Delårsrapport. Delårsbokslut Prognos

Transkript

1 2016 Delårsrapport Delårsbokslut Prognos

2 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Förvaltningsberättelse, kommunen Fem år i sammandrag 3 Målstyrning 4 Mål för god ekonomisk hushållning, uppföljning 4 Sammanställning av prognostiserad måluppfyllelseverksamhetsmål 7 Finansiell analys 8 Framtiden 14 Uppföljning av finanspolicy 15 Budgetavvikelser drift och investering 17 Härryda kommun som arbetsgivare 21 Exploatering 22 Räkenskaper, kommunen Upplysning om redovisningsprinciper 23 Resultaträkning och kassaflödesrapport 25 Balansräkning 26 Noter 27 Drift och investering 29 VA-redovisning 30 Exploateringsredovisning 31 Förvaltningsberättelse, sammanställd redovisning Koncernsammanställning 32 Härryda Energi AB 33 Förbo AB 34 Resultaträkning och kassaflödesrapport 35 Balansräkning 36 Noter 37 Övrigt Begreppsförklaringar 39 Delårsrapporten i Härryda kommun är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige för delårsbokslut per den 31 augusti samt prognos för året. 1

3 Sammanfattning Delårsrapporten är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige för delårsbokslut per den 31 augusti samt prognos för året. Delårsbokslut per den 31 aug Utfallet per den 31 augusti landade på plus 130 mkr, vilket är 79 mkr bättre än budgeterat. Det är i samma nivå som delåret 2015 som var plus 130 mkr. Historiskt sätt är det starkare resultat per den 31 augusti än i bokslutet i december. Så är det även i år. Orsaken till det är främst att personalens inarbetade semester minskat efter sommaren, vilket medför till att skulden till de anställda är 38 mkr lägre än i bokslut Både intäkter och kostnader liksom de kortfristiga fordringarna har ökat jämfört med föregående år vilket bland annat beror på ökat flyktingmottagande. Verksamheten finansieras av statsbidrag från Migrationsverket. Periodens nettoinvesteringar uppgår till 194 mkr vilket är 161 mkr lägre än en rak periodiserad budget samt i nivå med föregående år samma period. Prognos 2016 Kommunfullmäktiges två finansiella mål för god ekonomisk hushållning beräknas uppnås med god marginal. Soliditeten ökar med en procentenhet till 27 %. Av de fyra verksamhetsmålen förväntas två uppnås och två delvis. Av kommunstyrelsens 165 verksamhetsmål beräknas 120 uppfyllas helt och 32 delvis. Befolkningsökningen förväntas öka med 1,3 % till personer, vilket är lite lägre än planerat. Beräknat resultat för året är 122 mkr vilket är 51 mkr starkare än budgeterat och 10 mkr bättre än prognosen som gjordes i juni. Den största förändringen är lägre pensionskostnader på 7 mkr. Resultatet är i nivå med 2015 års resultat på 111 mkr. Orsaken till det positiva resultatet beror bland annat på ett överskott på 7,7 mkr som avser tillfälligt extra statsbidrag för flyktingmottagning, lägre räntekostnader och pensionskostnader än budgeterat, 28 mkr, färre elever och barn inom förskola, grundskola och gymnasiesär, 10 mkr samt slutredovisning av två exploateringsprojet, 11 mkr. Under året har kommunen övergått till komponentavskrivning avseende kommunens fastigheter vilket medför en förskjutning från drift till investering med 4,5 mkr. Årets investeringsbudget uppgår till 532 mkr, varav 162 mkr har ombudgeterats från Investeringarna bedöms landa på 359 mkr, vilket är 173 mkr lägre än planerat. Orsaken till att inte investeringsnivån uppnås är främst diverse tidsförskjutningar och fördröjningar av projekt. Kommunens investeringsnivå är högre än snittet i regionen. Sedan 2011 har investeringar gjorts till sammanlagt 1,5 miljarder. Under året pågår 26 stycken exploateringsprojekt. Detta påverkar kommunens likviditet och lånebehov. Upplåningen beräknas uppgå till 550 mkr vid årets slut. Kommunen följer antagen finanspolicy. Antalet tillsvidareanställda uppgår till personer i kommunen vilket är en ökning med 50 personer. Andelen kvinnor har legat på 83 procent de senaste åren. Kommunen arbetar med att få ner sjukfrånvaron som har ökat med 0,3 procentenheter till 7,5 procent. Sammanställd redovisning I samband med delårsbokslutet upprättas även en sammanställd redovisning. I koncernredovisningen ingår förutom kommunen, Härryda Energi AB och Förbo AB. Resultatet per delår uppgick till 149 mkr och prognosen för året på 157 mkr. Kommunens andel är 90 procent. 2

4 Fem år i sammandrag För att få en bild av kommunens och koncernens ekonomiska ställning, redovisas över en femårsperiod mått från resultaträkning, kassaflödesanalys samt balansräkning. Mkr, där inget annat anges Prognos KOMMUNEN Folkmängd Antal tillsvidareanställda Öppen arbetslöshet 1,6% 1,9% 2,0% 2,0% 2,1% Inkl personer i program med aktivitetsstöd 2,8% 3,1% 3,5% 3,9% 3,7% Skattesats till kommun (%) 20,62 20,62 20,62 20,62 20,62 Skatteintäkter, utjämning mm 1 942, , , , ,1 MÅTT FRÅN RESULTATRÄKNINGEN Årets resultat 122,3 111,2 122,7 50,0 36,1 Verksamhetens nettokostnader -1803, , , , ,3 varav avskrivningar -114,6-104,7-95,7-91,9-87,6 Nettokostnadsandel inkl finansnetto 94% 94% 93% 97% 98% Nettokost inkl finansnetto/skatteintäkter, generella statsbidrag samt utjämning MÅTT FRÅN KASSAFLÖDESANALYSEN Självfinansieringsgrad Resultat efter 66% 75% 76% 71% 65% finansnetto exkl avskrivn/nettoinvesteringar MÅTT FRÅN BALANSRÄKNINGEN Kassalikviditet (Likvida medel + 48% 32% 33% 72% 50% kortfristiga fordringar)/kortfristiga skulder Balanslikviditet Omsättningstill- 26% 19% 13% 24% 20% gångar/(kortfristiga skulder + avsättningar) Totala tillgångar 2 715, , , , ,7 Soliditet (eget kapital/totala tillgångar) inkl pensionsförpliktelser före % 26% 25% 19% 17% exkl pensionsförpliktelser före % 54% 58% 54% 52% Total skuldsättningsgrad 73% 74% 75% 81% 83% (Totala skulder + avsättn)/totala tillgångar Tillgångar per invånare, kr Skulder per invånare inkl pensionsförpliktelser före exkl pensionsförpliktelser före Eget kapital per invånare, kr Borgensåtagande per invånare, kr

5 Målstyrning Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten. Modellen är anpassad till lagstiftningen om god ekonomisk hushållning. Styrning sker dels genom att följa kommunallagens krav om att anta mål för god ekonomisk hushållning och dels genom en modell för politisk målstyrning som fastställts för Härryda kommun. Systemet bygger på kedjan politiska inriktningsmål politiska verksamhetsmål indikatorer. Politiska inriktningsmål fastställs av kommunfullmäktige. Dessa mål är av övergripande karaktär och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen upprättar politiska verksamhetsmål utifrån de antagna politiska inriktningsmålen. Till varje verksamhetsmål finns ett antal indikatorer. De ska visa om verksamheterna är på rätt väg för att uppnå målen och visa hur långt de kommit. Indikatorerna ger dock inte alltid en heltäckande bild av måluppfyllelsen, utan kompletteras därför med andra beskrivningar av resultat och i analyser. Målen följs upp tre gånger per år. Fastställd budget är överordnad målen. Målstyrning i Härryda kommun KOMMUNALLAGEN HÄRRYDAMODELLEN Mål för god ekonomisk hushållning: - Finansiella mål - Verksamhetsmål Kommunfullmäktige (kf) Kommunstyrelse (ks) Politiska inriktningsmål Politiska verksamhetsmål Förvaltning Indikatorer Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen symboliseras av pilar med nedanstående innebörd. = Målet är uppnått = Målet har inte uppnåtts = Målet är delvis uppnått Mål för god ekonomisk hushållning Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämna miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. I kommunallagen anges att det för verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har fastställt två finansiella mål och fyra verksamhetsmål. Samtliga finansiella mål uppnås. Av fyra verksamhetsmål uppnås två helt och två delvis. 4

6 Bedömning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning Bedömning av kommunfullmäktiges finansiella mål Finansiella mål Soliditetsnivån ökar med en procentenhet per år. Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. Prognos 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall ,8 6,5 7,5 3,2 2,3 Måluppfyllelsen mäts och analyseras i rullande fyraårsperioder. Kommunfullmäktiges finansiella mål syftar bland annat till att klara av framtida pensionsutbetalningar utan att urholka kommunens likviditet. Kostnaden enligt fullfondering 2016 beräknas bli cirka 26 mkr lägre än kostnaden enligt blandmodellen. Kommunfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning förväntas uppnås. Härryda kommun prognostiserar ett överskott på 122 mkr för år 2016, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 51 mkr. Resultatet motsvarar 6,8 procent av verksamhetens nettokostnad. För 2016 beräknas en soliditet till 27 procent, vilket är en förbättring med 1 procentenhet jämfört med föregående år. Förbättringen beror framförallt på ett positivt resultat. Låneskulden vid årsskiftet var 444 mkr, varav 350 mkr var banklån och resterande 94 mkr var huvudsakligen en bokförd skuld till vakollektivet för anläggningsavgifter för vatten och avlopp. Prognosen för banklånen beräknas vid årsskiftet till 550 mkr. Soliditeten har de senaste fyra åren ökat med 10 procentenheter, vilket måste anses som tillfredsställande. Även målet avseende resultatet i förhållande till nettokostnader uppnås med god marginal under den senaste fyraårsperioden. Bedömning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen avser bostadsbyggande, förskoleverksamheten, grundskola och gymnasiet samt bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Nedan redovisas de fastställda verksamhetsmålen med förvaltningens bedömda måluppfyllelse för år Verksamhetsmål Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på cirka 1,5 % kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Indikator Prognos 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Befolkningstillväxt, (%). 1,3 1,0 1,5 1,4 Antalet färdigställda lägenheter Andel av större exploateringsområden med alla tre upplåtelseformerna. 2/3 3/4 3/3 3/3 Målet om antalet färdigställda lägenheter som krävs för att möta 1,5 procent befolkningsökning anses delvis uppfyllt. Avvikelserna vad gäller antalet färdigställda bostäder varierar i orsak mellan områdena. I Enebacken har cirka 20 bostäder blivit färdigställda tidigare än beräknat. Privata småhustomter som till exempel Stenhuggeriet, Grönsångar- vägen, Bråta by och Nya Långenäs är svårprognostiserade och har startat senare än beräknat. Området Vällkullevägen och Roskullen är försenade med avseende på överklaganden. Största avvikelsen i antalet påbörjade bostäder är försenade byggstarter i Mölnlycke fabriker, kvarteret 2 i Landvetter centrum samt Roskullen i Hindås. Områdena som avses vad gäller byggnation av blandbebyggelse med olika upplåtelseformer i större exploateringsområden är Enebacken och Stenbrottet i Mölnlycke 5

7 samt Grönsångarvägen i Landvetter. I Enebacken byggs för närvarande inga bostadsrätter vilket avses ingå i Enebacken etapp 2. I Grönsångarvägen i Landvetter byggs enbart friliggande villor med äganderätt. Verksamhetsmål Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Indikator Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ). Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande Prognos 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Utfall verksamhetsform, %. Förskoleverksamheten arbetar i enlighet med de strategier som beskrivs i verksamhetsplanen. Vårdnadshavare erbjuds att välja mellan förskola och familjedaghem. För föräldrar som tidigare har valt vårdnadsbidrag kvarstår detta fram till det att barnet fyller tre år. Kommunen bedöms kunna klara full behovstäckning och att ge alla föräldrar deras förstahandsval beträffande verksamhetsform. Verksamhetsmål Indikator Prognos 2016 Alla elever har efter slutförd grundskola eller Andel elever behöriga till gymnasieskolan, %.* 90,2 92,1 95,1 93,8 gymnasieutbildning tillräcklig Andel elever med slutbetyg/examen 80,0 77,2 80,7 81,6 kompetens för arbete eller efter 4 år inklusive IV/IM.** fortsatta studier. Grundskolan Arbetslöshet inklusive personer i 4,7 4,7 6,4 7,5 och gymnasiet ses som en program med aktivitetsstöd (6,7) (6,7) (8,0) (9,5) sammanhållen enhet. år. (procent av befolkning) Härryda/(Länet). * Avser kommunal och fristående verksamhet. ** Nyckeltalet har ändrats från slutbetyg till examen från och med Behörigheten till gymnasiet är fortsatt hög i ett nationellt perspektiv. Preliminära resultat från 2016 visar på en minskning av andelen elever som blir behöriga till gymnasiet. En orsak kan vara att andelen nyanlända elever har ökat men en mer fullständig analys kommer att presenteras i kommande kvalitetsrapport. Andelen elever som tar examen inom fyra år är hög i förhållande till andra kommuner. Prognosen för årets resultat är osäker då statistik ännu inte finns tillgänglig. När det gäller elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, är indikatorn ändrad för bokslut 2014 och gäller för alla elever, inklusive IM, folkbokförda i Härryda kommun. Målet bedöms som delvis uppfyllt. Utfall 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Verksamhetsmål Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Indikator Antal ej verkställda beslut inom 3 månader avseende särskilt boende. Prognos 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Utfall Behov av särskilt boende, personer Antal platser särskilt boende *** Behov av BGT-lägenheter, personer Antal BGT-lägenheter Beräknat behov av bostad för funktionsnedsatta över 19 år, personer. Antal lägenheter för funktionsnedsatta **** 82**** ***Exklusive en enhet på Ekdalagården som under perioden använts inom individ- och familjeomsorg. **** Exklusive Båtmanstorpet som under perioden använts inom individ- och familjeomsorg. Sektorn ser vissa svårigheter att tillgodose behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning på grund av förseningar i nyproduktionen. I det fall behovet inte kan tillgodoses i kommunen köps plats hos andra vårdgivare. 6

8 Sammanställning av prognostiserad måluppfyllelse för kommunens verksamhetsmål Verksamhetsmål Antal mål Uppfyllda (%) Delvis uppfyllda (%) Bedöms ej bli uppfyllda (%) Kan inte bedömas (%) Personal Miljö Energipolitiska inriktningsmål Folkhälsa samt alkohol, narkotika och tobak Effektiv resursanvändning Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd Totalt (andel anges i genomsnitt) Måluppfyllelsen bedöms bli god då 92 procent av kommunstyrelsens 165 verksamhetsmål beräknas bli uppfyllda eller delvis uppfyllda. Av verksamhetsmålen beräknas 120 bli uppfyllda, 32 beräknas bli delvis uppfyllda, 12 beräknas ej bli uppfyllda och 1 beräknas inte kunnat bedömas. 7

9 Finansiell analys Syftet med den finansiella analysen är att visa om kommunen upprätthåller en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen genom att redovisa kommunens finansiella utveckling och ställning över tiden. Kommunfullmäktiges finansiella mål för ändamålet förväntas uppnås. Delårsbokslut: Härryda kommun redovisar för perioden, januari till och med augusti ett positivt resultat om 130 mkr, vilket är en positiv budgetavvikelse på 79 mkr. Periodresultatet motsvarar 11,2 procent av verksamhetens nettokostnad, vilket är något svagare än föregående år. Det positiva resultatet består främst av följande poster: Skuldförändring av semester- och ferielöner, 38 mkr. Lägre räntekostnader, 10 mkr Lägre kostnader för pensioner, 11 mkr. Sektorerna redovisar sammanlagt positiva budgetavvikelse på 19 mkr. Positiva resultat Prognos 2016: För året beräknas ett resultat om 122 mkr, vilket är en positiv budgetavvikelse på 51 mkr. Resultatet motsvarar 6,8 procent av verksamhetens nettokostnad. Det är marginellt starkare jämfört med Det positiva resultatet består främst av följande poster: Lägre räntekostnader, 14 mkr. Lägre kostnader för pensioner, 14 mkr. Sektorerna redovisar sammanlagt positiva budgetavvikelse på 25 mkr. Resultatutveckling Resultatutveckling Mkr Mkr

10 Inga jämförelsestörande poster 2016 Jämförelsestörande poster är resultat av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. För 2016 förekommer det inga jämförelsestörande poster. I kommunens delårsbokslut och bokslut för 2015 förekommer en jämförelsestörande post, återbetalda premier från AFA med 13 miljoner kronor som avser premier för Delårsbokslut: Resultat, 129,7 mkr. Prognos 2016: Resultat, 122,3 mkr. Justering av jämförelse störande poster Redovisat resultat 129,7 130,1 Återbetalning AFA premier 0,0-13,0 Resultat efter justering 129,7 117,1 Justering av jämförelse störande poster Redovisat resultat 122,3 111,2 Återbetalning AFA premier 0,0-13,0 Resultat efter justering 122,3 98,2 Balanskravet uppnås med god marginal Enligt kommunallagen har kommunerna ett balanskrav, det vill säga att intäkterna ska täcka kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige ska vid sådana lägen anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske om inte synnerliga skäl finns. Delårsbokslut: Resultat, 111,5 mkr. Prognos 2016: Resultat, 96,6 mkr. Avstämning av balanskrav, mkr Redovisat resultat enligt fullfond 129,7 130,1 Pensionsförpliktelser före ,2-18,3 Redovisat resultat enligt blandmodellen 111,5 111,8 Realisationsvinster 0 0 Balanskravsresultat 111,5 111,8 Avstämning av balanskrav, mkr Redovisat resultat enligt fullfond 122,3 111,2 Pensionsförpliktelser före ,7-32,6 Redovisat resultat enligt blandmodellen 96,6 78,6 Realisationsvinster 0-0,1 Balanskravsresultat 96,6 78,5 Intäkter och kostnader Både intäkter och kostnader ökar jämfört mer 2015 vilket främst beror på större flyktingmottagande. Verksamheten finansieras genom statsbidrag av Migrationsverket. I delåret har 67 mkr bokats upp som fordran på Migrationsverket varav 16 mkr har återsökts. Delårsbokslut: Verksamhetens intäkter är 352 mkr, vilket är en ökning med 62 mkr jämfört med föregående delår. Verksamhetens kostnader har ökat med 122 mkr och uppgår till mkr. Kostnader avseende avskrivningar har ökat med 5 mkr till 73 mkr, vilket beror på den höga investeringsnivån. Prognos 2016: Verksamhetens intäkter prognostiseras till 543 mkr, vilket är en ökning med 63 mkr jämfört med bokslut Verksamhetens kostnader bedöms öka med 138 mkr till mkr. Kostnader avseende avskrivningar förväntas till 115 mkr. 9

11 Verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter Verksamhetens nettokostnader bör vara lägre än kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag. Ett mått på detta är nettokostnadernas andel av dessa, som visar hur stor del av skatteintäkterna som går till den löpande verksamheten. Enligt de finansiella målen ska intäkterna överstiga kostnaderna med minst 2,5 procent av nettokostnaderna, då en stor del av investeringarna ska finansieras med skatteintäkter. I prognosen för 2016 uppgår resultatet till 6,8 % av nettokostnaderna, vilket innebär att det finansiella målet uppnås Delårsbokslut: Nettokostnadsandelen inklusive finansnetto uppgår till 90 procent, vilket är en sänkning med en procentenhet. Verksamhetens nettokostnader redovisar mkr, vilket är en ökning med 64 mkr jämfört med föregående delår. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgår till mkr, vilket är en ökning med 4,9 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Prognos 2016: Nettokostnadsandelen inklusive finansnetto beräknas uppgå till 94 procent och är oförändrat. Nettokostnaderna beräknas uppgå till mkr, vilket är en ökning med 85 mkr jämfört med Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning prognostiseras uppgå till mkr, vilket är en ökning med 5 procentenheter jämfört med föregående år. Skatteintäkter inklusive utjämning redovisar en marginell negativ budgetavvikelse på 3 mkr. Delårsbokslut: Periodens nettoinvesteringar uppgår till 194 mkr vilket är 161 mkr lägre än en rak periodiserad budget samt i nivå med föregående år samma period. Hög investeringsnivå Prognos 2016: Investeringarna ligger på en fortsatt hög nivå och budgeten uppgår till 532 mkr inklusive ombudgetering från bokslut 2015 med 162 mkr. Totalt bedöms ett överskott på 173 mkr, varav, 107 mkr hänför sig till samhällsbyggnad och 61 mkr till teknik och förvaltningsstöd. Överskottet beror på tidsförskjutningar och fördröjningar av projekt till följd av överklagande och utredningar. Den största avvikelsen inom samhällsbyggnad finns inom vatten- och avloppsverksamheten där bland annat investeringar avseende överföringsledningen Hällingsjö-Rävlanda på 26 mkr flyttas till Överskottet för teknik och förvaltningsstöd beror på tidsförskjutningar för olika projekt, exempelvis sporthallen i Mölnlycke fabriker, Västergärdets förskola, upprustning av ventilationsanläggningar samt träningslägenheter. Nettoinvesteringar Nettoinvesteringar Mkr Mkr

12 Soliditeten stärks Soliditeten är ett mått för att beskriva kommunens styrka på lång sikt, och visar hur stor del av kommunens tillgångar som kommunen själv finansierat, det vill säga kommunens eget kapital i förhållande till det bokförda värdet på tillgångarna. Kommunen klarar kommunfullmäktiges mål om att soliditeten ska öka med en procentenhet per år. Delårsbokslut: Soliditeten för perioden enligt fullfondsmodellen uppgår till 30 procent, vilket är en förbättring med två procentenheter jämfört med föregående delår. Den främsta orsaken är ett starkt resultat. Prognos 2016: Det prognostiserade resultatet ökar det egna kapitalet med 122 mkr, resulterar i en ökning från 26 procent i 2015 års bokslut till 27 procent. Soliditetsutveckling Soliditetsutveckling % % Delårsbokslut: Bokförda tillgångar uppgår till mkr, vilket är en ökning med 271 mkr jämfört med delår Ökningen beror främst på investeringar i kommunala fastigheter och anläggningar samt ökad fordran på Migrationsverket. Delårsbokslut: Den långfristiga skulden uppgår till 605 mkr varav 500 mkr avser banklån, 82 mkr avser skuld till VA-kollektivet och resterande 23 mkr avser skuld för gatukostnadsersättning och investeringsbidrag. Under året har nyupplåning av banklån skett med 150 mkr. Jämförs den långfristiga skulden med motsvarande period föregående år är det en ökning med 174 mkr. Tillgångarna ökar Långfristiga skulder ökar Prognos 2016: Tillgångarna beräknas öka med 339 mkr till mkr jämfört med Ökningen bero på investeringar i anläggningstillgångar samt ökad fordran på Migrationsverket. Anläggningstillgångarna beräknas uppgå till mkr. Prognos 2016: Den långfristiga skulden är prognostiserad till 669 mkr varav 550 mkr avser banklån och resterande 119 mkr avser skuld till VA- kollektivet mm. På grund av en ambitiös investeringsplan har kommunen budgeterat för en långfristig låneskuld på 734 mkr. 11

13 Delårsbokslut: Kommunen har tillsammans med Härryda Energi AB en likviditetsreserv i form av en kreditlimit på kommunens koncernkonto på 150 mkr, varav kommunen utnyttjade 13,6 mkr per den 31 augusti. Likviditeten var vid delåret 0 mkr. Som mest under en dag i januari utnyttjades 134 mkr av checkkrediten. Av likviditetsreserven kan 20 mkr utnyttjas av Härryda Energi AB. Delårsbokslut: Härryda kommuns pensionsskuld uppgår per 31 augusti år 2016 till 778 mkr, varav 632 mkr eller 81 procent avser pensioner intjänade före Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt för perioden uppgick till 23 mkr, varav pensionsutbetalningar intjänade före 1998 uppgick till 20 mkr. Låg likviditetsnivå Pensionsskuld Borgensåtagande Prognos 2016: Trots ytterligare upplåning under hösten kommer checkkrediten att utnyttjas. Prognos 2016: Härryda kommuns pensionsskuld redovisas som avsättning och förväntas uppgå till 771 mkr, varav 625 mkr eller 81procent avser pensioner intjänade före Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt för perioden beräknas uppgå till 34 mkr, varav pensionsutbetalningar intjänade före 1998 beräknas uppgå till 30 mkr. Dessa utbetalningar kommer att öka fram till 2020-talet i samband med fler pensionsavgångar. Långtidsprognosen för pensionsskulden visar att utbetalningarna under 40 år kommer att bli cirka 400 mkr högre än kostnaden. Långtidsprognosen innebär i genomsnitt ett ökat likviditetsbehov på cirka 10 mkr årligen, vilket Kommunfullmäktiges finansiella mål tagit höjd för. Kommunens borgensåtagande består till 94 procent av förpliktelser mot egna eller delägda bolag. Åtaganden för föreningar som verkar inom kommunen är 5 procent. Resterande del är borgensåtaganden som avser uppförande av egnahem före år 1992, så kallade förvärvslån, som fortsatt att minska. För närvarande bedöms inte kommunens borgensåtagande utgöra någon väsentlig risk. Delårsbokslut: Kommunens borgensåtagande uppgick vid delåret till 167,5 mkr, vilket är en minskning med 10 jämfört med bokslut 2015 och en ökning jämfört med föregående delår med 28 mkr. Ökningen avser utökad borgen för Härryda Energi AB. Kommunen har gått i borgen för HEAB:s långfristiga upplåning med sammanlagt 150 mkr. Prognos 2016: Under september utökade Härryda Energi AB sin långfristiga upplåning med 30 mkr, vilken därmed är 180 mkr av beviljad nivå på maximalt 200 mkr. Kommunens sammanlagda borgen beräknas vid året slut därmed uppgå till 197,5 mkr. 12

14 Effektiv resursanvändning Samtliga verksamheter har som mål att använda resurserna så effektivt som möjligt och ha en budget i balans. För att bedöma om målen uppnås krävs en analys av både total resursåtgång och kostnad per enhet och prestation. De indikatorer som tas fram syftar till att ge en bild av hur effektivt verksamheten bedrivs, oavsett total resursåtgång och kvalitet. De flesta redovisade måtten hämtas från en databas gemensam för alla kommuner. För att få en bild av kommunens kostnader jämfört med vad som förväntas enligt den mellankommunala kostnadsutjämningen analyseras strukturårsjusterad standardkostnadsavvikelse i samband med uppföljning. Avvikelser förekommer oftast och är resultatet av skiftande ambitionsnivå och effektivitet. Diagrammet nedan redovisar den procentuella skillnaden mellan redovisad kostnad och förväntad kostnad för Härryda kommun i bokslut Ett negativt värde innebär att de faktiska kostnaderna är lägre än de förväntade, och vice versa. Diagrammet visar att kostnaderna för grundskola och gymnasieskola är väsentligt lägre än förväntat. Det visar också att kostnaderna för förskola samt vård och omsorg är högre än de förväntade. Individ- och familjeomsorg får bära bokförda kostnader för förebyggande åtgärder som tillhör verksamheten. Resultatet av diagrammet redovisar inte kvaliteten i verksamheten. Tolkning av resultaten ska ske med stor försiktighet. Bland annat finns det stora regionala skillnader. Arbete sker kontinuerligt med att analysera och jämföra kostnader och resultat med andra kommuner. Detta sker i flera olika former, både organiserat till exempel i olika nätverk och som egna projekt. I samband med budgetarbetet har samtliga verksamheter analyserats övergripande av ekonomifunktionen för att ge underlag till eventuella omfördelningar mellan verksamheter. Inom socialtjänsten har ett arbete med att analysera och jämföra kostnader per brukare fortsatt. Arbetet ska pågå kontinuerligt och ge underlag för en effektiv resurshantering och jämförelser med övriga deltagande kommuner. 13

15 Framtiden Härryda kommun har stadigt vuxit befolkningsmässigt under många år. Det innebär en fortsatt utbyggnad av förskolor och grundskolor även om antalet barn i förskoleålder inte väntas öka i samma takt som tidigare prognostiserats. Genom nyetablering och utveckling av befintliga företag har antalet arbetstillfällen ökat. Den positiva utvecklingen kan väntas öka ytterligare de kommande åren. Situation på bostadsmarknaden är ansträngd i hela regionen, samtidigt som bristen på bostäder hämmar utvecklingen inom många områden. I korridoren mellan Göteborg och Borås har en rad företag, främst inom logistik och handel, etablerats och flera är på väg. Planeringen av Götalandsbanan pågår med en beräknad byggstart år Kommunen har gjort en överenskommelse med den så kallade Sverigeförhandlingen, vilken har som ett av sina huvudsyften att öka bostadsbyggandet utefter den planerade järnvägen, som innebär ett stationsläge i Mölnlycke och med det stora utvecklingsmöjlighet. Fram till år 2035 beräknas cirka nya bostäder byggas i Mölnlycke och stationsområdet utvecklas, i samarbete med Svedavia utvecklas Airport City, i Landvetter tätort pågår en utveckling av centrum. Även i Hindås, Rävlanda och Hällingsjö pågår planarbete för fler bostäder. Med de stora infrastrukturprojekt, vilka troligen kommer att kräva stora initiala kapitalinsatser, kan det bli aktuellt att diskutera de finansiella målen. Särskilt soliditetsmålet måste belysas, då en stigande soliditet troligen kommer att kräva en väsentligt högre resultatnivå än vad som är målet idag. Tillväxten i svensk ekonomi förväntas fortsätta och arbetslösheten minska ytterligare. Det innebär fortsatt realt ökande skatteintäkter, även om ökningstakten inte är lika stark som tidigare förväntats. Samtidigt med konjunkturtillväxten minskar tillgången på arbetskraft inom flera yrkesområden som krävs för en upprätthållen välfärd och inte minst för en fortsatt planering av bostäder och övrig infrastruktur. 14

16 Uppföljning av finanspolicy Kommunens finanspolicy anger att förvaltningen tertialvis skall lämna rapport till kommunstyrelsen avseende medelsförvaltningen för koncernen. Härryda kommun och Härryda Energi AB (HEAB) har ett gemensamt företagskonto, vilket innebär att man kan använda likviditeten inom hela koncernen. Kontot administreras av kommunen. Koncernen har under större delen av året använt krediten som är kopplad till koncernkontot, huvudsakligen perioden innan skatteinbetalning. Per nyttjar koncernen krediten med 7 mkr. Kommunen har budgeterat för en långfristig extern upplåning på 625 mkr, vilken troligen inte kommer att utnyttjas. Under året har omsättning av lån skett 50 mkr och nyupplåning med 150 mkr vilken har placerats på 9 respektive 6 år. Kommunen har vid delåret en långfristig skuld på 500 mkr och förvaltningen bedömer att det kan finnas ett ytterligare lånebehov under slutet av året. Kommunen har gått i borgen för HEAB:s långfristiga upplåning upp till sammanlagt 150 mkr och bolaget lånar ytterligare 30 mkr under september. Sammanlagt har bolaget ett vilande borgensåtagande från kommunen på 200 mkr. Finansieringsrisker Finanspolicyn anger avseende kapitalbindningen att samtliga lån skall kunna betalas tillbaka inom 15 år utan extra kostnad och att högst 50 % av lånestocken får förfalla till betalning under den närmaste 12- månadersperioden. Nedanstående diagram redovisar kapitalbindningen per Som framgår av diagrammet nedan har kommunen en väsentligt längre kapitalbindning än vad policyn anger som lägsta nivå, samtidigt som samtliga lån kan betalas tillbaka inom 10 år. Eftersom bedömningen är att kommunen kommer att behöva de befintliga lånen under överskådlig tid är strävan ha en relativt lång kapitalbindning och att därigenom inte riskera i att hamna i en akut kapitalbrist. Under perioden har finanspolicyn i övrigt följts och förvaltningen ser inget skäl till att avvikelser skall uppstå under resten av året. 15

17 Ränterisker Högst 75 % av lånestocken får räntejusteras varje 12-månadersperiod och för kommande perioder begränsas möjligheten till räntejustering till som mest 50 % under en tvåårsperiod. Nedanstående diagram redovisar räntebindningen på kommunens skulder. Övrigt Samtliga lån är upptagna hos Kommuninvest och enbart i svensk valuta. Inga finansiella instrument har använts. 16

18 Budgetavvikelser drift och investering Den sammanlagda budgetavvikelsen för året beräknas till 51 mkr, varav 26 mkr redovisas på kommunens centrala finansverksamhet och resterande 25 mkr inom sektorerna. Till och med september har tre uppföljningar och ett delårsbokslut inklusive prognos genomförts. Budgetavvikelser, drift Budgetavvikelse 31/12 Mkr UTK SOC SHB TOF POL ADM Finans Det förekommer ett antal budgetavvikelser för helåret inom förvaltningen. De största budgetavvikelserna är: Finansverksamhet. Prognos: 25,8 mkr Lägre pensionskostnader än budget, 14 mkr. Skatter och utjämning beräknas sammantaget till minus 3 mkr. I summan ingår posten tillfälligt statsbidrag för flyktingar som visar ett överskott på 7,7 mkr. Statsbidraget som sammanlagt uppgick till 8,3 mkr har periodiserats över till Övriga skatteintäkter och utjämning visar sammantaget på ett underskott på 11 mkr enligt skatteunderlagsprognos från Sveriges Kommuner och Landsting. Inom posten finansiella kostnader och intäkter beräknas ett plus på 14 mkr, varav lägre upplåning och räntenivå bidrar till 14 mkr. I budgetförslaget för 2017 har anslaget justerats ner. Budgetavvikelse per delår är 60,6 mkr. Orsaken till att det skiljer sig jämfört med helårsprognosen är främst lägre kostnader för semester- och ferielöner till kommunens anställda, 38 mkr. Delårsbokslutet mäts i augusti, vilket innebär att det inte är lika många intjänade semesterdagar som det är vid årets slut. Polisk verksamhet. Prognos: 0 mkr Ingen budgetavvikelse prognostiseras. Sektorernas budgetavvikelse. Prognos: 25 mkr Utbildning och kultur. Prognos: 16,4 mkr Till följd av att barnantal och elevökning varit lägre än budgeterat, både i egen och extern regi, prognostiseras ett överskott med sammanlagt 10 mkr inom förskola, grundskola samt gymnasiesär. I budgetförslaget för 2017 är budgeten justerad. Vuxenutbildningen visar plus 2,5 mkr beroende på ökade riktade statsbidrag samt anpassning till sänkta ramar från Underskottet inom kulturverksamheten på 1,2 mkr beror bland annat på engångskostnader i samband med branden i Mölnlycke kulturhus. 17

19 Delårsbokslutet visar ett överskott på 16,4 mkr som i prognosen. Socialtjänst. Prognos: -1,1 mkr Ökade IT-kostnader samt uppstartskostnader för bemanningsenhet bidrar till ett underskott på 1,1 mkr inom ledning. Budgettillskott ligger i budgetförslaget för Överskott för kommunens särskilda boende med 2,8 mkr beroende främst på försening med att anställa personal. Ökade kostnader för placering i HVB för barn och unga, -7,5 mkr. Verksamheten arbetar med att korta ned längre placeringar genom tätare uppföljningar samt att se över alternativa placeringar till HVB. Budgettillskott ligger i budgetförslaget för Överskott redovisas med 1,8 mkr inom funktionshinderboendena och daglig verksamhet vilket främst beror på försening av en ny servicebostad. Köpta platser LSS/SoL prognostiserar ett överskott på 1,5 mkr vilket beror på att man tagit hem flera brukare. Budgetavvikelsen för delåret redovisar plus 0,7 mkr vilket är 2,9 mkr bättre än i delåret Samhällsbyggnad. Prognos: 9,1 mkr Skattefinansierad verksamhet. Prognos: 8,6 mkr Exploateringsområdena Fläskebo och Hällingsjö Rydet kommer att slutredovisas vid årets slut med en vinst på sammanlagt 11 mkr. Projekten har varit pågående i flera år och har löpande belastat balansräkningen med utgifter och inkomster. Likviditeten påverkas inte under året av vinsten. Avgiftsfinansierad verksamhet. Prognos: 0,5 mkr Överskott inom vattenverksamheten på grund av att investeringarna är lägre än budgeterat vilket leder till lägre kapitalkostnader. Delårsbokslutet redovisar en positiv budgetavvikelse på 7,8 mkr och består av samma poster som i prognosen. Teknik och förvaltningsstöd. Prognos: 1,3 mkr Förändrad redovisningsprincip genom övergång till komponentavskrivning för fastigheter medför lägre kostnader med 5 mkr. 1 mkr till följd av utökad genomsnittstid avseende nyttjandetiden och resterande beror på att delar av planerat underhåll har klassats om från drift till att bokföras som investering. Kostnader för fastighetsskötsel och verksamhetsservice beräknas överstiga budgeten med 1,4 mkr. Det beror bland annat på högre kostnader för köp av entreprenader. Underskott har redovisats i flera år och ett arbete pågår med effektiviseringar för att få ner dessa kostnader. Ökade personalkostnader inom måltidsservice band annat i form av övertid och vikariekostnader, -1 mkr. I budgetförslaget för 2017 ligger en ökning med 0,5 mkr avseende en enhetschef med uppgift att bland annat arbeta med att hitta personallösningar som innebär lägre kostnader. Nytt och utökat avtal för bevakning inom säkerhet, -0,8 mkr. Delårsbokslutet redovisar -4,4 mkr vilket beror på viss eftersläpning inom interfakturering. Kostnader inom IT beräknas plana ut under resen av året. Administrativt stöd. Prognos: 0,4 mkr Ett avgångsvederlag för tidigare kommundirektör och överanställning bidrar till ett underskott på dryga tre miljoner. Det kompenseras delvis genom minskade kostnader till följd av vakanser och återhållsamhet avseende utredningar. Delårsbokslutet redovisar ett underskott på 1,8 mkr. 18

20 Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr BUDGETAVVIKELSER, DRIFT PER SEKTOR Utbildning och kultur, 16,4 mkr Socialtjänst, -1,1 mkr ,90,6 5 3,4 12,1 7 Delår 3 2 2,5-4,2 Prognos -1-1,2 2,2 0, ,7-1,1 0,5-0,6 Delår 4,6 1,5 Prognos -1,3-3,9 0, Samhällsbyggnad, 9,1 mkr 9 3 Teknik och förvaltningsstöd, 1,3 mkr 2, ,6 0,3 0,1-0,5-0,3 4,2 0,5 0, ,6 0,2-0,2 3,1 0,5-1, , ,1-1, ,6 0-1,1 0,1 0,1 0,1 0,2-0,5-0,7 Delår Prognos -3 Delår Prognos 1 0,5 0 Administrativt stöd, -0,4 mkr 0,5 0,4 0,2-0,4-0,1 0,1 0,1-0,5-0,2-1 -0,4-1,5-2 -2,5-2,3 Delår Prognos Budgetavvikelse, investering Årets investeringsbudget uppgår till 532 mkr, varav 162 mkr har ombudgeterats från Investeringarna bedöms landa på 359 mkr, vilket är 173 mkr lägre än planerat. Överskotten beror främst på tidsförskjutningar och fördröjningar av projekt till följda av överklagande och ytterligare utredningar. Det finns en rad budgetavvikelser och nedan redovisas några större avvikelser sektorsvis. Utbildning och kultur. Budget: 16,2 mkr och budgetavvikelse 1,1 mkr. Den lägre budgetnivån beror främst på tidsförskjutningar avseende utrustning till nya förskoleavdelningar samt nyrenovering av Säteriskolan. Socialtjänst. Budget: 9,1 mkr och budgetavvikelse, 1,8 mkr. Överskottet består av datainvesteringar. Samhällsbyggnad. Budget: 189,2 mkr och budgetavvikelse 106,6 mkr. 19

21 Orsaken till att inte budgeten beräknas förbrukas är till stor del tidsförskjutningar och fördröjningar av projekt till följd av överklaganden och ytterligare utredningar. Skattefinansierad verksamhet. Budget: 63,3 mkr och budgetavvikelse 27,3 mkr. Gator och park, plus 26,3 mkr. Består av en rad mindre projekt. Det förändrade investeringbehovet avseende bullerplank i Landvetter bidrar till överskottet med 5 mkr. Avgiftsfinansierad verksamhet. Budget: 125 mkr och budgetavvikelse 79,2 mkr. Investeringar avseende överföringsledningen Hällingsjö-Rävlanda på 26 mkr flyttas till Övriga tidsförskjutningar inom VA uppgår till 50 mkr. Investering avseende vattenverket Västra Nedsjön förväntas överskrida sin budget med 2,5 mkr vilket är mer än 10 procent under Sektor för teknik och förvaltningsstöd. Budget 309,2 mkr och budgetavvikelse 61 mkr. För sektorns investeringar prognostiseras ett överskott på 61,0 mkr varav 56,3 mkr avser fastighet. Överskottet beror på tidsförskjutningar för en rad olika projekt. Sporthallen i Mölnlycke fabriker, 34 mkr. Västergärdets förskola, 20 mkr. Upprustning av ventilationsanläggningar, 10 mkr. Samtidigt prognostiseras underskott med mer än tio procent för vissa investeringsprojekt enligt nedan. Utgifter på 2,0 mkr utöver budget tillkommer för renovering av Härryda gymnastiksal på grund av en omfattande vattenskada. Till följd av byte av redovisningsmodell till komponentavskrivning flyttas delar av planerat underhåll från drift till investering med drygt 4 mkr, vilket redovisas som ett underskott. Ombyggnad/renovering av Säteriskolan väntas överstiga budget med 2,9 mkr vilket främst beror på mer omfattande renoveringsbehov än väntat. Utgifterna för Backaskolan samt tillbyggnad av östra bygården beräknas överstiga 2016 års budget med 14,7 mkr respektive 3,5 mkr. Övriga projekt som väntas gå med större underskott än tio procent är tillkommande utgifter efter förvärvet av Skinnefjällskolan samt det planerade boendet i Tahult där projektering påbörjats. Även kvarvarande arbeten vid Kulturhuset i Landvetter genererar utgifter utöver budget eftersom entreprenören gått i konkurs och inte kan utföra sina åtaganden. Slutligen beräknas ett underskott på 1,0 mkr för upprustning av Hindås stationshus. Övriga budgetavvikelser inom sektorn. IT beräknar redovisa ett överskott på 1,9 mkr till följd av vissa tidsförskjutningar för projektet som avser förändring av IT-plattform. Beräknat överskott inom mark och anläggningar på 2,5 mkr förklaras av att anslaget för näridrottsplats, lekplatser samt upprustning av ridstigar inte kommer att användas i år på grund av tidsförskjutningar. Konstgräsplanen i Rävlanda förväntas bli billigare än budgeterat till följd av fördelaktig upphandling medan det omvända gäller för konstgräsplan Djupedalsäng där underskottet beräknas överstiga tio procent. 20

22 Härryda kommun som arbetsgivare Det personalpolitiska programmet (PPP) ska medverka till att Härryda kommun kan uppfylla kommunstyrelsens verksamhetsmål för medarbetare. Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Programmet beskriver de förhållningssätt som ska genomsyra organisationen. Det är uppbyggt kring tre grundperspektiv; medarbetarskap, ledarskap samt kommunikation och samverkan. Programmet ska vara levande och det är viktigt att alla anställda deltar och engagerar sig i arbetet. Utifrån programmet sker ett löpande utvecklingsarbete inom olika personalpolitiska områden. För att ringa in förbättringsområden gör kommunen vart annat år en medarbetarenkät. Enkäten genomförs under hösten för att ta tempen på den psykosociala arbetsmiljön samt skapa underlag för att förbättra verksamheterna. Medarbetarskapet är det första perspektivet för att skapa en bra verksamhet. För att ge en bra start för nya medarbetare har det genomförts en bussrundtur för nyanställda samt utbildningen I allmänhetens tjänst. Sjukfrånvaron för första halvåret 2016 var 7,5 procent, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående år. Ökningen är väntad, bland annat utifrån att Försäkringskassan aviserat att sjukskrivningarna generellt sett blir längre. Korttidsfrånvaron (dag 1-14) var 2,9 procent och den längre frånvaron (mer än 14 dagar) var 4,6 procent. Sjukfrånvaron för kvinnor har ökat jämfört med samma period föregående år. För männen har sjukfrånvaron däremot minskat något. Kvinnor som grupp hade 8,4 procent i sjukfrånvaro och män 3,8 procent. Kommunen arbetar både proaktivt, exempelvis med den hälsofrämjande enheten Oasen, företagshälsovården och hälsoinspiratörer, och reaktivt med rehabilitering i samverkan med företagshälsovården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ledarskap är det andra perspektivet. För att det personalpolitiska programmet ska få genomslag och ett gott chefskap ska 8genomsyra organisationen genomgår alla nya chefer i kommunen en utbildning. Även erfarna chefer erbjuds fortsatt utbildning i ledarskap. Vidare genomförs två ledarskapsträffar om året där samtliga chefer i kommunen deltar. Ledarskapsträffen under våren handlade om dilemman i ledarskapet. Kommunikation och samverkan är det tredje perspektivet som sammanbinder det personalpolitiska programmet. Under våren har den centrala samverkansgruppen (CSG) genomfört ett arbeta för att förbättra informations- och utbildningsmaterial kring samverkan i dialog mellan fackliga organisationer och arbetsgivaren. Antal anställda dec aug aug aug dec Antalet tillsvidareanställda Antalet visstidsanställda med månadslön Andel kvinnor i procent

23 Exploatering Sektorn för samhällsbyggnad, mark och bostad arbetar aktivt med exploatering av mark för bostäder och säkerställer tillgång till mark för infrastruktur och verksamhetsetableringar. I kommunens verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning anges att bostadsbyggandet ska utformas så att en befolkningsökning på cirka 1,5 procent kan mötas med bostäder i alla upplåtelseformer. Mark och bostad upprättar och reviderar, tillsammans med övriga verksamheter inom samhällsbyggnad, årligen kommunens bostadsförsörjningsprogram. I programmet redovisas olika exploateringsområden för bostäder, antal bostäder som avser att byggstarta, tid för byggstart och typ av upplåtelseform. Projekten är samordnade utefter övriga förutsättningar som investeringar för infrastruktur och upprättande av detaljplan. För varje exploateringsprojekt görs en bedömning av projektets förutsättningar att genomföras samt dess ekonomi. Inga exploateringsprojekt startar om de inte bedöms genomförbara med en godtagbar ekonomi. I huvudsak sammanfaller detaljplaneområde, gatukostnadsområde med exploateringskontots inkomster och utgifter. Löpande inkomster, till exempel vid tomtförsäljning, och utgifter, till exempel för markarbete, avseende pågående exploateringsprojekt redovisas och bokförs på balansräkningen som en tillgång eller skuld. Först när projektet, efter flera år, är färdigställt bokförs vinsten eller förlusten i resultatet för året. För delårsbokslutet för 2016 per den 31 augusti överstiger inkomsterna utgifterna med 20,3 mkr. En sammanställning av samtliga projekt redovisas på sidan 31. Aktuella exploateringsprojekt Under 2016 pågår 23 projekt varav två beräknas slutredovisas. Airport City Detaljplanearbete och utbyggnad av gata, vatten och avlopp i etapper. Härryda kommun äger ca kvm byggbar mark i etapp 4. Björkåsen Försäljning av industrimark pågår, cirka kvm finns tillgängligt. I första hand är området lämpligt för mindre etableringar. Björröd Försäljning av industrimark pågår, totalt inom Björrödsområdet finns cirka kvm mark tillgängligt. Området lämpar sig för såväl större som mindre etableringar. Förfrågningar finns. Bårhults företagspark Detaljplan har vunnit laga kraft, utbyggnad gata och kommunalt vatten och avlopp med start hösten Ca kvm planlagd industrimark för verksamhetsetableringar. Fläskebo Industrimark slutsåld. Totalt har ca kvm sålts av kommunen. Slutredovisas Företagsparken 2 Industrimark slutsåld. Totalt har ca kvm industrimark sålts av kommunen. Hindås industriområde Försäljning av industrimark pågår, cirka kvm mark finns tillgängligt för försäljning. Mark för bostäder Björkelid Detaljplaneläggning för flerbostadshus om ca lägenheter pågår. Preliminär byggstart bostäder Bocköhalvön Detaljplaneläggning samt gatukostandsutredning pågår. Totalt föreslås ca 160 nya bostäder i flerbostadshus samt 65 småhus, kommunen äger mark för ca 10 småhus och 80 lgh i flerbostadshus. Enebacken Första etappen med18 radhus och 46 lägenheter i flerbostadshus färdigställs hösten Detaljplanearbete för etapp 2 pågår. Området avses bli Mölnlyckes nästa större utbyggnadsområde. I hela området planeras blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer. Fagervallen Hindås Tomterna inom planområdet är slutsålda. Totalt har förskola, 46 kommunala småhustomter och 60 lägenheter i flerbostadshus uppförts. Grönsångarvägen Laga kraft vunnen detaljplan. Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp färdigställt våren Därefter kan 38 nya småhustomter byggas. Härryda kommun säljer 13 småhustomter hösten Hällingsjö centrum 14 hyreslägenheter färdigställda sommaren Hönekulla By 13 parhus och 33 bostadsrätter har färdigställts, 36 hyresrätter och 23 bostadsrätter färdigställs och flyttas in slutet Kobacka Laga kraft vunnen detaljplan. Kommunalt vatten och avlopp samt standardhöjning av gata med planerad byggstart hösten 2016, ett fåtal nya småhustomter finns därefter för utbyggnad. Landvetters Backa Utbyggnad kommunal gata och va med start sommaren Detaljplanen innehåller tomter för skola, förskola, gruppboende, flerbostadshus (ca 69 lgh) samt småhus (53 st) Detaljplan för Västra Backa pågår antagen av Kf sommaren Landvetter centrum Detaljplanearbete pågår, översyn av gatustrukturer samt studie av förutsättningar för flerbostadshus har första etappen om 64 bostadsrättslägenheter färdigställts. Detaljplan för kvarter 2 och 3 pågår, preliminär byggstart bostäder Landvetter södra Utbyggnad av kommunal gata, vatten och avlopp påbörjas som en del av Västra Landvetters Backa Norra Önneröd Byggnation om 18 bostadsrätter och 47 hyresrättslägenheter i flerbostadshus har uppförts. Kommunen har totalt sålt 38 småhustomter. Slutjustering av gatan återstår för färdigställande av området. Roskullen Detaljplanearbete för ca 40 lägenheter pågår. Preliminär byggstart bostäder Stenbrottet Gata och VA färdigställt sommaren 2016, byggstart 9 radhus, 36 hyresrätter och 82 bostadsrätter hösten Stenhuggeriet Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp samt standardhöjning av gata pågår, ett fåtal nya småhustomter finns därefter för utbyggnad. Solåsen Hindås Detaljplaneläggning pågår. Området planeras med blandad bebyggelse med olika upplåtelseforme 22

24 Upplysning om redovisningsprinciper Härryda kommun tillämpar god redovisningssed och följer i allt väsentligt Lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder har tillämpats i delårsrapporten som i den senaste årsredovisningen. Kommunen Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet reducerad med avskrivningar. För att aktiveras som investering måste anläggningstillgången ha en livslängd på minst tre år och anskaffningsvärde över 20 tkr. Avskrivningar och internränta (2%) bokförs den månad investeringen aktiveras. Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjande perioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Linjär avskrivning tillämpas och sker i enlighet med den beräknade ekonomiska livslängd som anges i tabellen nedan. Inköp av datorer redovisas som korttidsinventarier och kostnadsförs direkt i samband med anskaffningen. Avskrivningstider Mark, kulturbyggnader Verksamhets- och publika fastigheter Affärsfastigheter Övriga fastigheter Fastigheter med komponentindelning Maskiner, inventarier och It-utrustning (exkl datorer) Bilar och övriga transportmedel Immateriella anläggningar Konstnärlig utsmyckning 0 år år år år år 3-10 år 5-10 år 5 år 0 år Komponentindelning tillämpas från och med 2016 på kommunens fastigheter som är anskaffade från och med I övrigt tillämpas inte komponentavskrivning, vilket innebär att kommunen avviker från RKR nr Kommunen arbetar med att införa komponentavskrivning avseende gator och vägra från och med De ekonomiska effekterna av komponenthantering är mkr varav knappt 1 mkr avser lägre avskrivningar och resterande är en förflyttning från drift till investering. Exploateringstillgångar Byggklar mark klassificeras som omsättningstillgång och i värdet inräknas såväl inköpsutgifter samt övriga tidigare nedlagda utgifter. Ränta påförs årligen exploateringsverksamheten. Först när exploateringsprojekten slutredovisas redovisas kostnader och intäkter på resultaträkningen, vilket avviker från RKR 18.1 och 11.4 samt RKR:s vägledning för markexploatering. Skatteintäkter, utjämning och generellt bidrag Redovisning och periodisering av skatteintäkter sker i enlighet med RKR nr 4.2. Det innebär att årets bokslut innehåller definitiv slutavräkning för 2015 och en preliminär slutavräkning för 2016 enligt prognos från Sveriges kommuner och landsting. Den kommunala fastighetsavgiften periodiseras till det år intäkten hänför sig. Tillfälligt statsbidrag avseende mottagning av flyktingar är 2016 bokfört med 7,7 mkr och är en periodisering med 12/13. Övriga intäkter Årets anslutningsavgifter har intäktsförts i samma takt som avskrivningar görs på de investeringar som anslutningsavgifterna bidragit till att finansiera. Från och med bokslut år 2007 bokförs nästkommande års periodiserade anslutningsavgifter som en kortfristig skuld, resterande års skuld klassificeras som en långfristig skuld. Från och med 2014 hanteras investerings och gatukostnadsersättning enligt rekommendation RKR nr Avviker från rekommendationen gör flyktingbidrag som intäktsförs det år det utbetalas. Det är enbart en marginell del av bidraget som berörs. Övriga avgifter och driftbidrag periodiseras på aktuell period. Pensioner Härryda kommun redovisar enligt den så kallade fullfonderingsmodellen, vilket strider mot gällande lagstiftning. Modellen innebär att pensionsåtagandet redovisas i balansräkningen som en avsättning samt att hela den årliga förändringen bokförs som kostnad. Löneskatten ingår i pensionsskulden. Rådande förslag på ny kommunal redovisningslag innebär bland annat att hela pensionsåtagandet ska redovisas i balansräkningen enligt fullfondering. Ny kommunal redovisningslag föreslås träda i kraft 1 januari Kommunen använder beräkningsmodellen RIPS07. Ränta och basbeloppsuppräkning redovisas som finansiell kostnad. Pensionsskuld avseende avgiftsbestämd ålderspension, som har utbetalats i mars 2016 bokfördes som en kortfristig skuld i 2015 års bokslut. Visstidspensioner beräknas utifrån tecknade pensionsavtal. För aktiverade 23

25 pensionsavtal ingår ränta och basbeloppsuppräkning enligt beräkningar hos KPA. Tecknade avtal enligt Alternativ kap-kl och löneväxling till pension redovisas som pensionsförsäkringsavgifter för enskilda arbetstagare. Kommunens pensionsskuld inkluderar även förtroendevalda som inte ingår i den ordinarie pensionsskuldsberäkningen. Ingen del av pensionsavsättningen har försäkrats bort. Öppet för externa transaktioner Kommunens redovisning har varit öppen för externa transaktioner till den 31 augusti Därefter har kostnader och intäkter överstigande 50 tkr hänförts till perioden. Särredovisning av VA-verksamheten Lag om vattentjänster (SFS 2006:412) ställer krav på att vattenverksamheten särredovisas och att särskild balans och resultaträkning upprättas. En redovisning görs på sidan 30. Leasing Leasingavtal skall enligt rekommendation nr klassificeras och redovisas som operationellt och finansiellt avtal, varav finansiell leasing redovisas som en tillgång i balansräkningen. Kommunen har inga större leasingavtal och de som finns klassificeras som operationell. Redovisning av lånekostnader Härryda kommun tillämpar huvudmetoden i enlighet med RKR:s rekommendation nr Inga jämförelsestörande poster 2016 I delåret och i prognosen för 2015 ingår återbetalning från AFA med 13 mkr. Återbetalningen avser premier från I 2013 års bokslut ingår två jämförelsestörande poster. AFA Försäkring återbetalade premier om 27,9 mkr för avtalsgruppsförsäkring samt avgiftsbefrielseförsäkring även för åren 2005 och Ytterligare en jämförelsestörande post om sammanlagt 64,1 mkr till följd av sänkt diskonteringsränta för kommunens pensionsförpliktelse ingår det året. I bokslut för 2012 förekom det en jämförelsestörande post på 30,2 mkr, återbetalning av AFA premier 2007 och I kommunens bokslut 2011 ingår en jämförelsestörande post om 55 mkr till följd av sänkt diskonteringsränta för kommunens pensionsförpliktelser. Posterna bokförs i linje med RKR nr 18.1 och redovisas i resultaträkningen. Enligt rådets yttrande klassificeras posten som en jämförelsestörande post enligt RKR nr 3.1. Effekter av ändrade uppskattningar Det förekommer inga effekter på den aktuella rapportperioden av ändrade uppskattningar och bedömningar som har redovisats under tidigare räkenskapsår. Efter delårsperioden Det förekommer inga väsentliga händelser efter delårsperioden. Sammanställd redovisning De företag som ingår i den sammanställda redovisningen är där Härryda kommun har en ägarandel som lägst uppgår till 20 procent. Enligt Rådet för kommunal redovisning rekommendation 8.2 har kommunen skyldigheten att från och med 2009 upprätta sammanställd redovisning; om kommunens andel av de kommunala koncernföretagens omsättning är fem procent eller mer av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag, eller om kommunens andel av de kommunala koncernföretagens balansomslutning uppgår till fem procent eller mer av kommunens balansomslutning. Då inga av villkoren är uppfyllda inkluderar Härryda kommun inte några ytterligare bolag än Förbo AB och Härryda Energi AB i den sammanställda redovisningen. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Härryda kommuns bokförda värden på aktier i dotterbolagen har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital. Endast Härryda kommuns ägda andel av dotterbolagens intäkts- och kostnadsposter respektive tillgångsoch skuldposter ingår i sammanställningen. Interna transaktioner av väsentlig betydelse har eliminerats. Från och med 2014 sker redovisningen inom bolagen enligt det nya regelverket K3, vilket bland annat innebär att komponentavskrivning tillämpas. Byte av redovisningsprincip är av marginell effekt i koncernredovisningen varför inte justering sker. Siffrorna för Förbo AB är justerade för Uppskrivning av bostadsrätter 2014 En uppskrivning har gjorts av värdet på kommunens bostadsrätter med 17,8 miljoner kronor på grund av ett mycket lågt ingående bokfört värde på 0,1 miljoner kronor. Uppskrivningen är gjord mot eget kapital och är i linje med lagen om kommunal redovisning och rådet för kommunal redovisning. 24

26 RESULTATRÄKNING miljoner kronor Prognos Budget Bokslut Delårsbokslut per den 31/ Not Verksamhetens intäkter 1,7 543,0 479,7 352,0 289,7 Verksamhetens kostnader , , , ,0 Avskrivningar 3-114,6-110,3-104,7-73,1-68,2 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,5 Skatteintäkter , , , , ,2 Generella statsbidrag och utjämning 5 164,8 103,0 167,4 108,2 110,4 Finansiella intäkter 6 2,9 3,9 1,8 3,5 1,6 Finansiella kostnader 6-19,6-37,9-22,0-13,2-14,7 Resultat före extraordinära poster 122,3 71,2 111,2 129,7 130,1 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 122,3 71,2 111,2 129,7 130,1 KASSAFLÖDESRAPPORT miljoner kronor Bokslut Delårsbokslut per den 31/8 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat ,2 129,7 130,1 Justering för av- och nedskrivningar 3 104,7 73,1 68,2 Justering för överavskrivning 0,0 0,0 0,0 Justering för gjorda avsättningar 14-21,1-16,4-12,9 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 194,8 186,4 185,3 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 11-5,6-61,5-8,9 Ökning/minskning tomtmark till försäljning -59,4 20,1-31,0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 16 97,1-127,5-41,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 226,9 17,5 104,4 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar 8-301,0-195,3-201,6 Investeringsbidrag till materiella anläggningstillgångar 8 0,2 0,0 0,2 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 8 4,2 4,3 0,0 Försäljning/investering av finansiella anläggningstillgångar -25,1-8,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -321,6-199,1-201,4 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån ,9 162,6 103,0 Amortering av skuld 15-1,9-1,6-1,2 Ökning/minskning av långfristiga fordringar 10 0,2 0,0 0,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 115,3 161,0 101,9 Årets kassaflöde 20,6-20,6 4,9 Likvida medel vid årets början 0,0 20,6 0,0 Likvida medel vid periodens slut 20,6 0,0 4,9 25

27 BALANSRÄKNING miljoner kronor Prognos Budget Bokslut Delårsbokslut per den 31/8 Not ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 1,0 0,0 0,0 0,1 0,0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar , , , , ,2 Maskiner och inventarier 9 115,2 107,2 113,6 109,2 106,2 Finansiella anläggningstillgångar 10 74,9 39,0 63,9 71,9 38,9 Summa anläggningstillgångar 2 375, , , , ,4 BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Tomtmark för försäljning 85,0 20,0 86,7 66,5 58,3 Fordringar ,8 109,0 142,8 204,2 146,1 Likvida medel 12 20,0 22,2 20,6 0,0 4,9 Summa omsättningstillgångar 339,8 151,2 250,1 270,8 209,4 Summa tillgångar 2 715, , , , ,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital ,9 625,0 622,6 752,3 641,4 varav årets resultat 122,3 71,2 111,2 129,7 130,1 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktekser ,0 780,9 794,4 778,0 802,6 Skulder Långfristiga skulder ,3 734,0 444,4 605,4 431,1 Kortfristiga skulder ,0 432,9 514,7 387,2 376,7 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 715, , , , ,8 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser ,5 177,5 167,5 139,2 Donationsfonder 0,0 0,0 0,0 0,3 Ställda panter 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga ansvarsförbindelser 0,0 0,0 0,0 0,0 26

28 Noter miljoner kronor Not 1 Verksamhetens intäkter Finansiella kostnader Försäljningsintäkter 4,6 5,0 7,5 Räntekostnader -5,3-4,8-7,1 Taxor och avgifter 108,6 103,2 152,6 Ränta på pensionsskuld -7,7-9,7-14,6 Hyror och arrenden 22,1 21,8 32,9 Övriga finansiella kostnader -0,2-0,2-0,3 Bidrag 153,9 79,6 144,4 Summa -13,2-14,7-22,0 Bidrag återbetalning av premier AFA, jämf.störande 0,0 13,0 13,0 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 62,9 65,5 127,2 Not 7 Jämförelsestörande poster Exploateringsintäkter 0,0 1,5 2,0 Verksamhetens intäkter Realisationsvinster 0,0 0,0 0,1 Bidrag återbetalning av premier AFA 0,0 13,0 13,0 Summa 352,0 289,7 479,7 Summa 0,0 13,0 13,0 Not 2 Verksamhetens kostnader Not 8 Nettoinvesteringar Löner, sociala avgifter, pensionskostnader -914,9-848, ,5 Bruttoinvesteringar -195,3-201,6-301,0 Bränsle energi och vatten -17,0-16,2-25,5 Investeringsbidrag och investeringsinkomster 1,0 1,2 12,8 Köp av huvudverksamhet -271,3-227,9-376,4 Försäljning av anläggningstillgångar och utrangeringar 4,3 0,0 4,2 Lokal- och markhyror -17,7-17,6-25,8 Summa -190,1-200,3-284,0 Lämnade bidrag -37,6-34,1-54,2 Realisationsförluster och utrangeringar 0,0 0,0-2,1 Not 9 Materiella anläggningstillgångar Övriga kostnader -173,9-166,3-277,4 Kommunens samtliga leasingavtal klassificeras som operationella. Summa , , ,8 Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Pågående investeringar avskrivs ej. Not 3 Avskrivningar Avskrivningar immateriella tillgångar 0,0 0,0 0,0 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Avskrivning byggnader och anläggningar -56,6-52,5-80,8 Anskaffningsvärde 3 208, , ,2 Avskrivning maskiner och inventarier -16,5-15,7-23,8 Ackumulerade avskrivningar , , ,6 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 Bokfört värde 2 071, , ,6 Summa -73,1-68,2-104,7 Avskrivningstider år år år Not 4 Skatteintäkter Maskiner och inventarier Preliminär kommunalskatt 1 193, , ,0 Anskaffningsvärde 391,6 364,3 379,5 Preliminär slutavräkning innevarande år -7,1 1,0 1,6 Ackumulerade avskrivningar -282,4-258,0-266,0 Slutavräkningsdifferens föregående år -1,4-1,4-2,7 Bokfört värde 109,2 106,2 113,6 Summa 1 184, , ,8 Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år 3-10 år Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Mark, byggnader och tekniska anläggningar Bidrag från utjämningssystemen och generella statliga bidrag Redovisat värde vid årets början 1 948, , ,3 Inkomstutjämningsbidrag 33,0 42,1 63,1 Investeringar 183,2 184,1 267,9 Strukturbidrag 0,0 2,5 3,8 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anl.tillgångar -4,3 0,0-2,1 Införandebidrag 0,0 0,0 0,0 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 Regleringsbidrag 0,0 0,0 0,0 Återförda nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 Kostnadsutjämningsbidrag 26,8 21,3 31,9 Avskrivningar -56,6-52,5-80,8 Bidrag för LSS-utjämning 0,8 2,8 4,2 Överföring från eller till annat slag av tillgång 0,0 0,3-1,7 Kommunal fastighetsavgift 43,4 42,1 62,5 Övriga förändringar 0,0 0,0 0,0 Generella bidrag från staten 5,2 0,5 3,4 Redovisat värde vid periodens slut 2 071, , ,6 Varav tillfälligt statsbidrag för mottagning av flykt 5,2 0,0 0,6 Summa 109,1 111,4 168,8 Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början 113,6 105,0 105,0 Avgifter i utjämningssystemen Investeringar 12,1 17,0 32,5 Regleringsavgift -0,8-0,9-1,4 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anl.tillgångar 0,0 0,0-0,2 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 Not 6 Finansiella intäkter och kostnader Återförda nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 Finansiella intäkter Avskrivningar -16,5-15,7-23,8 Utdelning på aktier och andelar 2,9 1,3 1,4 Överföring från eller till annat slag av tillgång 0,0 0,0 0,0 Ränteintäkter 0,2 0,3 0,4 Övriga förändringar 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiella intäkter 0,4 0,0 0,0 Redovisat värde vid periodens slut 109,2 106,2 113,6 Summa 3,5 1,6 1,8 27

29 Noter miljoner kronor Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Aktier, andelar 41,5 16,4 41,5 Investeringsbidrag 11,1 5,0 10,7 Obligationer, förlagsbevis m.m 4,2 4,2 4,2 Gatukostnadsersättningar 12,0 6,3 12,0 Långfristiga fordringar VA- och gatukostnadslån 0,3 0,4 0,3 Anslutningsavgifter 82,3 69,8 71,8 Övriga långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 Summa förutbetalda intäkter 105,4 81,1 94,4 Bostadsrätter 26,0 17,9 17,9 Summa 71,9 38,9 63,9 Summa långfristiga skulder 605,4 431,1 444,4 Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar och anslutningsavgifter periodiseras fr o m Aktier 15,5 15,5 15, linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. varav Förbo AB 8,0 8,0 8,0 varav Härryda Energi AB 7,1 7,1 7,1 Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Andelar 25,9 0,9 25,9 Andel som förfaller inom 1 år 20% 14% 29% Summa aktier och andelar 41,4 16,4 41,5 Andel som förfaller inom 1-4 år 10% 29% 14% Andel som förfaller efter 4 år 70% 57% 57% * Bland andelar redovisas andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening som per Andel lån med rörlig ränta 30% 14% 14% uppgår till kr, samt en särskild insats på kr. Sammanlagt kr.andel lån med fast ränta 70% 86% 86% Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemissioner om sammanlagt Genomsnittsränta 1,71% 2,01% 2,10% kr för Härryda kommun. Härryda kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick per till kr. Kreditgivare Kommuninvest 500,0 350,0 350,0 Not 11 Fordringar Övriga 105,4 81,1 94,4 Kundfordringar 29,5 34,0 11,3 Summa 605,4 431,1 444,4 Förutbetalda kostnader 8,1 7,8 22,8 Upplupna intäkter 38,8 47,6 70,8 Not 16 Kortfristiga skulder Diverse kortfristiga fordringar 60,7 41,6 6,8 Leverantörsskulder 65,6 52,9 89,9 Statlig ersättning Migrationsverket 67,2 15,2 31,0 Moms och särskilda punktskatter 3,7 3,7 3,1 Interimsfodringar 0,0 0,0 0,0 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 22,0 21,0 21,1 Summa 204,2 146,1 142,8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 144,1 126,6 216,6 varav semester- och övertidsskuld 39,9 41,4 77,3 Not 12 Likvida medel varav upplupen pensionskostnad, avgiftsbestämd ålderspension 33,3 31,3 47,2 Kassa 0,0 0,0 0,0 varav upplupen särskild löneskatt, avgiftsbestämd ålderspension 30,1 28,2 22,1 Bank 0,0 0,0 0,0 varav tillfälligt statsbidrag för mottagning av flyktingar 2,6 0,0 7,7 Likviditetsöverskott/underskott HEAB 0,0 4,9 20,6 Exploateringsverksamhet 86,9 91,7 87,3 Summa 0,0 4,9 20,6 Utnyttjad checkkredit 22,6 33,5 71,2 Kommunen har en checkkredit på 150 mkr som utnyttjades med 22,6 mkr. Av den utnyttjade krediten Ej utnyttjad checkkredit HEAB 0,0 4,9 20,6 användes 13,6 mkr av kommunen och 9 mkr av HEAB. Övriga kortfristiga skulder 42,3 42,4 4,9 Summa 387,2 376,7 514,7 Not 13 Eget kapital IB eget kapital 622,6 511,3 511,3 Not 17 Borgensförbindelser* Uppskrivning Bostadsrätter 0,0 0,0 0,0 Kommunägda företag Årets resultat 129,7 130,1 111,2 GRYAAB 0,0 0,0 0,0 Summa utgående balans 752,3 641,4 622,6 Härryda Energi AB 150,0 120,0 160,0 Kommunen tillämpar inte Resultatutjämningsreserv Räddningstjänsten Storgöteborg 7,4 8,3 7,4 Renova 0,6 0,6 0,6 Not 14 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktekser inkl löneskatt Summa Kommunägda företag 158,0 128,9 168,0 Ansvarsförbindelse intjänad före ,3 664,8 650,5 Pensionsavsättning intjänad from ,6 137,0 143,3 Föreningar Särsk avtalspension enl överenskommelse 0,1 0,8 0,6 Pixbo Tennisklubb 2,6 2,9 2,6 Summa 778,0 802,6 794,4 Hindås Tennisklubb 3,9 4,0 3,9 Landvetter tennisklubb 2,5 2,7 2,5 Not 15 Långfristiga skulder Summa föreningar 9,0 9,6 9,0 Ingående skuld 444,4 329,4 329,4 Nyupplåning samt ökad skuld för kostn.ersättningar s 162,6 103,0 116,9 Egna hem och småhus 0,4 0,7 0,4 Upplösning av kostn.ersättningar och inv.bidrag -1,6-1,2-1,9 Summa 605,4 431,1 444,4 Summa borgensförbindelser 167,5 139,2 177,5 Lån i banker och kreditinstitut 500,0 350,0 350,0 *Härryda kommun har i augusti 1995 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 280 kommuner och landsting som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnde borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Härryda kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till Kommunens andel av förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 28

30 Drift och investering Härryda redovisar i prognosen för 2016 ett resultat på 122 mkr, vilket är en budgetavvikelse på 51 mkr. Sektorerna redovisar sammanlagt en positiv budgetavvikelse på 25 mkr. Investeringsnivån för 2016 beräknas uppgå till 359 mkr, vilket är 173 mkr lägre än budgeterat. Avvikelse budget aug-16 Ack utfall aug-16 Ack utfall aug-15 Årsbudget 2016 Prognos Avvikelse 2016 budget-16 Bokslut 2015 Drift per sektor, tkr Verksamhetskostnader Politisk organisation Utbildning och kultur Socialtjänst Samhällsbyggnad varav affärsdrivande verksamhet Teknik och förvaltningsstöd Administrativt stöd Summa sektorer Finansförvaltningen (verks.kostnad) Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter o finansnetto Resultat Ack utfall aug-16 Ack utfall aug-15 Årsbudget 2016 Prognos 2016 Avvikelse budget-16 Bokslut 2015 Investeringar per sektor, tkr Utbildning och kultur Socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad varav affärsdrivande verksamhet Teknik och förvaltningsstöd Administrativt stöd Nettoutgift

31 Vattenverksamhetens resultaträkning, balansräkning och noter RESULTATRÄKNING Belopp i tkr Not Prognos 2016 Bokslut 2015 Delår 2016 Delår 2015 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Budget BALANSRÄKNING Belopp i tkr Tillgångar Affärsfastigheter Maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar Fordringar Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital varav resultat Avsättningar Avsättning för pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder NOTER Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens anläggningar Brukningsavgifter Materiella anläggningstillgångar Övriga intäkter Affärsfastigheter Verksamhetens kostnader Maskiner och inventarier Entreprenad-köp av verksamhet Fordringar Personalkostnader Kundfordringar i kommunens Övriga kostnader (konsulter,el debiteringssystem förbrukningsmaterial mm.) 8. Eget kapital Avskrivningar Verksamhetens resultatfond där Affärsfastigheter överskott i resultaträkningen Maskiner och inventarier fonderas. 4. Finansiella intäkter Långfristiga skulder Ränta på ej resultatförda Lån från kommunen anläggningsavgifter Kvarvarande skuld avseende Finansiella kostnader anläggningsavgifter Ränta på investeringsutgifter Kortfristiga skulder Periodiserade anläggningsavgifter Kunder

32 EXPLOATERINGSVERKSAMHET, DELÅRSBOKSLUT 2016 Sektor för samhällsbyggnad Projekten kommenteras på sidan 22. EXPLOATERINGSPROJEKT Namn Beskrivning/Status Budget 2016 IB 2016 UB 2016 Industrimark Airport City Björkåsen Björröd Bårhults företagspark Hindås industriområde Mark för bostäder Björkelidsvägen Fagervallen Hindås Grönsångarvägen Hällingsjö centrum Hönekulla by Kobacka Landvetters Backa Detaljplanearbete och utbyggnad av gata, vatten och avlopp i etapper. Hk äger ca kvm byggbar mark. Pågående försäljning av byggklar industrimark, ca kvm återstår. Pågående försäljning av byggklar industrimark, ca kvm finns tillgängligt. Detaljplan laga kraft, byggstart gata och VA hösten Kommunen äger ca kvm mark för verksamheter. Fläskebo Industrimark slutsåld. Totalt har ca kvm sålts av kommunen. Slutredovisas Företagsparken 2 Industrimark slutsåld. Totalt har ca kvm sålts av kommunen. Arbeten med dagvattenhanteringen återstår. Bocköhalvön Enebacken Landvetter centrum Landvetter södra Norra Önneröd Stenbrottet Stenhuggeriet Pågående försäljning av byggklar industrimark, ca kvm finns för försäljning. Resultatredovisning Inkomst 0 0 Utgift 0 0 Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Detaljplanearbete pågår. 0 0 Flerbostadshus för ca lägenheter 0 8 föreslås. 0 8 Detaljplaneläggning och gatukostnadsutrening pågår. Totalt föreslås ca 160 lgh i flerbostadshus samt Inkomst Utgift ca 65 småhus. Netto Etapp 1, 46 hyresrätter 18 småhus Inkomst färdigställs hösten Etapp 2 detaljplan Utgift och gatukostnadsutredning pågår. Kommunala småhustomter slutsålda. Totalt har förskola, 46 småhustomter samt 60 lgh på kommunal mark uppförts. Slutjustering gata återstår för färdigställande. Utbyggnad av gata och VA färdigt sommaren kommunala tomter säljs hösten Kommunal markförsäljning, 14 hyreslägenheter färdigställda sommaren parhus, 69 bostadsrätter har uppförts 23 bostadsrätter färdigställda Slutjustering gatan återstår. Utbyggnad av kommunal gata och VA byggstartar hösten Utbyggnad av kommunal gata och VA i Östra Backa pågår. Detaljplan för Västa Backa antagen av KF sommaren Detaljplan av kvarteret 2 och 3 överklagad. Preliminär byggstart bostäder Utbyggnad gata och VA påbörjas som en del av Landvetters-Backa Slutjustering gata återstår för färdigställande av området. Totalt har 18 br, 47 hr samt 38 småhus uppförts genom kommunal markförsäljning. Roskullen Detaljplan antagen av KF maj Preliminär byggstart bostäder 2017, kommunal mark för hr och ca br Gata och VA färdigställt sommaren Byggstart bostäder hösten Området omfattar ca 80 hr, 40 br och 9 radhus i äganderätt. 2 tomter för verksamhetsmark finns till försäljning. Utbyggnad av gata och VA pågår. Två kommunala bostäder i parhus byggstartar hösten Delårsbokslut Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst 1 Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst 0 0 Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Solåsen Hindås Detaljplaneläggning och Inkomst 0 3 gatukostnadsutredning pågår. Utgift Netto Slutredovisas årligen Avslutas årligen. Inkomst Utgift Netto Summa netto, inkl ränta

33 Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning upprättas i syfte att ge en bild av kommunens åtaganden oavsett i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I redovisningen ingår förutom kommunen även Härryda Energi AB och Förbo AB. Kommunen har en ägarandel på 100 procent i Härryda Energi AB och 42 procent i Förbo AB. Resultatet per delår uppgick till 149 mkr och prognosen för året på 157 mkr. Kommunens andel är 90 procent. Delårsbokslut Prognos 2016 Kommunkoncernens delårsresultat per augusti 2016 uppgick till 149,3 mkr, vilket är 7,2 mkr bättre än föregående års delårsbokslut. Efter koncernelimineringar så redovisar kommunen ett positivt resultat på 134 mkr, Härryda Energi -2 mkr och Härrydas andel av Förbos resultat uppgår till 18 mkr. Bruttokostnaderna per augusti uppgår till mkr och verksamhetens nettokostnader uppgår till 1 117,8 mkr. Nettoinvesteringarna inom koncernen uppgår till 296 mkr. Av de redovisade investeringarna är 190 mkr hänförligt till kommunen. Soliditeten för delåret uppgår till 31 procent, vilket är oförändrat jämfört med delårsbokslutet Den långsiktiga skulden har ökat med 222 mkr jämfört med delår 2015 och uppgår till mkr. Kommunen står för 175 mkr av ökningen. Förbo AB:s låneskuld uppgår till 603 mkr och Härryda kommuns långfristiga skuld uppgår till 605 mkr. För helåret bedöms ett positivt resultat på 156,7 mkr. Det är 5,6 procent av omsättningen på 2,7 miljarder. Mkr Prognos Bokslut Härryda kommun 122,3 111,2 Härryda Energi 12,5 1,3 Förbo AB 21,9 19,1 Summa 156,7 131,6 Resultat före koncernelimineringar. Av verksamhetens kostnader hänför sig cirka 90 procent till den primärkommunala verksamheten Resultatutveckling Resultatutveckling Mkr Mkr

34 Dotterbolag Härryda Energi AB Verksamheten löper enligt plan. Inriktningen är fortsatt förbättring av leveranssäkerhet och modernisering av gamla stationsanläggningar, samt att möta ökat elbehov i området Delår 31/8-16 Intäkter, mkr 105,3 95,2 57,5 Kostnader, mkr 92,8 85,5 55,4 Result före bokslutsdisp, mkr 12,5 9,6 2,1 Tillgångarnas värde 361,5 298,0 296,2 Soliditet, procent 30,0 33,0 33,5 Ägarandel, procent 100,0 100,0 100,0 Antal årsarbetare 31,0 30,0 30,0 Uppdrag HEAB är ett helägt bolag som har till uppgift att distribuera ledningsbunden energi inom kommunens område. Uppdraget tillåter även att tillhandahålla elförsäljning, vilket sker i dotterbolaget Härryda Energi Elhandel AB. Måluppfyllelse och viktiga händelser Verksamheten har under det första halvåret följt de uppsatta målen. Överföringskapaciteten i elnätet från Mölnlycke till Landvetter/Härryda behöver ökas väsentligt för att möta behovet de kommande åren. Härryda Energi arbetar med en plan för detta som innebär att spänningen i elnätet höjs från 20 kv till 40 kv. På detta sätt kan överföringskapaciteten i det befintliga elnätet ökas. Det formella tillståndet att bedriva elnät med 40 kv erhölls från Energimarknadsinspektionen under våren Beslutet överklagades inledningsvis av Vattenfall, men de drog senare tillbaks sin överklagan. Arbetet med att uppgradera det befintliga elnätet från 20 kv till 40 kv pågår. Således pågår ombyggnad och modernisering av en större transformatorstation i Björröd, samt även upprustning av ett antal befintliga ledningar. Tillståndsarbetet för en ny 40 kv ledning från Mölnlycke till Skalmered har pågått en tid och under våren 2016 togs markägarkontakter. Projekt nätstädning som syftar till förbättrad leveranssäkerhet fortsätter. Projektet är flerårigt och planeras vara klart Vissa delar av programmet har senarelagts på grund av de stora investeringarna i modernisering av större transformatorstationer. Antalet elhandelskunder är Ekonomi Resultatet för årets första åtta månader blev för Härryda Energi AB 1,2 mkr och för Härryda Energi Elhandel 0,9 mkr, vilket totalt ger 2,1 mkr. Resultatet för Härryda Energi AB är 1,6 mkr bättre än budget. Prognosen för helåret pekar på ett resultat på 12,5 mkr, vilket är 0,9 mkr lägre än budget. Taxan har inför 2016 höjts med 9 procent för att förbättra likviditeten då bolaget är inne i en investeringsintensiv period. Trots resultatet förväntas soliditeten sjunka med tre procentenheter till 30 procent, vilket beror på ökad låneskuld. Elhandeln omsätter 1,7 mkr. Prognosen avseende investeringar indikerar totalt 82 mkr under 2016, vilket är i linje med årets budget. Framtiden Framtiden kommer att präglas av fortsatt ombyggnad och modernisering av elnätet. Elnätet kommer även att behöva byggas om i vissa delar för att klara det ökande behovet i området. Det är viktigt att åstadkomma tillräckligt kraftfulla åtgärder för att möta det växande elbehovet i vårt område. 33

35 Dotterbolag Förbo AB Bolaget fortsätter med rejäla satsningar på underhåll samt att öka takten i nybyggnationen. Prognosen för året pekar på ett positivt resultat om 52 mkr, varav kommunens andel är 22 mkr. Prognos 2016 Bokslut 2015 Delår 31/8-16 Intäkter, mkr 457,5 454,0 305,0 Kostnader, mkr -392,0-390,0-251,0 Result före bokslutsdisp, mkr 65,4 64,0 53,7 Tillgångarnas värda 2 417, , ,0 Soliditet, procent Ägarandel, procent Antal årsarbetare Bolaget ägs av Härryda (42,0 %), Kungälv (9,0%) och Lerums (21,4 %) kommun samt Mölndals stad (27,6%). Bolaget ska främja ägarkommunernas bostadsförsörjning. Verksamheten ska bedrivas affärsmässigt och med möjlighet till boendeinflytande, förenat med ett etisk, miljömässigt och socialt ansvarstagande. I stort sett hela beståndet är bostäder och specialbostäder. Måluppfyllelse och viktiga händelser Förbo fortsätter med rejäla satsningar på underhåll av befintliga fastigheter och att öka takten i nybyggnationen. Inflyttning av sammanlagt 116 lägenheter kommer att ske under 2016/2017 i fastigheterna Kvarnkullen och Kongahälla i Kungälv. I år kommer 51 lägenheter på Säteriet byggstarts. Med en förtätningsstudie som grund diskuterar Förbo med samtliga kommuner om möjliga projekt för att tillföra nya bostäder. Bolaget har tecknat en avsiktsförklaring med Kungälvs kommun om att tillföra 300 nya bostäder till Projekt i Härryda kommun. I det befintliga beståndet fortsätter renoveringen av området Brattåsvägen i Landvetter centrum. Under 2016 startar den sista etappen. Det fleråriga arbetet med att renovera och förnya de drygt 700 lägenheterna i området Säteriet i Mölnlycke fortgår. Arbetet är kompletterat med stambyte och nya badrum vilket innebär en mer omfattande renovering som påverkar hyresgästerna i större grad. Under året pågår flera underhållsprojekt där det bland annat ingår målningsarbeten, tak- och fasadrenoveringar och betonglagningar. Insatser för att minska energianvändningen med 20 procent till 2016 fortsätter. Enligt senaste rapport ligger Förbos resultat på 14 procent. Under första halvåret har byte till LED-belysning och vattenbesparande åtgärder varit i fokus. Ekonomi Delårets resultat efter finansiella poster uppgick till 54 mkr och resultat efter skatter uppgår till 42 mkr varav kommunens andel är 18 mkr. Likvida medel och outnyttjade checkkrediter uppgick vid periodens slut till 46 mkr. Av låneportföljen har 44 procent en räntebindning kortare tid än ett år. Hyresnivån för bostadslägenheter under första halvåret 2016 uppgick i genomsnitt till kr per m2, vilket är en genomsnittlig hyresökning med 0,72 procent från mars Prognos helår 2016 samt budgetavvikelse Resultat för helåret beräknas till 52 mkr. Kommunens andel är 22 mkr. Bolaget har perioden januari till augusti 2016 investerat 160 Mkr i ny- och ombyggnationer i fastigheterna. Kostnaderna för underhåll uppgick till 51 Mkr. Framtiden Med en ny affärsplan tar bolaget sikte på 2020 med en tydlig målsättning om att få både nöjda ägare och nöjda kunder genom att bygga fler bostäder, agera hållbart och stärka erbjudandet mot kund. Tempot inom såväl nyproduktion och underhåll i befintligt bestånd kommer att vara fortsatt högt. Efterfrågan på bostäder i regionen är stor och Förbo vill bidra med minst 100 nya bostäder per år. 34

36 Sammanställd redovisning RESULTATRÄKNING miljoner kronor Prognos Bokslut Delårsbokslut per den 31/ Not Verksamhetens intäkter 1 823,4 747,8 523,7 451,6 Verksamhetens kostnader , , , ,6 Avskrivningar 3-159,6-145,0-103,4-95,2 Verksamhetens nettokostnader , , , ,2 Skatteintäkter 1 777, , , ,2 Generella statsbidrag och utjämning 164,8 167,4 108,2 110,4 Finansiella intäkter 4 3,3 2,2 3,7 2,0 Finansiella kostnader 4-37,3-44,0-24,6-31,1 Resultat före extraordinära poster 162,3 147,7 154,2 146,2 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt -5,5-8,0-5,0-4,2 Bokslutsdispositioner -8,1 Resultat 156,7 131,6 149,3 142,1 KASSAFLÖDESRAPPORT miljoner kronor Bokslut Delårsbokslut per den 31/8 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat ,6 149,3 142,1 Justering för av- och nedskrivningar 3 145,0 103,4 95,2 Justering för överavskrivning 6,0 4,4-0,4 Justering för gjorda avsättningar 11-13,6-16,4-12,9 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -1,0-0,5 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 268,0 240,1 224,0 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 8-15,0-41,3-2,6 Ökning/minskning tomtmark till försäljning -58,8 20,2-31,1 Ökning/minskning kortfristiga skulder 13 83,9-116,6-56,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 278,0 102,4 134,3 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar 5-415,4-301,3-256,2 Investeringsbidrag till materiella anläggningstillgångar 5 0,2 0,0 0,2 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 5 4,6 4,3 0,0 Försäljning/investering av finansiella anläggningstillgångar -25,1-8,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -435,7-305,0-256,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån ,8 185,7 132,9 Amortering av skuld 12-15,2-11,6-1,2 Ökning/minskning av långfristiga fordringar 7 0,2 0,0 0,2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 181,8 174,1 131,9 Årets kassaflöde 24,1-28,5 10,2 Likvida medel vid årets början 5,4 29,5 5,4 Likvida medel vid periodens slut 29,5 1,0 15,6 35

37 BALANSRÄKNING miljoner kronor Bokslut Delårsbokslut per den 31/8 Not ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar , , ,5 Maskiner och inventarier 6 352,4 376,8 323,0 Finansiella anläggningstillgångar 7 48,8 56,8 23,8 Summa anläggningstillgångar 3 338, , ,3 BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR 0,0 0,0 0,0 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Tomtmark för försäljning samt lager 86,7 66,5 59,0 Fordringar 8 164,3 205,6 151,9 Likvida medel 9 29,5 1,0 15,6 Summa omsättningstillgångar 280,6 273,1 226,5 Summa tillgångar 3 619, , ,9 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital , , ,9 varav årets resultat 131,6 149,3 142,1 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktekser ,5 779,1 803,7 Avsättning skatteskuld och obeskattade reserver 35,1 35,1 27,5 Skulder Långfristiga skulder , , ,0 Kortfristiga skulder ,8 442,2 418,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 619, , ,9 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser 14 17,5 17,5 19,2 Donationsfonder 0,3 0,0 0,3 Ställda panter 0,0 0,0 0,0 Övriga ansvarsförbindelser 0,0 0,2 0,0 36

38 Noter miljoner kronor 31/ / / / Not 1 Verksamhetens intäkter Not 6 Materiella anläggningstillgångar Försäljningsintäkter 179,4 169,7 96,0 Kommunens samtliga leasingavtal klassificeras som operationella. Taxor och avgifter 105,4 100,4 146,7 Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Hyror och arrenden 22,1 21,9 218,0 Pågående investeringar avskrivs ej. Bidrag 153,9 79,6 144,4 Bidrag återbet. av premier AFA, jämf.störande 0,0 13,0 13,0 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 62,9 65,5 127,7 Anskaffningsvärde 4 723, , ,2 Exploateringsintäkter 0,0 1,5 2,0 Ackumulerade avskrivningar , , ,7 Realisationsvinster 0,0 0,0 0,1 Bokfört värde 3 107, , ,5 Summa 523,7 451,6 747,8 Maskiner och inventarier Not 2 Verksamhetens kostnader Anskaffningsvärde 867,7 776,0 816,8 Löner, sociala avgifter, pensionskostnader -939,8-871, ,2 Ackumulerade avskrivningar -490,8-453,0-464,3 Bränsle energi och vatten -28,4-24,4-43,4 Bokfört värde 376,8 323,0 352,4 Köp av huvudverksamhet -271,3-227,7-376,6 Lokal- och markhyror -14,6-18,2-21,3 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Lämnade bidrag -37,6-34,1-54,2 Redovisat värde vid årets början 2 937, , ,4 Realisationsförluster och utrangeringar 0,0 0,0-2,1 Investeringar 250,4 201,1 317,7 Övriga kostnader -246,4-237,3-393,7 Redovisat värde avyttringar o utrangeringar -4,3 0,0-2,1 Summa , , ,6 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 Återförda nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 Not 3 Avskrivningar Avskrivningar -76,5-70,4-107,9 Avskrivningar immateriella tillgångar 0,0 0,0 0,0 Överföring från/till annat slag av tillgång 0,0 0,3-1,7 Avskrivning byggnader och anläggningar -76,5-70,4-107,9 Övriga förändringar 0,0 0,0 0,0 Avskrivning maskiner och inventarier -26,9-24,8-37,1 Redovisat värde vid periodens slut 3 107, , ,5 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 Summa -103,4-95,2-145,0 Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början 298,2 293,0 293,0 Not 4 Finansiella intäkter och kostnader Investeringar 194,8 55,0 96,6 Finansiella intäkter Redovisat värde avyttringar o utrangeringar -0,1-0,1-1,0 Utdelning på aktier och andelar 2,9 1,3 1,4 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 Ränteintäkter 0,2 0,4 0,4 Återförda nedskrivningar 0,0 0,0 0,7 Övriga finansiella intäkter 0,6 0,3 0,4 Avskrivningar -116,1-24,8-37,0 Summa 3,7 2,0 2,2 Överföring från/till annat slag av tillgång 0,0 0,0 0,0 Övriga förändringar 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader Redovisat värde vid periodens slut 376,8 323,0 352,4 Räntekostnader -16,7-21,1-28,9 Ränta på pensionsskuld -7,7-9,7-14,6 Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Övriga finansiella kostnader -0,2-0,2-0,5 Aktier, andelar 26,3 1,3 26,4 Summa -24,6-31,1-44,0 Obligationer, förlagsbevis m.m 4,2 4,2 4,2 Långfrist. fordringar VA- och gatukostnadslån 0,3 0,4 0,3 Not 5 Nettoinvesteringar Övriga långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 Bruttoinvesteringar -301,3-256,2-415,1 Bostadsrätter 26,0 17,9 17,9 Investeringsbidrag och investeringsinkomst. 1,0 0,2 12,8 Summa 56,8 23,8 48,8 Avgår till långfristiga skulder 0,0 1,1 0,0 Försäljn. anläggn.tillgångar och utrangeringar 4,3 0,0 4,6 Aktier 0,4 0,4 0,4 Summa -296,0-254,9-397,7 varav Förbo AB 0,0 0,0 0,0 varav Härryda Energi AB 0,0 0,0 0,0 Andelar 25,9 0,9 25,9 Summa aktier och andelar 26,3 1,3 26,4 37

39 Noter miljoner kronor 31/ / / / Not 8 Fordringar Fortsättning not 12 Kundfordringar 31,6 34,7 14,2 Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Förutbetalda kostnader 8,3 8,8 24,4 Andel som förfaller inom 1 år 33% 45% 35% Upplupna intäkter 41,4 33,1 55,3 Andel som förfaller inom 1-4 år 36% 31% 43% Diverse kortfristiga fordringar 57,3 60,2 39,5 Andel som förfaller efter 4 år 31% 24% 22% Statlig ersättning Migrationsverket 67,2 15,2 31,0 Interimsfodringar 0,0 0,0 0,0 Andel lån med rörlig ränta 35% 35% 30% Summa 205,6 151,9 164,4 Andel lån med fast ränta 65% 65% 70% Genomsnittsränta Not 9 Likvida medel Kassa 0,0 0,0 0,0 Kreditgivare Bank 1,0 15,6 8,9 Kommuninvest 650,0 470,0 510,0 Bank koncernkonto 0,0 0,0 20,6 Övriga 708,1 666,0 674,0 Kassa koncernkonto 0,0 Summa 1,0 15,6 29,5 Summa 1 358, , ,1 Kommunen har en checkkredit på 150 mkr som utnyttjades med 22,6 mkr. Av den utnyttjade krediten nyttjade kommunen13,6 mkr och resterande av Not 13 Kortfristiga skulder HEAB. Kortfristiga skulder till kreditinstitus och kunder 22,5 Leverantörsskulder 88,2 76,2 119,3 Not 10 Eget kapital Moms och särskilda punktskatter 3,7 3,7 3,2 IB eget kapital 1 045,7 909,4 909,4 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 22,3 22,1 22,2 Uppskrivning Bostadsrätter 0,0 0,0 0,0 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter 170,6 154,1 249,2 Årets resultat 149,3 142,1 131,6 semester- och övertidsskuld 40,6 44,1 79,7 Utdelning, HEAB och Förbo AB -0,1-1,2-1,3 uppl. pens.kostn avg.best ålderspension 33,3 31,3 47,2 Överavskrivning/omföring uppskjuten skatteskuld 4,5-0,4 6,0 uppl särsk lönesk avg.best ålderspension 30,6 28,2 23,0 tillfälligt statsbidrag för mottagning av flyktingar 7,7 Summa utgående balans 1 199, , ,7 Exploateringsverksamhet 86,9 91,7 87,3 Kommunen tillämpar inte Resultatutjämningsreserv Utnyttjad checkkredit 24,4 28,6 50,2 Ej utnyttjad checkkredit HEAB 0,0 0,0 0,0 Not 11 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktekser inkl löneskatt Övriga kortfristiga skulder 46,1 42,3 4,9 Ansvarsförbindelse intjänad före ,3 664,8 650,5 Summa 442,2 418,8 558,8 Pensionsavsättning intjänad from ,6 137,0 143,3 Särsk avtalspension enl överenskommelse 1,2 1,9 1,7 Not 14 Borgensförbindelser Summa 779,1 803,7 795,5 Kommunägda företag GRYAAB 0,0 0,0 0,0 Not 12 Långfristiga skulder Härryda Energi AB 0,0 0,0 0,0 Ingående skuld 1 184, , ,4 Räddningstjänsten Storgöteborg 7,4 8,3 7,4 Nyupplåning under året 185,7 132,9 196,9 Renova 0,6 0,6 0,6 Årets amorteringar -11,6-1,2-15,3 Summa Kommunägda företag 8,0 8,9 8,0 Summa 1 358, , ,1 Föreningar Lån i banker och kreditinstitut 1 252, , ,6 Pixbo Tennisklubb 2,6 2,9 2,6 Hindås Tennisklubb 3,9 4,0 3,9 Landvetter tennisklubb 2,5 2,7 2,5 Summa föreningar 9,0 9,6 9,0 Egna hem och småhus 0,4 0,7 0,4 Summa borgensförbindelser 17,4 19,2 17,5 38

40 Begreppsförklaring Anläggningstillgångar Fast och lös egendom som kommunen stadigvarande innehar, exempelvis värdepapper, fastigheter och anläggningar. Avskrivningar Avskrivning innebär att det bokförda värdet av en anläggningstillgång minskas. Detta sker enligt planmässig värdeminskning till följd av ålder och förslitning. Avsättningar Avsättningar är en ekonomisk förpliktelse vars belopp eller förfallotidpunkt inte är helt bestämd. Balansräkningen Visar den ekonomiska ställningen vid årets slut fördelat på tillgångar och skulder. Driftredovisning Redovisar utfallet av kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året jämfört med budget. Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder, det vill säga den del som finansierats av egna resultat. Kassaflödesanalys Beskriver hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet påverkar rörelsekapitalet. Finansnetto Är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, huvudsakligen räntor. Investeringsredovisningen Beskriver hur investeringsutgifter under året fördelat sig på olika sektorer, jämfört med budget. Kortfristiga skulder Lån och övriga skulder med en löptid av ett år eller kortare. Likviditet Beskriver betalningsberedskapen på kort sikt, exempelvis kassa och bankmedel. Långfristiga skulder Lån och övriga skulder med löptid längre än ett år. Omsättningstillgångar Tillgångar som oftast kommunen räknar med att inneha kortare tid än ett år. Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter som skall belasta det år de tillhör. Resultaträkningen En sammanfattning av årets kostnader och intäkter och visar årets resultat. Självfinansieringsgraden Visar hur mycket av årets investeringar som finansieras av egna medel. Soliditeten Avspeglar kommunens finansiella styrka på lång sikt. Soliditeten är eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna.. 39

41 40

42 I Härryda kommun Mölnlycke facebook.com/harrydakommun harryda.se I