FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD Fastställd Utgåva Sida (31) 4 ÄNDAMÅL 3

Transkript

1 (31) SMÄLTSVETSNING SAMT HÅRD- OCH SVETSLÖDNING PÅ LUFTVÄRDIGHETSPÅVERKANDE FÖRSVARSMATERIEL Kravklass 1 enlig FSD 0228 Innehållsföreckning 1 DEFINITIONER OCH BETECKNINGAR 1 2 ORIENTERING 2 3 OMFATTNING 3 4 ÄNDAMÅL 3 5 KVALITETSSYSTEM 3 6 LEVERANTÖRENS ÅLIGGANDE 3 7 INDELNING I SVETS- RESPEKTIVE LÖDKLASSER 4 8 OPERATÖREN, SVETSAREN ELLER LÖDAREN 5 9 ÅTGÄRDER FÖRE, UNDER OCH EFTER SVETSNING RESPEKTIVE LÖDNING 5 10 SPECIELLA SVETS- OCH LÖDBESTÄMMELSER 7 11 KVALITETSKRAV 7 12 KONTROLL MÄRKNING TILLÄGGSKRAV FÖR ELEKTRONSTRÅLESVETSNING (EBW) OCH LASERSVETSNING (LBW) KOMPLETTERANDE UPPGIFTER REFERENSER 20 1 DEFINITIONER OCH BETECKNINGAR Allkonroll: Konrollomfaning 100 % Konrollpari: Samliga dealjer som svesas eller lös av samma person i en följd under samma förusäningar. Vid sora parier den mängd som från fall ill fall bedöms lämplig a överlämna ill konroll. Tekniska upplysningar: FMV: Maerialeknik, STOCKHOLM

2 (31) Lufvärdighespåverkande försvarsmaeriel: Innefaar flygmaeriel och lufvärdighespåverkande markmaeriel, se RML, Reglemene för Miliär Luffar. Lödare: Person som manuell uför lödning Omsvesning/Omlödning: Behandling som uförs på dealj med avvikelser, så a avvikelserna elimineras och samliga specificerade kvalieskrav innehålls. Operaör: Person som uför mekaniserad eller auomaiserad sves- eller lödprocess Reparaion: Behandling som uförs - enlig reparaionsunderlag om ej anna medges - på dealj med sådana avvikelser a de ine kan elimineras genom omsvesning/omlödning. Kvalieskraven kan avvika från dem som föreskrivs i de ordinarie ekniska underlage. Reparaionsunderlag: De ekniska underlag som specificerar meod och kvalieskrav för reparaion av skadad eller fel-illverkad dealj, sam de illverkningsunderlag som erfordras för a genomföra reparaionen. Svesansvarig: Person med övergripande ansvar för kvaliessyrning inom område sves och löd. Svesare: Person som manuell uför svesning. Sves- och lödbeeckningar: Se FSD 0089 och SS-ISO Sves- och lödekniska ermer: Se FSD 0194, SS-EN ISO och SS-EN ISO Sves- och lödklass: Indelning av kraven med hänsyn ill såväl sves- eller lödförbandens beydelse för säkerheen (flyg-, respekive drif- och personsäkerheen) som ill påkänningsgraden i förbande. Teknisk underlag: De dokumen som definierar produken dvs. riningar, ekniska specifikaioner för ingående maerial och komponener, sandarder eller andra mosvarande specifikaioner och kvaliesföreskrifer. Tillverkningsunderlag: De dokumen som definierar produkionen, dvs. operaionslisor, operaionsriningar, operaionsbeskrivningar, verkygsriningar och konrollföreskrifer. 2 ORIENTERING På rining erfordras uppgifer om denna sandard, uppgifer om sves- respekive lödklass för a definiera kraven sam i förekommande fall illsasmaerial. Dessa uppgifer kan anges i riningsno och i ansluning ill sves- eller lödbeeckning, se FSD 0089 eller SS-ISO Tekniska förändringar i denna ugåva markeras med verikala sreck i högerkanen.bl.a. fler definiioner har införs, leveranörens åliggande är mer uförlig, kvalieskraven är ydligare specificerade. Tilläggskrav för EBW och abell för godkända sves- och lödmeoder. Fler sandardhänvisningar har införs.

3 (31) 3 OMFATTNING Denna sandard omfaar FMV besämmelser för smälsvesning och lödning på lufvärdighespåverkande försvarsmaeriel. Sandarden kan vid behov även illämpas för annan försvarsmaeriel. Anm: För underhåll av lufvärdighespåverkande försvarsmaeriel, vid Försvarsmaken och vissa andra enheer gäller TO AF ALLM ÄNDAMÅL Denna sandard är avsedd a användas för a syra kvalie på svesande föreag och svespersonal sam a definiera accepanskrierier för sves- respekive lödförband. 5 KVALITETSSYSTEM Varje föreag som ska arbea efer denna sandard måse ha e sysem för kvaliessyrning vid svesning mosvarande SS-EN ISO Besällaren ansvarar för a kvaliesrevision av leveranören uförs i erforderlig omfaning. För arbeen och maeriel enlig denna sandard gäller dessuom kraven i pk 6 Leveranörens åliggande. Uppgifer om godkända föreag och ubildningsenheer enlig FSD 5111 och FSD 5120 kan erhållas från FMV ( 6 LEVERANTÖRENS ÅLIGGANDE Säljaren ansvarar genemo FMV för produken. Säljaren ansvarar för såväl underleveranörers maeriel och arbeen som för sina egna och ska se ill a underleveranörerna följer denna sandard. De åligger säljaren genom där usedd personal a konrollera: a uppgif om sves- resp. lödklass finns angiven på rining, se pk 1, a de speciella sves- och lödbesämmelser som anges i pk 10 iakas för elekronsrålesvesning och lasersvesning se även pk 14, a renheskraven för berörda rumsklasser enlig FSD 5133 eferlevs, a sves- och lödmeoder liksom urusningar, fixurer och andra hjälpverkyg är väl anpassade för ifrågavarande arbeen och a maerielen är i fullgo skick, sam illförliliga,

4 (31) a sves- och lödarbeen liksom erforderliga ågärder före respekive efer svesning och lödning uförs på e fackmannamässig och full illfredssällande sä i överenssämmelse med denna sandard och övrig berör underlag, a gällande skyddsföreskrifer följs, a sves- och lödarbeena leds av personal som har erforderliga eoreiska och prakiska kunskaper inom sves- och lödekniken, a svesansvarig är usedd med kompeens enlig SS-EN ISO IWE eller IWT eller a sådan exern kompeens finns knuen ill den svesande leveranören, a endas svespersonal med gilig cerifika enlig FSD 5111 alernaiv AWS D17.1 för uländska leveranörer får uföra sves- resp. lödarbeen på lufvärdighespåverkande försvarsmaeriel enlig denna sandard. För markmaeriel gäller behörighesbevis enlig FSD 5112 alernaiv SS-EN (för sål) SS-EN ISO serien (för övriga maerial). a operaören, svesaren eller lödaren har god kännedom om de krav som gäller för produkerna, a besämmelserna för operaörer, svesare eller lödare enlig pk 8 följs, a i kvaliesavdelningen (konrollorganisaionen) ingår personal som har erforderliga eoreiska och prakiska kunskaper inom sves- och lödekniken för a uföra konroll enlig pk 12, sam bedöma om de i pk 11givna kvalieskraven uppfylls, Anm. Beräffande förfaringssä om säljaren ine kan uföra viss konroll, se pk a för föreskrivna oförsörande provningsmeoder (OFP) endas används personal med gilig cerifika enlig FSD 5120 eller likvärdig sandard, a berörd personal vid behov bereds illfälle ill forbildning, a besämmelserna beräffande märkning enlig pk 13 iakas, a de ill de leveranser, som överlämnas ill FMV bifogas överenskomna leveranshandlingar. 7 INDELNING I SVETS- RESPEKTIVE LÖDKLASSER Vid konsrukion av maeriel som ska svesas eller lödas enlig denna sandard ska maerielen klassindelas efer förbandes kriikalie och påkänningsgrad. Här används klass 1 ill 3 där klass 1 har de högsa kraven, se FSD Beroende på klassen gäller olika kvalieskrav och konrollomfaning.

5 (31) 8 OPERATÖREN, SVETSAREN ELLER LÖDAREN 8.1 Ideniesbeeckningar Varje operaör, svesare eller lödare ska illdelas en enydig beeckning. Beeckningen är unik och får ine senare illdelas annan person om den blivi vakan. 8.2 Operaörsjournaler För varje svesare eller lödare uppräas en journal, se exempel i bilaga 1. Operaörsjournalen ska innehålla uppgifer om godkända prov för cerifiering sam uppgifer om synkonroll. Journalen används vid uppföljning. 8.3 Uppföljning av cerifieringar För operaörer, svesare eller lödare med cerifika enlig FSD 5111 ska uppföljning av gilighe för behörighe och synkonroll ske enlig FSD För operaörer, svesare eller lödare med andra behörighesbevis sker uppföljning enlig gällande föreskrif. 8.4 Arbesplasinsrukioner För a varje operaör, svesare eller lödare ska känna ill sina åligganden, rekommenderas a anvisningar finns som klar och enydig anger dea (exempel: se bilaga 2) 8.5 Ågärder vid produkionsfel Om i produkionen eller vid konroll påräffas sådana fel som visar sig kunna hänföras ill svesare eller lödare, gäller följande: Svesaren eller lödaren ska i försa hand ubildas och/eller ränas yerligare, sam därpå genomgå igångsäningsprov enlig FSD Fram ill dess a godkännande erhållis får operaören, svesaren eller lödaren ine uföra produkionssvesning eller lödning enlig denna FSD. 9 ÅTGÄRDER FÖRE, UNDER OCH EFTER SVETSNING RESPEKTIVE LÖDNING 9.1 Rengöring och hanering Alla dealjer ska vara väl rengjorda enlig berörda försvarssandarder eller andra mosvarande specifikaioner. För rengöring av s.k. förbehandla maerial d v s sål som rosskyddsmålas med shopprimer gäller FSD Rengöring av aluminiumlegeringar beskrivs i FSD Rengjor maerial som ska svesas eller lödas förvaras med skyddsemballage. Liggeiden före fogning ska hållas så kor som möjlig.

6 (31) Maximal liggeid för rengjorda och skyddsemballerade (i försluna plaspåsar) dealjer före svesning är 15 dygn. Maximal liggeid för rengjorda och oemballerade dealjer: - Sål och aluminiumlegeringar fem dygn vid manuell svesning och lödning - Sål och aluminiumlegeringar e dygn vid maskinell svesning - Tianlegeringar 10 dygn vid manuell och maskinell svesning - Nickellegeringar 14 dygn vid manuell och maskinell svesning För ianlegeringar erfordras rena skyddshandskar vid hanering av rengjorda dealjer. 9.2 Passning och fogberedning Passning och fogberedning ska uppfylla på rining eller i anna eknisk underlag angivna oleranser. Passning och fixurering ska ske så a krav på kanförskjuning enlig abell 1 figur 2 kan uppfyllas. Grader får ine förekomma. För hårdlödning gäller abell 6 Figur Sves- och lödbarhesprov Då de akuella dealjerna ska illverkas i en maerialkvalie eller en maerialkombinaion som ine idigare svesas eller lös av ifrågavarande föreag krävs a ingående maerial konrolleras avseende sves- eller lödbarhe. Resulae från illämplig del av följande konroll dokumeneras: - Peneranprovning - Radiografisk provning - Mikro- alernaiv makroprovning - Bockprovning. 9.4 Besämning av insällningsdaa Före ypkonroll ska insällningsdaa för akuell svessammansällning besämmas på lämpliga provsycken. Resulae anges på e insällningskor eller svesdaablad, se exempel i bilaga 3 alernaiv SS-EN ISO Specifikaioner för insällningskor eller svesdaablad för olika svesprocedurer och maerialklasser och svesmeoder beskrivs i följande regelverk: Bågsvesning av sål och nickellegeringar: SS-EN ISO Bågsvesning av aluminium och dess legeringar: SS-EN ISO Elekronsrålesvesning (EBW): SS-EN-ISO Lasersvesning (LBW) hänvisas ill sandard SS-EN ISO Bågsvesning av ian, zirkonium och dess legeringar: SS-EN ISO

7 (31) 9.5 Behandling efer svesning och lödning Om pusning, slipning eller annan bearbening ska ske efer svesning, anges dea i illverkningsunderlage. Sådan behandling får dock ine ske förrän erforderlig konroll uförs p g a risken för a evenuella färgskifningar försvinner respekive diskoninuieer läggs igen. Förnyad konroll uförs efer bearbening av sves. I de fall flussmedel använs gäller a kvarvarande flussmedelsreser omedelbar ska avlägsnas då dessa kan ge upphov ill korrosion. 10 SPECIELLA SVETS- OCH LÖDBESTÄMMELSER Om lokal värmebehandling erfordras, se FSD Omsvesning eller reparaion av eferäa gjugods får ine ske uan FMV medgivande. Jusering av kälsvesar för a förbära umaningshållfasheen kan ske genom TIGbehandling. TIG-behandling innebär a man med en TIG-brännare smäler om smäldiken alernaiv faningskaner för a få en jämn övergång mellan sves och grundmaerial. 11 KVALITETSKRAV 11.1 Sumsvesar Kvalieskrav på sumsvesar i svesklass 1, 2 och 3 framgår av Tabell 1 nedan.

8 (31) Tabell 1. Kvalieskrav sumsvesar Figur Nomenklaur Krav svesklass 1 Krav svesklass 2 Krav svesklass 3 1 Sveshöjd och undansjunken råge B d C d B C B h C h = nominell godsjocklek B = svesens bredd på oppsidan C = svesens bredd på rosidan B h = svesens höjd på oppsidan C h = svesens höjd på rosidan B d = svesens djup på oppsidan B h max = 0,1 x B C h max = 0,1 x C Konrollera rining för umaningskriiska konsrukioner. Lägre värden för C h kan anges på rining som då ugör krave. Eferbearbening kan erfordras B d max + C d max = 0, 05 x Fullsändig genomsvesning krävs B h max = 0,2 x B C h max = 0,2 x C Al- och Mg-legeringar: C h max = 0,5 x C Övriga legeringar B d max + C d max = 0, 05 x Fullsändig genomsvesning krävs om ine anna anges på underlag B h max = 0,3 x B C h max = 0,3 x C Al- och Mg-legeringar: C h max = 0,75 x C Övriga legeringar B d max + C d max = 0, 05 x Fullsändig genomsvesning krävs om ine anna anges på underlag C d =svesens djup på rosidan 2 Kanförskjuning k k = kanförskjuning = nominell godsjocklek < 4 mm: k max = 0,15 x = 4 - <10 mm: k max = 0,15 x eller 1,0 mm Minsa värde gäller 10 mm: < 4 mm: k max = 0,25 x = 4-10 mm: k max = 0,25 x eller 1,5 mm Minsa värde gäller 10 mm: < 4 mm: k max = 0,3 x = 4-10 mm: k max = 0,3 x eller 2,0 mm Minsa värde gäller 10 mm: 0,1 x eller 2 mm Minsa värde gäller 0,15 x eller 3 mm Minsa värde gäller 0,2 x eller 4 mm Minsa värde gäller Rundgående sves 1,3: k max = 0,25 x Tillåes på max 25% av svesad längd Rundgående sves 1,3: k max = 0,4 x Tillåes på max 25% av svesad längd Rundgående sves 1,3: k max = 0,5 x Tillåes på max 25% av svesad längd 3 Yre kvalie p A p = diameer på por, hålighe eller innesluning A = minsa avsånd mellan vå närliggande diskoninuieer Inga diskoninuieer illås Ensaka spridda diskoninuieer illåes p 0,3 x A 4 x p max Sprickor illåes ej Ensaka diskoninuieer illåes p 0,5 x A 2 x p max Sprickor illåes ej 4 Inre kvalie p = diameer på por, hålighe eller innesluning p A A = minsa avsånd mellan vå närliggande defeker enlig ovan Lägs röngenbeyg 4 Sprickor illåes ej Lägs röngenbeyg 3 Sprickor illåes ej Lägs röngenbeyg 2 A p max Sprickor illåes ej Röngenbeyg enlig FMV-F referensalas

9 (31) 11.2 Kälsvesar Kälsvesars förmåga a överföra las beror ill sor del av a rä sorlek på a-måe sam a illräcklig inrängning föreligger. Umaningshållfasheen påverkas även av svesens form, speciell vid övergång mellan sves och grundmaerial. Konroll av kälsvesar uförs genom besämning av a-må och inrängning, sam genom granskning av svesens form och faningskaner. I de fall uppmäning av a-må ine är möjlig på produkionsdealjer görs a-måsbesämningen på makroprov från simulerade svesprov eller på avgjuning av dealj. Tabell 2. Kvalieskrav kälsvesar Figur Nomenklaur Krav svesklass 2 Krav svesklass 3 1 Generell = godsjocklek. Vid olika godsjocklekar avser minsa godsjocklek om ine anna föreskrivs - - α = benvinkelolerans på α ± 3º 2 Yre kvalie p = diameer på por, hålighe eller innesluning A = minsa avsånd mellan vå närliggande diskoninue er Ensaka spridda diskoninuieer illås p 0,3 x A 4 x p max Sprickor illås ej Ensaka diskoninuieer illås p 0,5 x A 2 x p max Sprickor illås ej 3 Sidoinrängning i = inrängning i y- respekive x- led i 0,15 x För Al- och Mg-leg illås: i 0,05 x Krav vid bockprov: Ej bro i smälgräns Då > 4,0 mm gäller diagram 1

10 (31) Tabell 2. Kvalieskrav kälsvesar forsäning Figur Nomenklaur Krav svesklass 2 Krav svesklass 3 4 Svesens form f = svesens form; konkav, rak eller konvex α < 105º - konkav form. 105º α 135º - konkav ill rä form Konkav ill konvex form f k = svesens faningskaner; övergång mellan sves- och grundmaerial 5 Inre kvalie p = diameer på por, hålighe eller innesluning A = minsa avsånd mellan vå närliggande diskoninuieer enlig ovan f k : mjuk övergång uan anvisning Omfaning mosvarande lägs röngenbeyg 3 För Al- o Mg-leg: p 0,5 x För övriga mrl: p 0,3 x A 2 x p max Sprickor illås ej. f k : övergång uan skarp anvisning Omfaning mosvarande röngenbeyg 2 A p max Sprickor illås ej 6 Smäldiken d = djup smäldike Tillås ej d 0,1 x med jämn övergång 7 Svesgeomeri 90º α 105º a = a-må; höjden hos den sörsa likbena riangel som kan inskrivas i svesens värsni z = benlängden, sidan hos riangel enlig ovan Värden på a enlig bilaga 4, 5 eller 6 beroende på maerialgrupp α = 90 z = a x 2 z max / z min 1,5

11 (31) Tabell 2. Kvalieskrav kälsvesar forsäning Figur Nomenklaur Krav svesklass 2 Krav svesklass 3 8 Genomsmälning v = vuls d = insjunkning s = minsa värsni Genomsmälning ej illåen då 2 mm För < 2 mm: max ackumulerad defeklängd är 25% av oala sveslängden för v och 10% för d. v 2 mm för Al- och Mglegeringar. v 1 mm för övriga maerial Alla maerial s Max ackumulerad längd: för v 50%, resp för d 20% av oala sveslängden Alla maerial s 9 Svesgeomeri α > 105º l = uppsmäl del av ben l Rekommendera a-må: a Begränsning av α (endas klass 2): α 135º 10 Hålrum i ro Gäller Al-, Mg-, Ti-, och Nilegeringar vid 90º α 105º a = eoreisk a- må a v = verklig a-må a h = hålrum i a- måsrikningen (a = a v + a h ) Värden på a v och a enlig Bilaga 4, 5 eller 6 beroende på maerialgrupp. För övriga maerial gäller a a h = 0. l gäller samliga maerial 11 Hålrum i ro Gäller alla mrl och jocklekar vid 45 α 90 l a = eoreisk a- må a v = verklig a-må a h = hålrum i a- måsrikningen (a = a v + a h ) Värden på a v och a enlig Bilaga 4, 5 eller 6 beroende på maerialgrupp l För α < 45 gäller a min enlig godkän ypprov a h a v a

12 (31) Tabell 3. Definiion blandsvesar, kälsves och sumsves Figur Definiion 1 Blandsvesar Fall 1 Då konsrukionsuformningen medför a flera olika fogyper blandas i samma förband gäller för konroll fogypen med lägre krav. Fall 1 som kälfog och Fall 2 som sumfog. Fall 2 Diagram 1. Rekommenderad sidoinrängning i min mm i kälsves då > 4, 0 mm Kvalieskrav övriga svesyper Övriga svesyper som hörnsves, överlappssves och dubbel flänsfog får endas förekomma i svesklass 3. Kraven framgår av Tabell 4 nedan.

13 (31) Tabell 4. Kvalieskrav övriga svesyper Figur Nomenklaur Anmärkning Krav svesklass 3 1 i Överlappsfog e = godsjocklek d = punkdiameer resp bredd i konakyan; anges på rining i = inrängning; gäller i de fall ine fullsändig genomsvesning krävs. Främs avsedd för laser- alernaiv EBsvesning. Dålig lasöverföring sam öppna spaler gör a fogypen bör undvikas Yre och inre kvalie enlig figur 3 och 4 ovan. Inrängning (i) och bredd (d) enlig krav i illverkningsunderlage. e 2 x d e = överlappsmå 2 Dubbelflänsfog i = svesens inrängning r h i = godsjocklek h = sveshöjd r = bockradie Osvesad spal och dålig lasöverföring gör a fogypen bör undvikas. Yre och inre kvalie enlig figur 1 ovan. h (mm) 0,4 0,8 1,0 0,8 1,6 1,5 1,6 2,5 2 x r max (mm) 3 Hörnfog = godsjocklek h = sveshöjd Dålig lasöverföring gör a fogypen bör undvikas. Yre och inre kvalie enlig figur 1 ovan. h 1) h 1) Fullsändig genomsvesning krävs. Om krav på rosmälning sälls ska dea anges på konsrukionsunderlag Kvalieskrav hårdlödförband Allmänna kvalieskrav hårdlödförband Av angivelserna i Tabellerna 5 och 6 framgår rekommendaioner och kvalieskrav för olika yper av lödningar i lödklass 1, 2 och 3

14 (31) Tabell 5. Rekommendaioner och kvalieskrav lödförband Figur 1 Nomenklaur Rekommendaion samliga lödklasser h s h = fogens överlappslängd (lodes sighöjd) = maerialjocklek s = lodspal h = 3 5 x min Max 7 mm Flamlödning: s = 0,10 0,15 mm maerialklass s s = 0,05 0,10 mm maerialklass r s = 0,15 0,50 mm maerialklass a Ugnslödning: s = 0,00 0,05 mm maerialklass s s = 0,00 0,05 mm maerialklass r s = 0,05 0,40 mm maerialklass a Tabell 6. Kvalieskrav lödförband Yre kvalie Krav lödklass 1 Krav lödklass 2 Krav lödklass 3 En lodkäl med jämn bredd och en mjuk övergång ill grundmaeriale ska äcka fogen. Denna ska vara fri från ydiskoninuieer ( ex sugningar och yporer). En lodkäl med jämn bredd och en mjuk övergång ill grundmaeriale ska äcka fogen. Ensaka spridda yporer illås. Mindre diskoninuieer illås i lodkälens form och useende, ex sugningar, yporer, överflödig lod och liknande. Inre kvalie Diskoninuieer illås i bindyan mosvarande lägs röngenbeyg 4 enlig FMV-F referensalas för hårdlödning. Bindområde ska omfaa min 80% av bindyan och vara jämn fördela. Felen får ine vara genomgående så a risk för genomläckning föreligger. Diskoninuieer illås i bindyan mosvarande lägs röngenbeyg 3 enlig FMV-F referensalas för hårdlödning. Bindområde ska omfaa min 65% av bindyan och vara jämn fördela. Felen får ine vara genomgående så a risk för genomläckning föreligger. Diskoninuieer illås i bindyan mosvarande lägs röngenbeyg 2 enlig FMV-F referensalas för hårdlödning. Bindområde ska omfaa min 50 % av bindyan och vara jämn fördela. Då krav på ähe finns får felen ine vara genomgående så a risk för genomläckning föreligger. Anm: Informaion angående besällning av referensalaser enlig ovan kan erhållas genom FMV Sveslödningar För sveslödningar gäller kvalieskraven för svesar i illämpliga delar. 12 KONTROLL 12.1 Allmän Säljaren ska konrollera egen och underleveranörers maeriel enlig denna sandard, såvida ine annan konrollomfaning överenskommis med FMV. Konrollmeoder ska anges i de ekniska underlage. Om säljaren ine kan uföra konroll med viss konrollmeod ska denna konroll uföras av annan insans som godkäns/acceperas av FMV. Uppgifer om godkända insanser erhålls av FMV.

15 (31) Konrollmeoder För konroll enlig konrollmeoder angivna i pk 12 gäller följande: 1) Syning uförs med försoring < 6X och innefaar, föruom okulär granskning, även besämning av sves- eller lödmå. Vid behov konrolleras också form och må som kan ha påverkas vid svesning eller lödning. 2) Oförsörande provning uförs genom radiografisk provning, provning med peneran och/eller genom annan lämplig meod. 3) Försörande provning uförs om övrig konroll ine ger klar besked om sves- eller lödförbandens kvalie. Kälsvesar konrolleras normal avseende inrängning genom makro- eller mikroprov. Även i övrig kan försörande provning uföras genom makro- eller mikroprov, men även genom meoder såsom dragprov eller bockprov. Försörande provning uförs på dealjer, eller på speciella provsycken, dvs sådana som är ideniska med de akuella sves- eller lödförbande. OBS! Sådana provsycken svesas eller löds samidig som de akuella dealjerna Förvaring av konrolldokumen och provsycken Såvida ine anna överenskommis sparas dokumenaionen över uförd konroll under objekes livsid. Provsycken sparas i mins 6 mån Typkonroll (WPQR) Ursprunglig ypkonroll Innan produkion av en ur sves- eller lödsynpunk ny dealj godkäns, ska illverkaren framsälla e överenskomme anal dealjer och evenuella provsycken, som ska genomgå ypkonroll. Dessa ska vara framsällda enlig samma illverkningsunderlag och med samma kvalieskrav, som avses gälla för den forsaa seriemässiga illverkningen. Med ny dealj avses dealj som illverkas under andra förusäningar än idigare, i exempelvis någo av följande avseenden: Ny form, väsenlig ändrad dimension, ändra maerial, ändrad sves- eller lödmeod, omsvesning eller omlödning respekive reparaion i sörre anal, bye av illverkare (kan även gälla inom samma föreag), eller annan jämförbar förändring. Dealjerna och evenuella provsycken ska konrolleras enlig följande: 1) Syning: 100% 2) Oförsörande provning uförs på alla dealjer. 3) Försörande provning. Uförs på mins en dealj eller provsycke. Resulae av uförd provning ska redovisas i ypkonrollrappor (exempel: Se bilaga 4).

16 (31) Förnyad ypkonroll Om sådana ändringar vidas a de ursprungliga dealjerna ine längre kan anses vara represenaiva, ska förnyad ypkonroll uföras, innan ändringarna införs i seriemässig illverkning. Omfaningen vid den förnyade ypkonrollen får reduceras i förhållande ill den ursprungliga och överenskommes mellan säljaren och FMV Konroll av produkionssvesade och -lödda dealjer Allmän Här innefaas nyillverkade dealjer i alla parisorlekar sam omsvesade eller omlödda respekive reparerade dealjer i sörre anal. Prov ska as u på sådan sä a de blir represenaiva för de akuella konrollparie. Resulaen av uförd konroll ska prookollföras. För klass 3 dealjer får konsrukionsavdelning bedöma lämplig konrollmeod. Varje konrollpari ska konrolleras i mins den omfaning som anges i abell 7. Härvid gäller följande: Allkonroll Dealjer som uppfyller kvalieskraven godkänns. Ej godkända dealjer får underkasas en omsvesning/omlödning varefer förnyad konroll uföres. Om dealjerna ej kan eller får ågärdas genom omsvesning/omlödning ska de underkännas. Reducerad (procenuell) konroll På konrollparier där dealjer underkäns sker omkonroll, enlig pk

17 (31) Tabell 7. Konrollomfaning Konrollmeod Fordringar enl pk Konroll enl sandard Provuag per konrollpari 1) Klass 1 Klass 2 Klass 3 Uppföljning av märkning Alla Syning 11 - Alla a-må 11.2 ej illämplig 25 % 10 % Oförsörande provning a) Radiografisk provning b) Ulraljudprovning c) Indukiv provning En av meoderna a) - c) ska väljas, i försa hand a) 11 FSD 5273 FSD 5274 FSD 5275 Alla 10%, dock mins 1 dealj 2) 3) d) Magnepulverprovning e) Peneranprovning 4),5) 11 FSD 5276 FSD 5277 Alla 10% dock mins 1 dealj En av meoderna d)- e) ska väljas Tähesprovning (läcksökning) resp provryckning 6) Övriga konrollmeoder Försörande provning (Är ej allid obligaorisk, jfr pk 12) - - Alla - - Konrollmeod och provuag enlig eknisk underlag %, dock mins 1 dealj 1%, dock mins 1 dealj 1) Undanag får ske på grundval av vunnen erfarenhe. Omfaningen överenskommes från fall ill fall mellan säljaren och FMV sam anges i eknisk underlag. 2) Vid hårdlödda rörledningar ska, där så är möjlig, alla dealjer genomgå radiografisk provning. 3) Får ugå om radiografisk provning uförs vid ypkonroll, såvida ine anna anges i besällning. 4) Syning med försoring > 6X får ersäa provning med peneran i de fall svårigheer avseende åkomlighe och rengöring föreligger; bedöms från fall ill fall. 5) För dealjer av aluminium eller aluminiumlegering får, i de fall anodisering i kromsyra görs på dealjerna efer svesning, denna meod ersäa provning med pene ran. Uförs enlig FSD 6231 eller mosvarande.

18 (31) 6) Uförs i förekommande fall enlig eknisk underlag Omkonroll Oförsörande (uom radiografisk) provning Om produkionskonrollen visa a en eller flera dealjer ine uppfyller kvalieskraven, ska samliga dealjer konrolleras. Härvid gäller reglerna för allkonroll enlig pk Radiografisk provning Om produkionskonrollen visa a en eller flera dealjer ine uppfyller kvalieskraven, ska de område i förbande där felakigheer iakagis omkonrolleras med lämplig konrollmeod (i försa hand radiografisk provning) på samliga dealjer. Härvid gäller reglerna för allkonroll enlig pk Försörande provning Om produkionskonrollen visa a en av dealjerna ine uppfyller kvalieskraven, ska e ny prov as u och konrolleras med avseende på de område i förbande där felakigheer iakagis. Dea provuag ska vara mins dubbel så sor som de försa. Påräffas härvid någon felakig dealj underkänns de akuella konrollparie. Om produkionskonrollen visa a vå eller flera av dealjerna ine uppfyller kvalieskraven, ska de akuella konrollparie underkännas Konroll av omsvesade, omlödda eller reparerade dealjer Konrollomfaning enlig på rining eller i anna eknisk underlag angiven sves- eller lödklass. 13 MÄRKNING 13.1 Märkning efer svesning eller lödning Märkning ska ske när så anges. Varje färdigsvesad eller -lödd dealj ska då märkas med individ- eller parinummer. Märkningen uförs på e för dealjen lämplig sä och med godagbar meod som ger varakig märkning. Evenuella provsycken märks så a de kan hänföras ill rä dealj. OBS! Märkning genom sålsämpling får ej uföras på flygmaeriel Svesarens eller lödarens märkning Operaören, svesaren eller lödaren ska ange sin signaur eller ideniesbeeckning på operaions- eller arbeslisa. Dea innebär a denne anser a gällande krav uppfylls Konrollens märkning Efer de a dealjerna konrolleras och godkäns ska illhörande konrollhandlingar sämplas med gummisämpel eller signeras.

19 (31) 14 TILLÄGGSKRAV FÖR ELEKTRONSTRÅLESVETSNING (EBW) OCH LASERSVETSNING (LBW) 14.1 Allmän Efersom EBW-svesningen vanligen sker i vakuum, sälls särskilda krav på de maerial som används ill fixurer och andra hjälpverkyg. Sådana maerial som enderar a avge gaser under evakueringen av kammaren bör undvikas, efersom sådan gasavgivning förlänger evakueringsiderna och kan försämra svesresulae. Vidare måse de maerial som väljs vara avmagneiserade. Elekrisk ledande maerial bör användas. Om icke ledande maerial används måse god elekrisk konak åsadkommas på anna sä Kvalificering av urusning Varje maskin som ska användas för svesning av maeriel enlig denna sandard ska, innan produkionssvesning påbörjas ha genomgå kvalificering. Vid kvalificering av urusning elekronsrålesvesning gäller krav och anvisningar enlig SS-EN ISO Vid kvalificering av urusning för lasersvesning gäller krav och anvisningar enlig SS-EN ISO Kvalificering av procedurer Kvalificering av svesprocedurer för elekronsrålesvesning uförs enlig SS-EN ISO respekive lasersvesning enlig SS-EN ISO KOMPLETTERANDE UPPGIFTER 15.1 Maerialklasser Tabell 8. Indelning i maerialklasser Grundmaerial Kolsål sam mikrolegera eller låglegera sål Rosfri sål Varmhållfas maerial Tian med legeringar Lämealler med undanag av gjugods Lämeallgjugods Maerialklasser s r v a l 15.2 Tillsasmaerial Val av illsasmaerial syrs av FSD 5151 och hanering och vård framgår av FSD 5152.

20 (31) 15.3 Godkända sves- och lödmeoder Tabell 8. Sves- och lödmeoder för lufvärdighespåverkande försvarsmaeriel Meod Meodbeeckning 1) Kombinaion Meod/Maerialklass(-er) Smälsvesning Elekronsrålesvesning Plasmasvesning Gasvolframsvesning (TIG-) Lasersvesning Hårdlödning Flamlödning Indukionslödning Dopplödning 2) Ugnslödning EBW PAW - 15 GTAW LBW - 52 TB IB DB FB EBW/s, r, v, (a, l) PAW/s, r, v (, a) GTAW/s, r, v,, a, l LBW/s, r, v, (a, l) TB/s, r, a IB/s, r (v, a) DB/(s, r)a, l FB/s, r, v, (), a Sveslödning BW ) Sifferbeeckningar enlig SS-ISO ) För salbadslödning av lämealler gäller FSD BW/s, (r, a) Ovan angivna beeckningar på meoder bör användas på rining eller i anna eknisk underlag. Vissa dealjer som klassas som lufvärdighespåverkande maeriel men ine är flygande ex dragsänger och segar får svesas med meallbågsvesning eller MIG/MAG-svesning. 16 REFERENSER 16.1 FMV, sandarder och normer FSD 0089 FSD 0194 FSD 0228 FSD 5111 FSD 5112 FSD 5120 FSD 5133 FSD 5136 FSD 5140 Riningsregler - Sves- och lödbeeckningar Definiioner av sves- och lödekniska ermer Kravindelning av maerial/maeriel enlig försvarssandard Kvalificering och cerifiering av operaörer för svesning, lödning och ermisk spruning Svesarprövning Försvarsmaeriel uom flygmaeriel Kvalificering och cerifiering av personal för oförsörande provning Klassindelning av rum med avseende på renhesgrad vid svesning, lödning och ermisk spruning Lokal värmebehandling Rengöring aluminium och aluminiumlegeringar

21 (31) FSD 5151 FSD 5152 FSD 5155 FSD 5164 FSD 5273 FSD 5274 FSD 5275 FSD 5276 FSD 5277 FSD 6231 RML TO AF ALLM Tillsasmaerial och fluss för smälsvesning sam hård- och sveslödning Hanering och vård av illsasmaerial och fluss Hårdlödning av aluminium och aluminiumlegeringar i salbad Smälsvesning av förbehandla maerial Radiografisk provning Ulraljudprovning Indukiv provning Magnepulverprovning Provning med peneran Anodisering av aluminium Regler för Miliär Luffar Smälsvesning, hård- och sveslödning 16.2 Övriga sandarder* SS-EN SS-EN ISO SS-EN ISO SS-ISO 2553 SS-EN ISO 4063 SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO Svesarprövning - Smälsvesning - Del 1: Sål Tillsyn vid svesning - Uppgifer och ansvar Kvalieskrav för svesning - Smälsvesning av mealliska maerial - Del 2: Omfaande kvalieskrav Riningsregler - Sves- och lödförband - Beeckningar på riningar Riningsregler - Sifferbeeckningar för sves- och lödmeoder Svesning och besläkade meoder - Klassificering av geomeriska diskoninuieer och formavvikelser i mealliska maerial - Del 1: Smälsvesning Svesarprövning - Smälsvesning - Del 2: Aluminium och aluminiumlegeringar Svesarprövning - Smälsvesning - Del 3: Koppar och kopparlegeringar Svesarprövning - Smälsvesning - Del 4: Nickel- och nickellegeringar

22 (31) SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO ISO SS-EN ISO SS-EN ISO AFS 1994:8 DIN Svesarprövning - Smälsvesning - Del 5: Tian och ianlegeringar, zirkonium och zirkoniumlegeringar Svesning - Konroll för godkännande av urusningar för elekronsrålesvesning - Del 1: Principer och förusäningar för godkännande Specifikaion för och kvalificering av svesprocedurer för svesning av mealliska maerial - Svesdaablad (WPS) - Del 1: Bågsvesning Specifikaion för och kvalificering av svesprocedurer för svesning av mealliska maerial - Svesdaablad (WPS) - Del 2: Gassvesning Specifikaion för och kvalificering av svesprocedurer för svesning av mealliska maerial - Svesdaablad (WPS) - Del 3: Elekronsrålesvesning Specifikaion för och kvalificering av svesprocedurer för svesning av mealliska maerial (WPS) - Svesdaablad - Del 4: Lasersvesning Specifikaion för och kvalificering av svesprocedurer för mealliska maerial - Svesprocedurkonroll - Del 1: Båg- och gassvesning av sål och bågsvesning av nickel och nickellegeringar Specifikaion för och kvalificering av svesprocedurer för mealliska maerial - Svesprocedurkonroll - Del 2: Bågsvesning av aluminium och dess legeringar Specifikaion för och kvalificering av svesprocedurer för mealliska maerial - Svesprocedurkonroll - Del 4: Färdigsvesning av aluminiumgjugods Specificaion and qualificaion of welding procedures for meallic maerials -- Welding procedure es -- Par 5: Arc welding of ianium, zirconium and heir alloys Svesning - Accepansprovning för CO2-lasermaskiner för högkvaliessvesning och skärning - Del 1: Allmänna principer och accepansvillkor Svesning - Flerspråkig ordlisa för svesfogar och svesförband med illusraioner Laser (Arbearskyddssyrelsens Förfaningssamling) Schmelzgeschweisse meallische Baueile

23 ; BILAGA (31) FÖRETAG... ARBETSPLATSINSTRUKTION... för operaör som uför smälsvesning eller hård-/sveslödning Gäller för arbeen enlig FSD 5153 De åligger varje operaör med cerifika enlig FSD 5111, eller med anna mosvarande behörighesbevis, a illse: Före arbees början a renheskraven för lokalen är uppfyllda (venilaion, rengöring, skyddskläder m m), a sves- eller lödurusning, fixurer och andra hjälpmedel fungerar, är väl rengjorda och även i övrig fullgo skick (serviceschema), a alla dealjer är väl rengjorda enlig gällande föreskrifer, a meddela arbesledaren om vederbörande ej anser sig kunna uföra ålag arbee med fullgo resula. Under arbees genomförande a uföra all arbee på e fackmässig sä och i enlighe med gällande sandard(-er) och illverkningsunderlag, a använda erforderlig skyddsmaeriel, a noggran följa gällande skyddsföreskrifer och insrukioner för handhavande av urusningen, a avbrya arbee och meddela arbesledaren vid fel i produkionen. Efer arbees genomförande a anbringa sin signaur/ideniesbeeckning i operaionslisa (eller mosvarande) och därmed bekräfa a vederbörande anser a uför arbee uppfyller gällande krav.

24 ; BILAGA (31) FÖRETAG... INSTÄLLNINGSKORT,WPS Nr DATUM... Sign... För smälsvesning (uom elekronsråle- och lasersvesning) sam hård- och sveslödning Avser uppgifer enlig FSD 5153 Gäller för: Manuell mekaniserad smälsvesning hårdlödning sveslödning Meod... Fogyp... Dimension ()... Maerial.... Maskin, nr el mosv... Ugn, nr el mosv... Uförs i enlighe med föreskrif nr.... Urusning Värme Verkyg Brännare Förvärmn-emp Typ Gaskåpa Tid Beeckning Elekrod Övriga sves och löddaa Hasighe Diameer Anal häfsvesar Tillsasmaerial Anal sves- srängar Beeckning Dimension Fluss Fjärreglage Srömsyrka Bågavsånd Gas Bågspänning Skyddsgas Beeckning Sveshasighe Tf-has, ills-mrl Brännare li/min Undergas li/min Beeckning Fig Ingående dealjer Sves-/lödklass Konrollmeod De nr Benämning Mrl-sd e d Dim, Daa fassällda efer godkän yp-. eller igångsäningsprov Sign... Rin nr... Benämning...

25 ; BILAGA (31) FÖRETAG... TYPKONTROLLRAPPORT, WPAR Nr DATUM... Anal bilagor... Tidigare ypkonroll på mosvarande objek uförd, daum... Rappor nr... Avseende: Svesning Lödning Termisk spruning ENLIGT FMV STANDARD... KONTROLLOBJEKT... TILLHÖRIGHET... BESTÄLLNINGSNR... SVETS- ELLER LÖDKLASS 1 2 3, KONTROLLUNDERLAG... ARBETET UTFÖRT, DATUM... INSTÄLLNINGSKORT WPS, NR... KONTROLLOMFATTNING Anal dealjer... s IDENTIFIERING Svesförband... Lödförband... Konrollågärd Prookoll nr Resula 1 SYNING Useende Form, må (ur sves-, löd-, sprusynpunk) 2 OFÖRSTÖRANDE PROVNING Radiografisk provning Ulraljudprovning Magnepulverprovning Provning med peneran Eloxering i kromsyra Tähesprovning Provryckning Annan konrollmeod 3 FÖRSTÖRANDE PROVNING Uppskärning Makro-/Mikroprovning Dragprovning Bockprovning (böjprovning) Umaningsprovning Annan konrollmeod Godkänd daum... Av... Namn på ansvarig inom konroll- eller kvaliesavdelningen

26 ; BILAGA (31) FÖRETAG... TYPKONTROLL - SYNING, OFÖRSTÖRANDE OCH FÖRSTÖRANDE PROVNING Bilaga 1 ill ypkonrollrappor nr... Avser smälsvesning, hård- och sveslödning enlig FSD SYNING OFÖRSTÖRANDE PROVNING FÖRSTÖRANDE PROVNING Sumsves Fig A B f B B h C h C f C Fig B f B B d C d fc Fig A och B =... C =... C d =... f B =... B h =... inre defeker... f C =... C h =... övrig... B =... B d =... Fig C k Fig C k =... Övrig =...

27 ; BILAGA (31) Kälsves Fig D i x Fig D och E =... sveshöjd... i x =... i y =... a =... z =... z f i y f =... inre defeker Övrig... a... Fig E Fullsändig genomsvesning Sveshöjd min =

28 ; BILAGA (31) Sves i överlappsfog och ej genomsvesad dubbelfläns Fig F Fig G i d(b) Sveshöjd, min = Fig F och G =... d (b) =... inre defeker... sveshöjd... i =... övrig... HÅRDLÖDNING Fig H s Lodkäl, yre h Fig H =... h =... s =... lodkäl, yre... lodkäl, inre... bindområde %... övrig Lodkäl, inre Övrig:....

29 ; BILAGA (31) Al- och Mg-legeringar. Min värden på verklig a-må (a v ) sam eoreisk min och max a-må(a ) för olika vinklar (α). För vinklar sörre än 105 gäller figur 9. Maerialjocklek 1) (mm) Verklig a-må, Min värde a v (mm) 2), 3) Teoreisk a-må. Min respekive max värden a (mm) 90 α α< α< α< 60 0,5 0,9 1,2-1,9 1,5-2,3 1,7-2,8 2,0-3,2 0,6 1,0 1,3-2,1 1,6-2,5 1,9-3,0 2,2-3,5 0,7 1,1 1,4-2,2 1,7-2,7 2,1-3,2 2,4-3,7 0,8 1,2 1,5-2,4 1,9-2,9 2,2-3,4 2,6-4,0 0,9 1,2 1,6-2,5 2,0-3,1 2,3-3,6 2,7-4,2 1,0 1,3 1,7-2,6 2,1-3,2 2,5-3,8 2,9-4,4 1,1 1,4 1,8-2,7 2,2-3,4 2,6-4,0 3,0-4,6 1,2 1,4 1,9-2,9 2,3-3,5 2,7-4,2 3,1-4,8 1,3 1,5 1,9-3,0 2,4-3,6 2,8-4,3 3,3-5,0 1,4 1,5 2,0-3,1 2,5-3,8 2,9-4,5 3,4-5,2 1,5 1,6 2,1-3,2 2,5-3,9 3,0-4,6 3,5-5,3 1,6 1,6 2,1-3,2 2,6-4,0 3,1-4,7 3,6-5,5 1,7 1,7 2,2-3,3 2,7-4,1 3,2-4,9 3,7-5,6 1,8 1,7 2,3-3,4 2,8-4,2 3,3-5,0 3,8-5,8 1,9 1,8 2,3-3,5 2,9-4,3 3,4-5,1 3,9-5,9 2,0 1,8 2,4-3,6 2,9-4,4 3,5-5,2 4,0-6,1 2,5 2,1 2,7-3,9 3,3-4,9 3,9-5,8 4,5-6,7 3,0 2,3 2,9-4,2 3,6-5,2 4,3-6,2 5,0-7,2 3,5 2,4 3,2-4,5 3,9-5,5 4,6-6,6 5,4-7,6 4,0 2,6 3,4-4,7 4,2-5,8 4,9-6,9 5,7-8,0 Beräkningsunderlag: 4; a v = 1,3 x Beräkningsunderlag: > 4; DIN a min = k α x a v, a max = a min x ( 1,6-0,05 x ) > 4; DIN k α = 1,3 k α = 1,6 k α = 1,9 k α = 2,2 1) Vid olika ingående gäller minsa ingående. 2) Medelvärde av märesulae ska ligga inom respekive inervall 3) För kälsvesar på rör illås en redukion av a min D < 10 mm - 30 % 10 mm D 100 mm - 20 % 100 mm < D 250 mm - 10 %

30 ; BILAGA (31) Ti- och Ni-legeringar. Min värden på verklig a-må (a v ) sam min och max eoreisk a-må (a ) för olika vinklar (). För vinklar sörre än 105 gäller figur 9. Maerialjocklek 1) (mm) Verklig a-må Min värde a v (mm) 2), 3) Teoreisk a-må. Min respekive max värden a (mm) 90 α α< α< α< 60 0,5 0,4 0,6-1,0 0,7-1,3 0,8-1,5 0,9-1,8 0,6 0,5 0,6-1,2 0,8-1,4 0,9-1,7 1,1-2,0 0,7 0,5 0,7-1,3 0,9-1,6 1,0-1,9 1,2-2,2 0,8 0,6 0,8-1,4 1,0-1,7 1,1-2,1 1,3-2,4 0,9 0,7 0,8-1,5 1,0-1,9 1,2-2,2 1,4-2,6 1,0 0,7 0,9-1,6 1,1-2,0 1,3-2,4 1,5-2,8 1,1 0,7 1,0-1,7 1,2-2,1 1,4-2,5 1,6-2,9 1,2 0,8 1,0-1,8 1,3-2,3 1,5-2,7 1,7-3,1 1,3 0,8 1,1-1,9 1,3-2,4 1,6-2,8 1,9-3,3 1,4 0,9 1,2-2,0 1,4-2,5 1,7-3,0 1,9-3,4 1,5 0,9 1,2-2,1 1,5-2,6 1,8-3,1 2,0-3,6 1,6 1,0 1,3-2,2 1,6-2,7 1,8-3,2 2,1-3,7 1,7 1,0 1,3-2,3 1,6-2,8 1,9-3,3 2,2-3,9 1,8 1,1 1,4-2,4 1,7-2,9 2,0-3,5 2,3-4,0 1,9 1,1 1,4-2,4 1,8-3,0 2,1-3,6 2,4-4,1 2,0 1,1 1,5-2,5 1,8-3,1 2,2-3,7 2,5-4,3 2,5 1,3 1,7-2,9 2,1-3,5 2,5-4,2 2,9-4,8 3,0 1,5 2,0-3,1 2,4-3,9 2,9-4,6 3,3-5,3 3,5 1,7 2,2-3,4 2,7-4,2 3,2-5,0 3,7-5,7 4,0 1,8 2,4-3,6 3,0-4,4 3,5-5,3 4,1-6,1 4; a v = 0,7 x 0,7 > 4; DIN Beräkningsunderlag / Calculaion: > 4; DIN a min = k α x a v, a max = a min x ( 1,9-0,1 x ) k α = 1,3 k α = 1,6 k α = 1,9 k α = 2,2 1) Vid olika ingående gäller minsa ingående. 2) Medelvärde av märesulae ska ligga inom respekive inervall. 3) För kälsvesar på rör illås en redukion av a min D < 10 mm - 30 % 10 mm D 100 mm - 20 % 100 mm < D 250 mm - 10 %

31 ; BILAGA (31) Sål och övriga maerial. Min värden på verklig a-må (a v ) sam min och max eoreisk a-må (a ) för olika vinklar (α). För vinklar sörre än 105 gäller figur 9. Maerialjocklek 1) (mm) Verklig a-må Rekommendera a v (mm) Teoreisk a-må. Min respekive max värden 2), 3) a (mm) 90 α 105 a h = 0 75 α < α< α < 60 0,5 0,5 0,5-0,9 0,6-1,1 0,8-1,4 0,9-1,6 0,6 0,6 0,6-1,1 0,8-1,4 0,9-1,6 1,1-1,9 0,7 0,7 0,7-1,3 0,9-1,6 1,1-1,9 1,2-2,2 0,8 0,8 0,8-1,4 1,0-1,8 1,2-2,2 1,4-2,5 0,9 0,9 0,9-1,6 1,1-2,0 1,4-2,4 1,6-2,8 1,0 1,0 1,0-1,8 1,3-2,3 1,5-2,7 1,8-3,2 1,1 1,0 1,1-1,9 1,3-2,4 1,6-2,8 1,8-3,3 1,2 1,1 1,1-2,0 1,4-2,5 1,7-3,0 1,9-3,5 1,3 1,2 1,2-2,1 1,4-2,6 1,7-3,1 2,0-3,6 1,4 1,2 1,2-2,2 1,5-2,7 1,8-3,2 2,1-3,8 1,5 1,3 1,3-2,3 1,6-2,8 1,9-3,4 2,2-3,9 1,6 1,3 1,3-2,3 1,6-2,9 2,0-3,5 2,3-4,1 1,7 1,4 1,4-2,4 1,7-3,0 2,0-3,6 2,4-4,3 1,8 1,4 1,4-2,5 1,8-3,2 2,1-3,8 2,5-4,4 1,9 1,5 1,5-2,6 1,8-3,3 2,2-3,9 2,5-4,6 2,0 1,5 1,5-2,7 1,9-3,4 2,3-4,1 2,6-4,7 2,5 1,8 1,8-3,2 2,2-3,9 2,6-4,7 3,1-5,5 3,0 2,0 2,0-3,6 2,5-4,5 3,0-5,4 3,5-6,3 3,5 2,3 2,3-4,1 2,8-5,1 3,4-6,1 3,9-7,1 4,0 2,5 2,5-4,5 3,1-5,6 3,8-6,8 4,4-7,9 1; a v = 1,0 x 1 > 10; a v = 0,5 x + 0,5 a min = k α x a v, a max = a min x 1,8 k α = 1,00 k α = 1,25 k α = 1,50 k α = 1,75 1) Vid olika ingående gäller minsa ingående. 2) Medelvärde av märesulae ska ligga inom respekive inervall. 3) För kälsvesar på rör illås en minskning av a min; D < 10 mm - 30 %, 10 mm D 100 mm - 20 % 100 mm < D 250 mm - 10 %