DELÅRSRAPPORT Delårsbokslut samt. Prognos

Transkript

1 DELÅRSRAPPORT Delårsbokslut samt

2 2

3 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse, kommunen Fem år i sammandrag 4 Målstyrning 5 Sammanställning av prognostiserad måluppfyllelseverksamhetsmål 6 Mål för god ekonomisk hushållning, uppföljning 6 Finansiella mål 6 Verksamhetsmål 7 Finansiell analys 9 Modell för finansiell analys 9 Finansiell analys per 31:e augusti 10 Finansiell analys prognos för 13 Härryda kommun som arbetsgivare 18 Exploatering 19 Drift och investeringar 20 Verksamhetsredovisning, kommunen Politisk organisation 21 Sektor för utbildning och kultur 22 Sektorn för socialtjänst 24 Sektor för samhällsbyggnad 26 Sektor för teknik och försörjningsstöd 29 Sektorn för administrativt stöd 31 Räkenskaper, kommunen Resultaträkning och kassaflödesanalys 33 Balansräkning 34 Noter 35 VA-redovisning 37 Exploateringsredovisning 38 Förvaltningsberättelse, sammanställd redovisning Koncernöversikt, dotterbolagen 39 Resultaträkning och kassaflödesanalys 41 Balansräkning 42 Noter 43 Övrigt Redovisningsprinciper 44 Begreppsförklaringar 46 Rapport medelsförvaltning 47 Delårsrapporten i Härryda kommun är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige för delårsbokslut per den 31 augusti samt prognos för året. Delårsrapporten produceras av ekonomifunktionen och behandlas av kommunstyrelsen, för att godkännas av kommunfullmäktige. Sida 3

4 Fem år i sammandrag För att få en bild av kommunens ekonomiska ställning, redovisas över en femårsperiod mått från resultaträkning, kassaflödesanalys samt balansräkning. Mkr, där inget annat anges KOMMUNEN Folkmängd Antal tillsvidareanställda Öppen arbetslöshet 2,1% 2,1% 1,9% 2,0% 2,9% Inkl personer i arbetsbefrämjande åtgärder 3,7% 3,7% 3,4% 3,9% 4,4% Skattesats till kommun 20,62% 20,62% 21,05% 21,05% 21,05% Skatteintäkter, utjämning mm 1 730, , , , ,9 MÅTT FRÅN RESULTATRÄKNINGEN Årets resultat 41,1 36,1-16,2 94,8 21,9 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,9 varav avskrivningar -93,0-87,6-80,6-73,4-69,8 Nettokostnadsandel inkl finansnetto 98% 98% 101% 94% 98% Nettokost inkl finansnetto/ (skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning) MÅTT FRÅN KASSAFLÖDESANALYSEN Självfinansieringsgrad Resultat efter 65% 65% 31% 80% 80% finansnetto exkl avskrivningar/nettoinvesteringar MÅTT FRÅN BALANSRÄKNINGEN Kassalikviditet (Likvida medel + 52% 50% 59% 55% 72% kortfristiga fordringar)/kortfristiga skulder Balanslikviditet Omsättningstill- 18% 20% 22% 23% 29% gångar/(kortfristiga skulder + avsättningar) Totala tillgångar 1 971, , , , ,6 Soliditet (eget kapital/totala tillgångar) inkl pensionsförpliktelser före % 17% 16% 18% 13% exkl pensionsförpliktelser före % 52% 53% 55% 52% Total skuldsättningsgrad 82% 83% 84% 82% 87% (Totala skulder + avsättningar)/totala tillgångar Tillgångar per invånare, kr Skulder per invånare, kr inkl pensionsförpliktelser före exkl pensionsförplikterlser före Eget kapital per invånare, kr Borgensåtagande per invånare, kr

5 Målstyrning Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten. Modellen är anpassad till lagstiftningen om god ekonomisk hushållning. Det sker dels genom att följa kommunallagens krav om att anta mål för god ekonomisk hushållning och dels genom en modell för politisk målstyrning som fastställts för Härryda kommun. Styrsystemet bygger på kedjan politiska inriktningsmål politiska verksamhetsmål indikatorer. Politiska inriktningsmål fastställs av kommunfullmäktige. Dessa mål är av övergripande karaktär och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen upprättar politiska verksamhetsmål utifrån de antagna politiska inriktningsmålen. Till varje verksamhetsmål finns ett antal indikatorer. De ska visa om verksamheterna är på rätt väg för att uppnå målen och visa hur långt de kommit. Indikatorerna ger dock inte alltid en heltäckande bild av måluppfyllelsen, utan kompletteras därför med andra beskrivningar av resultat och i analyser. Fastställd budget är överordnad målen. Målen följs upp tre gånger per år och redovisas under respektive sektor. Mål för miljö, energipolitiska inriktningsmål och folkhälsa redovisas för hela kommunen. Målstyrning i Härryda kommun KOMMUNALLAGEN HÄRRYDAMODELLEN Mål för god ekonomisk hushållning: - Finansiella mål - Verksamhetsmål Kommunfullmäktige (kf) Kommunstyrelse (ks) Politiska inriktningsmål Politiska verksamhetsmål Förvaltning Indikatorer Uppföljning av verksamhetsmål Bedömningen symboliseras av pilar med nedanstående innebörd. Det är verksamhetsmålet som bedöms. Symbolisering av pilar används även för bedömning av de finansiella målen. = Målet är uppnått = Målet har inte uppnåtts = Målet är delvis uppnått Målen är satta på helårsbasis vilket innebär att det är en prognos av måluppfyllelsen. 5

6 Sammanställning av prognostiserad måluppfyllelse. Verksamhetsmål Antal mål Uppfyllda Delvis uppfylda Kan inte bedömas eller bedöms ej bli uppfyllda Personal 1 0 % 100 % 0 % Miljö % 19 % 22 % Energipolitiska inriktningsmål % 0 % 0 % Folkhälsa 5 40 % 60 % 0 % Effektiv resursanvändning 1 0 % 100 % 0 % Sektor för utbildning och kultur % 23 % 5 % Sektor för socialtjänst % 27 % 23 % Sektor för samhällsbyggnad % 3 % 7 % Sektor för teknik och försörjningsstöd % 33 % 0 % Sektor för administrativt stöd 7 86 % 14 % 0 % Totalt (andel anges i genomsnitt) % 22 % 10 % Av kommunstyrelsens 153 verksamhetsmål bedöms 90 procent bli uppfyllda eller delvis uppfyllda. Av målen beräknas 104 verksamhetsmål bli uppfyllda, 33 beräknas bli delvis uppfyllda och 16 mål beräknas ej bli uppfyllda eller i något fall inte kunnat bedömas. Mål för god ekonomisk hushållning Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämna miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. I kommunallagen anges att det för verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har fastställt tre finansiella mål och fyra verksamhetsmål. Samtliga finansiella mål uppnås. Av fyra verksamhetsmål uppnås tre helt och ett delvis. Finansiella mål Måluppfyllelsen mäts och analyseras årligen i rullande fyraårsperioder. Kommunfullmäktige har fastställt tre finansiella mål för god ekonomisk hushållning. De finansiella målen bedöms uppnås för år. Finansiella mål Det egna kapitalet värdesäkras enligt omsorgsprisindex (OPI). Indikator Eget kapital inkl. pensionsskuld intjänad före 1998, mkr Budget Soliditetsnivån är lägst på den nivå som gällde vid periodens början. Soliditet inkl. pensionsskuld intjänad före 1998, %

7 Finansiella mål För att säkerställa de finansiella målen är det redovisade resultatet minst 1,5 % av verksamhetens nettokostnader. Indikator Resultat i förhållande till verksamhetens nettokostnad, % Resultat inklusive pensionskostnader, mkr Budget ,6 2,5 0,1 2,3 1,0 6,6 1,6 41,1 40,8 0,3 36,1 16,2 94,8 21,9 OPI är beräknat till 2,5 procent för år. Med det prognostiserade resultatet kommer det egna kapitalet att öka med nästan 13 procent. För fyraårsperioden kommer ökningen att vara cirka 20 procent, vilket innebär att detta mål uppnås. Soliditeten ökar med en procentenhet jämfört med år och beräknas öka med fem procentenheter jämfört med ingående balans Det innebär att målet uppnås. Orsaken till den stora förbättringen jämfört med budget är huvudsakligen att upplåningen beräknas bli väsentligt lägre än beräknat. Det prognostiserade resultatet motsvarar 2,6 procent av verksamhetens nettokostnader och för de fyra senaste åren är resultatet i genomsnitt 2,4 procent. Även detta mål förefaller att uppnås. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen avser bostadsbyggande, behovstäckning inom förskoleverksamheten, mål för grundskola och gymnasiet samt mål avseende bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Nedan redovisas de fastställda verksamhetsmålen samt förvaltningens plan för måluppfyllelse. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Indikator Budget 1. Bostadsbyggandet utformas så Befolkningstillväxt (%) 1,5 1,5 0 1,1 att en befolkningsökning på cirka 1,5 % kan mötas med bostäder i Antalet påbörjade lägenheter alla ägande- och upplåtelseformer. Antal upplåtelseformer av nyproducerade lägenheter i större exploateringsområden 2. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. 3. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Utbud av antal varianter på lägenhetsstorlekar i nyproducerade flerbostadshus (1 5 rum och kök) Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ) Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, % Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % 94,6 95 0,4 93 Andel grundskoleelever åk 9 med betyg i alla ämnen % 89,1 90 0,9 86 Andel elever med slutbetyg efter 4 år exklusive IV/IMprogrammen

8 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Indikator 4. Det finns bostäder av god Antal ej verkställda beslut kvalitet och god tillgänglighet för inom 3 månader avseende äldres och funktionsnedsattas särskilt boende (Mätdag bedömda behov. 31/12) Budget Behov av särskilt boende, personer Antal platser särskilt boende (Mätdag 31/12) Antal BGT-lägenheter (Mätdag 31/12) Beräknat behov av bostad för funktionsnedsatta över 19 år, personer Antal lägenheter för funktionsnedsatta n i antalet påbörjade lägenheter beror på att Norra Säteriet och Landvetter centrum har försenad byggstart. 2. Förskoleverksamheten arbetar i enlighet med de strategier som beskrivs i verksamhetsplan Kommunen klarar full behovstäckning och föräldrar får önskad verksamhetsform. 3. Andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasieskolan ökar, likaså andelen elever med betyg i alla ämnen. Arbetet med att förankra och förtydliga läroplan, kursplaner samt bedömning och betyg i skolövergripande nätverk kan ha bidragit till en högre måluppfyllelse. Förstärkningen av de IT-baserade läromedlen tros också få en positiv effekt på elevernas måluppfyllelse. Samarbetet med mellan grundskolan och Hulebäcksgymnasiet har förstärkts genom olika samarbetsformer, gymnasiet har presenterat yrkesförberedande program på alla grundskolor, samarbete har också ägt rumt kring matematik och teknik och estetiska lärprocesser. Samarbetet Teknikskola för flickor är exempel på samverkan mellan Hulebäcksgymnasiet och grundskolans senaredel. För att öka grundskoleelevernas förståelse och intresse för gymnasieskolans yrkesprogram kommer detta samarbetsområde som utvecklades att fortsätta under hösten. 4. Av de lägenheter som i budget finns för funktionsnedsatta, används 11 stycken till annan målgrupp. Fem lägenheter på Skinnefjäll har permanent överflyttats till Individ- och familjeomsorgens verksamhet medan de sex lägenheter på Båtsmanstorpet som tillfälligt används inom Ifo kommer ianspråktas av Funktionshinder igen under Behoven täcks genom tillhandahållande av egna och köpta platser. 8

9 Finansiell analys Syftet med den finansiella analysen är att visa om kommunen upprätthåller en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen genom att redovisa kommunens finansiella utveckling och ställning över tiden. Modell för finansiell analys Den finansiella analysen grundar sig på den så kallade rk-modellen. Den utgår ifrån fyra finansiella aspekter: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontroll över den finansiella utvecklingen. Syftet med tillämpningen av modellen är att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har för ändamålet antagit ett antal finansiella mål och verksamhetsmål för kommunen. Läs sidan 6-8. Dessa ska spegla kommunfullmäktiges definition av en god ekonomisk hushållning. De ska också medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Resultat Risk Kapacitet Kontroll Fyra finansiella aspekter Resultat Resultatperspektivet visar vilken balans som finns mellan löpande intäkter och kostnader under året och över tiden. Här analyseras och förklaras bland annat årets resultat samt investeringsutvecklingen. Kapacitet Kommunens finansiella situation i ett längre perspektivanalyseras; exempelvis soliditetsutvecklingen och kommunens skuldsättning. Risk Redovisning och analys av vilka risker som kommunen kan utsättas för och som kan påverka kommunens resultat och kapacitet på kort och lång sikt. Här analyseras bland annat kassalikviditet, borgensåtagande samt pensionsskulden. Kontroll Det sista perspektivet åskådliggör vilken kontroll kommunen har över den finansiella utvecklingen samt finansiella målsättningar och planer, såsom exempelvis budgetföljsamhet. 9

10 Finansiell analys per den 31 augusti, delårsbokslut Resultat och kapacitet Kommunens resultat för perioden januari till augusti uppgår till plus 91,3 mkr Härryda kommun redovisar för perioden januari till och med augusti ett resultat om 91,3 mkr, vilket är en positiv budgetavvikelse på 84,3 mkr. Periodresultatet motsvarar 6,3 procent av kommunens omsättning som uppgår till cirka 1,4 miljarder kronor. Det positiva resultatet består främst av följande poster: *Återbetalning från AFA Försäkring, 28 mkr på grund av att AFA försäkring beslutat att sänka och återbetala premier för åren 2005 och *Slutredovisning av exploateringsområdet Långetjärnshöjd, 13 mkr. *Positiv sammanlagd budgetavvikelse på 10 mkr inom förskola främst på grund av färre barn i verksamheten än planerat. *Förbättrade skatteintäkter jämfört med budgeterat, 7 mkr. *Minskning av semester- och övertidsskuld på cirka 30 mkr. Den största negativa resultatpåverkande posten beror på en sänkning av diskonteringsräntan som innebär ökad finansiell kostnad för pensionsskulden om 64 mkr. Jämfört med föregående delårsbokslut är resultatet 7 mkr bättre. Resultatutveckling delår Mkr ,2 84,3 91,3 71,6 60,6 50,3 Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är resultat av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. I kommunens delårsbokslut förekommer det två jämförelsestörande poster. AFA Försäkrings styrelse har beslutat att sänka och återbetala premier för avtalsgruppsförsäkring samt avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2007 och Det innebär en återbetalning till kommunen på 28 mkr. Sänkning av diskonteringsräntan innebär ökad finansiell kostnad för pensionsskulden om 64 mkr. Efter justering med dessa jämförelsestörande poster uppgår resultatet till 127,3 mkr. Balanskrav Enligt kommunallagen har kommunerna ett balanskrav, det vill säga att intäkterna ska täcka kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige ska vid sådana lägen anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske om inte synnerliga skäl finns. Vid avstämning av balanskravet för Härryda kommun ska det redovisade resultatet justeras med två poster, realisationsvinster och kostnader som avser avsättningar för pensionsförpliktelser som är intjänade före Härryda kommun redovisar per den 31 augusti ett positivt resultat på 91,3 mkr. Eftersom Härryda kommun använder fullfond- 10

11 eringsmodellen innebär det att resultatet förbättras med 31 mkr som avser kostnader förorsakade av pensionsförpliktelsen före Justeras kommunens resultat enligt blandmodellen så skulle resultatet uppgå till 122,3 mkr för. Kommunen klarar därmed lagens minimikrav på god ekonomisk hushållning. Avstämning balanskrav den 31/8 mkr Redovisat resultat 91,3 84,3 Realisationsvinst 0 0 Resultat efter realisationsvinst 91,3 84,3 Pensionsförpliktelser före ,0 4,9 Resultat enligt balanskrav 122,3 89,2 Periodens investeringar uppgår till 111,8 mkr Periodens nettoinvesteringar uppgår till 111,8 mkr vilket är 118 mkr lägre än en rak periodiserad budget samt 9 mkr högre än föregående år samma period. Orsaken att investeringstakten inte följer budgeten beror främst på tidsförskjutningar. Soliditetsutveckling, höjning från 20 % till 21% Soliditeten för perioden enligt fullfondsmodellen uppgår till 21 procent, vilket är en förbättring med en procentenhet jämfört med föregående delår. Faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas och skuldernas förändring. Förbättrat resultat och minskad låneskuld är bidragande orsaker till förbättringen. Jämfört med bokslut har soliditeten förbättrats med fyra procentenheter vilket främst beror på minskad semesterlöneskuld. Långfristig skuld Den långfristiga skulden uppgår till 389 mkr varav 325 mkr avser banklån och resterande 64 mkr avser skuld till VA-kollektivet. Under perioden har 40 mkr amorterats. VA-kollektivets ej driftbokförda anläggningsavgifter bokförs som en långfristig skuld. Under året har kommunen ökat den långfristiga upplåningen till VA- kollektivet med 3,4 mkr, och 0,9 mkr har amorterats. Jämförs sammantaget den långfristiga skulden med motsvarande period föregående år är det en minskning med 32 mkr. Nedskrivning av andel En nedskrivning har gjorts med 4,2 mkr för en tillgångspost som tidigare fanns i balansräkningen. Posten avsåg kommunens inträde i kommunalförbundet för räddningstjänst i Storgöteborg. Tillgångsposten bedöms inte som realiserbar. Kommunen har tillämpat försiktighetsprincipen i samband med nedskrivningen. Om inträde skett idag hade någon andel inte bokförts som en tillgång i kommunens balansräkning. Nedskrivningen har belastat resultatet. Verksamhetens nettokostnader jämfört med skatteintäkter Verksamhetens nettokostnader bör inte öka mer än kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag. Ett mått på detta är nettokostnadernas andel av dessa, som visar hur stor del av intäkterna som går till den löpande verksamheten. Enligt de finansiella målen ska intäkterna överstiga kostnaderna med ett belopp som motsvarar minst 1,5 procent av nettokostnaderna, då 11

12 en stor del av investeringarna ska finansieras med skatteintäkter. Nettokostnadsandelen inklusive finansnetto uppgår till 92 procent. Jämfört med föregående år är nivån oförändrad. Verksamhetens nettokostnader redovisar 994,1 mkr, vilket är en ökning med 11,1 mkr jämfört med föregående delår. Verksamheternas intäkter visar 284,3 mkr, vilket är en förstärkning med 8,8 mkr jämfört med föregående års period. Kostnader uppgår till 1 278,4 mkr och är en höjning med 19,9 mkr. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgår till mkr, vilket är en ökning med 4,9 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Likviditet Kassalikviditeten redovisar 53,8 mkr, vilket är en minskning med 49,8 mkr jämfört med föregående delår och jämfört med årsskiftet en ökning med 12,9 mkr. gjordes upplåning i syfte att säkerställa likviditeten inför den då kommande förskotteringen av Bårhultsmotet. December gjordes en förskottering om 36 mkr. Det har därefter lämnats besked om att ytterligare förskottering ej behöver göras. 40 mkr av kommunens lån har amorterats. Risk Pensionsskulden uppgår till 816 mkr Härryda kommuns totala pensionsskuld uppgår per 31 augusti år till 816 mkr, varav 695 mkr eller 85 procent avser pensioner intjänade före Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt för perioden uppgick till 22,6 mkr, varav pensionsutbetalningar intjänade före 1998 uppgick till 19,4 mkr. Kontroll Resultat jämfört med budget Sektorernas verksamhet redovisar en sammanlagd budgetavvikelse per augusti på plus 23 mkr. Budgetavvikelserna utgår till stor del ifrån en rak periodiserad budget i tolftedelar. Vissa kostnader och intäkter fördelar sig dock inte jämt över året, exempelvis sker ofta start av tillkommande verksamheter under senare delen av året. Mellan och inom sektorerna finns både mindre och större avvikelser, vilket kommenteras och analyseras av respektive sektor. Budgetavvikelse per sektor den 31/8- Mkr 45 UTK SOC SHB TOF POL ADM Finans

13 Finansiell analys - prognos för Resultat och kapacitet Kommunens resultat per den 31 december, 41,1 mkr Härryda kommun förväntas redovisa ett positivt resultat för på 41,1 mkr, vilket är marginellt bättre än budget. Det positiva resultatet motsvarar cirka 1,9 procent av omsättningen. Följande större avvikelser mot budget förekommer; *Återbetalning från AFA Försäkring, 28 mkr. *Positiv slutredovisning av exploateringsområdet Långetjärnshöjd, 9 mkr. *Färre barn inom förskolans verksamhet, 9 mkr. * Förbättrade skatteintäkter 9 mkr. *Sänkning av diskonteringsräntan innebär ökade kostnader för pensioner, 64 mkr. * Högre kostnad avseende hemtjänst, 3,6 mkr. Helårsprognosen är 50 mkr lägre än delårsbokslutet. De huvudsakliga orsakerna är minskning av semesterlöneskulden vid delårsbokslut om 30 mkr samt att kostnader och intäkter inte faller ut med jämna tolftedelar, exempelvis måltider och köpta sålda platser. Resultatutveckling Mkr ,8 36,1 41, ,9 16, Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är resultat av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. I kommunens resultat på helårsbasis förekommer det två jämförelsestörande poster. AFA Försäkrings styrelse har beslutat att sänka och återbetala premier med 28 mkr för avtalsgruppsförsäkring samt avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2006 och Sänkning av diskonteringsräntan med 0,75 procentenheter innebär ökad finansiell kostnad för pensionsskulden om 64 mkr. Efter justering med jämförelsestörande poster uppgår resultatet till 77,1 mkr och 5,9 mkr. Justering av jämförelsestörande poster den 31/12 mkr Redovisat resultat 41,1 36,1 Återbetalning AFA premie -28,0-30,2 Sänkt diskonteringsränta 64,0 Resultat efter justering 77,1 5,9 13

14 Balanskrav Vid avstämning av balanskravet för Härryda kommun ska det redovisade resultatet justeras med två poster, realisationsvinster och kostnader som avser avsättningar för pensionsförpliktelser som är intjänade före en för Härryda kommun år är ett positivt resultat på 41,1 mkr. Eftersom Härryda kommun redovisar pensionerna enligt fullfonderingsmodellen förbättras resultatet med 46,5 mkr som avser kostnader förorsakade av pensionsförpliktelsen före Därtill avräknas 1,0 mkr för realisationsvinster. Det innebär att balanskravsresultatet för år beräknas uppgå till 86,6 mkr. Jämfört med bokslut är det en förbättring med 48,4 mkr. Kommunen beräknar därmed att klara lagens minimikrav på god ekonomisk hushållning. Avstämning balanskrav den 31/12 mkr Redovisat resultat 41,1 36,1 Realisationsvinst -1,0-0,2 Resultat efter realisationsvinst 40,1 35,9 Pensionsförpliktelser före ,5 2,3 Resultat enligt balanskrav 86,6 38,2 Verksamhetens nettokostnader i förhållande till årets skatteintäkter Nettokostnadsandelen som visar hur stor andel som används av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag till kommunens verksamheter beräknas uppgå till 98 procent för år, vilket är oförändrat jämfört med bokslut. Enligt de finansiella målen ska intäkterna överstiga kostnaderna med minst 1,5 procent av nettokostnaderna, då en stor del av investeringarna ska finansieras med skatteintäkter. Nettokostnaderna beräknas uppgå till 1 589,6 mkr, vilket är en ökning med 34,3 mkr jämfört med bokslut. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning prognostiseras uppgå till 1,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5,5 procent jämfört med föregående år. Skatteintäkter, utjämning med mera redovisar en positiv avvikelse på 9 mkr. en baseras på cirkulär 13:40 från SKL 15 augusti. Soliditetsutveckling, en ökning till 18 % Det prognostiserade resultatet ökar det egna kapitalet med 41,1 mkr, vilket kombinerat med en lägre upplåning än beräknat resulterar i en ökning från 17 procent i års bokslut till 18 procent. 14

15 Soliditetsutvecklingen år % Årets investeringar uppgår till 208 mkr Årets nettoinvesteringar beräknas uppgå till 207,7 mkr, vilket är 137,4 mkr lägre än budget. Orsaken till överskottet förklaras i huvudsak av försenade projekt inom gator och park, försenad detaljplan och byggstart jämfört med lokalresursplanen samt att planerat inköp av ett vindkraftverk inte kan slutföras i år. Investeringar år Mkr Låneskulden uppgår till 390 mkr Den långfristiga skulden är prognostiserad till 390 mkr varav 325 mkr avser banklån och resterande 65 mkr avser skuld till VA- kollektivet. 40 mkr av kommunens lån amorterades. Kommunen har budgeterat för en långfristig upplåning på 550 mkr. Ytterligare upplåning beräknas i dagsläget inte vara nödvändig. Detta innebär att låneskulden, exklusive anslutningsavgifter kommer att vara 225 mkr lägre än budgeterat vid årsskiftet. Förskottering av Bårhultsmotet beräknades till 170 mkr. I december gjordes en förskottering om 36 mkr. Det har därefter lämnats besked om att ytterligare förskottering ej behöver göras. Skuld till VAkollektivet förväntas uppgå till 65 mkr. Risk Kortsiktig betalningsförmåga Kassalikviditeten beräknas öka med 9 mkr till 50 mkr jämfört med bokslut. 15

16 Oförändrat borgensåtagande Kommunens borgensåtaganden per den 31 augusti uppgår till 74,5 mkr, vilket är oförändrat jämfört med bokslut. Några förändringar planeras inte. Kommunens borgensåtagande består till 85 procent av förpliktelser mot egna eller delägda bolag. Åtaganden för föreningar som verkar inom kommunen är 13 procent. Resterande del är borgensåtaganden som avser uppförande av egnahem före år 1992, så kallade förvärvslån, som fortsatt att minska. För närvarande bedöms inte kommunens borgensåtagande utgöra någon väsentlig risk. Pensionsskulden beräknas uppgå till 837 mkr Härryda kommuns totala pensionsskuld redovisas som avsättning och förväntas uppgå till 837 mkr, varav 711 mkr eller 85 procent avser pensioner intjänade före Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt för perioden beräknas uppgå till 34 mkr, varav pensionsutbetalningar intjänade före 1998 uppgick till 29 mkr. Dessa utbetalningar kommer att öka till 2020-talet i samband med fler pensionsavgångar. Långtidsprognosen för pensionsskulden visar att utbetalningarna under 40 år kommer att bli cirka 400 mkr högre än kostnaden enligt fullfonderingsmodellen. Långtidsprognosen innebär i genomsnitt ett ökat likviditetsbehov på cirka 10 mkr årligen. För att hantera detta behövs en resultatförbättring med samma belopp som pensionsskulden sjunker. För att möta detta har förvaltningen förslagit nya och högre finansiella mål som kommer behandlas av kommunfullmäktige i november. Kontroll Resultat jämfört med budget Hur budget och utfall stämmer överens är ett mått på den kontroll som kommunens beslutsfattare har över den ekonomiska utvecklingen. Drift Sektorerna redovisar en prognostiserad budgetavvikelse på totalt 11,5 mkr. Exklusive affärsdrivande verksamhet redovisar sektorerna 14,2 mkr. Sektorernas budgetavvikelser kommenteras på sidorna Helårsprognosen för finansförvaltningen redovisar en negativ budgetavvikelse på totalt 11 mkr. De två största budgetavvikelserna är en återbetalning från AFA Försäkring, plus 28 mkr samt ökade kostnader för pensioner, 64 mkr på grund av sänkning av diskonteringsräntan. budgetavvikelser per sektor Mkr UTK SOC SHB TOF POL ADM Finans Tot 7,5 6,4-0,2 2,7 0,3-0,8-4,

17 Effektiv resursanvändning Förvaltningen arbetar med att mäta och analysera hur effektivt de ekonomiska resurserna utnyttjas. Tendenserna är ganska likartade mellan åren och det kvarstår några områden där det finns anledning att fortsätta att utreda kostnadsnivåerna. För stora delar av verksamheten finns dock tydliga indikatorer på en hög kostnadseffektivitet. Effektiv resursanvändning redovisas i verksamhetsberättelsen. Framtiden Delårsrapporten visar att kommunen har en sund ekonomisk utveckling och att de finansiella målen uppnås. Behovet av nya och högre finansiella mål behandlas i samband med förslag till budgetplan. Resultatkravet kommer då att öka, men under de senaste åren har kommunen faktiskt uppnått även de föreslagna målen. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ekonomiska rapport i augusti år visar att kommunernas samlade resultat väntas bli plus 5,3 miljarder under innevarande år och ett överskott på knappt 4 miljarder år Här ser Härryda kommun ut att ha bättre förutsättningar. Rapporten fortsätter att peka på att de demografiskt betingade behoven tar fart omkring åren , vilket leder till ökande kostnader på cirka 1 procent årligen, cirka 20 mkr för Härryda kommun. Förvaltningen anser att den ekonomiska utvecklingen för kommunen de närmaste åren ser kontrollerad ut i förhållande till kommunens åtagande. Av många utmaningar så kvarstår en fortsatt utbyggnad av förskolor och grundskolor, och förmodligen nyetableringar av fristående aktörer inom förskola, grundskola och gymnasium. Detta i sin tur innebär ökad konkurrens mellan utförare och kommunen får en viktig roll i att sprida information utifrån ett medborgarperspektiv om olika valmöjligheter för brukarna. De kommunala förskolorna och grundskolorna liksom Hulebäcksgymnasiet måste behålla sina goda resultat och goda nöjdhetsvärden från brukarna, samt marknadsföra sig och sin kvalitet. 17

18 Härryda kommun som arbetsgivare Det personalpolitiska programmet (PPP) ska medverka till att Härryda kommun kan uppfylla kommunstyrelsens verksamhetsmål för medarbetare. Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Programmet beskriver de förhållningssätt som ska genomsyra organisationen. Det är uppbyggt kring tre grundperspektiv; medarbetarskap, ledarskap samt kommunikation och samverkan. Programmet ska vara levande och det är viktigt att alla deltar och engagerar sig i arbetet. Utifrån programmet sker ett löpande utvecklingsarbete inom olika personalpolitiska områden. För att ringa in förbättringsområden gör kommunen vart annat år en medarbetarundersökning. Under hösten kommer års enkät ut. Förvaltningen bedömer att verksamhetsmålet delvis kommer att nås. För att nå verksamhetsmålet att Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare satsar kommunen bland annat på vidareutbildning av chefer samt genomför ytterliggare ett heltidsprojekt inom kommunen. Första halvåret var sjukfrånvaron 6 procent, vilket innebär en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen återfinns främst inom den långa sjukfrånvaron (mer än 14 dagar), som ökat från 3,2 till 3,6 procent. Den korta har ökat från 2,8 till 2,9 procent. Ökningen av långtidsfrånvaron sker i hela landet enligt Försäkringskassan som i sina prognoser ser en fortsatt högre nivå framöver. Sjukfrånvaron har ökat med 0,8 procentenheter bland de kvinnliga anställda, medan manliga anställda har minskad sjukfrånvaro med 0,7 procentenheter jämfört med samma period föregående år. För att motverka sjukfrånvaro bedriver kommunen ett aktivt arbete med såväl förebyggande som hälsofrämjande åtgärder. Exempelvis finns personalvårdsenheten Oasen, Härryda kommuns hälsoutvecklare, hälsoinspiratörer runt om på arbetsplatserna samt HKIF (Härryda Kommuns kultur- och idrottsförening). Ett aktivt arbete görs även på rehabiliterande insatser för att så snabbt som möjligt återfå sjukskrivna medarbetare i arbetet. Under första halvåret har arbetsgivaren arrangerat en gemensam introduktionsdag för samtliga nyanställda: bussrundtur med verksamhetsbesök inom kommunens olika sektorer. Kommunen arrangerar årligen en gemensam chefsutbildning som syftar till att tydliggöra det personalpolitiska programmet. Utbildningen pågår under drygt ett år. I det program som sträckte sig över hösten och våren deltog 16 chefer. Som ett led i att stärka samtliga chefer i sitt uppdrag samt ge en tydlig, gemensam plattform anordnas två obligatoriska ledarskapsträffar årligen. Under våren skedde ledarträffen i lunch till lunch -konceptet. Dagarna handlade om hälsoarbetet i kommunen samt tillgänglighetsfrågor. Antalet anställda. Antalet tillsvidareanställda den 31 augusti i Härryda kommun uppgick till medarbetare. Motsvarande siffra den 31 augusti var medarbetare. Antalet visstidsanställda har ökat från 252 personer till 259 personer under samma tidsperiod. Andelen kvinnor uppgår till 82,9 procent av samtliga anställda den 31 augusti. Vid samma tidpunkt föregående år var andelen kvinnor 82,5 procent. Under första halvåret har 119 medarbetare lämnat organisationen varav 31 gick i pension. Motsvarande period förra året valde 126 medarbetare att lämna organisationen varav 52 gick i pension. Antalet utlysta tjänster första halvåret var 262 st. Till dessa tjänster var det totalt sökande. Detta ger ett genomsnitt på 15 sökande/tjänst. Under var det i snitt samma antal sökande per tjänst. Dock var det färre antal tjänster 192 st och sökande st jämfört med samma period i år. 18

19 Exploatering Sektorn för samhällsbyggnad, mark och bostad arbetar aktivt med exploatering av mark för bostäder och säkerställer tillgång till mark för infrastruktur och verksamhetsetableringar. I kommunens verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning anges att bostadsbyggandet ska utformas så att en befolkningsökning på cirka 1,5 procent kan mötas med bostäder i alla upplåtelseformer. Mark och bostad upprättar och reviderar, tillsammans med övriga verksamheter inom samhällsbyggnad, årligen kommunens bostadsförsörjningsprogram. I programmet redovisas olika exploateringsområden för bostäder, tid för byggstart, antal bostäder och typ av upplåtelseform. Projekten är samordnade utefter övriga förutsättningar som investeringar för infrastruktur och upprättande av detaljplan. För varje exploateringsprojekt görs en bedömning av projektets förutsättningar att genomföras samt dess ekonomi. Inga exploateringsprojekt startar om de inte bedöms genomförbara med en godtagbar ekonomi. I huvudsak sammanfaller detaljplaneområde, gatukostnadsområde med exploateringskontots inkomster och utgifter. Löpande inkomster, till exempel vid tomtförsäljning, och utgifter, till exempel för markarbete, avseende pågående exploateringsprojekt redovisas och bokförs på balansräkningen som en tillgång eller skuld. Först när projektet, efter flera år, är färdigställt bokförs vinsten eller förlusten i resultatet för året. För delårsbokslutet för per den 31 augusti överstiger inkomsterna utgifterna med 62,5 mkr, vilket är positivt. Aktuella exploateringsprojekt Under pågår 20 projekt varav ett beräknas slutredovisas. Industrimark Företagsparken1 Solsten Försäljning av industrimark pågår norr om RV40 i Mölnlycke kvm sålt med tillträde hösten. Företagsparken 2 Försäljning av industrimark pågår. Av färdigplanerad mark återstår cirka kvm. Intressenter finns. Norra Önneröd Utbyggnad av gator och va är färdig. 18 bostadsrätter har färdigställts. 47 hyresrättslägenheter i flerbostadshus är under uppförande. 15 osålda småhustomter ägs av kommunen. Östra Landvetters Backa Detaljplanearbete pågår. Utbyggnad av gata och va preliminärt hösten Fläskebo Av färdigplanerad industrimark återstår bara kvm vilken intilliggande verksamhet avser att förvärva. Osålt område fungerar idag som parkering för Landvetter Ryttarsällskaps ridbanor. Ridbanorna avses att flyttas från området. Bårhults företagspark Detaljplanearbete pågår för utvidgning av befintligt verksamhetsområde. Björröd Försäljning av industrimark pågår, totalt inom Björrödsområdet finns cirka kvm mark tillgängligt. Området lämpar sig för såväl större som mindre etableringar. Förfrågningar finns. Björkåsen Försäljning av industrimark pågår, cirka kvm finns tillgängligt. I första hand är området lämpligt för ett antal mindre etableringar. Hindås Försäljning av industrimark pågår, cirka kvm mark finns tillgängligt. Mark för bostäder Långetjärnshöjd. Slutredovisas. Mark för 18 hyreslägenheter samt 84 småhustomter har sålts av kommunen. Hönekulla By 13 parhus har färdigställts.33 bostadsrätter byggstartar, 31 hyresrätter och 25 bostadsrätter planeras byggstarta. Nya Landvetter centrum Detaljplanearbete pågår, översyn av gatustrukturer samt studie av förutsättningar för flerbostadshus. har första etappen om 64 bostadsrättslägenheter färdigställts Grönsångarvägen Detaljplan överklagad. Efter avgörande skulle området kunna byggas ut med kommunalt vatten och avlopp samt standardhöjning av gatan, 38 nya småhustomter föreslås. Västra Landvetters Backa Detaljplanearbete pågår. Utbyggnad av bostäder. Relativt få nytillkommande bostäder föreslås. Råda Torg Flerbostadshus med 16 lägenheter inklusive kontor har byggstartat sommaren. Börjesgården Försäljning av småhustomter pågår. Under har två tomter sålts. Enebacken Detaljplanearbete pågår. Området avses bli Mölnlyckes nästa större utbyggnadsområde. Första etappen innehåller radhus och flerbostadshus. I hela område planeras blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer. Fagervallen Hindås Utbyggnad av kommunalt va och gata färdigställt under villatomter har sålts sålda under. Stenhuggeriet Detaljplanearbete pågår. Kommunalt vatten och avlopp samt standardhöjning av gata, ett fåtal nya småhustomter föreslås. Ekonomisk sammanställning av projekten finns på sidan 38. Kobacka Detaljplan överklagad. Kommunalt vatten och avlopp samt standardhöjning av gata, ett fåtal nya småhustomter föreslås. 19

20 Drift och investeringar Härryda redovisar i prognosen för ett resultat på 41,1 mkr, vilket är en marginell budgetavvikelse. Sektorerna redovisar sammanlagt en positiv budgetavvikelse på 11,5 mkr. Investeringsnivån för beräknas uppgå till 208 mkr, vilket är 137 mkr lägre än budgeterat. Orsaken till lägre investeringsnivå är främst tidsförskjutningar. Kommentarer till drift- och investeringsredovisningen finns under respektive sektor. DRIFT PER SEKTOR, TKR budget aug-13 aug-13 aug-12 budget Politisk organisation Utbildning och kultur Socialtjänst Samhällsbyggnad varav affärsdrivande verksamhet Teknik och försörjningsstöd Administrativt stöd Summa sektorer Finansförvaltningen (verks.kostnad) Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter o finansnetto RESULTAT aug-13 aug-12 budget INVESTERING PER SEKTOR, TKR Utbildning och kultur Socialtjänst Samhällsbyggnad varav affärsdrivande verksamhet Teknik och försörjningsstöd Administrativt stöd SUMMA NETTOINVESTERING

21 Politisk organisation Härryda kommun har sedan 1999 en politisk organisation där kommunstyrelsen är ansvarig nämnd för all verksamhet. Förvaltningen är organiserad utifrån den politiska organisationen. en innebär ett underskott på 0,2 mkr till följd av högre kostnader för arvoden. Delår 31/8-13 Resultaträkning Mkr Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader 8,8 8,8 6,0 Nettokostnader 8,8 8,8 6,0 Kommunbidrag 8,6 8,5 5,7-0,2-0,2-0,3 Ekonomi Drift budget aug-13 aug-13 aug-12 budget Tkr Verksamhet Politisk organisation Nettokostnad Delårsresultatet Årets utfall per augusti innebär en högre nettokostnad än motsvarande period år. Det beror på att kostnaderna för partistöd inte är periodiserade i år. Detta är också förklaringen till att prognosen är mindre negativ än delårsresultatet. helår samt budgetavvikelse För den politiska organisationen prognostiseras ett underskott på 0,2 mkr. Detta förklaras av fler möten och därmed högre kostnader för arvoden. 21

22 Utbildning och kultur Sektorn visar en måluppfyllelse där cirka 95 procent av alla mål är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Antal barn i verksamheten är lägre än budgeterat och sektorn prognostiserar därför ett överskott om 7,5 mkr. Resultaträkning Delår 31/8-13 Mkr Intäkter 193,8 189,1 116,3 Kostnader 1 175, ,7 764,3 Nettokostnader 981,4 957,6 648,0 Kommunbidrag 988,9 961,3 658,1 7,5 3,7 10,1 Uppdrag Sektorn omfattar kultur, förskola, grundskola, särskola, gymnasium, fritid och vuxenutbildning. Mål och uppdrag för verksamheten finns i internationella, nationella och lokala styrdokument samt i lagar och förordningar. Måluppfyllelse Totalt sett har sektorn en måluppfyllelse där cirka 67 procent av alla mål är uppfyllda och 28 procent delvis uppfyllda. Av de ej uppfyllda målen hör ett mål till vuxenutbildningen och ett till fritid. När det gäller vuxenutbildningens mål Vuxenutbildning erbjuds löpande under hela året har verksamheten genomfört nödvändiga organisationsförändringar men antalet sökande är lågt. Det beror troligen på att det ännu inte är tillräckligt känt att kurser erbjuds även utanför vår- och höstterminer. Målet Fritid samverkar med föreningslivet så att alla ungdomsföreningar har en policy avseende hälsa och livsstil är inte uppnått och arbetet går trögt då det är svårt att engagera föreningslivet som i sig har svårt att rekrytera ledare och funktionärer. Ekonomi Drift budget aug-13 aug-13 aug-12 budget Tkr Verksamhet Ledning Förskola Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning Kultur Fritid Nettokostnad Driftredovisning Delårsresultatet Sektorns delårsavvikelse uppgår till 10 mkr medan helårsprognosen pekar på ett överskott om 7,5 mkr. Skillnaden mellan helårsprognosen och delårsavvikelsen är 2,5 mkr. En förklaring är att sektorns kostnader och intäkter inte faller ut med jämna tolftedelar som budgeten gör. Ett exempel är kostnaden för gymnasieelevernas datorer där drygt 5 mkr betalas ut vid terminsstart. Fler barn under hösten inom grundskolan innebär högre kostnader för höstterminen än vårterminen. Även fritid räknar med ökade kostnader för påbörjade anläggningsarbeten under hösten. 22

23 helår samt budgetavvikelse Sektorn visar ett överskott om 7,5 mkr vilket motsvarar en avvikelse om 0,8 procent. Gymnasiet och ledningen prognostiserar tillsammans ett underskott om 3,5 mkr. Inom gymnasiet är det särskolans kostnader för köpta platser som väntas överskrida budget. Ledningens underskott beror bland annat på merkostnader i samband med byte av sektorschef. Övriga verksamheter visar överskott eller ingen budgetavvikelse alls. Förskolans överskott på 8,7 mkr förklaras dels av högre intäkter i form av avgiftsintäkter, statliga bidrag för maxtaxa samt fler sålda platser och dels av lägre kostnader i och med färre barn i verksamheten än planerat. Grund- och särskolans enheter har svårt att hålla sin budget. Enheternas underskott om 3 mkr balanseras främst upp av lägre kostnader för köpta platser och färre barn i egen regi. Inom vuxenutbildningen ökar intäkterna för sålda platser inom SFI och uppdragsutbildningen och fritids överskott beror främst på vakanser inom vaktmästarservice och fritid ungdom. Investeringsredovisning Sektorn prognostiserar totalt sett ett överskott om 350 tkr. Grundskolan visar ett överskott medan förskolan och fritid prognostiserar underskott. Grundskolans överskott beror på att utgiften för Önnerödsskolans tillbyggnad blivit lägre än budgeterat. Utgiften för att köpa in inventarier till öppna förskolan och en ny förskoleavdelning i Rävlandaskolans gamla paviljonger har blivit högre än budgeterat. Främst för att även utemiljön behövde ses över. Fritid kommer under året att färdigställa den nya fotbollsanläggningen i Landvetter. Det som nu återstår är en parkeringsplats och de totala utgifterna kommer att överstiga budgeterade anslag. Detta vägs till viss del upp av att konstgräsplanerna i Djupedal och Härryda troligtvis inte kommer att kosta lika mycket som budgeterat. Upphandlingen av gräsplanerna är ännu inte klar men verksamheten gör bedömningen att planerna blir billigare än budgeterat. 23

24 Socialtjänst 50 procent av målen förväntas bli helt uppfyllda medan 23 procent befaras bli ej uppfyllda. en för helåret pekar mot ett underskott på 4,3 mkr. Delår 31/8-13 Resultaträkning Mkr Intäkter 160,3 170,5 105,9 Kostnader 668,1 674,0 447,3 Nettokostnader 507,8 503,5 341,4 Kommunbidrag 503,5 491,3 333,9-4,3-12,2-7,5 Uppdrag Sektorn har som uppdrag att bidra till goda livsvillkor hela livet för människor som vistas i Härryda kommun genom att erbjuda äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta, individ- och familjeomsorg, kommunal hälso- och sjukvård och arbetsmarknadsåtgärder. Måluppfyllelse 13 av 26 verksamhetsmål förväntas bli helt uppfyllda, 7 delvis uppfyllda och 6 ej uppfyllda. Inom vård och omsorg når man inte målen kring information och delaktighet gentemot brukare och anhöriga fullt ut, men genom aktivt arbete inom dessa områden räknar verksamheten ändå med bättre måluppfyllelse än föregående år. För individ- och familjeomsorgen har vakanta tjänster och hög arbetsbelastning påverkat möjligheterna till olika samtalsinsatser och uppföljning kring barn och unga och dessa mål förväntas därför inte kunna uppnås. Målen rörande arbetsmarknadsåtgärder förväntas bli delvis uppfyllda, det har exempelvis varit svårt att hitta lämpliga personer för insatsen unga jobb. De mål som inte antas bli uppfyllda alls gäller försörjningsstödstagare med komplex problematik samt samordnade utbildningsinsatser med skolan. Med anledning av att verksamheten ser ett ökat behov av köpta platser för funktionsnedsatta bedöms målet att inom funktionshinder sträva efter verkställighet på hemmaplan som ej uppfyllt. Ekonomi Drift budget aug-13 aug-13 aug-12 budget Tkr Verksamhet Ledning och administration Vård och omsorg Individ och familjeomsorg Funktionshinder Nettokostnad Driftredovisning Delårsresultatet I delårsbokslutet uppgår sektorns budgetavvikelse till ett underskott på 7,5 mkr vilket ser betydligt dystrare ut än det prognostiserade underskottet för helåret. Intäkter från Migrationsverket för de ensamkommande flyktingbarnen är uppbokade enligt försiktighetsprincipen och kommer förmodligen att vara högre andra delåret jämfört med första. Kostnaderna för familjehemsvård och hemtjänst beräknas bli lägre under hösten. 24

25 helår samt budgetavvikelse Sektorn för socialtjänst prognostiserar ett underskott på 4,3 mkr för. De största negativa avvikelserna återfinns inom vård och omsorg där hemtjänsten redovisar högre kostnader per utförd timma än budgeterat vilket genererar en negativ budgetavvikelse på cirka 4,6 mkr. Även individ och familjeomsorg och funktionshinder redovisar mindre underskott. Ledning och administration redovisar ett överskott på 2,6 mkr, vilket huvudsakligen beror på högre intäkter från Migrationsverket för åren -. Investeringsredovisning Ett visst överskott prognostiseras gällande datainventarier och larm till de särskilda boendena. I övrigt räknar sektorn med att använda investeringsanslaget. Investering aug-13 aug-12 budget Tkr Verksamhet Datainventarier Arbetsmiljöåtgärder Reinvesteringar Nybyggnationer Nytt larm VoO Ekdala Annehill Kontaktlägenhet Lindska Nettokostnad

26 Samhällsbyggnad - skattefinansierat Sektorn prognostiserar ett positivt resultat på 9,2 mkr. Huvuddelen av målen förväntas uppfyllas. Delår 31/8-13 Resultaträkning Mkr Intäkter 53,5 73,8 49,9 Kostnader 154,7 173,2 102,8 Nettokostnader 101,2 99,4 52,9 Kommunbidrag 110,4 101,9 73,5 9,2 2,5 20,6 Uppdrag Sektorn för samhällsbyggnad svarar för miljösamordning, näringsliv, räddningstjänst, detaljoch översiktsplaner, bygglovgivning, kartor och mätning, försörjning av mark för bostäder, kommunala verksamheter och allmänna anläggningar. Sektorn handhar även bostadsanpassningsstöd, byggande och förvaltning av vägar, park- och grönområden samt allmänna platser, trafiksäkerhet, skolskjutsar med mera. Måluppfyllelse Sektorn prognostiserar att nå huvuddelen av målen. Av sektorns 23 verksamhetsmål förväntas 21 mål bli uppfyllda, ett mål delvis uppfyllt och ett mål ej uppfyllt. Ekonomi Drift budget aug-13 aug-13 aug-12 budget Tkr Verksamhet Ledning och administration Miljösamordning Näringsliv Räddningstjänst Anläggning och underhåll Mark och bostad Plan och bygglov Gator och park Kollektivtrafik Nettokostnad Driftredovisning Delårsresultatet Sektorn visar ett positivt resultat på 20,6 mkr vid delåret. De största avvikelserna går att härröra till mark och bostad samt gator och park. Mark och bostad slutredovisar under året ett exploateringsprojekt, vilket fortlöper under hösten. Resultatet för exploateringsprojektet kommer därför att bli lägre jämfört med delårsresultatet. Gator och park redovisar ett resultat på 7,0 mkr vid delåret jämfört med det prognostiserade resultatet för helår på 0,2 mkr. Anledningen är att en stor del av beläggningsarbetena samt bidrag till vägföreningar betalas ut under hösten. helår samt budgetavvikelse en för helår visar en positiv budgetavvikelse på 9,2 mkr för de skattefinansierade verksamheterna inom samhällsbyggnad. Största anledningen till den positiva avvikelsen är att 26