adhd fungerar så att kortsiktiga belöningar väljs istället för belöningar som kräver väntan. Eftersom hjärnan fungerar på det här sättet är det är svårt att med viljans hjälp motivera sig och koncentrera sig på något som i stunden känns tråkigt. När något däremot upplevs som roligt, intressant och motiverande skärps uppmärksamheten. Riskfaktorer och påfrestningar under graviditet och förlossning kan också spela roll för uppkomsten av adhd. Forskningen har inte funnit belägg för att faktorer i uppväxtmiljön, uppfostran eller traumatiska händelser kan orsaka adhd. Psykosociala faktorer kan däremot ha betydelse för hur funktionsnedsättningen utvecklas och vilka konsekvenser den får. Hur vanligt är det? Redan år 1798 beskrev den skotske läkaren Alexander Crichton barn med den form av ouppmärksamhet och inre rastlöshet som vi idag kallar add. Han beskrev att svårigheterna påverkade skolarbetet negativt, särskilt om det upplevdes som tråkigt. Crichton ansåg att lärarna skulle ta hänsyn till dessa svårigheter eftersom barnen inte kunde koncentrera sig hur hårt de än ansträngde sig. Aktuell forskning visar att ca fem till sju procent av alla skolbarn världen över uppfyller kriterierna för någon form av adhd. När det gäller vuxna är siffran cirka tre procent. Hur många av dessa barn och vuxna som tillhör gruppen add varierar mellan olika studier. Det beror bland annat på att add är svårt att avgränsa från andra former av adhd. Siffrorna varierar mellan en tredjedel och över hälften av alla som har fått diagnosen adhd. 3

5 Barn som får diagnosen add, ouppmärksam form är i genomsnitt äldre än de som får diagnosen adhd, kombinerad form. Det kan bero på att barn som är hyperaktiva märks mer både hemma och i skolan och att de därför blir utredda och diagnostiserade vid yngre ålder. Ouppmärksamhet Har du add är det svårt för dig att med viljans hjälp styra uppmärksamheten, fokusera på det som är viktigt och att skifta fokus mellan olika saker när det behövs. Du störs lätt av dina egna tankar när du måste fokusera på något som känns tråkigt eller enformigt. Det beror på att det är så krävande att aktivt hålla fokus att du glider in i dagdrömmar och bli så uppslukad av dina egna tankar att du inte längre märker vad som händer i omgivningen, och inte uppfattar direkt tilltal. För att få dig att vakna upp måste någon påkalla din uppmärksamhet, ofta flera gånger. Det händer att föräldrar misstänker att deras barn med add har dålig hörsel. Det är också vanligt att ha svårt att skärma av från intryck, till exempel ett svagt ljud, en viskning eller något utanför fönstret. Intrycken från omgivningen avleder lätt uppmärksamheten. Att sedan återgå till arbetet kräver stor ansträngning. Kognitiva svårigheter Bristande arbetsminne Arbetsminnet är vår förmåga att hålla kvar och använda en mindre mängd information under en kort tid. Du använder ditt arbetsminne när du följer en instruktion, minns ett telefonnummer och lär dig nya saker. Ett bra arbetsminne hjälper dig att hantera distraktioner och fokusera bättre. Många barn och vuxna med add har ett nedsatt arbetsminne. Detta gör att uppgifter som ställer krav på arbetsminnet, till exempel huvudräkning, blir jobbiga. Instruktioner i flera led blir svåra att följa och delar av instruktionerna uppfattas inte. Planer och överenskommelser glöms bort. Möten, födelsedagar och tider missas. Saker som vantar, mössor, nycklar, busskort och böcker tappas ofta bort och ett ständigt letande efter borttappade föremål är en del av vardagen. 4

6 Att styra sig själv inifrån Att planera och handla målinriktat ställer höga krav på både arbetsminne och uppmärksamhet. Att organisera, prioritera och hålla planeringen blir därför en stor utmaning för den som har add. Att hitta ett sätt att ta sig an en uppgift och att starta tar mycket energi. Att ha svårt för att planera och organisera kallas att ha exekutiva svårigheter. Svårigheterna med planering blir allt tydligare hos barn i takt med att de blir äldre och kraven på självständighet ökar. Svag problemlösningsförmåga För att du ska kunna lösa problem på ett effektivt sätt krävs att du kan koncentrera dig och använda ditt arbetsminne. Eftersom detta ofta är svårt vid add kan även vardagliga problem vara besvärliga att lösa på egen hand. Har du add fastnar du lätt i mindre effektiva lösningar på problem och kan ha svårt att komma vidare och hitta nya lösningar. Arbetsminnessvårigheterna gör även att det blir svårt att ta lärdom från tidigare erfarenheter och planera framåt på ett kreativt sätt. Det inre talet, din förmåga att tänka och resonera med dig själva om hur du ska gå tillväga, kan vara begränsad om du har svårt att fokusera. Det kan ytterligare begränsa din förmåga att lösa problem. Har du svårt att tänka flexibelt och att lösa problem kan du lätt översvämmas av besvikelse om något inplanerat som du har sett framemot inte blir av. Du kanske ogillar förändringar och vill göra saker på samma sätt varje gång. Bristande tidsuppfattning Både barn och vuxna med add kan ha svårt att få grepp om tidens förlopp och beräkna tidsåtgång, trots att de har lärt sig klockan. Under en rolig aktivitet uppslukas de helt och glömmer tiden som går. Under en tråkig aktivitet kryper däremot tiden fram och fem minuter känns oändliga. Att beräkna hur lång tid det tar att göra sig i ordning och förflytta sig från en plats till en annan kan vara så krävande att det blir svårt att passa tider. Att ofta komma för sent skapar problem i vardagen. En vanlig strategi för att undvika att komma för sent är att se till att alltid komma i mycket god tid. Detta är något som många vuxna med add känner igen sig i. 5

7 Aktivitetsreglering, vakenhetsnivå och sömn Aktivitetsnivå och arbetstempo Add medför bristande uthållighet och stor uttröttbarhet. Om du har problem att reglera din aktivitetsnivå har du svårt att mobilisera din energi och fördela den under vardagens sysslor. Känner du dig trött och energilös kanske du undviker eller skjuter upp sysslor som måste göra. Den inre drivkraften/motorn kan vara så svag att du inte kan motivera dig till att utföra uppgifter, särskilt om uppgiften kräver mental uthållighet eller om du tycker att den är tråkig. Om det du ska göra inte känns tillräckligt intressant eller roligt finns en risk att du tappar lusten och ger upp. Istället för att uppleva en uppgift som en spännande utmaning kan du känna att det är nästan omöjligt att sätta igång. På samma sätt kan en uppgift som upplevs vara för lätt kännas trist och meningslös. Det långsamma arbetstempot och den långsamma bearbetningen av information göra att du behöver god tid på dig för att slutföra uppgifter. Du kan inte skynda på tempot och behöver många små pauser. Arbetskapaciteten varierar dessutom ofta under en dag eller från en dag till en annan. Andra kan tyvärr uppfatta och misstolka detta som lathet eller arbetsovilja. En sätt för att pigga upp dig och bli mindre uttråkad är att söka stimulans i omgivning. Att titta på en skärm ökar ofta uppmärksamheten och höjer aktivitetsnivån. Andra sätt att öka vakenhet och motivation kan vara att lyssna på musik och samtidigt göra en uppgift. Att pilla på något, exempelvis en mjuk boll, kan ge samma effekt. Sömnsvårigheter och varierande vakenhetsnivå Add finns 24 timmar per dygn. Det är därför vanligt med stora sömnsvårigheter och perioder av vakenhet under natten. Sömnbristen leder till trötthet under dagen. Bristen på sömn påverkar både uppmärksamhet, prestationsförmåga, energinivå och humör. Personer med add har ofta en kraftigt varierande vakenhetsnivå under dagen. Det är vanligt med perioder med så stor trötthet att det är svårt att hålla sig vaken. När du kommer hem från skolan eller arbetet kan du behöva sova en stund, vilket ofta gör det svårare att komma i säng på kvällen och sedan somna. Tankarna snurrar runt i huvudet och det går inte att koppla av. 6

8 Motoriska och perceptuella svårigheter Motoriska svårigheter Vissa barn med add har motoriska svårigheter. Det visar sig som svag koordinationsförmåga, bristande motorisk planering och motorisk klumpighet. Detta kan märkas i både grov- och finmotorik. Ofta tar det längre tid att få grovmotorisk kontroll vid inlärning av nya motoriska färdigheter, som att cykla, simma och kasta boll. Aktiviteter som kräver att kroppen ofta och snabbt byter ställning och riktning är svåra, till exempel bollsporter. Lagsporter är ofta extra svåra eftersom det gäller att ha koll både på sin egen kropp och på vad övriga på spelplanen gör. Barnen kan tappa saker, välta glas och spilla mat. Den bristande finmotoriken gör att det tar lång tid att lära sig sånt som att knäppa knappar, knyta skorna och att skriva. Idrott och slöjd kan bli svåra utmaningar i skolan. Barn med add kan vara långsamma i sina rörelser och behöva god tid på sig för vardagssysslor. Att få på sig kläder och skor och komma ut på rast kan ta så lång tid att de andra barnen redan hunnit komma igång med lekar och spel på skolgården. Detta ökar risken för att barn med add hamnar utanför kamratgruppen. Att få komma ut i kapprummet en stund innan de andra kan vara hjälpsamt. Barnet kan ha svårt för att sitta still i klassrummet och vid matbordet. Hen kanske halvligger på stolen eller ligger över bordet då det är svårt att behålla kroppshållningen på grund av svag muskeltonus. Tonus är den muskelspänning som finns i en muskel. Om bristerna i motorik och koordination gör att barnet har mycket stora svårigheter i sin vardag och problemen inte beror på någon sjukdom ställs ibland diagnosen Developmental Coordination Disorder (DCD). Vuxna med add kan ha vissa kvarstående motoriska svårigheter som kan visa sig som bristande koordinationsförmåga. Känslighet för sinnesintryck Många med add är känsliga för sinnesintryck. Särskilt i barndomen kan detta märkas som en känslighet för beröring på huden. Tvättetiketter och sömmar irriterar och måste klippas bort. Kläderna måste vändas ut och in. Ingångna skor och slitna kläder används så 7

9 länge som möjligt och nya skor och plagg ratas. Kroppslig beröring från andra kan kännas jobbig. Att hälsa genom kramar och pussar undviks. Att duscha kan kännas hemskt, om inte vattnet är lagom varmt och strålen är precis rätt. Om duschen är behaglig kan särskilt tonåringar uppslukas helt, glömma tiden och fastna i duschen. Lukter och smaker kan upplevas så intensivt att barn med add begränsar sin meny och är skeptiska mot nya maträtter. Maten ska ha rätt konsistens och vara lagom stark och varm för att accepteras. Känslighet för ljudintryck gör att även små ljud som surr från fläktar eller tickande klockor kan störa. Stökiga ljudmiljöer kanske undviks helt, i sådana miljöer blir det ännu svårare att fokusera. Samtidigt är det inte ovanligt att ljudvolymen från den egna skärmen vrids upp ordentligt, vilket gör det lättare att koncentrera sig. Barn med add uppfattar inte alltid kyla och värme som andra barn. De kan gå ut i tunna kläder mitt i vintern eller ta av sig jackan utomhus och glömmer den där. Det är vanligt att ogilla att byta typ av kläder när årstiderna och temperaturen ändras. Helst fortsätter de med sandaler långt in på hösten och vinterskor långt in på våren. Stress och ohälsa Många med add upplever stress i vardagen. Vanliga sysslor tar mycket energi och det blir ofta svårt att hinna med det som förväntas. Det händer att både barn och vuxna med add har återkommande huvudvärk, i form av spänningshuvudvärk, eller ont i magen. Känslan av stress kan ytterligare öka om personer i omgivningen inte förstår vidden av funktionsnedsättningen och därför ställer för höga krav. Känslomässiga och sociala svårigheter Känslomässiga svårigheter Både vid add och adhd finns ofta svårigheter att reglera tankar och känslor. Upprepade misslyckanden och underpresterande kan dessutom sänka självkänslan och ge en negativ självbild, negativa känslor och undvikandebeteenden. Negativa förväntningar på framtiden kan minska motivationen att ta sig för eller våga satsa på något. Det händer att personer med add som råkat göra något fel eller glömt bort att göra 8

10 något och får kritik för detta, ger upp helt istället för att ta nya tag och försöka igen. Många med add är känsliga och självkritiska. Risken att drabbas av nedstämdhet och/eller oro är förhöjd. Känslor vänds ofta inåt och leder till ledsenhet eller nedstämdhet när problem uppstår. Istället för att se att problem även kan finnas i omgivningen finns en tendens att lägga all skuld på sig själv för misslyckanden. Tyvärr finns även en tendens att inte berätta om känslorna eller att be om hjälp för att lösa problem. Det är vanligt att gå länge och lida i tysthet utan att någon i omgivningen förstår. Sociala svårigheter Det är vanligt att både barn och vuxna med add är tystlåtna, blyga, tillbakadragna och sällan kommer med egna initiativ till aktiviteter. Detta kan tolkas som ointresse eller ovilja till kontakt. Har du add kan det långsamma tempot leda till att du har svårt att hinna med i socialt samspel. Ouppmärksamheten kan göra det svårt att behålla fokus under samtal och leder till att du missar delar av det som sägs så att tråden i samtalet går förlorad. Ju fler personer som är med i diskussionen, desto svårare blir det att fokusera. Om du ofta känner dig misslyckad, utanför eller bortgjord för att du missat eller missuppfattat information ökar risken för att du drar dig tillbaka socialt. Om den inre drivkraft, ork och planeringsförmåga är begränsad uppstår lätt ett beroende av att andra strukturerar och planerar aktiviteter. Så länge föräldrar och andra vuxna organiserar aktiviteterna märks inte svårigheterna så tydligt. Högre upp i åldrarna ökar kraven på självständighet och social förmåga, inte minst på fritiden. Vissa tonåringar med add tappar sina sociala kontakter och blir sittande hemma, bland annat för att de inte hänger med i planer som görs i kamratgruppen. De glömmer kanske också att höra av sig till vänner. Bemötande och förhållningssätt Det är viktigt att personer i omgivningen får information om vad svårigheterna innebär och hur de påverkar vardagen. Om omgivningen inte förstår finns det risk att bristerna i förmåga misstolkas som lathet, ovilja eller trots. Att moralisera hjälper inte på 9

11 något sätt. Det påverkar relationen negativt och kan i värsta fall leda till trotsreaktioner. Det finns förstås stora skillnader mellan olika personer med add när det gäller styrkor och svårigheter/svagheter. Som närstående, vän, pedagog eller arbetsgivare kan det vara svårt att veta hur du kan ge stöd på bästa sätt. Ett första steg kan vara att fråga hur barnet eller den vuxne med add hur hen vill bli bemött och få stöd. Kommunikation Det kan vara till stor hjälp att uttrycka sig kortfattat, enkelt och tydligt. Klart uttryckta förväntningar underlättar. Typiska problemsituationer kan många gånger undvikas eller underlättas med framförhållning, kommunikation och kunskap om add. Eftersom många med add är motivationsstyrda är det viktigt att ge information om varför något ska hända eller något ska göras. Den inre rastlösheten kan göra det svårt att sitta stilla och prata. Det kan därför vara lättare att nå fram och kommunicera under en gemensam aktivitet som att promenera, laga mat eller åka bil. Situationen kan då kännas mindre kravfylld och tråkig vilket gör att det är lättare att hålla kvar fokus och energi. Det kan även gå lättare att kommunicera i skrift, exempelvis genom digitala meddelanden som sms. Fördelar med sms är att det går att läsa meddelandet flera gånger, en behöver inte svara direkt och det går att använda emojis. Reducera stress Krav, förväntningar och miljö behöver anpassas för att undvika stress och överbelastning. Extra lång tid för uppgifter kan göra det möjligt att visa den verkliga förmågan. Att dela upp uppgifter i mindre delar kan vara till stor hjälp. Det är även viktigt att ta hänsyn till den bristande uthålligheten och vikten av motivation. Personer med add kan behöva hjälp med att höja sin aktivitetsnivå när de ska göra något tråkigt. Vid läxarbete, städning eller inbetalning av räkningar kan sällskap underlätta. 10

12 Tid för energipåfyllning och vila Att leva med add gör att aktiviteter i vardagen tar mycket energi. För att fylla på med energi och minska stress är det viktigt att lägga in pauser och tid för återhämtning. Ett sätt för att hålla koll på energiåtgången är att kartlägga vilka aktiviteter som ger och tar energi. Detta kallas att göra en energikartläggning. Börja med att skriva ner alla aktiviteter, exempelvis under en viss dag. Det som tar mycket energi markeras sedan med rött och det som är neutralt markeras med gult. Upplevs något som återhämtande markeras detta med grönt. Kartläggningen är ett sätt att förutse vilka dagar som är extra känsliga och stressande. Efter en dag med många röda aktiviteter är det extra viktigt att fylla på med gröna. Att sitta framför en skärm och titta på film eller spela spel en stund kan vara ett sätt koppla av och fylla på med energi. Problemsituationer Det långsamma tempot och bristen på energi kan upplevas som frustrerande, både för personen med add och för dem som finns i omgivningen. Att använda kognitivt stöd, problemlösa tillsammans och uppmuntra och berömma det som fungerar är hjälpsamt. Stöd och behandling Det finns ingen behandlingsmetod som botar add men det finns sätt att minska symtom och förhindra tillkommande svårigheter. Mest effektivt är att kombinera medicinering med psykosociala och pedagogiska insatser. Att hitta sätt att kringgå svårigheter och att utveckla färdigheter och förmågor i lagom takt ökar förmågan till självständighet och ger självförtroende. Det är viktigt att behandlingsmetoderna är evidensbaserade och att effekterna är vetenskapligt utvärderade. I Stockholms län finns ett regionalt vårdprogram med riktlinjer för insatser för barn och vuxna med adhd. Socialstyrelsen har publicerat ett nationellt kunskapsstöd för insatser vid adhd. 11

13 Information om diagnosen Du som har fått diagnosen add bör så snart som möjligt få information om din diagnos, helst i samband med att den ställs. Att lära dig så mycket som möjligt om dina svårigheter och styrkor ökar möjligheten för dig att hitta strategier för att hantera vardagen och kunna förklara för andra hur de kan vara till hjälp. Närstående behöver få kunskap om vad funktionsnedsättningen innebär för just dig för att öka förståelsen. Läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling kan vara en del av behandlingen vid add. Det finns flera olika typer av läkemedel. Vanligast är låga doser av läkemedel som påverkar några av de signalsubstanser som styr hjärnans impulsöverföring. Genom att impulsöverföringen förbättras får du lättare att koncentrera sig. Rekommendationerna för läkemedelsbehandling av de olika formerna av adhd skiljer sig inte åt. Klinisk erfarenhet visar att medicineringen är verkningsfull i båda grupperna. Medicinering ska ingå i ett mer omfattande program av åtgärder som du kan läsa om i nästa stycke. På läkemedelsverkets hemsida finns utförlig information om medicinering vid adhd. Psykosociala och pedagogiska insatser Barn och ungdomar De psykosociala och pedagogiska insatserna för barn med alla former av adhd består av information om diagnosen, rådgivning och utbildning i vardagsbemötande. Det kan innebära att föräldrar erbjuds särskilda föräldrautbildningsprogram. Även barnet eller den unge själv behöver kunskap om add och hjälp att hitta redskap för att leva med och hantera sin funktionsnedsättning. Om information och utbildning ges i grupp finns möjlighet till igenkänning och erfarenhetsutbyte. Finns det andra samtidiga problem, exempelvis psykisk ohälsa, kan det behövas behandling via öppenvården (BUP). Särskilda mottag- 12

14 ningar för barn och unga med psykisk ohälsa finns även på vissa vårdcentraler och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM). Du hittar mottagningarna på 1177 Vårdguiden. Att få insatser i förskola och skola är viktigt för de barn med add som har behov av det. Utbildning och handledning till lärare om pedagogiska arbetssätt, anpassning av skolmiljön och samarbete mellan hem och skola kan behövas. Idag finns stor kunskap om fungerande pedagogiska metoder. En pedagogisk kartläggning behöver göras om stödet ska skräddarsys efter barnets styrkor, utmaningar och behov. Barnet kan vara i behov av specialpedagogiska insatser eller insatser från elevhälsan. Det finns en risk att elever med add inte uppmärksammas i klassrummet eftersom de sällan stör omgivningen. En påläst pedagog kan genom en kombination av stöd och uppmuntran betyda mycket för barnets möjligheter att prestera väl och stärka självförtroendet. Barn med add kan behöva träna på vardagsfärdigheter som självorganisering. Att hjälpa eleven att planera och få ordning på böcker och annat material är av stor vikt. Att dela upp prov och uppgifter och ge tillräckligt med tid under uppgifter och vid prov är enkla insatser som ökar chansen för att eleven ska kunna visa sina kunskaper och förmågor. Barn med add kan även vara i behov av stöd utanför klassrummet. Det sociala samspelet under friare aktiviteter under skoldagen, exempelvis på raster, i matsalen och på fritids kan vara stora utmaningar. Vuxna Insatserna för vuxna kan vara information och rådgivning till närstående och arbetskamrater, anpassning av arbetsplatsen, hjälp i hemmet för att klara vardagssysslor som städning, matlagning, ekonomi, stresshantering och hjälp att hitta strategier för att hantera svårigheter. Vid behov kan boendestöd i form av insatser i hemmet ges genom socialtjänsten. Olika former av psykoterapi anpassad för vuxna med adhd, individuellt och i grupp, visar på positiva behandlingseffekter på adhdsymtom. 13

15 Struktur i vardagen och kognitivt stöd Har du add kan du ha svårt att hålla ordning och därför behöva hjälp för att skapa en överskådlig miljö hemma. En tydlig struktur med fasta rutiner underlättar och ger trygghet. Bestämda platser för kläder och saker och hjälp att sortera och röja upp kan förhindra onödigt letande och irritation. En låda för nycklar, plånbok och mobiltelefon är ett exempel på detta. Att ha bestämda krokar i hallen och korgar för vantar och mössor kan vara till hjälp för alla i familjen. En tvättkorg inne på rummet ökar chansen att smutskläder hamnar där och inte ligger utspridda på golvet. Vägar förbi svårigheter och problemlösningsförmåga behöver uppmuntras och utvecklas. Hjälpmedel som mobiltelefon med lämpliga appar och olika planerings-, tids- och minneshjälpmedel kan underlätta. Bildstöd kan vara till stor nytta, särskilt för barn. Tunga täcken som bolltäcken och kedjetäcken förkortar ofta tiden för insomning och förbättrar sömnen. Täcket kan till exempel innehålla små plastbollar eller kedjor som ger täcket tyngd. Tyngden hjälper kroppen att slappna av och det blir lättare att somna. Prognos Forskning visar att symtom på ouppmärksamhet ofta kvarstår och kan påverka vardagsfungerandet även i vuxen ålder, medan symtom på hyperaktivitet och impulsivitet, om de funnits, brukar minska. Vuxna kan istället uppleva en inre rastlöshet. Barn med add har liksom de med adhd, kombinerad form en ökad risk för misslyckanden i skolan, problem med kamratrelationer och psykisk ohälsa. En viss ökad risk finns också för missbruk även om detta endast gäller ett fåtal. Det är av stor vikt att bedömning, stöd och behandling erbjuds vid psykisk ohälsa och missbruk. Med tidig förståelse, lämpligt stöd och lämplig behandling förbättras prognosen. Många vuxna med add lever ett gott liv med familj, vänner och arbete tack vare att de får den förståelse och det stöd i vardagen som de behöver. Det viktiga är att få möjlighet att utveckla sina starka sidor och få hjälp att hitta anpassningar och strategier för att hantera sina mindre starka sidor. 14

16 Lästips Larssen, Marlene (2008). Är jag normal mamma? Att se, förstå och möta en flicka med ADD, Aduct AB Nadeau, K. G., Littman, E. B., & Quinn, P. O. (2018). Flickor med ADHD Hur de känner och varför de gör som de gör. Lund: Studentlitteratur. Riktlinjer Axén, M., Brar, A., Huslid, E., Nordin, V., Nylander, L., & Walch, M. (2010). Regionalt vårdprogram ADHD, lindrig utvecklingsstörning, autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna (Medicinskt kunskapscentrum). Stockholm: Stockholms läns landsting. Läkemedelsverket. (2016). Läkemedel vid adhd behandlingsrekommendation (Information från Läkemedelsverket 2:2016). Uppsala: Läkemedelsverket. Socialstyrelsen. (2014). Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd ett kunskapsstöd. Stockholm: Socialstyrelsen. Referenser American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed.). Washington, DC: Author. Polanczyk GV, Willcutt EG, Salum GA, Kieling C, Rohde LA. ADHD prevalence estimates across three decades: an updated systematic review and meta-regression analysis. Int J Epidemiol. 2014;43: Crichton, A. (1798). An inquiry into the nature and origin of mental derangement: comprehending a concise system of the physiology and pathology of the human Mind and history of the passions and their effect. London: Cadell. Saad, J. F., Griffiths, K. R., Kohn, M. R., Clarke, S., Williams, L. M., & Korgaonkar, M. S. (2017). Regional brain network organization distinguishes the combined and inattentive subtypes of Attention Deficit Hyperactivity Disorder. NeuroImage: Clinical, 15,