Göteborgs universitet på fem års sikt

Transkript

1 Till universitetsstyrelsen Sida 1/17 GUS presidium 2017/ Göteborgs universitet på fem års sikt Studenternas prioriteringar - Halvtidsuppföljning Inledning: 2015 antog universitetsstyrelsen dokumentet Göteborgs universitet på fem års sikt studenternas prioriteringar från Göteborgs universitets studentkårer (GUS). Dokumentet innehåller krav som studenterna anser att universitetet bör uppfylla. Det har nu blivit dags att göra en halvtidssavstämning på dokumentet, för att se vad som har hänt och hur universitetet ligger till i förhållande till de krav studenterna har satt. För att göra detta har GUS presidium samlat in information från medlemskårerna och Göteborgs universitets doktorandkommitté, GUDK, samt själva undersökt de mer övergripande punkterna. Sammanfattningsvis kan sägas att Göteborgs universitet är måna om sina studenter och det har hänt en hel del sedan dokumentet antogs. Dock finns mycket kvar att göra och det är viktigt att se till att arbetet inte bara sker på papper utan återspeglas i den dagliga verksamheten. Ellinor Alvesson Lina Dahlin Ordförande 2017/2018 Vice ordförande 2017/2018 Göteborgs universitets studentkårer Göteborgs universitets studentkårer

2 Till universitetsstyrelsen Sida 2/19 Fortsatt starkt studentinflytande I Vision 2020 lyfts det att studentinflytande ger kvalitet och att studenterna vid Göteborgs universitet alltid ska vara i centrum både före, under och efter studierna. GUS vill berömma universitetet för att länge ha varit ett föredöme vad gäller studentinflytande. Sedan kårobligatoriet avskaffades 2010 har universitetet genom det ekonomiska stödet till studentkårerna tydligt markerat vikten av ett starkt studentinflytande. GUS förhoppning är att dialogen och samarbetet med studentkårerna de kommande åren fortsätter att vara kontinuerlig och öppen. Göteborgs universitets studentkårer kräver: Att Göteborgs universitet fortsätter att värna om och vidareutvecklar studentinflytandet på samtliga nivåer inom universitetet. Att studentrepresentanter vid Göteborgs universitet erbjuds för uppdraget relevant utbildning, stöd och ersättning. Att studenter garanteras plats i alla beslutande och beredande organ som behandlar utbildning eller studenternas situation vid Göteborgs universitet. Detta inkluderar även tillfälliga arbetsgrupper. Att det i samråd med studentkårerna regelbundet ska kartläggas och stämmas av i vilka organ som ska finnas studentrepresentanter. Vakanta uppdrag ska snarast möjligt delges berörd studentkår Kommentar Vi ser att Göteborgs universitet värnar om studentinflytandet och lyfter att studentinflytande är en kvalitetsfaktor. I dag pågår det på flera diskussioner runt om på universitetet om hur vi kan se till att vi har studentinflytande i världsklass, bland annat har Sahlgrenska akademin anordnat en workshop där programansvariga, vicedekan och representanter för studenterna diskuterade vad studentinflytande är och hur vi bäst värnar om och utvecklar det. Det kommer att hållas utbildningar för anställda i studentinflytande, studentkårernas organisering och arbete. Det är något som vi gärna ser utvecklas.

3 Till universitetsstyrelsen Sida 3/19 Trots alla dessa satsningar kommer det rapporter om att hela universitetet inte ser lika positivt på studentinflytandet och studentkårerna. Det ifrågasätts i vilka organ det ska finnas studentrepresentanter, vem som har rätt att utse studentrepresentanter och vem som får vara en studentrepresentant. Det kommer även rapporter om att studentrepresentanter bemöts med misstro och bristande respekt. Detta ser vi som oroväckande och hoppas att de utbildningssatsningar som görs kommer minska denna typ av problem. Ersättningsnivåerna för studentrepresentation varierar stort på universitetet. Vi vill se en mer likvärdig ersättningsnivå på samtliga nivåer. Samma arbete bör ge samma ersättning, oberoende av vilken institution du tillhör. I de flesta fall garanteras studentrepresentanter platser i alla beredande och beslutande organ, dock får vi rapporter om att det på vissa håll hävdas att det inte behöver finnas studentrepresentanter i både beredande och beslutande organ. Det är enligt vår tolkning av lagen menat som att det ska finnas i både beredande och beslutande organ och vill uppmuntra universitetet att ta ställning för den tolkningen också. Sammanfattningsvis ser det positivt ut och universitetet och studentkårerna samarbetar för att se till att studentinflytandet har så bra förutsättningar som möjligt. Ekonomiska resurser Det samlade kapitalet vid Göteborgs universitet är idag uppe i ett tiosiffrigt belopp. Vi uppfattar att Göteborgs universitet på central nivå tar problematiken på största allvar. Samtidigt har universitets samlade myndighetskapital årligen ökat under snart två decennier, vilket är oacceptabelt. Det är hög tid att Göteborgs universitet tar ett samlat grepp för att vända denna trend en gång för alla. En välkommen förändring som har skett vid Göteborgs universitet är att många doktorander nu har en anställning. Från 1 juli 2015 ska alla nyantagna doktorander inneha en doktorandtjänst från dag ett. Det är därför viktigt att följa upp att denna förändring genomförs över hela universitetet och bevaka vilka konsekvenser som förändringen för med sig. Universitetet måste bevaka om det sker en icke-önskvärd minskning av antalet doktorander på grund av ekonomiska incitament orsakat av denna förändring eller andra faktorer, samt identifiera var inom universitetet en

4 Till universitetsstyrelsen Sida 4/19 sådan eventuell minskning sker. Det är även viktigt att bevaka om förändringen försvårar för yngre forskare att ta sig an egna doktorander. Om ovanstående problem identifieras måste universitetet ta fram strategier för att kunna åtgärda dessa. Göteborgs universitets studentkårer kräver: Att Göteborgs universitet upprättar en långsiktig plan för hur det samlade myndighetskapitalet ska minska och hur universitetet samtidigt uppnår en hållbar ekonomi. Vid avvikelser från planen ska specifika åtgärder vidtas. Att särskilda kvalitetshöjande insatser för utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå ska initieras vid de delar av universitetet som har överskott av kapital. Att Göteborgs universitet gör en totalöversyn av rekryteringsprocesserna för undervisande och forskande personal i syfte att minska tiden från utlysning till anställning. Att Göteborgs universitet följer upp implementeringen av doktorandtjänst från dag ett. Kommentarer: I dagsläget finns det ingen långsiktig plan upprättad för hur det samlade myndighetskapitalet ska minska, således finns det inte heller några åtgärder som sker vid avvikelser från planen. Göteborgs universitets styrelse och ledning pratar om vikten av att hantera problemet men vi ser gärna att det faktiskt tas fram en långsiktig plan för hur det samlade myndighetskapitalet minskar. Inte heller har det gjorts någon uppföljning av implementeringen av doktorandtjänst från dag ett.

5 Till universitetsstyrelsen Sida 5/19 Jämställd akademi Fördelningen mellan kvinnor och män vid Göteborgs universitet är fortsatt ojämn. Grundutbildningen består till en majoritet av kvinnor men andelen män ökar högre upp i akademin. Trots satsningar för att öka andelen kvinnliga professorer ligger nivån fortsatt lågt där endast 27 % av professorerna är kvinnor. Vi anser att målen är för lågt ställda och att utvecklingen mot ett jämställt universitet går alldeles för långsamt. Det är inte tillräckligt med enbart kvantitativa målsättningar och incitament. Det handlar om att det finns en aktiv okunskap och lågt intresse för frågor som rör dels kvinnliga akademikers villkor och möjlighet till karriär men också normkritik, vilket avspeglas i universitetets verksamhet kom Sveriges förenade HBTQ-studenter i Göteborg (tidigare HÅBETEKU) med rapporten Avslöja heteronormen som visar att studenter och anställda som bryter mot normer kring kön, sexualitet och relationer får utstå trakasserier, osynliggöranden och ifrågasättanden, i universitetsmiljön såväl som i undervisningsinnehållet. GUS kräver en förändring, det räcker inte med policys och handlingsplaner gällande likabehandling. Samtliga chefer och ledare måste börja ta frågan på allvar och framför allt efterfråga resultat på förändring inom respektive verksamhet. Göteborgs universitets studentkårer kräver: Att samtliga chefer och ledare prioriterar och aktivt arbetar för ökad jämställdhet och jämlikhet inom akademin. Att samtliga anställda ska genomgå grundläggande utbildning om genus, hbtq och normkritik. Att genus- och hbtq-perspektiv som del av ett normkritiskt förhållningssätt ska integreras i alla ämnesområden och utbildningar. Att det upprättas en digital resursbank för systematiskt likabehandlingsarbete samt hantering och handläggning av diskrimineringsärenden

6 Till universitetsstyrelsen Sida 6/19 Kommentarer: Enligt universitetets årsrapport för 2016 är 66 % av de studerande kvinnor och 34 % män, 56 % av de forskarstuderande kvinnor och 44 % män, 31 % av professorerna kvinnor och 69 % män. Det är alltså fortsatt stor ojämlikhet och skev könsfördelning på universitetet. Projektet Jämställdhetsintegrering på Göteborgs Universitet är uppstartat men det finns mycket kvar att jobba med och aktiva åtgärder för att utjämna skillnaderna måste vidtas. Det aktiva arbetet ska ingå i årliga uppföljningar och chefer har ett uttalat ansvar för att främja jämlikhet, men siffrorna pekar tydligt på ojämställdhet. På fakulteterna finns en viss skillnad i jämställdhetsarbetet, men arbetet med frågan behöver aktiveras och lyftas. Grundläggande utbildning om genus, hbtq och normkritik ska ingå i den obligatoriska medarbetarutbildningen, vilket vi ser som positivt. Vi anser dock att det är något som behöver följas upp och påminnas om kontinuerligt. I och med samhällsutvecklingen mot ett allt mer globalt och heterogent samhälle bör universitetet arbeta för att vara inkluderande och välkomnande. Göteborgs universitet ska vara en plats för alla. Genus-, hbtq- och normkritik saknas i de flesta ämnesområden och utbildningar. Vissa föreläsare kan lyfta perspektivet, men det är stor skillnad mellan olika kurser. Universitetet behöver aktivt ta ett grepp och frågan och inkludera den för alla utbildningar. Precis som hållbar utveckling ska integreras i kurser och utbildningsprogram bör även jämställdhetsperspektiv och normkritik vara en naturlig del av utbildningen. Idag finns inget system för likabehandlingsarbetet och hantering av diskrimineringsärenden, vilket är problematiskt. Vi hoppas att det i och med det nya greppet på likabehandlingsarbetet tas fram ett sådant system. I sammanhanget är det viktigt att inte stirra sig blind på siffror och dokument. Jämställdhet och normkritik behöver bli en del av det dagliga arbetet. Vi behöver jämlikhet i praktiken, inte bara på pappret. Detta inkluderar hur arbetsuppgifter fördelas och kulturer i arbetsrum, mötesrum, lunchrum, under föreläsningar och seminarier.

7 Till universitetsstyrelsen Sida 7/19 Pedagogik som kvalitetsfaktor GUS gläds åt de framsteg som universitetet gjort de senaste åren i syfte att uppmärksamma och premiera pedagogisk kompetens. Vi välkomnar beslutet om införandet av titeln excellent lärare och pedagogisk akademi som ett sätt att uppmärksamma och sprida lärares pedagogiska skicklighet, liksom initiativet till ett pedagogiskt idéprogram. Genom dessa beslut har det lagts en god grund för en statushöjning av undervisning. Det är nu dags att gå från ord till handling. Utbildningens status är fortsatt låg i jämförelse med forskningen gjorde universitetskanslersämbetet en undersökning om hur lärare och forskare fördelar sin arbetstid mellan undervisning och forskning. Undersökningen visar att de mest vetenskapligt meriterade ägnar mindre tid åt undervisning och mer tid åt forskning. Exempelvis stod professorerna vid Göteborgs universitet år 2011 enbart för tolv procent av undervisningen på grund och avancerad nivå.2 Kontakten mellan studenter och forskare ska premieras och undervisning måste bli meriterande. Vid Göteborgs universitet ska det väga lika tungt att vara excellent lärare som en excellent forskare. En utgångspunkt för detta är att erbjuda doktorander goda möjligheter att utvecklas som lärare. Det är därför viktigt att högskolepedagogiska kurser av hög kvalitet och ett lärarkollegium finns tillgängliga för doktorander. Uppmuntran till pedagogisk kompetens innebär även att man som lärare ska uppmuntras att utmana de traditionella undervisningsformerna. God pedagogik är dels en förutsättning för effektivt lärande men är också en tillgänglighetsaspekt. Genom god och tillgänglig pedagogik ökar möjligheten för studenter med olika förutsättningar och behov att aktivt ta del av och klara utbildningen.

8 Till universitetsstyrelsen Sida 8/19 Göteborgs universitets studentkårer kräver: Att varje student ska garanteras minst 15 timmars lärarkontakt per vecka. Att Göteborgs universitet aktivt ska arbeta för att främja användandet av alternativa undervisningsformer med särskild hänsyn till tillgänglighetsaspekter. Att alla studenter regelbundet ska möta professorer i sin utbildning som en del i den kompletta akademiska miljön. Att alla som undervisar på universitetet ska ha genomgått högskolepedagogisk utbildning, motsvarande kurserna Högskolepedagogik (HPE) 1-3, samt ges möjlighet till pedagogisk kompetensutveckling inom ramen för sin tjänst. Att handledare vid praktik eller motsvarande ska ha genomgått formell pedagogisk handledarutbildning. Att doktoranderna ges goda förutsättningar att delta i och bedriva undervisning. Att doktorandernas ersättningsnivå (antalet timmar) ska höjas till minst fem ersättningstimmar per undervisningstimme för att bättre svara mot den faktiska arbetsinsatsen. Att tydligare ersättningsformer för doktorander skapas för moment som innehåller bedömning av examinationsuppgifter. Att samtliga doktorandhandledare ska ha gått handledarutbildning och ingå i handledarkollegium. Att det ska finnas tydliga riktlinjer för vad som ingår i handledarens uppdrag. Dessa ska vara lättillgängliga för samtliga handledare och doktorander.

9 Till universitetsstyrelsen Sida 9/19 Kommentar: Studentkårerna uppger att de flesta inte kommer upp i 15 timmar lärarkontakt/vecka. Undantag är Sahlgrenska akademin och enstaka kurser på Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Här finns mycket kvar att jobba med. Lärarkontakt är viktigt för studentens lärande och en central del i en komplett akademisk miljö. Det bidrar även till en starkare koppling till universitetet. Alternativa undervisningsformer är inget som det arbetas aktivt med, enligt kårerna. ALC-salar och PIL nämns, men detta utnyttjas inte i särskilt hög grad i utbildningarna. När alternativa undervisningsformer diskuteras är tillgänglighet inte fokus. Det är beklagligt att de resurser som faktiskt finns på universitetet inte utnyttjas bättre. Naturvetenskapliga och Konstnärliga fakulteterna uppger att de saknar regelbundna möten med professorer i utbildningen. Överlag är det annars bra, framför allt för programstudenter. Programstudenter gynnas mer än studenter som läser enskilda kurser vad gäller pedagogik och deltagande i den akademiska miljön. Här måste universitet bli bättre. Den pedagogiska kvaliteten eller deltagande i den akademiska miljön får inte vara beroende av vad du studerar, eller om du studerar program eller enskild kurs. Utöver detta ser vi även behovet av att den pedagogiska kompetensen följs upp. Det bör finnas kontrollerad uppföljning av att de lärare som anställs under förutsättning att de genomgår pedagogisk utbildning (HPE 1-3) faktiskt gör detta. Det är även önskvärt med en översyn av den pedagogiska utbildningen som ges, då vi uppfattar att den inte alltid är uppskattad. Precis som utbildningen för studenter ska vara utvecklande och givande bör den pedagogiska utbildningen av undervisande personal också vara det. Doktorandernas förutsättningar för att bedriva god undervisning är inte tillräckliga. Dels motsvarar inte ersättningen de får den tid de lägger ner, dels har de inte så mycket erfarenhet av undervisning och behöver alltså mer förberedelsetid. Minst en av doktorandens handledare ska ha genomgått handledarutbildning. Vi anser att detta måste revideras, samtliga handledare bör ha genomgått handledarutbildning.

10 Till universitetsstyrelsen Sida 10/19 Internationell profil Göteborgs universitet ska ha en tydlig internationell profil där både utbildning och forskning ska vara internationellt gångbara. GUS åsikt är att alla studenter som examineras vid Göteborgs universitet ska vara väl förberedda att verka i ett alltmer internationaliserat samhälle. För att uppfylla detta behöver Göteborgs universitet dels arbeta mer för att öka andelen utresande studenter, men också bli bättre på internationalisering på hemmaplan genom att inkludera internationella studenter och doktorander i universitetets verksamheter. Det handlar dels om bemötandet av inresande studenter och högre grad av engelskt språkbruk, men också integrering av internationella perspektiv i universitetets utbildningar. Göteborgs universitets studentkårer kräver: Att mottagandet av internationella studenter förbättras och att alla studenter garanteras bra information om utbildningarna samt rättigheter och skyldigheter. Att Göteborgs universitets styrdokument ska finnas tillgängliga på engelska. Att Göteborgs universitet ska arbeta för att öka utbytet av in- och utresande studenter, samt verka för att minimera de hinder som föreligger. Att obligatoriska forskarutbildningskurser ska hålla hög kvalitet och erbjudas på engelska då doktorander med annat modersmål än svenska antagits till utbildningen. Att Göteborgs universitet ska säkerställa att det finns ett rättssäkert system för tillgodoräknande av studier, såväl utomlands som från andra svenska lärosäten. Att Göteborgs universitet aktivt ska samarbeta med studentkårerna för att säkerställa att inresande studenter inkluderas i studentlivet.

11 Till universitetsstyrelsen Sida 11/19 Kommentarer Sedan 2015 har den internationella kommitten blivit en del av Göta studentkår. Detta har resulterat i att de kan ta del av Göta studentkårs resurser i större utsträckning. Några andra förändringar i mottagandet av internationella studenter har ej skett, inte heller andra större satsningar på att inkludera inresande studenter i studentlivet har skett. Det är också svårt för internationella studenter att involvera sig i det formella studentinflytandet då det på många håll på universitetet finns stort motstånd till att försöka hålla möten på engelska. Motiveringen är ofta att myndighetsspråket är svenska och beslut därför måste fattas på svenska. Det finns dock inget som hindrar att man försöker komma fram till alternativ för att lösa situationen. Det är fortfarande en väldigt liten procent av Göteborgs universitets studenter som väljer att åka på utbyte. Under 2018 kommer Göteborgs universitets studentkårer att publicera en rapport som har som syfte att kartlägga varför studenter väljer att inte resa på utbyte. Stödet och uppmuntran från ens institution är troligtvis en viktig del och vi ser att det brister på olika håll. Vi får flera rapporter om att informationen till studenterna brister och ingen av studentkårerna anser att studenterna får bra information om sina rättigheter och skyldigheter. Vikten av kursplaner All högre utbildning grundas på kurser, således är kursernas uppbyggnad och genomförande av största vikt för utbildningen. För att garantera att alla kurser håller en hög kvalitet ska varje kurs ha en komplett och uppdaterad kursplan. GUS anser att kursplanen är det viktigaste dokumentet inom utbildning. Det är det juridiska dokument som är avtalet mellan studenten och universitetet. I kursplanen ska all information som är av vikt för studentens lärande, rättsäkerhet och planering finnas. Tyvärr visar våra erfarenheter att innehållet i kursplanerna på Göteborgs universitet långt ifrån alltid håller tillräckligt hög kvalitet eller ens uppfyller det lagstadgade kravet på innehåll. Bristfälliga kursplaner är ett stort problem för studenternas rättsäkerhet, varför universitetet måste ta ett samlat ansvar för att komma till rätta med det. För doktoranderna är den individuella studieplanen (ISP) obligatorisk och ska enligt Doktorandreglerna (V2013/370, s 6) fungera som ett styrande instrument för hela utbildningen och säkerställa att utbildningen bedrivs och följs

12 Till universitetsstyrelsen Sida 12/19 upp på ett effektivt sätt. De allra flesta doktorander rapporterar i dagsläget att de har en ISP, men det brister i uppföljningen och uppdateringen av densamma. Under senare år har universitet arbetat för en digitalisering av ISP och vår förhoppning är att den i högre grad kan fungera som ett stöd för doktorandens planering och genomförande av forskarutbildningen. Göteborgs universitets studentkårer kräver: Att det görs en översyn av samtliga kursplaner och att inaktuella eller felaktiga kursplaner revideras senast Att alla kursplaner ska följa de föreskrifter för kursplaner som rektor beslutat om. Att alla kursplaner ska vara uppdaterade och finnas tillgängliga online för studenterna i god tid före kursstart. Att examinerande och obligatoriska moment tydligt ska framgå i och motiveras i kursplanen, samt hur och när komplettering/omexamination ska ske. Att kurser som erbjuds inom forskarutbildningen ska vara på forskarnivå. Kurser på masternivå får endast ersätta forskarutbildningskurser i undantagsfall. Att möjligheterna för doktoranden att tillgodoräkna sig kurser från avancerad nivå ska kvarstå, men alltid bygga på doktorandens eget önskemål om detta. Att Göteborgs universitet sammanställer alla tillgängliga forskarutbildningskurser vid en gemensam elektronisk plattform. Att det digitala ISP-systemet ska implementeras vid hela Göteborgs universitet och utvärderas i relation till hur väl den också fungerar som ett stöd för forskarutbildningen.

13 Till universitetsstyrelsen Sida 13/19 Kommentar: Viss översyn av kursplanerna har gjorts, men inte överallt. På IT-fakulteten saknas vissa kursplaner i universitetets databas. Kursplaner finns inte alltid tillgängliga två månader innan kursstart och det är inte alltid obligatoriska moment framgår tydligt. Här måste universitetet bli bättre. Det måste vara tydligt vad som är obligatoriskt och examinerande. Universitetet behöver ta ett samlat tag för att säkerställa att kursplanerna lever upp till de regler som finns och att kursplanerna finns tillgängliga för studenterna. Tillgängliga kursplaner påverkar även studenternas arbetsmiljö. Bristfälliga kursplaner och att de kommer ut sent bidrar till psykisk stress och en dålig arbetsmiljö, vilket i förlängningen leder till sämre studieresultat. Det digitala ISP-systemet för doktorander används och är obligatoriskt enligt rektorsbeslut. Rättssäkra examinationer I maj 2013 ersatte Lokala studieregler vid Göteborgs universitet den tidigare regelsamlingen Rättigheter och skyldigheter vid Göteborgs universitet, varvid antalet studieregler kraftigt reducerades. Den nya regelsamlingen innefattar flera nya formuleringar som är öppna för tolkning samt en ny hanteringsordning vid avvikelser från studiereglerna. Under de två år som de nya reglerna funnits har det framkommit att det nya systemet inte fungerar ändamålsenligt, då det saknar den stödjande funktion för studenter och lärare som det tidigare systemet haft. Likaså har den nya hanteringsordningen försvårat för studenter att göra sig hörsammade och bidragit till längre handläggningstider då ärendet kan komma att hanteras på tre olika nivåer inom myndigheten. Universitetsgemensamma undersökningar har visat att stressrelaterad ohälsa är det största arbetsmiljöproblemet för både anställda och studenter på Göteborgs universitet, vilket ytterligare understryker vikten av tydliga studenträttigheter och ett fungerande system med ändamålsenliga studieregler. Examination är det enskilt viktigaste momentet för studenter, alla studenter ska således garanteras rättssäker examination.

14 Till universitetsstyrelsen Sida 14/19 Göteborgs universitets studentkårer kräver: Att studenters rättigheter och skyldigheter tydliggörs, samt att de brister i studiereglerna som uppdagats åtgärdas och förtydligas. Speciellt fokus ska läggas på tydligare regler och riktlinjer gällande tentamina, omtentamina och obligatoriska moment. Att Göteborgs universitet värnar om och kontinuerligt utvecklar styrdokumentet Doktorandreglerna i samråd med GUDK och doktorandrepresentanter. Att examinationsformer ska vara anpassade efter kursplanens lärandemål. Att alla sals- och hemtentamina ska anonymiseras. Att hanteringen av tentamina i Göteborgs universitets skrivsalar görs mer homogen och lätthanterlig för tentavakter. Att antalet tentasalar och skrivplatser utökas. Att den universitetsgemensamma handläggningsordningen för anmälan avseende misstanke om disciplinära förseelser synliggörs och följs. Att Göteborgs universitet aktivt ska verka för att handläggningstiden för disciplinärenden minimeras. Kommentar: Det gamla examinationsreglerna har ersatts av dokumenten Regler för examination på grund- och avancerad nivå vid Göteborgs universitet" och "Regler för studier på grundnivå och avancerad nivå vid Göteborgs universitet" som gäller från VT17. Dessa dokument upplevs som tydligare. Utmaningen nu är att alla ska känna till reglerna och att reglerna följs. Doktorandreglerna är reviderade och GUDK är nöjda med översynen. Examinationsformerna är för det mesta anpassade efter kursen, kårerna på Sahlgrenska akademin och Konstnärliga fakulteten skiljer sig dock i uppfattning och tycker att det inte stämmer. Det skulle kunna bero på att de har mer praktiska utbildningar. Vi anser dock inte att det argumentet håller. Examination bör alltid vara anpassad efter kursen och examinera kursinnehållet.

15 Till universitetsstyrelsen Sida 15/19 Kåren på Konstnärliga fakulteten upplever även otydlighet vad som är övningstillfälle respektive examinerande moment. De påpekar också att examinatorer inte alltid är insatta i genren/konstformen vilket inte kan anses rättssäkert. Kårerna uppger att de flesta tentamen är anonyma. Det påpekas dock att hemtentor och grupparbeten kan vara svåra att anonymisera. Hemtentor bör inte vara ett problem då det finns anonymiseringsfunktioner. Antalet tentaplatser behöver fortfarande utökas, särskilt då antalet studenter ökar. Det förekommer att kurser får tenteras på kvällar och helger samt i till exempel föreläsningssalar, vilket inte kan anses rättssäkert eller bra för studenternas arbetsmiljö. Handläggningsordningen för diciplinärenden finns tillgänglig, men den måste följas och lärare behöver vara konsekventa i sin hantering av diciplinärenden. Vi anser att detta behöver lyftas fram och tydliggöras. Universitetet säger sig ha tagit tag i att minska handläggningstiden för diciplinärenden, men det tar fortfarande alldeles för lång tid. Vi ser positivt på att universitetet förstår problemet och verkar ta det på allvar men behöver se att det faktiskt sker något. Samverkan genom verksamhetsförlagd utbildning och praktik En viktig del av utbildningarna är anknytningen till arbetslivet. På många delar av Göteborgs universitet finns det dels möjlighet till praktik eller verksamhetsförlagd utbildning (VFU), men också gästföreläsare och case-undervisning. Med dessa inslag förbereds studenterna för kommande arbetsliv och får en uppfattning om de teoretiska såväl som praktiska kunskaper som förväntas av dem. GUS anser att arbetslivsanknytning inom utbildningen är mycket viktig, och att den ska hålla samma höga kvalitet som övriga delar av utbildningen.

16 Till universitetsstyrelsen Sida 16/19 Göteborgs universitets studentkårer kräver: Att alla studenter som har verksamhetsförlagd utbildning eller praktik genom Göteborgs universitet garanteras en god och stimulerande arbetsmiljö med kvalificerade arbetsuppgifter. Att en universitetsgemensam prioritetsordning för tilldelning av plats vid praktik och verksamhetsförlagd utbildning införs. Att frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön för studenter på praktikplatser eller motsvarande inkluderas i kursvärderingar. Att de platser som uppvisar brister i arbetsmiljön följs upp och granskas av kursgivande institution innan nästkommande kursstart. Att det inrättas universitetsgemensamma riktlinjer och villkor för studenters rätt till byte av handledare, praktik-/vfu-plats samt område. Att universitetet ska arbeta för att endast en tvågradig betygsskala ska tillämpas på bedömningen av praktik och verksamhetsförlagd utbildning. Att studenter efter avslutad VFU eller praktik ska få ett utförligt skriftligt intyg från ansvariga på den verksamhetsförlagda utbildningen eller praktikplatsen. Extra viktigt är detta i de fall praktiken avslutas i förtid. Kommentar: Det finns i dag fortfarande mycket brister när det kommer till VFU och praktik. I dagsläget garanteras inte alla studenter en god och stimulerande arbetsmiljö med kvalificerade arbetsuppgifter och studentkårerna rapporterar att det inte görs granskningar av de de platser som uppvisar brister. Tyvärr inkluderas inte heller den psykosociala arbetsmiljön i kursvärderingar i den utsträckning som hade behövts. Detta är ett stort problem då VFU är en stor del av vissa utbildningar, t.ex. lärarutbildningen. Eftersom praktik och verksamhetsförlagd utbildning är en del av universitetets utbildning är det av stor vikt att universitetet tar problemen på allvar och ser över hur detta ska hanteras.

17 Till universitetsstyrelsen Sida 17/19 Det finns ingen universitetsgemensam prioriteringsordning för tilldelning av praktik- eller VFU-plats, inte heller några riktlinjer för byte av handledare har inrättats. Arbetsmiljö som inspirerar Som arbetsgivare och utbildningsanordnare har Göteborgs universitet ett övergripande arbetsmiljöansvar. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för en god arbets- och studiemiljö krävs ett proaktivt arbete på central såväl som lokal nivå som aktivt involverar studenter. En god studiemiljö inkluderar dels den fysiska delen, som berör frågor som tillgänglighet, utformningen av lokaler liksom tillgången på studieplatser, dels den studiesociala arbetsmiljön, vilket bland annat innefattar frågor om normer, bemötande, och planering. Aktuell kunskap som rör hur studenter upplever sin arbetsmiljö saknas, då den senaste arbetsmiljöundersökningen för studenter (Studentbarometern) genomfördes Doktorandernas studiesituation kartlades våren 2014 av GUS student- och doktorandombud. Rapporten betonade de särskilda utmaningar som finns när det gäller doktorandernas arbets- och studiemiljö. Doktorander som grupp tenderar att hamna med en fot i varje läger genom att i vissa fall kategoriseras som studenter och i andra fall som anställda. Detta riskerar att leda till att doktorander ibland utestängs eller glöms bort i viktiga sammanhang, inte minst i frågor som rör doktoranders arbetssituation. Handledning utgör en central aspekt av forskarutbildningen och det är av yttersta vikt att information och rutiner kring handledning är tydliga både för handledare och doktorander för att säkerställa kvalitén på forskarutbildningen och avhandlingens fortskridande. Därutöver behöver Göteborgs universitet arbeta aktivt för att motverka den ohälsosamma stressen som många beskriver i rapporten från GUS.

18 Till universitetsstyrelsen Sida 18/19 Göteborgs universitets studentkårer kräver: Att jämställdhets-, likabehandlings- och arbetsmiljöarbetet planeras och genomförs i samråd med studentrepresentanter. Att doktorandernas unika roll, som både student och medarbetare, tas i beaktning i arbetet att förebygga ohälsosam stress. Att Göteborgs universitets lokaler skall vara ändamålsenliga och tillgänglighetsanpassade. Att man på regelbunden basis genomför universitetsövergripande arbetsmiljöundersökningar för studenter Att det tydligt framgår information om studerandearbetsmiljöombud på hemsidan hos institutionen eller motsvarande. Att studenthälsovården regelbundet skall bjudas in till och medverka i förebyggande insatser i syfte att motverka ohälsa. Att studenterna ska bjudas in i samband med upphandling av studenthälsovård. Kommentar: Det finns fortfarande ingen arbetsmiljööverenskommelse mellan studenterna och universitetet. Studenternas arbetsmiljö har fallit mellan stolarna, vilket även innebär att det finns dåligt med underlag om hur studenterna upplever sin studiemiljö. Dock är studenterna inkluderade i jämställdhets-, likabehandlings- och arbetsmiljöarbetet, vilket är positivt! Doktoranderna upplever fortfarande ohälsosam stress och upplever inte att deras situation har förbättrats. Doktorandernas arbetsmiljö måste tas på allvar och ses över. Tillgängligheten är överlag bra, men det finns brister över hela universitetet. För att undvika diskriminering bör tillgänglighetsronder genomföras, åtminstone då det efterfrågas. En annan aspekt på tillgänglighet är att en del studenter som delar lokaler med till exempel Chalmers tekniska högskola har olika access på sina kort. Det har även varit skillnader inom själva programmet. Som exempel har en del studenter inte

19 Till universitetsstyrelsen Sida 19/19 kommit in i sina lunchrum. Samarbetet här måste gå smidigare. Det ska inte råda osäkerhet om du kommer in i en lokal eller inte och studenter får inte låsas ute från viktiga lokaler såsom lunchrum. Dessutom råder brist på studieplatser. Eftersom universitetet är studenternas arbetsplats måste det finnas plats för studenterna att genomföra sina studier. Här finns det mycket för universitetet att jobba med, och vi förväntar oss att detta tas i beaktning i samband med de ombyggnationer som sker. För att universitetet ska hänga med i den digitala utvecklingen bör det finnas tillräckligt med eluttag tillgängliga för studenter, detta särskilt då undervisningen går mot mer digitalisering. Generell kontakt med studenthälsovården saknas. Studenthälsovårdens resurser bör utnyttjas bättre, framför allt i förebyggande åtgärder då den stressrelaterade ohälsan ökar. Även ergonomiska insatser kan göras med hjälp av studenthälsovården, då stillasittande och datorarbete kan leda till fysiska skador. Studenthälsovården bör även inkluderas i utbildningar där studenterna utför upprepade monotona rörelser, tunga lyft, eller annat riskfyllt kroppsarbete.